Sök i Ratio Lex

Angående pensionsförbättring åt vissa befattningshavare vid flottans varv

6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:185, Angående pensionsförbättring åt vissa befattningshavare vid flottans varv

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mårts proposition Nr 185.

5

Nr 185.

Kungl. Mårts proposition till riksdagen angående pensionsförbättring

åt vissa befattningshavare vid flottans varv; given Stockholms

slott den 13 mars 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Marits

Min alleruådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl,

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 13 mars 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen .för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför:

Jämlikt de genom kungörelse den 24 november 1876 (nr 51 s. 1) fastställda

grunder för pensionering av flottans befäl och underbefäl med

vederlikar äro verkmästare vid varvsstat vid uppnådda. 55 levnads- och

30 tjänstår berättigade till pension. Pensionen utgår med samma belopp

som för flaggmaskinist (flaggunderofficer).

Sedan 1922 års riksdag godkänt ett av Kungl. Majit i proposition nr

171 framlagt förslag till kungörelse med grunder för pensionsförbättring

opaginerad Kontrollera mot PDF

h Kungl. Maj:ts proposition Nr 185.

at officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

vid armen och marinen, utfärdades den 15 juni 1922 kungörelse i ämnet

(nr 33b). Enligt denna kungörelse äga beställningshavare, vilka vid avgang

ur tjänst äro i åtnjutande av lön enligt avlöningsreglementet för

officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på

aktiv stat m. fl. vid armén och marinen den 29 juni 1921 (nr 388), efter avgången

att med de undantag och enligt de särskilda bestämmelser, som

stadgas i kungörelsen, uppbära pensionsförbättring med sådana belopp,

att summan av pension, fyllnadspension och pensionsförbättring uppgår

för helt ar raknat till i kungörelsen angivna belopp, som till storleken

variera allt efter den lönegrad, i vilken vederbörande åtnjöt lön vid sin

årgång. Sålunda är för den lönegrad, i vilken flaggunderofficer åtnjuter

Ion, eller 3:e lönegraden å löneplanen för underofficerare, summan av

nyssberorda pensionsförmåner angiven till 2,250 kronor.

* dt från och med den 1 januari 1928 gällande avlöningsreglementet

ioi officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

pa aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet den 20 maj 1927 (nr 170) har

någon ändring icke vidtagits beträffande flaggunderofficerares placering

i lönegrad.

Vad beträffar verkmästare ^ vid marn,ien äro .de icke enligt nuvarande

bestämmelser berättigade till pensionsförbättrihg.

I det av 1921 års pensionskommitté den 12 januari 1922 avgivna förslag,

som låg till grund för förut omförmälda proposition, anförde kommittén,

bland annat, att då verkmästare vid varvsstat ej vore i då gällande

bestämmelser örn pensionsförbättring (kungörelsen den 29 augusti

1919, nr 569) upptagna såsom berättigade till sådan förmån, vore de att

hänföra till de personalgrupper, för vilka sådan förmån ansetts böra göras

beroende av prövning i varje särskilt fall; och erinrade kommittén,

att riksdagen i åtskilliga fall hade beviljat sådan personal pensionsförbättring

med belopp, som funnes bestämt för motsvarande underofficer.

Härutinnan hade kommittén icke ansett sig böra föreslå någon ändring.

I särskilda till Kungl. Majit ställda skrifter hava verkmästaren av lia

klass vid flottans varv i Stockholm Ernst Leonard Andersson, verkmästaren

av 2:a klass vid samma varv Karl Johan Sjöblom, verkmästaren

av 2:a klass vid flottans varv i Karlskrona Adolf Verner Kjellberg samt

kontorsskrivaren av lia klass, kontorsföreståndaren vid ingenjprdepartementet

vid flottans varv i Karlskrona Johan Adolf Teodor Langwagen

anhallit att för tiden från och med erhållet avsked få komma i åtnjutande

av pensionsförbättring.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

beträffande Andersson, att han, som är född den 18 september 1869.

antogs till mästare vid månadslönarstaten vid flottans varv i Stock
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 185.

