Sök i Ratio Lex

Angående statsbidrag till upprensning av avloppskanalerna till Mästermyr i Gotlands län

1931-01-03 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:20, Angående statsbidrag till upprensning av avloppskanalerna till Mästermyr i Gotlands län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 20.

1

Nr 20.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående statsbidrag till

upprensning av avloppskanalerna till Mästermyr i Gotlands

län; given Stockholms slott den 3 januari 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet von Stockenström anför:

Den 31 december 1902 beviljade Kungl. Majit lån från odlingslånefonden

med 229,700 kronor till ett företag, avseende torrläggning av Mästermyr

inom Levede, Fardliems, Hemse, Alva, Hablingbo, Silte och Sproge

socknar i Gotlands län, vilket belopp motsvarade lånesökandenas andel

i den beräknade kostnaden för företaget.

Ifrågavarande företag planlades vid en under åren 1898—1899 hållen

syn enligt lagen den 20 juni 1879 örn dikning och annan avledning av vatten.

Kostnaden för företaget beräknades vid syneförrättningen till

396,800 kronor. Båtnaden uppskattades till 791,266 kronor 8 öre. Enligt

den i samband med lånets beviljande fastställda arbetsplanen omfattade

företaget en areal örn 2,641 hektar 84 ar, varav 71 hektar 14 ar åker och

2,570 hektar 70 ar annan mark.

Hillring lill riksdagens protokoll ISSI. 1 sand. iS hii/t. (Nr 20.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 20.

Den 31 december 1907 beviljades till företaget ytterligare lån från odlingslånefonden

med 7,600 kronor för bestridande av på lånesökandena

belöpande andelar i dels vissa förrättningskostnader, sammanlagt 9,434

kronor 12 öre, vilka kostnader icke medräknats vid beräkningen av det

år 1902 beviljade lånet, och dels ett belopp å 3,625 kronor 44 öre, varmed

kostnaden för intill 1906 års utgång verkställt arbete, räntor ej medräknade,

funnits överstiga vad för samma arbete beräknats vid 1898—1899

års syneförrättning.

Efter det sedermera vissa av företaget berörda jordägare, representerande

sammanlagt 41.64 procent av det genom torrläggningen uppkommande

förbättringsvärdet, avsagt sig båtnaden av företaget, och dem

åvilande betalningsskyldighet sålunda överflyttats på övriga i företaget

kvarstående delägare, och sedan förnyad beräkning av arbetskostnaderna

givit vid handen, att dessa kunde förväntas komma att stiga till i

runt tal 540,000 kronor, beviljades ytterligare till företaget den 18 december

1908 från odlingslånefonden ett försträckningsbelopp av 302,700 kronor.

Härav har till företaget utbetalats 287,600 kronor Återstoden, eller

15,100 kronor, som hade beräknats på mark, vars ägare icke sökt lån, har

icke tagits i anspråk. Av förenämnda lån, 287,600 kronor, belöpte 69,000

kronor på lånesökandenas egen jord och 218,600 kronor på samma intressenters

andel i den jord, beträffande vilken båtnadsavsägelse ägt rum.

Till företaget har sålunda utgått lån från odlingslånefonden med sammanlagt

(229,700 + 7,600 + 287,600 =) 524,900 kronor, vilket belopp, fördelat

med 306,300 kronor på lånesökandenas egen jord och 218,600 kronor

på båtnadsjord, motsvarat lånesökandenas andel i nyssnämnda kostnadssumma

540,000 kronor.

Företaget blev i sin helhet fullbordat år 1910 och godkändes den 10 januari

1911 av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Med skrivelse den 31 maj 1927 överlämnade statens arbetslöshetskommission

till Kungl. Majit bland annat dels två till kommissionen ställda

skrivelser från länsstyrelsen i Gotlands län av den 17 november 1925 och

den 17 november 1926 med anhållan örn upprensning genom kommissionens

försorg och på statsverkets bekostnad av avloppen genom Mästermyr,

dels ock ett av lantbruksstyrelsen den 1 oktober 1926 på kommissionens

begäran avgivet yttrande i ärendet. Vid länsstyrelsens förstnämnda

skrivelse var fogad en av statens lantbruksingenjör C. H. Wallér verkställd

utredning angående behovet av berörda upprensning, och var lantbruksstyrelsens

yttrande åtföljt av ett utav statens extra lantbruksingenjör

Carl Berner i två alternativ uppgjort förslag till utförande av

rensningsarbetet.

