Sök i Ratio Lex

Angående pension åt vissa i statens tjänst anställda personer

1931-03-13 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:181, Angående pension åt vissa i statens tjänst anställda personer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

1

Nr 181.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension åt vissa

i statens tjänst anställda personer; given Stockholms slott den

13 mars 1931.

Kungl. Maj: t Auli härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

.över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, örn vilkas a\7låtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet K ronprinseii - Regén ten i statsrådet å Stockholms slott

den 13 mars 1931.

é

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anmäler följande

frågor örn pension åt Anssa i statens tjänst anställda personer och anför

därvid:

Utrikesdepartementet.

l:o.

Med skrivelse den 11 februari 1931 till ministern för utrikes ärendena

har generalkonsuln i London E. G. Sahlin överlämnat en till Kungl. Maj:t

ställd skrift, däri vicekonsuln i Liverpool, konsuln Emil Augustin Enhörning

anhållit, att pension av statsmedel måtte beredas honom.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. t sami. 158 höft. (Nr 181.)

Äng.

pension dt

konsuln E. A.

Enhörning.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Mattts proposition Nr 181.

Av hand liny arna i ärendet inhämtas, att Enhörning, som är född den

10 september 1864, efter universitetsstudier för bovrättsexamen, vilka

studier emellertid måste avbrytas på grund av sjukdom, år 1887 erhöll

anställning såsom biträde vid vicekonsul tet i Liverpool; att lian påföljande

år erhöll anställning såsom biträde vid generalkonsulatet i Helsingfors;

att han, ehuru i avsaknad av akademisk examen, på grund av goda

vitsord över sin tjänstgöring antogs till e. o. kontorist å konsulsstaten den

18 juni 1893; att han därefter under år 1893 tjänstgjorde vid beskickningen

i London och generalkonsulatet i Helsingfors; att han innehade konsulsstipendium

under tiden april 1894—april 1897 samt under åren 1894 och

1895 företog stipendieresor i Centralamerika; att han under tiden maj—

december 1895 tjänstgjorde vid generalkonsulatet i New York; att han

under år 1896 och januari 1897 var förordnad såsom olönad vicekonsul i

Shanghai; att han därefter tjänstgjorde vid generalkonsulatet i New York

till juni 1897, då han förordnades till olönad vicekonsul i Blyth; att han

år 1906 blev olönad vicekonsul i Liverpool och i samband därmed förlänades

konsuls namn, heder och värdighet; att han under en månad år 1902

var tillförordnad konsul i Leith och under tiden december 1905—-april

1906 tillförordnad generalkonsul i Helsingfors; att — sedan enligt beslut

av 1903 års riksdag de konsulatavgifter, som svenska eller norska, lastande

eller lossande fartyg haft att erlägga i hamn, varest fanns svensk-norsk

konsul eller vicekonsul, upphört — Enhörning, vilken av sådana avgifter

beräknats under åren 1898—1900 hava haft en inkomst av i medeltal 11,679

kronor, för de sålunda mistade avgifterna tilldelades en personlig gottgörelse

av 5,000 kronor, vilket belopp sedermera utgått oförändrat av ett

för varje budgetår under tredje huvudtiteln för dylikt ändamål uppfört

anslag; att han därjämte åtnjutit kontorskostnadsersättning, som jämlikt

Kungl. Maj:ts särskilda beslut utgått med 1,200 kronor för år under tiden

januari 1907—mars 1908, med 3,000 kronor för år under tiden april 1908—

mars 1913, med 4,000 kronor för år under tiden april 1913—december 1919

samt med 6,000 kronor för år under tiden därefter; samt att lian år 1915

tilldelades en krigsarbetsgottgörelse av 1,200 kronor.

Generalkonsuln i London har i sin förenämnda skrivelse den 11 februari

1931 anfört i huvudsak följande:

Enhörning, vilken sedan år 1887 varit anställd uti konsulär tjänst och

sålunda år 1931 räknade 44 tjänstår, hade alltsedan sitt inträde på banan

iignat sig helt åt sin verksamhet på de olika poster, han innehaft i svenska

statens tjänst. De inkomster, han efter konsulatavgifternas upphörande

åtnjutit av sitt arbete, hade särskilt med hänsyn till de allmänna levnadsomkostnaderna

i England- varit relativt blygsamma, och hade han såsom

en följd därav under en serie år haft att kämpa med ekonomiska svårigheter.