holin från och med den 15 januari 1902 och befordrades till verkmästare

därstädes den 30 november 1907; att han från och med den 1 juli 1928

är extra ordinarie tjänsteman vid försvarsväsendet med placering såsom

verkmästare av l:a klass vid nyssnämnda varv och med lön enligt

18:e lönegraden i den i kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215) med avlöningsbestämmelser

för vissa civila och civilmilitära ieke-ordinarie

befattningshavare vid försvarsväsendet intagna löneplanen för extra

ordinarie tjänstemän; samt att han sedan den 1 februari 1902 är delägare

i flottans pensionskassa;

beträffande Sjöblom, att han, som är född den 10 april 1873, anställdes

såsom daglönare vid flottans varv i Stockholm den 7 januari 1902 och

befordrades till förman därstädes den 1 maj 1911; att han antogs att vara

mästare vid månadslönarstaten vid samma varv från och med den 1

januari 1912 och befordrades till verkmästare därstädes den 1 januari

1920; att han från och med den 1 juli 1928 är extra ordinarie

tjänsteman vid försvarsväsendet med placering såsom verkmästare av

2:a klass vid nyssnämnda varv och med lön enligt 16 :e lönegraden i nyssnämnda

löneplan; samt att han från oeh med den 1 januari 1912 är delägare

i flottans pensionskassa;

beträffande Kjellberg, att han, som är född den 10 maj 1875, varit anställd

såsom daglönare vid flottans varv i Karlskrona under tiden den

7 juni 1898—22 april 1902 och den 4 maj 1903—5 maj 1906 samt från och

med den 5 maj 1909 till den 1 december 1918, då han befordrades till förman;

att han antogs att vara verkmästare vid månadslönarstaten vid

flottans varv i Karlskrona från och med den 1 januari 1925; att han från

och med den 1 juli 1928 är extra ordinarie tjänsteman vid försvarsväsendet

med placering såsom verkmästare av 2:a klass vid nämnda varv och

med lön enligt 16:e lönegraden i förenämnda löneplan; samt att han från

och med den 1 januari 1925 är delägare i flottans pensionskassa;

beträffande Langwagen, att han, som är född den 23 juni 1875, under

tiden den 15 januari 1894—20 oktober 1896 var anställd såsom daglönare

vid flottans varv i Karlskrona; att han den 9 maj 1900 anställdes såsom

kontorist (daglönare) å ingenjördepartementets vid nämnda varv chefskontor;

att han den 1 oktober 1904 antogs att vara verkmästare vid månadslönarstaten

vid samma varv; att han från sistnämnda tidpunkt

tjänstgjort såsom kontorsföreståndare vid ingenjördepartementet; att han

fran och med den 1 juli 1928 är extra ordinarie tjänsteman vid försvarsväsendet

med placering vid ingenjör departementet såsom kontorsskrivare

av l:a klass och med lön enligt 15:e lönegraden i förut omförmälda

löneplan; att han såsom kontorsföreståndare åtnjuter arvode utöver lönen

med 1,050 kronor för år; samt att lian från och med den 1 oktober

1904 är delägare i flottans pensionskassa.

Direktionen över flottans pensionskassa har i avgivna yttranden över

ansökningarna anfört, bland annat, följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

S Kungl. Maj:ts proposition Nr 185.

I skrivelse till direktionen den 22 mars 1929 hade Kungl. Majit beträffande

befattningshavare, som jämlikt § 2 mom. 2 i gällande reglemente

för flottans pensionskassa antagits till delägare i kassan före den 1 juli

1928, funnit gott förklara den omständigheten, att i avseende å befattningshavarens

anställning kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215) med avlöningsbestämmelser

för vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie befattningshavare

vid försvarsväsendet vunnit tillämpning, icke innebära

hinder för befattningshavarnas bibehållande i nämnda pensionskassa. Pa

grund härav erlade sökandena alltjämt pensionsavgift till kassan med

för verkmästare vid månadslönarstaten föreskrivna belopp. Samtliga sökandena

hade, därest de kvarstode i tjänst så länge, att de innehade 30

tjänstår och 55 levnadsår, då uppfyllt föreskrivna villkor för erhållande

av fulla pensionsförmåner för den befattning, uti vilken de

uppburit avlöning på stat, oller såsom verkmästare, och vore fördenskull

jämlikt flottans pensionskassas reglemente och kungörelserna den 15 juni

1922 (nr 360) angående pensionstillägg åt vissa f. d. befattningshavare i

statens tjänst m. fl. pensionärer och den 18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser

