Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186

1931-03-06 · 138 sidor, varav 119 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 119 av 138 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:186, Kungl. Maj:ts proposition Nr 186

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

1

Nr 186.

Kungl. Maj:ts proposition lill riksdagen med förslag till ändrad tid

för kronouppbörden; given Stockholms slott den 6 mars 1931.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, inhämta riksdagens

yttrande över härvid fogade förslag dels till kungörelse örn ändring i vissa

delar av uppbördsreglementet den 14 december 1917 (nr 838) ävensom av

de vid reglementet fogade formulär dels ock till kungörelse örn ändring i

vissa delar av reglementet för uppbördsverket i Stockholms stad den 1

april 1921 (nr 219) ävensom av de vid reglementet fogade formulär; och

har Kungl. Majit för avsikt att, efter mottagande av riksdagens svar,

företaga den slutliga prövningen av samma förslag och förordna örn utfärdande

av författningar i ämnet.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms slott

den 6 mars 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet Hamrin, anmäler fråga örn ändrad tid

för kronouppbörden samt anför därvid:

1924 års uppbördssaklcunniga hava i sitt år 1929 avgivna betänkande

angående rationell skatteupphörd föreslagit vittgående omläggning av

uppbördsväsendet.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 162 hafi. (Nr 186.) 1

1924 års uppbördssakkunnigas

förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

Enligt detta förslag skulle statliga och kommunala utskylder debiteras

och uppbäras i ett sammanhang, därvid leverering av utskylderna från

de betalningsskyldiga till upphördsmyndiglieten över hela riket skulle

äga rum över postgiro. Uppbördsmyndighet skulle vara i Stockholm

Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, i Göteborg och Malmö magistraten

genom en särskild uppbördsförvaltning samt i länen i övrigt länsstyrelserna

genom en inom landskontoret inrättad uppbördsavdelning.

För skattskyldiga, anställda i allmän eller enskild tjänst, skulle det i regel

åligga vederbörande redogörare eller arbetsgivare att enligt närmare

föreskrift från uppbördsmyndiglieten förmedla skattemedels innehållande

ur den anställdes avlöning samt att å föreskrivna tider insända sålunda

innehållna medel till uppbördsmyndiglieten. Skattskyldiga, för vilka

skatt icke på sålunda angivet sätt erlades, skulle själva insända sina utskylder

till uppbördsmyndiglieten. Utskylderna skulle erläggas dels i

förskott, för anställda månadsvis och för egna företagare kvartalsvis, dels

ock i efterskott, med vad som utöver förskottsbeloppen erfordrades för

utskyldernas fulla gäldande. Därest icke utskylder å föreskriven tid erlades,

skulle den skattskyldige eller, om försummelsen läge löngivaren

till last och medlen icke omedelbart efter erhållen påminnelse levererades,

löngivaren vara skyldig erlägga indrivningsavgift efter för underlåten

betalning av kronoutskylder f. n. gällande regler. Indrivning av

utskylder, restförda för anställd personal, skulle i regel verkställas hos

löngivare, som genom försummelse föranlett utskyldernas förande på rest.

Budgetåret för kommuner, församlingar, skoldistrikt, fattigvårdssamhällen,

municipalsamhälle!! och tingslag skulle omfatta tiden 1 juli—30

juni. För vinnande av tidigare debitering av landstingsmedel och vägskatt

skulle landsting sammanträda till ordinarie möte sista måndagen i

augusti och ordinarie vägstämma hållas senast den 15 augusti.

Civil folkbokföring skulle äga rum hos uppbördsmyndiglieten, dock

med bibehållande i allt väsentligt av den nuvarande kyrkobokföringen.

Uppbördsmyndiglieten skulle organiseras i ett skattekontor och ett mantalskontor,

i samband varmed de nuvarande häradsskrivaretjänsterna

och magistratsstädernas kronouppbördsförvaltningar, utom i Stockholm,

Göteborg och Malmö, skulle avskaffas. Magistraternas ansvarighet för

kronouppbörden skulle samtidigt upphävas.

Försäkringsavgifter och andra enskilda medel skulle icke vidare uppbäras

i samband med kronouppbörden. För vissa avgifter i statens verksamhet,

såsom arrendeavgifter, avbetalningar å odlings- och vattenavtappningslån

m. m. skulle hållas särskild uppbörd.

De myndigheter, som yttrat sig över nämnda förslag, hava i allmänhet

uttalat betänkligheter mot detsamma. Särskilt har förslaget örn skatte]ikvid

medelst förskottsbetalningar, erlagda i fråga örn anställda linder

medverkan av löngivaren, så gott som genomgående avstyrkts. Jämväl

i andra avseenden hava vägande anmärkningar mot förslaget fram
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 180.

forts. Samtidigt har emellertid framhållits, att brister vidlådde deli nuvarande

organisationen av uppbördsväsendet. I synnerhet har påtalats

den långa tid, som förflyter mellan inkomstens förvärvande och skatteuppbörden,

samt de olägenheter, som äro förbundna med att kronouppbörden

försiggår under en enda termin, vilken delvis infaller under julmånaden.

I ett flertal yttranden har uttalats, att skyndsam ändring i

sistnämnda avseende borde ske.

Då frågan örn kronouppbördens delning på flera terminer synts mig

särskilt trängande, har jag låtit inom finansdepartementet verkställa utredning

rörande möjligheten att, utan avvaktan a en meia genomgripande

reformering av uppbördsväsendet, genom åtgärder, som låta sig

genomföras inom ramen för den nuvarande organisationen, undanröja

eller åtminstone mildra de för skattebetalarna mest besvärande olägenheterna

av nu gällande bestämmelser i fråga örn tiden för skatteuppbörden.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 december 1930 tillkallade

jag t. f. häradsskrivaren i Svartsjö fögderi, förste kanslisekreteraren

E. K. F. Baehrendtz att såsom sakkunnig inom finansdepartementet

biträda vid verkställande av nämnda utredning. Sedan överläggning

i ämnet hållits med inkallade befattningshavare tillhörande landsstaten,

Överståthållarämbetet och landsortsstädernas uppbördsväsen, har därefter

inom finansdepartementet utarbetats en den 14 januari 1931 dagtecknad

promemoria med förslag till kronouppbördens delning på två

terminer, vilken promemoria torde få fogas vid detta protokoll.

Det i promemorian framlagda förslaget innehåller i huvudsak följande. Denian

Kronouppbörden, som enligt nu gällande bestämmelser försiggår under ! llientet

en enda termin, föreslås skola delas på två terminer, den ena såsom betade projiu

förlagd till taxeringsåret och den andra till det påföljande året. En m>''moria

ytterligare uppdelning har med hänsyn till de kostnader och de tekniska

svårigheter, som därav skulle föranledas, ansetts ej kunna ifrågakomma.

Vid övervägandet av frågan, huru de vid uppbörden förekommande utskyldstitlarna

böra fördelas å de båda terminerna, hava i promemorian

diskuterats tre olika alternativ, betecknade A, B och C. Alternativ A

innebär, att samtliga utskyldstitlar skola efter viss antagen kvot uppdelas

å båda terminerna. Enligt alternativ B skola vissa titlar i sin helhet

föras till den första terminen, de övriga i sin helhet till den andra

terminen. Enligt alternativ C slutligen skola vissa titlar i sin helhet föras

till viss termin, andra åter uppdelas å båda terminerna. Enligt ett

i promemorian såsom alternativ C1 betecknat förslag skulle inkomstoch

förmögenhetsskatten jämte prästerskapets till statsverket indragna

tionde och skogsvårdsavgift kvotmässigt delas å två terminer, under det

att repartitionsskatterna, d. v. s. landstingsskatt, vägskatt och tingshus
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Majlis proposition Nr 186.

medel, skulle helt föras till den andra oell övriga utskyldstitlar helt till

den första terminen. Enligt ett såsom alternativ- C5 angivet förslagskulle

utom inkomst- och förmögenhetsskatten, tionde och skogsvårdsavgift,

jämväl repartitionsskatterna kvotmässigt delas å håda uppbördsterminerna.

Sistnämnda alternativ har ansetts vara att föredraga framför

de övriga. Det har i anslutning härtill föreslagits, att följande titlar

skola delas, nämligen prästerskapets till statsverket indragna tionde,

dock ej i Stockholm, statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, skogsvårdsavgift,

dock ej i Stockholm, samt landstingsmedel, vägskatt och tingshusmedel.

Å första uppbördsterminen föras enligt förslaget övriga å kronodebetsedel

förekommande utskyldstitlar i sin helhet, nämligen mantalspenningar,

tionde i Stockholm, utjämningsskatt, utskiftningsskatt för bolag,

skogsvårdsavgift i Stockholm, sjukvårdsavgift, kommunal progressivskatt

för gemensamt kommunalt ändamål, pensionsförsäkringsavgifter,

olycksfallsförsäkringsavgifter, försäkringsavgifter till bolag, frivilliga

ledamotsavgifter, annuiteter å lån ävensom vissa andra smärre utskyldstitlar

och debetsedelslösen.

Beträffande delningskvoten för de till delning föreslagna titlarna halen

halvering ansetts vara lämpligast, ehuru härigenom en något större

del av kronouppbörden i dess helhet kommer att falla på den första terminen

än på den andra.

Av praktiska hänsyn hava smärre belopp ansetts böra undantagas från

delning. I dylikt avseende har föreslagits, att, där summan av de delbara

titlarna ej uppgår till tio kronor, debetsedelns sammanlagda belopp

skall erläggas under första terminen.

Det har ansetts angeläget, att uppbördsboken erhåller en praktisk uppställning,

så att debiteringsförrättarens arbete ej försvåras utöver vad

som kan anses oundvikligt. I sådant syfte hava i formuläret till uppbördsbok

de delbara och de icke delbara utskyldstitlarna hänförts till

särskilda grupper och fördelats inom grupperna sålunda, att debiteringen

må kunna ske på bekvämligaste sätt. I de fall, då delning skall ske, behöver

blott summan av de delbara titlarna av debiteringsförrättaren halveras,

under iakttagande dock att udda öretal, som kunna förekomma å

de enskilda delbara titlarna, föras till första uppbörden. De enskilda

delbara titlarna behöva således icke var för sig uppdelas i uppbördsboken.

Formuläret till debetsedel erhåller samma uppställning som för

närvarande är föreskriven med de ändringar allenast, som betingas av

uppbördens delning å två terminer. Debetsedeln förses med två postanvisningsblanketter,

en för varje uppbörd. Det skall dock vara den skattskyldige

medgivet att, örn han så önskar, under första uppbördsterminen

betala hela utskyldsbeloppet; i dylikt fall har han att under nämnda

termin inbetala båda postanvisningarnas belopp.

Den första uppbördsterminen har föreslagits skola förläggas, för lands
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Marits proposition Nr 186. 5

bygden inklusive fögderistäderna, till tiden den 10—20 november och, för

magistratsstäderna utom Stockholm, till tiden deli o—20 november under

taxeringsåret. Den senare uppbördsterminen förlägges enligt förslaget

för såväl landsbygden som städer utom Stockholm till tiden den 1—10

februari påföljande år. För Stockholms vidkommande hava som slutdagar

för uppbördsstämmorna föreslagits den 20 november respektive

den 10 februari.

Vid besvarandet av frågan hur restförandet av ogulden uppbörd lämpligen

bör anordnas, därest uppbörden delas å två terminer, har i promemorian

uppmärksamhet ägnats åt de olika sätt för denna frågas lösning,

som tillämpas vid kommunaluppbörden. Det anlores sålunda, att i vissa

kommuner upprättas särskild restlängd för varje uppbörd, och restförandet

omfattar endast de utskylder, som skolat erläggas vid den ifrågavarande

uppbörden. —- Denna metod benämnes i promemorian alternativ X.

—-1 andra kommuner utskrives restlängd först efter sista uppbördsterminen.

— Denna metod benämnes i promemorian alternativ Y. — Ett tredje

sätt för restförandet är, att skattskyldig, som ej betalat vad som skolat

erläggas å första uppbördsstämman, omedelbart uppföres i restlängd för

hela utskyldsbeloppet för året, — Denna metod benämnes i promemorian

alternativ Z. — Övervägande skäl hava'' ansetts tala för att i avseende å

restförandet av kronoutskylder den sistnämnda metoden, som tillämpas i

de flesta av landets kommuner, kommer till användning. En sådan ordning

medför, att restlängden efter andra uppbörden blott kommer att gälla

skattskyldiga, som betalat vad som faller på första uppbörden men försummat

den andra. Denna restlängd beräknas därför bliva av jämförelsevis

mindre omfattning.

Av de föreslagna reglerna för kronouppbördens delning följer, att efter

den första uppbörden länsstyrelse och vederbörande uppbördsman i stad

med magistrat kan exakt redovisa blott vad som influtit å de icke delbara

titlarna. Den övriga delen av uppbörden måste redovisas approximativt

under tiden mellan uppbördsterminerna. Först sedan andra uppbörden

inkommit och andra restlängden färdigställts, kunna även de delbara

titlarna exakt redovisas.

Beträffande kostnaderna för kronouppbördens delning framhålles i förslaget,

att dessa kostnader väsentligen hänföra sig till merkostnad för

blanketter, för debitering och utskrivning av debetsedlar, för postbefordran

m. m., för förrättandet av kronouppbörden i städerna samt för länsstyrelsernas

befattning med kronouppbörden. Vad angår ersättningen

till postverket för debetsedlarnas utsändande samt mottagandet och redovisningen

av uppbärdsmedlen framhålles i promemorian, att med nuvarande

grunder för denna ersättning merkostnaden skulle Idiva skäligen

obetydlig men att det synts lämpligt, att ersättningsfrågan uppf oges till

förnyat övervägande, sedan generalpoststyrelsen härom verkställt erforderlig

utredning. Beträffande övriga kostnader uttalas i promemorian,

att någon utredning angående dessa icke kunnat verkställas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

*’ Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

Rörande de framlagda förslagen i övrigt oell den för desamma lämnade

motiveringen hänvisas till promemorian.

Avgwiw över det i promemorian framlagda förslaget hava utlåtanden avgivits

av Överståthållarämbetet och samtliga länsstyrelser, magistraterna i 87

av rikets städer (samtliga s. k. magistratsstäder utom Stockholm), statskontoret,

kammarrätten, riksräkenskapsverket, riksförsäkringsanstalten,

pensionsstyrelsen och generalpoststyrelsen samt av fullmäktige i riksbanken

och i riksgäldskontoret. Därjämte hava yttranden i anledning av

nämnda förslag inkommit från styrelserna för följande sammanslutningar,

nämligen svenska landstingsförbundet, svenska landskommunernas

förbund, svenska stadsförbundet, Sveriges liäradsskrivareförening, föreningen

Sveriges städers kronouppbördstjänstemän, föreningen Sveriges

landsfiskaler och svenska bankföreningen.

Bgenomför°asm Försl®get har tiu slua grundlinjer tillstyrkts eller lämnats utan erinran

enligt forsla- av 22 länsstyrelser, 70 magistrater, riksförsäkringsanstalten, pensionsstysetiinrernd"

relsen’ generalpoststyrelsen, fullmäktige i riksgäldskontoret och i riksa

Tiiist r banken, samt styrelserna för svenska landskommunernas förbund, Sverikande

ytt- ges häradsskrivareförening, föreningen Sveriges städers kronouppbördsranden.

tjänstemän och svenska bankföreningen. I ett flertal av dessa yttranden

fiamkålles betydelsen för den skattebetalande allmänheten och för näringslivet

av att kronouppbörden delas och vitsordas, att önskan att en delning

av kronouppbörden kommer till stånd numera är allmänt förefintlig. I

ett tiotal av yttrandena framhålles särskilt olägenheten av uppbördens

nuvarande förläggning till julmånaden. I ett lika stort antal yttranden

uttalas förmodan, att förslagets genomförande kommer att medverka till

ett förbättrat uppbördsresultat, under det att några få yttranden röja

tveksamhet i berörda hänseende eller giva uttryck åt, att ett försämrat

uppbördsresultat kan förväntas.

Fullmäktige i riksgäldskontoret yttra, att förslagets genomförande ej

syntes komma att medföra några olägenheter för riksgäldskontoret, utan

skulle det snarare innebära en fördel, att riksgäldskontoret kunde räkna

med att något tidigare under budgetåret än nu är fallet få mottaga me*r^n

statskontoret till förvaltning. Fullmäktige i riksbanken framhålla,

att den nuvarande koncentreringen av skattelikviderna till några

få terminer och i synnerhet skatteinbetalningen vid månadsskiftet november-december

föranledde olägenheter för såväl riksbanken som för övriga

kreditinstitut Det föreliggande förslaget innebure enligt fullmäktiges

mening en påtaglig fördel. Svenska bankföreningens styrelse åberopar

sin i promemorian omnämnda skrivelse i ämnet den 20 december 1930 till

chefen för finansdepartementet samt vitsordar, att det föreliggande förslaget

innebure en förbättring i jämförelse med nu gällande ordning. Generalpoststyrelsen

förklarar, att ämbetsverket från de synpunkter,'' som

företrädas av ämbetsverket, intet hade att invända mot kronouppbördens

delning på två terminer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186. 1

Åtskilliga av de länsstyrelser, som förorda förslaget, framkalla angelagenheten

av att - under bibehållande av nuvarande uppbordsorgamsation

— skyndsamma åtgärder vidtagas till underlättan e av ''ronou

demas erläggande. Länsstyrelsen i Kronobergs län yttrar sålunda:

Do önskemål örn en uppdelning ay kronouppbörden tJ11J)e1glnJ°f ^;

skilda uppbördsterminer, som vid särskilda tillfallen offenthgt framkom

mit torde uppbäras av en bland de skattskyldige ganska utbredd och b

rätti-mdmem?nf och synas länsstyrelsen böra tillmötesgås så snart ske

kan och oberoende av de reformer i uppbördsväsendet, soin i övrigt kunna

ifrågasättas. Det i sådant syfte framlagda förslaget ar enligt Ian.

stvrelsens mening ägnat att på ett enkelt och lyckligt satt losa trugan

utan större rubbningar i grunderna för nu gällande ordning for kronouppbördens

debitering, uppbörd och redovisning.

Länsstyrelsen i Blekinge län ävensom länsstyrelserna i Älvsborgs och

Gävleborgs län framhålla ytterligare, att då en mera genomgripande reform

av uppbördsväsendet icke syntes på lång tid kunna komma till stand,

det vore välbetänkt att inom ramen av nuvarande förvaltningsorganisation

söka åstadkomma en delning av uppbörden av kronoutskylderna.

A andra sidan framhålla vissa andra länsstyrelser, vilka förorda det

föreliggande förslaget, att dess genomförande bör få karaktar av provisorium.

Sålunda yttrar länsstyrelsen i Stockholms Ian, att en begränsa

reform vore godtagbar med hänsyn till det trängande behovet av förbättringar

inom ifrågavarande område, men länsstyrelsen uttalar samtidig,

förhoppningen, att härigenom en mera fullständig, förnyad utredning i

syfte att åstadkomma förbättringar inom uppbördsväsendet icke matte

fördröjas. Länsstyrelsen i Malmöhus län anför i detta ämne:

Tvivelsutan är det nu framlagda förslaget ägnat att bereda de flesta

skattskyldiga vissa fördelar och lättnader. Emellertid anser sig Janss - reisen från början vilja betrakta förslaget allenast såsom en interimistisk

anordning, vilken efter hand bör avlösas av ett mera ratmnellt system foi

utskylders utgörande överhuvudtaget. Uppenbart ar att, sa längst

kommunala myndigheterna inrymmes befogenhet att, pa satt de linna lo

gott besluta om Tiira eller färre terminer för erläggande av kommunalutskylde

ävensom örn tiderna för dessas hållande och innan en sammanslåSing

av betalningen av krono- och kommunalutskylder kommit till

Sänd! skola betalningsförhållandena för de skut skyldige icke kunna ordnas

så ändamålsenligt, som eljest kunde hilva fallet.

I åtskilliga andra yttranden uttalas tveksamhet huruvida en lösning 1

enligt förslagets grundlinjer kan anses tillfredsställande.

Överståthållarämbetet erinrar sålunda, att ämbetet i sitt yttrande över

1924 års uppbördssakkunnigas betänkande såsom sm mening framhållit,

att reformerandet av uppbörden borde inriktas på åtgärder, agnade att i

största möjliga mån underlätta skattebetalningen för dem. som sjelva

ville ordentligt fullgöra densamma, och att ämbetet ansett detta bast låta

sig "öra genom uppmuntrande av intressekontor och så kallade skatteforei)ingar*

särskilt bade ämbetet ansett, att skattepostgirokontoret utgjort

!. T vekaa man

yttranden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

lS Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

ett, lyckligt försök, vart att fortsättas, även om dess uppehållande skulle

1 ara förenat med kostnader för det allmänna. Ämbetet anför vidare:

Intet bär sedermera inträffat, som föranlett Överståthållarämbetet att

rånga denna uppfattning. Ämbetet förmenar, att man påTenna väg

ned I* »*6,*,'' allmänna skulle nä samma mål som avses

Zm ,Medgea ,lc skattskyldiga att på tider,

i a n Yai fr^ner f°r mg lagligast, göra avsättningar till skattens «äldande,

bor detta vara för dem förmånligare än två på förhand fixerade

betalningsterminer samt skäligen likgiltigt, örn det formella betalandet

sedan skei* i december eller till en del i november och till en del i februari

Detta galler de mindre oell medelstora skattebetalarna. För de större’

sorn måste antagas kunna själva ordna denna angelägenhet utan det allmannas

medverkan, innehar förslaget så tillvida en reform i orätt riktig

tiLunkten ra Halniagen av kronoskatte» framflyttas ännu längre

rån tidpunkten för inkomstens forvarvande. Anse sig emellertid statsmakterna

bora i enlighet med föreliggande förslag gå in för en uppdelning

av kronouppbörden, låter detta sig likväl göra. PP

Länsstyrelsen! i Uppsala län anser, att förslaget i hög grad syntes hava

karaktaren av ett provisorium, som icke borde hindra fortsatta åtgärder

or en mera effektiv förbättring av uppbörden, samt anför bland annat:

Da uppbörden allenast delas på två terminer, är lättnaden för skattebetalarna

ganska ringa. Förslaget torde vidare till en viss grad underJatta

betyde sen för åtskilliga mindre bemedlade skattebetalare av en

samlad utbetalning, aven da det gäller relativt små belopp.

m man Auli åstadkomma en mera verksam lättnad med något så när

gynnsam fördelning av uppbörden på flera terminer, torde det därför

vara nödvändigt att sammanslå krono- och kommunalskatteuppbörden.

skafferi W11* någon mån tillgodosett den synpunkten, att

• katten bor betalas så nara inkomstens inflytande som möjligt. Tvärtom

kommer avstandet dem emellan att ökas, såvitt angår den senare upp

Statskontoret framhåller, att statskontoret i sitt den 30 mars 1930 avgivna

yttrande över 1924 års uppbördssakkunnigas förslag rörande rationell

skatteuppbord förordat, att frågorna örn gemensam betalning av olika

slag a\- utskylder samt uppbördsterminernas fördelning på större delen av

året gjordes till föremål för fortsatt utredning. Efter det ämbetsA-erket

vidare funnit otvivelaktigt, att det i promemorian framlagda förslaget

vore ett steg i rätt riktning, betonar ämbetsverket, att i fråga örn kronoutskylder

en delning av uppbörden på allenast två terminer knappast

kunde anses tillfyllest och i varje fall icke borde betraktas som ett slutligt

ordnande av spörsmålet örn en rationell fördelning av betalandet av

de allmänna utskylderna. Statskontoret anför vidare:

e+m,0t det framla?da förslaget vill statskontoret framhålla, att ur

skattebetalarnas synpunkt skyldigheten att betala en jämförelsevis stor

del av kronoutskyIdema i början av februari månad kan vara ägnad att

™edfara olagenheter särskilt med hänsyn till de i allmänhet ganska

dryga utgifter, som för den enskilde pläga förekomma under julmånaden

samt vid årsskiftet. Dessutom är att märka, att vissa kommunala utskylder

betalas ganska tidigt under kalenderåret samt att ett genomförande

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

av den föreslagna reformen i viss mån inverkar även på tiden för hållan

det av de kommunala uppbördsstämmorna. En konflikt kan härigenom

lätt uppstå mellan betalningen av krono- och av kommunalutskylder, något

som i vissa fall torde kunna menligt påverka uppbördsresultatet. Örn

statskontoret sålunda för betalningens underlättande finner uppdelning

av utskylderna för allmänna ändamål önskvärd, är dock ämbetsverket

icke övertygat örn, att den ifrågasatta reformen är i allo fullt lämplig och

ändamålsenlig.

Kammarrätten hyser vissa betänkligheter mot förslaget. Reduceringen

av de utskyldsbelopp, som skola betalas före jul, kail sålunda enligt kammarrättens

mening hos de skattskyldiga medföra benägenhet att öka de

utgifter, som stå i samband med julhögtiden och därigenom nedbringa

de skattskyldigas förmåga att betala utskylderna i fortsättningen. Förläggandet

av en uppbördstermin till februari betyder vidare, att flertalet

landskommuner få framflytta den första kommunaluppbördsstämman till

mars. Det är ock fara värt att, sedan de skattskyldiga betalat sina vid

andra kronouppbördsstämman förfallande utskylder, de komma att sakna

förmåga att göra rätt för sig vid kommunaluppbördsstämman i mars.

Med hänsyn till det ganska allmänt omfattade önskemålet örn en ändring

i det rådande systemet och då den enda framkomliga vägen för närvarande

synes vara den i promemorian anvisade, vill kammarrätten dock

för sin del icke avstyrka bifall till förslaget.

Riksräkenskapsverket åberopar till en början, att ämbetsverket i sitt utlåtande

den 30 mars 1930 rörande 1924 års uppbördssakkunnigas betänkande

angående rationell skatteuppbörd uttalat, att för vinnande av en rationell

lösning av uppbärdsproblemet gemensam uppbörd av samtliga skatter

måste anordnas; endast därigenom bleve det möjligt att för samtliga

skattskyldiga åstadkomma en jämn delning av den totala skatteuppbörden

på ett flertal, under året likformigt fördelade skatteterminer. Ämbetsverket

anför i anslutning härtill, att de rådande missförhållandena i

fråga örn skatteuppbördens anordning väsentligen vore att återföra på

den ojämna uppbörden av samtliga skatter. Frånvaron av en delning av

kronouppbörden spelade därvid, vad anginge flertalet skattskyldiga, en

underordnad roll. Enligt ämbetsverkets uppfattning vore det en angelägenhet

av stor vikt, att en effektiv uppbördsreform avseende den totala

skatteuppbörden inom den närmaste tiden komme till stånd. Det föreliggande

förslaget kunde icke anses utgöra ett led i en dylik mera omfattande

uppbördsreform utan vore snarare ägnat att motverka en sådan reform.

Förutsatt att den föreslagna delningen av kronouppbörden betrak

tades såsom en åtgärd av rent provisorisk karaktär, avsedd att tillämpas

ett eller annat år, ville ämbetsverket icke förneka, att vissa skäl talade

för ett tillmötesgående av den utbredda opinion, som krävt en dylik uppdelning.

Ämbetsverket funne sig dock böra ifrågasätta, örn den lättnad,

som en delning av kronouppbörden enligt förslaget skulle medföra för

vissa grupper av skattskyldiga, uppvägde dels den försämring i uppbörds
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.-ts proposition Nr 186.

förhållandena, som skulle uppstå för andra skattskyldiga, dels de nackdelar

i övrigt, som vöre förbundna med den föreslagna anordningen.

Ämbetsverket anför till utveckling av sin ståndpunkt:

Med hänsyn till riksräkenskapsverkets allmänna inställning till frågan

örn skatteuppbördens uppdelning på ett flertal uppbördsterminer finner

ämbetsverket en uppdelning av kronouppbörden i och för sig innebära en

reform i rätt riktning.

Ett genomförande av det framlagda förslaget skulle emellertid medföra,

att tidrymden mellan inkomstens förvärvande och skatteuppbörden

genomsnittligt ökades. Medan för närvarande kronouppbörden helt är

förlagd till första året efter inkomståret, skulle genom omläggningen en

del. av denna uppbörd överskjutas till andra året efter inkomståret, samtidigt

som kommunaluppbörden fortfarande i sin helhet skulle äga rum

under andra året efter inkomståret. En dylik genomsnittlig framflyttning

av skatteuppbörden måste såsom stridande mot syftet med en allmän

uppbördsreform anses vara mindre önskvärd och försvåra övergången

till den definitiva uppbördsreformen.

I fråga örn den totala skatteuppbördens fördelning skulle resultatet av

den föreslagna uppdelningen av kronouppbörden bliva mycket växlande,

beroende på de skilda skatternas olika struktur och den kommunala utdebiteringens

olika höjd inom skilda orter.

För vissa grupper skattskyldiga med stora kronoskatter, särskilt sådana

med högre inkomster, skulle förslagets genomförande onekligen medföra

en jämnare fördelning av den totala skatteuppbörden och följaktligen för

ifrågavarande skattskyldiga underlätta skatternas rättidiga erläggande.

För skattskyldiga med relativt låga kronoskatte!- däremot skulle, särskilt

i kommuner med hög kommunal utdebitering, fördelningen av den

totala skatteuppbörden bliva mindre jämn än den nuvarande fördelningen

och svårigheterna för skatternas rättidiga betalande sålunda ökas.

Vårhalvåret skulle för stora grupper skattskyldiga bliva tyngre belastat

än hösthalvåret. Särskilt betungande skulle härvid bliva den stora

skattebelastningen under årets första kvartal, då utom föreslagen del av

kronoutskylderna betydande del av kommunalskatterna förfaller till betalning.

Den ernådda lättnaden under julmånaden — vilken lättnad sannolikt

ofta komme att föranleda ökning av de speciella julutgifterna —

skulle följaktligen motvägas av ökade hetalningssvårigheter under månaderna

närmast efter julmånaden.

Med hänsyn till angivna förhållanden avseende fördelningen av den

totala skatteuppbörden torde det framlagda förslaget till uppdelning av

kronouppbörden icke kunna beräknas medföra några väsentliga förbättringar

i fråga örn den rättidiga inbetalningen av de sammanlagda kronooch

kommunalskatterna. Skatteuppbördens anhopning under årets första

kvartal torde nämligen komma att medföra ökade skatterestantier beträffande

antingen kronoskatterna såsom helhet eller de under första kvartalet

förfallande kommunalskatterna.

Gällande ordning för kommunaluppbördens fördelning under året torde

i väsentlig mån hava tillkommit efter anpassning till rådande lokala förhållanden.

Tidpunkten för den första uppbördsterminen lärer dock i allmänhet

hava fastställts med hänsyn till behovet att tidigt under året

kunna disponera medel för löpande utgifter. Av promemorian framgår,

att flertalet landskommuner verkställa den första kommunaluppbörden

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

redan i februari månad. Vid ett förläggande av den andra kronouppbördstenninen

till denna månad skulle alltså för flertalet landskommuner

kollision med kommunaluppbörden inträda. Den i promemorian uttalade

förmodan, att de kommuner, som hålla sina uppbördsstämmor i februari,

utan svårighet skulle kunna framflytta dessa till mars, torde icke i allo

vara väl grundad. En dylik framflyttning torde nämligen for manga

kommunalförvaltningar icke vara möjlig att genomföra på grund av de

kassasvårigheter, som härigenom skulle uppstå.

Bortsett från angivna svårigheter ifråga örn tiden för den första konn

munaluppbördsstämman torde ett överflyttande av en del av kronouppbörden

till efter årsskiftet kunna leda till en motsvarande förskjutning av

kommunaluppbörd från den första till efterföljande uppbordsstammor,

varigenom en ytterligare ökning av tidrymden mellan inkomstens förvärvande

och skatternas erläggande skulle bliva följden.

Vad därefter angår debiteringen och redovisningen av kronoutskylderna,

skulle arbetet härmed vid ett genomförande av uppdelningen av kronouppbörden

bliva i avsevärd utsträckning ökat samt mera komplicerat.

Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning är ifrågavarande arbete redan

nu så omfattande, att varje ytterligare ökning av arbetsuppgifterna lämpligen

bör kombineras med åtgärder, syftande till förenklingar i andra avseenden.

Särskilt är i sådant syfte nedbringandet av antalet skattetitlar

att förorda. Sålunda kunna utan större men försäkringsavgifter till bolag

med flera avgifter av privat natur utrensas, de personella skatterna

avskaffas och även vissa andra mindre skatter utmönstras eller inkalkyleras

i närstående huvudskatter. Då förslag i sådan riktning i nuvarande

situation näppeligen torde kunna komma ifråga, vill riksrakenskapsverket

uttala sina betänkligheter mot att åtgärder nu vidtagas, som skulle

föranleda ökat arbete i förevarande avseende.

Beträffande slutligen de med kronouppbordens uppdelning forbundna

kostnaderna måste dessa, även örn hänsyn icke behover tågås till den ränteförlust,

som kronoskatternas senare inflytande föranleder, beraknas til

avsevärda belopp. Någon uttömmande utredning rörande storleken av

dessa kostnader har icke i promemorian meddelats. Ett genomförande

av förslaget utan att en tillförlitlig kostnadsberäkning föreligger bor, såsom

stridande mot sunda budgetprinciper, icke komma ifraga.

Svenska landstingsförbundets styrelse anser det vara en svaghet hos

det föreliggande förslaget, att däri icke tagits någon hänsyn till frågan

örn underlättande för de skattskyldiga att genom intressekontor och skatteföreningar

på tider, som envar finner för sig lägligast, göra avsättningar

till skattens gäldande. Enligt styrelsens mening torde redan genom

uppmuntrande från statens sida av dylika anordningar och postgirots användning

vid skattebetalningen icke blott ökad effektivitet hos uppbördssystemet

kunna åstadkommas utan kostnad för staten utan jämväl olagenheterna

hos det nuvarande uppbördssystemet kunna avsevärt minskas

för en stor grupp skattebetalare, framför allt löntagarna. Styrelsen ifrågasätter

vidare, huruvida en tilltalande och rationell uppbördsordning

överhuvud kan genomföras utan en sammanslagning av krono- och kom
-

munaluppbörden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1SI>.

Stp)elsen för Svenska stadsförbundet framhåller, att förslagets genomförande

för flertalet stikler kunde väntas medföra ökade kostnader och

minskade egna skatteinkomster; därest emellertid statsmakterna funne

lämpligt att taga ett första steg på uppbördsreformernas väg enbart genom

en omläggning av kronouppbörden, syntes man från städernas sida.

med hänsyn till skattebetalarnas intressen, icke böra motsätta sig en

sådan åtgärd. Förbundet anför vidare:

I sitt yttrande över 1924 års uppbördssakkunnigas förslag bar styrelsen

gjort gallande, att flera skäl uppenbarligen talade för en gemensam uppbörd

av krono- och kommunalutskylder, för magistratsstädernas del eventuellt

genom ett stadens uppbördsverk för båda slagen av utskylder. På

tal om möjliga partiella reformer framhölls det, att kronouppbördens fördelning

på flera terminer, med en skattefri julmånad, torde vara ett krav

varom ingen meningsskiljaktighet rådde och som torde vara genomförbart

utan alltför genomgripande omorganisation av uppbördsväsendet i

sill helhet. Denna sin uppfattning vidhåller styrelsen alltjämt, örn än

den nu föreliggande promemorian visat, att redan fördelningen av kronouppborden

i sig innesluter många svårlösta detaljfrågor.

Skjuter man,, åtminstone tillsvidare, de stora och omstridda uppbördsproblemen

åt sidan, synes det onekligen ligga mycket nära till hands att

främst gripa sig an med den detalj av uppbördsreformen, som kommit att

särskilt tilldraga sig. skattebetalarnas, framför allt de störres, uppmärksamhet

och misshag. Ett borttagande av skatteuppbörd under julmånaden

torde sannolikt, örn också ej med säkerhet, kunna väntas medföra en

sadan förbättring av uppbördsresultatet, att ökade kostnader, i vart fall

Iran statens synpunkt, kunna befinnas påkallade. Såväl för staten som

skattebetalaren torde reformen därför te sig nog så tilltalande. Sedd ur

städernas synpunkt kan den däremot knappast vara ägnad att väcka en

lika odelad tillfredsställelse. Då magistratsstäderna sedan gammalt anses

skyldiga att bekosta debitering och uppbörd även av kronoskatten, och

en uppdelning av denna måste föra med sig ökade utgifter för icke kommunala

ändamål, är redan denna omständighet ägnad att väcka betänk

samhet. Därtill kommer, att det nu föreliggande förslaget till uppdelning

av kronouppbörden med nödvändighet måste inverka menligt i avseende

å resultaten av städernas egen uppbörd. Även med den lämpligaste

förläggning av uppbördstiderna, bomme alltjämt för dem att kvarsta

de nuvarande olägenheterna med olika debiterings- och uppbördslängder

och annat dubbelarbete. En undersökning av möjligheterna att i

detta avseende åstadkomma förenklingar och besparingar, måste för städerna

stå som ett primärt önskemål.

Av magistraterna ställa sig 9 antingen tveksamma gent emot förslagets

grundlinjer eller förorda blott en partiell reform. Magistraten i Jönköping

anmärker sålunda, att förslaget knappast innebure någon egentlig

lättnad för de minst bärkraftiga skattebetalarna. Magistraten i Marstrand

åberopar som eget yttrande ett uttalande av kronokassören i staden,

däri framhålles, att den föreslagna åtgärden innebure en viss lättnad

lör allmänheten, men för de tjänstemän, som hade debiteringen och uppbörden

om hand i städerna, bomme arbetet att i betydlig grad okas. Sär
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

skilt i de mindre städerna, där befattningen som kronokassör vanligtvis

vore anförtrodd som bisyssla åt annan befattningshavare, bomme detta

tillskott i arbetet att bliva mycket betungande. Magistraten i Härnösand

anför liknande synpunkter oell framhåller, att magistratsstäderna torde

bliva nödsakade att höja avlöningen åt dem av deras tjänstemän, som hade

att skaffa med kronouppbörden. Magistraten i Eksjö framhåller, att anordningen

med månatliga avsättningar till skatten genom s. k. intressekontor

visat goda resultat; vid regementenas kassaförvaltningar förekomme

i allmänhet samma förfarande till vederbörande löntagares fulla

belåtenhet. I regel torde i städerna uppbörden komma att förläggas till

den föreslagna uppbördsterminens sista dagar. Tillbakaflyttningen av

tiden för uppbörden bleve alltså rätt obetydlig och den föreslagna reformen

syntes mera bliva en välvillig gest.

Av de myndigheter oell sammanslutningar, som enligt vad förut nämnts

givit förslagets huvudgrunder sin anslutning eller därvid uttalat tveksamhet,

hava åtskilliga anfört skiljaktiga meningar rörande detaljer i förslaget.

Sålunda förorda fyra länsstyrelser och fyra magistrater en uppdelning

av kronouppbörden på grundval av andra i promemorian omnämnda

alternativ än det i promemorian förordade alternativet C2. I andra yttranden

uttalas särmeningar beträffande antalet uppbördsterminer, vilka

utskyldstitlar, som böra delas, gränsen för delbarheten, formulären till

uppbördsbok och debetsedlar, tiderna för de olika uppbördsterminerna,

restföringsmetoden m. m.

Det föreliggande förslaget avstyrkes av länsstyrelsen i Östergötlands c.

län, 8 magistrater och styrelsen för föreningen Sveriges landsfiskaler. ,le

Länsstyrelsen i Östergötlands län framhåller, att en ändring i det ofta

påtalade missförhållandet, att kronoskatten i sill helhet skall inbetalas

kort före jultiden, är eftersträvansvärd och ägnad att bereda de skattskyldiga

vissa fördelar. Det framlagda förslagets genomförande skulle

dock vara förenat med mycket allvarliga olägenheter. I detta avseende

anför länsstyrelsen, bland annat, att det för flertalet skattskyldiga utan

tvivel vore lämpligare, örn uppbörden fördelades på tre terminer i stället

för föreslagna två. Anordningen med tillbakaflyttning av första uppbörden

femton dagar anser sig länsstyrelsen böra bestämt avstyrka. En

.svaghet i förslaget anser länsstyrelsen vara, att de delbara utskyldstitlarnas

delbelopp icke skola redovisas specifikt i uppbördsboken. Den tilltänkta

anordningen med approximativ redovisning av delbara titlar avråder

länsstyrelsen på det livligaste.

Magistraten i Nyköping åberopar såsom eget utlåtande ett av kronokassören

i staden avgivet yttrande, som innefattar förslag till kronouppbördens

delning i enlighet med det i den remitterade promemorian upptagna

alternativet A. Detta kronokassörens förslag äger enligt magistratens

förmenande väsentliga fördelar framför det i promemorian förordade al

Avätyrkan
yttranden.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Otparienwnls
ehefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

ternativet. Magistraten i Trosa anser, att resultatet av skatteuppbörden

kommer att vinna på en ändring endast i vissa skattedistrikt med industribefolkning

eller där skattebetalarna till största delen erhålla sina löneutbetalningar

på motsvarande sätt. Magistraten i Karlskrona anser, att den

löreslagna omläggningen av kronouppbörden är alldeles för oväsentlig

lör att kunna förordas. Lättnaden för den skattebetalande allmänbeten

blir så gott som en chimär, och omläggningen är ägnad att tränga i

skymundan en i längden oavvislig, mera genomgripande reform. Magistraten,

som bestämt avstyrker bifall till det nu föreliggande förslaget, framhåller

som sin asikt, att icke någon omläggning av uppbördsväsendet bör

kunna godtagas, som icke innebär sammanslagning av uppbörden av kronoskatter

och kommunalskatter samt stadgar färre antal uppbördsstämmor

än minst sex örn året. Magistraten i Nora åberopar emot förslaget,

att förändringen av tiden för uppbörden knappast är ägnad att i någon

väsentlig mån underlätta skattebetalningen samt att den andra uppbördsterminen

kommer för nära inpå den första kommunaluppbörden för året.

Magistraten i Köping förordar att, intill dess sammanslagning av den

statliga och den kommunala uppbörden ägt rum, kronouppbörden såsom

hittills försiggår under en termin, som torde böra förläggas till tiden 1_

15 februari.

Styrelsen för föreningen Sveriges landsfiskaler ifrågasätter, huruvida

en mera allmän önskan örn en reform sådan som den föreslagna förefinnes

hos landsbygdens folk. Det kan knappast påstås, att dess intressen

skulle i nämnvärd mån främjas av en delning av kronouppbörden.

För lantmän, idkare av mindre rörelse, arbetare och likställda inkomsttagare

lärer det enligt styrelsens åsikt vara tämligen likgiltigt huru frågan

ordnas. Vidare framhålles, att örn förslaget genomföres, statsverkets

intäkter sannolikt komma att försämras, kommunernas berättigade intressen

tillbakasättas och det allmänna överhuvud taget åsamkas utgifter,

som icke kunna motsvaras av påstådda fördelar för de skattskyldiga. På

grund härav och då den föreslagna tiden för andra uppbörden enligt styrelsens

mening är illa vald, avstyrkes ifrågasatt ändring av tiden för

kronouppbörden.

Såsom jag redan inledningsvis antytt, kan det av 1924 års uppbördssakkunniga

avgivna betänkandet till reformering av uppbörds- och indriv-,

ningsväsendet icke utan ytterligare utredningar och överväganden läggas

till grund för ett förslag i ämnet. Vad beträffar den del av betänkandet,

som avser införandet av skattelikvid medelst förskottsbetalningar, för

anställda erlagda under obligatorisk medverkan av löngivare, torde den

kritik, som i de avgivna yttrandena däröver framkommit, vara av den

beskaffenhet, att ett anordnande av skatteuppbörden efter denna linje ej

lärer böra ifrågasättas, i varje fall icke i den omfattning, som 1924 års

uppbördssakkunniga föreslagit.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Muj:ts preposition Kr 186.

1 stället torde böra närmare undersökas möjligheten av skatteuppbördens

anordnande medelst förskottsbetalningar utan obligatorisk medverkan

av löngivare.

Föremål för ytterligare undersökningar synes vidare böra bliva trugan

örn sammanslagning av debitering och uppbörd av statliga och kommunala

utskylder och delning av denna gemensamma uppbörd å lämpligt

antal terminer. Därest man vill ernå, att uppbörden avslutas under

första hälften av kalenderåret nästefter taxeringsåret, lärer en dylik sammanslagning

dock näppeligen kunna komma till stånd utan att budgetåret

för kommuner, församlingar, skoldistrikt, fattigvårdssamhällen, municipalsamhällen

och tingslag samt måhända jämväl för landsting och

väghållningsdistrikt omlägges till att omfatta samma tid som det statliga

budgetåret eller sålunda tiden 1 juli—30 juni.

Vidare lärer, i anslutning till vad riksdagen redan uttalat, frågan örn

civilbokföringen böra bliva föremål för särskild utredning. Detsamma

torde böra bliva fallet beträffande frågan om ett mera rationellt ordnande

av indrivningsväsendet.

Då de ytterligare utredningar och överväganden, som sålunda måste

föregå framläggandet av ett enhetligt förslag i de ämnen, som 1924 års

uppbördssakkunniga haft sig förelagda, måste kräva avsevärd tid, har

jag ansett böra undersökas möjligheten av att inom den nuvarande organisationens

ram genomföra sådana förbättringar i avseende å uppbördsväsendet,

som kunna vara ägnade att tills vidare, i avbidan på en mera

genomgripande reform, avhjälpa de mest kännbara bristerna i det nu

tillämpade systemet.

Därvid har jag ansett böra i första hand undersökas, huruvida genom

delning av kronouppbörden å lämpligt antal terminer erläggandet av de

utskylder, som påföras å kronodebetsedel, må kunna underlättas.

Ytterligare ett spörsmål, som under ett fortsatt utredningsarbete torde

böra bliva föremål för övervägande, är möjligheten att nedbringa antalet

skatte ti tiar och att från kronodebetsedeln avskilja vissa avgifter,

som ej ha karaktär av skatter. Jag åsyftar i främsta rummet frågorna

örn avskaffandet av mantalspenningarna och den personliga sjukvårdsavgiften

samt örn upphörandet av rätten för vissa försäkringsbolag att få

av dem debiterade avgifter uppburna och indrivna i samband med uppbörd

och indrivning av kronoskatten.

Vidare har jag för avsikt att till särskild behandling upptaga frågorna

örn vilka åtgärder, som kunna och böra vidtagas till uppmuntrande av

den s. k. intressekontorsrörelsen samt till främjande av skattebetalning

över postgiro.

Vad angår frågan om delning av kronouppbörden, framgår av de tran

myndigheter och sammanslutningar inkomna yttrandena över det inom

finansdepartementet utarbetade förslaget, att en skyndsam reform av

gällande ordning för kronouppbörden är önskvärd. Det är enligt min

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

mening uppenbart, att det för flertalet av de skattskyldiga måste möta

stora svårigheter att på en gång verkställa den betydande utgift, som

kronoskatten numera representerar, särskilt som uppbördsterminen infaller

vid en tidpunkt av året, då av traditionella orsaker särskilda utgifter

förekomma. En delning av kronoskatten bör därför, i synnerhet örn

den anordnas så, att icke någon uppbördstermin förlägges till julmånaden,

för de skattskyldiga innebära en påtaglig lättnad och i sin mån

vara ägnad att befordra ett förbättrat uppbördsresultat. Stöd för en

sadan mening kan även hämtas i det förhållandet, att kommunerna numera

nästan undantagslöst dela sin uppbörd av kommunalskatt å två

eller flera stämmor. Det debiterade beloppet av egentliga kommunalutskylder

uppgick år 1930 till 338.6 miljoner kronor. Samma år utgjorde

kronouppbördens hela debiterade belopp, såsom framgår av bifogade tabell

(bilaga C), 304.5 miljoner kronor. Det lärer härav vara tydligt, att i

stort sett samma behov av bekväma uppbördstider förefinnes med avseende

å kronouppbörden som beträffande den kommunala uppbörden. De

skäl, som av representanter för bankväsendet i riket anförts till förmån

för ändrade tider för uppbörden av kronoutskylderna, äro enligt min mening

jämväl värda beaktande.

Åtskilliga myndigheter, bland dem Överståthållarämbetet, hänvisa till

möjligheten för de skattskyldiga att genom anslutning till s. k. intressekontor

och skatteföreningar själva bereda sig tillfälle att fördela sina

skatteutgifter på lämpligaste sätt. Därest det föreliggande problemet

kunde lösas efter nu antydda linjer, vore detta för både skattebetalarna

och det allmänna i hög grad förmånligt. Tyvärr visar dock erfarenheten,

att anslutningen till intressekontor och skatteföreningar är jämförelsevis

begränsad. Det ina nämnas, att till postgirokontorets skatteavdelning

vörö vid utgången av år 1930 anslutna blott omkring 20,000 skattskyldiga

i hela riket. Det kan därför icke förväntas, att en tillfredsställande lösning

av uppbärdsproblemet skall kunna vinnas enbart genom anordningar,

som bero av den enskildes eget initiativ.

Vad av åtskilliga myndigheter anmärkts därom, att genom det föreliggande

förslaget tiden för skattens erläggande ytterligare avlägsnas

från tidpunkten från inkomstens förvärvande, finner jag ej böra tillmätas

allt för stor vikt. Det kan ifrågasättas, örn icke denna synpunkt i

den tidigare diskussionen angående riktlinjerna för en reformering av

uppbörds- och indrivningsväsendet tillmätts en något större roll än den

förtjänar. Visserligen är vid nedgående konjunkturer inom det ekonomiska

livet av större vikt än under normala förhållanden, att skatten

uppbäres inom kortast möjliga tid efter inkomstförvärvet, men folden

vida övervägande delen av befolkningen äro växlingarna i inkomster

från det ena året till det andra jämförelsevis obetydliga. För

denna kategori av befolkningen är, åtminstone under normala förhållanden,

det uppenbarligen av mindre betydelse, örn skatten erlägges något

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

kortare eller något längre till efter inkomstförvärvet. Beträffande möjligheten

för det allmänna att utfå debiterad skatt är det däremot i fråga

örn den del av befolkningen, som växlar vistelseort eller har oregelbundna

inkomster, städse av intresse, att skatten uppbäres så snart som möjligt

efter inkomstens åtnjutande. Kesultatet av kronouppbörden i riket kan

dock icke anses särskilt otillfredsställande. Av de av 1924 års uppbördssakkunniga

verkställda utredningar rörande det slutliga resultatet av

kronouppbörden framgår, att efter verkställd indrivning skatteförlusterna å

kronouppbörden för landet i dess helhet under senare år kunna antagas

icke hava överstigit 5 procent av de debiterade beloppen. I varje fall

torde den ringa förlängning av tiden mellan inkomstförvärvet och skattens

erläggande, som i förevarande proposition kommer att föreslås, icke

vara av beskaffenhet att menligt inverka å uppbördsresultatet.

Det nu anförda innebär naturligen icke, att icke ännu bättre uppbördsresultat

bör eftersträvas. Men vid övervägande av spörsmålet, vilka åtgärder,

som för vinnande av ett förbättrat uppbördsresultat böra vidtagas,

torde det ej vara erforderligt, att avgörande vikt fästes vid frågan

om förkortning av tiden mellan inkomstförvärv och skatteuppbörd.

Vad i övrigt från myndigheterna anmärkts mot att nu företaga en

delning av kronouppbörden finner jag ej vara av den art, att det bör

.utgöra hinder för den ifrågasatta åtgärden.