Lantbruksingenjören Wallér har uppgivit, att samtliga avlopp avsevärt

igenslammats. Den kraftiga uppgrundningen av avloppen under de

senaste femton åren efter företagets färdigställande gåve vid handen, att

avloppens igenslamning inom den egentliga myren fortskrede synnerli
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majlis -proposition Nr 20.

yell snabbt. Det vore därför fara att, därest åtgärder ej i tid vidtoges,

hela det dyrbara arbetet med myrens utdikning inom ej alltför avlägsen

framtid vore tillspillogivet. Jordägarna vore så betungade av kostnaderna

för myrens första utdikning, att det torde vara omöjligt för dem

att för det dåvarande gälda några som helst kostnader för avloppens

rensning och, när ändring i deras ekonomiska förhållanden inträdde i och

med odlingslånens slutamortering, torde myren vara fullständigt försumpad.

Lantbruksstyrelsen har framhållit, att uppgrundningen, som till övervägande

del vore att tillskriva försummelse i underhållet, innebure ett

allvarligt äventyrande av den med utdikningsföretaget uppnådda torrläggningseffekten.

Omedelbart vidtagande av åtgärder för kanalernas

upprensning vore enligt styrelsens uppfattning i högsta grad av behovet

påkallat. Från statens sida vore i detta avseende stora intressen att

bevaka, då ett uppskov med utförandet av erforderliga rensningsarbeten

med visshet kunde förväntas leda till att de tidigare torrlagda områdena

ånyo försumpades och utsikterna för staten att återfå till företaget lånade

medel minskades. Lantbruksstyrelsen ansåge sig kunna förorda

rensningsarbetets utförande enligt Berners förslag, alternativ II, slutande

å ett kostnadsbelopp av 58,200 kronor.

Länsstyrelsen har anfört, att delägarna i dikningsföretaget vid inför

länsstyrelsen den 5 november 1926 hållet sammanträde framhållit, att de

blivit vilseledda genom för lågt beräknade kostnader för själva utdikningsföretaget,

i det att dessa med omkring 70 procent överstigit det ursprungliga

kostnadsf örsl aget, att de därigenom och genom att en stor

procent av de ursprungliga markägarna avsagt sig båtnaden av företaget

blivit i hög grad betungade av de annuiteter, som erfordrades

för amortering av beviljade statslån, samt att företaget ingalunda lämnat

den vinst genom jordförbättring, sorn ställts i utsikt vid företagets igångsättande.

Vidare har länsstyrelsen anfört följande:

Då riktigheten av vad delägarna sålunda anfört icke torde kunna bestridas

samt delägarna även i så måtto varit missgynnade, att de icke,

såsom fallet torde hava varit på åtskilliga andra håll, för vattenavledningsföretaget

kommit i åtnjutande av något anslag av statsmedel utan

återbetalningsskyldighet, syntes det billigt, att upprensningsarbetet utfördes

på statens bekostnad utan bidrag från delägarnas sida, till vars erhållande

för övrigt ringa utsikt torde förefinnas. Det borde ock beaktas,

att staten hade ett stort ekonomiskt intresse av att myrutdikningen

vidmakthölles. Under de senare åren hade vid flerfaldiga tillfällen lotter

i myren blivit utmätta för gäldande av förfallna annuiteter å odlingslånet,

men vid därav föranledda exekutiva auktioner hade några anbud

ej erhållits, utan statsverket hade fått vidkännas kostnaderna för auktionerna.

Vidtoges ej med det snaraste åtgärder för kanalernas upprensning,

torde staten i framtiden komma att göra en betydande förlust

genom uteblivna amorteringar å de lämnade lånen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 20.