Han befunne sig också för närvarande uti i viss män brydsamma

ekonomiska omständigheter. Då vidare Enhörning under sin långa tjänst

göring ständigt med nit och omsorg fullgjort sina tjänsteåligganden, till

styrkte generalkonsuln den av Enhörning gjorda framställningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

Statskontoret, som den 5 mars 1931 avgivit infordrat utlåtande i ärendet,

har däri anfört:

Enligt vad handlingarna utvisade förelåge beträffande Enhörning i huvudsak

samma omständigheter, som föranledde 1920 ars riksdag att med

bifall till Kungl. Maj:ts framställning i propositionen nr 324 bevilja pension

å 3,500 kronor åt konsuln i Bordeaux H. O. Gyllenram. På grund

härav föreställde sig statskontoret, att en liknande pensionsförmån borde

utverkas åt Enhörning, med iakttagande likväl att en år 1920 beviljad

pension å 3,500 kronor numera motsvarades av en nyreglerad pension å

4,152 kronor.

Statskontoret har sålunda hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att Enhörning finge från och med månaden näst efter

den, vari avsked från befattningen såsom vicekonsul bleve honom beviljat,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension å 4,152 kronor.

Med hänsyn till den synnerligen långa tid, varunder Enhörning ägnat

sina krafter åt det svenska konsulatväsendet, och då Enhörning, ehuru

icke i egentlig mening avlönad tjänsteman, likväl tjänstgjort under omständigheter,

som kommit honom att intaga en ställning, i mycket påminnande

örn sådan tjänstemans, anser jag skäligt, att lian kommer i åtnjutande

av ''pension av statsmedel vid avgången från vicekonsulsbefattningen.

På sätt statskontoret påpekat tillerkände 1920 års riksdag pension

åt konsuln H. O. Gyllenram, vilken tjänstgjort under villkor, likartade

med Enhörnings. Jag vill även erinra därom, att — såsom framhållits

vid behandlingen av frågan om pension åt Gyllenram — denne

och Enhörning i avseende å tjänstgöringsförhållandena intagit en särställning

inom vår konsulära representation, och att med hänsyn härtill

ett beviljande av pension i dessa fall ej behöver bliva av prejudicerande

verkan.

Tinder åberopande av vad jag sålunda anfört och då jag icke funnit

anledning till erinran mot det av statskontoret för Enhörning föreslagna

pensionsbeloppet, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att vicekonsuln i Liverpool, konsuln Emil Augustin

Enhörning må från och med månaden näst efter den,

varunder han avgår från befattningen såsom vicekonsul,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 4,152

kronor.

Depa rtevnewttichefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

Försvarsdepartementet.

2:o.

Äng. I en till Kungl. Majit ställd, av varvschef en vid flottans station i Karls1

fusion krona med tillstyrkan till marinförvaltningen överlämnad ansökning av

åt konstrvÅ- ®

tören c. u. den 10 december 1929 har konstruktören vid varvets ingenjördepartement

Moller. Carl Ulrik Möller anhållit att få komma i åtnjutande av pension efter avgång

ur tjänst.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Möller är född den 29 maj

1865; att han avlagt avgångsexamen vid Chalmers tekniska institut; att

han den 1 juli 1902, efter att under åtskilliga år hava praktiserat vid varv

i Sverige och i utlandet, anställdes vid varvet i Karlskrona och den 17

september samma år antogs såsom ritare vid dess ingenjördepartement;

att han från och med den 1 juli 1928 såsom extra ordinarie tjänsteman

med placering till tjänstgöring såsom konstruktör åtnjutit avlöning å

5,790 kronor för år enligt 18 lönegraden, 21 löneklassen, i 1928 års löneplan

för vissa civila och civilmilitära extra ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet,

varjämte han uppburit ett personligt lönetillägg, så att

hans årliga löneförmåner uppgått till 5,892 kronor jämte dyrtidstillägg

och motsvarat vad han före ikraftträdandet av 1928 års avlöningsreglemente

för nämnda befattningshavare uppburit i löneförmån sedan år 1923;

samt att, då han icke innehaft sådan befattning, som omförmäles i § 2 av

det för flottans pensionskassa gällande reglemente, han icke kunnat bliva

delägare i nämnda kassa och följaktligen ej är berättigad till någon pension

ur kassan.

Direktionen över flottans pensionskassa har i utlåtande den 29 januari

1930 anfört, bland annat, att direktionen funne det med rättvisa och billighet

förenligt, att Möller tillerkändes pension efter sitt avsked från

tjänsten. Direktionen ville fördenskull tillstyrka, att pension av allmänna

indragningsstatens medel bleve för honom utverkad; dock att direktionen

ifrågasatte, huruvida sådan pension borde utgå, innan Möller innehade

30 tjänstår eller den lägsta tjänstetid, för vilken ämbets- eller tjänstemän

vid marinen ägde åtnjuta pension enligt det för flottans pensionskassa

gällande reglemente.