Icke heller ur statsbudgetär synpunkt lärer invändning böra möta, då

fortfarande hälften av inkomst- och förmögenhetsskatten kommer att inflyta

vid ungefär samma tidpunkt, t. o. m. något tidigare, än vad nu alfallet,

och återstoden kommer att uppbäras allenast ett par månader senare

under samma budgetår. I avseende härå kan omläggningen snarare

anses innebära en fördel såtillvida som den bidrager till en jämnare fördelning

av inkomsttillflödet till statskassan. Den föreliggande utredningen

synes mig hava visat, att en jämförelsevis tillfredsställande lösning av frågan

örn delning av erläggandet av kronoutskylderna låter sig genomföras

enligt de i promemorian angivna grundlinjerna. Jag skall i det

följande redogöra för och behandla de erinringar, som i de avgivna yttrandena

blivit gjorda mot enskilda punkter i förslaget.

Det stora flertalet av de hörda myndigheterna och sammanslutningarna

förorda delning av kronouppbörden i enlighet med det alternativ, som

tillstyrkts i promemorian och där betecknats Cs. Som förut nämnts innebär

detta alternativ, att vissa utskyldstitlar delas å de två föreslagna

uppbördsterminerna, under det att övriga utskyldstitlar föras odelade till

den första. I ett flertal yttranden betecknas detta alternativ såsom innebärande

den lämpligaste lösningen av det föreliggande spörsmålet. Några

av de hörda myndigheterna förorda emellertid en lösning efter andra

alternativ.

Följande myndigheter förorda sålunda delning av samtliga utskylds
-

Olika alternativ

för delningen.

Yttranden.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. I sami. 102 haft. (Nr ISO.)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

titlar i enlighet med det i promemorian omnämnda alternativet A, nämligen

länsstyrelserna i Skaraborgs, Västmanlands och Västerbottens län

samt magistraterna i Nyköping, Östersund oell Umeå. I vissa av ifrågavarande

yttranden framläggas detaljerade planer för debitering, uppbörd

och redovisning i enlighet med alternativ A samt beräkningar rörande

den tid, som kräves för debitering enligt det ena eller andra alternativet.

Till stöd för en delning enligt alternativ A anföres, att delningen

av utskyldstitlarna enligt det i promemorian förordade alternativet

C2 skulle föranleda mycket besvär vid debiteringen, särskilt på grund

därav, att delningen enligt sistnämnda alternativ förutsätter utförandet

av tre tvärsummeringar i uppbördsboken och jämväl i övrigt erbjuder

betydande tekniska svårigheter. Det framhålles, att örn man i enlighet

med alternativet A uppdelar samtliga utskyldstitlar, skulle blott dessas

summa behöva delas vid debiteringen och denna bomme därför att kunna

försiggå betydligt enklare och lättare än enligt det i förslaget förordade

alternativet. Jämväl framhålles, att utskyldsbeloppet i de fall, då delning

skall ske enligt alternativ A, kan fördelas med lika belopp på båda

uppbördsterminerna, under det att enligt alternativ C2 i regel ett större

belopp kommer att falla på den första uppbörden än på den andra. Med

avseende å de svårigheter vid det tekniska genomförandet av en delning

enligt alternativ A, som framhållits i promemorian, anföres i yttrandena,

att eftersom sådana skattskyldiga, som icke betala vid den första uppbörden,

enligt förslaget skola uppföras i restlängd med hela utskyldsbeloppet

för året, är delning av de särskilda titlarna ej erforderlig, vare

sig vid debiteringen eller i den första restlängden utan först i restlängden

efter den andra uppbörden. Då denna restlängd blott omfattar sådana

skattskyldiga, som betalat vid första uppbörden men icke vid den

andra, kommer den emellertid att bliva föga omfattande. Det vore förenat

med större besvär att upprätta denna restlängd enligt alternativ A

än enligt alternativ C2, men mot denna ökade svårighet hade man att

väga fördelarna av den betydligt enklare debiteringen enligt alternativ

A. De betänkligheter i övrigt, som i promemorian anförts mot en uppdelning

enligt alternativ A, förklaras i åtskilliga av ifrågavarande yttranden

vara av mindre betydelse. Sålunda anför länsstyrelsen i Västmanlands

län:

I promemorian framhålles, att inbetalningen av vissa avgifter till försäkringsbolag

samt till folkpensioneringen ej utan olägenhet kan uppskjutas

till efter årsskiftet. Länsstyrelsen kan ej finna, att dessa svårigheter

äro större än att de kunna övervinnas. Vad först försäkringsbolagen

angår, torde deras medelsbehov kunna täckas genom lämpligt avvägda

förskott från statsverket. Skulle de ej kunna åtnöjas härmed, lärer

i varje fall detta förhållande ej få hindra, att kronouppbörden ordnas

på ett i möjligaste mån praktiskt sätt. Pensionsavgifterna må enligt

nu gällande bestämmelser ej indrivas eller mottagas efter den 30 juni

året efter taxeringsåret. Den tid, under vilken vid februariuppbörden

restförda avgifter kunna uttagas, skulle alltså bliva alltför kort. Läns
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

styrelsen ifrågasätter, om ej denna tid kan utsträckas till slutet av augusti

eller september. Någon nämnvärd försening av pensionsavgiftsförteckningarnas

insändande från landsfiskaler och magistrater synes ej

behöva härigenom uppkomma.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län framhåller med avseende å pensionsavgifterna,

att andra uppbördsterminens restlängd, vilken med visshet

torde komma att upptaga ett relativt ringa antal skattskyldiga, bör kunna

utsändas senast i mitten av mars oell att det står till buds mer än 3

månader för indrivningen av de i denna restlängd upptagna pensionsavgifterna.

Magistraten i Strängnäs, som för sin del avstyrker bifall till det föreliggande

förslaget, anser, att örn en uppdelning skall komma till stånd,

den bör äga runi på det sätt, att den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten

erlägges under den sista terminen och samtliga övriga utskylder

under den första. Magistratens förslag innebär en lösning enligt alternativ

B. Jämväl länsstyrelsen i Västernorrlands län finner en lösning

enligt alternativ B önskvärd.

Valet mellan en delning av utskyldstitlarna enligt alternativen A och

C2 är i första hand beroende av vilken metod för restförandet av oguldna

utskylder, som kommer till användning. Den i promemorian omförmälda

restföringsmetoden X förutsätter, att fullständiga, specifikt å titlar

uppdelade restlängder upprättas efter båda uppbördsterminerna. Vardera

restlängden kail då förväntas bliva av ungefär samma omfattning som,

eller i vart fall ej väsentligt mindre omfattning än den restlängd, som

upprättas enligt nuvarande ordning. Till bedömande av den omfattning

arbetet med restföringen vid tillämpning av metoden X bomme att få,

må nämnas, att restlängderna efter 1930 års kronouppbörd för riket i

dess helhet omfatta 1,010,810 skattskyldiga (jfr tabellen bilaga C). Det

är därför icke möjligt att verkställa delning av samtliga utskyldstitlar

enligt alternativet A, örn man beträffande restföringen binder sig vid

metoden X.

Väljes däremot den i promemorian förordade restföringsmetoden Z —

denna metod, som vunnit så gott som enhällig anslutning i de avgivna

yttrandena, innebär, att skattskyldig, som ej betalat vad som skolat erläggas

vid första uppbördsterminen, omedelbart uppföres i restlängd för

hela utskyldsbeloppet — skulle de med en delning av samtliga utskyldstitlar

förbundna svårigheterna avsevärt minskas. På sätt i vissa

nyss återgivna yttranden framhållits oell jämväl framgår av promemorian,

skulle nämligen i sådant fall — detta gäller vare sig delningen omfattar

samtliga eller blott vissa utskyldstitlar — delning av de särskilda

titlarna blott erfordras i den efter andra uppbörden upprättade restlängden,

vilken såsom redan nämnts vid tillämpning av metoden Z kan väntas

bliva föga omfattande. Debiteringsarbetet enligt alternativ A bleve

då jämförelsevis enkelt. Debiteringsförrättaren hado blott att för varje

Departements
chefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Ma,j:ts proposition Nr 186.

skattskyldig, som ägde få sina utskylder delade, lialvera utskyldernas

slutbelopp, möjligen med den modifikationen, att öretalen eller åtminstone

de udda öretalen i sin helhet fördes till ettdera av uppbördstillfällena.

Den angivna fördelen vid debiteringen motväges emellertid av olägenheter

vid restföring och redovisning. Arbetet med den andra restlängden

bleve nämligen avsevärt ökat därigenom att den myndighet, som

upprättar restlängden, måste i förekommande fall dela varje utskyldstitel

och i restlängden införa vad därav belöpte å den andra uppbörden.

Enligt det i promemorian förordade förslaget skulle detta bliva erforderligt

blott beträffande de delbara titlarna. Redan emot denna del av

förslaget hava betänkligheter anförts i åtskilliga av de avgivna yttrandena.

Det måste befaras, att en oskäligt tyngande börda lägges på länsstyrelserna

och uppbördsmännen i magistratsstäderna, örn arbetet med

restföringen på antytt sätt ytterligare försvåras. Därest samtliga utskyldsposter

skola delas, uppstår jämväl ökning av arbetet med redovisningen

av indrivna utskylder, vartill kommer, att redovisningen av den

influtna första uppbörden kommer att bliva mera besvärlig än enligt alternativ

C -. Under sådana förhållanden och då man icke med någon

större grad av säkerhet kan uppskatta den blivande andra restlängden^

omfattning, synes mig försiktigheten bjuda, att redan av hänsyn till angivna

tekniska skäl välja det föreslagna alternativet C2.

Härtill kommer, att en delning av samliga titlar, således även av de å

kronodebetsedeln förekommande försäkringsavgifter av enskild natur och

avgifter till den allmänna folkpensioneringen, skulle såsom i promemorian

framhållits, vara i olika hänseenden oläglig. Bland annat skulle

dess genomförande påfordra ändring i pensionsförsäkringslagen rörande

den tid, inom vilken pensionsavgifterna senast böra av de avgiftspliktiga

erläggas (14 § 5 stycket och 15 § 4 stycket nämnda lag). Det framlagda

förslaget är, vilket pensionsstyrelsen i sitt yttrande med gillande

framhållit, ägnat att beträffande de pensionsavgifter, som uppbäras i samband

med kronoutskylderna, förlänga tiden för indrivningen och därmed

även förhöja dess effektivitet.

Såsom skäl mot en delning av utskyldstitlarna enligt alternativ C 2 kar

bland annat framhållits de därmed förbundna tekniska svårigheterna vid

debiteringen och särskilt den omständigheten, att tre tvärsummeringar i

nppbördsboken skulle erfordras. Sistnämnda olägenhet torde dock på

ett tämligen enkelt sätt kunna avhjälpas därigenom att debetsedlarna

erhålla ändrad uppställning, så att förekommande summering, såsom för

närvarande å de flesta håll lärer vara brukligt, kan ske å debetsedlarna

i stället för i nppbördsboken.

På grund av det anförda finner jag det föreslagna alternativet C2 vara

att föredraga framför alternativet A. Vad angår det av magistraten i

Strängnäs förordade alternativet B får jag hänvisa till vad därom anförts

i promemorian.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. May.ts proposition Nr 186.

I det föregående har omnämnts, att i åtskilliga yttranden, uti vilka

påkallats en mera genomgripande reform av uppbördsväsendet genom

sammanslagning av krono- och kommunaluppbörden, förslag framställts,

att den sammanslagna uppbörden skulle delas på ett flertal terminer. I

de yttranden, där delning förordats i enlighet med det föreliggande förslagets

grundlinjer, har i allmänhet, med hänsyn till de med delningen

förbundna tekniska svårigheterna och kostnaderna, ansetts tillrådligt att

icke dela uppbörden på mer än två terminer. Länsstyrelsen i Västmanlands

län framhåller emellertid möjligheten av att dela uppbörden å tre

terminer. Länsstyrelsen i Östergötlands län och magistraten i Sodathamn

förorda tre terminer. Sistnämnda länsstyrelse yttrar, att det för

flertalet skattskyldiga utan tvivel vore lämpligare, örn uppbörden fördelades

på tre terminer. Länsstyrelsen anser, att de tekniska svårigheterna

bliva föga större vid en tredelning än vid en tudelning och att kostnadsökningen

vid en tredelning icke torde bliva alltför betydande. Med a\- seende å delningskvoten framhåller länsstyrelsen, att örn en tredelning

slutligen befinnes böra genomföras, borde delningskvoten 1h icke lämpligen

komma till användning utan en uppdelning med 40 procent på en

av uppbördsterminerna och 30 procent på envar av de övriga vara att

■ ur arbetsteknisk synpunkt föredraga.

De myndigheter, som eljest uttalat sig rörande delningskvoten, hava allmänt

tillstyrkt halvering av de delbara titlarna i enlighet med förslaget i

promemorian. I vissa yttranden föreslås dock, att alla öretal eller alla

krontal skola föras till den första uppbörden. Generalpoststyrelsen framhåller,

att däresT delningen kunde verkställas så, att den ena postanvisningen

slutade å jämna tiotal kronor eller åtminstone på jämnt krontal,

skulle såväl kassaarbetet som journalisering och redovisning avsevärt

underlättas.

I likhet med det övervägande flertalet av de i ärendet hörda myndigheterna

förordar jag, att kronouppbörden delas å två terminer och att därvid

hälften av varje delbar utskyld föres till vardera terminen.

Med avseende å frågan vilka uppbördstitlar, som böra delas vid tilllämpning

av alternativet C2, framhålles allmänt i de avgivna yttrandena

vikten av att delningen inskränkes till att omfatta så få titlar som

möjligt.

Flertalet länsstyrelser, ett stort antal magistrater, kammarrätten, riksräkenskupsverket,

samt styrelserna för Sveriges häradsskrivare förening

och föreningen Sveriges städers uppbördstjänstemän avstyrka delning av

prästerskapets till statsverket indragna tionde. Som skäl härför framhålles,

bland annat, att nämnda utskyldstitel är stadd på avskrivning och

ofta, särskilt i städerna, uppgår till ringa belopp samt i allt fall endast

drabbar ägare av fast egendom. Länsstyrelsen i Jämtlands län meddelar,

att tiondens slutsumma i länet år 1930 uppgick till 53,902 kronor, som

fördelades på 15,048 skattskyldiga.

Antal uyypbördstermi■/

er. Delningskvoten.

Yttranden.

Departements
chefen.

Vilka utskyldstitlar

böra delas?

Y tjällden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majlis proposition Nr 186.

Delning av skogsvårdsavgift förordas av länsstyrelserna i Uppsala,

Kalmar, Kristianstads och Jämtlands län. Länsstyrelsen i Kristianstads

län framhåller, att om skogsvårdsavgiften förbleve odelad, proportionen

mellan uppbörderna skulle ytterligare förskjutas till övervikt för den

tidigare uppbörden. Länsstyrelsen i Jämtlands län åberopar, att visserligen

de största beloppen av skogsvårdsavgift i länet falla på kronan

och en del bolag men att det för ett stort antal enskilda avverkare helt

visst är ganska betungande att betala denna utskyld vid en uppbörd.

Mot delning av skogsvårdsavgift uttala sig 6 länsstyrelser, kammarrätten,

riksräkenskapsverket samt styrelserna för Sveriges häradsskrivareförening

och föreningen Sveriges städers kronouppbördstjänstemän. Länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län anför, att då skogsvårdsavgiften grundar

sig på särskild inkomst, som bereder den skattskyldige ökad betalningsförmåga,

det näppeligen kan vara behövligt att uppdela utskylden

i fråga. Länsstyrelsen i Gotlands län åberopar som skäl emot uppdelning

av denna utskyld, att skogsvårdsavgifterna intimt sammanhänga

med skeende skogsavverkningar och att vederbörande hava tillfälle att,

med utgångspunkt fran engångslikvid, ordna dithörande mellanhavanden.

Beträffande utjämningsskatten yrkar styrelsen för Sveriges häradsskrivareförening,

att denna skatt måtte föras till de delbara titlarna. Styrelsen

anför, att detta varit en samstämmig önskan hos föreningens medlemmar,

vilka a talrikt besökt möte behandlat det föreliggande förslaget.

Visserligen torde utjämningsskattens erläggande på en gång icke vålla

några svårigheter för dem, som därav drabbas, men då denna skatt å

andra sidan stöde i relation till inkomstskatten, borde den även behandlas

på samma sätt. Av vikt vore även, att bland de odelade uppbördstitlarna

i huvudsak sammanfördes sådana, som vore oberoende av taxeringen,

varigenom summeringen av dessa i uppbördsboken kunde tidigare avslutas.

— Liknande synpunkter framföras av flera länsstyrelser. Däremot

anser Överståthållarämbetet det vara en bestämd fördel, att enligt förslaget

endast inkomst- och förmögenhetsskatten skall delas i Stockholm.

Ämbetet tillstyrker alltså, att utjämningsskatten i Stockholm må undantagas

från delning.

Överståthållarämbetet yttrar vidare, att det ej heller synes erforderligt

att dela inkomst- och förmögenhetsskatt, som i det för riket gemensamma

taxeringsdistriktet i Stockholm påföres i utlandet bosatta personer.

Så borde enligt ämbetets mening förfaras, i överensstämmelse med

dels vad som i promemorian föreslås i fråga örn kommunal progressivskatt

för gemensamt kommunalt ändamål, dels ock vad som redan gäller

om kommunal inkomstskatt för samma ändamål.

Länsstyrelsen i Uppsala län anser lämpligt, att pensionstilläggsavgifter

överstigande ett belopp av fem kronor delas. Mot delning av tingshusmedel

uttala sig två länsstyrelser och kammarrätten. Det åberopas,

att sistnämnda utskylder i regel uppgå till ringa belopp.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Majus proposition Nr 186.

23

Länsstyrelsen i Örebro län uttalar sig till förman för delning av annu,- teter å odlings- och vattenavtappningslån samt framhåller, att dylika Ian

förekomma i stor utsträckning inom länet. Länsstyrelsen i Västerbottens Ian

förordar, att delning medgives beträffande posterna annuitet- a lan,

vilka för vederbörande betalningsskyldiga ofta vore betungande. Länsstyrelsen

i Jämtlands län anser önskvärt, att annuiteter å egnahemslån

fa delas, enär dessa annuiteter ofta uppgå till ganska avsevarda belopp

och nästan undantagslöst träffa personer med svag ekonomi.

Slutligen anför styrelsen för Sveriges häradsskrivareföretling, att det

vid omförmälda sammanträde med föreningen framhållits, att inom

olika län behovet av delning av vissa uppbördstitlar kunde vara växlande,

särskilt gällde detta skogsvårdsavgiften och möjligen aven tiondeavgifterna.

Det kunde därför möjligen vara lämpligt att i förevarande

avseende söka ernå anpassning efter de lokala förhållandena. För sadan!

ändamål borde måhända befogenhet beredas Kungl. Maj:t att efter vedelhörandes

hörande för enskilda orter medgiva undantag fran de allmänna

bestämmelserna örn uppbördstitlarnas delning.

I anledning därav att vissa länsstyrelser väckt förslag örn delning

jämväl av de å kronodebetsedel förekommande annuiteter å lan, hava

särskilda utlåtanden häröver infordrats från statskontoret, lantbruksstyrelsen

och statens egnahemsstyrelse. I avgivet utlåtande anfor lantbruksstyrelsen,

att den ifrågasatta delningen av nämnda annuiteter vilka

ofta representera relativt avsevärda belopp, otvivelaktigt skulle tor

vederbörande låntagare innebära en värdefull lättnad, varför styre sen

förordar bifall till länsstyrelsernas förslag. Vidare meddelar styrelsen,

att sedan namnet å den fond, från vilken odlings- och vattenavtappningslån

utlämnats, numera ändrats till »statens avdikningslånefond», torde

motsvarande utskyldstitel böra vid debiteringen benämnas »annuiteter a

lån från avdikningslånefonden». Statens egnahemsstyrelse meddelai, a

år 1929 uppbörden av räntor och amorteringar å egnahemslån inom nio

hushållningssällskapsområden skett i samband med den arliga uppbörden

av kronoutskylder. Det år 1929 debiterade beloppet uppgick till

2 254 524 kronor, fördelat på i runt tal 14,900 låntagare, vilket utgör i genomsnitt

per låntagare omkring 151 kronor. Egnahemsstyrelsen yttrar

vidare beträffande dessa annuiteter:

En delning av uppbörden å två terminer synes visserligen komma att

medföra något ökat bokföringsarbete for har ifrågavarande lanefoi medlare.

Denna omständighet synes emellertid vara av mindre betydelse i

jämförelse med den fördel för låntagarna, sorn ett dylikt förändrat uppbördssätt

torde medföra. Egnahemsstyrelsen far salunda fm sill del till

styrka det framförda förslaget till delning av uppbörden av egnahems
låneannuiteter

å två terminer, därvid styrelsen emellertid vill framhålla

betydelsen av, att andra upphördsterminell förläggas sa tidigt pa året,

att låneförmedlarna kunna medhinna dem åliggande leverans-till statskontorot

föro ninrs m<inticls utgunjj.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

Statskontoret har icke funnit anledning till erinran mot förslaget örn

delning av uppbörden av avdikningslånen men framhåller, att en delning

bör föranleda viss ändring av länsstyrelsernas nuvarande rapportsystem

rörande inbetalningarna till avdikningslånefonden. Vad angår den föreslagna

delningen av annuiteter å egnahemslån, bar statskontoret ej

hollei något att erinra, under förutsättning dock att uppbördsmyndigheterna

redovisa inbetalningarna till vederbörande låneförmedlare i så

god tid, att dessa kunna fullgöra sill författningsenliga skyldighet att

före utgången av mars månad verkställa behörig inbetalning av statslånet.

. Enligt det * Promemorian framlagda förslaget skall delning ske av

inkomst- och förmögenhetsskatt och av de tre repartitionsskatterna landstingsskatt,

vägskatt och tingshusmedel samt — utom i Stockholm — av

tionde och skogsvårdsavgift. Övriga skatter skola ej delas.

Att de fyra förstnämnda skatterna höra delas har tillstyrkts i flertalet

avgivna yttranden. Det synes mig vara en lämplig princip, som

framhållits av Sveriges liäradsskrivareförening, att skatter, som grunda

sig å taxering, hänföras till de delbara titlarna. Det är tydligt,

att debiteringen härigenom underlättas. Från denna synpunkt bör alltså

delning ske av angivna fyra skatter samt av utjämningsskatten. Att

med avseende å denna senare göra undantag för Stockholm synes mig

icke påkallat.

Vad angår överståthållarämbetets förslag att från delning bör undantagas

inkomst- och förmögenhetsskatt, som påföres inom det för riket

gemensamma taxeringsdistriktet, får jag erinra, att här avses sådan

skatt, som erlägges dels av skattskyldiga, vilka sakna hemortskommun i

riket, dels ock av svenska medborgare tillhörande Sveriges diplomatiska

och konsulära representation i utlandet (se taxeringsförordningen 77 §

2 morn.). Enligt promemorian skulle dylika utskylder kunna bliva föremål

för delning; däremot är i promemorian föreslaget, att kommunal progressivskatt,

som påföres i sagda gemensamma taxeringsdistrikt, ej skall

delas. Det kunde måhända anses befogat, att icke utesluta svenska medborgare

i utlandet från förmånen att få sina skatter delade. Å andra

sidan medför en delning ökat besvär både för de skattskyldiga och för

uppbördsmyndigheten. I varje fall böra lämpligen enhetliga bestämmelser

gälla för alla slag av utskylder, som påföras inom det för riket gemensamma

taxeringsdistriktet. Då nu, på sätt Överståthållarämbetet

framhållit, allmän kommunalskatt för gemensamt kommunalt ändamål

icke uppdelas vid kommunaluppbörden i Stockholm, har jag stannat för

att förorda, att delning ej heller skall ske av statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

och kommunal progressivskatt i de fall, då dessa skatter

debiteras “på grund av taxering inom det gemensamma taxeringsdistriktet..

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

Tionden, som är oberoende av den årliga taxeringen, torde utan olägenhet

kunna hänföras till de odelbara titlarna. Skogsvårdsavgiften

kan väl vara ganska betungande för enskilda avverkare, men å andra

sidan böra de i vissa yttranden anförda skälen mot delning icke frånkännas

värde. Och då det måste anses vara av betydelse för reformens genomförande,

att de delbara utskyldstitlarnas antal i skälig mån begränsas,

har jag stannat för att förorda, att skogsvårdsavgiften icke delas.

Vad angår det av en länsstyrelse framförda önskemålet, att även pensionsavgifter

utöver visst belopp måtte delas, kan jag av förut anförda

skäl icke biträda denna mening. Vad slutligen beträffar frågan örn delning

av annuiteter å lån, måste det väl anses behjärtansvärt att underlätta

dessa likvider. De hava emellertid helt annan karaktär än vanliga

skatter. Annuiteterna å egnahemslån äro i verkligheten köpeskillingslikvider

och annuiteterna å avdilmingslån torde få anses till sin art

därmed jämförliga. De förra annuiteterna förekomma dessutom blott i

ett mindre antal av länen å kronodebetsedel. I de övriga lära dessa likvider

erläggas medelst postanvisning, över postgiro eller på annat sätt.

Under sådana förhållanden och då de delbara titlarnas antal måste såvit

möjligd begränsas, har jag icke ansett mig böra biträda de framställda

yrkandena örn delning av omförmälda låneannuiteter.

Den av häradsskrivareföreningen framförda tanken, att Kungl. Maj:t

skulle äga att för enskilda orter medgiva undantag från de allmänna bestämmelserna

örn utskyldstitlarnas delning, kan icke frånkännas visst

värde. Med hänsyn till angelägenheten att på nu förevarande område

enhetliga regler bliva tillämpade, finner jag dock för närvarande ej skäl

att upptaga förslaget.

På grund av det anförda förordar jag, att blott följande fem utskyldstitlar

delas, nämligen statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, dock icke

sådan, som påföres i det för riket gemensamma taxeringsdistriktet, utjämningsskatt,

landstingsskatt, vägskatt och tingshusmedel. Övriga utskyldstitlar

böra odelade föras till den första uppbördsterminen. I

I de avgivna yttrandena bär allmänt godkänts det i promemorian Gräns får

framförda förslaget, att delning av utskyldstitlar skall förekomma blott

då summan av de delbara titlarna uppgår till minst 10 kronor. Över- yttranden

ståthållarämbetet ifrågasätter dock, att denna gräns liöjes till 20 kronor.

Länsstyrelserna i Gotlands, Hallands oell Skaraborgs län samt ett mindre

antal magistrater uttala sig även för sistnämnda gräns. Länsstyrelsen

i Hallands län anför, att genom den högre gränsen för utskyldernas delbarhet

ytterligare lättnad i debiteringsarbetet uppnås, utan att de skattskyldiga

nämnvärt betungas. Magistraten i Örnsköldsvik förordar, att

gränsen för delbarhet sättes vid 50 kronor. Å andra sidan framhåller

länsstyrelsen i Uppsala län, såsom förut omnämnts, att i förslaget torde

hava till en viss grad underskattats betydelsen för åtskilliga mindre lie
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Av statistiska

centralbyrån

verkställd

undersökning.

26 Kungl. Mårds proposition Nr 186.

medlade av en samlad utbetalning även då det gäller relativt små belopp.

Magistraten i Kristianstad instämmer i ett yttrande av stadens kronouppbördskassör,

däri denne meddelar, att vid kommunaluppbörden i staden

varje belopp, huru ringa det än är, delas, och ifrågasätter, huruvida

icke detta tillvägagångssätt vore lämpligt jämväl i fråga örn krononppbörden

såväl ur kontrollsynpunkt som av psykologiska skäl.

Enär den i promemorian åberopade statistiken rörande antalet kronodebetsedlar

och dessas fördelning efter debetsedelns belopp omfattar ett

förhållandevis litet antal, något över 1 procent av hela antalet debetsedlar

i riket, samt avser allenast vissa delar av Stockholms stad jämte

vissa kommuner i tre län, har på grund av Kungl. Maj:ts beslut den 23

januari 1931 statistiska centralbyrån verkställt statistisk bearbetning av

1929 års kronouppbördsböcker för ett antal kommuner i riket, nämligen

Kungsholms första taxeringsdistrikt i Stockholms stad, vissa delar av

Göteborgs stad, Skara stad, Hudiksvalls stad, Sollefteå stad, Hässelby

villastads köping, Bengtsfors köping, Vara köping, Morastrands köping

samt 74 socknar, fördelade å samtliga län sålunda, att för varje län

medtagits minst tre socknar. För varje län hava medtagits kommuner

av olika ekonomisk och social struktur, i regel minst en jordbrukskommun,

en industrikommun och en s. k. »blandad» kommun. I samtliga

dessa kommuner eller delar av kommuner uppgick hela antalet skattskyldiga

till 118,902, motsvarande 3.48 procent av hela antalet skattskyldiga

i riket, och det debiterade utskyldsbeloppet till 9,014,476 kronor, motsvarande

3.18 procent av hela debiterade kronouppbörden i riket, allt för

år 1929. Utskyldernas medeltal utgjorde för en var skattskyldig 75 kronor

81 öre, motsvarande 91.69 procent av riksmedeltalet nämnda år, som

var 82 kronor 68 öre. Högsta medeltalet i de nu räknade städerna, 189

kronor 48 öre, förekommer i Stockholm och avser 9,079 skattskyldiga;

lägsta medeltalet för städerna, 71 kronor 78 öre, förekommer i Hudiksvall

och avser 4,262 skattskyldiga. I landskommunerna förekommer högsta

medeltalet, 182 kronor 31 öre, i Askims socken, en industrikommun

med 1,493 skattskyldiga; lägsta medeltalet, 17 kronor 50 öre, förekommer

i Röra socken, som utgör s. k. »blandad» kommun med 833 skattskyldiga.

Båda sistnämnda kommuner äro belägna i Göteborgs och Bohus län. I

samtliga kommunerna utgör antalet skattskyldiga, som påförts utskylder

med högst 10 kronor, 44,515, motsvarande 37.4 procent av samtliga.

Antalet skattskyldiga, som påförts ut sky Ider med högst 20 kronär, utgör

60,475, motsvarande 50.9 procent av samtliga. Antalet skattskyldiga, för

vilka summan av utskyldstitlarna tionde, inkomst- och förmögenhetsskatt,

skogsvårdsavgift, landstingsskatt, vägskatt och tingslnismedo]

överstiger 10 kronor, utgjorde 59,166 eller 49.8 procent av samtliga skatt
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186. 27

skyldiga motsvarande procenttal i den i promemorian intagna tabellen

4 är 53.7.

Av de skattskyldiga, vilka icke skulle fa sina utskylder delade, utgöres

mer än en fjärdedel av personer, som blott påförts personella skatter

(mantalspenningar och sjukvårdsavgift). Dessas antal utgör nämligen

enligt den föreliggande nya statistiken 16,083, motsvarande 13.5 procent

av samtliga skattskyldiga. 1 17 kommuner överstiger antalet sådana

skattskyldiga 20 procent av samtliga i kommunen skattskyldiga; i en

kommun, Misterhults socken i Kalmar län, uppgår det till 29 procent.

Därest man bestämmer sig för att verkställa delning av utskyldstitlarna

enligt det i promemorian förordade alternativet C2, synes man av

skäl, som i promemorian (sid. 23—24) anförts, icke böra bestämma

gränsen för delbarheten med ledning av debetsedelns slutsumma. Man

torde i stället på föreslaget sätt böra bestämma delbarheten med ledning

av de delbara titlarnas slutsumma i varje enskilt fall. Gränsen

har därvid satts vid 10 kronor. Enligt den i promemorian åberopade

statistiken (tabell 4 i promemorian) skulle i dylik händelse 53.7 procent

av samtliga skattskyldiga i de kommuner, som avses i tahellen, fått

sina kronoutskylder delade. Enligt den av statistiska centralbyrån verkställda

mera omfattande undersökningen skulle motsvarande siffra förde

av centralbyrån undersökta kommunerna utgöra 49.8 procent.

Att döma av de sålunda verkställda undersökningarna skulle, vare

sig man sätter gränsen vid ett högsta belopp för de samlade utskylderna

av 20 kronor eller vid ett högsta belopp för de delbara utskylderna av

10 kronor, omkring hälften av de skattskyldiga få sina kronoutskylder

delade. Måhända skall likväl i hela riket ett något större antal av de

skattskyldiga än hälften få skatten delad. Medeltalet för utskyldernas

samlade belopp i de av statistiska centralbyrån räknade kommunerna

understiger nämligen, såsom i det föregående anmärkts,, ej oväsentligt

riksmedeltalet. Härvid må dock framhållas, att riksmedeltalet starkt påverkas

av vissa mycket stora skattebelopp, påförda aktiebolag och andra

juridiska personer i taxeringsdistrikt, vilka icke medtagits i den föreliggande

statistiken. Dennas utslag i förevarande hänseende torde därför

få anses jämförelsevis tillförlitligt. Därest, såsom jag hoppas, de personella

skatterna inom snar framtid komma att upphöra, medför detta

en väsentlig minskning av antalet skattskyldiga, vilkas skatt ej bliver

föremål för delning. Det torde ock böra beaktas, att ett ej oväsentligt

antal av de utskyldsbelopp, som enligt det i promemorian förordade förslaget

skall undantagas från delning, avser fastighetsskatt, påförd fastighetsägare

för tomter och andra mindre fastigheter, belägna i andra kommuner

än där ägaren är mantalsskriven. Slutligen bör anmärkas, att i den

1 Högsta procenttalet, 70.0 procent, förekommer i Hörnefors socken i Västerbottens län,

lägsta procenttalet eller 22 procent, i Våmhus socken i Kopparbergs län.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

föreliggande statistiken vid delningen av ntskyldstitlarna i delbara och

icke delbara titlar tionde och skogsvårdsavgift hänförts till de delbara

samt utjämningsskatten till de icke delbara titlarna. De skiljaktigheter,

som av denna anledning uppkomma, lära dock knappast vara av någon

praktisk betydelse i förevarande hänseende.

Av det anförda tordo framgå att, därest kronoutskylderna delas efter

den regel, som föreslagits i promemorian med av mig i det föregående

förordade jämkningar i fråga örn tionde, skogsvårdsavgift och utjämoingsskatt,

man torde kunna beräkna, att åtminstone hälften av de skattskyldiga

komma att få sina utskylder delade på två terminer. Enär detta

resultat lärer få anses jämförelsevis tillfredsställande och man i varje

fall icke gärna kan sätta gränsen för utskyldernas delbarhet lägre än vid

10 kronor, anser jag mig böra förorda, att delning av uppbörden allenast

skall ifrågakomma, när summan av de delbara utskyldstitlarna uppgår

till eller överstiger 10 kronor.

PZtläl Beträffande de i promemorian intagna formulären till uppbördsbok

och debet- °ck debetsedlar hava i de avgivna yttrandena åtskilliga erinringar fram - setlin-. ställts. Sålunda anför länsstyrelsen i Östergötlands län:

Yttranden. En stor svaghet i förslaget synes vara, att de särskilda utskyldstitlarnas

delbelopp icke skola redovisas specifikt i uppbördsboken. En ändring

av förslaget på denna punkt synes redan ur redovisningssynpunkt ofrånkomlig.

Någon stor ökning i debiteringsarbetet föranledes icke härav

— uträkningarna måste ändå göras — och den uppväges mångdubbelt av

den därigenom skapade möjligheten till exakt redovisning av utskyldsposterna.

Kronouppbördskassören i Göteborg uttalar i ett av magistraten i staden

överlämnat yttrande, att det föreslagna formuläret till uppbördsbok är

opraktiskt för städerna, då däri förekomma flera uppbördstitlar, som ej

debiteras i stad; detta kommer att göra uppbördsboken mindre överskådSärskilt

i Göteborg synas förhallandena betinga en annan uppställning

av f oi mulären till uppbördsbok och debetsedel. I restindrivningsförordningen

föreskrivna, särskilda formulär till indrivningskvitton fastställas

av länsstyrelsen i länet. Kronouppbördskassören anser, att _ i

analogi med vad sålunda gäller beträffande formulär till indrivningskvitton

- magistraten i Göteborg, eventuellt länsstyrelsen i länet, bör

äga fastställa särskilda formulär till uppbördsbok att användas i Göteborg.

Styrelsen för föreningen Sveriges städers krono uppbo räst jänstemän

förordar sådan uppställning av debetsedlarna, att — till ledning för deklaranterna,

vilka eljest få svårt att avgöra storleken av det skattebelopp,

som må avdragas i deklarationen — av debetsedlarna tydligt

framgår, huru stort belopp av varje delbar utskyldstitel, som skall erläggas

vid de särskilda uppbördsstämmorna. Länsstyrelsen i Hallands län

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

framhåller önskvärdheten av att debetsedlarna erhålla en sådan uppställning,

att uppbördsbokens olika summor även framkomma å debetsedeln,

på det att förekommande summeringar må kunna ske å debetsedlarna

och tvärsummeringar i uppbördsboken undvikas. Styrelsen för Sveriges

häradsskrivareförening anför, att vid sammanträde med föreningen

de i promemorian intagna formulären ansetts i stort sett ändamålsenliga.

Vissa detaljändringar skulle sannolikt visa sig fördelaktiga, men

kunde i frågans dåvarande läge slutlig ståndpunkt därtill icke tagas.

Det framhölls i stället såsom synnerligen önskvärt, att tillfälle bereddes

att senare under året verkställa provdebitering enligt olika alternativ.

Vad först angår den av länsstyrelsen i Östergötlands län framställda Bcpartementsanmärkningen

mot formuläret till uppbördsbok, synes denna anmärkning ^

vara grundad på missuppfattning. Förslaget avser ej, att de särskilda

utskyldstitlarna skola delas vid debiteringen; det erfordras blott att summan

av de delbara titlarna halveras under iakttagande att de i de särskilda

delbara titlarna förekommande udda öretalen föras till den första

uppbörden. Först vid upprättandet av den andra restlängden föreligger

behov av uppgift örn de delbelopp av de delbara titlarna, som falla å

andra uppbörden. Det av länsstyrelsen förordade förfaringssättet skulle,

till föga nytta, i hög grad tynga debiteringsarbetet och avsevärt försvåra

den föreslagna reformens genomförande.

Vad styrelsen för häradsskrivareföreningen anfört synes värt beaktande

och jag har för avsikt att, därest riksdagen uttalar sig till förmån

för en delning av kronouppbörden, låta närmare undersöka, vilka typer

av formulär, som kunna anses mest lämpliga. Det torde därför ej vara

nödigt att nu närmare ingå på de ändringsförslag, som framställts beträffande

olika detaljer i formulären. Dock har jag låtit, delvis med

ledning av de i yttrandena framställda erinringarna, införa vissa ändringar

i de formulär, som åtfölja de förslag till ändringar i uppbördsreglementena,

som jag nu ämnar förelägga Kungl. Maj:t. Sålunda hava,

i enlighet med vad jag förut förordat, i formuläret till uppbördsbok tionde

och skogsvårdsavgift flyttats till gruppen odelbara titlar och utjämningsskatt

förts till de delbara titlarna. Kolumnen för debetsedelslösen

har, till underlättande av debiteringen, flyttats efter dea kolumn, som

angiver summan av de delbara titlarna. Formulären till debetsedlar i

länen hava erhållit sådan typografisk uppställning, som förordats av

länsstyrelsen i Hallands län. Å debetsedlarna har införts upplysning, att

skattskyldig äger rätt att under den första uppbördsterminen erlägga

jämväl vad som förfaller under den andra terminen. —- Huruvida särskilt

formulär till uppbördsbok skall meddelas för staden Göteborg eller

eventuellt för städerna i allmänhet, torde böra framdeles Ingas under

■övervägande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Tid för den

farsta uppbörden

i

länen.

Yttranden.

30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

I promemorian har föreslagits, att i länell första uppbördsterminen å

landsbygden skulle infalla under tiden den 10—20 november och att i städerna

första uppbördsstämman skulle förläggas till perioden den 5—20

november.

Förslaget i denna del tillstyrkes eller lämnas utan erinran av 8 länsstyrelser.

Två av dessa framhålla dock nödvändigheten av att debiteringsarbetet

förenklas, därest tiden för första uppbörden på föreslaget

sätt tillbakaflyttas. Sådan förenkling kunde ske genom att reducera antalet

uppbördstitlar, främst borde de personella skatterna utmönstras.

Tre länsstyrelser uttala utan att avstyrka förslaget betänkligheter emot

den föreslagna anordningen att prövningsnämndernas ändringsbeslut

skulle till väsentlig del bringas till debiteringsförrättarnas kännedom

senast den 20 september. Det framhålles, att en sådan ordning skulle medföra

arbetsanhopning och därmed ökade kostnader för prövningsnämndsarbetet.

Sju länsstyrelser förorda, att uppbördsperioden förlägges till

senare hälften av november, därvid tre föreslå tiden den 15—25 november.

Som skäl åberopas dels svårigheten för debiteringsförrättarna att eljest

medhinna sitt arbete, särskilt som detta komme att betydligt ökas genom

uppbördens delning, dels de olägenheter, som anses förbundna med den

föreslagna arbetsordningen för prövningsnämnderna. I sistnämnda avseende

framhåller länsstyrelsen i Malmöhus län, att den icke kunde vitsorda,

att det vore möjligt att till länsprövningsnämndens sista sammanträde

hänskjuta allenast ett mindretal ärenden. Att detta kan åstadkommas

i de mindre länen vill länsstyrelsen icke bestrida, men länsstyrelsen

uttalar, att så svårligen låter sig göra i de större länen, där besvärens

antal understundom uppgår till inemot 2,000, och där anmärkningsärenden

mången gång på grund av vidlyftiga utredningar och upprepad

skriftväxling med vederbörande skattskyldiga icke kunna ligga färdiga

till behandling förrän vid slutsammanträdet. Av sex länsstyrelser förordas,

att första uppbörden förlägges till samma perioder som för närvarande

äro bestämda. Det framhålles därvid, bland annat, att med den

ringa tillbakaflyttning, som förslaget åsyftade, någon väsentlig lättnad

för de skattskyldiga ej torde vara vunnen, under det att den föreslagna

tillbakaflyttningen dock skulle väsentligt öka svårigheten att i rätt tid

medhinna debiteringsarbetet, vilket enligt förslaget skulle bliva avsevärt

mer betungande än hittills. Vidare åberopas de svårigheter beträffande

prövningsnämndsarbetet, som förslagets genomförande skulle föranleda.

I detta avseende anför länsstyrelsen i Västmanlands län:

Länsstyrelsen finner sig nödsakad att bestämt motsätta sig varje inskränkning

av tiden för prövningsnämndsarbetet. Denna tid är redan

nu väl knappt tillmätt.

Skola prövningsnämndens ändringslängder vara färdigställda den 20

september, förutsätter detta, att sammanträdet avslutats senast den 29

eller den 30 augusti. Antalet ärenden, som skulle komma att behandlas av

prövningsnämnden, torde nödvändiggöra minst sex å sju sammanträdes
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Majlis proposition Nr 186.

dagar, varav följer, att samtliga besvär, kronoombudsyrkanden och tillhörande

förteckningar skulle föreligga klara omkring den 20 augusti Da

landskamrerare^ särskilda yrkanden skola understallas de skattskyldiga,

de yttranden, dessa med anledning härav avgiva, genomgås samt förteckning

över yrkandena upprättas i god tid före sammantradet, mäste

landskamrerare^ deklarationsgranskning vara avslutad redan omkring

den 1 augusti. Detta kan emellertid omöjligt medhinnas. Deklarationerna

inkomma till landskontoret i början av juni och taxermgslangderua

först den 20 juni. Under juli tages landskamrerare^ tid helt i anspråk

av uppsättandet av yttranden över besvuren till prövningsnamnden

Härtill kommer, att landskontorets personal vid tiden tor budgetårets

utgång är särskilt strängt upptagen genom bokslutsarbetet m. m.

Landskamreraren kan därför vid denna tid av året ej påräkna biträde

vid taxeringsarbetet i önsklig utsträckning. I regel bär nämligen en

landskamrerare ej möjlighet att anlita annan personal an landskontorets

tjänstemän till biträde vid granskning av deklarationer och taxerings
Länsstyrelsen

anser sig vidare böra framhålla, att en koncentration av

prövningsnämndsarbetet på sätt ovan berörts skulle medföra, att varken

landskamreraren eller övriga med taxeringsarbetet sysselsatta tjänstemän

kunna komma i tillfälle att erhålla semester under någon av sommarmånaderna.

Ett sådant förhållande måste i längden giva upphov

till överansträngning och därmed följande sämre arbetsresultat.

Länsstyrelsen hemställer därför, att första uppbörden förläggas till den

nu för kronouppbörden stadgade tiden, såvida ej sådana anordningar

kunna vidtagas, att prövningsnämndsarbetets effektivitet i allt fall ej

minskas.___Möjligen skulle samtliga landskamrerare^ yrkanden

till prövningsnämnden med undantag av formella anmärkningar, sorn

avse anrättande av felräkningar m. m., kunna uppskjutas till ett särskilt

sammanträde, som hålles i slutet av oktober. Kronoutskylder, som skola

debiteras nied anledning av vid detta sammanträde beslutade andringar

av taxeringarna, upptagas av debiteringsförrättaren i särskild uppbordslängd

och uppbäras utan sammanblandning med övriga utskylder nied

hela sitt belopp vid andra uppbördstillfället. Kommunalnämnderna torde

kunna medhinna debiteringen av konununalutskylder, aven örn inkomstoch

utgiftsstatens fastställande uppskjutes, till dess vid proyningsnamndens

ovan nämnda sammanträde förda ändringslängder Miva expedierade.

Åtskilliga magistrater framhålla svårigheten att få uppbördsboken färdig

i tid, därest första uppbörden förlägges till i promemorian föreslagen

period; andra lämna förslaget i denna del utan erinran.

Styrelsen för Sveriges häradsskrivareförening framhåller önskvärdheten

av att tiden för första uppbördsterminen förlägges så sent som möjligt,

eventuellt till samma tid som den nuvarande uppbördsterminen. Det vore

nämligen redan nu förenat med stora svårigheter att medhinna debiteringen

inom föreskriven tid. Då enligt det föreliggande förslaget uppbördsboken

skulle färdigställas 15 dagar tidigare än förut och besväret

med dess upprättande därjämte skulle väsentligt okas, råddö inom föreningen

en enhällig mening, att någon möjlighet att medhinna detta arbete icke

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

lunnes, nied mindre prövningsnämndens ändringslängder komme häradsskrivaren

tillhanda successivt, i den mån nämndens beslut fattades, och

i varje fall avsevärt tidigare än hittills. I detta sammanhang framhölls

även, att den tid föro uppbördens början, inom vilken debetsedlarna skola

utsändas, med nutida snabba postgång utan olägenhet kunde förkortas

till en vecka. Styrelsen för föreningen Sveriges städers kronouppbördstjänstemän

föreslår, att i magistratsstäderna den första uppbördsstämman

må kunna förläggas till perioden den 1—20 november, på det att

stämman måtte kunna äga rum å dagar, som vore med hänsyn till

kronouppbördstjänstemännens övriga arbete lägliga. Övriga hörda myndigheter

och sammanslutningar tillstyrka förslaget i vad det avser tiden

för första uppbörden. Generalpoststyrelsen ifrågasätter dock, huruvida

icke sista uppbördsdagen kunde bliva den 14 november med hänsyn därtill,

att postanstalterna under tiden den 15-—20 november äro hårt belastade

av arbete med utbetalning av folkpensioner. Riksräkenskapsverket framhåller,

såsom i det föregående nämnts, att arbetet med debiteringen och

redovisningen av kronoutskylderna redan nu är så omfattande, att varje

ytterligare ökning av arbetsuppgifterna lämpligen bör kombineras med

åtgärder, syftande till förenklingar i andra avseenden. Särskilt är, enligt

ämbetsverkets mening, i sådant syfte nedbringandet av antalet skattetitlar

att förorda.

Jämväl fyra länsstyrelser uttala sig för förkortning av den tid före

uppbörden, inom vilken debetsedlarna skola vara utsända.

Departements- Såsom jag tidigare utvecklat, måste det anses önskvärt, att första uppehcfen.

bordén av kronoutskylderna flyttas från julmånaden. Den kan, av de

avgivna yttrandena att döma, icke förläggas till tidigare tidsperiod än i

promemorian föreslagits. För att ernå bästa möjliga resultat av uppbörden

är det önskvärt, att tiden för uppbörden infaller så nära efter ett månadsskifte

som möjligt. Jag kan därför ej heller förorda någon period,

som slutar senare än den i promemorian förordade uppbördsterminen. Det

synes med hänsyn till debiteringsarbetet möjligt att välja de i promemorian

föreslagna tidsperioderna, under förutsättning att prövningsnämndernas

ändringsbeslut kunna bringas till debiteringsförrättarnas

kännedom successivt och tidigare än hittills. Emot en sådan ordning

hava emellertid länsstyrelserna ganska allmänt gjort invändningar. Det

är icke min mening att förorda stränga och ovillkorliga föreskrifter, som

kunna binda prövningsnämnderna i deras betydelsefulla arbeten eller försämra

effektiviteten därav. Men de flesta länsprövningsnämnderna hava

under år 1930 hållit sina första sammanträden redan under augusti eller

under förra hälften av september och då avgjort ett förhållandevis stort

antal ärenden. Detta framgår av den vid promemorian fogade tabellen

7. Ändringslängderna från dessa sammanträden behöva visserligen icke

författningsenligt expedieras förrän omkring tre veckor efter samman
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 186. 33

trädenas slut, men det synes dock möjligt att, örn ansträngningar inriktas

därå, förkorta expeditionstiden till 10 å 12 dagar. Ett stort antal

prövningsnämnder hava i varje fall icke haft längre expeditionstid till

förfogande efter sina sista sammanträden. Dessa hava nämligen avslutats

den 8—10 oktober, och ändringslängderna måste författningsenligt expedieras

senast den 20 oktober. Man torde därför kunna utgå från att,

därest tiden för första uppbörden bestämmes på föreslaget sätt, det skall

vara möjligt för prövningsnämnderna att successivt förse debiteringsförrättarne

med arbetsmaterial och att detta kan ske utan att resultatet av

prövningsnämndernas arbete försämras. En sådan arbetsordning åsyftades,

då omorganisationen av prövningsnämnderna år 1922 efter initiativ

av rikets landskamrerare kom till stånd. Jag anser mig därför böra

förorda, att första uppbörden i länen förläggas till de i promemorian

föreslagna tiderna.

Till underlättande av debiteringsförrättarnas arbete torde den tid, inom

vilken debetsedlarna skola vara utsända före uppbörden, kunna minskas

från tio till sju dagar. Genom en sådan åtgärd skulle tre för debiteringsarbetet

värdefulla dagar vinnas utan att de skattskyldigas berättigade

intressen därigenom eftersättas.

Enligt promemorian skall andra uppbörden för såväl land som stad

förläggas till tiden den 1—10 februari. Länsstyrelsen i Uppsala län yttrar,

att i fråga örn andra terminen framträder tydligt olägenheten av att

icke krono- och kommunalutskylderna hava gemensam uppbörd. Enligt

förslaget skulle man få två så nära intill varandra liggande uppbördsterminer

(andra kronouppbörden och första kommunaluppbörden), att

de icke alltid ens komme att skiljas av ett avlöningstillfälle. Det synes

dock länsstyrelsen svårt att med det antagna systemet finna en annan,

lämpligare nppbördstermin. Jämväl länsstyrelsen i Södermanlands län

anser, att deli andra uppbörden infaller alltför kort tid efter den första

för att delningen av kronouppbörden skall bliva av någon större betydelse

för de skattskyldiga. För kommunerna torde det vara särdeles

önskvärt att med hänsyn till kassatillgången hava kvar februari månad

som uppbördsmånad. Örn så ej sker, torde vara sannolikt, att åtskilliga

kommuner förlägga sin första uppbörd till januari, vilket knappast torde

vara till lättnad för de skattskyldiga. Örn förskjutning sker till mars.

kommer uppbörden att för det stora antalet arrendatorer stöta ihop med

arrendeuppbörden vid mitten av månaden. Länsstyrelsen förmenar, att

den andra uppbörden bör uppskjutas till början av maj och uttalar, att

nackdelen för staten att få in en del av skatterna två månader senare

under budgetåret icke torde vara större, än att denna konsekvens bör

tagas, därest man anser uppbördens delning vara till verklig och betydelsefull

lättnad för de skattskyldiga.