Statens arbetslöshetskommission meddelade i sin skrivelse, att kommissionen,

på skäl, som den därvid angav, icke ansett sig böra bifalla länsstyrelsens

framställning. Kommissionen fann det emellertid ur statsintressets

synpunkt kunna sättas i fråga, huruvida icke åtgärder i annan

ordning borde vidtagas av staten i och för säkerställande såväl av de

genom torrläggningsföretaget gjorda markförvärven som av statens

fordringar. Då lämnande av ekonomiskt bistånd till Mästermyrs markägare

syntes väl motiverat, hemställde kommissionen, att Kungl. Maj:t

täcktes vidtaga åtgärder i av kommissionen angiven riktning.

Med skrivelse till Kungl. Majit den IG september 1927 överlämnade sedermera

länsstyrelsen i Gotlands län sju från åtskilliga delägare i Mästermyren

gjorda likalydande framställningar om beviljande av medel för

erforderlig upprensning av kanalerna i myren, i vilka framställningar

gjorts gällande, att upprensningen vore oundgängligen nödvändig, därest

icke stora värden skulle ga förlorade, att arbetet vore av synnerligen

brådskande natur, samt att sökandena med sina ekonomiska resurser

icke såge sig i stånd att bära kostnaderna för arbetet.

Länsstyrelsen hemställde, att Kungl. Majit måtte uppdraga åt arbetslöshetskommissionen

att i sin arbetsplan upptaga och med till kommissionens

förfogande ställda medel utföra ifrågavarande arbete eller, därest

Kungl. Majit ej funne skäl därtill, på annat sätt tillmötesgå de gjorda

framställningarna.

I två likalydande motioner till 1928 års riksdag (1:115; 11:200) anhölls,

att riksdagen ville till upprensning av kanalerna i Mästermyr enligt Berners

omförmälda, av lantbruksstyrelsen godkända alternativ II anslå ett

belopp av 58,200 kronor.

I utlåtande över berörda motioner hemställde jordbruksutskottet, efter

tagen kännedom örn innehållet i samtliga ovannämnda handlingar, att

riksdagen måtte medgiva, att Kungl. Majit finge utan hinder av gällande

bestämmelser, efter den närmare prövning, som kunde befinnas erforderlig,

för upprensning av kanalerna i Mästermyr bevilja lån med intill

58,200 kronor från statens avdikningslånefond. Utskottet yttrade därvid

följande.

Av vad i ärendet anförts framginge, att underhållet av de genom berörda

dikningsföretag upptagna avloppskanalerna blivit i sådan grad

åsidosatt, att en omedelbar upprensning syntes ofrånkomlig för att icke

de ur såväl enskild som allmän synpunkt betydande värden, vilka med

företaget avsetts att vinnas, skulle gå helt till spillo. Denna intressenternas

uraktlåtenhet kunde utskottet icke undgå finna vara i särskild

grad anmärkningsvärd med hänsyn till den delägarna i företaget såsom

innehavare av lån från odlingslånefonden åliggande underhållsskyldigheten.

Enligt vad länsstyrelsen och lantbruksstyrelsen uttalat, kunde intressenterna

på grund av under årens lopp starkt tilltagande försämring

i företagets ekonomiska läge icke tänkas vara i stånd att själva bestrida

de erforderliga rensningsarbetena. Med avseende å de förluster, som

genom kanalernas vidare igenslamning skulle följa för det allmänna,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Kr 20. 5

ville utskottet särskilt erinra, att omkring 40 procent av jordägarna avsagt

sig båtnaden av företaget. Då odlingslån i förevarande fall beviljats

jämväl beträffande båtnadsjord, hade följt, att odlingslånen kommit

att i motsvarande omfattning fördelas å enbart sådan jord med därav

följande minskad säkerhet för staten. Vid sådant förhållande torde

statens möjlighet att återfå sina utlägg i väsentlig män bliva beroende

av att det ifrågasatta upprensningsarbetet koinme till stånd.