Rörande storleken av det belopp, varmed pension för Möller borde

utgå, ville direktionen framhålla, att enligt riksdagens skrivelse den

14 juni 1921, nr 323, punkt 10, riksdagen medgivit, att ritaren vid flottans

varvs i Karlskrona ingenjördepartement Johan Oscar Allard finge från

och med månaden näst efter den, då han entledigades från sin anställning,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 1,700 kronor. Allard hade åtnjutit en avlöning av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition Nr 181. 5

2,700 kronor för är. Den honom tillerkända pensionen utgjorde sålunda

eirka 63 procent av nämnda avlöningsbelopp. Möller vore, som förut framhållits,

placerad i 18 lönegraden, 21 löneklassen, i löneplanen för extra

ordinarie tjänstemän. Nämnda löneklass upptoge för ortsgrupp D, till

vilken Karlskrona vore hänförd, ett avlöningsbelopp av 5,790 kronor.

Då Möller enligt direktionens uppfattning borde likställas med ickeordinarie

befattningshavare vid den civila statsförvaltningen i 18 lönegraden,

för vilken 1926 års pension sutredning föreslagit ett tjänstepensionsunderlag

av 3,444 kronor, syntes det direktionen skäligt och lämpligt,

att den för Möller utgående pensionen, sedan han uppnått en tjänstetid

av 30 år, fastställdes till sistnämnda belopp, eller cirka 60 procent

av Möllers avlöningsförmåner. Det av pensionsutredningen föreslagna

villkoret för åtnjutande av nämnda pensionsförmån, att vederbörande

skulle hava erlagt pensionsavgift med av utredningen angivet belopp,

syntes i viss mån kunna kompenseras av det förhållande, att Möller uppbure

ett personligt lönetillägg, så att hans årliga löneförmåner i verkligheten

uppginge till 5,892 kronor, eller ett belopp, som med 102 kronor överstege

det för 18 lönegraden, 21 löneklassen, ortsgrupp D, i löneplanen för

extra ordinarie tjänstemän upptagna avlöningsbeloppet.

Därest det med hänsyn till tjänstens krav skulle befinnas erforderligt,

att Möller avginge från sin innehavande befattning, innan han innehade

30 tjänstår, syntes en mot den kortare tjänstetiden svarande avkortning

av angivna tjänstepensionsunderlag höra äga rum.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har marinförvaltningen

i skrivelse till Kungl. Majit den 6 mars 1930 anfört, att, då Möller icke

vore berättigad till pension enligt gällande pensionsbestämmelser, han

syntes, när han avginge från sin tjänst, böra, i likhet med vad som plägade

ske i fråga örn icke pensionsberättigad personal inom statsförvaltningen

med lång tjänstetid, tillerkännas pension enligt särskilt medgivande

av riksdagen.

Vad anginge pensionens belopp, syntes böra beaktas pensionsförhållandena

för jämförlig icke-ordinarie personal inom andra grenar av statsverksamheten.

Därvid vore först att märka, att pensionering av ickeordinarie

personal ej vore anordnad vid allmänna civilförvaltningen men

väl vid kommunikationsverken. Med tillämpning av 1917 års reglemente

för statens järnvägars pensionskassa för pensionering av icke-ordinarie

personal syntes Möller såsom placerad i 21 löneklassen hava bort efter

ett pensionsunderlag av 3,440 kronor åtnjuta efter 27 års tjänst statspension

med 1,548 kronor. Örn detta belopp lades till grund vid beräknande

av Möllers pension, skulle denna jämte pensionstillägg enligt

kungörelsen nr 360 år 1922 med 120 kronor och pensionsförhöjning enligt

kungörelsen nr 280 år 1925 med 262 kronor uppgå till, efter avrundning

nedåt för delbarhet med tolv, sammanlagt 1.920 kronor. Därest hän
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition Nr 181.

Departement?-

chefen.

syn toges även till avgiftsy elision, skulle statspension oell avgiftspension

sammanlagt utgöra 2,322 kronor, vartill skulle komma pensionstillägg

av 60 kronor oell pensionsförhöjning av 315 kronor. Örn från sålunda erhållet

belopp, 2,697 kronor, i likhet med vad. som vanligen ägde rum vid

beräknande av riksdagspension, avdrag med Vio verkställdes med hänsyn

till att pensionsavgifter icke erlagts, skulle pensionen utgöra efter

avrundning 2,424 kronor.

Emellertid hade 1926 års pensionsutredning år 1927 avgivit betänkan

de med förslag till ny civil pensionslag, innefattande jämväl pensions - bestämmelser för icke-ordinarie personal inom allmänna civilförvaltningen.