Övriga länsstyrelser tillstyrka förslaget i förevarande del eller lämna

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 162 höft. (Nr 136.) 3

Tiden för

andra uppbörden.

Yttranden.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

det utan erinran. Länsstyrelsen i Stockholms län finner det otänkbart

att förlägga ifrågavarande uppbördstermin till senare tidpunkt än februari

med hänsyn till den omständigheten att i allt fall den tid, som

förflyter mellan inkomstens förtjänande och uttagandet av den därå belöpande

skatten, enligt förslaget kommer att delvis förlängas. Länsstyrelsen

i Värmlands län finner det knappast möjligt att, under de förutsättningar,

från vilka förslaget utgår, undvika kollission med de kommunala

uppbördsstämmorna. Länsstyrelsen i Jämtlands län framhåller,

sättningar, från vilka förslaget utgår, undvika kollision med de kommer

att ofördelaktigt påverka kommunaluppbörden särskilt i februari,

som enligt 73 § lagen örn kommunalstyrelse på landet är den normala

uppbördsmånaden på landet. Intet hindrar dock, att vederbörande kommunala

myndighet kan ändra tiden för denna uppbörd. Att däremot

framflytta tiden för andra kronouppbörden så långt som till maj, torde

redan av finansiella skäl få anses omöjligt. Länsstyrelsen i Västmanlands

län anser nödvändigt, att sistberörda lagbestämmelse ändras.

Några magistrater befara försämrad uppbörd till följd av att andra

kronouppbörden kommer att infalla nära den första kommunaluppbörden

i städerna, andra magistrater föreslå maj eller juni såsom lämplig tid

för ändra kronouppbördsterminen. Magistraten i örebro föreslår, att

andra kronouppbördsterminen i städerna utsträckes till hela februari.

Därigenom skulle kollision med uppbördsmännens arbete med deklarationerna

förebyggas, eftersom deklarationstiden utgår i medio av februari.

Flertalet magistrater lämna dock förslaget i förevarande del utan erinran.

Statskontoret, kammarrätten och riksräkenskapsverket framhålla, att den

föreslagna uppbördstiden torde komma att föranleda vissa olägenheter

både för de skattskyldiga och för kommunerna. Det sist nämnda ämbetsverket

anser, att en framflyttning av kommunaluppbörden på landet till

mars i flera kommuner icke torde kunna ske på grund av de kassasvårigheter,

som därigenom skulle uppstå.

Styrelsen för svenska landstingsförbundet uttalar, att förläggandet av

andra uppbördsterminen till en senare tidpunkt än som föreslagits, exempelvis

till april eller maj, måste för landstingens vidkommande betecknas

såsom mindre tillfredsställande, bland annat med hänsyn till att

landstingen därigenom, frånsett en icke obetydlig ränteförlust, oundvikligen

skulle, på grund av de stora utbetalningar landstingen hava under

dessa månader, komma att lida av en penningknapphet, som flerstädes

måste medföra en avsevärd, kanske årligen återkommande upplåning.

Styrelsen för svenska landskommunernas förbund förordar, för landsbygdens

vidkommande, att andra kronouppbörden förlägges till april.

Styrelsen anför:

Genom att förlägga andra uppbördsterminen till tiden den 1—10 februari

synes tiden mellan de båda uppbörderna bliva väl kort. Det bliver

föga mer än två månader mellan dem. Det kan rent av ifrågasättas, örn

förmånen av uppbördens uppdelning på två terminer med så kort mel
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

laurinn motsvarar det med reformens genomförande förenade arbetet.

Kestlängden från första uppbörden har knappast hunnit ut, innan den

andra uppbörden är inne.

Även från andra synpunkter är icke lämpligt att förlägga kronouppbörden

till februari. Denna månad har av ålder varit anvisad för uppbörd

av kommunalutskylder. Genom den av Landskommunernas förbund

på departementets begäran företagna utredningen, som även åberopas i

promemorian, visar det sig, att av de kommuner, utredningen omfattar,

omkring 84 procent hava sin uppbörd förlagd till februari. I de mindre

kommunerna (utredningen berör kommuner med mer än 1,500 invånare

— s. k. fullmäktigekommuner) torde procenten av dem, som ha februari

till uppbördsmånad, vara ännu högre.

Det kan således praktiskt taget sägas, att februari allmänt är uppbördsmånad

för kommunalutskylder inom landskommunerna. Även örn styrelsen

för sin del icke vill motsätta sig en ändring häri blott på grund av

att det av ålder så har varit, måste dock starka skäl föreligga, för att en

ändring skall företagas.

Andra förhållanden tala emellertid ännu starkare emot den föreslagna

ändringen. Kommunerna äro nämligen redan vid årets början i

stort behov av penningar för sina löpande utgifter. Det saknas sålunda

icke exempel på kommuner, som måste upplåna medel till sina behov, till

dess uppbörden har hållits. Skulle nu första uppbördsterminen för kommunalutskylder

bliva framflyttad till mars månad, bliva svårigheterna

för kommunerna att reda sig utan att taga lån, ännu större. Det torde

i detta sammanhang böra erinras därom, att kommun enligt gällande lag

egentligen icke får uppgöra sin stat så, att överskott förekommer i kassorna

vid årsskiftet. Den inkomst- och utgiftsstat, som kommunen skall

uppgöra, skall nämligen avse det nästföljande kalenderåret, och det saknas

icke exempel på, att kommun, som uppgjort sin stat så, att den påtagligen

skulle fa överskott vid årets slut, fått sitt beslut vederbörligen upphävt.

Att upplåna medel för budgetbehov är heller icke medgivet, även

örn det i en dylik situation skulle tolereras, men många kommuner sakna

underställningsfri lånerätt, vadan dessa skulle få besvära Kungl. Majit

för ett eventuellt lån på några månader. En lagstiftning bör givetvis

läggas så, att bestämmelserna även praktiskt sett kunna följas.

Kommunaluppbörden skulle, örn den förlädes till mars månad, sannolikt

komma att ge ett sämre resultat, därför att kronouppbörden hållits månaden

före. Skattebetalarna bleve härigenom också hårt ansträngda genom

att de så gott som vid årets början finge två skattemånader i följd.

Första delen av februari är för övrigt inom vissa trakter en föga lämplig

uppbördstid. Inom industrien uppstår alltid en viss stagnation i början

av januari på grund av helgdagar etc. Industriarbetarnas avlöning

för denna månad, som sedermera utbetalas i början av februari, blir alltid

mer eller mindre reducerad på grund härav. Genom den utredning,

som förbundet på departementets önskan företagit för utrönande av uppbördstiderna

i landskommuner och köpingar, visar det sig också, att kommunerna

anpassa sig härefter. Det övervägande antalet kommuner hava

nämligen sina uppbörder förlagda till senare delen av månaden.

Från de 1,021 kommuner, som voro tillskrivna, föreligga uppgifter från

<S02, varav en kommun icke har några kommunalutskylder. Av de 801

kommunerna hava GG6, eller närmare 84 procent, sina uppbörder av kommunalutskylder

förlagda till februari månad. Inom månaden hållas i 7G

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

kommuner uppbördsstämma!'' under tiden 1—6, i 189 den 7—14, i 261 den

15—21 och i 140 den 22—28.

Skulle nu kronouppbörden förläggas till tiden den 1—10 februari, bomme

detta att icke blott bliva mycket otjänligt för en stor del skattebetalare,

utan skulle sannolikt även giva ett dåligt uppbördsresultat.

Mars månad, som i förslaget är anvisad för uppbörd av kommunalutskylder,

är mindre lämplig som uppbördsmånad för landskommunerna

även med hänsyn till att av- och tillträde till egendomar i stor utsträckning

förekomma den 14 mars. Detta är framförallt förhållandet i fråga

örn jordbruk, som är upplåtet på arrende. Att under sådana omständigheter

förlägga kommunaluppbörden till denna månad är synnerligen

opraktiskt, Detta inverkar icke blott menligt på uppbördsresultatet, utan

tvist örn vem som rätteligen skall gälda skatten, kan även uppstå, då

köpe- och upplåtelsevillkoren ofta innehålla den överenskommelsen, att

köparen, respektive arrendatorn skall gälda den skatt, som förfaller efter

tillträdesdagen.

Styrelsen anser sig på anförda skäl icke kunna tillstyrka, att tiden för

andra kronouppbördsterminen förläggas till februari månad. Däremot

anser styrelsen, att för landsbygdens vidkommande april månad skulle

vara synnerligen lämplig för kronouppbörden. Genom att förlägga första

kronouppbörden till november och den andra till april skulle upphördsterminerna

för krono- och kommunalutskylderna bliva ganska

jämnt fördelade under året och någon ändring av kommunallagen beträffande

tiden för uppbörden av kommunalutskylder skulle icke behöva

ifrågakomma, även örn kronouppbörden uppdelades på två terminer.

Styrelsen för svenska stadsförbundet anser skälig hänsyn till kommunerna

kräva, att staten undviker att lägga sin andra uppbördstermin på

sådan tid, att den inverkar försämrande på kommunaluppbördens resultat.

Sett från magistratsstädernas synpunkt förefaller ett sådant krav så

mycket mer befogat, som dessa städer och icke staten själv skulle få

ikläda sig de med uppbördens delning förenade kostnaderna. Styrelsen

anför vidare:

En del, särskilt smärre städer behöva, med hänsyn till behovet att tidigt

erhålla nödiga rörelsemedel, hålla kommunaluppbörd i februari. I de

större städerna, där första kommunaluppbördsstämman av uppbördstekniska

skäl icke kan hållas förrän i mars, måste kronouppbörd i februari

förutsättas försämra resultatet av den första kommunaluppbörden. Det

torde nämligen få anses axiomatisk^ att även den ordentlige skattebetalaren

skulle få betydligt svårare att t, ex. i mars erlägga sin första kommunalskatt,

då han bakom sig skulle hava en julmånad, ett hyreskvartal

och en kronouppbördsstämma samt framför sig ett nytt hyreskvartal.

Då vidare april månad med hänsyn till hyreskvartalet den 1 april knappast

torde kunna ifrågasättas såsom tid för andra kronouppbörden, förordar

styrelsen, att denna uppbörd förlägges till maj. Då 38 procent av

städerna hava en uppbördsstämma i maj, skulle även med denna anordning

betydande olägenheter drabba städerna. En tidig och givande första

uppbördsstämma torde emellertid få anses vara av den betydelse för städerna,

att dessa hellre underkasta sig de svårigheter, som följa med ett

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Majus proposition Nr 186.

avstående av maj månad till förmån för statsuppbörden. Utsikterna för

goda uppbördsresultat anser styrelsen för övrigt vara större vid en kronouppbörd

i maj än vid en sådan i februari.

På grund av det anförda avstyrker styrelsen bestämt förslaget i förevarande

del. Styrelsen anser det förtjäna undersökas, örn det icke läte

sig göra att fastställa varierande tider för andra kronouppbördsterminen

i magistratsstäderna, varvid efter yttrande av magistrat oell stadsfullmäktige

själva fastställandet kunde ske genom länsstyrelse eller av Kungl.

Majit.

Styrelsen för föreningen Sveriges landsfiskaler anser, att landskommunerna

icke utan menliga följder kunna framflytta sin första uppbördsstämma

till mars. Kronouppbörd i februari skulle säkerligen medföra, att

ett flertal skattskyldiga icke kunde erlägga både krono- och kommunalskatt

i början av året. Det bör enligt styrelsens mening beaktas, att den

jordbrukande befolkningen under arets första manader av olika skäl får

sin betalningsförmåga hårt ansträngd. Dessutom kännetecknas månaderna

januari—april numera, åtminstone i de landsändar, där icke skogsarbete

och liknande sysselsättning vintertid förekomma, i regel av arbetslöshet

och en ej ringa stagnation inom affärslivet.

Slutligen framhåller generalpoststyrelsen, att det med hänsyn till den

anhopning av arbetet i postkassorna, som äger rum vid månadsskiftena

och som på flera håll påkallar anlitande av personalförstärkning, vore

önskvärt, att de första dagarna i februari befriades från kronouppbörd.

Styrelsen anser åtta dagar tillräckliga för denna uppbörd och föreslår

perioden den 3—10 februari. Eventuellt bör enligt styrelsens mening,

till ernående av likhet med vad styrelsen ifrågasatt beträffande tiden för

den första uppbörden, perioden den 6—14 februari väljas.

Valet av tidpunkt för den andra kronouppbördsterminen är onekligen Departementförenat

med vanskligheter. Att så är fallet beror i första hand därpå,

att uppbörden av kommunalutskylder är helt skild från kronouppbörden.

Kommunerna hava hittills haft full frihet att bestämma antalet

kommunaluppbördsstämmor och tiderna för dessa stämmor efter lokala

hänsyn. Kommunaluppbördsstämmor förekomma ock, såsom den vid

promemorian fogade tabell 6 utvisar, under en var av månaderna februari-oktober.

Det kan under sådana förhållanden icke undvikas, att en

andra kronouppbördstermin kommer att i ett större eller mindre antal

kommuner helt eller delvis sammanfalla med eller i allt fall i tiden ligga

jämföresevis nära intill nu gällande tid för kommunaluppbördsstämma.

I åtskilliga yttranden har maj förklarats vara den mest lämpliga eller,

ur kommunal synpunkt, minst olämpliga tiden för andra kron ouppbörden.

De skäl, som av svenska stadsförbundet och svenska landskommunernas

förbund anförts till stöd för en till maj förlagd kronouppbördstermin och

som gå ut på att för kommunerna helt reservera de två månader, som

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

anses ur uppbördssynpunkt förmånligast, nämligen februari och mars,

kan jag icke godkänna. För närvarande är staten hänvisad att hålla sin

uppbörd så sent som i slutet av budgetårets femte månad och i början av

den sjätte. En delning, som skulle medföra, att halva statsskatten inflyter

först under budgetårets elfte månad, måste anses olämplig redan ur den

synpunkten, att statens inkomster böra fördelas någorlunda jämnt över

budgetåret. En kommun, som bleve hänvisad att hålla sin uppbörd under

den femte och den elfte månaden av det kommunala uppbördsåret, d.

v. s. i maj och november, skulle säkerligen icke utan skäl finna sina intressen

eftersatta. Även för landstingen, som hava sin ekonomi inställd

efter den nuvarande ordningen, skulle, såsom landstingsförbundets styrelse

framhållit, kronouppbörd i maj medföra kännbar olägenhet. Ett

annat skäl emot förläggandet av den andra kronouppbördsterminen till

maj är, att tiden mellan inkomstförvärvet och skattens erläggande skulle

för inemot halva kronouppbörden förlängas med mer än fem månader.

En sådan lörflyttning kan, i varje fall under tider, då lågkonjunktur är

rådande, befaras medföra försämrat uppbördsresultat även i jämförelse

med nuvarande ordning. Slutligen bör icke förbises den ränteförlust,

som skulle uppstå för det allmänna. Ett tillgodoseende av statens berättigade

intressen torde salunda icke medgiva att andra uppbördsterminen

förlägges så sent som till maj månad.

Att april icke i städerna är lämplig uppbördsmånad synes uppenbart;

möjligen kunde man tänka sig att välja april såsom tid för andra kronouppbörden

å landsbygden, under det att motsvarande termin i städerna

hålles tidigare. Det är dock redan av praktiska skäl olämpligt att bestämma

olika tider för stad och å landet; i stället torde perioderna böra så

nära som möjligt sammanfalla. Härtill kommer, att uppbörd i april

bleve besvärande i de s. k. fögderistäderna samt i köpingar och andra

stadsliknande samhällen, där kvartalshyran har betydelse för de skattskyldiga.

För den rena landsbygden vore april säkerligen en ur vissa

synpunkter ganska lämplig uppbördsmånad, ehuru även däremot kunna

resas invändningar av liknande art som mot en uppbörd i maj.

Vad åter angår val mellan februari och mars, anser jag, på de i promemorian

anförda skälen, att den förra månaden är att obetingat föredraga.

Det är visserligen uppenbart, att en kronouppbörd i februari skulle

förorsaka huvudparten av landskommunerna ävensom vissa städer olägenhet,

i den mån de funne sig nödsakade att flytta sin uppbörd till början

av mars. Framflyttningen kommer dock icke att omfatta någon avsevärd

tid. Hedan i promemorian har framhållits, hurusom det aritmetiska medeltalet

av de s. k. fullmäktigekommunernas i februari infallande uppbördsdagar

befunnits vara den 15 februari. Jag har svårt att tro, att en så

pass obetydlig framflyttning, som det här gäller — i regel högst två eller

tre veckor — skall kunna vålla någon kommun oöverkomliga kassasvårigheter.

Hedan enligt nuvarande ordning måste kommunerna finansiera

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

åtminstone januari månads utgifter utan tillgång till nya skattemedel.

Dessutom äga kommunerna i statsbidragen till avlöning åt lärare vid folkoch

småskolor, vilka statsbidrag utbetalas förskottsvis i början av varje

balvår, ett värdefullt kassaförlag. Det vill synas, som örn framflyttningen

av tiden för kommunaluppbörden icke skulle behöva få allt för

stor omfattning; det är väsentligen de mindre landskommunerna, som nu

hava den tidigaste uppbörden, under det att de större landskommunerna

av uppbördstekniska skäl förlägga sin första uppbörd till mars eller

senare.1

Det måste antagas, att det icke så mycket är risken för kassabrist som

fastmera fruktan för konkurrens med en tidigare infallande andra kronouppbörd,

som orsakar det motstånd, som från de två kommunalförbunden

rests mot förslaget i förevarande del. Det synes mig möjligt, att en sådan

konkurrens kan få en viss inverkan på resultatet av den första kommunala

uppbörden, örn denna kommer mycket nära efter kronouppbörden,

men farhågorna i detta avseende torde dock i det väsentliga vara ogrundade.

Det har i flera yttranden över det föreliggande förslaget i annat

sammanhang framhållits, att regelmässigt samma personer år efter

år förekomma i restlängden. Man torde därav kunna draga den slutsatsen,

att gruppen av ordentliga skattebetalare tämligen regelbundet år

från år fullgör sina skattebetalningar. För denna grupp medför förslaget

icke någon ökning i det samlade belopp av kronoutskylder, som skan

erläggas under de månader, som föregå första kommunaluppbörden.

Tvärtom underlättas likviderna av kronoutskylderna genom dessas delning

på två terminer. Jag tror därför icke, att för kommunaluppbörden

verkligt betydelsefulla menliga verkningar av det föreliggande

förslaget äro att befara. Vad särskilt landsbygden angår, bör i detta

avseende bemärkas, att årliga medeltalet kronoutskylder för varje skattskyldig

på landsbygden är jämförelsevis lågt och icke under de senaste

nio åren överstigit siffran för år 1930, som var 63 kronor 32 öre; jämför

tabellen bilaga D. Av samma tabell framgår, att årsmedeltalet för kommunaluppbörden

i riket år 1923, det enda år för vilket statistik föreligger,

var 68 kronor 4 öre.

Kommunerna och de i kommunerna skattskyldiga mäste ock antagas

hava sammanfallande intresse i det spörsmål, som nu är i fråga. Örn en

delning av kronouppbörden är en för de skattskyldiga behövlig och nyttig

reform _ vilket ganska allmänt vitsordats — kan den knappast vara

menlig för kommunerna som sådana. I varje fall föreligger för närvarande

— därest statens intressen skola bliva behörigen tillgodosedda

1 Enligt cn av statistiska centralbyrån gjord sammanställning av uppgifter örn kommunaluppbörden

år 1930 i omkring 800 s. k. fullmäktigckommuner å landsbygden sträckte sig

första uppbörden för 127 kommuner in i mars eller senare. Invånarantalet i dessa 127

kommuner var i medeltal 5,319.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Uppbörd i

Stockholm.

Yttranden.

Departements
chefen.

Rätt för skattskyldig

att

betala icke

förfallen

uppbörd.

Yttrande)!.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

näppeligen annat val än att förlägga tiden för andra kronouppbörden

till februari månad.

Generalpoststyrelsens förslag att lämna de första dagarna av februari

fria från uppbörd kan jag ej biträda. Just dessa första dagar anses

nämligen ur uppbördssynpunkt särskilt värdefulla.

Överståthållarämbetet framhåller, att svårighet kan uppstå att anskaffa

erforderligt antal kompetenta personer för att biträda vid förrättandet av

den till februari förlagda kronouppbördsstämman, emedan vid samma

tid tillgängliga arbetskrafter pläga vara upptagna vid deklarationsbyråerna

och då pågående stämma för uppbörd av automobilskatt. Kammarrätten

hemställer, huruvida icke det i 4 § punkt 1 av uppbördsreglementet

för Stockholms stad intagna förslaget att skattskyldig skall under

viss där angiven förutsättning erlägga skatt på grundval av taxeiingsnämndens

beslut, må kunna utgå. En dylik bestämmelse bomme

enligt kommarrättens uppfattning att för de skattskyldiga medföra avsevärda

olägenheter.

Vad till en början angår möjligheten att anskaffa erforderlig personal

för förrättande av andra kronouppbördsstämman i Stockholm, torde i

detta avseende större svårigheter ej möta i huvudstaden än i andra städer

i riket.

Då Stockholms stads prövningsnämnds arbeten ej skola vara avslutade

förrän den 31 oktober, och dess protokoll justerade senast den 8 november,

medan för länsprövningsnämnderna motsvarande tider äro den 10 respektive

den 18 oktober, måste svårigheterna att medhinna utfärdande av

nya debetsedlar i fall, där prövningsnämnd ändrat taxering, väntas bliva

större i Stockholm än i landet i övrigt. Jag anser mig därför icke böra

biträda kammarrättens hemställan beträffande innehållet i 4 § punkt 1

uppbördsreglementet i Stockholm. Enligt vad jag erfarit, kan dock förväntas,

att det endast mera sällan skall inträffa, att skattskyldig, vilkens

taxering blivit av prövningsnämnden nedsatt, likväl måste erlägga

skatt i enlighet med taxeringsnämudens beslut. Fall anses dock kunna

inträffa, då prövningsnämndens ändringsbeslut fattas så sent, att utfärdande

av ny debetsedel och ändring i uppbördsboken ej medhinnes inom

föreskriven tid före uppbördsstämmans början.

Den föreslagna bestämmelsen att skattskyldig skall äga att vid den

första uppbördsterminen betala jämväl vad som förfaller vid den andra

har allmänt gillats. Lika allmänt hava gensagor rests mot ett i promemolian

intaget uttalande av innebörd, att den skattskyldige icke lärer kunna

förmenas att, örn han så önskar, under första uppbördsstämman erlägga

allenast vad som förfaller till betalning under den andra terminen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. May.ts proposition Nr 186.

Jag ansluter mig till vad i förstnämnda avseende i promemorian före- DeparUnumtsslagits.

Vad åter angår ifrågasatt befogenhet att å första uppbördsstäm- eAe/i“’

man erlägga allenast vad som belöper å den andra stämman anser jag,

att dylik rätt ej bör medgivas.

Den föreslagna restföringsmetoden enligt alternativet Z har i yttréndena

allmänt förordats. Överståthållarämbetet uttalar, att ur indriv- ski/lder

ningssynpunkt intet är att erinra mot den föreslagna bestämmelsen Yttranden,

att underlåtenhet att i behörig ordning erlägga under första uppbörden

förfallet belopp medför, att vad eljest skolat gäldas först under

andra uppbörden är till omedelbar betalning förfallet. Ämbetet anser

emellertid, att denna påföljd torde synas hård för skattebetalarna och

föreslår, att den, som inom en vecka efter första upphördsstämmans slut

erlägger hela det restförda beloppet, skall undgå att betala indrivningsavgift

å större belopp än det, som förfallit å första uppbördsstämman.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län samt magistraterna i Malmö, Lund

och Karlstad anföra, att den föreslagna tiden av tre veckor för upprättande

av restlängd i städerna är för kort och hör, i likhet med vad som gäller

för landsbygden, utsträckas till en månad. Det framhålles därvid, att

upprättandet av den första restlängden kommer att bliva förenat med

större besvär på grund av den föreslagna ändrade uppställningen av uppbördsboken

och att jämväl upprättandet av den andra restlängden sannolikt

bliver tidsödande. Magistraten i Falkenberg påkallar utfärdande av

enhetliga formulär till restlängder.

Av den i promemorian intagna tabellen 5 III, som avser att belysa den av statistiska

antagliga restantiefrekvensen vid andra kronouppbörden, framgår, att antalet

skattskyldiga, som i tre städer — två taxeringsdistrikt i Stockholm redning,

samt Malmö och Motala — betalat vid första kommunaluppbörden men

restförts vid den andra, år 1929 utgjort 5.88 procent av hela antalet vid

andra uppbörden betalningsskyldiga. I ändamål att komplettera nämnda

statistiska material angående antalet debetsedlar, utfärdade för skattskyldiga,

som betalat vid första kommunaluppbördsstämman men restförts

vid den andra, har statistiska centralbyrån på Kungl. Maj:ts uppdrag

verkställt undersökning rörande kommunaluppbörden under år 1930 (i

enstaka fall gälla uppgifterna 1929 års uppbörd) i städerna Skara och

Hudiksvall, i Morastrands köping och i 23 socknar i 18 län. Det har därvid

framgått, att antalet i nämnda kommuner vid andra stämman skattskyldiga

utgjort 18,831. Av dessa hava 1,122 eller 5.96 procent av hela

antalet skattskyldiga, betalat å första stämman men ej å den andra. Den

nya utredningen visar således god överensstämmelse med motsvarande, i

promemorian publicerade statistiska material.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

Redovisning.

Yttranden.

42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

Det kan icke bestridas, att det i promemorian framlagda förslaget till

ordnandet av restföringen kan i enskilda fall komma att verka hårdare

än som måhända är med billighet överensstämmande. Särskilt synes

detta komma att bliva händelsen beträffande skattskyldig, som äger rätt

att erlägga honom å kronodebetsedel påförda utskylder i två terminer

men av glömska underlåter eller på grund av laga förfall blir urståndsatt

att inom första uppbördsterminens utgång erlägga vad av debetsedelns

slutsumma å första uppbördsterminen belöper. Enligt förslaget förfaller

i dylik händelse debetsedelns hela belopp till omedelbar betalning

och den skattskyldige måste tillika erlägga indrivningsavgift å hela

beloppet enligt grunder, som finnas i uppbördsreglementet angivna. Det

av Överståthållarämbetet framförda förslaget till uppmjukande av bestämmelserna

om restföring av oguldna utskylder synes dock icke lämpat

att förverkligas. Detta förslag förutsätter nämligen, att den skattskyldige

själv skulle uträkna storleken av den indrivningsavgift han hade att

erlägga. Däremot synes ytterligare böra övervägas, huruvida icke skattskyldig,

som är berättigad att erlägga honom påförda kronoutskylder i två

terminer men försummar att inom utgången av första uppbördsterminen

erlägga vad av utskylderna å nämnda termin belöper, bör berättigas att

utan erläggande av indrivningsavgift inom viss kortare tid efter första

uppbördsterminens utgång — förslagsvis sju dagar — till länsstyrelsen

respektive vederbörande uppbördsman i stad inbetala debetsedelns slutsumma.

Då emellertid i städerna särskild uppbörd av kronoutskylder icke

för närvarande finnes anordnad under annan tid, än då uppbördsstämma

pågår, synes anordningen med betalning efter uppbördstämmas utgång,

i allt fall vad städerna angår, icke för närvarande kunna genomföras.

Emellertid kan denna fråga lämpligen upptagas till förnyat

övervägande i samband med frågan örn åtgärder till främjande av skattebetalning

över postgiro. Jag finner mig alltså för närvarande hänvisad

till att förorda det i promemorian framlagda förslaget till restföringens

anordnande i oförändrat skick.

Till följd av de anmärkningar, som framställts mot den i promemorian

föreslagna tidsfristen för upprättande av restlängd i stad, har jag i förslaget

till ändringar i uppbördsreglementet utsträckt denna tid till en

månad. Yrkandet örn utfärdande av enhetliga formulär till restlängder

synes mig jämväl böra vinna beaktande. I

I promemorian framhålles, att leverering och redovisning av influtna

kronoutskylder måste under tiden mellan de två uppbördsterminerna ske

approximativt med avseende å de delbara utskyldstitlarna. Länsstyrelsen

i Östergötlands län yttrar, att länsstyrelsen anser sig böra på det livligaste

avråda från en sådan anordning. Samtliga övriga länsstyrelser och,

med allenast ett par undantag, samtliga magistrater tillstyrka i föreva
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

rande del förslaget eller lämna det utan erinran. Länsstyrelsen i Skaraborgs

län yttrar, att då ett avbetalningsförfarande beträffande utskylder

kommer att införas genom den föreslagna reformen, slutlig redovisning

enligt länsstyrelsens förmenande icke är i något avseende påkallad förrän

efter uppbördens avslutande. Magistraten i Nyköping åberopar, såsom

eget utlåtande ett av kronokassören i staden avgivet yttrande, däri framhålles,

att procentuell redovisning redan nu tillämpas i ganska stor utsträckning,

enär man i de större städerna icke medhinner att före årsskiftet

upprätta specifika restlängden, denna anordning, som godtagits av

länsstyrelserna, lärer fungera till belåtenhet.

Riksräkenskapsverket förklarar, att vad i promemorian anförts beträffande

redovisningen hos länsstyrelser och magistrater av de influtna

skattebeloppen, avseende de delbara utskyldstitlarna, icke giver anledning

till erinran.

Vad i denna del av ämnet förekommit föranleder från min sida ej annat Departemmtsuttalande,

än att det icke ansetts erforderligt att för riksdagen framlägga

förslag till föreskrifter örn redovisningen av influten uppbörd.

Statskontoret och riksräkenskapsverket framhålla behovet av ytterligare Kostnader.

utredning rörande de med den ifrågasatta reformen förbundna kostna- Yttrande».

derna

Styrelsen för Svenska stadsförbundet meddelar, att det icke varit, sty-^

reisen möjligt att under remisstiden erhålla material från städerna till

kostnadsfrågans bedömande, men framhåller, att merkostnaderna för kronouppbörden

i städerna utan tvivel bliva ganska betydande.

Av magistraterna framhålla åtskilliga, att de genom reformen föranledda

ökade kostnaderna i städerna böra ersättas av statsverket. Magistraten

i Kalmar uttalar, att det är fara värt, att de ökade kostnader, som reformen

medför, skola övervältras på kronouppbördstjänstemännen, samt

föreslår höjning av utgående debetsedelslösen. Sistnämnda yrkande fiamföres

även av ett flertal andra magistrater.

Generalpoststyrelsen föreslår, att ersättningen till postverket för bestyret

med den delade kronouppbörden skall utgå efter för närvarande gällande

grunder, intill dess någon tids erfarenhet vunnits angående de verkningar,

som uppdelningen kan komma att utöva pa postverkets kostnader.

Ämbetsverket framhåller därvid, att frågorna örn uppbördsterminernas

längd och de tider, till vilka de förläggas, äro av icke ringa betydelse för

postverkets kostnader. Härtill kommer, att frågan örn reglering av avgiften

för inrikes postanvisningar snart torde komma att upptagas till

förnyad prövning. Det framliålles, att även detta torde vara ett skäl att

icke nu företaga ändring i gällande grunder för den till postverket utgående

ersättningen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Särskild promemoria

angående

ersättningen

till

postverket.

Kalkyler

angående ersättningen

till

postverket.

44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

Till närmare utveckling av de synpunkter, som i generalpoststyrelsens

yttrande framhållits beträffande ersättningen till postverket för dess befattning

med kronouppbörden, har till finansdepartementet avlämnats

en av byråchefen i generalpoststyrelsen Gunnar Lager författad, i mars

1931 dagtecknad promemoria. I denna framhålles, att den reduktion i

eljest gällande portosatser, som iakttages vid beräknandet av ersättningen

till postverket och som utgör 5 öre av den eljest stadgade avgiften

för vanlig postanvisning, betingas därav, att behandlingen av kronoskatteanvisningarna,

särskilt vid adresspostanstalten, är enklare än då fråga

är örn vanliga postanvisningar. Trots de kostnader, som föranledas av

de särskilda, under skatteperioden vid postkontoren i residensstäderna

anordnade skatteavdelningarna, kan denna reduktion av avgifterna anses

väl försvarad. Man torde till och med kunna anse, att även med

denna minskning i avgiften skatteanvisningarna äro för postverket något

förmånligare än vanliga postanvisningar. Ehuru postanvisningsrörelsen

icke är att räkna till postverkets mera inkomstbringande rörelsegrenar

— visst underskott anses årligen uppkomma å denna rörelse, vilket täckes

av övriga rörelsegrenar, i främsta rummet brevrörelsen — bör därför

postverket, örn kronouppbörden delas på två terminer, icke göra anspråk

på ersättning efter andra grunder, än de hittills gällande. Postverket

bör nämligen ej betinga sig ett annat och förmånligare pris, då

en prestation utföres för statens räkning, än då den utföres åt enskilda.

I byråchefen Lagers promemoria framhålles vidare, att postverket i

vissa verksamhetsgrenar, där verket förmedlar betalningar för statens

räkning, såsom ifråga örn stämpelväsendet och utbetalningen av folkpensioner,

uppbär ersättning för sitt bestyr efter sina beräknade självkostnader.

Detta beror på att ifrågavarande verksamhetgrenar icke erbjuda

någon jämförelse med prestationer, som utföras för enskildas räkning.

Skulle ersättningen för arbetet med kronouppbörden utgå efter

postverkets självkostnader, borde, då inkomsterna å postanvisningsrörelsen

såsom nämnts beräknas icke fullt täcka omkostnaderna, postverket

tillgodogöra sig en högre ersättning för varje skattepostanvisning, än

den, som utgår enligt nu gällande grunder. Örn denna ersättning åter

skulle så avvägas, att den endast täckte de direkta, påvisbara merkostnaderna

för uppbörden, skulle ersättningen fastställas till lägre belopp

än för närvarande. Intetdera beräkningssättet syntes erbjuda någon

bättre grund för fastställande av ersättningen till postverket för ifrågavarande

arbete än den hittills tillämpade.

Såsom i den inom finansdepartementet utarbetade promemorian närmare

utvecklas, utgår för närvarande ersättning till postverket dels för

debetsedlarnas distribution efter samma avgift som för inrikes trycksaksförsändelse

av lägsta viktsats (5 öre) dels ock för mottagandet och

redovisningen av uppbördsmedlen efter vanlig inrikes postanvisningsavgift

minskad med 5 öre; och beräknas sistnämnda ersättning å samt
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

liga skattepostanvisningars medelbelopp. Är 1929 utgjorde enligt postverkets

uppgifter antalet utsända debetsedlar- 2,239,/62, antalet av postverket

redovisade skattepostanvisningar 1,740,203 och dessas hela belopp

118,974,291 kronor. Medelbeloppet för varje anvisning uppgick således,

angivet i jämnt krontal, till 68 kronor. Portosatsen för vanlig postanvisning

å belopp, överstigande 50 kronor men ej 100 kronor, är 35 öre. Ersättningen

till postverket utgjorde därför år 1929

för 2,239,762 debetsedlar å 5 öre..........

» 1,740,203 postanvisningar å 30 öre

...................... kr. lll,988:io

...................... » 522,060:90

Summa kr. 634,049: —.

I finansdepartementets promemoria framkålles, att, örn enahanda grunder

tillämpas vid beräknande av postverkets ersättning, då uppbörden

enligt förslaget delas, ersättningen för debetsedlarnas utsändning icke

lärer beröras av omläggningen. Däremot beräknas i sagda promemoria,

att ersättningen för uppbördsmedlens mottagande och redovisning, därest

uppbörden enligt förslagets grunder delas, skulle med tillämpning å 1929

års förhållanden hava för båda uppbördsterminerna uppgått till i runt

tal 556,800 kronor eller således till blott 34,800 kronor mera än som i verkligheten

utgått under år 1929. Därvid har beräknats, att antalet under

första terminen guldna postanvisningar skulle förbliva oförändrat och

att antalet under andra terminen guldna anvisningar skulle utgöra omkring

60 procent av de under första terminen guldna. Vidare har antagits,

att medelbeloppet av varje postanvisning skulle nedgå till under

50 kronor. Det har nämligen beräknats, att av det av postverket år 1919

inkasserade beloppet, i runt tal 119 miljoner kronor, 72 miljoner kronor

skulle hava belöpt å första uppbördsterminen och 47 miljoner kronor å

den andra. Kalkylen, som icke omfattar ersättningen för debetsedlarnas

utsändande, har följande utseende:

Antal debet- Jledelbelopp Portosats

Portoersättning

sedlar kr.

kr.

kr.

l:a uppbörden

.............. 1,740,203 41

0.2O

348,040: 60

2:a » ..............

.............. 1,044,121 45

0.2 0

208,824: 20

Summa

556,864: so

Ersättning för odelad uppbörd enligt nuvarande grunder

»

522,060: 90

ökad ersättning till postverket 34,803: 90.

Orsaken till det för postverket förhållandevis ogynnsamma resultatet

av denna kalkyl är uppenbarligen, att postanvisningarnas medelbelopp

vid vardera uppbörden beräknas nedgå under 50 kronor. Portosatsen för

vanlig postanvisning å belopp, överstigande 5 kronor men ej 50 kronoi,

är 25 öre, varför en portosats av 20 öre har beräknats för postanvisningarna

vid båda uppbördstillfällena.

Vid bedömandet av den senast gjorda kalkylen bör emellertid märkas.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

Dtparl emeritsehefen.

att det beräknade medeltalet för postanvisningarna vid andra uppbörden

ligger så nära 50-kronorsgränsen, att, om förutsättningarna för kalkylen

blott i mindre måp rubbas, sagda gräns kan komma att uppnås

eller överskridas, då det gäller sistsagda uppbörd.

I promemorian har räknats med, att antalet under andra terminen

guldna postanvisningar skulle utgöra omkring 60 procent av de under

första terminen guldna. Det mera fullständiga siffermaterial, som numera,

enligt vad förut meddelats, sammanbragts av statistiska centralbyrån,

ger emellertid vid handen, att man måhända icke bör räkna med så

hög procentsiffra utan blott med omkring 50 procent. Det torde därför,

örn man fortfarande använder 1929 års uppbörd som underlag, knappast

vara befogat att räkna med högre antal vid andra upphörden guldna anvisningar

än 870,000. De utskyldsbelopp, som i den senaste kalkylen beräknats

falla å de båda uppbördsterminerna, undergå även vissa förskjutningar

inbördes, framför allt beroende därpå, att tionde och skogsvårdsavgift

nu föreslås icke skola delas, under det att utjämningsskatten

föreslås skola bliva föremål för delning. Det torde därför kunna antagas,

att örn 1929 års uppbörd delats enligt nu föreslagna grunder,

omkring 74 miljoner kronor skulle betalats vid den första uppbörden och

omkring 45 miljoner kronor vid den andra. En kalkyl efter dessa ändrade

förutsättningar får följande utseende:

Antal debet-

Medelbelopp

Portosats

Portoersättninff

sedlar

kr.

kr.

kr.

l:a uppbörden ...............

1,740,203

43

0.20

348,040: eo

2:a » ...............

............. 870,000

52

0.30

261,000: —

Summa 609,040: 6o

Ersättning för odelad uppbörd enligt nuvarande grunder » 522,060: »o

ökad ersättning till postverket 86,979: 7 o.

Enligt denna kalkyl skulle ersättningen till postverket vid delad uppbörd

år 1929 ökats med omkring 87,000 kronor. Denna ökning faller uteslutande

på den andra uppbörden och orsakas därav, att postanvisningarnas

medeltal beräknas något överstiga 50 kronor.

Av generalpoststyrelsens yttrande framgår, att, därest kronouppbörclen

delas, postverket tills vidare icke anser sig böra ifrågasätta någon

ändring i grunderna för den till postverket utgående ersättningen för

bestyret med kronouppbörden. Av de kalkyler, som nu framlagts rörande

sannolika beloppet av denna ersättning, framgår, att ersättningen

kan växla avsevärt, beroende av örn postanvisningarnas medeltal vid den

ena eller andra uppbörden överstiger eller understiger 50-kronorsgränsen.

Under sådana förhållanden kan tydligen icke verkställas någon

exakt beräkning av den merkostnad, som på grund av kronouppbördens

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

delning kan uppkomma i form av höjd ersättning åt postverket. Den

förebragta utredningen synes dock giva vid handen, att merkostnaden

icke kan bliva av den storlek, att höjning av det under sjätte huvudtiteln

upptagna förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev och dylika

försändelser, vilket i årets riksstat upptagits till 4,500,000 kronor, på grund

av nu förevarande förslag synes behöva ifrågakomma.

Samtidigt med att yttranden infordrades över förevarande inom finansdepartementet

utarbetade promemoria angående ändring av tiden för

kronouppbörden anmodades länsstyrelserna att, efter hörande av magistraterna

inom länen, lämna uppgift å de årliga merkostnader, som förslagets

genomförande kunde väntas medföra dels för länsstyrelserna dels

ock för magistratsstäderna.

Enligt från länsstyrelserna inkomna uppgifter, som sammanfattats i

bilagan F vid dagens protokoll, skulle sammanlagda kostnaderna utgöra,

för länsstyrelserna 34,000 kronor och för magistratsstäderna 143,000 kronor.

Dessa kostnader avse utgifter för personal, lokalhyra och annonser

m. m. Enär, på sätt framgår av siffersammanställningen, de beräknade utgifterna

för magistratsstäderna sinsemellan förete betydande ojämnheter,

torde det kunna antagas, att de för magistratsstäderna angivna kostnaderna

blivit i enskilda fall beräknade något för högt. Det synes mig därför

sannolikt, att den sammanlagda årliga kostnadsökningen för länsstyrelserna

och magistratsstäderna icke skall överstiga 150,000 kronor.

Vad beträffar det i vissa yttranden framförda kravet, att statsverket

bör gottgöra städerna de ökade kostnader, som föranledas av reformens

genomförande, må allenast anmärkas, att städerna av ålder haft och fortfarande

hava att själva ombesörja kronouppbörden och bestrida kostnaderna

härför. Undantag från denna regel gäller blott beträffande Stockholm,

där staten med visst mindre belopp bidrager till avlöningen av befattningshavare

vid Överståthållarämbetet för uppbördsärenden. Huruvida

ändring i vad sålunda för närvarande gäller i fråga örn städernas skyldighet

att bestrida kostnaderna för sitt uppbördsväsende framdeles kan

och bör komma till stånd, därom finner jag ej anledning att i detta sammanhang

göra något uttalande.

Sveriges häradsskrivareförening har förebragt viss utredning örn de

merkostnader, som för häradsskrivarna kunde väntas uppkomma till följd

av uppbördens delning å två terminer, och på grundval av denna utredning

beräknat dessa merkostnader för ett medelstort fögderi till lägst

1,000 kronor per år. Föreningen har dock icke framställt krav å ökad

ersättning åt häradsskrivarna.

De av häradsskrivareföreningen verkställda beräkningarna hava utgått

från att de vid promemorian fogade formulären till uppbördsbok

och debetsedlar skulle vinna tillämpning. Emellertid har jag i anledning

av erinringar, som i yttrandena framställts, låtit undersöka möjligheten

att genom ändringar av formulären underlätta arbetet för debiterings
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Majlis proposition Nr 186.

förrattarna. Undersökningen har givit till resultat, att detta är möjligt.

På grund härav hyser jag den förhoppningen, att de för arbetet med

debiteringen av kronoutskylderna uppkommande merkostnaderna skola

kunna ej oväsentligt begränsas. Därest en minskning av antalet utskyldstitlar

framdeles kommer till stånd, vinnes härigenom ytterligare lättnad

i debiteringsarbetet.

Tillräcklig anledning att föreslå höjning av häradsskrivarnas förvaltningsbidrag

eller av nu utgående debetsedellösen anser jag icke föreligga.

Statsverkets direkta kostnader för en delning av kronouppbörden komma

sålunda — bortsett från den höjning av ersättningen till postverket

som kan ifrågakomma — enligt förestående beräkningar att inskränk»

sig till ett belopp av omkring 35,000 kronor i form av ökade anslag åt

länsstyrelserna. Då emellertid reformen icke är avsedd att träda i kraft

förrän under hösten 1932, erfordras icke i den riksstat, som föreslagits

1931 års riksdag, något särskilt anslagsäskande.

Föredraganden uppläser härefter dels förslag till kungörelse örn ändring

i vissa delar av uppbördsreglementet den 14 december 1917 (nr 838) ävensom

av de vid reglementet fogade formulär, dels ock förslag till kungörelse

örn ändring i vissa delar av reglementet för uppbördsverket i Stockholms

stad den 1 april 1921 (nr 219) ävensom av de vid reglementet fogade

formulär (se bilaga A) samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte

besluta inhämta riksdagens yttrande över dessa förslag med förklarande

därvid, att Kungl. Maj :t har för avsikt att, efter mottagande av riksdagens

svar, företaga den slutliga prövningen av samma förslag och förordna

örn utfärdande av författningar i ämnet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

i ämnet skall avlåtas till riksdagen av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet.

Hjalmar Ekengren.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

49

Bilaga A.

Förslag

till

kungörelse om ändring i vissa delar av uppbördsreglementet

den 14 december 1917 (nr 888) ävensom av de vid

reglementet fogade formulär.

Härigenom förordnas, att § 3 mom. 1, §§ 5, 6 och 9, § 10 mom. 1 och 2,

§ 11 mom. 1 och 2, § 12 mom. 3 samt § 17 mom. 1 uppbördsreglementet

den 14 december 1917 skola, § 3 mom. 1, §§ 5, 6 och 9 samt § 10 mom. 1 och

2 i nedan angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse ävensom att de

vid reglementet fogade formulär nr 1, 2 och 3 skola hava den lydelse härvid

fogade bilagor utvisa:

§ 3.

Mom. 1. Å landet---formuläret nr 2. Vid debetsedel å utskylder,

som förfalla till betalning under allmän uppbördstermin, skola, på sätt

nämnda formulär utvisar, vara fogade två genom perforering frånskiljbara

skattepostanvisningar, utställda å Konungens befallningshavande i

länet och i erforderlig omfattning av häradsskrivaren utskrivna. Vid

annan debetsedel skall vara fogad en dylik postanvisning.

Blanketter---häradsskrivaren.

Häradsskrivaren---angivas.

§ 5.

Moni. 1. Å landet skola debetsedlar å kronoutskylder, som förfalla

till betalning under allmän uppbördstermin, med tillhörande skattepostanvisningar

sist sju dagar före den i § 9 första stycket angivna första

uppbördsterminens början med allmänna posten kostnadsfritt sändas till

de skattskyldiga under adress, som i mantalslängden antecknats eller

blivit hos häradsskrivaren anmäld.

Vid debetsedlarnas utsändande iakttages:

att debetsedlarna---adresspostanstalter;

att debetsedlar---sammanbuntade; samt

att debetsedlar, adresserade till avlägset belägna eller med färre postförbindelser

försedda postanstalter, i den mån omständigheterna det medgiva,

för postbefordran avlämnas tidigare än övriga debetsedlar.

Därest skattskyldig, som icke före första uppbördsterminens början

erhållit sin debetsedel, inom fyra dagar före uppbördsterminens utgång

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 samt. 162 haft. (Nr 186.)

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

hos Konungens befallningshavande skriftligen anmäler, att debetsedeln

ej kommit honom till handa, åligger det landskontoret att under i anmälningen

uppgiven adress till den skattskyldige skyndsamt översända

nytt, å debetsedelblankett utfärdat utdrag av uppbördsboken beträffande

den skattskyldige jämte vidfästade skattepostanvisningar.

Örn debetsedlarnas utsändande skall Konungens befallningshavande

ärligen i god tid före första uppbördsterminens början låta i den eller de

ortstidningar, som Konungens befallningshavande äger bestämma, införa

kungörelse, tillika innehållande uppmaning till de skattskyldiga att, såvitt

möjligt, icke uppskjuta utskyldernas erläggande till sista dagarna

av uppbördsterminen ävensom underrättelse örn vad den skattskyldige

har att iakttaga, för den händelse att debetsedel icke före första uppbördsterminens

början kommit honom till handa.

Debetsedel med tillhörande skattepostanvisningar, som icke avhämtats å

adresspostanstalten inom åtta dagar efter första uppbördsterminens början,

kommer att av nämnda postanstalt omedelbart översändas till Konungens

befallningshavande och att av landskontoret sändas till vederbörande

landsfiskal för att vara tillgänglig vid restindrivningen.

Vad i detta mom. sägs örn debetsedlar å kronoutskylder, som förfalla

till betalning under allmän uppbördstermin, skall hava motsvarande tilllämpning

beträffande debetsedlar å kronoutskylder, som förfalla under

sådan särskild uppbördstermin, varom förmäles i § 9 tredje stycket.

Mom. 2. I stad skola debetsedlar å kronoutskylder, som förfalla vid allmän

uppbördsstämma, senast sju dagar före den i § 11 mom. 1 angivna

första uppbördsstämma^ början tillhandahållas de skattskyldiga. Debetsedlar

å kronoutskylder, som förfalla vid särskild uppbördsstämma,

skola såväl å landet som i stad tillhandahållas de skattskyldiga senast

sju dagar före uppbördsstämmans början. Medelst — — — skattskyldiga.

I de städer---efterrättelse.

§ 6.

Uppbördsbok skall av häradsskrivare och magistrat till Konungens befallningshavande

ingivas sex dagar före första uppbördsterminens eller

första uppbördsstämmans början samt uppbördslängd å utskylder, som

förfalla till betalning under särskild uppbördstermin eller vid särskild

uppbördsstämma, sex dagar före sådan uppbördstermins eller uppbördsstämmas

början. Uppbördsbok och uppbördslängd må ock med allmänna

posten till Konungens befallningshavande så tidigt insändas, att de inom

nyss nämnda tid kunna till Konungens befallningshavande inkomma.

Särskild uppbördslängd---upprättats.

För landet---uppbörden (uppbördsförrättaren).

För stad---början.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

§ 9.

Å landet försiggår den årliga allmänna uppbörden under två allmänna

uppbördsterminer, den första från och med den 10 till och med den 20

november taxeringsåret, och den andra från och med den 1 till och

med den 10 februari nästföljande år; dock skall, örn särskilda omständigheter

för någon ort därtill föranleda samt Kungl. Majit på framställning

av Konungens befallningshavande och efter generalpoststyrelsens

hörande sådant föreskriver, med erläggandet av de utskylder, som enligt

nedan givna stadganden förfalla under första uppbördsterminen, anstå

till andra uppbördsterminen.

Under förutsättning att vad den skattskyldige å kronodebetsedel påföres

i statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, utjämningsskatt, landstingsskatt,

vägskatt och tingshusmedel uppgår till sammanlagt minst tio

kronor, förfalla dessa utskylder till betalning med hälften av sina belopp

under vardera uppbördsterminen. Vad eljest den skattskyldige å kronodebetsedel

påföres, förfaller till betalning under första uppbördsterminen.

För erläggande---bestämma.

§ 10.

Moni. 1. Å landet har skattskyldig att under uppbördstermin, å vilken

fast postanstalt som helst inom riket (postkontor eller poststation), med

företeende av den för honom utfärdade debetsedeln jämte bifogad, för uppbördsterminen

avsedd skattepostanvisning, portofritt inbetala honom påförda

kronoutskylder, som förfalla till betalning under uppbördsterminen.