I det läge, som saken sålunda befunne sig, syntes utskottet en ytterligare

medverkan från statens sida knappast kunna undvikas. Med avseende

å den form, vari en sådan medverkan borde lämnas, hade i motionerna

ifrågasatts beviljande av statsbidrag utan återbetalningsskyldighet.

Med hänsyn till den uraktlåtenhet i fråga örn underhållet, som

intressenterna låtit komma sig till last, och jämväl i betraktande av de

konsekvenser, som skulle kunna följa av beviljande av direkt bidrag,

kunde utskottet icke förorda denna väg utan ansåge, att understödet borde

givas i form av lån. I fråga örn beloppets storlek, vilket i motionerna

upptagits i överensstämmelse nied vad lantbruksstyrelsen tillstyrkt,

föranledde detta ingen utskottets erinran. Utskottet ville härvid understryka

angelägenheten av att kravet på ett tillfredsställande fortgående

underhåll av avloppskanalerna bestämt upprätthölles. En viss garanti i

detta avseende torde för övrigt ligga däri, att intresset för odling å myren

enligt vad som inom utskottet upplysts befunne sig i ständig stegring.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan (skr. nr 222/1928).

Sedan lantbruksstyrelsen efter remiss i utlåtande till Kungl. Maj:! den

5 juni 1928 tillstyrkt, att Kungl. Maj:! måtte för upprensning av kanalerna

i Mästermyr bevilja lån med högst 58,200 kronor från statens avdikningslånefond,

att jämlikt de för tillgodonjutande av lån från nämnda

fond gällande bestämmelser utgå till de intressenter i företaget, vilka

genom anmälan till lantbruksstyrelsen förklarade sig önska bliva delaktiga

av sådant lån för gäldande av på dem belöpande andelar i kostnaderna

för arbetet, samt Kungl. Maj:t därefter anbefallt länsstyrelsen i

Gotlands län att, efter vederbörandes hörande, avgiva utlåtande i ärendet,

har länsstyrelsen i utlåtande den 2 november 1928 anfort följande.

Länsstyrelsen hade genom i vederbörande kyrkor kungjort tillkännagivande

kallat delägarna i Mästermyr till sammanträde i Hemse den

3 augusti 1928 för att inför länsstyrelsen överlägga och eventuellt fatta

beslut i ärendet. Vid sammanträdet hade kommit tillstädes allenast tre

delägare, vilka samstämmande förklarat, att delägarna i Mästermyr,

vilka vore hårt betungade av redan erhållna lån för myrens utdikning,

icke önskade något ytterligare lån för ändamålet men på anförde skäl

hemställde örn utverkande av statsbidrag utan återbetalningsskyldighet.

Då länsstyrelsen emellertid funnit sig icke böra åtnöja» med det uttalande,

som sålunda gjorts av ett fåtal delägare, vilka icke visat sig äga

uppdrag att föra övriga delägares talan, hade länsstyrelsen i skrivelser,

som genom vederbörande landsfiskalers försorg delgivits intressenterna i

utdikningsföretaget, ställt uppmaning till dessa att skriftligen giva tillkänna,

huruvida de önskade bliva delaktiga i det ifrågasatta odlingslånet

för kanalernas upprensning eller icke. De till 120 uppgående intressenter

inom Sproge, Levede, Fardhems, Hemse, Alva och Silte socknar,

vilka besvarat frågan, hade samtliga utom en givit ett nekande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 20.

sval-. Även intressenter inom Hablingbo socken syntes ställa sig på samma

ståndpunkt.

Den utgång, frågan sålunda fått, vore icke för länsstyrelsen någon

överraskning. Delägarna i Mästermyr hade redan för myrens utdikning

ådragit sig en skuld, som högst väsentligen överstege den ursprungligen

beräknade kostnaden för utdikningsföretaget. Det kunde icke förvåna,

att de vore mindre benägna att belasta sin jord med ytterligare lån för

samma ändamål.