Bär angivna grunder hade de senaste åren stundom tillämpats

vid beräkning av pension åt personal, vilken pensionerats genom särskilda

medgivanden av riksdagen. Exempelvis kunde hänvisas till propositionerna

nr 10:1928, punkt 2, och nr 211:1929. Enligt nämnda förslag

utgjorde pensionsunderlaget för icke-ordinarie befattningshavare i 18

lönegraden 3,444 kronor. För Möller skulle pensionen, beräknad efter antalet

tjänstår vid uppnåendet av 65 års ålder, utgöra utan avrundning

3,185 kronor 70 öre. Emellertid plägade, som förut antytts, avdrag med

V io ske för icke er lagda pensionsavgifter. Pensionen skulle i överensstämmelse

härmed bliva, efter avrundning för delbarhet med tolv, 2,868 kronor,

vartill marinförvaltningen ansåge Möllers pension böra bestämmas, så

mycket mer som exempelvis flaggunderofficer redan vid 55 års ålder

komme i åtnjutande av sammanlagda pensionsförmåner till belopp av

2,544 kronor. Möllers pension syntes böra utgå från och med dagen efter

den, då han efter uppnådd ålder av 65 år avginge från sin tjänst, samt

bestridas från allmänna indragningsstaten.

Ender åberopande av vad sålunda anförts har marinio r vattningen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att Möller finge

från och med dagen efter den, då han efter uppnådda 65 levnadsår avginge

från sin tjänst, under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 2,868 kronor.

Statskontoret, som den 15 mars 1930 avgivit utlåtande i ämnet, har därvid

anslutit sig till det av marinförvaltningen framställda förslaget.

I likhet nied de i ärendet hörda myndigheterna anser jag, att Möller

bör komma i åtnjutande av pension av statsmedel, då han avgår från sin

tjänst.

Vad angår pensionens storlek har jag vid jämförelse med det belopp,

2,544 kronor, som — inberäkna! av riksdagen genom särskilda beslut beviljad

pensionsförbättring — plägat i pension tillgodokomma verkmästare

vid marinen, samt med hänsyntagaude därtill, att Möller icke såsom dessa

haft att erlägga pensionsavgifter, kommit till den uppfattningen, att en

pension å 2,400 kronob i förevarande fall kan anses skälig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 181. 1

Jag hemställer alitsa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att konstruktören vid flottans varv i Karlskrona

Carl Ulrik Möller må från oell nied dagen näst efter

den, då lian avgår frän sin tjänst, under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension av 2,400 kronor.

3:o.

I skrivelse till arméförvaltningens artilleridepartement den 12 januari

1961 har styresmannen för ammunitions fabriken gjort framställning örn

beredande av pension åt förrådsförmannen vid fabrikens avdelning å Marieberg

Joban August Johansson.

Äng.

pension åt

förråds förmannen

vid

ammunitionsfabriken

J. A.

Jokansson.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Johansson, som är född den 18

juni 1871, tjänstgjort vid ammunitionsfabriken sedan den 28 augusti 1903

med avbrott dock för tiden den 3 januari 1921—den 15 april 1922, under

vilken tid han på grund av en fabriken övergången eldsvåda varit skild

från sin anställning därstädes; att hans arbetsinkomst vid fabriken under

år 1930 utgjorde 4,647 kronor, inberäknat dyrtidstillägg; att han med nit

och ordningssinne fullgjort sitt arbete och städse iakttagit ett hedrande

uppförande; samt att hans arbetsförmåga på grund av olika ålderskrämpor

är väsentligt nedsatt.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har armé för vältning ens

artilleridepartement i skrivelse till Kungl. Majit den 19 januari 1931 anfört,

bland annat, att departementet ansåge det billigt, att Johansson genom

pension bereddes någon hjälp till sitt livsuppehälle under sin återstående

livstid. I fråga örn storleken av den ifrågasatta pensionen funne

sig departementet med hänsyn till vad i äl-endet förekommit och till de

pensionsbelopp, riksdagen senast beviljat med Johansson likställda arbetare,

böra föreslå ett belopp av 1,152 kronor.

Artilleridepartementet har sålunda hemställt, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att å allmänna indragningsstaten bevilja Johansson en

ärlig pension å 1,152 kronor, att utgå från och med månaden näst efter

den, då han avgår från sin nuvarande anställning vid ammnnitionsfabriken.

Statskontoret, som den 2 februari 1931 avgivit infordrat utlåtande i ärendet,

bar däri anförti

(loda skäl syntes föreligga för utverkande av pension åt Johansson. Uet

föreslagna pensionsbeloppet, 1,152 kronor, motsvarade vad som under de

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departement^’

chefen.