Är skattskyldig berättigad att erlägga honom å kronodebetsedel påförda

utskylder under två terminer, äger han under första uppbördsterminen,

med företeende av debetsedeln jämte för den andra uppbördsterminen avsedd

skattepostanvisning, portofritt erlägga jämväl den del av kronoutskylderna,

som förfaller till betalning först under andra uppbördsterminen.

Inbetalningen---växel.

Efter det postanstalten sålunda mottagit likvid, frånskiljer och behåller

postanstalten skattepostanvisning, för vilken betalning erlagts, samt

återställer till den skattskyldige debetsedeln, av vederbörande posttjänsteman

kvitterad och avstämplad i överensstämmelse med anvisningen å

debetsedeln.

Därest — — — arbetsanställning. Skattskyldig, för vilken pensionsavgift

genom särskild skattepostanvisning redan guldits, äger att under

första uppbördsterminen i ett sammanhang erlägga återstoden av honom

å kronodebetsedel påförda, under samma uppbördstermin eller under såväl

första som andra uppbördsterminen till betalning förfallna utskylder;

och åligger honom därvid att med företeende av sin debetsedel och kvitto

å erlagd pensionsavgift avlämna ny skattepostanvisning å återstående

belopp, varefter posttjänstemannen å debetsedeln utfärdar kvitto å vad

sålunda erlagts.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

Kvitto---gällande.

När uppbördstermin tilländagått, emottager postverket icke vidare

skattepostanvisning å kronoutskylder, som under uppbördsterminen förfallit

till betalning. Ej heller emottager postverket i vidare mån än

ovan sägs skattepostanvisning å kronoutskylder till belopp, som icke motsvarar

vad vid uppbördsterminen förfallit till betalning.

Morn. 2. Örn---debiterats.

Försummar skattskyldig, som äger rätt att erlägga honom å kronodebetsedel

påförda utskylder under två terminer, att i behörig ordning erlägga

vad sålunda under första uppbördsterminen är till betalning förfallet,

är jämväl vad eljest skolat gäldas först under andra uppbördsterminen

till omedelbar betalning förfallet.

Det åligger landskontoret att särskilt för varje kommun eller kommundel

inom de skilda landsfiskalsdistrikten i länet skyndsamt i två

exemplar låta upprätta specifika förteckningar, benämnda restlängder,

över till betalning förfallna men under uppbördsterminen

icke guldna kronoutskylder. Ena exemplaret av dessa restlängder skall av landskontoret

inom en månad efter uppbördstermins slut för resternas indrivning

översändas till vederbörande landsfiskal.

§ 11.

Mom. 1. I stad förrättas den årliga allmänna uppbörden vid två allmänna

uppbördsstämmor, som äga rum, den första viss dag eller vissa dagar

under tiden fran och med den 5 till och med den 20 november taxeringsåret,

och den andra viss dag eller vissa dagar under tiden från och med den

1 till och med den 10 februari nästföljande år; dock må, örn särskilda omständigheter

för någon ort därtill föranleda samt Kungl. Majit på framställning

av Konungens befallningshavande sådant medgiver, med erläggandet

av de utskylder, som enligt nedan angivna stadgande!! förfalla

vid första uppbördsstämman, anstå till andra uppbördsstämman.

Under förutsättning att vad den skattskyldige å kronodebetsedel påföres

i statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, utjämningsskatt och landstingsskatt

uppgår till sammanlagt minst tio kronor, förfalla dessa utskylder

med hälften av sina belopp vid vardera uppbördsstämman. Vad eljest

den skattskyldige å kronodebetsedel påföres, förfaller till betalning vid

första uppbördsstämman.

År skattskyldig berättigad att erlägga honom å kronodebetsedel påförda

utskylder vid två uppbördsstämmor, äger han vid första uppbördsstämman,

med företeende av debetsedeln erlägga jämväl den del av kronoutskylderna,

som förfaller till betalning först vid andra uppbördsstämman.

Mom. 2. Före den 15 september och så tidigt, som för utsättande å debetsedlarna

av tider och ställen för den allmänna uppbördens förrättande

anses erforderligt, skall magistraten till Konungens befallningshavande

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

inkomma med förslag angående nyssnämnda tider och ställen; åliggande

det Konungens befallningshavande ej mindre att inom åtta dagar efter

det sådant förslag inkommit lämna magistraten besked, huruvida förslaget

godkänts eller i vilka avseenden det ändrats, än även att senast fjorton

dagar före första allmänna upphördsstämman låta genom allmän

kungörelse på lämpligt sätt underrätta de skattskyldiga örn tider och ställen

för de allmänna uppbördsstämmorna och den ordning, som därvid

kommer att iakttagas.

§ 12.

Morn. 3. Försummar skattskyldig, som äger rätt att betala honom å

kronodebetsedel påförda skatter och avgifter vid två uppbördsstämmor,

att i behörig ordning erlägga vad sålunda vid första upphördsstämman

är till betalning förfallet, är jämväl vad eljest skolat gäldas först vid

andra upphördsstämman till omedelbar betalning förfallet.

Det åligger uppbördsmannen att genast låta upprätta restlängd över

till betalning förfallna men vid uppbördsstämma!! icke guldna kronoutskylder.

Ett exemplar av restlängden skall senast en månad efte» uppbördsstämmans

slut av uppbördsmannen överlämnas till utmätningsmannen

för indrivning av däri upptagna belopp.

§ 17.

Mom. 1. Skattskyldig, vilken underlåtit att inbetala sina kronoutskylder

i föreskriven tid och ordning, åligger att vid indrivningen av resterande

utskylder erlägga avgift, beräknad efter tre öre för varje full

krona av resterande utskyldernas slutsumma, då densamma ej överstiger

tjugufem kronor, dock ej mindre än tjugufem öre, och efter sex öre å

varje full krona av berörda slutsumma, när denna överstiger tjugufem

kronor.

Denna kungörelse träder i kraft den

s. 1 Kontrollera mot PDF

Formulär nr 1

Hammarby socken, köping Svartsjö fögderi

................................................................. stad

Uppbördsbok

tor

år 19 32

An visningar:

1. Vid upprättande av uppbördsbok tor stad eller samhälle å landet, för vilket föres fastighetsregister

enligt de för stad meddelade bestämmelser, iakttages, att i stället för hemmans eller lägenheters

olika beteckningar införas kvarterens, tomternas och stadsägornas beteckningar enligt fastighetsregistret;

har för tomt eller stadsäga fastställts särskilt namn, införes även detta. Är fastighetsregister

ännu icke upplagt, införas gårdarnas och stadsjordarnas nummer och namn efter tomte- oell

jordeboken.

2. Skall inom samma kommun debitering ske av utskylder till olika väghållningsdistrikt eller

försäkringsanstalter, skola de olika väghållningsdistriktens eller försäkringsanstalternas medel upptagas

i särskilda kolumner.

3. De kolumner, som lämnats öppna, äro avsedda att användas för vissa mindre ofta förekommande

utskyldstitlar, exempelvis utskiftningsskatt, bevillning på grund av eftertaxering, grundskatt eller

trosspassevolansavgift samt vissa fonders och diverse medel.

4. tinder förutsättning att för någon skattskyldig vad honom påförts i kolumnerna 18—22 uppgår

till sammanlagt minst 10 kronor, förfalla dessa utBkylder och avgifter till betalning med hälften av

Bina belopp under vardera uppbördsterminen. I dylikt fall upptages i kol. 26 hälften av den i kol.

23 uträknade summan, sedan denna minskats med ett öre för varje i kolumnerna 18—22 förekommande

udda öretal. Skillnaden mellan kol. 25 och kol. 26 upptages i kol. 28.

s. 2 Kontrollera mot PDF

02

Fol. 2/.

Hemmans och lägenhets

Den skattskyldiges

Frivilliga anteckningar

Enligt kom- munalskatte- lagen påförda

skattekronor

och skatte- ören

Antal

1 | 2

8 | 4

5

S | 7

Mantalspenningar

Sjukvårdsavgift

Pensions-

Olycksfallsförsäkrings-

avgift

iPrästerskapets till stats-

| verket indragna tionde

namn

nummer

mantal eller mot-

svarande beteck- ning

titel eller yrke och namn

postadress

Taxerings- värden å

Till kommunal ink.-

skatt taxerad (övre ra-

den) och besk.-bar

(nedre raden) inkomst

Till ink.- o. iörraög.-

skatt taxerat (övre ra-

den) och besk.-bart

(nedre raden) belopp

mankön

?r

B’

p

pr

o:

P

a grundavgift

ä tilläggsavgift

hft --

jordbruks-

fastighet

annan

fastighet

för fas-

tighet

för in-

komst

Smedby

i

V*

Lantbrukare

Rotebro

4,130

8,770

1

Karl August Bredberg

30,000

5,000

3,170

6,850

20

50

31

70

i

1

-

60

—

75

25

3

78

15

63

»

Kontorist

»

2,980

2,880

2

Johan Bertil Bredberg

1,750

620

17

50

i

1

-

60

-

75

10

—

»

Ladug.-karl

»

1,320

1,320

3

Olof Oskar Jansson

250

.............

2

50

i

1

—

60

-

75

10

—

»

Tjänsteman

Storgatan 21

4

Skogshyddan

3

Erik Emil Schwartz

Stockholm

3,000

1

50

Svensby

1

2lh

—

5

—

—

6

1

7

1

8

.............

.....

....

.....

9

10

11

.............

.....

....

12

13

''

14

.....

1

Rosendal

1

7i«

Jordbruksarbetare

1,100

1,100

15

Knut Erland Berg

Summa för

uppslaget

— ■

—

i

1

—

60

—

75

5

-

~~

22-

51

70

4

4

9

40 3

—

.....

i

I

50 —

I

3 78

15

63

s. 3 Kontrollera mot PDF

03

18 | 14

19\ 3,671583126 1 18

799 80

08 113

215 36

1

4

G

7

S

1C

11

12

18

14

15

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär nr 2.

Kronodebetsedel för år 1932 x.- 301

Svartsjö fögderi : Hölin mal by socken

äg. Lantbrukaren Karl August Bredberg

Smedby

Rotebro

j

På grund av taxering enligt kommunalskattelagen påförda skatte- kronor och skatteören:

för fastighet (taxeringsvärde se nästa sida): ~P kr. PP öre.

Kronor öre Kronor

öre

Staxered inkomst .....PIPP. . krA

för inkomst1! ‘ilin .....kr. öre.

(besk.har inkomst 01 .... krj

1

Mantalspenningar ä 40 öre för man och 20 öre för kvinna

60

2

Sjukvårdsavgift å 50 öre för man och 25 öre för kvinna. .

75

3

Pensionsavgift: grundavgift...............

4

tilläggsavgift...............

25 -

5

Olycksfallsförsäkringsavgift för år 1931........ . .

3 78

6

Prästerskapets til! statsverket indragna tionde ......

lä 63

8

Skogsvårdsavgift: . . taxerat rotvärde kr. 2850.............

37 Oä

9

Riddarhusmedel (angående befrielse från riddarhuskapita- tionsavgift se riddarhusordningen § 5 mom. 2 och 3) . .

10

1 11

Annuitet»'' å förskott för avlösning av frälseräntor . . . .

6 50 |

12

Annuiteter å lån från avdikningsiånefonden.......

63 40

13

| 1

14

15

16

Avgift till Skandinaviska kreatursförsäkringsboiaget . . . .

33; 60 ''

..............!.....1

........................................

.................... ......

186

31

18

Statlig inkomst- och förmögenhetsskatt:

\

taxerat belopp .... kr. ...........o770............

beskattningsbart belopp kr. ....... 6850

297 97

19

Utjämningsskatt: beräknat grundbelopp kr. ..............

efter % av grundbeloppet utgör skatten. . . . .

5 3S

: 20

Landstingsmedel....................

.96i 57 1

21

Vägskatt........................

96 47 ,

22

Tingshusmedel .....................

2 61 | 499

; 28

Debetsedelslösen ....................

50

Summa att betala

685

81

Därav erlägges: under andra uppbördsterminen

249

48

under första uppbördsterminen

436

33

Häradsson va ren.

Vid skattelikvid å postanstalt skall

postfunktionären bär fusta föreskrivet

inlämningsbevis.

Betalas utskylderna här i riket annorledes

än genom skattepostanvisning,

skall särskilt kvitto (i lid vilm ingakvitto)

utfärdas: se debetsedelns baksida.

A

Vid skattelikvid å postanstalt skall j

postfunktionåren här fästa föreskrivet |

i nlämningsbevis.

Betalas utskylderna här i riket an- i

norledes än genom skattepostanvisning,

skall särskilt kvitto (indrivnings- |

kvitto) utfärdas: se debetsedelns bak- j

sida.

B

Att betalas under andra uppbördsterminen 1—10 februari 1933.

Befordras

utan kostnad

för den skattskyldige.

SKÅTTEPOSTÅNVISNING utt. B.

Debetsedelns

nr

sol

Kronor öre

å

kronoutskylder år 1932. Belopp:

Hammarby socken

Dea skattskyldige:

Lantbrukaren Karl August Bredberg

Till /(angi. Maj:ts befaiiningshavande i Stockholms län

Redovisningsnr

(ifylles även av pst.)

Stockholm.

(Postfunktionärs undersklitt)

Att betalas under första uppbördsterminen 10 -20 november 1932.

Debetsedelns

SKÅTTEPOSTÅNVISNING litt. A. - 301

_Kronor___ öre

ä kronoutskylder år 1932. Belopp: ''tSO : SS§

Befordras

utan kostnad

för den skattskyldige.

Hammarby socken

Den skattskyldige:

Lantbrukaren Kart August Bredberg

Till löting!. Majds befaiiningshavande i Stockholms län

Stockholm.

Redovisningsnr

(ifylles även av pst.)

/

:

(Postfunktionärs underskrift)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Specifikation å fastighetsvärden.

Jordbruksfastighet.

Fastighetens beteckning

Smedby 1 nuti

Jordbruks-

värde

Skogsvärde

Tomt- och

industrivärde

Summa

30000

30000

Annaa fastighet.

Fastighetens beteckning

Annelund

Markvärde

Byggnads
värde
-

1000| 4000

Parkvärde \ Summa

,''>000

Underrättelser.

Förmenar någon, att utskyld eller avgift, som i uppbördsbok eller särskild uppbördslängd

finnes upptagen, blivit genom fel vid debiteringen obehörigen elier med

oriktigt belopp honom påförd eiler att felaktighet ägt rum vid debetsedelns utskrivande,

äger han att däri söka rättelse genom besvär hos länsstyrelsen i det län, inom vilket

debiteringen skett. Besvären skola ingivas till nämnda myndighet inom natt och år,

efter det utskylden eller avgiften blivit klaganden avfordrad; dock må klaganden på

eget äventyr i betalt brev med allmänna posten till länsstyrelsen insända besvären så

tidigt, att de inom ovan stadgade tid dit inkomma.

Besvär över taxering eller debitering befriar icke den skattskyldige från att i behörig

ordning inbetala honom påförda kronoutskylder; men en var, som vinner nedsättning

i eller befrielse från honom påförda kronoutskylder, är berättigad att, efter ansökan

hos länsstyrelsen i det län, varest debiteringen skett, kostnadsfritt återbekomma vad han för

mycket erlagt jämte ränta därå enligt förordningen den 2 maj 1919 (Sv.förf.-sainl.nr200).

Förmenar arbetsgivare, att olycksfallsförsäkringsavgift blivit honom obeliörigen

eller oriktigt påförd, äger han för erhållande av rättelse göra anmälan hos riksförsäkringsanstalten

inom ett år efter det avgiften senast bort hava erlagts. Därvid bör medsändas

dels denna debetsedel kvitterad i vad deli avser under första uppbördsterminen

förfallet belopp, dels uppgift å antal mans- och kvinnodagsverken var för sig, som

för arbetsgivarens räkning utförts under det år, olycksfallsförsäkringsavgiften avser.

Denna uppgift bör vara bestyrkt av stats- eller kommunaltjänsteman eiler av tvenne

trovärdiga personer, vilkas yrken och hemvist böra tydligt angivas. Efter verkställd

utredning återbetalar riksförsäkringsanstalten vad som för mycket eriagts samt återsänder

debetsedeln.

Under förutsättning att vad den skattskyldige å k ron »debetsedel påföres

i statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, utjämningsskatl, landstingsskatt,

vägskatt och tingshusmedel uppgår till sammanlagt minst tio kronor, förfalla

dessa utskylder till betalning med hälften av sima belopp under vardera

uppbördsterminen. Vad eljest den skattskyldige å ltronodebelsedel påföres

förfaller till betalning under första uppbördsterminen.

Är skattskyldig berättigad att erlägga honom å kronodebetsedel påförda

utskylder i två terminer, äger han under första uppbördsterminen, med

företeende av debetsedeln jämte för den andra uppbördsterminen avsedd

skattepostanvisning, portofritt erlägga jämväl den del av kronoutskylderna,

som förfaller till betalning först under andra uppbördsterminen.

Försummar skattskyldig, som äger rätt att erlägga honom å kronodebetsedel

påförda utskylder i två terminer, att i behörig ordning erlägga

vad sålunda under första uppbördsterminen är till betalning förfallet, är

jämväl vad eljest skolat gäldas först under andra uppbördsterminen tili

omedelbar betalning förfallet.

Skattskyldig, vilken underlåter att inbetala sina utskylder i föreskriven

tid och ordning, åligger att vid indrivningen av resterande utskylder

erlägga avgift beräknad efter tre öre å varje full krona av resterande

utskyidermas slutsumma, då densamma ej överstiger tjugufem kronor, dock

ej mindre än tjugufem öre, och efter sex öre å varje full krona av berörda

slutsumma, när denna överstiger tjugufem kronor.

Kvitto å utskylder, som här i riket betalas annorledes än genom skatte
postanvisning,

tecknas ej å debetsedeln, utan skall särskilt kvitto (indrivningskvitto)

vid betalningstil Hältet utfärdas. S&dant kvitto skall tecknas å särskild

därför avsedd blankett. På annat sätt meddelat kvitto är icke gällande.

Meddelande till den skattskyldige.

Under första uppbördsterminen till betalning förfallet utskyldsbelopp

erlägges under tiden från och med den 10 till och med den 20 november

innevarande år. Under andra uppbördsterminen tili betalning förfallet

belopp erlägges under tiden från och med den 1 till och med den 10 februari

nästkommande år. Likvid erlägges å vilken fast postanstalt som helst i

riket (postkontor eller poststation).

Likviden bör, så vitt möjligt, avlämnas i jämna penningar. Såsom betalningsmedel

må jämväl användas å kungl, postverket ställd postremissväxel,

utfärdad av riksbanken eller annan bank, för vilken Kungl. Maj:! fastställt

reglemente.

Vid poststation bör betalningen helst ske med sådan växel, därest ut
-

skyldsbeloppet överstiger 1,000 kronor.

Verkställ skatteinbetalning i god ti

bördsterminens sista dagar.

Nr vid postanstalten

Inbetalat belopp

Kronor öre

Kvitteras:

(Signatur.)

.....1......

och uppskjut ej därmed till upp
Obs.

i Skattskyldig bör vid

skatteiikvid å postanstalt noga tillse,

att han å debetsedeln erhåller

kvitto av det utseende, som vidstående

avbildning utvisar, ali

kvittot lyder å det belopp, som

• den skattskyldige erlagt, samt att

; debetsedeln är avstämplad.

Vid skatteiikvid annorledes än

genom skattepostanvisning skall

särskilt kvitto (indrwninqskvitto)

utfärdas; se underrättelser å debetsedeln.

Kvitto, meddelat i annan ordning,

är icke gällande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär nr S.

Xr

Kronodebetsedel för år 19

N. N. stad, kvarteret N. N., huset eller gården nr........, stadsägan nr.

På grund av taxering enligt kommunalskattelagen paförda skattekronor och skatteören:

för fastighet (taxeringsvärde se nästa sida):....... ............. kr. ... öre.

j taxerad inkomst.............................. kr. ^

..................... kr. f

för inkomst

\ besk.-bar inkomst

...... kr. ... öre.

Kr.

Debet.

Mantalspenningar å 40 öre för man och

20 öre för kvinna..........

Sjukvårdsavgift å 50 öre för man och

25 öre för kvinna.........

Pensionsavgift: grundavgift . ......

tilläggsavgift......

Olycksfallsförsäkringsavgift för år 19.....

Prästerskapets till statsverket indragna tionde

Skogsvårdsavgift: . . . taxerat rotvärde

kr.............

Kiddarhusmedel (ang. befrielse från rid-j

darhuskapitationsavgift se riddarhusordj

ningen § 5 mom. 2 och 3)......•

Annuiteter å lån från avdikningslånefonden [

Statlig inkomst- och förmögenhetsskatt:

taxerat belopp . , . .kr.............j.

beskattningsbart belopp kr............. .

Utjämningsskatt: beräknat grundbelopp kr. j

............ efter ..... % av grund-!

beloppet utgör skatten .......

Landstingsmedel...........

Debetsedelslösen...........

Kr. löre

Kr.

Summa att betala

Därav erlägges: vid andra uppbördsstämman . .

vid första uppbördsstämman . .

Kredit.

Betalt vid första uppbördsstämman

den / 19.............

Annot.

Betalt vid andra uppbördsstämman!

den / 19...

Annot.

Uppbördsstämmor för inbetalning av vidstående

belopp hållas å .......................................

den första den..........................kl..........

den andra den..........................kl..........

Angående kvitto å erlagda utskylder se underrättelser

å omstående sida.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Specifikation å fastighetsvärden.

Jordbruksfastighet.

Fastighetens beteckning

Jordbruks-

värde

Skogsväng

Tomt- oell

industrivärde

Summa

|

|

Annan fastighet.

F a s t i g li e t e n s beteckning

Markvärde

Byggnads-

värde

Parkvärde

Summa

| ’ ''

''"i...............

Underrättelser.

Föl menai någon, att utskyld eller avgift, som i uppbördsbok eller särskild uppbördsliingd linnes upptagen,

blint genom fel vid debiteringen obehörigen eller med oriktigt belopp honom påförd eller att felaktighet ägt rum

vid debetsedelns utskrivande, äger han att däri söka rättelse genom besvär hos länsstyrelsen i det län, inom vilket

debiteringen skett. Besvären skola ingivas till nämnda myndighet inom natt och år, efter det utskylden eller

avgiften blivit klaganden avfordrad; dock må klaganden på eget äventyr i betalt brev med allmänna posten till

länsstyrelsen insända besväreu så tidigt, att de inom ovan stadgade tid dit inkomma.

Besväi över taxering eller debitering befriar icke den skattskyldige från att i behörig ordning inbetala honom

påförda kronoutskylder, men en var, som vinner nedsättning i elier befrielse från honom påförda kronoutskylder,

är berättigad att, efter ansökning hos länsstyrelsen i det län, varest debiteringen skett, kostnadsfritt återbekomma

vad han för mycket erlagt jämte ränta därå enligt förordningen den 2 maj 1919 (Sv. förf.-saml. nr 200).

Förmenar arbetsgivare, att olycksfallsförsäkringsavgift blivit honom obehörigen eller oriktigt påförd, äger han

för erhållande av rättelse göra anmälan hos riksförsäkringsanstalten inom ett år efter det avgiften senast bort hava

erlagts. Därvid bör medsändas dels denna debetsedel kvitterad, i vad den avser å första uppbordsstämman förfallet

belopp, dels uppgift å antal mans- och kvinnodagsverken var för sig, som för arbetsgivarens räkning utförts

under det ar, olycksfallsförsäkringsavgiften avser. Denna uppgift bör vara bestyrkt av stats-eller kommunaltjänsteman

eller av tvenne trovärdiga personer, vilkas yrken och hemvist böra tydligt angivas. Efter verkställd utredning

återbetalar riksförsäkringsanstalten vad som för mycket erlagts samt återsänder debetsedeln.

Likvid bor, såvitt möjligt, avlämnas i jämna penningar. Såsom betalningsmedel må jämväl användas å vederbörande

uppbördsförrättare ställd postreinissväxel, utfärdad av riksbanken eller annan bank, för vilken Kungl. Majit

fastställt reglemente.

Uppbördsmannens kvitto å debetsedeln är ej mot kronan gällande, utan att detsamma försetts med anteckning

av vederbörande uppbördskontrollant.

... teiler förutsättning att vad dea skattskyldig ä kronodebetsedel påföres i statlig1 inkomst- och

!"r!!1?pniie''sskatt» utjämnings skatt och landstingsskatt uppgår till sammanlagt minst tio kronor,

förfalla dessa ntskylder med hälften av sina belopp vid vardera uppbördsstämma^ Vad eljest

den skattskyldige ä kronodebetsedel påföres, förfaller till betalning vid första uppbördsstämma^

... 4r skattskyldig berättigad att erlägga honom å kronodebetsedel påförda ntskylder vid två uppbordsstämmor,

äger han vid första uppbordsstämman erlägga jämväl den del av kronoutskylderna,

som forfiiller till betalning först vid andra uppbordsstämman.

^•Lsummar som äger rätt att erlägga honom å kronodebetsedel påförda ntskylder

in, uPPbcrdsstämmor, att i behörig ordning erlägga vad sålunda vid första uppbordsstämman

* betalning förfallet, är jämväl vad eljest skolat gäldas först vid andra uppbordsstämman

till omedelbar betalning förfallet.

Skattskyldig, vilken underlåter att inbetala sina ntskylder i föreskriven tid och ordning, åligger

att vid Indrivningen av resterande utskylder erlägga avgift, beräknad efter 3 öre å varje full

krona av resterande ntskyldernas slntsnnuna, då densamma ej överstiger tjugufem kronor, dock ej

mindre än tjugnfem öre, och efter sex öre å varje full krona av berörda slutsumma, när denna

överstiger tjugufem kronor.

Kvitto å ntskylder, som här 1 riket betalas annorledes än vid nppbördsstämma, tecknas ej å debet
sedeln,

utan skall särskilt kvitto (indrivningskvitto) vid betalnlngstlllfället utfärdas. Sådant kvitto

skall tecknas å särskild, därför avsedd blankett. På annat sätt meddelat kvitto är icke gällande-.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition Nr 186.

55

Förslag

till

kungörelse om ändring i vissa delar av reglementet för uppbördsverket

i Stockholms stad den 1 april 1921 (nr 219) ävensom av de

vid reglementet fogade formulär.

Härigenom förordnas, att § 4 mom. 1, § 6 mom. 1, § 10 morn. 1, § H. $ 13

mom. 1, § 16 mom. 1, samt §§ 19 och 24 reglementet för uppbördsverket i

Stockholms stad den 1 april 1921 skola, § 4 mom. 1, § 6 morn. 1J1U 16

mom. 1 samt §§ 19 och 24 i nedan angivna delar, erhålla följande andrade

lydelse:

§ 4.

1. Så snart---kronodebetsedlar..

Inom tid___uppbördskommissarierna.

Har---posten. .

Har Stockholms stads prövningsnämnd annorledes an i anledning av

besvär höjt skattskyldigs taxering och har prövningsnämndens beslut i

ärendet fattats senare än den 20 oktober, skall den ökning i kronoutsky - demas belopp, som den skattskyldige till följd av höjningen av taxeringen

har att utgöra, förfalla till betalning först vid den i § 10 angivna andra

kronouppbördsstämman. Har prövningsnämnden i den ordning och

tid, som nyss sagts, upphävt eller nedsatt skattskyldigs taxering, åligger

den skattskyldige att erlägga vad å den i § 10 angivna forsta kronouppbördsstämman

av utskylderna belöper enligt taxeringsnämndens beslut;

och äger den skattskyldige i den ordning, som för restitution av utskylder

är stadgad, återbekomma vad han för mycket erlagt.

§ 6.

1. Genom taxeringskommmissariernas försorg---litt. B.

Uppbördsboken litt. A.---lösen. Denna uppbördsbok skall, veder
börligen

summerad, å tid, som Överståthållarämbetet bestämmer, avlamnas

till ämbetets avdelning för upphördsärenden och, försedd med overståthållarämbetets

föreskrift om uppbördens verkställande, före början av

första kronouppbördsstämman det år, taxeringen skett, av ämbetet överlämnas

till uppbördskommissarierna.

Uppbördsboken litt. B---uppbördskommissarierna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

§ 10.

i. A debetsedlar upptagna utskyldsbelopp skola inbetalas vid de uppror

dss tammor, till antalet fern, som av Överståthållarämbetet för sådant

ändamål utsattas och genom kungörelse tillkännagivas. Den årliga kronobl

ppbor den försiggår vid två uppbördsstämmor, som skola vara avsluade,

den forsta den 20 november taxeringsåret, och den andra den 10

iebruari nästföljande år.

Under förutsättning att vad skattskyldig å kronodebetsedel påföres i

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt utjämningsskatt uppgår till

sammanJagt minst tio kronor, förfalla dessa utskylder till betalning med

mlften av sina belopp vid vardera kronouppbördsstämman. Vad eljest

dea skattskyldige a kronodebetsedel påföres, förfaller till betalning vid

lörsta kronouppbördsstämman.

Skattskyldig, vilkens taxering jämlikt 77 § 2 mom. taxeringsförordningen

den -.8 september 1928 verkställes av den i 3 § 2 mom. samma förordning

omförmäla, för riket gemensamma taxeringsnämnden, har att erstämman110111

a kronodebetsedel Införda utskylder vid första uppbörds
Vid

forsta kommunaluppbördsstämman erlägges fulla beloppet av allman

kommunalskatt till församlingarna eller av allmän kommunalskatt

tor gemensamt kommunalt ändamål, all påförd skogsaccis, 20 procent av

staden tiHkommande allman kommunalskatt och kommunal progressivskatt

ävensom debetsedelslösen samt å andra och tredje kommunaluppbordf

ammorna återstoden av påförd allmän kommunalskatt och kommunal

progressivskatt till staden, hälften å varje.

Skattskyldig, som äger erlägga honom å kronodebetsedel påförda utskylder

vid två uppbördsstämmor, må vid första uppbördsstämman gälda

jamval den del av kronoutskylderna, som förfaller till betalning först

vid andra uppbördsstämman. Vidare må skattskyldig vid första eller

andra kommunaluppbördsstämman erlägga de utskyldsbelopp, som först

vid senare kommunaluppbördsstämma förfalla till betalning.

§ 11.

Försummar skattskyldig, som äger erlägga honom å kronodebetsedel

paiorda utskylder vid två uppbördsstämmor, att i behörig ordning erlägga

vad sålunda vid första kronouppbördsstämman är till betalning förfallet,

ar jämväl vad eljest skolat gäldas först vid andra kronouppbördsstamman

till omedelbar betalning förfallet.

Skattskyldig, som underlåtit att å tid och i den ordning, som föreskrivits

inbetala honom a kronodebetsedel påförda utskylder, skall, därest uts

liderna ej, enligt vad känt är, böra föras till avskrivning eller avkortmng,

för indrivningen av resterande utskylder påföras ersättning för

indrivningen, vilken ersättning beräknas efter tre öre å varje full krona

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

av resterande belopp av andra utskylder än kommunal progressivskatt

för gemensamt kommunalt ändamål, då detta belopp ej överstiger tjugufem

kronor, dock ej mindre än tjugufem öre, och efter sex öre å varje full

krona av dylikt oguldet utskyldsbelopp, när detta överstiger tjugufem

kronor. För uraktlåten betalning sålunda stadgad avgift tillfaller stadskassa^

dock skall, därest utskylderna bliva annorstädes än i Stockholm

uttagna, lända till efterrättelse vad i restindrivningsförordningen därutinnan

föreskrives. Rörande ersättning för indrivning av kommunal progressivskatt

för gemensamt kommunalt ändamål, pensionsavgift och

olycksfallsförsäkringsavgift gäller vad därom är särskilt stadgat.

Om —--stadgat.

§ 13.

1. Sedan vid uppbördsstämma influtna belopp blivit avförda i därför

avsedd kolumn i uppbördsboken, utföras i bokens restlängd specifika uppgifter

å samtliga till betalning förfallna men vid uppbördsstämman icke

gnidna poster ävensom för uraktlåten betalning stadgad avgift, varefter

beloppen summeras. Utdrag av restlängden, upptagande en var skattskyldigs

debetnummer, namn, titel eller yrke, adress, anställning och summan

av honom påförda belopp, skola särskilt för varje uppbördsmans distrikt

eller del därav utskrivas och senast 14 dagar efter uppbördsstämmans slut

för indrivning till honom överlämnas.

§ 16.

1. Restantieposter från kronouppbördsstämma skola av uppbördsmännen

fullständigt redovisas före utgången av tredje månaden näst efter den,

under vilken stämman hållits, antingen med kontanta medel (leverering)

eller, där hinder mött för restantiernas uttagande, på sätt och i den ordning

under mom. 3 sägs.

Från--- — början.

Resterande---10 juli.

§ 19.

Senast fyra månader efter kronouppbördsstämmas avslutande skola uppbördskommissarierna

upprätta och till överståthållarämbetets avdelning

för uppbördsärenden avlämna förteckningar, upptagande för varje församling

såväl sådana restskyldiga efter senaste kronouppbördsstämman, som

avflyttat till uppgiven ort utom Stockholm, som ock sådana, vilkas vistelseort

antecknats vara okänd. Dessa förteckningar överlämnas till mantalskommissarien,

vilken har att förse dem med anteckningar örn alla tillgängliga

upplysningar örn restskyldigs vistelseort samt att därefter snarast

möjligt och senast fem månader efter uppbördsstämmas avslutande

återställa dem till Överståthållarämbetet, som omedelbart överlämnar dem

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

till uppbördskommissarierna för vidtagande av de åtgärder, vartill upplysningarna

för varje särskild restskyldig föranleda.

Mot---uppbördskontor.

Då---avkortningslängd.

I övrigt---uppbördsman.

Därest —--konsulatet.

§ 24.

Såväl---längderna.

För restantierna efter kronouppbördsstämma må i § 13 stycket 1 omförmäld

specificerad restlängd tjäna såsom redovisningshandling.

Denna kungörelse träder i kraft den

(

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga.

Kronodebetsedel N:o

Kvarteret

Litt. A.

i Stockholms stad för år 19

taxeringsdistrikt.

Fot,

Huset N:o

Utskylder:

Inkomst- och förmögenhetsskatt;

taxerat belopp.....ltr.

beskatlningsbart belopp . . » ; !

efter ............. % av skattens grundbelopp (se punktj

12 k omstående sida) utgör densamma . . . . !

Utj lira ningsskatt:

skattens grundbelopp (se punkt

12 å omstående sida) . . kr. ..........................;

efter % av grundbeloppet utgör skatten !

Prästerskapets till statsverket Indragna tionde

Utskiftningsskatt för aktiebolag och solidariska

bankbolag:

Kronor löre

beskattningsbart belopp

kr.

Kommnnal progressivskatt flir gemensamt

kommunalt ändamål.........

Mantalspenningar å 40 öre för man och 20 öre

för kvinna.............

Sjukvårdsavgift u öre för man och öre

för kvinna, som erlägger mantalspenningar . .

Riddarhnsinedel (angående befrielse från riddar
-

huskapitationsavgift se riddarhusordningen

mom. 2 och 3)

Skogsvårdsavgift:

taxerat rotvärde kr.

10 kr.....

å 13

ore pr

Olycksfallsförsäkrlngsavgift

Grundavgift .

Tilläggsavgift

Debetsedelslöseu.....

Pensionsavgift

§ s

Kommunala avgifter, som komma att upptagas å särskild

debetsedel (se punkt 11 å debetsedelns baksida), ulga på

grundval av följande taxeringar:

Taxering enligt kommnnalskattelagen: skatte
Taxeringmärde

å fastigheten ................ j kronor och

I skatteören

an : jordbruksvärde . . . .

£ ®

skogsvärde ....

tomt- och industrivärde

kr.

Summa kr.

a markvärde . .

S %

§ "5)1 byggnadsvärde .

rt I

u S i parkvärde . .

kr.

Summa kr.

Suni ni ii att betala ===^

I Därav erlägges: vid första uppbördsstämman ... 1

vid andra uppbördsstämman ...

Stockholm i ................................................ taxeringskontor.

Taxering till kommunal inkomstskatt:

att utgå till Stockholms stad:

taxerad inkomst .... kr.

beskattningsbar inkomst . »

att utgå för gemensamt kommunalt ändamål:

taxerad inkomst .... kr.

beskattningsbar inkomst . »

Taxering enligt förordningen om kommunal progressivskatt:

Beräknat grundbelopp (se punkt 12 å omstående

sida) .... kr.

Uppbördsstämmor för inbetalning av vidstående ntskyldsbelopp

hållas ä uppbördskontor,

den första från och

med den till och med den

och den andra från och med den till

och med den

Till betalning förfallet belopp må med företeende av

debetsedeln erläggas ä nppbördskontoret antingen kontant

eller genom postremtssväxel, ställd att betalas av

bankkontor i Stockholm till uppbördskommissarien 1

nppbördsdlstrikt (se punkt 5

å debetsedelns baksida).

Beloppet kan även inbetalas å uppbördskommissarlens

i.......................... nppbördsdlstrikt tjänstepost
girokonto

N:r ...................., vilken inbetalning dock skall

ske senast den (sc punkt G å debet
sedelns

baksida).

. Rörande utskyldernas avlämnande eller insändande direkt till

Överståthållarämbetet för nppbördsärenden medelst

check eller postremissväxelsepunktTådebetsedelnsbaksida.

Taxeringskommlssarie.

Å debetsedeln tecknas kvitto endast för vid uppbördsstämma

erlagda utskylder, och ur kvittot ej gällande med

mindre debetsedeln förses med Överståtbållarämbetets kontrollstämpel.

Örn kvitto för annorledes än vid uppbördsstämma

erlagda utskylder, se punkt 1.0 it omstående

sida.

^ Vid första uppbördsstämman förfallet belopp

kvitteras:

Stockholm i

uppbördskontor den

19

y Vid andra uppbördsstämman förfallet belopp

kvitteras:

Stockholm i

nppbördskontoret den

19

opaginerad Kontrollera mot PDF

Underrättelser för de skattskyldiga.

A. Besvär m. lii.

1. it) Besvär över fastiglietstaxcringsnämnds eller taxeringsnämnds beslut, varigenom å andra sidan upptagna taxeringsbelopp

(jämväl de, sorn utgöra grundval för de kommunala avgifterna) blivit bestämda, skola, med undantag, varom i punkterna

b) d) nedan förmäles, ställas till Stockholms stads prövningsnämnd och jämte denna debetsedel vara inkomna till

Overståthåll arämbetets avdelning för uppbördsärenden, n:o 6 Slottsbacken, Stockholm, senast innan kl. tolv på dagen

deri 19

b) Ilar skattskyldig haft förvärvskälla, som enligt kommunalskattelagens bestämmelser örn beskattningsort är att hänföra till

två eller flera prövningsdistrikt, oell Ilar den skattskyldige blivit eller bort bliva taxerad i Stockholm till kommunal inkomstskatt (biinkomst

av dylik förvärvskälla eller till statlig inkomst- oell förmögenhetsskatt, skola besvär över den skattskyldiges taxering

i Stockholm för inkomst eller förmögenhet ställas till den mellankommunala prövningsnämnden och vara inkomna till Överståthållarämbetets

avdelning för uppbördsärenden eller till länsstyrelsen i något av de ian, dit omförmälda förvärvskälla lii- ali

hänföra, senast innan kl. tolv på dagen den 19 .

c) Ilar skattskyldig icke själv haft förvärvskälla, varom i punkt b) förmäles, men ilar däremot deli skattskyldiges make

haft dylik förvärvskälla, och hava makarna levt tillsammans under hela beskattningsåret eller större delen därav, skola besvär

över den skattskyldiges taxering i Stockholm för inkomst eller förmögenhet ställas till den mellankommunala prövningsnämnden,

försåvitt besvär över makens taxering i Stockholm för inkomst eller förmögenhet enligt vad i punkt b) sägs skola ställas till denna

nämnd. Besvären skola vara inkomna till Överståthållarämhetets avdelning för uppbördsärenden senast innan kl tolv nå daeen

deli 19 . 6

d) Skattskyldig, som till följd av levnadsålder, varaktig oförmåga till arbete, egen eller makes tjänsteanställning, försäkring

i pensionsinrättning eller livränteanstalt eller på grund av att lian icke mantalsskrivits inom riket anser sig jämlikt 5 § lagen

om allmän pensionsförsäkring berättigad till befrielse från påförd pensionsavgift, skall söka sådan hos pensionsstyrclsen; och

skab ansökning därom vara pensionsstyrclsen tillhanda före utgången av augusti månad nästföljande år vid äventyr att ansökninger.

eljest icke upptages till prövning.

2. Anser skattskyldig, att utskyld eller avgift, som å andra sidan finnes upptagen, genom tel vid debiteringen (skatteuträkningen)

obeliörigen eller med oriktigt belopp blivit honom påförd eller att felaktighet ägt rum vid utskrivandet av lians

debetsedel, oell varder icke rättelse omedelbart vidtagen, sedan anmälan om felaktigheten gjorts lies taxeringskommissarien,

.igel lian däri bos Överståthållarämbetet söka rättelse genom besvär, vilka skola till avdelningen för uppbördsärenden ingivas inom

Haft oell år efter det utskylden eller avgiften blivit klaganden avfordrad, dock må klaganden på eget äventyr i betalt brev

med allmänna posten till avdelningen insända besvären sä tidigt, att de inom ovan stadgade till dit inkomma.

Över kommunaldebetsedeln (jfr punkt lt nedan) må besvär anföras i den å nämnda debetsedel angivna ordning allenast

i det fall, att däri upptagen avgift uträknats felaktigt eller eljest oriktigt påförts.

o3- Förmenar arbetsgivare, att olycksfallsförsäkringsavgift blivit honom obeliörigen elier oriktigt påförd, äger lian för erhållande

av rättelse göra anmälan bos riksförsäkringsanstalten inom ett år, efter det avgiften senast bort hova erlagts, härvid

bör medsändas dels denna debetsedel kvitterad i vad den avser vid första kronouppbördsstämman förfallet belopp, dels uppgift u

antal mans- och kvinnodag,sverken var för sig-, som för arbetsgivarens räkning utförts under det år, olycksfallsförsäkringsavgiften

avser. Denna uppgift bör vara bestyrkt av stats- eller kommunaltjänsteman eller av tvenne trovärdiga personer, vilkas yrken

och hemvist böra tydligt angivas. Efter verkställd utredning återbetalar riksförsäkringsanstalten vad som för mycket erlagts

samt återsänder debetsedeln.

4. Vad i debetsedeln finnes påfört skall vid uppbördsstämma!! gäldas, även örn besvär blivit anförda, häremot äger

klagande, som vinner nedsättning i eller befrielse från honom påförd utskyld eller avgift, att kostnadsfritt återbekomma råd

lian för mycket erlagt jämte ränta därå enligt förordningen den 2 maj 1919 (siv. förf.-sani!, nr 200).

B. Utskyldernas erläggande m. in.

5. I''.iläggas utskylderna kontant, bör till undvikande av tidsutdräkt skattskyldig vara försedd med jämna penningar,

rarjämte debetsedeln skall av den skattskyldige företes. Skei- betalningen samtidigt för liera debetsedlar, bör vid likviden

fogas specifik och vederbörligen summerad förteckning å inbetalningsposterna. Såsom kontant likvid å uppbördskontoret godkännes

jämväl postremissväxel, utfärdad till uppbördslcommissarien eliel- å denne överlåten, ställd att betalas av bankkontor

i Stockholm. —— --—

6. Inbetalning ft tjänstepostgirokonto sker med posten genom inbetalnings- eller girokopt, som adresseras till vederbörande

uppbördskommissarie. Blanketter härtill tillhandahållas av postverket. För att inbetalning, som sker i nu nämnd ordning, skall

anses vara vid uppbördsstämman fullgjord, skall inbetalningskortet hava avlämnats å postanstalt eller, där inbetalningen sker medelst

girokort, detta hava inkommit till postgirokontoret i Stockholm senast den . k vederbörlig kupong skola

antecknas debetsedelns nummer, taxeringsdistriktcts namn och nummer, fol. i uppbördsboken och å uppbördsstämman förfallet

belopp.

Inbetalning a uppbördskommissariens tjänstepostgirokonto från utlandet kan jämväl ske medelst postanvisning, som avsändes

senast den Å vederbörlig kupong skola antecknas debetsedelns nummer, taxeringsdistriktets namn och nummer,

fol, i uppbördsboken och ä uppbördsstämma!! förfallet belopp ävensom numret å uppbördskommissariens tjänstepostgirokonto.

7. Likvid kail jämväl ske i följande ordning genom check eller postremissväxel, utfärdad till Överståthållarämbetet för

uppbördsärenden, eller a ämbetet överlåten, ställd att betalas av bankkontor i Stockholm. Jämte debetsedel och uppgift

ä avsändarens adress skall checken eller postremissväxeln till Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, n:o G

Slottsbacken, expeditionstid kl. 10 f. m. — 3 e. m., insändas eller avlämnas sä tidigt, att densamma senast den

töre expeditionstidens slut kommer Överståthållarämbetet för uppbördsärenden tillhanda.

Betalas i nu angiven ordning nied samma check eller postremissväxel flera debetsedlar, skall över dessa bifogas förteckning

säl skil t för varje uppbördskontor, med angivande av de olika debetsedlarnas nummer, taxeringsdistrikts namn och nummer,

fol, och belopp.

_ 8- Skattskyldig, som fullgjort skattelikvid genom postgiro, postanvisning från utlandet eller lill Överståthållarämbetet

för uppbördsärenden insänd check eller postremissväxel, får å insänd debetsedel eller å transsumt av debetsedel tecknat kvitto

sig tillställt i tjänstebrev under uppgiven adress.

9. Ender förutsättning att vad den skattskyldig^ å kronodebetsedel påföres i statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt

utjämningsskatt uppgår till sammanlagt minst teo kronor, förfalla dessa utskylder med hälften av sina belopp vid vardera uppbördsstämman.

Vad eljest den skattskyldige å kronodebetsedel påföres, förfaller till betalning vid första uppbördsstämman.

Ar skattskyldig berättigad att erlägga honom å kronodebetsedel påförda utskylder vid två uppbördstämmor, äger han vid första

uppbördsstämman erlägga jämväl ilen del av kronoutskylderna, som förfaller till betalning först vid andra uppbördsstämman.

10. Försummar skattskyldig, som äger rätt att erlägga honom å kronodebetsedel påförda utskylder vid två uppbördsstämmor,

att i behörig ordning erlägga vad sålunda vid forsla uppbördsstämman lii- till betalning förfallet, är jämväl vad eljest skolat

gäldas först vid andra uppbördsstämman till omedelbar betalning förfallet.

Skattskyldig, vilken underlåter att inbetala sina utskylder i föreskriven tid och ordning, skall påföras ersättning för indrivningen

av resterande utskylder, vilken ersättning beräknas efter tre öre å varje full krona av oguldna utskyldsbeloppet, dä

detta ej överstiger tjugufem kronor, dock ej mindre än tjugufem öre, och efter sex öre å varje full krona av oguldna utskyldsbeloppet,

nar detta överstiger tjugufem kronor. I lin angivet utskyldshelopp inräknas ej kommunal progressivskatt för

gemensamt kommunalt ändamål; å oguldna beloppet av dylik skatt beräknas en indrivningsavgift av tre öre för varje full krona.

Kvitto ti utskylder, som betalas annorledes än vid uppbördsstämma, tecknas ej å debetsedeln, utan

skall särskilt kvitto (indrivningskviHo) vid beialningstilifället utskrivas; och skall detta, då betalningen

sker till befattningshavare vid uppbördsverket i Stockholms stad, för att vara gällande vara försett

med Övcrståthållarämbetets kontrollstämpel.

11. Deri skaf t skyl (lige åliggande kommunala avgifter (utom kommunal progressivskatt lör gemensamt kommunalt ändamål)

upptagas å särskild kommunaldebetsedel, betecknad med Litt. B, vilken nästkommande år utsändes eller utdelas å tid, som

genom kungörelse tillkännagives.

12. Beträffande beräkning av grundbelopp för inkomst- oell förmögenhetsskatt, se 18 § förordningen deli 28 september

1928 (Sv. förf.-sami. nr 373) och tabell, inf. i Sv. förf.-sami. 1928 nr 387, samt för kommunal progressivskatt oell ntjämningsskatt,

se förordningarna don 28 september 1928 (Sv. förf,-sami. nr 374 och 37 5) och tabell, inf. i Sv. torf.-sami.

1926 nr 388.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 186.

59

Bilaga B.

Redogörelse för kronouppbörden i riket år 1929.

L ä

1

(Lb. = landsbygd och fögderistäder,

St = magistratsstäder)

j Arnal

utfärdade

I debetsedlar
-

Summa

debiterade j

utskylder,

kr. |

Influtet vid uppbörd

Debetsedlar

Belopp

O/

/n

Stockholms stad.........

Stockholms län

Uppsala

Södermanlands

Östergötlands *

Jönköpings »

Kronobergs

Kalmar »

Gotlands

Blekinge »

Kristianstads

Malmöhus »

I Hallands ♦

j Göteborgs o. Bohus »

Älvsborgs »

Skaraborgs »

Värmlands

Örebro 5

Västmanlands »

Kopparbergs »

Gävleborgs »

[ Västernorrlands

| Jämtlands

1 Västerbottens »

Norrbottens »

!•» ............

\ St. ............

I ''b.............

I st. ............

I Lb.............

i St. ............

/ Lb............

\ st.............

| Lb.............

I st. ............

I Lb.............

I St. ............

t Lb.............

\ St. ............

| Lb............

> St. ............

| Lb.............

I St. ............

I Lb............

1 St. ............

! Malmö stad

I Övriga st. ..

J Lb............

\ St............

I Lb...........

< Göteb, stad

I Övriga st. •.

I Lb............

1 St. ...........

( Lb............

\ St. ...........

I Lb............

\ St. ...........

) Lb............

I St. ...........

I Lb............

I St. ...........

i Lb............

I St............

/ Lb............

\ St............

I Lb............

\ St............

/ Lb ...........

\ St. ...........

I Lb............

I St............

/ Lb............

I St............

Landsbygd

Städer

Summa för hela riket

344,8461

14ö,709l

17.200,

53,81 ll

22,109

70,919

31,087

101,776

61,325

95,530

21,173

77,150

5,844

100.598

23,505

21.537

6,113

47,527|

27,8201

121,810

12.830;

148,714;

76,552

77,992

50,078;

23.981

101.907

185,727\

15,916

134,532!

44,363

100,024!

22,569

111,775!

■ 21,480,

101,775

29,7351

58,805!

28,650

111,580!

10,887,

113,733;

33.799!

124,119

24,012

60.409

7,023

83,818

8,849

74,913

7.203

926

64,681,9.

13,592.044)

1.165,519,

3,140,050]

2,901,114.

4,854,132)

2,928,3071

0,384,292)

4,883.654

4,789,044

I, 912,545

3,005,503

579,424

4,927,952

2,232,365

1,080,444

630,325

2.288,069

2,357,352

6,300,160

1,727,409

II, 718,703

7,278,387

8,464,301

2,921,025

2,485,747

4.710.03

19,014,037

1.255,917

6,095,009

3.865,687

4,837,377

2.474,674

6,702,873

2,250,194

5,942,791

3,081,169

3,422,405

2,688,367

0.157,427

1.258.617

6,752.440

2,806,081

8.089,712

2.831.617

3,880,601

1,011,653

0,385,844

1,101,304

5,101,145

894,7661

187,304

97,962

11,425

43,190

15,535

58,000

22,704

82,727

38,285

83,249

15,360

65,748

4,489

78,807

13,563

22,054

4,279

32,14

18,568

102,315

8,606

124,950

43,218

48,700

49,877

16,602

75,800

93,302

10,524

107,960

28,064

90,422

15,584

54-32

07.28

66-42

80.2 7

70.2 7

82.6 8

73.03

81.29

62- 43

87.14

72.55

85.22

76.81

73.99

57.70

89.8S

70. oo

67.50;

66-74

83.99

67. os

84.02

56-46

62.44

89.00

69.23

74.44

50.24

66.12

80.2 5

63- 26

85.2 s

69os

83,237 i 74.4?