Det borde emellertid ej få bero vid att icke något åtgjordes för myrens

upprensning. Stora värden stöde på spel såväl för de enskilda jordägarna

som för det allmänna och särskilt för staten såsom fordringsägare.

Upprensningen borde utföras snarast möjligt och i ett sammanhang.

På grund härav och under åberopande av vad tidigare i ärendet anförts

hemställde länsstyrelsen, att statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

till belopp av högst 58,200 kronor måtte beredas Mästermyrs utdikningsföretag

i och för upprensning av kanalerna i myren.

Jag torde här få återgiva ett av riksdagens revisorer i deras till 1928

års riksdag avgivna berättelse gjort uttalande i ärendet.

Vad i detta ärende förekommit syntes revisorerna giva vid handen, att

“®n undersökning, som skett vid företagets planläggning, icke varit tillräckhgt

grundlig. Huruvida vid den ursprungliga förrättningen kunnat

j™* „urläggas alla de faktorer, som sedermera visat sig olycksbringande

för företaget, torde härvid spela mindre roll, ty redan en meri verkliglieten

mera överensstämmande uppskattning av kostnaderna, än som skett,

torde med ali sannolikhet hava medfört, att vederbörande avstått från

tanken på utdikningen. I stället hade det missvisande undersökningsresultatet

föranlett såväl intressenterna som statsverket att i och för företaget

åtaga sig kostnader, som ingalunda motsvarade den nytta, det medfört,

och som dessutom, för att ej bliva utan värde, nu av ''allt att döma

krävde ytterligare uppoffringar.

I en den 17 juli 1929 dagtecknad, till Kungl. Maj:t inkommen skrivelse

har länsstyrelsen’ anhållit, att Kungl. Majit måtte medgiva, att under

åren 1917—1927 debiterade, oguldna odlingslåneannuiteter örn tillhopa

27,714 kronor 3 öre, som på grund av ifrågavarande torrläggningsföretag

åvilade 20 angivna fastigheter i Levede, Hablingbo, Silte och Sproge socknar,

eller skälig del av sagda belopp ävensom å samma fastigheter belöpande,

under åren 1917—1927 debiterade, resterande utskylder örn sammanlagt

269 kronor 48 öre finge avkortas eller utbalanseras.

Länsstyrelsen har emellertid sedermera i utlåtande, som den 31 oktober

1930 avgivits i anledning av vissa andra framställningar i ämnet, förklarat

sig på vissa anförda skäl återtaga sin nyssberörda framställning av

den 17 juli 1929.

Lantbruksstyrelsen har i anledning av länsstyrelsens framställning den

17 juli 1929 i avgivet utlåtande den 31 januari 1930 redogjort för de till

grund för företaget liggande beräkningarna samt i sådant avseende anfört

i huvudsak följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition Nr 20. ''

Vid 1898—1899 års syneförrättning angående företaget hade batnaden

genom torrläggningen uppskattats till ett värde av 791,266 kronor 8 ore.

Låntagarnas andel därav torde, enligt vad senare verkställda berakmn

gar syntes utvisa, uppgå till 769,175 kronor 85 öre, vilket belopp fördelades

med 448,885 kronor 25 öre på nämnda intressenters egen jord och med

320,290 kronor 60 öre på deras andel i häradsjorden.

Enligt den år 1902 i samband med beviljande av odlmgslan fastställa

arbetsplanen omfattade företaget en areal av 2,641 hektar Sl ar vara^

71 hektar 14 ar åker och 2,570 hektar 70 ar annan mark. Karax belöpte

på låntagarna 1,634 hektar 19 ar. varav 52 hektar <2 ar aker och loSl

hektar 47 ar annan mark. Av sistnämnda mark ansages 1,009 hektai

ar böra uppodlas till åker, i vilket avseende föreskrift aven lamnades vid

arbetsplanens fastställelse. Genom odlingen ytterligare uppkommande

ökning av markvärdet beräknades därvid till 151,3/3 kronor 2a ove el

i runt tal 150 kronor per hektar. Den beräknade nyttan av företaget i

här ifrågavarande del syntes hava till fullo tillgodogjorts, i det att

1924 uppodlats sammanlagt 1,013 hektar 25 ar eller något mera an vad

som år 1902 hade föreskrivits. Framhållas finge, att lindel behandlm

gen av de vid 1928 års riksdag väckta motionerna, örn anslag till upprensning

av kanalerna å Mästermyr den av diknmgsforetaget öerorda

arealen upp givits utgöra omkring 2,670 hektar, varav 2,000 hektar odlad

eller odlingsbar jord, 350 hektar skogsmark eller till odling oduglig jord,

samt 320 hektar träskbottnar och impediment.