örn ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer berättigade att från och med månaden näst

efter den, under vilken de avgått från sin tjänst, årligen åtnjuta pension

ur flottans pensionskassa med 729 kronor 60 öre, fyllnadspension av statsverket

med 364 kronor 80 öre, pensionstillägg av statsverket med 180 kronor

och pensionsförhöjning av statsverket med 765 kronor 60 öre eller

med sammanlagt 2,040 kronor. Då de icke åtnjutit lön enligt avlöningsreglementet

för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen den 29 juni 1921

(nr 388), vore de vid avgangen nr tjänst icke berättigade till den pensionsförbättring,

som omförmäldes i kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 336) med

grunder för pensionsförbättring åt officerare och underofficerare samt

civilmilitära beställningshavare vid armén och marinen. Riksdagen hade

emellertid i ett flertal fall på framställning av Kungl. Majit medgivit,

att pensionsförbättring finge utgå till månadslönare vid marinen, utom

i fall, då vederbörande innehaft befattning såsom verkmästare blott kortare

tid. Samtliga sökandena hade emellertid innehaft sådan befattning

''över fem år. Därest sistnämnda kungörelse vore pä sökandena tillämplig,

vöre de vid avgången ur tjänst berättigade att åtnjuta pensionsförbättring

med 1,155 kronor 60 öre. Med iakttagande av att pensionstillägg

icke utginge till pensionstagare, som åtnjöte pensionsförbättring, skulle

under nyssnämnda förutsättning årliga pensionsförmånerna enligt nu

gällande grunder för sökandena utgöra: pension ur flottans pensionskassa

729 kronor 60 öre, fyllnadspension av statsverket 364 kronor 80 öre,

pensionsförbättring av statsverket 1,155 kronor 60 öre och pensionsförhöjning

av statsverket 294 kronor eller sammanlagt 2,544 kronor.

Mur inf ör valt nili gen har med skrivelse den 19 februari 1931 till Kungl.

Majit överlämnat handlingarna i ärendet och därvid anfört, att marinförvaltningen

ansåge pensionsförbättring böra utgå till sökandena i enlighet

nied förut tillämpade, av direktionen över flottans pensionskassa

angivna grunder, eller således med ett belopp av 1,155 kronor 60 öre åt

envar av dem.

I anledning av ett utav Langwagen i ansökningen framställt yrkande

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majus proposition Nr 185.

därom, att beloppet av lians pension måtte bestämmas enligt de grunder,

som vore angivna i 1926 års pensionsutrednings betänkande med förslag

till ny civil pensionslag m. m., och att han därvid skulle anses jämställd

med befattningshavare i 18:e lönegraden, har marinförvaltningen anfört,

bland annat, följande:

Då det kunde ifrågasättas, huruvida verkmästare och mästare borde

erhålla pensionsförbättring med belopp, som utginge till motsvarande underofficerare

eller erhålla pension i enlighet med 1926 års pensionsutrednings

förslag, hade marinförvaltningen till yttrande av bland annat

direktionen över flottans pensionskassa överlämnat en inom ämbetsverket

utarbetad promemoria, vari det framhållits, att sammanlagda pensionsförmånerna

i enlighet med det första alternativet borde utgöra vid 55

levnadsår och 30 tjänstår, vad verkmästarna beträffade, 2,544 kronor och,

vad mästarna beträffade, 2,160 kronor, samt i enlighet med det andra

alternativet borde utgöra vid 63 levnadsår och 30 tjänstår respektive

2,736 och 2,376 kronor.