13,077

80,''737

18.054

47.801

19,566

91,007

7,986

79,188

20,362

80,488

13,310

46,532

4,588

66.079

6,330

48,980

4,750

60-38

79.33

61.9 7

81.20

68,29

82.10

73.36

09.6 3

60.24

64.86

55.43

70.o:

65.33

79.55

71.63

65.3 9

65.94

56,809,207

10,957,706

952,285

2,807.540

2,590,348

4,467,330

2,594,792

5,811,32»

4.302,750

4,434,76»

1,733,211

3.325,949

545,762

4,417,280

1,802,612

989,187

566,677

1,927,312

2,042,662

5,824,178

1,576,163

10,-61,930

6.325,538

7.519,380

2,757,805

2,193,705

3,850,954

16,658,927

1,059,730

5.987.020

3,348,576

4,480,551

2.225,452

5.908.994

2,028,433

5,333.822

2,622,876

3,089,190

2.341,780

5.609,314

1,167,169

5.780.021

2,407,879

7,172,447

2,355,097

3.202,480

861,807

5,627,005

968,460

4.340.995

765,982

87.83

80.6 2

81.70

89.41

89.39

92.03

88.61

91.03

88.il

92.6 0

90.63

92.24

94.10

89.64

80-76

91.55

89.90

84.21

86.66

92.44

91.34

92.6 9

86.91

88.84

94.41,

88- 96

81.76

87.61

84 38

89.43

86.63

92.62

89- 93

88.2 6

90.14

89.75

85.13

90.26

87.11

91.10

92.73

85.60

85. si

82.54

83.17

83.94

85.19

88.13

87 94

84.ll!

85.61

2,240,351

1.191,990

3,432.341

135,006,524

148.762,458

283,708,982

1,741,249

704.135

2,445,384

77.72

59.07

71.23

119,085,775

130,367,260

249,453,035

88.21!

87.63,

87.91

Anm. Tabellen grundar sig på uppgifter, sammanställda av statistiska centralbyrån.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

Bilaga C.

Redogörelse för kronouppbörden i riket år 1930.

L ä n

(Lb. = landsbygd och fögderistäder,

St. = magistratsstäder)

Antal

utfärdad

debet-

sedlar

Summa

debiterade

utskylder,

kr.

Influtet

viel uppbörd

—

Debetsedlar

Belopp

Antal

1 9/

/o

I Kronor 1 %

j Stockholms stad.........

355,171

70,768,92ri

196,501

55.33

62,220,916

87.92

1 Lb............

149,40

14,611,135

! 100,172

67.0 2

11,677,898

79.92

1 St.............

17,20.

1,223,057

11,501

66.4 s

997,416

81.55

| Uppsala »

1 Lb............

54,o8‘

3,157,770

42,893

79.81

2,773,958

87.85

1 St...........

22,295

2,959,033

15,654

70.21

2,639,656

89.21

/ 11-............

71,121

5,024,440

57,976

81.52

4,569,531

90.95

t st.............

3,243,760

23,00L

70.74

2,825,119

87.09

Östergotlands »

| Lb............

103,144

6,592,431

j 83,427

80.88

5,927,723

89.9 2

1 St...........

62,012

5,287,578

39,746

64.09

4,685,586

88.61

Jönköpings >

/ ............

96,773

5,236,475

84,059

86.8(,

4,829,242

92.2 2

1 st.............

21,671

2,107,260

15,483

71.4 B

1,889,172

89.6 B

Kronobergs »

/ Lb.............

77,400

3,673,502

65,785

84.9!)

3,367,305

91.66

| st.............

5,801

583,251

4,390

75.68

545,375

93.61

1 Lb.............

107,751

5,049,637

79,235

73.54

4,490,883

88.93

1 st.............

24,138

2,344,905

13,910

57.63

1,902,777

81.16

1 Lb.............

25,114

1,161,898

22,095

47.95

1,044,634

89.91

1 st.............

6,438

671,014

4,413

68. B B

592,022

88-23

Blekinge »

r Lb.............

48,372

2,420,464

32,028

66.21

1,991,287

82.27

, St. ............

28,395

2,443,715

19,125

67.3B

2,120,815

86.79

'' Lb.............

123,76 i

6,495,45b

103,086

83.2 9

5,976,715

92.01

St.............

13,135

1,707,995

8,891

67.69

1,548,801

90.68

11-.............

149,426

11,598,755

128,120! 85.7 4

10,793,327

93,06

j Malmohus >

Malmö stad

78,290

7,526,780

46,811

59.70

6,566.308

87.24]

Övriga st. ...

80,138

9,130,682

49,185

61.38

8,067,638

88.36i

Lb.............

5b,5t>]

2,930,471

49,571

87.64

2,751,257

93.88

St.............

24,775

2,561,103

17,255

69.6 B

2,258,064

88.17

Lb.............

103,850

4,863,720

76,387

73.56

3,906,913

60.3 3

Göteborgs o. Bohus » <

Göteb, stad

192,658

21,039,818

96,465

50.0 7

18,389.060

87.40

Övriga st. ...

16,393

1,296,009

10,931

66.08

1.088,207

83.97

Älvsborg »

Lb.............

13b,087

6,802,286

110,137

80.96

6,033,624

88.7 0

St.............

45,866

3,976,135

28,371

61.86

3,375,140

84.88

Skaraborgs » |

Lb.............

104,480

4.491,0621

89,528

85.6 9

4,132,170

92.01

St.............

23,065

2,677,266

15,891

68.90

2,384,035

89.0b

Värmlands » ; „.............

113,35b

7,859,589i

83,155

73.36

6,882,701

87.6 7

I st.............

22,922

2,470,076\

14,119

61.00

1,840,275

74.60

Örebro »

Lb.............

99,974

6,421,639;

78,273

78.29

5,721,591

89.io

St.............

29,763

2,981,654

18,544

62.31

2,555,943

85.72

Västmanlands » \ ..........

58,706

3,536,228

47,082

80.20

3,118,345

88.18

St.............

28,954

3,100,742

19,774

68.29

2,671,247

86.16

Kopparbergs » |

Lb.............

114,600

6,971,380

93,438

81.68

6,282,824

90.12

St. ............

10,750

1,490,648

8,128

75.61

1,397,336

93.74

Gävleborgs » \

Lb.............

116,737

7,386,494

79,756

68.32

6,327,234

85.ee

6 l

St.............

34,544

2,946,532]

20,951

60.66

2,522,193

85-00

V ästernorrlands » { J”............

126,076

9,531 ,b63

79,952

63.42

7,594,660

79.68

I st. ............

24,184

3,481,1141

13,250

54. 79

2,985,562

85.7 6

Jämtlands » / .............

66,753

4,070,130

46,872

70.22

3,386,657

83.21

t st.............

7,331

1,059,295

4,546

62.01

904,293

85.3 7

Västerbottens »

Lb.............

84,184

6,685,213

66,790

79.84

5,852,412

87.64

1

St.............

8,999

1,163,984

6,422

71.36

1,027,642

88.29

Norrbottens » / .............

75,502

6,727,989

49,239

65.2 2

5,817,591

86.4 7

j 1

St.............

7,324

945,381]

4,919

67.161

813,883 86.09

'' ''

Landsbygd

2,263,226| 143,299,827

,749,056

77.28

125,250,481

87.40

Städer

1,224,825 161,187,723

728,185

59.4 5

140,814,480

87.36

Summa för hela riket c

1,488,051 304,487,55015

>,477,241!

71.02

266,064,961

87.3 8

Anm. Tabellen grundar sig på uppgifter, sammanställda av statistiska centralbyrån,

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 186.

61

Bilaga D.

Sammanställning av redogörelser lör kronouppbörden i riket åren 1922—1930

och kommunaluppbörden &r 1923.1

Debiterat

Influtet vid uppbörd

Ar och område

Antal

Summa

debiterat

belopp

kr.

Medel-

Debetsedlar

Belopp

debet-

sedlar

tal

kr.

Antal

O/

/O

Kr.

%

Medel

tal

kr.

Kronouppbörd''

1922

Landsbvgd..................

2,073,778

129,856,409

62.6 2

1,579,542

76.17

110,536,566

85.12

69.98

Städer........................

1.012,3öl

174,436,439

172.31

531,831

52.53

150,285,239

86.15

282.58

Hela riket

3,086,129

304,292,848

98.60

2,111,373

68.41

260,821,805

85.7 2

123.53

1923

Landsbvgd ..................

2,084,791

107,056,697

51.3 6

1,604,937

76.98

92,744,467

86.63

57.79

Städer........................

1,028,711

134,281,113

130.51

552,039

53.66

114,990,996

85.65

208.30

Hela riket

3,113,502

241,317,810

77.0 1

2,156,976

69.28

207,735,463

86.08

96.31

1924

Landsbygd ..................

2,115,618

114,280,917

54.02

1,633,435

77.21

99,815,888

87.84

61.il

Städer ........................

1,052,935

136,459,177

129.60

578,107

54.90

117,875,978

86.38

203.90

Hela riket

3,168,553

250,740,094

79.18

2,211,542

69.80

217,691,866

86.8 2

98.43

1925

Landsbygd..................

Städer........................

2,139,081

1,084,877

122,965,729

142,576,829

57.49

131.4 3

1,637,621

597,514

76.56

55.08

107,233,442

122,818,344

87.21

86.14

65.48

205.55

Hela riket

3,223,938

265,542,558

82.8 7

2,235,135

69.33

230,051,786

86.68

102.93

1926

Landsbygd ..................

2,166,574

126,242,697

58.27

1,658,109

76.58

110,619,349

87.62

66.71

Städer........................

1,117,839

142,110,497

127.13

627,465

56.13

123,882,996

87.17

197.43

Hela riket

3,284,413

268,353,194

81.71

2,285,574

69.59

234,502,345

87.39

102.60

1927

Landsbygd..................

2,191,630

128,983,684

58.86

1,699,416

77.54

113,469,842

87.97

66.7 7

Städer ........................

1,149,415

140,224,887

122.00

656,843

57.28

122,393,646

87.28

186.34

Hela riket

3,341,045

269,208,571

80.68

2,356,259

70.52

235,863,488

87.61

100.10

1928

Landsbygd..................

2,208,630

1,177,641

133,863,277

60.61

1,702,360

689,781

77.08

117,906,818

88.08

69.26

Städer ........................

144,251,061

122.49

58.57

127,380,505

88.30

184.67

Hela riket

3,386,271

278,114,338

82.18

2,392,141

70.64

245,287,323

88.20

102.54

1929

Landsbygd ..................

2,240,351

135,006,524

60.2 6

1,741,249

77.72

119,085,775

88.21

68.89

Städer........................

1,191.990

148,762,458

124.80

704,135

59.07

130,367,260

87.63

185.16

Hela riket

3,432,341

283,768,982

82.6 8

2,445,384

71.25

249,453,035

87.91

102.01

1930

Landsbygd ..................

2,263,226

143,299,827

63.82

1,749,056

77.28

125,250,481

87.40

71.61

Städer ........................

1,224,825

161,187,723

131.60

728,185

59.45

140,814,480

87.36

193.38

Hela riket

3,488,051

304,487,550

87.29

2,477,241

71.02

266,064,961

87.38

107.40

Kommunaluppbörd:

1923

Landsbvgd..................

1,863,754

126,806,612

68.04

1,295,427

69.51

104,271,050

82.28

80.4 9

Städer........................

911,132

199,814,452

219.30

467,586

51.32

157,475,197

78.81

336.78

Hela riket

2,774,886

326,621,064

117.71

1,763,013

63.5 4

261,746,247

80.14

148.4 7

1 Uppgifterna äro utom vad angår åren 1929 och 1930 hämtade ur 1924 års uppbördssakkunnigas

betänkande, sid. 2G8 279. Uppgifterna för landsbygd avse även fögderistäder.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Majlis proposition Nr 186.

Bilaga E.

Jämförelse mellan krono- och kommunalnppbörden i de 11 största städerna

åren 1829 och 1930.1

Stad

Antal utfärdade

debetsedlar

Summa debiterade

utskylder

Antal betalda de- betsedlar i pro- cent av antal

utfärdade

Influtet belopp i

procent av debi- terat belopp

vid kro- noupp- börden

vid kom- munal- uppbör- den1 2

vid kronoupp- börden

vid kommu- naluppbörden3

vid kro- noupp- börden

vid korn- munal- uppbör- den2

vid kro- noupp- börden

vid kom- munal- uppbör- den3

År 1929.

Stockholm......

344,846

279,298

64,681,926

67,962,075

54.32

59.58

87.88

82.87

Göteborg ......

185,727

116,538

19,014,037

27,676,029

50,24

56.37

87.61

81.66

; Malmö .........

76,552

56,823

7,278,387

14,560,199

56.40

53.7 5

86.91

80.60

Norrköping ...

34,889

29,583

2,455,550

5,601,062

66.07

55.09

86.55

81.44

Gävle............

23,704

17,765

1,973,970

4,340,984

62.63

62.74

88.14

83.66

Hälsingborg ...

35,098

27,848

4,007,245

7,801,076

58.ll

70.58

89.60

84.7 5

Örebro .........

24,779

17,849

2,691,329

4,014,204

58.63

67.43

84.02

86.17

Borås............

26,919

19,550

2,422,962

2,741,608

60.22

63.42

85.23

83.61

Eskilstuna......

18,981

14,617

1,842,770

2,571,649

71.36

77.7 2

88.13

88.86

Uppsala.........

18,866

15,194

2,609,690

2,296,947

69.98

73.50

89.66

89.18

Jönköping......

17,051

12,942

1,581,599

2,470,248

69.91

72.47

90. oo

87.76

Samtliga

807,412

608,007

110,559,465

142,036,081

55.4 9

60.21

87.7 0

82.87

År 1930.

Stockholm......

355,175

289,410

70,768,927

72,161,953

55.3 3

61.26

87.92

83.26

Göteborg ......

192,658

117,855

21,039,818

28,032,809

50 07

56.69

87.40

80.5 3

Malmö .........

78,290

68,557

7,526,780

15,147,944

59.7 9

55.96

87.24

79.90

Norrköping

35,974

29,165

2,699,306

5,849,284

58.26

59.2 0

87.82

80.58

Gävle............

24,332

17,589

2,111,000

4,270,616

63.7 7

63.52

88.34

82.73

Hälsingborg ...

36,247

27,929

4,379,598

8,047,125

56.22

63.12

88.83

83.82

Örebro .........

25,260

17,936

2,558,411

4,170,936

58.93

68.40

84.53

86.46

Borås............

28,231

21,784

2,479,983

2,942,622

58.04

60.84

83.32

80.0 7

Eskilstuna......

19,999

14,900

2,092,316

2,439,427

68.25

78.7 2

86.15

89.17

Uppsala.........

18,960

14,960

2,664,762

2,396,399

70.18

73.90

89.6 7

87.6 7

Jönköping......

17,464

12,936

1,749 248

2,518.028

69.33

74.76

89.OS

87.00

Samtliga

832,590

623,021

120,070,149

147,977,1411| 56.09

61.14

87.67

82.56

1 Avser åren 1929 och 1930 influten uppbörd.

2 » första uppbördsstämma^

8 » samtliga tre uppbördstämmor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Kr 186.

63

Bilaga F.

Tabell, utvisande av länsstyrelserna beräknade kostnader lör kronouppbördens

delning1.

Län — Städer

Kostnader för

Län — Städer

Kostnader för

länssty-

relserna

Kr.

städerna

Kr.

länssty-

relserna

Kr.

städerna

Kr.

Stockholm ...............

40,000

Blekinge län ...............

500

Stockholms län ............

3,200

Karlskrona ...............

900

Södertälje..................

1,500

Ronneby ..................

350

Vaxholm ..................

130

Karlshamn ...............

675

Norrtälje ..................

320

Sölvesborg ...............

250

Sigtuna.....................

50

Kristianstads län .........

1,450

Uppsala län..................

1,700

Kristianstad...............

750

Uppsala.....................

900

Simrishamn...............

387

Enköping..................

260

Engelholm .....,...:.....

50

Södermanlands län ......

400

Malmöhus län ............

2,000

Nykoping.................

1,000

9,500

Eskilstuna ...............

2,300

Torshälla..................

550

Lund........................

1,900

Strängnäs..................

350

Landskrona ............

2,200

Mariefred..................

30

Hälsingborg...............

4,425

Trosa .....................

200

Ystad .....................

1,200

Östergötlands län .........

3,500

Träleborg ...............

2,545

Linköping ...............

4,400

Skanör, Falsterbo......

150

Norrköping..............

4,500

Hallands län ..............

800

Söderköping ............

550

Halmstad..................

1,770

Motala .....................

1,600

Laholm ..................

150

Vadstena ..................

550

Falkenberg ...............

1,000

Skänninge ...............

350

Varberg ..................

460

Jönköpings län ............

1,200

Kungsbacka...............

275

Jönköping ...............

2,486

Göteborgs o. Bohus län

1,500

Eksjö........................

140

Göteborg..................

22,000

Gränna.....................

300

Marstrand ...............

150

Kronobergs län ...........

500

Lysekil.....................

500

Växjö .....................

515

Uddevalla..................

450

Kalmar län..................

700

Strömstad ...............

500

Kalmar.....................

2,225

Älvsborgs län ...............

1,200

Oskarshamn ............

1,700

Vänersborg...............

650

Västervik..................

300

Alingsås ..................

700

Vimmerby ...............

250

Borås .....................

1,400

Gotlands län ...............

360

Ulricehamn...............

43

Visby .....................

800

Åmål........................

500

1 Uppgifterna för städerna grundas på uppgifter, som lämnats av magistraterna.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition Nr 186.

Län — Städer

Skaraborgs län ■■■

Mariestad.........

Lidköping .......

Skara ............

Skövde............

Hjo ................

Falköping.........

Värmlands län ....

Karlstad ..........

Kristinehamn ....

Filipstad .........

Örebro län .........

Örebro.............

Askersund ......

Nora...............

Lindesberg .......

Västmanlands län

Västerås ..........

Sala ................

Köping.............

Arboga.............

Kostnader för

Län — Städer

Kostnader för

länssty-

relserna

Kr.

städerna

Kr.

länssty-

relserna

Kr.

städerna

Kr.

1,600

Kopparbergs län............

1,600

Falun .....................

1,000

Säter........................

20

2,000

Hedemora ...............

43

Gävleborgs län ............

700

Gävle .....................

2,090

Söderhamn ...............

875

2,600

Hudiksvall ..............

500

650

Västernorrlands län ......

3,000

750

Härnösand ...............

1,150

400

Sundsvall..................

1,250

600

Örnsköldsvik ............

50

2,250

Jämtlands län ............

1,000

350

Östersund ...............

725

142

Västerbottens län .........

1,150

400

Umeå .....................

50

750

Skellefteå..................

525

1,410

Norrbottens län............

2,000

230

Luleå .....................

550

625

Piteå........................

155

305

Summa

34,000

143,181

810716. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

P. M.

angående förändring av tiden för kronouppbörden.

I.

Den föreliggande frågan och dess beredning.

I de yttranden, som avgivits av myndigheter och korporationer över

1924 års upphördssakkunnigas år 1929 avgivna betänkande angående rationell

skatteuppbörd (Statens offentliga utredningar 1929:17), har allmänt

påtalats vissa med nuvarande ordning för kronouppbörden förbundna

olägenheter. Dessa hava ansetts väsentligen bestå däri att uppbörden

försiggår under en enda termin, som delvis infaller under

julmånaden. På grund härav har inom finansdepartementet igångsatts

en utredning i syfte att utröna, huruvida det vore möjligt att utan mera

omfattande och dyrbara organisatoriska förändringar ernå en sådan ordning

beträffande uppbörden av de å kronodebetsedel upptagna skatter

och avgifter, att nu påtalade olägenheter undanröjas eller åtminstone väsentligt

mildras. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har chefen

för finansdepartementet den 6 december 1930 tillkallat förste kanslisekreteraren

E. K. E. Badirendtz att såsom sakkunnig biträda vid ärendets

beredning inom departementet. Vidare har departementschefen, likaledes

på grund av Kungl. Maurts bemyndigande, till överläggning i ämnet inkallat

vissa befattningshavare tillhörande landsstaten, Överståthållarämbetet

och landsortsstädernas uppbördsväsen, nämligen landskamrerare

J. E. Ahlner, J. G. Löwgren och C. C. E. Malm, kamreraren vid överståthållarämbetets

avdelning för uppbördsärenden F. H. von Friesen, häradsskrivarna

P. T. Zetterlöf och E. A. Humble samt kronokamreraren I.

Sahlin. Till överläggningen har jämväl kallats byråchefen i riksräken

skapsverket P. S. Runemark. Sammanträde med de sålunda kallade har

inför departementschefen hållits den 18 december 1930. Med ledning av

därvid uttalade meningar och på grundval av eljest verkställd utredning

har inom finansdepartementet utarbetats föreliggande promemoria med

förslag till kronouppbördens uppdelning på tvä terminer.

.1 — 310786.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kronouppbörd?n.

A. Utekylds

titlarna.

1. Statsskatter.

ii.

Gällande uppbördsförfarande i huvuddrag.1

Stadgandena om uppbörd av kronoutskylder återfinnas i uppbördsreglementet

den 14 december 1917 och reglementet för uppbördsverket i Stockholms

stad den 1 april 1921 med i dessa författningar gjorda ändringar.

Till kronoutskylder hänföras i förstnämnda reglemente årliga utskylder

och avgifter till kronan samt sådana utskylder och avgifter, som enligt

allmän författning eller med tillämpning av särskilda av Kungl. Maj:t

meddelade stadganden uppbäras och redovisas i sammanhang med kronouppbörden.

Reglementet för Stockholms stad gäller såväl krono- som

kommunalutskylder.

Vid kronouppbörden förekomma väsentligen följande utskyldstitlar.

Mantalspenningar äro en rent personell skatt. De utgå enligt § 1 förordningen

den 24 april 3863 angående mantalspenningarnas utgivande,,

sådant detta författningsrum lyder enligt kungörelsen den 25 maj 1894,.

med 40 öre för man och 20 öre för kvinna, som fyllt 18 år (vissa undantag

givas dock). Mantalspenningar debiterades år 1929 med 1,167,000 kronor.

1 2 3

Prästerskapets till statsverket indragna tionde är en under avskrivning

ställd objektskatt å fast egendom. Den utgår enligt lagen den 9 december

1910 örn indragning till statsverket och avskrivning av prästerskapets

tionde samt örn ersättning därför. Avskrivningen sker under loppet av

tjugu ecklesiastikår, räknade för varje pastorat från och med det år, då

inom pastoratet indragning av tionden vidtager. År 1929 debiterade»

tionde med 2,272,000 kronor. Det belopp, som skall erläggas, minskas årligen

enligt det i 1910 års lag fastställda schemat för avskrivningen. År 1936

beräknas beloppet hava nedgått till cirka 1 miljon kronor; år 1944 skall

avskrivningen författningsenligt vara slutförd. 1927 års prästlönereglevingssakkunniga

hava emellertid i sitt år 1929 avgivna betänkande föreslagit,

att tionden skall fullständigt avskrivas redan med ingången av år

1935.

Trosspassevolunsavgift kvarstår ännu i vissa län å kronodebetsedein

men utgår med obetydliga belopp; titeln uppgår ej till sammanlagt 100

kronor för hela riket.

1 Framställningen om uppbördslörlarandet är i vissa delar hämtad ur 1924 års uppbörds
sakkunnigas

betänkande.

3 Beträffande de år 1929 å olika utskyldstitlar debiterade belopp, se närmare tab. 2. De

i texten angivna beloppen äro upptagna i avrundade tal.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statlig inkomst och förmögenhetsskatt är elen största å kronodebetsedeln

uppförda utskyldstiteln. Den uppgick år 1929 till närmare 155 miljoner

kronor eller 54.47 % av hela uppbörden. Mer än ‘/a faller på Stockholm.

Utjämning sskatt grundas på samma taxeringsunderlag som inkomstoeh

förmögenhetsskatten. Debiteringstekniskt äger den samband med den

kommunala progressivskatten. Utjämningsskatt debiterades år 3929 med

nära 5 miljoner kronor.

Utskift ning sskatt för bolag debiterades år 1929 med 53,000 kronor.

Skogsvårdsavgift debiteras och uppbäres i samband med kronoutskylderna

enligt 3 § förordningen den 11 oktober 1912 örn skogsvårdsavgift

och kungörelsen den 8 februari 1918 angående uppbörd av skogsvårdsavgifter

m. m. År 1929 debiterades skogsvårdsavgift med 2,361,000 kronor.

Av ovan angivna skatter äro mantalspenningarna som nämnt rent personella.

Storleken av den indragna tionden är, praktiskt sett, en gång

för alla fastställd. Likartat är förhållandet med ännu kvarstående grundskatter.

De fyra övriga skatterna grunda sig på taxering, men skattesatsen

fixeras oberoende av taxeringens utfall antingen genom direkt

stadgande i vederbörande författning eller genom särskilt beslut, som

icke står i direkt beroende av det genom taxeringen fastställda beskattningsunderlaget.

Skatter av sistnämnda typ pläga betecknas såsom

kvotskatter till skillnad från repartitionsskatter. Vid dessa senare fram

kommer debiteringsgrunden genom division av skattebeliovet med tillgängliga

antalet beskattningsföremål enligt senast verkställd taxering.

Av repartitionsskatter förekomma å kronodebetsedeln landstingsskatt,

vägskatt och tingshusmedel. Dessa äro att hänföra till gruppen kommunala

skatter.

Landstingsskatt. Enligt 48 § lagen örn landsting den 20 juni 1924 örn

besörjer länsstyrelsen, på landstingets därom framställda begäran, att de

av landstinget till uttaxering beslutade medel under benämning landstingsmedel

varda genom vederbörande, i sammanhang med kronoskatterna,

debiterade och indrivna samt i riksbanken insatta inom den tid och

med det ansvar, som är för kronans uppbörd stadgat. Genom förord

ningen den 15 juni 1922 äro föreskrifter meddelade angående er

sättning för debitering och uppbörd av landstingsskatt.1 Någon möjlig

het för landsting att anordna egen uppbörd av landstingsskatt eller att

eljest överlämna uppbörden därav till andra uppbördsorgan än de för

kronouppbörden avsedda lärer icke föreligga. Landstingsskatt debite

rades år 1929 med 56,862,000 kronor, motsvarande 2.0.04 % av hela krono

uppbörden sagda år. I städerna Stockholm. Göteborg, Malmö, Norrkö

ping, Hälsingborg och Gävle, vilka städer icke deltaga i landsting, utgår

ej landstingsskatt.

1 Angående provision lör debitering och uppbörd, se 1924 års uppbordssakknnnigas belänkande

sid 152.

2. Kommunala

skatter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Vägs katt. Enligt 63 § i lagen den 23 oktober 1891 om väghållningsbesvärets

utgörande på landet ombesörjer länsstyrelsen, på vägstyrelseus

därom framställda begäran, att vägskatten varder genom vederbörande i

sammanhang med kronoskatterna debiterad, indriven och redovisad, pä

sätt örn landstingsmedel är föreskrivet. De väghållningsskyldiga äga

dock besluta, att vägskattens debitering, uppbörd och redovisning må

överlämnas åt kommunalnämnd, därest överenskommelse därom träffas,

eller åt utsedda förtroendemän. I sådan händelse skall i fråga örn uppbörd

och redovisning så ock örn indrivning av restantier i tillämpliga delar

gälla vad om lcommunalutskylder finnes stadgat. Enligt uppgifter,

sammanställda inom statistiska centralbyrån, debiterades vägskatt åren

1928 och 1929 i hela riket med inemot 34 miljoner kronor per år, därav

cirka 77 % å kronodebetsedel. År 1929 påfördes vägskatt å kronodebetsedel

med 26,438,000 kronor motsvarande 9.32 % av hela kronouppbörden;

se tab. 2.1

Tingshusmedel. Beträffande uppbörd av tingshusmedel eller häradsmedel,

som de för tingslagens behov uttaxerade medlen å vissa orter jämväl

benämnas, finnes väl icke någon allmän föreskrift, utan beror sättet

för uppbörden av dessa medel på beslut av de tingshusbyggnadsskyldiga.

På flera håll plägar efter länsstyrelsens medgivande medlen upptagas

å kronodebetsedlarna och uppbäras i samband med kronoutskylderna. 1

kungörelsen den 30 april 1881 angående redovisning för uppbörd av häradsmedel

är stadgande meddelat örn kronobetjänts redovisning för av

honom. verkställd uppbörd utav någon inom härad eller tingslag för dess

gemensamma behov utgående avgift. Stundom ombesörjes uppbörden

av häradsmedel av kommunal myndighet efter därom träffad överenskommelse

med de tingshusbyggnadsskyldiga. Tingshusmedel förekommo

åren 1927—1929 å kronodebetsedel till belopp av cirka 610,000 kronor per

år. Av kommunalt uppburna dylika medel levererades enligt inom statistiska

centralbyrån sammanställda uppgifter år 1927 något över 800,000

kronor. Man kan därav möjligen sluta, att tingshusmedlen till övervägande

del uppbäras i samband med kommunaluppbörden.1

Sjukvårdsavgift är en till landsting och till städer, som ej deltaga i

landsting, utgående personell skatt. Enligt mom. 1 i kungörelsen den 26

augusti 1873 angående kurhusavgiftens upphörande och införande av en

allmän sjukvårdsavgift, sådant detta författningsrum lyder enligt kun

görelsen den 1 juni 1883, skall av envar, som erlägger mantalspenningar,

även utgöras sjukvårdsavgift till belopp för man av högst 50 öre och för

kvinna av hälften av det belopp, som utgår för man. Sjukvårdsavgift

är i uppbördshänseende likställd med landstingsskatt och uppbäres alltså

i samband med kronoutskylderna. År 1929 debiterades sjukvårdsavgift

med 1,459,000 kronor.

1 Angående provision för debitering och uppbörd, se 1924 års uppbördssakkunnigas belänkande

sid. 152.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kommunal progressivskatt för gemensamt kommunalt ändamål är att

hänföra till kvotskatterna. Den användes liksom utjämningsskatten till

understöd åt synnerligt skattetyngda kommuner. Den förekommer blott i

Stockholm och påföres här å kronodebetsedeln. År 1929 uppgick debiterade

beloppet till i runt tal 800,000 kronor.

Pensionsavgifter. Jämlikt 13 § lagen örn allmän pensionsförsäkring

den 30 juni 1913 debiteras de s. k. tilläggspensionsavgifterna i samband

med kronoutskylderna. Grundavgifterna uppbäras av kommunerna, dock

äger Konungen för viss kommun förordna att uppbörd jämväl av grundavgifter

skall ske å kronodebetsedeln. Med stöd av dylikt förordnande

uppbäras för närvarande grundavgifterna i samband med kronouppbörden

i 26 magistratsstäder, bland dessa Stockholm, Göteborg och Malmö. Enligt

senaste av pensionsstyrelsen publicerade uppgifter utgjorde år 1927

hela beloppet i riket påförda grundavgifter 11,077,200 kronor och tilläggsavgifter

15,897,800 kronor. Enligt av styrelsen under hand meddelade uppgifter

utgjorde motsvarande siffror år 1928 cirka 11,184,000 kronor respektive

16,100,000 kronor. Enligt statistiska centralbyråns uppgifter i dess

publikation »Skattetaxeringarna» debiterades år 1929 tilläggspensionsavgifter

med 16,689,560 kronor. Samma år upptogos enligt tab. 2 å kronodebetsedel

grund- och tilläggsavgifter med tillhopa 19,326,000 kronor. Det

kan med ledning av anförda statistik antagas, att i sistnämnda belopp

ingått grundavgifter med cirka 2.g miljoner kronor.

Olycksfallsförsäkringsavgifter debiteras i samband med kronouppbörden

enligt förordningen den 31 mars 1922 angående uppbörd av avgifter

för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen örn försäkring

för olycksfall i arbete. Dylika avgifter debiterades år 1929 med 3,181,000

kronor.

Försäkringsavgifter till bolag. Enligt kungörelsen den 22 oktober 1886

angående uppbörd av avgifter till vissa på ömsesidighet grundade försäkringsanstalter

må på ömsesidighet grundad brand-, hagelskade- eller kreatursförsäkringsanstalt,

vars reglemente blivit fastställt av Kungl. Maj :t

eller Konungens befallningskavande och vars verksamhet omfattar

minst ett härad, få delägarnas på landet avgifter till anstalten debiterade,

indrivna och redovisade i sammanhang med kronouppbörden. Såsom

villkor härför är stadgat, att det vid prövning befinnes, att anstaltens

reglemente innehåller nödiga bestämmelser med avseende å uttaxering

av delägarnas avgifter. Prövningen tillhör Kungl. Majit, om bolagets

verksamhet omfattar mera än ett län, men eljest Konungens befallningshavande.

Försäkringsavgifter av nu ifrågavarande slag torde numera i betydligt

minskad omfattning mot tillförne debiteras å kronodebetsedel. Hela beloppet

av dylika å kronodebetsedel påförda avgifter utgjorde år 1929 något

över fm miljoner kronor. Fördelningen å olika slag av försäkringsarter

framgår av tab. 2.

3. Statliga

tö rsäk ringsavgiftar.

i. försäkringsavgifter

till Ilning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

c

5. Frivilliga

medlemsavgifter.

6. Diverse.

7. Debetaedelslöse»
-

B. Översikt

lig redogörelse

för

debitering

och uppbörd

1. Å landet.

Riddarhuskapitationsavgift och hushållningssällskapsavgift förekomma

jämväl å kronodebetsedel med belopp, som för år 1929 framgå av tab.

2. Örn den förra avgiften stadgas i riddarhusordningen den 22 juni 1866

§ 5 mom. 1.

Å kronodebetsedel förekomma jämväl annuiteter å förskott för avlösning

av fralseräntor, avbetalningar å odlings- och vattenavtappningslån

samt i vissa län annuiteter å egnahemslån m. fl. dylika titlar; jfr tab. 2.

Debetsedelslöscn påfördes år 1929 med 500,000 kronor. Enligt kungörelsen

den 3 december 1897 angående ersättning till vederbörande tjänstemän

för utfärdande av debetsedlar äger den, som utfärdar debetsedlar, att

såsom ersättning för detta bestyr åtnjuta och å debetsedeln upptaga: för

varje sådan sedel, vars slutsumma icke överstiger 7 kronor, 3 öre, däröver

till och med 75 kronor 12 öre samt för debetsedel å ännu högre belopp 50 öre.

1 Stockholm upptages debetsedeIslösen reglementsenligt i debetsedel litt.

B (kommnnaldebetsedeln), då sådan utfärdas, men eljest å kronodebetsedel.

Ä landet, vartill i förevarande avseende hänföres jämväl stad, där magistrat

ej finnes, verkställes debiteringen av kronoutskylder av vederbörande

häradsskrivare. Uppbörden av dylika utskylder äger rum genom

postverkets försorg, dock må uppbörden av ntskylder, som debiterats i särskild

uppbördslängd d. v. s. utskylder, som icke skola gäldas under allmän

uppbördstermin, efter länsstyrelsens förordnande kunna verkställas av

vederbörande landsfiskal eller annan landsstatstjänsteman. Å landet försiggår

den allmänna uppbörden under allmän uppbördstermin från och

med den 25 november till och med den 5 december varje år. Örn särskilda

omständigheter för någon ort därtill föranleda, må dock den allmänna

uppbördsterminen, där Kungl. Majit på framställning av länsstyrelsen

och efter generalpoststyrelsens hörande sådant medgiver, anstå att äga

rum visst antal dagar nästföljande år under tiden från och med deu 16

januari till och med februari månads utgång.1 Postverket levererar dag

för dag genom postkontoret i residensstaden influtna skattebelopp till länsstyrelsen,

som ombesörjer beloppens antecknande i kronouppbördsboken.

Efter uppbördsterminens utgång upprättar länsstyrelsen för varje kommun

specifika, å titlar uppdelade restlängder i två exemplar å oguldna

belopp och överlämnar ena exemplaret inom en månad efter uppbördsterminens

slut eller således i regel senast den 5 januari till vederbörande

indrivningsförrättare för indrivning och redovisning.

För erläggande av kronoutskylder, som debiterats i särskild uppbördslängd,

må länsstyrelsen, där så befinnes böra äga rum och annat uppbördssätt

ej är i särskild författning stadgat, efter samråd med generalpoststyrelsen

bestämma särskild uppbördstermin. Eljest erläggas sådana

utskylder å tid, som länsstyrelsen äger i varje särskilt fall bestämma.

1 Sådant medgivande har icke lämnats efter tillkomsten av gällande uppbördsreglemente.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Dylik särskild uppbörd plägar äga rum i förra hälften av mars månad, da

bland annat arrendeavgifter för utarrenderade kronodomäner och ecklesiastiska

löneboställen skola erläggas enligt stadgandena i punkt 10 i kun

görelsen den 4 juni 1908 angående förändrade grunder för förvaltningen

av kronans jordbruksdomäner och 12 § i ecklesiastik arrendeförordning

den 21 november 1925.

I stad med magistrat utom Stockholm verkställes debiteringen av kro- ■>. i stad

noutskylder av magistraten eller, där särskild tjänsteman finnes därtill

förordnad, av denne under magistratens inseende och ansvar. Detsamma holm.

gäller örn kronouppbördens förrättande. Denna försiggår å allmän uppbördsstämma,

som skall äga rum viss dag eller vissa dagar under tiden från

och med den 25 november till och med den 15 december varje år. Örn

särskilda omständigheter för någon ort därtill föranleda, äger Kungl.

Majit förordna örn anstånd med uppbörden i likhet med vad som gäller

för landet. Kestlängd avlämnas till utmätningsmannen senast tre veckor

efter uppbördsstämmans slut.

1 Stockholm debiteras utskylderna av taxeringskommissarier, en för två 3.

eller flera taxeringsdistrikt. Uppbörden verkställes av särskilda tjänstemän,

uppbördskommissarier. Såväl taxeringskommissarierna som uppbördskommissarierna

lyda under överståthållarämbetets avdelning för

uppbördsärenden. Kronouppbörden äger rum å uppbördsstämma, som av

Överståthållarämbetet utsättes å sådan tid, att densamma skall vara avslutad

senast den 15 december det år, taxeringen skett.

Debitering av kommunalutskylder verkställes å landet av kommunalnämnden

(70 § i lagen örn kommunalstyrelse på landet den 6 juni 1930). Uppbördsstämma

hålles före februari månads utgång av kommunalnämnden

eller på dess ansvar av vissa dess medlemmar eller kommunens tjänstemän,

såvida icke kommunalstämman eller, där kommunalfullmäktige finnas,

dessa örn tiden och sättet för uppbörden annorledes förordna (73 § i nyssnämnda

lag). Det har under senare tid blivit vanligt, att uppbörden fördelas

på två, tre eller i enstaka fall fyra terminer. 1 stad, utom Stockholm,

åligger det magistraten att låta upprätta debiterings- och uppbördslängd å

stadsutskylderna. (65 § i lagen örn kommunalstyrelse i stad den 6 juni

1930). Där magistrat ej finnes, fullgör stadsstyrelsen magistratens åliggande.

I regel verkställes debiteringen av någon drätselkammarens tjänsteman.

Enligt 67 och 68 §§ i sistnämnda lag åligger det drätselkammaren

att utfärda debetsedlar och verkställa uppbörden på den tid, varje

stad kan finna för sig lämplig. I regel plägar jämväl i städerna fördelning

på flera uppbördsterminer äga rum.1

1 Stockholm debiteras kommunalutskylderna av taxeringskommissarierna.

Uppbörden av dessa utskylder verkställes å kommunaluppbördsstämmor,

tre till antalet, vilka förrättas av uppbördskommissarierna.

1 Angående antalet kommunala uppbördsstämmor, se vidare tab. 6 I.

Kommunaluppbörden„
1.

Å landet

oell i stad

utom Stockholm.

I Stockholm.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

3. Särskild

uppbörd av

:skogsaccis oell

pensions£inndavg;ifter.

4. Municipaluppbörd.

Antal uppbär

dstill fäll en

för kronooch

kommunalt

ftthj/Ider.

I Stockholm och vissa andra städer får inbetalning av utskylder ske*

förutom å uppbördsstämma, genom insättning av utskyldsbeloppet i bank

lör kommunens räkning eller genom dess insändande medelst skattepost.

mvisning eller över postgiro, under iakttagande av vissa ordningsföreskrifter,

ävensom genom skattebeloppets insändande i check eller postremissväxel.

Angivna modernare uppbördsformer förekomma numera i

viss utsträckning även i åtskilliga kommuner på landet.

Ä kommunaldebetsedlarna upptagas även avgifter till kyrka och skola

sa,mt till prästerskapets avlöning, vilka avgifter alltså uppbäras samtidigt

med kommunalutskylderna. I Stockholm upptagas dylika avgifter

a första kommunaluppbördsstämman.

Ofta nog upptagas å kommunaldebetsedlarna jämväl skogsaccis, där

sådan utgår, och verkställes i dylika fall uppbörden av skogsaccis i sammanhang

med kommunaluppbörden i övrigt. Användes icke dylikt gemensamt

uppbördsförfarande, skall jämlikt 16 § lagen den 28 september

1928 örn skogsaccis uppbörd av skogsaccis verkställas av kommunalnämnden,

respektive drätselkammaren, efter utgången av oktober det år, då

virkestaxeringen ägt rum. I Stockholm verkställes uppbörd av skogsaccis

å första kommunaluppbördsstämman.

Uppbörd av pensionsgrundavgifter kan även ske å särskild uppbördsstämma

jämlikt kungörelsen den 10 april 1915 angående redovisning och

inbetalning av pensionsavgifter; ändrad genom kungörelse den 12 juni

1925.

Örn uppbörd av de avgifter, som municipalsamhälle, varmed jämställes

köping, som icke utgör egen kommun, äger uttaga av sina medlemmar,

gälla motsvarande bestämmelser som i fråga örn kommunalutskylder.

Uppbörden förrättas av municipalnämnden.

Enligt vad av det föregående framgår hålles allmän uppbörd årligen

av kronoutskylder en gång och av kommunalutskylder en till tre, ibland

fyra gånger.

I vissa kommuner kan dessutom särskild uppbörd äga rum årligen beträffande

vägskatt en gång, tingshusmedel en gång och skogsaccis en

gång.

I åtskilliga kommuner förrättas därjämte särskild uppbörd varje år av

pensionsavgifter (grundavgifter) en gång.

^rörda ln- ..Iudrivnhlgen av utskylder, som icke å föreskriven tid erlagts, ombe-- skyld ef sörjes av vederbörande utmätningsman, å landet landsfiskal eller annan i

hans ställe av länsstyrelsen förordnad person och i stad stadsfogde eller,,

där sådan ej finnes, magistraten. Jämväl i vissa städer äger utmätningsmannen

— stadsfogden — till följd av Kungl. Maj:ts i sådant avseende

jämlikt 4 § utsökningslagen lämnade medgivande i sitt ställe sätta annan

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

man, som av överexekutor blivit antagen. Närmare föreskrifter örn restindrivningen

återfinnas dels uti förordningen den 14 december 1917 angående

föreskrifter om indrivning av krono- och kommunalutskylder,

allmänna avgifter m. m. (restindrivningsförordningen) och dels, såvitt

angår kronoutskylder, uti uppbördsreglementet den 14 december 1917.

Beträffande Stockholm ombesörjes indrivningen av restförda utskylder

av uppbördskommissarierna, som för ändamålet förordnas såsom stads

fogdar, med biträde av uppbördsman enligt närmare föreskrifter i uppbördsreglementet

för Stockholm.

lil.

Närmare redogörelse för debitering av kronoutskylder.

Kronoutskylder, som förfalla till betalning under allmän uppbördster- Debiteringens

min (å landet) eller å allmän uppbördsstämma (i stad med magistrat), Mr*t"

debiteras i uppbördsbok. Å landet upprättas uppbördsbok särskilt för

varje till fögderi hörande kommun eller del av kommun. Debiteringen

lärer ofta taga sin början redan i medio av maj, då uppbördsboken anses

böra vara »tillskriven», d. v. s. de skattskyldigas namn, bostadsort och

postadress böra då vara införda.1 Debiteringen måste vara avslutad

och uppbördsboken summerad i god tid före den dag, då debetsedlarna,

som utskrivas på grundval av uppbördsboken, skola vara utsända. Dessa

skola utsändas senast 10 dagar före uppbördstermins eller uppbördsstämmas

början, å landet således senast den 15 november.2

Debiteringsförrättaren äger redan före debiteringens början kännedom Tid, dä debora.

vad som skall debiteras å vissa utskyldstitlar. Detta gäller i fråga

örn tionde och, i regel, annuiteter å förskott för avlösning av frälseräntor, kan eke.

avbetalningar å odlings- och vattenavtappningslån samt annuiteter å egna- A. Andra

hemslån. Mantalspenningar och sjukvårdsavgift kunna debiteras med tiy^an''kvötledning

av mantalslängderna. För debitering av olycksfallsförsäkrings- och repartiavgifter

översänder riksförsäkringsanstalten årligen s. k. arbetsgivarför- tlonsskattorteckningar

till Överståthållarämbetet före den 15 juni samt till magistrater

och häradsskrivare före juli månads utgång. De ömsesidiga försäkringsanstalterna

tillhandahålla regelmässigt sina längder för debitering

av försäkringsavgifter senast i juli. Tämligen tidigt på året äro riddarhusets

och hushållningssällskapens matriklar tillgängliga till ledning vid

debitering av riddarhuskapitationsavgifter och hushållningssällskapsavgifter.

* Del är dock ej ovanligt, att upprättandet av uppbördsboken särskilt i städerna påbörjas

senare.

• I Stockholm tillämpas dock andra regler med avseende å debetsedlarna, jfr nedan.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

B. Kvot- oell

repartitionsskattor.

Redogörelse

för förfarandet

vid debiterinner.

A. Debitering

i länen.

1, Debitering

föreprövningsnämndens

beslut.

Debiteringen av kvotskatterna —- statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

utjämningsskatt, utskiftningsskatt, skogsvårdsavgift och kommunal

progressivskatt för gemensamt kommunalt ändamål — grundar sig på

taxeringen och, beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten, jämväl på

riksdagens beslut örn det procenttal av grundbeloppet, varmed skatten

skall för året utgå. I fråga örn utjämningsskatten måste även Kungl.

Maurts beslut örn procenttalet för året avvaktas. Debiteringen av repar - titionsskatterna — landstingsskatt, vägskatt och tingshusmedel — är beroende

såväl av taxeringen som av skattesatsens fastställande hos den

beslutande korporationen. Slutligen grundas jämväl debitering av grundell

tillägg spensionsavgifter på beskattningsnämndernas beslut. Grundavgifterna

ställas dock varken till belopp eller eljest i relation till skattetaxeringen.

Enligt gällande författningar anknyter debiteringen av de utskyldstitlar,

som äro beroende av taxeringen, till denna sådan den föreligger enligt

vederbörande prövningsnämnds beslut. Över taxeringen anförda besvär

uppehålla icke debitering och uppbörd, utan härmed fortgår på grundval

av prövningsnämndens beslut. Vinnes ändring i taxeringen, beaktas

denna på följande sätt. I händelse av höjd taxering utfärdas tilläggsdebetsedel,

som därefter bringas till verkställighet genom särskilt förfarande.

Sänkes eller upphäves taxeringen, erhåller den skattskyldige på ansökning

restitution av för mycket erlagd skatt jämte på visst sätt beräknad

ränta. 1

1 länen påbörjas debiteringen av de skatter, som utgå på grund av

taxering, redan innan prövningsnämndens arbete avslutats och verkställes

därvid på grundval av taxeringsnämndens beslut. Dessa bliva kända genom

taxeringslängderna, vilka avlämnas till debiteringsförrättaren senast den

20 maj. Först uträknas och införes i taxeringslängden det antal skattekronor

och skatteören, som på grund av taxeringen till allmän kommunalskatt

skall påföras envar, som är skyldig erlägga sådan skatt. Inkomstoch

förmögenhetsskatt samt utjämningsskatt påföras först sedan de procenttal,

efter vilka respektive skatter skola utgå, blivit kända. — Riksdagens

beslut örn inkomst- och förmögenhetsskattens procenttal publicerades

i Svensk författningssamling åren 1928 och 1929 den 15 juni, år 1930

först den 21 juni. Debiteringen kunde dock taga sin början tidigare, så

snart riksdagens beslut bekantgjorts genom tidningarna. — De uträknade

skattebeloppen införas i taxeringslängden och sedermera i uppbördsboken.

Senast den 15 juli insändas sammandrag av taxeringslängderna till länsstyrelsen.

Härefter verkställes debitering av landstingsskatt och andra i förhål
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

lande till skattekronor ock skatteören utgående utskylder. Debiteringen

härav kan börja först sedan landsting och andra vederbörande fattat be

slut om skattesatserna. Sådant beslut fattas av landsting tidigast den 6, i

regel senast den 12 september och av vägstämma senast i augusti. Beträffande

tingshusmedel finnes väl intet allmänt stadgande örn den tid,

inom vilken beslut örn utdebitering skall föreligga, utan lärer i sådant

hänseende gälla vad de tingshusbyggnadsskyldiga inom de olika tingslagen

beslutat. Självfallet är dock, att dylikt beslut måste fattas icke alltför

sent under uppbördsåret, örn medlen skola kunna upptagas å kronodebetsedlarna.

Den ordinarie länsprövningsnämndens sammanträden för handläggning

av ärenden, som gälla det löpande årets taxering, hållas under tiden mellan

den 15 juli, då besvärstiden till länsprövningsnämnden utgår, och den

10 oktober, då nämnden skall hava avslutat sina arbeten. Länsprövningsnämndens

protokoll justeras inom 14 dagar efter varje sammanträdes slut,

dock senast den 18 oktober. Nämndens ändringslängder skola för varje

sammanträde inom 8 dagar efter protokollets justering, dock senast den

20 oktober, översändas till vederbörande debiteringsförrättare.

Den ordinarie mellankommunala prövningsnämnden sammanträder å sådan

tid, att nämndens arbeten må vara avslutade senast den 5 oktober.

Nämndens ändringslängder översändas senast den 14 oktober till vederbörande

länsstyrelse, som har att inom fyra dagar efter mottagandet till debiteringsförrättarna

expediera ändringslängder, upptagande den mellankommunala

prövningsnämndens beslut.

Därest genom beslut av prövningsnämnd (länsprövningsnämnd eller den

mellankommunala prövningsnämnden) ändring sker i taxering, för vilken

utskylder redan uträknats, eller ny taxering tillkommer, verkställes i länen

rättelse i debiteringen före utsändande av debetsedlarna. Förfaringssättet

härvid framgår av Kungl. Maj:ts proposition nr 167 till 1922 års

riksdag, sid. 33 o. f. Förfarandet kan i korthet karakteriseras på följande

sätt. Utskyldsposterna för de i uppbördsboken redan upptagna

skattskyldiga, vilkas taxeringar ändrats av prövningsnämnden, avföras

specifikt i slutet av uppbördsboken. Därefter påföras i uppbördsboken,

likaledes specifikt, utskylder för samtliga i ändringslängden upptagna

skattskyldiga i enlighet med prövningsnämndens beslut. Summan av de

avförda posterna subtraheras från och summan av de påförda posterna

adderas till sammandragets slutsumma. Emellertid pläga debiteringsförrättarna,

enligt vad 1924 års uppbördssakkunniga uppgiva, stundom gå

till väga på ett annat sätt. De införa nämligen de uträknade utskyldsbeloppen

i uppbördsboken först sedan prövningsnämndens arbete blivit av
-

2. Länsprovni

rigenatnlidens

tider.