Ang. pension

åt arbeterskan

Tyra Wilhelmina

Gullander.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

senare åren i allmänhet plägat i pension beviljas en arbetsledande förman

bland yrkesutbildade arbetare under förutsättning att vederbörande kunnat

räkna inemot 30 år i statstjänst. Oaktat beloppet alltså vore ganska

högt i detta fall, där tjänstårens antal vore 26, ville statskontoret dock

icke påyrka sänkning.

I likhet med myndigheterna anser jag Johansson böra komma i åtnjutande

av pension, då han avgår från sin anställning vid ammunitionsfabriken.

Mot storleken av det av arméförvaltningens artilleridepartement

föreslagna pensionsbeloppet har jag icke funnit anledning till erinran.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förrådsförmannen vid ammunitionsfabrikens avdelning

å Marieberg Johan August Johansson må från

och med månaden näst efter den, varunder han avgår

från sin anställning vid fabriken, under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en

årlig pension av 1,152 kronor.

4:o.

Efter därom av arméförvaltningens artilleri- och civila departement

i skrivelse den 23 april 1930 gjord framställning medgav Kungl. Majit

genom beslut den 20 juni 1930 med stöd av riksdagens skrivelse den 21

maj 1929, nr 186, att avskedsersättning enligt de grunder, som angivas

i kungörelsen den 15 januari 1926 (nr 10) angående förtidspension

och avskedsersättning åt vissa övertaliga civila löntagare vid armén

och marinen, finge beredas viss vid ammunitionsfabrikens avdelning å

Marieberg anställd personal, däribland arbeterskan Tyra Wilhelmina Gullander,

född Jansson. I enlighet härmed förklarade nämnda departement

genom beslut den 8 juli 1930 Tyra Gullander berättigad att åtnjuta avskedsersättning

till belopp av 4,200 kronor. Avskedsersättningen har emellertid

icke till någon del utbetalts till Tyra Gullander, vilken ännu icke

lämnat sin anställning.

I en av artilleri- och civila departementen med gemensamt utlåtande av

den 20 juni 1930 överlämnad skrift har försvarsverkens civila personals

förbund gjort framställning örn beredande av pension — i stället för avskedsersättning

— åt Tyra Gullander. Till stöd för denna framställning

har förbundet anfört, att Tyra Grillanders arbetsförmåga på grund av

sjukdom vore i så väsentlig mån nedsatt, att hon syntes sakna möjlighet

att genom eget arbete försörja sig.

I en sedermera till Kungl. Majit inkommen skrift har Tyra Gullander,

som meddelat, att omförmälda framställning tillkommit på hennes be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kunni: Majlis proposition Nr 181.

garoli; förklarad sig" avstå från anspråk på avskedsersättning, därest lion

bleve tillerkänd pension.

Åv handlingarna i ärendet framgår, att Tyra Gullander, som ar född

den 16 december 1887 och gift med arbetaren vid flottans varv i Stockholm

Knnt Fredrik Gullander, enligt företett läkarintyg lider av kronisk

deformerande inflammation i vänster knäled jämte sjukliga förändringar

i knäskålarna, avsevärd fettsot samt en måttlig lungutvidgning utan

komplikationer ävensom företett en avsevärd neuros, på grund varav

hennes förmåga att genom kroppsarbete »under mera ogynnsamma förhållanden»

försörja sig är väsentligt nedsatt; att arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse

i inhämtat yttrande uttalat, att Tyra Gullander måste anses

vara definitivt arbetsoförmögen; att Tyra Gullander varit anställd vid

ammunitionsfabriken sedan den 23 augusti 1904 samt under sin anställning

visat god arbetsskicklighet och ådagalagt ett hedrande uppförande;

att hennes medelinkomst vid fabriken under åren 1927—1930 uppgått till

något mindre än 2,000 kronor, inberäknat dyrtidstillägg; att hennes man

uppbär en avlöning av 60 å 70 kronor per vecka; samt att makarna icke

äga något kapital.

Arméförvaltningens artilleri- och civila departement hava i sin förenämnda

skrivelse till Kungl. Majit den 20 juni 1930 anfört, bland annat,

att departementen ansåge det billigt, att Tyra Gullander med hänsyn till

hennes långa tjänstetid vid ammunitionsfabriken tillerkändes pension

under sin återstående livstid i stället för avskedsersättning vid avgången

ur tjänsten. I fråga örn storleken av den ifrågasatta pensionen funne

departementen sig — under åberopande av Kungl. Majlis till 1930 års riksdag

framlagda förslag i liknande ärende (Kungl. Majrts prop. nr 57, punkt

4, angående pension åt arbeterska!! vid ammunitionsfabriken Maria Kastman,

född Kers) samt riksdagens beslut med anledning härav (R. skr. nr

369, punkt 25 ) — böra föreslå ett belopp av 504 kronor för år.