Direktionen över flottans pensionskassa hade med anledning därav såsom

sin åsikt uttalat, att direktionen icke kunde finna det tillrådligt att

vidtaga en pensionsreglering för personalgruppen verkmästare och mästare

vid flottans varv, medan den vida talrikare personalgrupp, nämligen

underofficerarna, med vilka förstnämnda befattningshavare dittills

varit i pensionshänseende likställda, ännu väntade på reglering av

sina pensioner. Direktionen ansåge därför, att, intill dess framlagda förslag

örn pensionsreglering för statens såväl civila som militära befattningshavare

slutbehandlats av statsmakterna och vunnit sm lösning, frågor

örn pensionsförbättring till verkmästare och mästare borde behandlas

från fall till fall. . . ... „

På av direktionen över flottans pensionskassa antorda skal tunne sig

marinförvaltningen icke kunna tillstyrka Langwagens ansökning att utöver

honom lagligen tillkommande pensionsförmåner erhålla mera an

pensionsförbättring till ett belopp av 1,155 kronor 60 öre.

I anslutning till vad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att envar av sökandena

finge från och med månaden näst efter den, varunder — efter uppnådda

55 levnadsår — avgång från tjänsten ägde rum, under sm återstående

livstid uppbära årlig pensionsförbättring med 1,155 kronor 60

öre, att utgå från anslag, som vore eller kunde varda beviljat till pensionsförbättring

för viss personal vid marinen, och i samma ordning som

fyllnadspension.

Statskontoret, som den 24 februari 1931 avgivit infordrat utlåtande i

ärendet, har därvid anfört:

Då riksdagen i flera fall tidigare beviljat verkmästare vid marinen

pensionsförbättring efter samma grunder, som i förevarande ärende föreslagits

av direktionen över flottans pensionskassa och av marimörvaltningen

(jfr Kungl. Maj:ts prop. nr 44/1930 och K. skr. nr 369/1930, punkt

3) samt anledning icke syntes föreligga att för en av sökandena, såsom

han begärt, tillämpa andra grunder för avpassande av pensions torbätt
Bihang

till riksdagens protokoll 1931.

1 sami. 161 hafi (Nr 18b 186.)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 185.

ringen, hemställde statskontoret, att Kungl. Majit måtte hos riksdagen

göra framställning i enlighet med marinförvaltningens förslag.

I likhet med myndigheterna anser även jag, att nu förevarande befattningshavare

böra komma i åtnjutande av pensionsförbättring samt att

denna, i överensstämmelse med i tidigare liknande fall tillämpade beräkningsgrunder,

bör bestämmas till 1,155 kronor 60 öre för en var.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att envar av verkmästaren av lia klass vid flottans

varv i Stockholm Ernst Leonard Andersson, verkmästaren

av 2:a klass vid samma varv Karl Johan

Sjöblom och verkmästaren av 2:a klass vid flottans

varv i Karlskrona Adolf Verner Kjellberg må från

och med månaden näst efter den, varunder han efter

uppnådda 30 tjänstår avgår ur tjänst med pension

från flottans pensionskassa, under sin återstående

livstid uppbära årlig pensionsförbättring med 1,155

kronor 60 öre, att utgå från anslag, som är eller må

varda beviljat till pensionsförbättring för viss personal

vid marinen, och i samma ordning som fyllnadspension;

samt

att extra ordinarie kontorsskrivarén av lia klass,

kontorsföreståndaren vid ingenjördepartementet vid

flottans varv i Karlskrona Johan Adolf Teodor Langwagen

må från och med månaden näst efter den, varunder

han avgår ur tjänst med pension från flottans

pensionskassa, under sin återstående livstid uppbära

årlig pensionsförbättring med 1,155 kronor 60 öre, att

utgå från anslag, som är eller må varda beviljat till

pensionsförbättring för viss personal vid marinen,

och i samma ordning som fyllnadspension.

Med bifall till denna av statsrådets övriga

ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Vid protokollet:

Olga Gjörloff.

310881. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1931:27 Utlåtande, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. Bankoutskottet får härmed avgiv s. 10 i texten