3. Mellankommunala

prövningfrnämndens

tider.

4. Ändringar

i uppbördsboken.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

B. Debitering

i Stockholm

0. Debitering

av skogsvårds-

och

tilläggspensionsavgift

i länen och i

Stockholm.

slutat. Härigenom undgås det dubbelarbete, som följer av det i propositionen

anvisade förfaringssättet. Denna andra metod, anföra samma sakkunniga,

torde komma till användning företrädesvis för sådana taxeringsdistrikt,

beträffande vilka antingen ett förhållandevis stort antal ändringar

äro att förvänta, eller prövningsnämndens beslut antages vara känt

tämligen tidigt, under det att den i propositionen berörda metoden i regel

användes i distrikt, där ett fåtal ändringar pläga förekomma eller där

prövningsnämndens beslut fattas senare. — En tredje metod lärer vara,

att de redan debiterade beloppen ändras i enlighet med prövningsnämndens

beslut och att summeringen härefter rättas.

; I Stockholm äro taxeringsnämnderna ej skyldiga att hava avslutat sina

arbeten förr än den 15 juni; besvärstiden till den ordinarie prövningsnänmden

utgår först den 31 augusti; senast den 8 november justeras

nämndens protokoll. I Stockholm har, enligt uppgift,, varit vanligt att

påbörja debiteringen omedelbart efter bekantgörandet av riksdagsbeslutet

örn skatteprocenten, även om taxeringsnämnderna vid denna tidpunkt

icke avslutat sitt arbete. Därvid har början gjorts med de delar av

taxeringslängden, som hunnit färdigställas. Debetsedlar, upprättade i

enlighet med taxeringsnämndernas beslut, utfärdas och tillställas de

skattskyldiga i Stockholm redan i medin av augusti. Därest genom beslut

av prövningsnämnd (Stockholms stads eller den mellankommunala)

ändring sker i taxering, för vilken utskylder redan uträknats, eller ny

taxering tillkommer, utfärdas rättad eller ny debetsedel efter prövningsnämndsarbetets

avslutande men före uppbördsstämmans början.

Skogsvårdsavgift skall av vederbörande debiteringsförrättare uträknas

och införas i en avskrift av skogsaccislängden, benämnd skogsvårdsavgiftslängd,

varefter avgiftsbeloppen överföras till uppbördsboken. Arbetet

härmed kan påbörjas, så snart skogsaccislängden blivit från taxeringsnämnden

överlämnad, vilket skall ske senast den 5 juni i länen.

Tilläggsavgift enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring debiteras i

uppbördsboken på grundval av taxeringsnämndernas i inkomstlängden,

undantagsvis endast i pensionsavgiftsförteckningen, införda beslut. Debiteringen

kan påbörjas omedelbart efter mottagandet av inkomstlängden,

respektive pensionsavgiftsförteckningen.

Om ändring av debitering av skogsvårdsavgift och pensionsavgift på

grund av prövningsnämndens beslut gäller detsamma som om ändring

av debitering av inkomst- och förmögenhetsskatten.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

IV.

Kort historik över den föreliggande frågan.

Enligt uppbördsreglementet deli 10 maj 1895 skulle kronouppbördsstämmorna

i hela riket hållas under tiden januari—mars året efter taxeringen.

Undantagsvis kunde Kungl. Maj:t medgiva uppskov till mitten av april. År

1908 ilyttades uppbördsperioden till tiden den 1 november—den 15 december

under taxeringsåret, lika för land och stad. Uppskov kunde medgivas

till februari nästa år. 1911 års uppbördsreglemente upptog i dessa delar

oförändrade bestämmelser. Genom 1917 års uppbördsreglemente infördes

den nu gällande ordningen med uppbörd av kronoutskylderna å landet

genom postverket, därvid uppbördsterminen bestämdes till tiden den 21

november—den 5 december. År 1922 fastställdes i samband med den omorganisation

av prövningsnämndernas arbete, som då genomfördes, de

f. n. gällande tiderna för skatfeuppbörden, för vilka tider redogörelse lämnats

i det föregående.

Beträffande kronoutskylderna huva vid flera tillfällen framställts önskemål

örn skattebetalningens uppdelning å flera terminer. Sålunda väcktes

vid 1920 års riksdag två motioner (1:161 och 11:216), innefattande förslag,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte skyndsamt företaga utredning i syfte att fördela uppbörden

av kronoutskylderna å två eller flera terminer. Motionerna blevo på hemställan

av vederbörande utskott av riksdagen avslagna. Såsom skäl härför

anfördes huvudsakligen, att en dylik omläggning skulle medföra avsevärd

ökning av debiterings- och uppbördsmyndigheternas arbetsbörda

ävensom vålla svårigheter och rubbningar i fråga örn finansieringen av

statsverkets utgifter. Vid 1921 års riksdag väcktes likaledes motioner

i samma syfte (1:144 och 11:230). Jämväl dessa motioner avslogos av riksdagen

i enlighet med hemställan av vederbörande utskott. I huvudsak

anfördes enahanda skäl för avslag som vid 1920 års riksdag. Inom andra

kammaren anfördes ytterligare, att frågan örn uppdelning av kronouppbörden

å flera terminer ägde samband med frågan örn en omläggning av

skatteuppbörden. Önskvärdheten av den av motionärerna ifrågasatta

uppdelningen blev dock icke vid ärendets behandling från något håll motsagd.

Andra kammarens utskott har till och med vid båda tillfällena

starkt understrukit betydelsen av att något bleve åtgjort i motionernas

syfte.

Hos Kungl. Maj:t hava vidare framställningar i liknande syfte gjorts

dels av Skånes handelskammare i skrivelse den 15 december 1920, dels av

handelskammaren för Örebro och Västmanlands län i skrivelse den 25

januari 1921, dels ock av Sveriges köpmannaförbund i skrivelse den 27

november 1925.

Tiderna för

kr onoujp hördén

enligt

äldre bestämmelser.

Ökat antal

upp b ördstill

fä Ilen

för krono - ut skyld ema.

Framställningar

inom

riksdagen.

Framställningar

av

handelskammare

m. fl.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kommunal
författnings
sakkunniga.

1924 års

oppbördssakkunniga.

Komumnalförfattningssakkunniga kava i sitt betagande, del IV, med

förslag till lag om landsting m. m. (Statens offentliga utredningar 1923:18)

berört den föreliggande frågan, sedd ur landstingens synpunkt. De sakkunniga

framhålla, att en framflyttning av tiden för landstingens lagtima

möte vore i hög grad önksvärd för ett nöjaktigt handhavande av

landstingsförvaltningen, särskilt landstingets ekonomiska angelägenheter.

De sakkunniga omnämna olika möjligheter till ett realiserande av detta

önskemål, bland annat, möjligheten att. under bibehållande av sambandet

mellan debiteringen av kronoskatt och landstingsskatt framflytta tiden

för debiteringsarbetets utförande. De sakkunniga, som icke framställa

något bestämt förslag i ämnet, synas närmast förorda en undersökning av

möjligheten av en sammanslagning av den statliga och den kommunala

uppbörden och en någorlunda jämn fördelning av uppbörden av det sammanlagda

skattebeloppet å till lämpliga tider förlagda uppbär dsstämmor..

1924 års uppbördssakkunniga anföra å sid. 36 o. f.:

1 och för sig bör det givetvis icke vara omöjligt att uppdela kronouppborden

pa flera terminer, men såsom riksräkenskapsverket anfört uti utlåtande

den o mars 1921, vilket utlåtande fogats såsom bilaga till första

kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 8 vid 1921 års riksdag,

ar en sådan omläggning med nuvarande uppbördsorganisation förenad med

betydande organisatoriska svårigheter och även förbunden med avsevärda

kostnader. Ur budgetsynpunkt torde däremot en sådan uppdelning

icke bora möta avgörande hinder, därest man blott tillser, att den övervägande

delen av utskylderna inflyter åtminstone vid mitten av budgetåret

eller under tiden näst därefter. För att en sådan omläggning skall

åstadkomma önskvärd utjämning av skattebördan för de skattedragande,

synes dock frågan icke böra lösas isolerad för kronoutskylderna,

utan hänsyn jämväl tagas till uppbörden av kommunalutskylderna.

Härigenom blir frågan än mera komplicerad. Det är

dock tydligt, att en reform efter dylika linjer icke innebär ett angripande

tian grunden av orsakerna till skatterestantierna. Kvar skulle nämligen

stå den olägenhet att allt för lang tid förflyter mellan inkomstens

förvärvande och skatteuppbörden. Därjämte skulle skattebetalningen.

.. ,.fort vara beroende av den enskildes eget initiativ. Det vill

därför synas de sakkunniga, som örn en omläggning av uppbördsförfarandet

efter en dylik linje bör ifrågakomma först örn det visar sig omöjligt

att genom mera genomgripande åtgärder komma till rätta med föreliggande

problem.

Sedan de sakkunniga utvecklat sitt huvudförslag örn införande av förskottsa

vsättningar av skatt under medverkan av löngivare, hava de undersökt

andra möjligheter för omläggning av förfarandet vid skatteuppbörden.

De sakkunniga yttra därvid å sid. 164 o. f. bland annat:

Bekvämare betalningsformer torde knappast kunna vinnas på annat

sätt än genom inrättande av ett större antal uppbördsterminer, eventuellt

kombinerade med uppbörd genom postgiro, genom bankinrättningar eller,

när fråga är örn större kommun, vid uppbördsstämmor, förlagda på olika

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

platser inom kommunen. En uppdelning å ett större antal betalningstillfällen

torde emellertid ställa sig förhållandevis dyrbar, därest skilda förfaringssätt

skulle tillämpas för krono- och kommunalutskylderna. Även i

detta fall torde därför gemensam uppbörd för krono- och kommunal utskylder

böra föreskrivas. Debiteringsarbetet kan därvid med fördel förenas

bos samma person. Den enklaste och i längden billigaste lösningen

synes vara den, att, på sätt de sakkunniga i sitt förslag tänkt

sig, debiteringsarbetet för såväl de statliga som de kommunala utskylderna

överlämnas åt statliga organ. Därest det kommunala budgetåret

omlägges att sammanfalla med det statliga samt landsting och väghållningsdistrikt,

på sätt förut angivits, bringas att fatta beslut om sina

uttaxeringar något tidigare än nu gäller, skulle debetsedlar kunna föreligga

färdiga i början av november månad. Uppbörden skulle därefter

kunna påbörjas i slutet av november under taxeringsåret samt fortgå, under

en del av nästföljande kalenderår, fördelad å lämpligt antal terminer.

Härvid uppstår emellertid den olägenheten, att skatteuppbörden svårligen

kan hinna avslutas före budgetårets utgång den 30 juni, örn man vill

åstadkomma jämn fördelning av uppbördstillfällena under bela året.

Under alla förhållanden torde i all den utsträckning, som är möjlig,

postgirorörelsen böra anlitas för skattebeloppens mottagande från de

skattskyldiga och redovisande till vederbörande myndigheter. Denna betalningsform

erbjuder största mått av bekvämlighet och är förhållandevis

billig. Den innebär därjämte den säkraste kontroll, på de med uppbörden

sysselsatta befattningshavare, som torde vara möjlig att vinna.

På sätt i början av denna promemoria framhållits, hava vederbörande

myndigheter och korporationer i yttranden över 1924 års uppbördssakkunnigas

betänkande allmänt påtalat, att kronoutskylderna för närvarande

skola erläggas på en gång och att uppbörden därav infaller under

julmånaden. I ett flertal av yttrandena påyrkas med skärpa skyndsam

ändring härutinnan.

Sedan nu förevarande utredning påbörjats, har Svenska bankföreningens

styrelse i en till chefen för finansdepartementet ställd skrift framhållit,

bland annat, att den nuvarande ordningen för uppbörd av kronoutskylder

vore ur vissa synpunkter olämplig för landets finansväsen och

att en rationell reform därför vore påkallad. Bankernas rapporter örn

deras ekonomiska ställning vid årsskiftet plägade tillvinna sig stort internationellt

intresse. De svenska affärsbankerna nödgades emellertid,

på grund av de stora uttag, som föranleddes av kronouppbörden i slutet

av året, vid denna tid framträda med en svagare ställning än som motsvarade

det normala läget. Lindrandet av dessa olägenheter vore ett allmänt

svenskt intresse. Örn uppbörden skulle delas på två terminer, borde

icke någon dylik termin förläggas till slutet av kalenderåret.

Yttranden över

1924 års

nppbördssakkunnigas

förslag.

i" ramställning

av Svenska

bankföreningens

styrelse.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Skäl för en

ray metning.

Aula! uppbördsterminer

och deras förläggning.

V.

Olika förslag till frågans lösning.

Det är ett på det ekonomiska området allmänt känt förhållande, ätt

kontanta likvider, som för den betalande äro av någon betydenhet, med

större lätthet erläggas, örn de få uppdelas i olika poster, som betalas med

någon tids mellanrum, än örn betalning skall ske på en gång. Betalningen

av kronoutskylderna, som för hela riket årligen uppgå till inemot

300 miljoner kronor, jfr tab. 2, innebär helt visst för flertalet skattebetalare

en förhållandevis mycket betydande utgift. Det måste därför antagas,

att en uppdelning av kronouppbörden på lämpligt antal terminer

skulle för det stora flertalet skattskyldiga innebära en betydande lättnad

och för det allmänna medföra fördel i form av förbättrat resultat av

uppbörden. Dylika erfarenheter hava gjorts beträffande kommunaluppbörden.

Ehuru kommunerna icke äro ålagda att dela på uppbörden

av dem tillkommande skatt, är denna uppbörd numera nästan undantagslöst

uppdelad på två eller flera stämmor (jfr dock 2 § 1 mom. c) förordn.

den 16 december 192/ angående understöd av skatteutjämningsmedel åt

synnerligt skattetyngda kommuner).1 En undersökning bland större och

mindre landskommuner, som låta hos Svenska landskommunernas förbund

trycka sina debetsedlar, se tab. 6, har visat, att av dylika kommuner år

1930 över 98 % hava uppbörden delad på två eller flera stämmor. Genom

nämnda förbunds förmedling hava uppgifter för samma år infordrats

från landskommuner med minst 1,500 invånare (de s. k. fullmäktigekommunerna).

Denna undersökning har givit ännu tydligare utslag, i det

att av 652 dylika kommuner, från vilka uppgifter inkommit, blott 3,

oller 0.5 %, haft odelad uppbörd. 286 hava sagda år haft två, 325 tre och

38 fyra uppbördsstämmor, se tab. 6. Beträffande städerna hava motsvarande

uppgifter införskaffats genom Svenska stadsförbundets bemedling.

Enligt uppgifterna, som avse nästan samtliga rikets städer med minst

5,000 invånare, se tab. 6, var år 1930 kommunaluppbörden i angivna städer

i regel uppdelad på tre, understundom på fyra stämmor. I ett fall (Eksjö)

förekommo blott två, i ett annat (Vänersborg) fem stämmor. Icke någon

av städerna i fråga hade odelad uppbörd.

Därest kronouppbörden sammanfördes med kommunaluppbörden på

sätt 1924 års uppbördssakkunniga i sitt ovan återgivna uttalande ifrågasatt,

kunde helt visst den sammanlagda uppbörden tämligen jämnt förde
Av

1924 ais uppbördssakkunnigas i tab. I i denna p. m. återgivna uppgifter rörande

kommunaluppbörden år 1923 framgår väl, att den kommunala uppbörden givit sämre

resultat än kronouppbörden samma år. Delta har inträffat icke till följd av utan i trots

av den kommunala uppbördens uppdelning å olika stämmor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

las på ett flertal uppbördsstämma1. En dylik sammanslagning kan dock

för närvarande icke anses aktuell. Betraktas frågan örn kronouppbördens

uppdelning alltså som ett spörsmål för sig, lärer det vara uppenbart,

att av hänsyn till de med uppdelningen förbundna kostnader och tekniska

svårigheter ej mer än två uppbördsterminer kunna ifrågasättas. Man

kan tänka sig, att antingen båda terminerna förläggas till det löpande

taxeringsåret — exempelvis till månaderna september och december —

eller att den andra terminen förlägges till det påföljande året. Enligt det

senare alternativet skulle den tid, som nu förflyter mellan inkomstförvärvet

och erläggandet av den å inkomsten belöpande skatten, komma att

ökas, såvida ej den första terminen kan i motsvarande mån flyttas bakåt

i tiden. Sker en dylik förflyttning, följer därav, att julmånaden befrias

från skattelikvider.

Tekniskt sett synes en uppdelning av uppbörden på två terminer kun- onka alterna

ske enligt följande tre metoder: natw
A)

Genom uppdelning av samtliga utskyldstitlar efter viss antagen

kvot, t. ex. halvering eller uppdelning med en tredjedel å första och två

tredjedelar å andra terminen.

B) Genom att vissa titlar i sin helhet föras till första terminen, de

•övriga i sin helhet till andra terminen.

C) Genom att vissa titlar i sin helhet föras till viss termin, andra uppdelas.

1

Alternativ A torde få anses icke genomförbart. Delning av samtliga Alternativ A.

titlar skulle med hänsyn till titlarnas mångfald verka oskäligt betungande

vid restföring och redovisning, vartill kommer att uppbörden

av en del avgifter till försäkringsbolag ävensom till folkpensioneringen,

särskilt tilläggsavgifterna, icke utan olägenhet kan fördröjas över årsskiftet.

Det må erinras, att sistnämnda avgifter jämlikt stadgandet i

15 § fjärde stycket i pensionsförsäkringslagen icke få erläggas eller utsökas

efter den 30 juni året efter det, under vilket avgiften blivit påförd.

Vissa smärre titlar, såsom de personella skatterna mantalspenningar

och sjukvårdsavgift, kunna ej heller lämpligen delas på två upp

börder. I riksräkenskapsverkets här ovan omförmälda utlåtande av den

5 mars 1921 förutsattes och utdömdes en lösning av frågan enligt detta

alternativ.

Vid övervägande av möjligheterna att dela kronouppbörden enligt Alternativ b.

alternativ B bör bemärkas det ovan anmärkta förhållandet, att i lä
1

I Stockholm erlägges kommunalskatt enligt detta alternativ, nämligen å första stämman

fulla beloppet av allmän kommunalskatt till församlingarna och av allmän kommunalskatt

för gemensamt kommunalt ändamål, all skogsaccis, debetsedelslösen ävensom

20 % av kommunalskatten och av den kommunala progressivskatten samt å vardera av

andra och tredje stämman 40 % av kommunalskatten och av den kommunala progressivskatten.

2 — aloise.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

nen debiteringen av samtliga mera betydande utskyldstitlar med undantag

av repartitionsskatterna kan påbörjas redan i juni månad eller tidigare,

1 men att debiteringen av repartitionsskatterna — landstingsskatt

samt förekommande vägskatt och tingshusmedel — icke kan ske, förrän,

landsting och andra vederbörande fattat beslut örn skattesatserna. Med

hänsyn till att landstingen, på sätt förut angivits, fatta sina beslut örn

utdebitering tidigast den 6 och i regel senast den 12 september, kan man

därför icke med säkerhet räkna med, att debiteringen av landstingsskatt

skall kunna påbörjas förrän i mitten av september. En ändring härutinnan

genom tillhakaflyttande av tiden för landstingens sammanträdem

genom omläggning av landstingens budgetår eller genom annan dylik åtgärd

lärer icke f. n. kunna ifrågasättas. Vägskattens debitering kan påbörjas

senast den 1 september, eftersom vägstämmornas beslut örn utdebiteringen

skola fattas vid sammanträden under augusti månad. En delning

av utskyldstitlarna måste alltså innebära, att repartitionsskatterna

föras till den senare uppbördsterminen och att övriga titlar eller

åtminstone flertalet av dem föras till den tidigare terminen.1 2 Härigenom

vinnas vissa beaktansvärda fördelar. Man undgår helt de med en uppdelning

av utskyldstitlar förbundna tekniska svårigheterna och skulle

kunna ernå tidigare uppbörd av inkomst- och förmögenhetsskatten än nu.

Första uppbördsterminen kan nämligen i dylikt fall skjutas tillbaka så

långt som till september, örn man vill åtnöjas med uppbörd på grundval

av taxeringsnämndernas beslut, eljest åtminstone så långt, att den kan börja

under förra hälften av november. Mot den fördelning av utskyldstitlarna på

de båda uppbördsterminerna, som nu ifrågasatts, kan emellertid invändas,

att de skattskyldiga i städerna skulle bliva missgynnade och att dessutom

den lindring, som skulle genom delningen beredas de skattskyldiga, ej

bleve tillräckligt effektiv. Härvid är först att märka, att landstingsskatt

icke utgår i de städer, vilka icke deltaga i landsting. Vidare förekommer

icke vägskatt i städerna och ej heller utgå tingshusmedel i de s. k. magistratsstäderna.

överflyttningen av repartitionsskatterna skulle alltså icke

hava någon betydelse i de angivna sex största städerna och ej heller i de

övriga vore värdet av reformen av samma betydelse som å landsbygden.

Jämväl å landsbygden skulle en sådan regel för delningen de skattskyldiga

emellan verka synnerligen ojämnt. Någon annan lämplig delning

av utskyldstitlarna torde, med hänsyn till inkomst- och förmögenhetsskattens

storlek i förhållande till övriga kronoutskylder, icke stå till buds

vid tillämpning av alternativ B.

1 Här bortses från, att vissa försäkringsavgifter bliva kända först i juli månad; ändring

av tidsbestämmelserna för dessa torde eventuellt utan större svårigheter kunna genomföras.

2 Förekommande tingshusmedel kunna väl, på sätt i det föregående angivits, i allmänhet

debiteras tidigare än landstings- och vägskatt. Av debiteringstekniska skäl böra dock

samtliga repartitionsskatter i förevarande avseende behandlas lika.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Flera skäl tala alltså för att till andra uppbördsterminen överflytta Alternativ c.

någon del av den statliga inkomst- ock förmögenhetsskatten. Denna torde

vara mest betungande för de skattskyldiga i städerna. Av den sistnämnda

skattens sammanlagda belopp erlades nämligen åren 1928—1930 mer än tre

fjärdedelar i städerna. Då man vid övervägandet av en åtgärd som den

förevarande måste räkna med det faktiska läget för de skattskyldiga, synes

det därför befogat att till andra uppbördsterminen hänföra även viss kvotdel

av den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten, av uppbördstekniska

skäl lämpligen hälften. Av kronouppbörden skulle då, örn man räknar

med 1929 års siffror, inemot 57 % föras till andra uppbörden.

Enligt detta alternativ förutsättes inkomst- och förmögenhetsskatten Alternativ c1

jämte tionde och skogsvårdsavgift bliva kvotmässigt delade på båda i. Fördelar,

terminerna, under det att repartitionsskatterna helt föras till den andra

terminen och övriga titlar helt till den första. En sådan lösning, här

betecknad som alternativ C1, erbjuder vissa fördelar. Kronouppbörden

som helhet betraktad delas i tämligen lika hälfter å vardera uppbördsterminen,

dock med någon övervikt för den senare. Tiden för första terminen

kan i länen flyttas tillbaka nära en månad och de i debiteringshänseende

besvärliga repartitionsskatterna föras helt till andra terminen.

Men olägenheter äro även förenade med detta alternativ. Man bör här a. oiägenbortse

från de ökade kostnaderna samt svårigheten att inplacera särskilt lieterandra

terminen i förhållande till uppbördsstämmorna för kommunalskatt,

ty dessa svårigheter följa varje förslag till delning. En konsekvens

av att uppbörden av repartitionsskatterna flyttas framåt i tiden

blir däremot, att skatteinkomsterna fördröjas för landsting, vägdistrikt

och tingshusmenigheter. Särskilt för landstingen, som plägat redan i december

lyfta en betydande andel av sin skatteuppbörd, skulle omläggningen

föranleda penningknapphet vid början av verksamhetsåret. Visserligen

kunna erforderliga medel skaffas genom upplåning, särskilt örn

andra uppbördsterminen icke fördröjdes längre än till den 1 februari.

Skulle uppskovet sträcka sig än längre, bleve måhända statliga förskott erforderliga.

Vidare måste dubbla debetsedlar utfärdas, en för varje uppbörd,

och möjligen två uppbördsböcker upprättas. Dessa svårigheter kunna

dock övervinnas. Värre är, att systemet med repartitionsskatternas överskjutande

skulle för enskilda skattskyldiga eller stora grupper av dem

verka påfallande ojämnt. Detta sammanhänger med kommunalbeskattningens

mot den statliga beskattningen i mycket olika struktur och verkningssätt.

Den förra utmärkes bland annat av att skatten delvis har

karaktär av objektskatt och av de relativt låga skattefria avdragen, den

senare av den däri ingående förmögenhetsbeskattningen, av den starka

progressiviteten och av de höga skattefria avdragen. Härav följer,

att vissa skattskyldiga, företrädesvis de med stor inkomst eller stor

förmögenhet i aktier eller fordringar, ofta hava att erlägga betydande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Alternativ'' C2.

Vilka utskyldstitlar

böra delas?

Inkomst- och

förmögenhetsskatt,

reparti"

tionsskatterna
-

statsskatt men relativt litell kommunalskatt. Fastighetsägarna, särskilt

jordbrukarna, erlägga däremot i regel ringa statsskatt men

tyngas förhållandevis hårdare av de å kronodebetsedeln upptagna repar - titionskatterna. Försök hava gjorts att statistiskt påvisa, huru ojämnt

de olika skatterna verka. Enligt tab. 4, som bland annat avser förhållandena

år 1929 i femton stads- och landskommuner eller delar därav inom Stockholms,

Södermanlands och Älvsborgs län, utgjorde antalet inom dessa

områden mantalsskrivna personer, vilka haft att erlägga landstingsskatt

men ej statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, 8,258, motsvarande nära

39 % av antalet inom samma kommuner skattskyldiga, vilka nämnda

år haft att erlägga skatter av båda nämnda slag. Särskilt i de mera

utpräglade jordbrukskommunerna är denna olikhet påfallande stor.

Specialundersökningar, som verkställts beträffande vissa av de i tabellen

upptagna kommunerna, hava ytterligare bekräftat det uppgivna

förhållandet. Det kan alltså befaras, att en uppdelning av

kronouppbörden enligt alternativ C1 bomme att verka särdeles ojämnt,

och det vill på grund av det anförda synas, som örn en lösning enligt

alternativ C1 icke borde tillgripas annat än som nödfallsutväg.

Under sådana förhållanden återstår att undersöka, huruvida en tillfredsställande

lösning av spörsmålet lian ernås under den förutsätt

ningen att förutom inkomst- och förmögenhetsskatten jämväl repartitionsskatterna

uppdelas. Ett sådant alternativ, i det följande benämnt C2,

innebär, att sistberörda samt möjligen även vissa andra utskyldstitlar

kvotmässigt delas på två uppbördsterminer. VI.

VI.

Det föreliggande förslaget (alternativ C2).

Det är uppenbart, att det för alla skattskyldiga mest likformiga resulta

tet av en delning av kronouppbörden vinnes, örn så stort antal titlar

som möjligt delas i lika kvotdelar på båda uppbördsterminerna. Vid

kommunaluppbörden sker i regel kvotmässig delning av debetsedelns

slutsumma eller åtminstone av de två titlarna allmän kommunalskatt och

kommunal progressivskatt. Såsom i det föregående framhållits, är det

emellertid vid kronouppbörden väl tekniskt möjligt men ur praktisk synpunkt

olämpligt att uppdela alla förekommande titlar. Man måste begränsa

uppdelningen till ett relativt fåtal titlar, därest en tillfredsställande

lösning av spörsmålet skall kunna ernås.

Till de delbara titlarna böra i första rummet räknas inkomst- och förmögenhetsskatten

samt landstingsskatt, vägskatt och tingshusmedel. Dessa

titlar representera sammanlagt så stor del av hela kronouppbörden,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

enligt tab. 2 över 84 %, att enbart genom deras uppdelning ett relativt

rättvist resultat för det stora flertalet skattskyldiga torde kunna anses säkerställt.

Huruvida och i vad mall »adra titlar bora delea, synes bora bero av W

lämplighetsskäl. Tiotiden uppgår numera icke till 1 % av hela kronoupp- skog8T&rds_

börden och nedgår år från år på grund av dess fortgående avskrivning, avgm, ntsWtDå

emellertid på landsbygden sagda utskyld ali t.lamt kan för enskilda, m m

fastighetsägare vara ganska betungande, hör den måhända förås till de de - bara titlarna. Dock synes titeln i fråga, så vitt angår Stockholm, ej bora

delas, emedan den där dels utgår med genomgående ringa belopp (år 19^J

med blott 22,020 kronor för hela staden) och dels ej upptages å fastighetsägarnas

personliga debetsedlar utan å de särskilda debetsedlar, som på

framställning utfärdas åt fastighetsägare för varje honom tillhörig fastighet.

Utjämningsskatt utgår blott för sådana till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

beskattningsbara belopp, som överstiga 3,190 kronor. Den

utgår för medelstora inkomster med jämförelsevis små belopp. Under sådana

förhållanden och då det är angeläget att så vitt möjligt begränsa antalet

av de delbara titlarna, synes det befogat att undantaga sagda utskyld

från delning. Utskiftningsskatt för bolag förekommer mycket sällan.

Något behov av skattens uppdelning torde icke föreligga. Skogsvårdsavgift

motsvarar å tab. 2 till sitt belopp ungefärligen tionden. Samma

skäl som anförts för delning av denna senare utskyld kunna åberopas

till förmån för att hänföra skogsvårdsavgiften till de delbara skatterna.

I Stockholm lärer dock ej föreligga behov av att denna titel bliver föremål

för delning. Kommunal progressivskatt för gemensamt kommunalt

ändamål förekommer blott i Stockholm. Denna skatt erlägges merendels

av i utlandet bosatta skattskyldiga och en delning av densamma

skulle sannolikt för de skattskyldiga vara mera till besvär än gagn.

Beträffande övriga titlar, som förekomma å kronodebetsedeln, har i det

föregående framhållits, att de personella skatterna icke lämpligen kunna

delas och att detsamma är förhållandet med såväl den statliga pensionsavgiften

som de privata försäkringsavgifter, vilka debiteras i sammanhang

med kronouppbörden. Riddarhusavgift och hushållningssällskapsavgift

torde såsom frivilliga höra undantagas från delning, varemot det kan sättas

i fråga att dela olycksfelisförsäkringsavgifter ävensom förekommande

annuitet er å odlings- och vattenavtappningslån samt å egnahemslån.

Lämpligast torde dock vara att icke dela uppbörden av annat än egentliga

skatter. Härigenom kommer proportionen mellan vad som skall betalas å

första och å andra terminen att i någon mån förskjutas till joi dbrukares

och vissa andra näringsidkares nackdel, ty särskilt försäkringsavgifterna

och annuiteterna belöpa sig mången gang till rätt betydande belopp.

Och vad som skall betalas vid uppbörden belastar obestridligen, oavsett

medlens natur, den skattskyldige med sitt absoluta belopp. Nu gäller dock

Övriga utskyldstitlar.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sammanfatt
ning.

Delnings
kvoten.

främst att söka avhjälpa de skattskyldigas svårigheter att erlägga de

direkta skatterna. Försäkringsbolag anlita för övrigt numera i ökad utsträckning

egen uppbörd över postgiro eller på annat sätt. Dessutom

kan antagas, att ifrågavarande på debetsedeln förekommande avgifter,

som väsentligen äro att hänföra till omkostnader för näringsidkares verksamhet,

normalt skola kunna utan särskilt hänsyntagande från det allmännas

sida gäldas av de å verksamheten inflytande inkomsterna. Även

örn sålunda vad som föres till andra uppbördsterminen skulle rätt väsentligt

understiga hälften av den totala kronouppbörden för året, vill det

på anförda grunder synas, som örn någon berättigad anmärkning knappast

kan häremot göras.

Förevarande undersökning torde alltså giva vid handen, att följande å

kronodebetsedel förekommande utskyldstitlar böra delas på två uppbördsterminer,

nämligen: tionde, dock ej i Stockholm, statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

skogsvårdsavgift, dock ej i Stockholm, landstingsmedel,

vägskatt och tingshusmedel; samt

att övriga utskyldstitlar, som upptagas å kronodebetsedel, böra helt

föras å första uppbördsterminen, nämligen: mantalspenningar, tionde i

Stockholm, utjämningsskatt, utskiftningsskatt för bolag, skogsvårdsavgift

1 Stockholm, sjukvårdsavgift, kommunal progressivskatt för gemensamt

kommunalt ändamål, pensionsförsäkringsavgifter, olycksfallsförsäkringsavgifter,

försäkringsavgifter till bolag, frivilliga ledamotsavgifter, annuiteter

å lån ävensom vissa andra smärre utskyldstitlar och debetsedelslösen.

Örn delning av de vid kronouppbörden förekommande utskyldstitlarna

varit enligt angivna grunder genomförd år 1929, skulle till första uppbördsterminen

hava hänförts något över 57 % och till den andra nära

43 % av hela kronouppbörden. De 14 %, varmed uppbörden å första terminen

överskjuter uppbörden å den andra, motsvaras väsentligen av

posterna utjämningsskatt, statliga och privata försäkringsavgifter samt

låneannuiteter. Därest proportionen mellan vad som föres till den första

och den andra uppbördsterminen icke finnes tillfredsställande, kan till

andra terminen hänföras större kvotdel, exempelvis 60 % av de delbara

utskyldstitlarna. Härvid skulle enligt 1929 års siffror något över 51 %

hava fallit på andra terminen, d. v. s. man skulle, i stort sett, komma så

nära den matematiska halveringen som möjligt. Emellertid betyder delning

efter annat procenttal än 50 väsentligt ökade tekniska svårigheter vid

såväl debitering som restföring. På grund härav och då en halvering av

uppbörden, på sätt i det föregående utvecklats, synes i stort sett innebära

ett tillfredsställande resultat, torde åtminstone f. n. annan delningskvot

ej böra ifrågakomma.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Även örn delningen verkställes genom halvering av utskyldstitlarna,

kommer uppenbarligen en ordning, som innebär, att sex titlar skola genomförande

delas, att särskilt för debiteringsförrättarna medföra betydande tekniska vigM del

svårigheter. Vid bedömandet av dessa svårigheter måste hänsyn dock weinar

tagas därtill, att av de delbara titlarna vissa, nämligen tionde och skogs- "^3™

vårdsavgift, förekomma förhållandevis sparsamt, att tionden är föremål

för fortgående avskrivning samt att vägskatt och tingshusmedel numera

i avsevärd utsträckning debiteras i samband med kommunaluppbörden.

Det är vidare att märka, att ett stort antal kronodebetsedlar icke upptaga

någon av de delbara titlarna utan blott personella skatter och pen- sedlar kail

sionsavgifter. Enligt Statistisk årsbok för Stockholms stad upptogo år »raMmn^ei

1928 av samtliga i staden utfärdade 347,544 kronodebetsedlar 68,246, eller

nära 20 % av hela antalet, blott utskylder av nu angivet slag. Samtliga

debetsedlar, å vilka delbara utskyldstitlar ej förekomma, skola betalas

under första uppbördsterminen.

Emellertid synes det av praktiska hänsyn påkallat att från delning smärre slutt»

undantaga jämväl debetsedlar å smärre belopp, aven örn de innehålla del- undantagaa

bara titlar. Belöper sig debetsedelns slutsumma blott till mindre belopp, trin delning

måste det nämligen antagas, att fördelen för den skattskyldige att få beloppet

delat icke står i rimligt förhållande till det besvär, som förorsakas

av åtgärden. Tab. 4 utvisar, att i 17 undersökta kommuner år 1929 11,226

debetsedlar eller 31.5 % av hela antalet debetsedlar i dessa kommuner slutat

å högst 10 kronor och att 15,387 eller 43.2 % av samtliga debetsedlar slutat

å högst 20 kronor. Bland de kommuner, som avses i tab. 4, finnas såväl

stads- som landskommuner av olika ekonomisk och social struktur. Det

synes därför kunna antagas, att förhållandena i dessa kommuner med avseende

å debiteringen ej alltför mycket avvika från genomsnittstalen för

hela riket. Då emellertid statistiken omfattar blott något över 1 % av

hela antalet debetsedlar i riket samt avser allenast vissa delar av Stockholms

stad och vissa kommuner i tre län, måste räknas med viss

felmarginal. Det torde dock kunna förväntas, att, örn gränsen för »delbarheten»

sättes vid 10 kronor, åtminstone en fjärdedel av samtliga

debetsedlar i riket undantagas från delning, och att, örn gränsen sättes vid

20 kronor, åtminstone en tredjedel av hela antalet debetsedlar bliva undantagna.

Det synes emellertid vara mindre lämpligt att låta debetsedelns slutsumma

bliva avgörande för frågan, huruvida delning av uppbörden bör

äga rum. Detta med hänsyn därtill, att en debetsedel ofta upptager, utom

personella skatter, pensionsavgift till belopp av 10 kronor eller mera samt

därutöver skatter, som tänkts bliva föremål för delning, till helt obetydliga

belopp. Örn gränsen sättes vid en slutsumma av 10 kronor, skulle i antydda.

ej ovanliga fall, då en debetsedel upptager t. ex. 10 kronor i pensions
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Uppbördsbok.

avgift, omkring en krona i personella skatter oell något ehuru ringa belopp

repartitionsskatt, debiteringsförrättaren nödgas dela sistnämnda belopp,

ehuru vad som komme att falla på den senare terminen måhända ej

ens uppginge till en krona. En dylik ordning är ej lämplig. Delning av

uppbörden synes i stället böra förekomma blott i de fall, då sammanlagda

summan av de i det föregående såsom delbara betecknade titlarna uppgår

till visst lägsta belopp, förslagsvis 10 kronor. Enligt tab. 4 skulle för de

kommuner, denna tabell omfattar, i dylikt fall 19,133 skattskyldiga eller

53.7 % av samtliga skattskyldiga i berörda kommuner fått sin kronodebetsedel

delad och alitsa 46.3 % av de skattskyldiga haft att erlägga hela

sin skatt vid första uppbördsterminen. Även örn resultatet i de kommuner

berörda tabell omfattar ej utan vidare kan betraktas såsom normgivande

för riket i dess helhet, lärer det dock vara befogat att antaga, att vid tilllämpning

av sist angivna regel åtminstone 40 % av hela antalet debetsedlar

i riket förbliva odelade. Ett dylikt resultat synes vara från olika synpunkter

tillfredsställande och regelns antagande skulle väsentligt underlätta

arbetet för alla dem, vilka hava att å tjänstens vägnar taga befattning

med kronouppbörden.

Det är tydligt att, örn man med tillämpning av vad nu anförts från delning

undantager ett betydande antal debetsedlar, den del av hela kronouppbörden,

som kommer att falla å andra uppbördsterminen, måste minskas.

Då det emellertid här i varje enskilt fall är fråga örn jämförelsevis

små belopp, kan minskningens totalsumma icke bliva betydande.

En överslagsberäkning giver vid handen, att högst 2 miljoner kronor

till följd av sist föreslagna regel för begränsning av delningen

komme att överflyttas från andra till första uppbörden. Vad som därefter

kvarstår att betalas å andra uppbörden torde icke understiga 42 % av hela

kronouppbörden.

Det är angeläget, att uppbördsboken erhåller en praktisk uppställning,

så att debiteringsförrättarens arbete ej försvåras utöver vad som kan anses

oundvikligt. I sådant syfte har det formulär till uppbördsbok, som bifogats

förslaget till ändringar i gällande uppbörd sreglemente, uppställts sålunda

att, från vänster räknat, först upptagits de uppbördstitlar, som ej

skola delas, jämte summakolumn för dessa; därefter följa de delbara titlarna

med särskild summakolumn för dessa och slutligen hava införts kolumner

för totalsumman av å debetsedeln påförda utskylder och för vad

som skall erläggas vid första, respektive andra uppbördsterminen. Med

avseende å ordningsföljden mellan utskyldstitlarna har den f. n. gällande

regeln, enligt vilken titlarna äro fördelade efter de tre redovisningsgrupperna

»riksstatsinkomster», »fonders medel» och »diverse medel», icke kunnat

bibehållas. I stället har fördelning skett sålunda, att debiteringen må.

kunna ske på bekvämligaste sätt.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Huruvida delning av utskylder skall ske eller ej, framgår av summakolumnen

för de delbara utskylderna. Är summan i denna kolumn för en

skattskyldig 10 kronor eller däröver, skall delning ske, eljest icke. Grundregeln

är, att hälften av varje särskild delbar titel skall betalas under första

terminen. Denna regel är nödvändig bland annat för att länsstyrelsen vid

efterföljande utskrivning av restlängd skall kunna utan svårighet urskilja

vilka delbelopp av varje titel, som ingå i den summa, vilken för varje skattskyldig

förts till andra uppbörden. Med en sådan ordning synes det icke

behövligt att i uppbördsboken specificera de delbara titlarna å olika rader.

Den metod för de udda öretalens fördelning, som föreslås komma till användning,

framgår av anvisning 4 å det vid förslaget till vissa ändringar

i uppbördsreglementet fogade formuläret till uppbördsbok.

Därest uppbördsboken blir uppställd på angivet sätt, erfordras för varje

skattskyldig blott en debetsedel, även örn uppbörden skall delas. Såsom

framgår av de vid författningsförslagen fogade formulären till debetsedlar,

erhålla dessa samma uppställning som för närvarande är föreskriven

med de ändringar allenast, som betingas av uppbördens delning å två terminer.

Med avseende å de debetsedelsblanketter, som skola användas å lan - det och i fögderistäderna, är följande att märka. Enär den skattskyldige

under viss förutsättning äger rätt att erlägga honom påförda utskylder i

två terminer, specificeras efter den sammanräknade slutsumman vad som

skall betalas under varje termin: plats för två inlämningsbevis utmärkes

och två postanvisningsblanketter, »litt. B» och »litt. A» vidfogas i nu

nämnd ordning, uppifrån räknat. Å vardera av dessa postanvisningsblanketter

finnes anvisning örn vid vilken uppbördstermin det å blanketten

antecknade utskyldsbeloppet skall erläggas. I de meddelanden, som lämnas

å baksidan av debetsedelsblanketten, hava erforderliga jämkningar

och tillägg skett i den f. n. fastställda texten. Dessa debetsedelsblanketter

kunna begagnas även för sådana fall, då hela skattebeloppet skall betalas

vid den första uppbördsterminen, men kommer för dylikt fall postanvisningsblanketten

litt. B ej till användning. — Med avseende å de debetsedelsblanketter,

som skola användas i magistratsstäderna, hava motsvarande

ändringar föreslagits; dessa hava dock blivit mindre omfattande, eftersom

postanvisningsblanketter här ej förekomma.

Det bör i detta sammanhang framhållas, att det för den skattskyldiges

bekvämlighet och i det allmännas intresse står envar skattskyldig fritt att

under första uppbördsterminen erlägga jämväl vad som förfaller till betalning

först under den andra uppbördsterminen. Ej heller lärer den skattskyldige

kunna förmenas att, örn han till äventyrs så önskar, under första

uppbördsterminen erlägga allenast vad som förfaller till betalning under

den andra terminen.

I det föregående har framhållits, dels att flera än två uppbördsterminer

icke kunna ifrågasättas, dels att det är önskvärt, att den första terminen

Debetsedlar.

Tider för

uppbördsterminerna.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

A. Föräta

uppbördsterminen.

1. t länen.

flyttas något bakåt i tiden. Med hänsyn till den tidpunkt, då länsprövningsnämnderna

avsluta sina arbeten, och då det icke kan vara lämpligt

att inkräkta på den åt dessa nämnder anslagna arbetstiden, lärer det icke

vara möjligt att förlägga den första uppbördsterminen tidigare än till november.

Det vore visserligen i hög grad önskvärt, att första uppbörden

kunde ske redan i början av nämnda månad, men med hänsyn till svårigheten

för debiteringsförrättarna att medhinna det tidsödande arbetet med

uppbördsbokens färdigställande och debetsedlarnas utskrivning torde för

landsbygdens del tidigare period än den 10—20 november icke kunna

ifrågasättas. Däremot har ansetts, att i magistratsstäderna dagarna för

första uppbördsstämman kan förläggas inom perioden den 5—20 november.

Tidigare uppbörd än som sålunda föreslagits torde kunna ernås, endast så

vitt man vill godtaga, att debitering och uppbörd åtminstone i viss utsträckning

verkställes på grundval av taxeringsnämndernas beslut, utan

hänsyntagande till prövningsnämndernas ändringsbeslut. En sådan följd

av en delning av uppbörden torde dock örn möjligt böra undvikas.

Vid bedömandet av frågan, huruvida en tillbakaflyftning av tiden för

uppbörden med omkring 15 dagar överhuvud kan genomföras, bör beaktas,

att kronouppbördens delning för debiteringsförrättarna vållar ett avsevärt

ökat arbete. Då den tid, som f. n. står debiteringsförrättarna till buds

för upprättande av uppbördsbok och utfärdande av debetsedlar, är knapp,

lärer det bliva erforderligt, att resultatet av länsprövningsnämndernas arbete

till väsentlig del bringas till debiteringsförrättarnas kännedom tidigare

än under oktober månad. Under förarbetena till den år 1922 beslutade omorganisationen

av prövningsnämnderna (se härom prop. nr 167 år 1922) förutsattes

ock uttryckligen, såväl att prövningsnämnderna skulle hålla två

eller flera sammanträden under månaderna augusti—oktober som ock att

ändringslängder skulle efter varje sammanträde översändas till vederbörande

debiteringsförrättare. Av den vid förevarande p. m. fogade tab. 7

framgår, att flertalet länsprövningsnämnder år 1930 redan vid sammanträden

under augusti eller tidigt under september avgjort ett betydande antal

ärenden. Det måste därför antagas vara möjligt för länsprövningsnämnderna

att utan eftersättande av arbetsproduktens kvalitet allmänt

ordna sitt arbete sålunda, att deras ändringsbeslut bliva till väsentlig del

kända för debiteringsförrättarna senast den 20 september, d. v. s. minst

en månad innan sista ändringslängden måste avgå till debiteringsförrättaren.

Till länsprövningsnämndens slutsammanträde borde blott hänskjutas

det mindretal ärenden av mera omfattande och invecklad beskaffenhet,

som förekommer till behandling. Örn så bleve fallet, synes upprättandet

av uppbördsböckerna kunna avslutas under förra hälften av

oktober. De ändringslängder, som måste expedieras efter länsprövningsnämndernas

slutsammanträden, borde icke vara mera vidlyftiga än

att ändringarna kunde av debiteringsförrättarna iakttagas genom omslut

i uppbördsböckerna. Det synes nödvändigt, att en sådan ordning som

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

nu angivits allmänt bliver genomförd, för att en tillbakaflyttning av tiden

för första uppbörden skall utan olägenhet kunna äga rum.

Det är önskvärt, att jämväl i Stockholm tiden för första kronouppbördsstämman

flyttas bakåt. Denna stämma synes böra sluta å ungefär

samma tid som första uppbördsterminen i länen eller senast den 20 november.

Kronouppbördsstämman i Stockholm har under senare år plägat

börja en fredag och sluta lördagen i påföljande vecka. Den pågår

alltså under en period av nio dagar och kan vid angivna tidsbestämmelse

beräknas infalla tidigast under perioden den 6—14 och senast under

perioden den 12—20 november. Stadens prövningsnämnd skall enligt gällande

bestämmelser hava slutfört sina arbeten under oktober månad

och nämndens protokoll skall justeras senast den 8 november. Någon

ändring i sistberörda tidsbestämmelser ifrågasättes icke. Det kan emellertid

under sådana förhållanden inträffa, att vissa prövningsnämndens

beslut fattas så sent, att rättad debetsedel icke hinner delgivas den skattskyldige

inom den stadgade tiden av 10 dagar före uppbördsstämmans

början. Särskilda bestämmelser, som avse att undanröja olägenheterna av

dylika kollisionsfall, hava inarbetats i det bifogade förslaget till kungörelse

örn ändrad lydelse av vissa paragrafer i gällande reglemente för

uppbördsverket i Stockholms stad (§ 4 i reglementet).

I syfte att bereda ökade möjligheter för mellankommunala prövningsnämnden

att inom föreskriven tid medhinna på nämnden ankommande

arbetsuppgifter förberedes framställning till riksdagen, innefattande

förslag till vissa ändringar i taxeringsförordningen i huvudsaklig

överensstämmelse med hemställan, som av mellankommunala prövningsnämnden

i sådant avseende gjorts. Den mest betydelsefulla ändring i

taxeringsförordningen, som av nu angiven anledning kommer att föreslås,

utgöres av förslag örn begränsning av tiden för anförande av besvär

enligt 118 § taxeringsförordningen över beslut av taxeringsnämnd i

Stockholm. Dylika besvär skola för närvarande i Stockholm ingivas före

klockan 12 på dagen den 31 augusti eller, örn då är helgdag, före klockan

12 på dagen nästföljande söckendag. Det föreslås, att tiden för anförande

av dylika besvär avkortas till klockan 12 på dagen den 10 augusti

eller, örn då är helgdag, klockan 12 på dagen nästföljande söckendag.

Då frågan örn möjligheten att genomföra en delning av kronouppbörden

å två terminer, av vilka den första, på sätt alternativ C2 förutsätter,

skall äga rum under tiden den 10 (i magistratsstäderna den 5)—20

november, jämväl beror av huruvida mellankommunala prövningsnämnden

kan inom föreskriven tid fullgöra densamma åliggande uppgifter, har

sistberörda förslag ansetts böra här omförmälas. Förslag till de ändringar

i 119 och 123 §§ taxeringsförordningen, som påkallas av vad nu

anförts, har vidfogats denna p. m.

!. I Stork

holm.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

B. Andra

uppbördsterminen.

Ej betalda

kronoutskylders

(brande å

reetlängd.

Såsom tid för andra uppbördsterminen kan ifrågasättas en period i början

av någon av månaderna februari, mars eller maj. April torde med

hänsyn, bland annat, till då allmänt förekommande hyreslikvider böra

undvikas. En uppbörd så sent som i maj skulle eftersätta statens intresse

av att erhålla skattemedlen någorlunda tidigt under budgetåret.

Härtill kommer, att såväl städer som landskommuner allmänt bålla uppbörd

av kommunalskatt i maj, se tab. 6. Återstå då februari eller mars.

Vid val mellan dessa månader bör tillses, att kollision med de kommunala

nppbördsstämmorna i görligaste mån undvikes. Av tab. 6 framgår, att

det övervägande antalet av de större städerna hålla uppbörd i mars, men

att ett lika övervägande antal landskommuner hava uppbörd i februari.

Det aritmetiska medeltalet av landskommunernas i februari infallande

uppbördsdagar har befunnits vara den 15 februari (där uppbördsstämma

omfattat flera dagar, har räknats med sista uppbördsdagen). Under sådana

förhållanden vill det synas, som örn den ur angivna synpunkt minst

lägliga tiden för andra kronouppbörden vore mars. Förlägges kronouppbörden

till denna månad, kommer den i kollision med kommunaluppbörden

i städerna. Dessas uppbörd är till beloppet avsevärt större än landskommunernas

(62.5 % av hela kommunaluppbörden i riket mot landskommunernas

37.5 %, se tab. 3). Härtill kommer, att städerna i allmänhet torde

sakna möjlighet att flytta sin kommunaluppbörd till så tidig tidpunkt i

februari, att önskvärt avstånd i tiden uppstår mellan en till februari förlagd

kommunaluppbörd och en till mars fastställd andra kronouppbörd.