Departementen hava således hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att å allmänna indragningsstaten bevilja Tyra Gullander en

årlig pension under hennes återstående livstid till belopp av 504 kronor,

att utgå från och med månaden näst efter den, då hon entledigades från

sin anställning vid ammunitionsfabriken.

Statskontoret, som den 18 juli 1930 avgivit utlåtande i ärendet, har därvid

anfört, att, enär Tyra Gullander icke uppnått 50 levnadsår, hon jämlikt

föreskrifterna i knngörelsen den 15 januari 1926 (nr 10) icke kunnat

erhålla förtidspension utan endast avskedsersättning. Då Tyra

Gullander, enligt vad som framginge av handlingarna i ärendet, vore

definitivt arbetsoförmögen, syntes åt henne böra utverkas pension i likhet

ftihang till riksdagens protokoll 19SI. 1 sami. 198 käft {''Sr 181.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis ''proposition Nr 181.

Departements
chefen.

Äng.

pension åt

färre överläraren

vid

tekniska skolan

i Stockholm

K. F.

Mänsson.

med vad som plägade ske beträffande i statens tjänst anställda arbetare,

vilka efter lång anställningstid på grund av arbetsoförmåga nödgades

lämna sina anställningar. I anledning bärav och då statskontoret icke

hade något att erinra mot det av arméförvaltningen ifrågasatta pensionsbeloppet,

504 kronor årligen, tillstyrkte statskontoret, att åt Tyra Gullander

utverkades pension från allmänna indragningsstaten med berörda belopp,

att utgå från och med månaden näst efter den, varunder hon entledigades

från sin anställning vid ammunitionsfabriken, dock under villkor att hon

avsade sig rätten till avskedsersättning.

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit och under erinran att, på sätt

av det föregående framgår, Tyra Gullander avsagt sig rätten till avskedsersättning,

för den händelse pension beviljas henne, finner jag mig böra

tillstyrka, att pension från allmänna indragningsstaten beredes Tyra Gullander.

Beträffande pensionsbeloppets storlek biträder jag myndigheternas

förslag.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att arbeterskan vid ammunitionsfabrikens avdelning

å Marieberg Tyra Wilhelmina Gullander, född

Jansson, må — med avstående av henne tillerkänd avskedsersättning

— från och med månaden näst efter

den, varunder hon avgår från sin anställning vid

fabriken, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 504 kronor.

Ecklesiastikdepartementet.

5:o.

Med eget utlåtande av den 20 december 1930 har skolöverstyrelsen till

Kungl. Maj:t överlämnat en av styrelsen för tekniska skolan i Stockholm

gjord, den 6 december 1930 dagtecknad framställning örn beredande av

pension åt förre överläraren vid nämnda läroanstalt, konstnären Karl Filip

Månsson.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Mänsson, som är född den 5

mars 1864, var anställd vid tekniska skolan från och med den 1 november

1915 till och med den 30 september 1930, då han avgick på grund av sjukdom;

att han tjänstgjort såsom Överlärare i målning vid tekniska aftonoch

söndagsskolan samt såsom lärare i dekorationsmålning vid målardagskolan

med en sammanlagd tjänstgöringstid av 15 timmar i veckan; att

hans avlöningsförmåner, frånsett dyrtidstillägg, från och med år 1920 upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

IL

gingo till 2,172 kronor om året, varav 642 kronor såsom Överlärare oell

1,530 kronor såsom lärare i dekorationsmålning; samt att han icke innehar

eller innehaft annan anställning än sin befattning vid tekniska skolan.

Styrelsen för tekniska skolan har i sin framställning anfört, bland

annat, att skolan genom Månssons avgång lede en synnerligen stor förlust

samt att Månsson genom sina ''utomordentliga egenskaper både som lärare

och som konstnär inom sitt fack gjort undervisningen i dekorationsmålning

ovärderliga tjänster. Under erinran, att i tidigare fall förtjänta lärarkrafter

vid skolan tillerkänts pension vid avgången från skolan, har

styrelsen hemställt, att pension måtte beredas Månsson, att utgå med 2/s av

hans förutnämnda avlöningsförmåner 2,172 kronor eller med 1,448 kronor

för år jämte dyrtidstillägg.