Jämväl för de skattskyldiga i de talrika landskommuner, som hålla

uppbörd under senare hälften av februari eller under mars, skulle kronouppbörd

i sistnämnda månad med skäl kännas besvärande. Örn däremot

kronouppbörden förlägges till början av februari, bleve olägenheterna

mindre, ty de kommuner, som hålla sina uppbördsstämmor i denna

månad, torde kunna utan större svårighet framflytta dessa till mars.

Under sådana förhållanden synes lämpligare tidpunkt för hållandet av

andra kronouppbörden än början av februari icke stå till buds. Med

hänsyn därtill, att antalet vid denna uppbörd betalningsskyldiga kan,

på sätt förut angivits, beräknas avsevärt understiga antalet vid den

första uppbörden betalningsskyldiga, torde uppbördsperioden jämväl för

magistratsstäderna kunna begränsas till 10 dagar och för såväl land som

stad förläggas till tiden den 1—10 februari. I Stockholm bör under sådana

förhållanden andra kronouppbördsstämman vara avslutad den 10 februari.

Enligt f. n. gällande ordning föres belopp, sorn icke betalas under uppbördstermin

eller vid uppbördsstämma, omedelbart å restlängd. Delas

uppbörden å två terminer, uppstår fråga, huru restförandet av ogulden

uppbörd lämpligen bör anordnas. Vid kommunaluppbörden tillämpas i

detta avseende olika regler.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

I vissa kommuner tillämpas den anordningen, att skattskyldig, som Alternativt,

ej betalar vid första uppbörden, genast föres å restlängd för det belopp,

som han vid nämnda uppbörd skulle betalat, men ej för mera.

Betalar han ej heller vid andra uppbörden, restföres han då för det vid

denna senare uppbörd förfallna utskyldsbeloppet. —— Det förutsättes i

detta fall, att uppbörden är delad i allenast två terminer. — Nu berörda

ordning, som bär benämnes alternativ X, påfordrar, att fullständiga rest

längder upprättas efter varje uppbörd. Den vid första uppbörden restförde

har alltså möjlighet att vid den andra betala då förfallande belopp

och har, örn han begagnar sig av denna möjlighet, att erlägga indrivningsavgift

allenast för det vid den första uppbörden oguldna beloppet.

Ett dylikt förfaringssätt har ansetts motiverat bland annat av hänsyn

till sådana skattskyldiga, vilka av tillfälliga orsaker, måhända utan eget

förvållande, försummat att betala vid första uppbörden. Systemet är

emellertid förbundet med betydande olägenheter. Erfarenheten från

kommuner, inom vilka ett sådant förfaringssätt tillämpas, visar, att

personer, som restförts vid första uppbörden, blott mera sällan betala

vid den andra. Båda restlängderna bliva därför ungefär lika omfattande

och upptaga med få undantag samma personer. Mot dessa

måste alltså indrivningsåtgärder vidtagas två gånger med ringa mellantid.

Genom detta dubbelarbete försvåras indrivningsförfarandet och

drager detta större kostnad än örn hela utskyldsbeloppet kunnat på en

gång indrivas. Såväl den skattskyldige som — vid införsel — hans arbetsgivare

bliver besvärad av upprepade indrivningsåtgärder och dessa

vålla, då handräckning måste begäras, alla därav berörda befattningshavare

dubbelt arbete.

Nu berörda olägenheter undvikas enligt ett i andra kommuner tilläm- Alternativ Y.

pat system, innebärande att restlängd utskrives först efter sista uppbördsstämman.

Denna ordning, som här benämnes alternativ Y, innefattar

ännu större tillmötesgående mot de restskyldiga än alternativ X, i det

dessa enligt förevarande system icke förrän under senare delen av uppbördsåret

besväras med indrivningsåtgärder. För kommunens kassa är

däremot förfarandet mindre förmånligt. Erfarenheten visar nämligen

icke blott att systemet framkallar benägenhet hos de skattskyldiga att

försumma första uppbördsterminen utan även att resultatet av skattein

drivningen försämras genom dennas försenande. I

I flertalet kommuner tillämpas emellertid en tredje metod, som här Alternativ z.

benämnes alternativ Z. Denna innebär, att örn den skattskyldige icke

å första uppbördsstämman betalar vad han då har att erlägga, hela utskyldsbeloppet

för året anses genast till betalning förfallet och i sin helhet

föres å restlängd. Detta system föranleder blott en större restlängd.

Den restlängd, som måste upprättas efter andra uppbörden, avser blott

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statistisk

lysning

alternativ

skattskyldiga, som betalat vid första uppbörden men försummat att betala

vid den andra, och blir därför föga omfattande. Den, som restföres

efter första uppbörden, får betala indrivningsavgift för hela det å debetsedeln

uppförda utskyldsbeloppet. Detta anses utgöra ett kraftigt påtryckningsmedel

för den skattskyldige att söka redan vid första uppbörden

fullgöra sin skatteplikt.

lie- I sylte att erhålla statistisk belysning av huru ett restföringssystem

enligt alternativ X verkar, hava uppgifter i ämnet, gällande den år 1929

verkställda kommunaluppbörden, införskaffats från tre av de stadskommuner,

där berörda system användes, nämligen Stockholm, Malmö och Motala.

Uppgifterna från Stockholm avse dock blott två taxeringsdistrikt. Resultatet

av undersökningen, som avser skattskyldiga till ett antal av över

74,000 vid första uppbörden och över 68,000 vid den andra, framgår av

tab. 5. Tabellerna 5 I och 5 II utvisa resultatet av uppbörden i dess helhet.

Det framgår, att antalet restförda är tämligen konstant vid båda

stämmorna, dock har andra uppbörden utfallit något sämre än den första

såväl med avseende å antalet betalda debetsedlar som storleken av

influtna belopp. Tab. 5 III gäller debetsedlar, utfärdade för skattskyldiga,

som betalat vid första stämman men restförts vid den andra. Antalet

sådana utgör 4,021. Detta antal motsvarar 5.88 % av hela antalet

debetsedlar vid andra stämman och 12.32 % av hela antalet vid andra

stämman restförda. Medeltalet av de å dylika debetsedlar restförda beloppen

är även lägre än medeltalet av de för samtliga skattskyldiga vid

andra stämman debiterade beloppen. Av denna tabell framgår vidare, att

huvudparten av de vid andra uppbörden restförda utgöres av skattskyldiga,

som restförts även vid första uppbörden. Av uppgifterna torde

jämväl kunna dragas den slutsatsen, att vid tillämpning av alternativ

Z den restlängd, som måste upprättas efter andra uppbörden, icke

kommer att bliva av större omfattning. Under det tab. 5 III visar antalet

skattskyldiga, vilkas skattebetalning försämrats, framgår av tab.

5 IV huru stort antal av de vid första stämman restförda, som vid den

andra betalat vad som av skattebeloppet belöpt å denna stämma. Antalet

sådana är 1,240, motsvarande 1.8i % av hela antalet vid andra stämman

skattskyldiga och — i de två städer, där jämförelse kunnat ske — 4.88 % av

hela antalet vid första stämman restförda. Summan av vad denna grupp

av skattskyldiga sålunda vid andra stämman inbetalat uppgår till ett belopp,

som motsvarar I.15 % av hela det vid andra stämman debiterade beloppet.

Man finner härav, att de skattskyldiga, som kunnat utnyttja fördelarna

av alternativ X, utgjort ett förhållandevis ringa antal. Det kan

uppenbarligen icke vara av större betydelse, örn dessa betala vid andra

uppbörden förfallet belopp å uppbördsstämma eller om jämväl i avseende

å sistberörda skattebelopp indrivningsförfarandet vinner tillämpning.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

I samband med de uppgifter örn tiderna för kommunaluppbördens

hållande, som, enligt vad förut omnämnts, blivit införskaffade från de

större städerna och de s. k. fullmäktigekommunerna på landet, har jämväl

anhållits örn upplysning angående vilket system för restförandet av

kommunalutskylder, som tillämpas inom respektive kommuner. De inkomna

uppgifterna hava sammanställts i tab. 6 lil. Av denna framgår,

att restföring enligt alternativ X tillämpas i ett mindertal kommuner,

motsvarande ej fullt 15 % av städerna och något över 9 % av landskommunerna.

Alternativ Y tillämpas icke i städerna men däremot i

något över 8 % av landskommunerna. Restföring enligt alternativ Z

förekommer i flertalet av kommunerna, nämligen i mer än 66 % av städerna

och mer än 72 % av landskommunerna. I ett icke ringa antal

kommuner, som hålla tre eller flera uppbördsstämmor, sker restföring enligt

en mellanform av alternativen Y och Z, vilken innebär, att restlängd

upprättas först efter andra uppbördsstämman, då hela oguldna utskyldsbeloppet

restföres. Från flera städer, där restföring enligt alternativ Z

tillämpas, har meddelats, att försök tidigare gjorts att föra restlängderna

enligt alternativ X, men att man nödgats övergå till det strängare

alternativet Z. Flera av de största städerna tillämpa emellertid

fortfarande restföring enligt alternativ X; så Stockholm, Malmö och

Norrköping; i Göteborg tillämpas nyss omförmälda mellanform av alternativen

Y och Z. Från åtskilliga landskommuner meddelas vidare, att med

hänsyn till stadgandet i 2 § 1 mom. c) förordningen den 16 december 1927

angående understöd av skatteutjämningsmedel åt synnerligt skattetyngda

kommuner restlängderna numera upprättas i enlighet med alternativ X.

Vid övervägande av vilken ordning för restföringen, som bör tillämpas

beträffande kronouppbörd en, måste särskild hänsyn tagas till de rent

tekniska verkningarna av de olika systemen för restlängdernas upprättande.

Enligt det formulär till uppbördsbok, som i det föregående förordats,

skola icke de särskilda delbara utskyldstitlarna utan blott deras summa av

debiteringsförrättaren delas. Örn restföringen ordnas enligt alternativ X,

måste länsstyrelsen i alla de fall, då en skattskyldig äger rätt att få utskylderna

delade, vid restlängdens upprättande dela varje restförd utskyldstitel

och i restlängden införa vad därav belöper å första uppbörden.

Detta låter sig väl tekniskt göra, eftersom delningen sker genom halvering

med blott den modifikationen, att udda öretal föras till den första uppbörden.

Men restlängdernas upprättande på angivet sätt bliver för länsstyrelserna

ett betungande arbete, vars omfattning och kostnad icke står

i rimlig proportion till de fördelar, som därmed kunna beredas de relativt få

skattskyldiga, vilka försumma att betala vid den första uppbörden men

till äventyrs betala vid den andra. Örn däremot restföring sker enligt alternativ

Z. bliver länsstyrelsernas arbete med upprättandet av restlängd efter

första uppbörden icke mera besvärligt än enligt f. n. gällande ordning. Vad

Den omfattning,

i vilken

olika kommuner

tillämpa

restföring av

kommunalutskylder

enligt de särskilda

alternativen.

Vilket system

bör tillämpas

vid restföring

av kronoutskylder?
1.

Jämförelse

mellan alternativen

X och Z.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

sålunda anförts om arbetet inom länsstyrelserna gäller i det väsentliga även

beträffande motsvarande arbete i magistratsstäderna. I Stockholm och

övriga städer, vilka ej deltaga i landsting, bliver dock arbetet med upprättande

av restlängd efter första uppbörden enligt alternativ X mindre krävande

än i landet i övrigt, eftersom i dessa städer blott inkomst- och

förmögenhetsskatten samt, med undantag för Stockholm, förekommande

tionde och skogsvårdsavgift bliva föremål för delning.

Yad beträffar restlängden efter andra uppbörden kräver tillämpning

av alternativ X upprättande av ny, fullständig restlängd. Denna bleve

visserligen till omfattningen mindre än den första, eftersom den blott komme

att gälla skattskyldiga, som fått sina utskylder delade, men även upprättandet

av en så beskaffad längd bleve tekniskt mycket besvärligt, eftersom

även i detta fall skattebeloppet för en var restförd måste delas på titlar.

Örn åter alternativ Z tillämpas vid restföringen, skola vid andra uppbörden

blott sådana skattskyldiga restföras, som betalat vid första uppbörden

men försummat den andra. Denna restlängd bliver därför mindre omfattande

än den första. Med ledning av uppgifterna i tab. 5 III torde man

kunna beräkna, att vid tillämpning av alternativ Z restlängden efter andra

uppbörden i regel icke kommer att omfatta mer än omkring 12 % av det

antal, som skulle hava restförts vid andra uppbörden, därest alternativ X

tillämpats. Men även örn restlängden bliver av ringa omfattning, kommer

den dock att bliva jämförelsevis besvärlig, eftersom skattebeloppen

måste uppdelas å titlar. Särskilt gäller detta för landsbygden och de

städer, där ett flertal titlar skola delas. Det får dock antagas, att vederbörande

myndigheter skola kunna med nutida tekniska resurser utan

större svårighet bemästra denna uppgift.

Vid valet mellan alternativen X och Z bör hänsyn jämväl tagas till

indrivningen och redovisningen av restförda medel. Det synes uppenbart,

att det senare alternativet är att ur denna synpunkt föredraga. Indrivningen

skulle tydligen i hög grad försvåras, örn alla, som försummat andra

uppbörden, skulle föras å särskild restlängd. Man finge då med blott några

månaders mellanrum två vidlyftiga restlängden vilka i stor utsträckning

avsåge samma skattskyldiga. Det måste befaras, att indrivningen härigenom

skulle fördröjas och att den icke skulle kunna nöjaktigt fullgöras med

de arbetskrafter, som för närvarande äro för ändamålet tillgängliga. Jämväl

redovisningsväsendet skulle i motsvarande grad tyngas. Huruvida

och i vilken mån tillämpning av alternativ Z kan förorsaka ökat arbete

vid indrivning och redovisning är svårt att bedöma. Det är dock att märka,

att vid detta alternativ den andra restlängden städse kommer att avse

andra skattskyldiga än som förekomma i den första. Måhända kommer

det genom den andra restlängden ökade arbetet att kompenseras genom

minskning av antalet vid den första uppbörden restförda.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Alternativ Y innebär, såsom i det föregående näiunts, att restlängd

skall upprättas först efter andra uppbörden. Flera skäl tala dock emot

en sådan ordning. Indrivningen bleve till men för det allmänna försenad

omkring tre månader och svårigheten att indriva utskylderna skulle ytterligare

ökas. Anordningen kan slutligen befaras direkt uppmuntra till

skatteskolkning, därest ej särskilda korrektiv däremot skapas. För vissa

kategorier skattskyldiga kan nämligen uppskovet med indrivningen framkalla

ökad benägenhet att underlåta att betala.

Fn annan tänkbar anordning är, att hela utskyldsbeloppet omedelbart

restföres enligt alternativ Z, men indrivningen av vad som skolat erläggas

vid andra uppbörden uppskjutes tills tiden för denna uppbörd gått till

ända. En skattskyldig, som redan restförts men som kan med kvitto styrka,

att han vid andra uppbörden betalat den del av utskylderna, som då

bort erläggas, skulle vid tillämpning av detta system icke vara pliktig att erlägga

indrivningsavgift för denna del av utskyldsbeloppet. Genom en sådan

anordning skulle tydligen vissa fördelar vinnas. Emellertid kan mot

detta system invändas, att indrivningsarbetet i praktiken komme att möta

samma svårigheter som örn restlängd upprättas såväl efter första som

efter andra uppbörden, ty indrivningsåtgärder med avseende å det på

andra uppbörden fallande beloppet måste i allt fall anstå tills tiden för

andra uppbördsterminen utlupit. Härtill kommer, att anordningen kan

befaras förorsaka oreda vid redovisningen av restantierna.

Av det anförda lärer framgå, att övervägande skäl tala för att frågan

örn restföringen löses i enlighet med alternativ Z. För det allmänna

innebär anordningen uppenbara organisatoriska fördelar. Den bör

även vara ägnad att sporra de enskilda skattskyldiga att ordentligt fullgöra

sin skatteplikt. Då det övervägande flertalet av kommunerna

vid sin uppbörd tillämpa detta system, synes därav kunna slutas, att detsamma

äger stöd av hittills vunnen erfarenhet å förevarande område.

Sedan länsstyrelse och vederbörande uppbördsman i stad med magistrat

efter första uppbörden upprättat restlängd, blir det med avseende å de

titlar, som uppdelas, icke möjligt att såsom f. n. omedelbart exakt redovisa

det inbetalda beloppet på titlar. Den omständigheten, att en del skattskyldiga

kunna antagas hava erlagt jämväl vad som för dem belöper å

andra uppbörden, verkar här hinder. Leverering och redovisning synes

därför böra ske approximativt beträffande de delbara titlarna; för de titlar,

som icke delas, kan däremot exakt redovisning ske så snart restlängden

efter första uppbörden blivit färdigställd. Sedan andra uppbörden inkommit

och andra restlängden färdigställts, kunna även de delbara titlarna

exakt redovisas.

2.'' Attida

alternativ.

a. Sammanfattning.

Redovisning

hos länsstyrelser

och

magistrater.

3 — 3107S6.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kostnader.

Kostnaderna tor kronouppbördens uppdelning hänföra sig väsentligen

till:

1) merkostnad för blanketter;

2) » » debitering och utskrivning av debetsedlar;

3) » » postbefordran m. m.;

4) » » förrättandet av kronouppbörden i städerna;

5) » » länsstyrelsernas befattning med kronouppbörden.

Från merkostnaden för blanketter torde kunna bortses.

ökningen av kostnaderna för kronouppbörden i städerna, vilka kostnader

icke ersättas av statsmedel, bliva utan tvivel ganska betydande. Rörande

storleken av dessa merkostnader har någon beräkning dock ej kunnat

verkställas. Ej heller föreligger någon beräkning av de kostnader,

som föranledas av det ökade arbetet med kronouppbörden inom länsstyrelserna.

Vad angår de ytterligare utgifter, som för debiteringsförrättarna uppstå

genom ökat arbete med debitering och utskrift av debetsedlar, är att märka,

att dessa utgifter i stad med magistrat icke bestridas av statsmedel. För

häradsskrivarna, vilka å landet (inklusive fögderistäderna) verkställa ifrågavarande

arbeten, måste särskilt debiteringen enligt den föreslagna nya

ordningen bliva ej oväsenligt mera betungande än tillförne. Frågan huruvida

på grund härav förhöjd ersättning bör beredas häradsskrivarna har

emellertid ansetts icke böra nu upptagas till behandling.

Ersättning till postverket för debetsedlarnas utsändande samt mottagandet

och redovisningen av uppbördsmedlen utgår enligt av 1920 års

riksdag godkända grunder (skrivelse nr 38), innefattande att ersättning

skall utgöras för debetsedlarnas distribution efter samma avgift som för

inrikes trycksaksförsändelse av lägsta viktsats samt för mottagandet och

redovisningen av uppbördsmedlen efter vanlig inrikes postanvisningsavgift,

minskad med 5 öre för varje inbetald skattepostanvisning, varvid

varje anvisning skall anses lyda å samtliga anvisningars medelbelopp.

Enligt från postverket erhållen uppgift har ersättningen till verket för

1929 års kronouppbörd uppgått till i avrundat tal 634,000 kronor, därav

för debetsedlarnas utsändande 112,000 kronor samt för mottagandet och

redovisningen av uppbördsmedlen 522,000 kronor. Sistnämnda belopp avser

i runt tal 1,740,000 postanvisningar med ett medelbelopp av 68 kronor.

Ersättningen för postanvisning har därvid utgått med 30 öre per styck.

Skulle enahanda grunder tillämpas vid beräknande av postverkets ersättning

för dess befattning med kronouppbörden efter dess omläggning

enligt ovan förordade riktlinjer, lärer ersättningen för kronodebetsedlarnas

utsändande icke beröras av omläggningen. Annorlunda ställer sig

frågan beträffande ersättningen för uppbördsmedlens mottagande och redovisning.

Under antagande att kronouppbördens delning å två terminer

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

skulle medföra dels att antalet under första terminen guldna postanvisningar

skulle bliva oförändrat, dels att antalet under andra terminen

guldna anvisningar skulle utgöra omkring 60 % av de under första terminen

guldna, dels ock att medelbeloppet av varje postanvisning skulle

nedgå till under 50 kronor, skulle ersättningen, med tillämpning å 1929

års förhållanden, hava uppgått till 556,800 kronor, således blott 34,800 kronor

mera än som i verkligheten utgått under år 1929. Postverkets merkostnader

på grund av uppbördens omläggning torde dock näppeligen begränsas

till detta belopp. Med anledning härav torde grunderna för postverkets

ersättning böra upptagas till förnyat övervägande, sedan generalpoststyrelsen

härom verkställt erforderlig utredning.

Då enligt vad förut anförts arbetet med uppbördsböckerna åtminstone

å landet i regel påbörjas tidigt på våren så att de föreligga tillskrivna i

maj månad, men riksdagsbeslut i ämnet icke lärer kunna förväntas bliva

fattat tidigare än i april eller maj, kan ett blivande beslut icke träda

i kraft förrän under år 1932.

När kan

kronouppbördens

uppdelning

genomföras?

Stockholm i finansdepartementet den 14 januari 1931.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Förslag

till

kungörelse om ändring i vissa delar av uppbördsreglementet

den 14 december 1917 (nr 838).

Härigenom förordnas, att §§ 2, 3, 5, 6, 9, 10, 11, 12 och 17 uppbördsreglementet

den 14 december 1917 skola i nedan angivna delar hava följande

ändrade lydelse:

Debitering.

§ 2.

Menn. 1. Kronoutskylder, som förfalla till betalning under allmän uppbördstermin

eller vid allmän uppbördsstämma, skola påföras de skattskyldiga

i uppbördsbok, vilken skall avfattas i enlighet med bifogade formuläret

nr 1.

§ 3.

Mom. 1. Å landet skola de kronoutskylder, vilka, på sätt nedan sägs,

skola uppbäras genom postverket, av häradsskrivaren upptagas å debetsedel,

upprättad i enlighet med bifogade formuläret nr 2. Vid debetsedel

å utskylder, som förfalla till betalning under allmän uppbördstermin,

skola, på sätt nämnda formulär utvisar, vara fogade två av häradsskrivaren

utskrivna, genom perforering frånskiljbara skattepostanvisningar,

utställda å Konungens befallningshavande i länet. Vid annan

debetsedel skall vara fogad en dylik postanvisning.

Blanketter---häradsskrivaren.

Häradsskrivaren har---angivas.

Mom. 2. I stad skola lcronoutskylderna av debiteringsförrättaren upptagas

å en för den skattskyldige enligt bifogade formuläret nr 3 upprättad

debetsedel.

Å landet —- — — formulär.

Tryckning — -— — statsmedel.

§ 5.

Morn. 1. De i--— anmäld.

Vid debetsedlarnas utsändande iakttages:

att debetsedlarna —--adresspostanstalter;

att debetsedlar---sammanbuntade; samt

att debetsedlar, adresserade till avlägset belägna eller med färre post
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

förbindelser försedda postanstaltev, i den man omständigheterna det medgiva,

för postbefordran avlämnas tidigare än övriga debetsedlar.

Därest skattskyldig, som icke före den i § 9 angivna första nppbördsterminens

början erhållit sin debetsedel, inom fyra dagar före uppbär dsterminens

utgång, hos Konungens befallningshavande skriftligen anmäler,

att debetsedeln ej kommit honom till handa, åligger det landskontoret att

under i anmälningen uppgiven adress till den skattskyldige skyndsamt

översända nytt, å debctsedelblankett utfärdat utdrag ur uppbördsboken

beträffande den skattskyldige jämte vidfästade skattepostanvisningar.

Om debetsedlarnas utsändande skall Konungens befallningshavande

årligen i god tid före första uppbördsterminens början låta i den eller de

ortstidningar, som Konungens befallningskavande äger bestämma, införa

kungörelse, tillika innehållande uppmaning till de skattskyldiga att, såvitt

möjligt, icke uppskjuta utskyldernas erläggande till sista dagarna

av uppbördsterminen ävensom underrättelse örn vad den skattskyldige

har att iakttaga, för den händelse att debetsedel icke före första uppbördsterminens

början kommit honom till handa.

Debetsedel med tillhörande skattepostanvisningar, som icke avhämtas å

adresspostanstalten inom åtta dagar efter första uppbördsterminens början,

kommer att av nämnda postanstalt omedelbart översändas till Konungens

befallningsbavande och att av landskontoret sändas till vederbörande

landsfiskal för att vara tillgänglig vid restindrivningen.

Morn. 2. Debetsedlar, varom sägs i § 3 mom. 2, skola senast tio dagar

före den i § 11 angivna första uppbördsstämmans början tillhandahållas

de skattskyldiga. Medelst ----skattskyldiga.

I de städer---till efterrättelse.

§ 6.

Uppbördsbok likasom särskild uppbördslängd över kronoutskylder, som

förfalla till betalning under uppbördstermin eller vid uppbördsstämma,

skall av häradsskrivare och magistrat till Konungens befallningshavande

ingivas, uppbördsbok och uppbördslängd å utskylder, som förfalla till betalning

under allmän uppbördstermin eller å allmän uppbördsstämma, sex

dagar före första uppbördsterminens eller första uppbördsstämmans början

samt uppbördsbok och uppbördslängd å utskylder, som förfalla till betalning

under särskild uppbördstermin eller å särskild uppbördsstämma, sex

dagar före sådan uppbördstermins eller uppbördsstämmas början. Uppbördsbok

och uppbördslängd må ock till Konungens befallningshavande

så tidigt insändas, att de inom nyss nämnda tid kunna till Konungens

befallningshavande inkomma. Särskild uppbördslängd — ---upprättats.

För landet---uppbörden (uppbördsförrättaren).

För stad---början.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Uppbörd.

§ 9.

Å landet försiggår den årliga allmänna uppbörden under två allmänna

uppbördsterminer, den första från och med den 10 till och med den 20

november taxeringsåret, och den andra från oell med den 1 till oell

med den 10 februari nästföljande år; dock må, örn särskilda omständigheter

för någon ort därtill föranleda samt Kungl. Maj:t på framställning

av Konungens befallningshavande och efter generalpoststyrelsens

hörande sådant medgiver, med vad, som enligt nedan angivna stadganden

bort erläggas under första uppbördsterminen, anstå till andra

uppbördsterminen.

Under förutsättning att vad den skattskyldige å kronodebetsedel påföres

i tionde, statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, landstingsskatt,

vägskatt, tingshusmedel och skogsvårdsavgift uppgår till sammanlagt

minst tio kronor, förfalla dessa utskylder och avgifter till betalning med

hälften av sina belopp under vardera uppbördsterminen. Vad eljest den

skattskyldige å kronodebetsedel påföres förfaller till betalning under

första uppbördsterminen.

För erläggande —- — bestämma.

§ 10.

Morn. 1. Å landet har skattskyldig att under uppbördstermin, å vilken

postanstalt som helst inom riket (postkontor eller poststation), med företeende

av den för honom utfärdade debetsedeln jämte bifogad, för uppbördsterminen

avsedd skattepostanvisning, portofritt inbetala honom påförda

kronoutskylder, som förfalla till betalning under uppbördsterminen.

Är skattskyldig berättigad att erlägga honom å kronodebetsedel påförda

utskylder i två terminer, äger han under första uppbördsterminen, med

företeende av debetsedeln jämte för den andra uppbördsterminen avsedd

skattepostanvisning, portofritt erlägga jämväl den del av kronoutskylderna,

som förfaller till betalning först under andra uppbördsterminen.

Inbetalningen bör — —- — växel.

Efter det postanstalten sålunda mottagit likvid, frånskiljer och behåller

postanstalten skattepostanvisning, för vilken betalning er lagts, samt

återställer till den skattskyldige debetsedeln, av vederbörande posttjänsteman

kvitterad och avstämplad i överensstämmelse med anvisningen å

debetsedeln.

Därest någon vill begagna sig av honom enligt § 15 i lagen örn allmän

pensionsförsäkring medgiven rätt att särskilt erlägga pensionsavgift eller

del därav, har han att enligt formulär, som tillhandahålles å postanstalt,

utskriva särskild, å Konungens vederbörande befallningshavande utställd

skattepostanvisning jämte utdrag av debetsedeln i erforderliga delar.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Efter skattepostanvisningens avlämnande oell sedan avgiftsbeloppet erlagts,

meddelar vederbörande posttjänsteman kvitto å utdraget av debetsedeln.

Enahanda gäller, därest arbetsgivare enligt § 18 i nämnda lag

utan sammanhang med kronoutskylderna erlägger pensionsavgift för den,

som hos honom har tjänst eller arbetsanställning. Skattskyldig, för vilken

pensionsavgift genom särskild postanvisning redan guldits, äger att

under första uppbördsterminen i ett sammanhang erlägga återstoden av

honom å kronodehetsedel påförda, under första uppbördsterminen, eliel

under såväl första som andra uppbördsterminen till betalning förfallna

utskyld er; och åligger honom därvid att med företeende av sin debetsedel

och kvitto å erlagd pensionsavgift avlämna ny skattepostanvisning å återstående

belopp, varefter posttjänstemannen å debetsedeln utfärdar kvitto

å vad sålunda erlagts.

Kvitto---gällande.

När uppbördstermin tilländagått, emottager postverket icke vidare

skattepostanvisning å kronoutskylder, som under sagda uppbördstermin

förfallit till betalning. Ej heller emottager postverket i vidare mån än

ovan sägs skattepostanvisning å kronoutskylder till belopp, som icke motsvarar

vad vid uppbördsterminen förfallit till betalning.

Mom. 2. Örn den---debiterats. . . ;

Försummar skattskyldig, som äger rätt att erlägga honom å kronodebetsedel

påförda utskylder i två terminer, att i behörig ordning erlägga

vad sålunda under första uppbördsterminen är till betalning förfallet, är

jämväl vad eljest skolat gäldas först under andra uppbördsterminen till

omedelbar betalning förfallet.

Det åligger landskontoret att särskilt för varje kommun eller kommundel

inom de skilda landsfiskalsdistrikten i länet skyndsamt i tVå

exemplar låta upprätta specifika förteckningar, benämnda restlängdéf,

över till betalning förfallna men icke i behörig ordning guldna kronoutskylder.

Ena exemplaret av dessa restlängder skall av landskontoret

inom en månad efter uppbördstermins slut för resternas indrivning översändas

till vederbörande landsfiskal.

§ 11.

Mom. 1. I stad förrättas den årliga allmänna uppbörden å två allmänna

uppbördsstämmor, som äga rum, den första viss dag eller vissa dagax

under tiden från och med den 5 till och med den 20 november taxeringsåret,

och den andra viss dag eller vissa dagar under tiden från och med den

1 till och med den 10 februari nästföljande år; dock må, örn särskilda omständigheter

för någon ort därtill föranleda samt Kungl. !Maj ;t på framställning

av Konungens befallningshavande sådant medgiver, med vad,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

som enligt nedan angivna stadganden bort erläggas under första uppbördsstämman,

anstå till andra uppbördsstämman.

Under förutsättning att vad den skattskyldige å kronodebetsedel påföres

i tionde, statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, landstingsskatt

och skogsvårdsavgift uppgår till sammanlagt minst tio kronor, förfalla

dessa utskylder och avgifter med hälften av sina belopp under värdera

uppbördsstämman. Vad eljest den skattskyldige å kronodebetsedel pålores,

förfaller till betalning under första uppbördsstämma!!.

§ 12.

Morn. 3. Försummar skattskyldig, som enligt vad ovan stadgats äger

rätt att betala honom å kronodebetsedel påförda skatter och avgifter i två

terminer, att i behörig ordning erlägga vacl sålunda under första uppbördsstämman

är till betalning förfallet, är jämväl vad eljest skolat gäldas

först under andra uppbördsstämman, till omedelbar betalning förfallet.

Det åligger uppbördsmannen att genast låta upprätta restlängd över

till betalning förfallna men icke i behörig ordning guldna kronoutskylder.

Ett exemplar av restlängden skall senast tre veckor efter uppbördsstämmans

slut av uppbördsmannen överlämnas till utmätningsmannen

för indrivning av däri upptagna belopp.

§ 17.

Mom. 1. Skattskyldig, vilken underlåtit att inbetala sina kronoutskylder

i föreskriven tid och ordning, åligger att vid indrivningen av resterande

utskylder erlägga avgift, beräknad efter tre öre för varje full

krona av resterande utskyWernäs slutsumma, då densamma ej överstiger

tjugufem kronor, dock ej mindre än tjugufem öre, och efter sex öre å

varje full krona av berörda slutsumma, när denna överstiger tjugufem

kronor.

Denna kungörelse träder i kraft den

s. 1 Kontrollera mot PDF

Formulär nr 1

Hammarby socken Svartsjö fögderi

U p p b ö r d s ■ b o k

för

år 19 32

Anvisningar:

1. Tid upprättande av uppbördsbok lör stad eller samhälle å landet, lör vilket lorea fastighetsregister

enligt de lör stad meddelade bestämmelser, iakttages, att i stället lör hemmans eller lägenheters

olika beteckningar inlöras kvarterens, tomternas och stadsägorhas beteckningar enligt fastighetsregistret;

har lör tomt eller stadsäga lastställts särskilt namn, inlöres även detta. Är fastighetsregister

ännu icke upplagt, inlöras gårdarnas och stadsjördarnas nummer och namn elter tomte- och

jordeboken.

2. Skall inom samma kommun debitering ske av utskylder till olika väghållningsdistrikt eller

lörsäkringsanstalter, skola de olika väghållningsdistriktens eller lörsäkringsanstalternas medel upptagas

i särskilda kolumner.

3. De kolumner, som lämnats öppna, äro avsedda att användas lör vissa mindre ofta förekommande

utskyldstitlar, exempelvis utskiltningsskatt, bevillning på grund av eftertaxering, grundskatt eller

trosspassevolansavgift samt vissa londers och diverse medel.

4. Under förutsättning att lör någon skattskyldig vad honom påförts i kolumnerna 18—23 uppgår

till sammanlagt minst 10 kronor, förfalla dessa utskylder och avgifter till betalning med hälften av

sina belopp under vardera uppbördsterminen. I dylikt fall upptages i kol.-28-hälften av den i kol.

24 uträknade summan, sedan denna minskats med ett öre lör varje i kolumnerna 18—23 förekommande

udda öretal. Skillnaden mellan kol. 25 och kol. 28 upptages i kol. 26.

s. 2 Kontrollera mot PDF

02

Fol. 21.

Hemmans och lägenhets

Den skattskyl

d i g e s

Frivilliga anteckningar

i'':

Enligt kom- munalskatte- lagen påförda

skattekronor

och skatte- ören

Antal

1

1

2

8

p

l 4

5

6 1

7

Mantalspenningar

Sjukvårdsavgift

rnsions-

avgift

Riddarhusmedel

Olycksfal Isförsäkrings- avgift

Utjämningsskatt

namn

nummer

mantal eller mot-

svarande beteck- ning

titel eller yrke och namn

postadress

Taxerings- värden å

Till kommunal mu-

skätt taxerad (övre ra- den) och besk.-bar

(nedre raden) inkomst

Till ink.- o. förmög.-

skatt taxerat (övre ra-

den) och besk.-bart

(nedre raden) belopp

mankön ]

kvinnkön j

crq

-t

P

a

A

<

®3.

tilläggsavgift

I jordbruks-

fastighet

annan

fastighet

för fas-

tighet

o

B

£

5:

3’

Smedby

i

V»

Lantbrukare

Rotebro

4,130

8,770

1

Karl August Bredberg

30,000

5,000

3,170

6,850

20

50

31

70

/

i

—

60

—

75

25

—

3

78

5

38

»

Kontorist

»

2,080

2,880

Johan Bertil Bredberg

1,750

620

17

50

i

i

60

-

75

10

—

»

Ladug.-karl

»

1,320

1,320

Olof Oskar Jansson

250

—

2

50

i

i

60

-

75

10

—

»

Tjänsteman

Storgatan 21

Skogshyddan

3

Erik Emil Schwartz

Stockholm

3,000

1

50

Svensby

1

21h

—

—

6

.....

8

’

14

Rosendal

1

l/ie

Jordbruksarbetare

1,100

1,100

15

Knut Erland Berg

— ...

-

i

i

-

60

75

5

-

Summa för

|

upp ilaget

-..........

..............

22

—

51

70

4

4

2

40

3

—

50

—

3

78

5 38

s. 3 Kontrollera mot PDF

03

Skogsvårds
avgift
-

08 ii,

1

2

3

4

5

G

7

8

9

10

11

12

13

14

15

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär nr 2.

Kronodebetsedel för år 1932 Nr 301

Svartsjö fögderi: ......................... Hammarby ................... .vocAvn

äg. Lantbrukaren Karl August Bredberg

Smedby

Rotebro

:

På grund av taxering enligt kommunalskattelagen påförda skatte-

Kronor

öre

kronor och skatteören:

för fastighet (taxeringsvärde se nästa sida):. . .......kr.. A?...öre

taxerad inkomst .......77.§9........kr.T

för inkomsts ‘ilin i*...................kr....7.?..öre

i

(besk.bar inkomst ......01 /u.......kr.j

| i

Mantalspenningar å 40 öre för man och 20 öre för kvinna. . .

60

1

2

Sjukvårdsavgift å 50 öre för man och 25 öre för kvinna . . .

75

2

3

3

4

25

—

4

5

Riddarliusmedel (angående befrielse från riddarhuskapitations-

avgift se riddarhusordningen § 5 mom. 2 och 3)......

5

3

78

6

7

Utjämningsskatt: beräknat grundbelopp . . kr. ..........6.- 33...........

efter % av grundbeloppet utgör skatten.......

5

38

7

8

8

9

Annuiteter å förskott för avlösning av frälseräntor......

G

50

9

to

Avbetalningar å odlings- och vattenavtappningslån......

63

40

10

11

11

12

Avgift till Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget......

33

60

12

13

13

14

14

15

15

16

50

16

17

17

18

Prästerskapets till statsverket indragna tionde........

15

63

18

19

Skogsvårdsavgift: .... taxerat rotvärde kr. 2850

37

05

19

20

Statlig inkomst- och förmögenhetsskatt:

taxerat belopp .... kr. ..........§77.9.............

beskattningsbart belopp kr. 6850

297

97

20

21

96

57

21

22

Vägskatt..........................

96

47

22

23

Tingshusmedel . . . . ,..................

2

61

23

Summa att betala

685

81

Därav erlägges: under första uppbördsterminen

412

69

under andra uppbördsterminen

273

12

Häradsskrivaren.

Vid skattelikvid å postanstalt skall

postfunktionären här fästa föreskrivet

inlämningsbevis.

Betalas utskylderna här i riket annorledes

än genom skattepostanvisning,

skall särskilt kvitto (indrivningskvitto)

utfärdas: se debetsedelns baksida.

A B

Vid skattelikvid å postanstalt skall

postfunktionären här fästa föreskrivet

inlämningsbevis.

Betalas utskylderna här i riket annorledes

än genom skattepostanvisning,

skall särskilt kvitto (indrivningskvitto)

utfärdas: se debetsedelns baksida.

Att betalas under andra uppbördsterminen

Befordras

utan kostnad

för den skattskyldige.

SKATTEPOSTANVISNING litt. B.

Debetsedelns

nr

301

å kronoutskylder år 1932. Belopp:

Kronor

ore

Hammarby

socken

Den skattskijldige:

Lantbrukaren Karl August Bredberg

Till Ifungl. Maj:ts befaliningshavande i Stockholms län

Stockholm.

Redovisningsnr

(ifylles även av pst.)

(Postfunktionärs underskrift)

Att betalas under första uppbördsterminen

Befordras

utan kostnad

för den skattskyldige.

SKATTEPOSTANVISNING litt. A.

Debetsedelns

nr

301

Kronor öre

å kronoutskylder år 1932. Belopp: ''l I? : 69m

Hammarby socken

Ben skattskijldige:

Lantbrukaren Karl August Bredberg

Till ljungh Maj ts befallningshavande i Stockholms län

Stockholm.

Redovisningsnr

(ifylles även avpst.)

(Postfunktionärs underskrift)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Specifikation å fastighetsvärden.

Jordbruksfastighet.

Fastighetens beteckning j

Skogsvärde

Tomt- och

industrivärde

Summa

Smedby 1 mtl

30000

30000

Annan fastighet.

Fastighetens beteckning

Markvärde

Byggnads-

värde

Parkvärde

Summa

Annelund

1000

4000

5000

Underrättelser.

Förmenar någon, att utskyld eller avgift, som i uppbördsbok eller särskild uppbördslängd

finnes upptagen, blivit genom fel vid debiteringen obehörigen eller med

oriktigt belopp honom påförd eller att felaktighet ägt rum vid debetsedelns utskrivande,

äger han att däri söka rättelse genom besvär hos länsstyrelsen i det län, inom vilket

debiteringen skett. Besvären skola ingivas till nämnda myndighet inom natt och år,

efter det utskylden eller avgiften blivit klaganden avfordrad; dock ina klaganden på

eget äventyr i betalt brev med allmänna posten till länsstyrelsen insända besvären så

tidigt, att de inom ovan stadgade tid dit inkomma.

Besvär över taxering eller debitering befriar icke den skattskyldige från att i behörig

ordning inbetala honom påförda kronoutskylder; men en var, som vinner nedsättning

i eller befrielse från honom påförda kronoutskylder, är berättigad att, efter ansökan

hos länsstyrelsen i det län, varest debiteringen skett, kostnadsfritt återbekomma vad han för

mycket erlagt jämte ränta därå enligt förordningen den 2 maj 1919 (Sv.förf.-saml.nr200).

Förmenar arbetsgivare, att olycksfallsförsäkringsavgift blivit honom obehörigen

eller oriktigt påförd, äger han för erhållande av rättelse göra anmälan hos riksförsäkringsanstalten

inom ett år efter det avgiften senast bort hava erlagts. Därvid bör medsändas

dels denna debetsedel kvitterad i vad den avser under första uppbördsterminen

förfallet belopp, dels uppgift å antal mans- och kvinnodagsverken var för sig, som

för arbetsgivarens räkning utförts under det år, olycksfallsförsäkringsavgiften avser.

Denna uppgift bör vara bestyrkt av stats- eller kommunaltjänsteman eller av tvenne

trovärdiga personer, vilkas yrken och hemvist böra tydligt angivas. Efter verkställd

utredning återbetalar riksförsäkringsanstalten vad som för mycket erlagts samt återsänder

debetsedeln.

Försummar skattskyldig, som äger rätt att erlägga honom å kronodebetsedel

påförda utskylder i två terminer, att i behörig ordning erlägga

vad sålunda under första uppbördsterminen är tili betalning förfallet, är

jämväl vad eljest skolat gäldas först under andra uppbördsterminen till

omedelbar betalning förfallet.

Skattskyldig, vilken underlåter att inbetala sina utskylder i föreskriven

tid och ordning, åligger att vid indrivningen av resterande utskylder

erlägga avgift beräknad efter tre öre å varje full krona av resterande

utskyldernas slutsumma, då densamma ej överstiger tjugufem kronor, dock

ej mindre än tjugufem öre, och efter sex öre å varje full krona av berörda

slutsumma, när denna överstiger tjugufem kronor.

Kvitto å utskylder, som här i riket betalas annorledes än genom skattepostanvisning,

tecknas ej å debetsedeln, utan skall särskilt kvitto (indrivningskvitto)

vid betalningstillfällét utfärdas. Sådant kvitto skall tecknas å särskild

därför avsedd blankett. På annat sätt meddelat kvitto är icke gällande.

Meddelande till den skattskyldige.

Under första uppbördsterminen till betalning förfallet utskyldsbelopp

erlägges under tiden från och med den 10 till och med den 20 november

innevarande år. Under andra uppbördsterminen till betalning förfallet

belopp erlägges under tiden från och med den 1 till och med den 10 februari

nästkommande år. Likvid erlägges å vilken fast postanstalt som helst i

riket (postkontor eller poststation).

Likviden bör, så vitt möjligt, avlämnas i jämna penningar. Såsom betalningsmedel

må jämväl användas å kungl, postverket ställd postremissväxel,

utfärdad av riksbanken eller annan bank, för vilken Kungl. Majit fastställt

reglemente.

Vid poststation bör betalningen helst ske med sådan växel, därest utskyldsbeloppet

överstiger 1,000 kronor.

Verkställ skatteinbetalning i god tid och uppskjut ej därmed till upp
Obs.

! Skattskyldig bör‘ vid

skattelikvid å postanstalt noga tillse,

att han å debetsedeln erhåller

kvitto av det utseende, som vidstående

avbildning utvisar, att

kvittot lyder å det belopp, som

den skattskyldige erlagt, samt att

debetsedeln är avstämplad.

Vid skattelikvid annorledes än

genom skattepostanvisning skall

särskilt kvitto (indrivningslcvitto)

utfärdas; se underrättelser å debetsedeln.

Kvitto, meddelat i annan ordning,

är icke gällande.

bördsterminens sista dagar.

Nr vid postanstalten

Inbetalat belopp

Kronor

öre

Kvitteras:

(Signatur.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär nr 3.

Nr.

Kronode betsede! för år 19

N. N. stad, kvarteret N. N., huset eller gården nr........, stadsägan nr........

På grund av taxering enligt kommunalskattelagen påförda skattekronor ock skatteören:

lör fastighet (taxeringsvärde se nästa sida):....................kr. ... öre.

( taxerad inkomst.............................. kr.

\ besk.-bar inkomst ........................... kr.

för inkomst

kr. ... öre.

Kr.

öre

Kredit.

Betalt vid första uppbördsstämman

den / 19.............

Annot.

Betalt vid andra uppbördsstämman

den / 19.......... . . .

.........

...

Annot.

Debet.

| Mantalspenningar å 40 öre för man och 20 öre för

kvinna..................

1 Sjukvårdsavgift å 50 öre för man och 25 öre för

kvinna..................

i

j Pensionsavgift: grundavgift..........

tilläggsavgift.........

Riddarhusmedel (ang. befrielse från riddarhuskapitationsavgift

se riddarhusordningen § 5 mom. 2 och 3)

Olycksfallsförsäkringsavgift för år 19.........

Btjämningsskatt: beräknat grundbelopp kr..........

efter ..... % av grundbeloppet utgör skatten

Utskiftningsskatt för aktiebolag och solidariska

bankbolag:

beskattningsbart belopp . . . .kr..........

Avbetalningar å odlings- och vattenavtappningslån.

Debetsedelslösen..............

Prästerskapets till statsverket indragna tionde .

Skogsvårdsavgift:. . . taxerat rotvärde kr.........

Statlig inkomst- och förmögenhetsskatt:

taxerat belopp........kr.......

beskattningsbart belopp.....kr.........

Landstingsmedel..............

Summa att betala

Därav erlägges: vid första uppbördestämman .

vid andra uppbördsstämman

Kr. öre

Uppbördsstämmor för inbetalning av vidstående

belopp hållas å........................ den första

den.......................... kl............ och den

andra den....................... kl..............

Angående kvitto å erlagda utskylder se underrättelser

å omstående sida.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Specifikation å fastighetsvärden.

Jordbruksfastighet.

Fastighetens beteckning

Jordbruks-

värde

Skogsvärde

Tomt- oell

industrivärde

Summa

" ’

.....................................................................

Annan fastighet.

Fastighetens beteckning

Byggnads-

Markvärde värde

Parkvärde

Summa

.................. ..................

..........

..................

1

.................j

Underrättelser.

Förmenar någon, att utskyld eller avgift, som i uppbördsbok eller särskild uppbördslängd finnes upptagen,

blivit genom fel vid debiteringen obehörigen eller med oriktigt belopp honom påförd eller att felaktighet ägt rum

vid debetsedelns utskrivande, äger han att däri söka rättelse genom besvär hos länsstyrelsen i det län, inom vilket

debiteringen skett. Besvären skola ingivas till nämnda myndighet inom natt och år, efter det utskylden eller

avgiften blivit klaganden avfordrad; dock må klaganden på eget äventyr i hetalt brev med allmänna posten till

länsstyrelsen insända besvären så tidigt, att de inom ovan stadgade tid dit inkomma. v&wf

Besvär över taxering eller debitering befriar icke den skattskyldige från att i behörig ordning inbetala honom

påförda kronoutskylder, men en var, som vinner nedsättning i eller befrielse från honom påförda kronoutskylder,

är berättigad att, efter ansökning hos länsstyrelsen i det län, varest debiteringen skett, kostnadsfritt återbekomma

vad han för mycket erlagt jämte ränta därå enligt förordningen den 2 maj 1919 (Sv. förf.-saml. nr 200).

Förmenar arbetsgivare, att olycksfallsförsäkringsavgift blivit honom obehörigen eller oriktigt påförd, äger han

för erhållande av rättelse göra anmälan hos riksförsäkringsanstalten inom ett år efter det avgiften senast hort hava

erlagts. Därvid bör medsändas dels denna debetsedel kvitterad, i vad den avser å första uppbördsstämman förfallet

belopp, dels uppgift å antal mans- och kvinnodagsverken var för sig, som för arbetsgivarens räkning utförts

under det år, olyoksfallsförsäkringsavgiften avser. Denna uppgift bör vara bestyrkt av stats- eller kommunaltjänstemän

eller av tvenne trovärdiga personer, vilkas yrken oell hemvist böra tydligt angivas. Efter verkställd utredning

återbetalar riksförsäkringsanstalten vad som för mycket erlagts samt återsänder debetsedeln.

Likvid bör, såvitt möjligt, avlämnas i jämna penningar. Såsom betalningsmedel må jämväl användas å vederbörande

uppbördsförrättare ställd postremissväxel, ntfärdad av riksbanken eller annan bank, för vilken Kungl. Majit

fastställt reglemente.

ilppbördsmannens kvitto å debetsedeln är ej mot kronan gällande, utan att detsamma försetts med anteckning

av vederbörande uppbördskontrollant.

Försummar skattskyldig, som äger rätt att erlägga honom å kronodebetsedel påförda utskylder

i två terminer, att i behörig ordning erlägga vad sålunda under första uppbördsstämman är till

betalning förfallet, är jämväl vad eljest skolat gäldas först under andra uppbördsstämman till

omedelbar betalning förfallet.

Skattskyldig, vilken underlåter att inbetala sina utskylder i föreskriven tid och ordning, åligger

att vid Indrivningen av resterande utskylder erlägga avgift, beräknad efter 3 öre å varje full

krona av resterande ntskyldernas slutsumma, då densamma ej överstiger tjugufem kronor, dock ej

mindre än tjugnfem öre, och efter sex öre å varje full krona av berörda slutsumma, när denna

överstiger tjugufem kronor.

Kvitto å utskylder, som här i riket betalas annorledes än å oppbördsstämma, tecknas ej å debet
sedeln,

ntan skall särskilt kvitto (indrivningskvitto) vid betalningstillfället utfärdas. Sådant kvitto

skall tecknas å särskild, därför avsedd blankett. Pä annat sätt meddelat kvitto är icke gällande.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Förslag

till

kungörelse om ändring i vissa delar av reglementet för uppbördsverket

i Stockholms stad den 1 april 1921 (nr 219).

Härigenom förordnas, att §§ 4, 6, 10, 11, 13, 16, 19 och 24 reglementet

för uppbördsverket i Stockholms stad den 1 april 1921 skola i nedan angivna

delar hava följande ändrade lydelse:

*

§ 4.

1. Sä snart — ---debiteringslängderna. Därefter skola taxerings
kommissarierna

med iakttagande av det vid detta reglemente fogade formulär

utskriva kronodebetsedlar.

Inom tid---uppbördskommissarierna.

Har---posten.