I sitt utlåtande den 20 december 1930 har skolöverstyrelsen yttrat, bland

annat, följande:

Skolöverstyrelsen ville erinra därom, att befattningshavare vid tekniska

skolan i Stockholm visserligen icke vore berättigade att erhålla pension

enligt lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension men att riksdagen på grund av Kungl. Maj:ts framställningar i

flera föregående fall, senast år 1929, medgivit pension åt lärare och andra

befattningshavare vid nämnda läroanstalt, varvid pensionens belopp beräknats

efter i huvudsak samma grunder, som genom sagda lag vore fastställda

med avseende å ordinarie innehavare av civil tjänst, överstyrelsen

ansåge sig därför på goda skäl kunna tillstyrka en likartad behandling av

nu förevarande framställning, varvid dock för erhållande av full pension

syntes såsom för ordinarie lärare vid tekniska fackskolor och tekniska

gymnasier böra fordras trettio tjänstår. Enär Månsson vid avgången från

sin befattning kunde räkna sig tillgodo en anställningstid av 14 år, funne

överstyrelsen sålunda beloppet av den pension, som skulle tillkomma honom,

böra uppgå till 11/so x ä/3 x 2,172 = 675 kronor 73 öre eller, avjämnat till

närmast lägre med tolv jämnt delbara krontal, 672 kronor jämte dyrtidstillägg

enligt de grunder, som vore eller kunde bliva fastställda.

På grund av vad sålunda anförts har överstyrelsen hemställt, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att Månsson finge från och med

månaden näst efter den, under vilken han avgått från sin befattning vid

skolan, under sin [återstående livstid från allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension av 672 kronor.

Statskontoret, som den 21 januari 1931 avgivit infordrat utlåtande i

ärendet, har därvid anfört följande:

Under åberopande av vad skolöverstyrelsen anfört ävensom den utredning

rörande lärarpersonalens vid tekniska skolan i Stockholm ställning i pen

sionshänseende, som av statskontoret framlagts i utlåtande den 14 april

1924 (Kungl. Maj:ts prop. nr 136/1925, punkt 9, angående pension åt över
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departementschefen

.

Äng.

pension åt

weriö,rar turi

in vid tekniska

skolan

i Stockholm

Louis-’ Annie

Margarethe

Frykholm.

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

läraren vid tekniska skolan i Stockholm C. A. Sundvall m. fl.), ville statskontoret

framhålla, att goda skäl syntes föreligga för beredande av pension

at Månsson. Vid beräkning av pensionsbeloppet borde det observeras, att

befattningshavare vid tekniska skolan uppbure dyrtidstillägg enligt samma

grunder, som gällde för tjänsteman vid oreglerade verk, under det att samtliga

de pensioner, som beviljades av riksdagen, behandlades enligt de föreskrifter,

som gällde för reglerade pensioner. Såsom utgångspunkt vid beräkningen av nu

iirågavarande pension syntes böra tagas ett belopp, utgörande två tredjedelar

av vederbörandes avlöning med reducering därav med hänsyn till tjänstårens

antal, samt härtill — såsom kompensation för skillnaden mellan högre

och lägre dyrtidstillägg — läggas pensionsförhöjning I enligt föreskrifterna

i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser örn ny

pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer. Då vederbörande ej erlagt pensionsavgifter, borde den sålunda

erhållna summan något reduceras, förslagsvis med 15 procent. Det pensionsbelopp,

som i enlighet därmed skulle utgå, utgjorde emellertid ungefärligen

det av skolöverstyrelsen föreslagna pensionsbeloppet, 672 kronor,

på grund varav statskontoret icke hade något att erinra mot utverkande åt

Månsson av pension med nyssnämnda belopp.

I överensstämmelse med vad i tidigare liknande fall ägt rum synes Månsson

böra beredas pension av statsmedel. Beträffande storleken av pensionen

linner jag mig kunna tillstyrka det av ämbetsverken förordade beloppet,

672 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre överläraren vid tekniska skolan i Stockholm

Karl Filip Månsson må, från och med den 1 oktober

1930 räknat, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 672

kronor.

6:o.

Med utlåtande den 20 december 1930 har skolöverstyrelsen till Kungl.