Har Stockholms stads prövningsnämnd annorledes än i anledning av

besvär höjt skattskyldigs taxering och har prövningsnämndens beslut i

ärendet fattats senare än den 20 oktober, skall den ökning i kronoutskyldemas

belopp, som den skattskyldige till följd av höjningen av taxeringen

har att utgöra, förfalla till betalning först vid den i § 10 angivna andra

kronouppbördsstämman. Har prövningsnäinnden i den ordning och å

tid, som nyss sagts, upphävt eller nedsatt skattskyldigs taxering, åligger

den skattskyldige att erlägga vad å den i § 10 angivna första kronouppbördsstämman

av utskylderna belöper enligt taxeringsnämndens beslut;

och äger den skattskyldige i den ordning, som för restitution av utskylder

är stadgad, återbekomma vad han för mycket erlagt.

2. Sedan —--statskontoret.

§ 6.

1. Genom taxeringskommissariernas försorg---med litt. B.

Uppbördsboken litt. A.--— lösen. Denna uppbördsbok skall, veder
börligen

summerad, å tid, som Överståthållarämbetet bestämmer, avlämnas

till ämbetets avdelning för uppbördsärenden och, försedd med överståthållarämbetets

föreskrift örn uppbördens verkställande, före början av

första kronouppbördsstämman det år, taxeringen skett, av ämbetet överlämnas

till uppbördskommissarierna.

Uppbördsboken litt. B---uppbördskommissarierna.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

$ 10.

1. Å debetsedlarna upptagna utskyldsbelopp skola inbetalas å de uppbördsstämmor,

till antalet fem, som av Överståthållarämbetet för sådant

ändamål utsättas och genom kungörelse tillkännagivas. Den årliga kronouppbörden

försiggår å två uppbördsstämmor, som skola vara avslutade,

den första den 20 november taxeringsåret, och den andra den 10 februari

nästföljande år.

Under förutsättning att vad skattskyldig å kronodebetsedel påföres i

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uppgår till minst tio kronor, förfaller

denna utskyld till betalning med hälften av sitt belopp å vardera

kronouppbördsstämman. Vad eljest den skattskyldige å kronodebetsedel

påföres, förfaller till betalning under första kronouppbördsstämman.

Å första kommunaluppbördsstämman erlägges fulla beloppet av allmän

kommunalskatt till församlingarna eller av allmän kommunalskatt för

gemensamt kommunalt ändamål, all påförd skogsaccis, 20 procent av staden

tillkommande allmän kommunalskatt och kommunal progressivskatt

ävensom debetsedelslösen samt å andra och tredje kominunaluppbördsstämmorna

återstoden av påförd allmän kommunalskatt och kommunal

progressivskatt till staden, hälften å varje.

Skattskyldig, som äger erlägga honom å kronodebetsedel påförda utskylder

i två terminer, må å första kronouppbördsstämman gälda jämväl

den del av kronoutskylderna, som förfaller till betalning först under

andra kronouppbördsstämman. Vidare må skattskyldig å första eller

andra kommunaluppbördsstämman erlägga do utskyldsbelopp, som först

vid senare kommunaluppbördsstämma förfalla till betalning.

§ 11.

Försummar skattskyldig, som äger erlägga honom å kronodebetsedel

påförda utskylder i två terminer, att i behörig ordning erlägga vad sålunda

under första kronouppbördsstämman är till betalning förfallet, är

jämväl vad eljest skolat gäldas först under andra kronouppbördsstämman

till omedelbar betalning förfallet.

Skattskyldig, som underlåtit att å tid och i den ordning, som föreskrivits,

inbetala honom å kronodebetsedel påförda utskylder, skall, därest utskylderna

ej, enligt vad känt är, böra föras till avskrivning eller avkort - ning, för indrivningen av resterande utskylder, påföras ersättning för

indrivningen, vilken ersättning beräknas efter tre öre å varje full krona

av resterande belopp av andra utskylder än kommunal progressivskatt

för gemensamt kommunalt ändamål, då detta belopp ej överstiger tjugufem

kronor, dock ej mindre än tjugufem öre, och efter sex öre å varje full

krona av dylikt oguldet utskyldsbelopp, när detta överstiger tjugufem

kronor. För uraktlåten betalning sålunda stadgad avgift tillfaller stadskassan;

dock skall, därest utskylderna bliva annorstädes än i Stockholm

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

uttagna, lända till efterrättelse vad i restindrivningsförordningen därutinnan

föreskrives. Rörande ersättning för indrivning av kommunal progressivskatt

för gemensamt kommunalt ändamål, pensionsavgift och

olycksfallsförsäkringsavgift gäller vad därom är särskilt stadgat.

Om skyldighet--— stadgat.

§ 13.

1. Sedan vid uppbördsstämma influtna belopp blivit avförda i därför

avsedd kolumn i uppbördsboken, utföras i bokens restlängd specifika uppgifter

å samtliga till betalning förfallna men vid uppbördsstämman icke

gnidna poster ävensom för uraktlåten betalning stadgad avgift, varefter

beloppen summeras. Utdrag av restlängden, upptagande en var skattskyldigs

debetnummer, namn, titel eller yrke, adress, anställning och summan

av honom påförda belopp, skola särskilt för varje uppbördsmans distrikt

eller del därav utskrivas och senast 14 dagar efter uppbördsstämmans slut

för indrivning till honom överlämnas.

§ 16.

1. Restantieposter från kronouppbördsstämma skola av uppbördsmännen

fullständigt redovisas före utgången av tredje månaden näst efter den,

under vilken stämman hållits, antingen med kontanta medel (leverering)

eller, där hinder mött för restantiernas uttagande, på sätt och i den''ordning

under mom. 3 sägs.

Från första---början.

Resterande---10 juli.

§ 19.

Senast fyra månader efter kronouppbördsstämmas avslutande skola uppbördskommissarierna

upprätta och till över stå thållar ämbetets avdelning

för uppbördsärenden avlämna förteckningar, upptagande för varje församling

såväl sådana restskyldiga efter senaste kronouppbördsstämman, som

avflyttat till uppgiven ort utom Stockholm, som ock sådana, vilkas vistelseort

antecknats vara okänd. Dessa förteckningar överlämnas till mantalskommissarien,

vilken har att förse dem med anteckningar örn alla tillgängliga

upplysningar örn restskyldigs vistelseort samt att därefter snarast

möjligt och senast fem månader efter uppbördsstämmas avslutande

återställa dem till Överståthållarämbetet, som omedelbart överlämnar dem

till uppbördskommissarierna för vidtagande av de åtgärder, vartill upplysningarna

för varje särskild restskyldig föranleda.

Mot---uppbördskontor.

Då---avkortningslängd.

I övrigt---uppbördsman.

Därest---konsulatet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

§ 24.

Såväl —--- längderna.

För restantierna efter krononppbördsstämma må i § 13 stycket 1 omförmäld

specificerad restlängd tjäna såsom redovisningshandling.

Denna kungörelse träder i kraft den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga.

Kronodebetsedel N:o

Kvarteret

Litt. A.

i Stockholms stad för år 19

taxering sdistrikt. Fol.

Huset N:o

Utskylder:

Inkomst- och förmögenhetsskatt;

taxerat belopp.....kr. ..........................

beskattningsbart belopp . . » ..........................;

efter % av skattens grundbelopp (se punkt

11 å omstående sida) utgör densamma . . . .

Prästerskapets till statsverket Indragna tionde

Utsklftnlngsskatt för aktiebolag och solidariska

bankbolag:

beskattningsbart belopp

kr.

Ctj ä m ni n gs skatt:

skattens grundbelopp (se punkt

11 å omstående sida) . . kr. ..........................;

efter % ar grundbeloppet utgör skatten

Kommunal progressivskatt för gemensamt

kommunalt ändamål.........

Mantalspenningar å 40 öre för man och 20 öre

för kvinna.............

Sjnkvårdsavgift å öre för man och öre

för kvinna, som erlägger mantalspenningar . .

Riddarhnsmedel (angående befrielse från riddarhuskapitationsavgift

se riddarhusordningen § 5

mom. 2 och 3)............

Skogsvårdsavgift:

taxerat rotvärde kr.

10 kr...........

Olycksfallsförsäkrlngsavgift

rundavgift .

a 13 öre pr

Pensionsavgift
-

( Grun

l Tilla,

Tilläggsavgift

Debetsedelslösen.

Summa att betala

Därav erlägges: vid första uppbördsstämman . . .

vid andra uppbördsstämman . .

Kronor

Kommunala avgifter, som komma att upptagas å särskild

debetsedel (se punkt 10 å debetsedelns baksida), utgå på

grundval av följande taxeringar: _

Taxering enligt kommunalskattelagen:

Taxeringsvärde å fastigheten

•o •£

jordbruksvärde . . . . kr.

skogsvärde ..... »

tomt- och industrivärde . »

Summa kr.

markvärde .

byggnadsvärde

parkvärde .

kr.

Summa kr.

Taxering till kommunal inkomstskatt:

att utgå till Stockholms stad:

taxerad inkomst .... kr.

beskattningsbar inkomst . »

att utgå för gemensamt kommunalt ändamål:

taxerad inkomst .... kr.

beskattningsbar inkomst . »

Taxering enligt förordningen om kommunal progressivskatt:

Beräknat grundbelopp (se punkt 11 å omstående

sida) .... kr. ...........................

Skattekronor

och

skatteören

Uppbördsstämmor för inbetalning av vidstående utskyldsbelopp

hållas ä uppbördskontor,

den första från och

med den till och med den .........................

och den andra från och med den till

och med den

Till betalning förfallet belopp må med företeende av

debetsedeln erläggas å uppbördskontoret antingen kontant

eller genom postremissväxel, ständ att betalas av

bankkontor i Stockholm till nppbördskomiuissarien i

uppbördsdistrikt (se punkt 5

å debetsedelns baksida).

Beloppet kan även inbetalas å uppbördskommissariens

i uppbördsdistrikt tjänstepost
girokonto

N:r , vilken inbetalning dock skall

ske senast den ............................................. (se punkt 6 å debet
sedelns

baksida).

Rörande utskyldernas avlämnande eller insändande direkt till

Överståthållarämbetet för nppbördsärenden medelst

check eller postremissväxel se punkt 7 å debetsedelns baksida.

Stockholm i

taxeringskontor.

Taxeringskommissarie

Å debetsedeln tecknas kvitto endast för under uppbördsstämma

erlagda utskylder, och är kvittot ej gällande med

mindre debetsedeln förses med Överste.thållarämbetets kontrollstämpel.

Om kvitto för annorledes än ä uppbördsstämma

erlagda utskylder, se pnnkt 9 å omstående

sida.

Vid första uppbördsstämman förfallet belopp

kvitteras;

Stockholm i ..... uppbördskontoret den

19

Vid andra uppbördsstämman förfallet belopp

kvitteras:

Stockholm i uppbördskontoret den

19

opaginerad Kontrollera mot PDF

Underrättelser för de skattskyldiga.

A. Besvär m. m.

1. a) Besvär över fastighetstaxeringsnämnds eller taxeringsnämnds beslut, varigenom å andra sidan upptagna taxeringsbelopp

(jämväl de, som utgöra grundval för de kommunala avgifterna) blivit bestämda, skola, med undantag, varom i punkterna

b) d) nedan förmäles, ställas till Stockholms stads prö orting snämnd oell jämte denna debetsedel vara inkomna till

0 verståthåll arämbetets avdelning för uppbördsärenden, n:o C Slottsbacken, Stockholm, senast innan kl. tolv på dagen

den 19

b) Har skattskyldig haft förvärvskälla, som enligt kommunalskattelagens bestämmelser örn beskattningsort är att hänföra till

två eller flera prövningsdistrikt, och har den skattskyldige blivit eller bort bliva taxerad i Stockholm till kommunal inkomstskatt för

inkomst av dylik förvärvskälla eller till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, skola besvär över den skattskyldiges taxering

1 Stockholm för inkomst eller förmögenhet ställas till den mellankommunala prövningsnämnden och vara inkomna till Över
stathållarämbetets

avdelning för uppbördsärenden eller till länsstyrelsen i något av de län, dit omförmälda förvärvskälla är att

hänföra, senast innan kl. tolv på dagen den 19

c) Har skattskyldig icke själv haft förvärvskälla, varom i punkt b) förmäles, men har däremot den skattskyldiges make

haft dylik förvärvskälla, och hava makarna levt tillsammans under hela beskattningsåret eller större delen därav, skola besvär

över den skattskyldiges taxering i Stockholm för inkomst eller förmögenhet ställas till den mellankommunala prövningsnämnden,

försåvitt besvär över makens taxering i Stockholm för inkomst eller förmögenhet enligt vad i punkt b) sägs skola ställas till denna

nämnd. Besvären skola vara inkomna till Överstäthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden senast iunan kl tolv på dagen

den 19

d) Skattskyldig, som till följd av levnadsålder, varaktig oförmåga till arbete, egen eller makes tjänsteanställning, försäkring

i pensionsinrättnmg eller livränteanstalt eller på grund av att han icke mantalsskrivits inom riket anser sig jämlikt 5 § lagen

om allmän pensionsförsäkring berättigad till befrielse från påförd pensionsavgift, skall söka sådan hos pensionsstyrelsen; och

skall ansökning därom vara pensionsstyrelsen tillhanda före utgången av augusti månad nästföljande år vid äventyr att ansökningen

eljest icke upptages till prövning.

2. Anser skattskyldig, att utskyld eller avgift, som å andra sidan finnes upptagen, genom fel vid debiteringen (skatteuträkningen)

obehörigen eller med oriktigt belopp blivit honom påförd eller att felaktighet ägt runi vid utskrivandet av hans

debetsedel, och varder icke rättelse omedelbart vidtagen, sedan anmälan om felaktigheten gjorts hos taxeringskommissarien

äger han däri hos Överståthållarämbetet söka rättelse genom besvär, vilka skola till avdelningen för uppbördsärenden ingivas inom

natt och år efter det utskylden eller avgiften blivit klaganden avfordrad, dock må klaganden pä eget äventyr i betalt brev

med allmänna posten till avdelningen insända besvären så tidigt, att de inom ovan stadgade tid dit inkomma.

över kommunaldebetsedeln (jfr punkt 10 nedan) må besvär anföras i deli å nämnda debetsedel angivna ordning allenast

i det fall, att däri upptagen avgift uträknats felaktigt eller eljest oriktigt påförts.

,3- Förmenar arbetsgivare, att olycksfallsförsakringsavgift blivit honom obehörigen eller oriktigt påförd, äger han för erhållande

av rättelse göra anmälan hos riksförsäkringsanstalten inom ett år, efter det avgiften senast bort hava erlagts. Därvid

bor medsändas dels denna debetsedel kvitterad i vad den avser å första kronouppbördsstäinman förfallet belopp, de°ls uppgift å

antal mans- och kvinnodagsverken var för sig, som för arbetsgivarens räkning utförts under det år, olycksfallsforsäkringsavgiften

avser. Denna uppgift bör vara bestyrkt av stats- eller kommunaltjänsteman eller av tvenne trovärdiga personer, vilkas yrken

och hemvist böra tydligt angivas. Efter verkställd utredning återbetalar riksförsäkringsanstalten vad som för mycket erlagts

samt återsänder debetsedeln.

4. Vad i debetsedeln finnes påfört skall vid uppbördsstämman gäldas, även om besvär blivit anförda. Däremot äger

klagande, som vinner nedsättning i eller befrielse från honom påförd utskyld eller avgift, att kostnadsfritt återbekomma vad

han för mycket erlagt jämte ränta därå enligt förordningen den 2 maj 1919 (Sv. förf.-saml. nr 2U0).

B. Utskyld (‘runs erläggande m. m.

5. Fri aggas utskylderna kontant, bör till undvikande av tidsutdräkt skattskyldig vara försedd nied jämna penningar,

varjämte debetsedeln skull av den skattskyldige företes. Sker betalningen samtidigt för flera debetsedlar, bör vid likviden

lögås specifik och vederbörligen summerad förteckning å inbetalningsposterna. Såsom kontant likvid ä uppbördskontor^ godkännes

jämväl postremissväxel, utfärdad till uppbördskommissamen eller å denne överlåten, ställd att betalas av bankkontor

i Stockholm. 1

6. Inbetalning å tjänatepostgirokonto sker med posten genom inbetalnings- eller girokort, som adresseras till vederbörande

uppbördskommissarie. Blanketter härtill tillhandahållas av postverket. För att inbetalning, som sker i nu nämnd ordning, skall

anses vara å uppbörd-stämman fullgjord, skall inbetalningskortet hava avlämnats å postanstalt eller, där inbetalningen sker medelst

girokort, detta hava inkommit till postgirokontorel i Stockholm senast den . Ä vederbörlig kupong skola

antecknas debetsedelns nummer, taxeringsdistmktets namn och nummer, föl. i uppbördsbok^! och å uppbördsstämman förfallet

belopp.

Inbetalning å uppbördskommissarie^ tjänstepostgirokouto från utlandet kan jämväl ske medelst postanvisning, som avsändes

senast den Å. vederbörlig kupong skola antecknas debetsedelns nummer, taxeringsdistriktets namn och nummer,

fot i uppbordsboken och å uppbördsstämman förfallet belopp ävensom numret å uppbörds kommissariens tjänstepostgirokouto.

7. Likvid kari jämväl ske i följande ordning genom check eller postremissväxel, utfärdad till Överståthållarämbetet för

uppbördsärenden eller å ämbetet överlåten, ställd att betalas av bankkontor i Stockholm. Jamie debetsedel och uppgift

ä avsändarens adress skall checken eller postremissväxeln till Överståthållarämbetet för uppbördsärenden. n:o G

Slottsbacken, expeditionstid kl. iO j\ m. - H e. m., insändas eller avlämnas sä tidigt, att densamma senast den

töre expeditionstidens slut kominer Överståthållarämbetet för uppbördsärenden tillhanda.

Betalas i nu angiven ordning med samma check eller postremissväxel liera debetsedlar, skall över dessa bifogas förteckning

säls rit för varje uppbördskontor, med angivande av de olika debetsedlarnas nummer, taxerinjsdistrikts namn och nummer,

fol. och belopp.

8. Skattskyldig, som fullgjort skattclikvid genom postgiro, postanvisning från utlandet eller till Överståthållarämbetet

for uppbördsärenden insand check eller postremissväxel, får å insänd debetsedel eller å transsumt av debetsedel tecknat kvitto

sig tillställt i tjänstebrev under uppgiven adress.

9. Försummar skattskyldig, som äger rätt att erlägga honom å kronodebetsedel påförda utskylder i två terminer, att i behörig

ordning erlägga vad sålunda under första uppbördsstämman är till betalning förfallet, är jämväl vad eljest skolat gäldas först

under andra uppbördsstämman till omedelbar betalning forfallet.

Skattskyldig, vilken underlåter att inbetala sina utskylder i föreskriven tid och ordning, skall påföras ersättning för indrivningen

av resterande utskylder, vilken ersättning beräknas elter tre öre å varje full krona av oguldna utskyldsbeloppet, då

detta ej överstiger tjugufem kronor, dock ej mindre än tjugufem öre, och efter sex öre å varje full krona av oguldna utskyldsbeloppet,

nar detta överstiger ^tjugufem kronor. I nu angivet utskyldshelopp inräknas ej kommunal progressivskatt för

gemensamt kommunalt ändamål; å oguldna beloppet av dylik skatt beräknas eli indrivningsavgift av tro öre för varje full krona.

Kvitto A utskylder, som bellas annorledes än å uppbördsstämma, tecknas ej ä debetsedeln, utan

skall särskilt kvitto (indrivningskvitto) vid betalning stillfället utskrivas; och skall detta, då betalningen

sker till befattningshavare vid uppbördsverket i Stockholms stad, för all vara gällande vara försett

med överslälhållarämbetels kontrollstämpel.

tO Den skattskyldige åliggande kommunala avgifter (utom kommunal progressivskatt för gemensamt kommunalt ändamål)

upptagas å särskild kommunaldebetsedel, betecknad med Litt. B, vilken nästkommande år utsändes eller utdelas å tid sorn

genom kungörelse tillkännagivas.

!'''' Beträffande beräkning av grundbelopp för inkomst- och förmögenhetsskatt, se 18 § förordningen deli 28 september

1928 (bv Ion.-sami. nr 373) och tabell, inf. i Sv. förf.-saml. 1928 nr 387, samt för kommunal progressivskatt och utjämnmgsskatt

se forordningarna den 28 september 1928 (Sv. förf.-saml. nr 374 och 375) och tabell, inf. i Sv. förf.-saml.

19Jo nr 38o.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Förslag''

till

förordning om ändrad lydelse av 100, 119 och 123 §§ taxeringsförordningen

den 28 september 1928 (nr 379).

Härigenom förordnas, att 100, 119 oell 123 §§ taxeringsförordningen

den 28 september 1928 skola i nedan angivna delar erhålla följande ändrade

lydelse:

100 i

1 mom. Det åligger protokollföraren bos länsprövningsnämnden att senast

den 25 oktober i rekommenderat brev med allmänna posten tillsända

dels ägare eller därmed likställd innehavare av varje sådan fastighet, vilkens

taxering varit föremål för nämndens efter särskild prövning meddelade

beslut, dels ock varje skattskyldig, vilkens taxering för inkomst eller

förmögenhet eller för avverkat virke varit föremål för nämndens efter

särskild prövning meddelade beslut, underrättelse örn beslutet medelst utdrag

av nämndens protokoll. Vad nu sagts äger icke tillämpning, då beslut

inneburit allenast, att taxering för inkomst eller förmögenhet efter

yrkande av annan än den skattskyldige rättats i avseende å felaktighet

vid beräkningen eller införingen i inkomstlängden av ortsavdragen.

Har ----klaganden.

119 §.

1 mom. Besvär--avses.

Besvären skola ingivas i länen före klockan tolv på dagen den 15 juli

eller, örn då är helgdag, före klockan tolv på dagen nästpåföljande söckendag,

och i Stochholm före klockan tolv på dagen den 10 augusti eller, örn

då är helgdag, före klockan tolv på dagen nästföljande söckendag.

2 mom. Har skattskyldig---belägna.

Besvär, varom i första stycket förmäles, skola ingivas, därest Stockholm

är en av de kommuner, där taxering ägt eller bort äga rum,

före klockan tolv på dagen den 10 augusti eller, örn då är helgdag, före

klockan tolv på dagen nästföljande söckendag, och eljest före klockan

tolv på dagen den 15 juli eller, örn då är helgdag, före klockan tolv på da

gen nästföljande söckendag.

123 §.

1 mom. Har fastighet---fastigheten,

eller har--• — vederbort,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

eller har---äga rum,

eller har under löpande taxeringsperiod nytt taxeringsvärde åsatts fastighet

eller jämlikt 8 § sista stycket kommunalskattelagen taxeringsvärde

fördelats å olika i taxeringsenhet ingående fastigheter eller delar av fastigheter

eller framställning örn vidtagande av sådan taxeringsåtgärd avslagits,

men ägare eller därmed likställd innehavare av fastigheten icke

erhållit föreskriven underrättelse därom före den 15 juni, därest beslut

fattats av taxeringsnämnd i något av länen, men före den 10 juli, därest

beslutet fattats av taxeringsnämnd i Stockholm, och före den 1 december,

därest beslutet fattats av prövningsnämnd,

eller har — — — taxerad,

må---kammarrätten.

2 mom. Den som---förmögenhet,

den som---skett,

den som---ort,

den som---skattskyldig,

den som---skattskyldig,

den som —--— skatt,

den som---självdeklaration,

den som uti stadgad ordning avlämnat behörig självdeklaration och ej

gjort sig skyldig till sådan underlåtenhet, som enligt 39 § 1 mom. andra

punkten föranleder förlust av talan, men som blivit taxerad till inkomst

eller förmögenhet med avvikelse från deklarationen och icke erhållit föreskriven

underrättelse därom före den 15 juni, därest heslutet fattats av

taxeringsnämnd i något av länen, men före den 10 juli, därest beslutet

fattats av taxeringsnämnd i Stockholm, och före den 1 december, därest

beslutet fattats av prövningsnämnd,

den som —--nämnts,

så ock den,---felaktig,

må---kammarrätten.

3 morn. Den som---virkesdeklaration,

den som uti stadgad ordning avlämnat behörig virkesdeklaration men

blivit taxerad för avverkat virke med avvikelse från deklarationen och

icke erhållit föreskriven underrättelse därom före den 15 juni, därest beslutet

fattats av taxeringsnämnd i något av länen, men före den 10 juli,

därest beslutet fattats av taxeringsnämnd i Stockholm, och före den 1 december,

därest beslutet fattats av prövningsnämnd,

den som---nämnts,

så ock den---felaktig,

må---kammarrätten.

Denna förordning träder i kraft den

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av 22 och 26 §§ kungörelsen den 28

september 1928 (nr 382) med vissa föreskrifter rörande taxerings
förfarandet.

Härigenom förordnas, att 22 och 26 §§ kungörelsen den 28 september

1928 med vissa föreskrifter rörande taxeringsförfarandet skola i nedan

angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

22 §.

7 morn. Fastighetslängderna och inkomstlängderna skola dagen efter

avslutande av kronouppbördstermin eller kronouppbördsstämma i huvudskrift

insändas till länsstyrelsen, i fögderi omedelbart av häradsskrivaren

och i stad, där magistrat finnes, genom magistratens försorg. Skogsvårdsavgiftslängden

kvarstannar hos häradsskrivaren eller magistraten,

till dess den, på sätt i 17 § 1 mom. stadgas, påföljande år överlämnas till

ordföranden i det årets taxeringsnämnd.

26 §.

1 mom. Länsprövningsnämndens ändringslängder —--7 länsstyrel
sen.

Med ledning---skogsvårdsavgift.

Ändringslängderna rörande fastighetstaxering och taxering för inkomst

eller förmögenhet skola dagen efter avslutande av kronouppbördstermin

eller kronouppbördsstämma återställas till länsstyrelsen av vederbörande

häradsskrivare och magistrat.

Denna kungörelse träder i kraft den

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av § 3 moni. 3 förordningen den 31

mars 1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar

i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall

i arbete.

Härigenom förordnas, att § 3 mom. 3 förordningen den 31 mars 1922

angående uppbörd av avgifter för försäkringar i r iksf orsa kri n gun n ctn 1 fou

jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete skall erhålla följande

ändrade lydelse:

§ 3.

Moni. 3. Efter avslutandet av första terminen eller första stämman för

den allmänna kronouppbörden och sedan därvid influtna avgifter blivit

hos länsstyrelsen bokförda, skall länsstyrelsen låta till riksförsäkringsanstalten

utanordna dels vad i vederbörlig ordning influtit, dels ock vad

som åtgår för att fylla det belopp, som enligt riksförsäkringsanstaltens i

mom. 1 omförmälda förteckningar skall i sin helhet tillkomma anstalten.

Denna förordning träder i kraft den

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av § 1 kungörelsen den 31 mars 1922

(nr 132) med närmare bestämmelser örn inbetalning och redovisning

av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen

örn försäkring för olycksfall i arbete.

Härigenom förordnas, att § 1 kungörelsen den 31 mars 1922 med närmare

bestämmelser örn inbetalning och redovisning av avgifter för försäkringar

i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall

i arbete skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade lydelse:

§ 1.

De försäkringsavgifter---»Olycksfallsförsäkringsavgifter».

Efter avslutandet av första terminen eller första stämman för den allmänna

kronouppbörden och sedan därvid influtna avgifter blivit i föreskriven

ordning bokförda, skall så snart ske kan och senast före den 1 februari

varje år av länsstyrelserna till riksförsäkringsanstalten utanordnas

dels från berörda titel vad i vederbörlig ordning influtit, dels ock från det

å riksstaten för ändamålet uppförda anslaget vad som åtgår för att fylla

det belopp, som enligt riksförsäkringsanstaltens i § 3 mom. 1 av nämnda

förordning omförmälda förteckningar skall i sin helhet tillkomma anstalten.

Länsstyrelserna---riksstatsanslag.

Denna kungörelse träder i kraft den

4 — 810786.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

TABELLER

Tabell 1. Kronouppbörden åren 1923, 1927 och 1928 samt kommunaluppbörden

år 1923.

(Enligt 1924 års uppbördssakkunniga.)1

D e

) i t e r a t

Antal debet- sedlar

terat belopp

kr.

deltal

kr.

3,113,502

241,317,810

77

3,341,045

269,208,571

80

3,386,271

278,114,338

82

2,774,886

326,621,064

118

Kronouppbörden 1923 ......

1927 ......

1928 .....

Kommunaluppbörden 1923

I n fl

itet vid uppbo

r d

R e s 11 ö r

vid uppbörd

Debetsedlar

Belopp

Debetsedlar

Belopp

Antal

O/

/O

Kr.

%

Me-

deltal

kr.

Antal

%

Kr.

O/

/O

Me-

deltal

kr.

Kronouppbörden

1923 ............

2,156,976

69.2S

207,735,463

86-08

96

956,526

30.72

33,582,347

13.92

35

1927 ............

2,356,259

70.62

235,863,488

87.61

100

984,786

29.48

33,345,083

12.3 9

34

1928 ............

2,392,141

70.0 4

245,287,323

88.20

103

994,130

29.36

32,827,015

11.80

33

Kommunalupp-

börden 1923...

1,763,013

63.5 4

261,746,247

80.14

148

1,011,873

36.4 6

64,874,817

19.86

64

Fördelning å län m. m„ se 1924 års uppbördssakkunnigas betänkande sid. 270 o. f.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Tabell 2. Vid kronouppbörden år 1929 debiterade belopp, fördelade efter titlar.

----

Landsbyg-

Magistrats-

Summa för

Summa för

hela

den och

städerna

hela riket

Stockholm

riket

fögderistä-

utom

utom

Kr.

derna

Stockholm

Stockholm

%

Statsskatter:

801,062

264,131

1,065,193

102,311

1,167,504

0.41

Prästerskapets till statsverket in- dragna tionde........................

2,147,913

102,528

2,250,441

22,020

2,272,461

0.80

Statlig inkomst- och förmögen- hetsskatt.............................

40,262,794

56,449,480

96,712,274

57,813,667

154,525,241

54.n

Utjämningsskatt........................

1,072,808

1,722,188

2,794,996

2,190,235

4,985,231

Lis

Utskiftningsskatt för bolag.........

—

—

—

53,655

53,655

0.02

Skogsvårdsavgift.......................

2,353,784

7,091

2,360,875

143

2,361,018

0.83

Kommunala skatter:

Landstingsskatt.......................

39,092,943

17,769,940

56,862,883

—

56,862,883

20.04

Vägskatt .................................

26,438,150

—

26,438,150

—

26,438,150

9.32

Tingshusmedel ........................

615,336

9

615,345

—

615,345

0.21

Sjukvårdsavgift ........................

1,001,326

330,165

1,331,491

127,888

1,459,379

0.51

Kommunal progressivskatt för ge- mensamt kommunalt ändamål

—

—

—

300,049

300,049

O.n

Statliga försäkringsavgifter:

Pensionsavgifter.......................

9,029,837

•

6,580,733

15,610,570

3,715,800

19,326,370

6.81

Olycksfallsförsäkringsavgifter......

2,283,020

559,691

2,842,711

338,613

3,181,324

1.12

Försäkringsavgifter till bolag:

Brandstodsmedel .....................

1,971,623

35,584

2,007,207

—

2,007,207

0.11

3,312,713

1,361

3,314,074

—

3,314,074

1.11

Hästförsäkringsavgift ...............

263,583

14,500

278,083

—

278,083

O.io

Frivilliga ledamotsavgifter:

Riddarhusmedel .......................

9,830

9,140

18,970

10,210

29,180

O.oi

Ledamotsavgift till hushållnings-

189,120

11,636

200,756

200,756

O.oi

Diverse:

1

Avbetalningar å odlings- o. vatten- avtappningslån ....................

1 317,101

19,126 1,336,227

1,336,227

0.41

Annuiteter å egnahemslån ........

1,856,321

100,329 1,956,650

l

1,956,650

0.69

Övriga titlar ..........................

255,192

282,114 537,306

3,602

2540,90t

0.19

Debetsedelslösen ...................

349,218

144,9581 494,176

3,733

497,901

0.18 ^

Summa

134,623,674! 84.404 704|219,028,378 64,681,926 283,710,304| lOO.oo

1 Sammanställningen har beträffande länen verkställts med anlitande^av riksräkenskapsverkets

siffermaterial; beloppen skilja sig beträffande vissa titlar i någon man från Statistiska central
-

byråns uppgifter.

2 Därav hagelskadeförsäkringsavgift........................ 59,252 kronor

mjältbrandsförsäkringsavgift ..................... 21,333 »

lasarettsmedel i Gävle stad ..................... 245,706 »

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Tabell 3. Beloppet av åren 1929 och 1930 å vissa talar debiterade kronoutskylder

samt år 1929 debiterade kommunalutskylder m. m.

(ur Sveriges OH. Statistik).

Utskyldstitel

Landsbygden

Städerna

Summa

hela riket

Därav Stockholm

År

Kr.

%

Kr.

%

Kr.

Kr.

%

Inkomst- och förmö- genhetsskatt :

1929 ...........................

35,620,000

23.1

118,873,634

76.9

154,493,634

57,813,667

37.4

1930 ..........................

39,731,728

23.5

129,558,104

76.5

169,289,832

63,332,249

37.4

Utjämningsskatt:

1929 ...........................

913,537

18.2

4,109,325

81.8

5,022,862

2,219,716

44.8

1930 ...........................

959,984

17.8

4,445,549

82.2

5,405,533

2,411,547

44.6

Skogsvårdsavgift:

1929 ..........................

2,377,859

99.6

8,570

0.4

2,386,429

143

1930 ...........................

2,066,793

99.6

8,524

0.4

2,075,317

189

•

Tilläggspensions-

avgift:

1929 ...........................

8,527,458

51.1

8,162,102

48.9

16,689,560

2,706,855

16.2

1930 ...........................

8,820,899

50.7

8,591,553

49.8

17,412,452

2,888,050

16.6

Antal skatte-

kronor:

1929 ...........................

16,181,052

36.4

28,263,416

63.6

44,444,468

11,604,108

26.1

1930 ..........................

17,626,421

37.0

30,075,524

63.0

47,701,945

12,424,777

26.0

Egentliga kommunal- utskylder år 1929

Kommunal progressiv-

skatt........................

2,995,388

17.4

14,227,341

82.6

17,222,729

7,469,558

43.8

Allmän kommunalskatt..

123,188,908

38.6

197,105,896

61.6

320,294,804

64,396,990

20.2

Personliga avgifter.........

738,787

67.1

362 645

32.9

1,101,432

127,786

11.6

Summa 1929

126,923,083

37.6

211,695,882 |

62.5

338,618,9651

71,994,334 |

21.3

Att erläggas år 1930.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 4. Uppgifter för vissa landskommuner och delar av städer om antalet kronodebetsedlar år 1929 samt

dessas fördelning efter belopp, m. m.

1

t

2

3

4

6

8

9

K o ni ni u n

Samtliga

debetsedlar

1

Samtliga

restförda

debetsedlar

Debetsedlar

å högst

10 kronor

Debetsedlar

å högst

20 kronor

Debetsedlar

å blott per- sonella skat- ter (man- talspennin- gar och sjuk- vårdsavgift)

Debetsedlar, å

vilka samman

av vissa före- kommande

skatter1 över- stiger 10 kr.

Restförda

av sist- nämnda

grupp

Antal

skatt- skyldiga,

som på- förts både

inkomst- och för- mögen- hetsskatt

Antal i resp.

kommuner

mantalsskrivna

skattskyldiga,

som påförts

landstingsskatt

men ej inkomst- och förmögen- hetsskatt

antal

summa

skatt kr.

medel- tal kr.

antal

% av

alla

medel- tal kr.

antal

% »x

alla

antal

% av

alla

antal

% av

alla

antal

% av

alla

antal

% av

alla

o. lands- tings- skatt

antal

% av

kol. 8.

Stockholms stad.

Matteus 5 tax.-dist. ...

8,698

718,786

82: 6 4

3,315

38.1

44: 76

2,597

29.86

3,309

38.0 4

333

3.8

4,925

56.6

1,598

32.4

Katarina lil distr.......

9,269

555,119

59: 8 9

5,204

56. t

42: 62

2,378

25.6 6

3,155

34.04

188

2.0

5,053

54.5

2,947

58.3

—

—

—

Säger

17,967

1,273,905

70: 90

8,519

47.4

43: 4 9

4,975

27.69

6,464

35.98

521

2.9

9,978

55.6

4,545

45.6

—

—

—

Stockholms län.

Börstils socken

1,847

34,691

18: 78

209

11.8

11: 68

1,028

55.7

1,399

75.7

367

19.9

519

28.1

34

6.6

760

522

68.7

Almunge ■>

1,111

61,647

55: 49

162

14.6

34: 9 2

430

38.7

655

59.0

148

13.3

434

39.1

60

13.7

501

242

48.3

Rådmansö >

1,142

27,845

24: 88

214

18.7

14: 56

601

52.6

846

74.1

168

14.7

366

32.0

47

12.8

270

393

145.6

Möja »

480

11,774

24: 68

221

46.o

19: 64

182

37.9

279

58.1

52

10.8

229

47.7

104

45.4

163

99

60.7

Gustafsbergs »

1,502

148,329

98: 7 5

396

26.4

58: 41

267

17.8

388

25.8

86

5.7

1,149

76.6

315

27.4

998

67

6.7

Salems

1,405

96,931

68: 9 9

399

28.4

44: 14

421

30. o

624

44.4

195

13.9

827

58.9

223

27.0

625

224

35.8

Grödinge *

984

84,796

86: 17

284

28.9

34: 21

342

34.8

539

54.8

152

15.4

447

45.4

126

28.2

412

141

34.2

Vårdinge »

985

61,505

62: 4 4

169

17.2

26: 5 9

401

40.7

631

64.1

187

19.0

398

40.4

70

17.6

383

236

61.6

Del av Sundbyb:gs stad

1,297

143,762

110: 84

652

50.3

70: 21

289

22.8

374

28.8

184

14.2

924

71.2

462

50. o

916

75

8.2

» » Lidingö >

2,413

405,049

167: 86

806

33.4

94: 2 3

613

25.4

881

36.5

369

15.8

1,568

65.0

505

32.2

1,420

197

13.9

Säger

13,166 1,076,329

81: 75

3,512

26.7

54: 7 5

4,574j 34.7 4

6,616

50.8

1,908

14.5

6,861

52.1

1,946

28.4

6,448

2,196

34.1

Södermanlands lön.

Hölö socken ............

891

49,960

56: 0 7

160

18.0

27: 9 0

267

30. o

483

54.2

109

12.2

. 449

50.4

71

15.s

348

265

76.1

Flens » ............

1,584

127,102

80: 2 4

337

21.8

41: 99

365

23.0

576

36.4

172

10.9

1,052

66.4

199

18.9

911

251

27.6

Säger

2,475

177,062

71: 54

497

20.1

37: 28

632

25.5

1,059

42.8

281

11.4

1,501

60.6

270

18.o

1,259

516

41.0

Älvsborgs län.

Sundals-Ryrs socken...

694

13,759

19: 83

102

14.7

7: 17

447

64.1

518

74.6

109

15.7

194

28.0

4

2.1

112

256

228.6

Timmele socken ......

552

20,673

37: 4 5

46

8.3

22: 2 6

318

57.6

378

68.5

58

10.5

197

35.7

8

4.1

192

201

104.7

Lilla Edets mu n.-samli.

744

83,052 lil: 6 3

240

32.8

29: 7 9

280

37.6

352

47.3

124

16.7

402

54.0

122

30.3

399

89

22.3

Säger

1,990

117,484

59: 04

388

19.6

22: 9 6

1,045

52.5

1,248

62.7

291

14.6

793

39.8

134

16.9

703

546

77.7

35,598

2,644,780

74: 80

12,916

36.8

45: 6 7

11,226

31.5

15,387

43.2

3,001

8.4

19,133

53.7

6,895

36.0

8,410

3,258

38.7

1 Tionde, statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, skogsvårdsavgift, landstingsskatt, vägskatt och tingshusmedel. (Det torde observeras, att kol.

ej är direkt jämförbar med kol. 3—5}

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Tabell 5. Uppgifter för vissa städer eller delar av städer om resultatet av

kommunaluppbörden vid första och andra uppbördsstämman år 1929. * *

Kommun

Debiterat

Influtet

Restfört

Antal

debet-

sedlar

Belopp

kr.

Me-

del-

tal

kr.

Antal

debet-

sedlar

%

av

alla

Belopp

kr.

%

av

debi-

terat

be-

lopp

Medel-

tal

kr.

Antal

debet-

sedlar

%

av

alla

Belopp

kr.

%

av

debi-

terat

be-

lopp

Me-

del-

tal

kr.

Två taxerings- distrikt i Stock- holms stad ......

Malmö stad ........

Motala stad.........

Säger

Två taxer.-distrikt i

Stockholms stad

Malmö stad.........

Motala stad .........

Säger

14,496

56,823

2,847

I. F<

547,830

4,901,348

143,162

irsta

37: 79

86: 2 6

50: 2 9

komn

8,546

30,540

2,123

luna

59.0

53.7

74.6

luppbör

390,399

4,008,354

119,182

dssti

71.8

81.8

83.2

imman

45: 68

131: 26

56: 14

l.

5,950

26,283

724

41.0

46.8

25.4

157,431

892,994

23,980

''

28.7

18.2

16.8

26: 4 6

33: 98

33:12

74,166

14,428

51,146

2.847

5,592,340

II.

791,302

4,829,425

143,162

75: 40

indra

54: 84

94: 4 2 i

50: 2 oj

41,209

korn!

7,803

25,940

2,032

55.fi

nun

54.1

50.7

71.4

4,517,935

aluppböi

546,018

3,876,068

121,885

80.8

rdssl

69.0

80.3

85.1

109: 68

amma

69: 98

149: 42

59: 9 8

32,957144.4

n.

1

6,625 45.9

25,206 49.8

I

815|28.6

1,074,405

245,284

953,357

21,277

19.2

31.0

19.7

14.9

32: 60

37: 02

37: 82

26: n

68,421 5,763,889 84: 24

35,775 52.814,543,971

78.8

127: 02

32,646|47.7

1,219,918

21.2

37: 3 7

lil. Debetsedlar, utfärdade för skattskyldiga, som betalat vid första kommunaluppbördsstämman,

men restförts vid den andra.

Kommun

Antal

% av hela

antalet debet- sedlar vid

andra

stämman

% av hela

antalet vid

andra

stämman

restförda

Vid andra

stämman å

dylika debet- sedlar rest- fört belopp

Medeltal

kr.

% av hela

det vid andra

stämman

debiterade

beloppet

% av hela

det vid andra

stämman

restförda

beloppet

Två taxer.-distr. i

Stockholms stad

937

6.4 9

14.14

44,001

46: 96

5.56

17.9

Malmö stad.........

2,946

5.7 6

11.69

217,297

73: 7 6

4.60

22.3

Motala stad.........

138

4.86

16.98

6,334

45: 90

4.4 2

29.8

Säger

4,021

5.8S

12.32

267,632

66: 66

4.64

21.9

IV. Debetsedlar,

utfärdade för skattskyldiga, som restförts vid första kommunaluppbörds-

stämman men vid den

andra betalat vad av

skattebeloppet belöpt å denna stämma.

Kommun

Antal

% av hela

antalet debet- sedlar vid

andra

stämman

% av hela

antalet vid

första

stämman

restförda

Vid andra

stämman å

dylika debet- sedlar inbe- talt belopp

Medeltal

kr.

% av hela

det vid andra

stämman

debiterade

beloppet

Två taxer.-distr. i

Stockholms stad

271

1.88

4.56

15,575

57:4 7

1.97

Malmö stad.........

1 914

1.79

* _

46,393

50: 7 6

0.96

Motala stad.........

55

1.98

7.60

4,581

83: 2 9

3.20

Säger

1,240

1.81

4.88''

66,549

53: 67

1.15

1 Av dessa 914 inbetalade 414 samtidigt till stadsfogden även första stämmans skatt med kr. 18,783: 78.

* Jämförelsen blir här ej adekvat, emedan ett ej obetydligt antal av de i Malmö vid första stämman

restförda icke varit betalningsskyldiga vid andra stämman.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

<4

It

Tabell 6. Uppgifter för olika grupper av kommuner örn antalet kommunala

uppbördsstämmor, tiderna för hållandet av uppbördsstämmor

samt metoder för ej betalda kommunalutskylders förande å restlängd.

Uppgifterna avse år 1930 och gälla dels 68 av de 72 största städerna (med över 5,000 inv.),

dels 193 större och mindre landskommuner, för vilka kommunaldebetsedlar funnits tillgängliga

hos Svenska Landskommunernas Förbund, grupp A, dels ock 652 landskommuner med

minst 1,500 inv. (s. k. fullmäktigekommuner), grupp B. Uppgifterna avse stämmor för uppbörd

av egentliga kommunalutskylder, ej pensionsavgifter eller skogsaccis. 1

I. Antal kommunala uppbördsstämmor.

Antalet kommunala

Kommunerna

, fördelade efter antalet kommunala uppbördsstämmor i

varje kommun

uppbördsstämmor i

varje kommun

Städerna

Landskommunerna i

grupp A

Landskommunerna i

grupp B

antal

%

antal

%

antal

%

1.................

3

1.55

3

0.46

2

1

1.47

113

58.55

286

43.86

B..................

53

77.94

71

36.7 9

325

49.85

4.................

13

19.12

6

3.11

38

5.83

5..................

1

1.47

—

—

—

Summa

68

100

193

100

652

100

II. Tider, då kommunala uppbördsstämmor hållits.1

Månad, då kommu-

Städerna

Landskommunerna i

grupp A

Landskommunerna i

grupp B

nåla uppbörds- stämmor hållits

Antal uppbördsstämmor

Antal uppbördsstämmor

Antal uppbördsstämmor

i varje

månad

Ytr av an- talet städer

i varje

månad

% av antalet

kommuner

i varje

månad

% av antalet

kommuner

Februari............

10

14.71

183

94.8 2

550

84.8 6

Mars..................

42

61.76

8

4.15

92

14.11

April ...............

9

■ 13.24

4

2.0 7

23

3.53

Maj ..................

Juni..................

26

38.2 4

32

16.58

171

26.28

37

54.41

46

23.88

134

20.55

Juli ..................

22

32.8 5

62

32.12

249

38.19

Augusti ............

10

14.71

49

25.89

202

30.98

September .........

56

82. s 6

66

34-20

233

35.74

Oktober ............

(i

8.82

16

8.2 9

48

7.36

1 Några få uppbördsstämmor, sorn i landskommunerna hållits i januari, hava i tabellen

hänförts till februari.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

lil. Olika metoder för ej betalda kommunalutskylders förande å restlängd och

antal kommuner, där dessa metoder tillämpats. 1

Metod för restförandet av kommunal-

Kommunerna, fördelade efter den hos envar av

dem tillämpade metoden för restförandet av

kommunalutskylder

utskylder

Städerna

Landskommunerna i

grupp B

antal

%

antal

%

Om likvid ej sker å första stämman, restföres

vad som då skolat betalas men ej mera

10

14.70

59

9.09

Restlängd upprättas ej förrän efter sista

uppbördsstämman..........................

_

53

8.17

Örn likvid ej sker å första stämman, rest- föres debetsedelns hela belopp (= hela

utskyldsbeloppet för året) ...............

45

66.18

470''

72.42

Restlängd upprättas ej förrän efter andra

stämman men då restföres hela oguldna

utskyldsbeloppet för året. Tre eller flera

stämmor hållas ...............................

13

19.12

50

7.70

Annan metod för restförandet tillämpas

—

-

17

2.02

Summa

68

100

649»

100

1 I 82 av dessa landskommuner hava de skattskyldiga tillfälle att inbetala sin skatt under

en till tva nomader efter första uppbördsstämma^ Först efter utgången av denna frist

upprättas restlängd.

* Uppgifter lämnas blott för de 649 landskommuner i grupp B, uti vilka år 1930 hållits

två eller flera kommunala uppbördsstämmor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Tabell 7. Uppgifter om 1930 års ordinarie prövningsnfimnders arbeten, avseende

samma års taxeringar.

Prövningsnämndsområde

Tid för samman- träden

Antal skattskyldiga,

upptagna i andrin ge- lang der

Antal skatt

skyldiga,

upptagna

ändrings- längder på

grund av

meiian- kommunala

prövnings- nämndens

beslut

Summs

skatt- skyl- diga,

upp- tagna

i änd- rings- läng- der

Antal

besvär

till

pröv- nings- n ären- den

Antal av

lands - kamre- rarens

sär- ''

skilda

yrkan- den bos

prövn.- nämn- den

första

sista

från

första

samman-

trädet

från

andra

samman-

trädet

Stockholms stad

15/s; "/»

“Ao—*°/io

425

1,755

151

2,331

1,905

1,118!

Stockholms

län ...

s/»-u/.

•/»•

2,763

113

2,876

820

| 2,102

Uppsala

»

9/»-l7»

7io—7io

197

880

39

1,116

399

814

Södermanlands

» ..

"/•

7»o—7io

1,015

600

44

1,659

390

1,102

Östergötlands

» ...

“/s-"/»

"/•

392

580

74

1,046

566

544

Jönköpings

»

*/»-%

7i0—9/lO

639

468

53

1,160

838

475

Kronobergs

»

M/8-"/s

7n- 7io

188

478

36

702

712

262

Kalmar

»

7»-uA

7»—‘7io

974

979

.52

2,005

858

1,392

Gotlands

»

**/•■

-77»

247

15

262

146

80

Blekinge

»

m/s—"/«

V»

544

339

29

912

488

475

Kristianstads

7io—“A»

391

927

39

1,357

689

600

Malmöhus

“/•

,9/o

1,608

99

1,707

1,569

345;

Hallands

Ie/»-17/»

•7»-7i«

537

506

33

1,076

434

769

Göteborgs o. Bohus län

9-*’/»; “A»

965; 932; 1,020

110

3,027

1,594

862

Älvsborgs

län ...

,e/8-,e/e

“/.-“/o

1,434

82

1,516

1,015

662j

Skaraborgs

» ...

*6/8 —’7/s

,!/9—* * * S79

556

342

58

956

580

527

Värmlands

"/•

7»

910

65

975

808

114

örebro

»

B/s-9/8

»Ao-7»

887

945

65

1,897

824

1,178

Västmanlands

>

*7/*-*°/8

*/io—*/io

654

837

59

1,550

756

914,1

Kopparbergs

» ...

n/e—,s/s

”/»—Vi»

1,275

1,179

67

2,521

948

l,677j

Gävleborgs

* ...

»7»-7io

1,346

1,880

38

3,264

744

2,692;

Västernorrlands

»

•/o—1’/»

7»o—7i»

1,962

830

41

2,833

1,483

1,555

Jämtlands

*7/s—*8/"

Vio—7i»

616 ,

468

42

1,126

475

6731

Västerbottens

» ...

**/8-’%

7io-9/io

1,415

821

66

2,302

1,050

1,304i

Norrbottens

“/•-

-80/8

1,274

43

1,317

494

902j

Summa

—

-

39,

980

1,513

41,4931

20,585

23,138

1

Meiiankommunala

prov-

ningsnämnden •

7»-7»

Vio—7>o|

—

—

—

— |

360

79i

Summa!

—

- II

39,980

1,513

41,493||^0,945

23,217

Anmärkning: I förestående siffror äro icke medräknade de fall, då äkta makars taxeringar

ändrats enbart på grund av de år 1930 utfärdade nya bestämmelserna (sv. förf.-saml. nris

190 och 191).

5 — 310786.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:233 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied förslag till ändrad tid för kronouppbörden jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  2. BevU 1931:36 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad tid för kronouppbörden jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  3. FK 2TU 1931:6 Första kammarens andra tillfälliga utskotts memorial Nr 6 s. 1 i texten