Maj:t överlämnat en av styrelsen för tekniska skolan i Stockholm gjord

framställning av den 6 december 1930 om pension åt överlärarinnan vid

nämnda läroanstalt Louise Annie Margarethe Frykholm.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Annie Frykholm, som är född

den 3 januari 1872, sedan höstterminen 1911 varit anställd vid tekniska

skolan; att hon alltifrån nämnda tid tjänstgjort såsom lärarinna i hautelissevävnad

vid den högre konstindustriella skolan; att hon därjämte alltsedan

höstterminen 1915 dels varit underlärarinna i konstin dustriell fackteckning

vid högre konstindustriella skolan och dels undervisat i samma

ämne vid avdelningen för kvinnliga lärjungar, vid vilken sistnämnda av
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181,

13

delning hon tjänstgjort såsom underlärarinna under tiden intill den 30 april

1925 och såsom Överlärarinna under tiden därefter; att hon dessutom från

och med höstterminen 1915 till och med vårterminen 1917 i egenskap av

underlärarinna bestritt undervisning i målning vid avdelningen för kvinnliga

lärjungar; att hennes tjänstgöring omfattar sammanlagt 23 timmar i

veckan; att hennes avlöningsförmåner från och med år 1925 utgjort 3,023

kronor örn året jämte dyrtidstillägg, därav såsom lärarinna i haute-lissevävnad

560 kronor, såsom underlärarinna i fackteckning vid den högre

konstindustriella skolan 1,278 kronor samt såsom Överlärarinna i samma

ämne vid avdelningen för kvinnliga lärjungar 1,185 kronor; att hon hos

styrelsen för tekniska skolan anmält sig önska avgå från sina befattningar vid

skolan från och med ingången av år 1932; samt att hon icke innehar eller

innehaft annan anställning än vid tekniska skolan.

Styrelsen för tekniska skolan har till stöd för framställningen åberopat,

bland annat, att Annie Frykholm varit en av förgrundsfigurerna inom

textil- och mönsterkompositionsfacket och som lärarinna nedlagt stora förtjänster

pä arbetet vid skolan. Beträffande pensionsbeloppet har styrelsen

hemställt, att detsamma måtte fastställas till två tredjedelar av Annie Frykholms

nuvarande löneförmåner, 3,023 kronor, eller alltså till 2,015 kronor

33 öre, dyrtidstillägg oberäknat.

I sitt utlåtande den 20 december 1930 har skolöverstyrelsen anfört, bland

annat, att enär riksdagen på grund av Kungl. Maj:ts framställningar i

flera föregående fall medgivit pension åt befattningshavare vid tekniska

skolan, varvid pensionens belopp beräknats efter i huvudsak samma grunder,

som genom 1907 års lag angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension vöre fastställda med avseende å ordinarie innehavare av civil tjänst,

överstyrelsen ansåge sig på goda skäl kunna tillstyrka en likartad behandling

av nu förevarande framställning, varvid dock för erhållande av full

Innsjön syntes, såsom för ordinarie lärare vid tekniska fackskolor och tekniska

gymnasier, böra fordras trettio tjänstår. Enär Annie Frykholm vid

den tidpunkt, hon hade för avsikt att avgå från sina befattningar, kunde

räkna sig till godo en anställningstid av allenast 20 år, funne överstyrelsen

sålunda beloppet av den pension, som kunde tillkomma henne, böra

uppgå till 20/30 x 2/3 x 3,023 = 1,343 kronor 55 öre eller, avjämnat till

närmast lägre med tolv jämnt delbara krontal, 1,332 kronor jämte dyrtidstillägg

enligt de grunder, som vore eller kunde bliva fastställda.

På grund av vad sålunda anförts har skolöverstyrelsen hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att Annie Frykholm finge

från och med månaden näst efter den, varunder hon efter uppnådd ålder

av 60 år avgått från sina befattningar vid tekniska skolan, under sin återstående

livstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension av

1,332 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sunil. lf,3 hafi (Kr 131. !i

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

14 Talmai. Maj:ts proposition Nr 181.

Statskontoret, sorn dea 21 januari 1931 avgivit infordrat utlåtande i ärendet,

har däri anfört, att då förhållandena beträffande Annie Frykholm vore

likartade med dem, som gällde rörande förre överläraren vid tekniska skolan

K. F. Månsson, statskontoret — under åberopande av sitt samtidigt avgivna

utlåtande i fråga örn pension åt Månsson — tillstyrkte bifall till förevarande

framställning på sätt skolöverstyrelsen hemställt.

Under hänvisning till det under nästföregående punkt upptagna ärendet

tillstyrker jag, att Annie Frykholm beredes pension med det av ämbetsverken

förordade beloppet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att överlärarinnan vid tekniska skolan i Stockholm

Louise Annie Margarethe Frykholm må från och med

månaden näst efter den, varunder hon efter uppnådda

sextio levnadsår avgår från sin befattning vid skolan,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 1,332 kronor.

Vad departementschefen ovan under punkterna

l:o—6:o hemställt, däri statsrådets övriga

ledamöter instämma, behagar Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Vid protokollet:

Olga Gjörloff.

310822. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1931:27 Utlåtande, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. Bankoutskottet får härmed avgiv s. 32 i texten