Angående arealen av den jord, som på grund av batnadsavsagelse till

skiftats i företaget kvarstående intressenter, saknades närmare uppgifter.

Enligt de upplysningar, lantbruksstyrelsen varit i tillfälle inhämta, torde

emellertid nämnda areal utgöra omkring 1.060 hektar. „ . iqnR

Av det ovan anförda franninge, att lånesokandenas andel i den ai 1908

beräknade kostnadssumman, 540,000 kronor, när hänsyn icke foges ti

räntor o. d., i sin helhet täckts av för ändamålet utanordna^ lånemedel.

Beträffande nämnda kostnadssumma finge i övrigt framhållas, att densamma

torde, under nyssnämnda förutsättning, snarare över- an understiga

den slutliga arbetskostnaden för företaget. Ängra bestamda uppgifter

i detta avseende kunde icke av lantbruksstyrelsen i detta sammanhang

lämnas, enär styrelsen icke haft tillgång till företagets räkenskaper

Emellertid hade enligt ett den 1 februari 1909 av vederbörande forrättningsman

utfärdat besiktningsbevis vattenayledningskostnaden intill

sagda dag. räntor oräknade, uppgått till 431,803 kronor 45 ore. Enar

företaget då befanns vara utfört till 90.5 procent, kunde darfur antagas

att den slutliga kostnaden för ifrågavarande arbete, som i dess helhet

fullbordades år 1910 och godkändes av väg- och vattenöyggnadsstyrelsen

den 10 januari 1911, kommit att uppgå till omkring 480,000 kronor och

sålunda något understigit den år 1908 beräknade arbetskostnaden. A ar

i förutnämnda motioner vid 1928 års riksdag örn anslag till upprensning

av kanalerna å Mästermyr gjorts gällande, att kostnaderna tor myrens

utdikning uppgått till 700,000 kronor, syntes det sålunda antagligt, att i

denna susama inräknats såväl räntor som även andra utgifter exempelvis

för vissa lantmäteriåtgärder m. m., vilka icke haft direkt samband

med företagets utförande enligt det vid 1898—189.) ars syneförrättning

upprättade förslaget. .....,, . .

Vad å andra sidan beträffade den vid nämnda syneförrättning xtrks

täll da jorduppskattningen finge erinras, att densamma torde, vad be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 20.

träffade i företaget ingående träskbottnar, få anses hava varit av endast

preliminär art. Enligt vad framginge av det vid förrättningen avgivna

utlåtandet hade nämligen synemännen, som ansett sig icke kunna tillförlitligt

uppskatta förbättringen å nämnda områden i deras dåvarande

skick, föreskrivit att, därest någon delägare det yrkade, förnyad uppskattning

av desamma skulle jämlikt bestämmelserna i 61 § dikningslagen

ske efter företagets fullbordande. Något dylikt yrkande hade emellertid,

så vitt lantbruksstyrelsen hade sig bekant, icke framkommit från

vederbörande intressenters sida, ehuru dessa tämligen snart torde kommit

till insikt därom att, med hänsyn till träskbottnarnas beskaffenhet,

en justering nedåt av båtnadsvärdena i dessa delar varit påkallad. Frånsett

nämnda båtnadsvärden, vilka, såsom ovan visats, torde få anses varit

allenast preliminära, torde någon allmän erinran icke rimligen kunna

göras mot den vid 1898—1899 års syneförrättning verkställda båtnadsuppskattningen.

I detta avseende finge framhållas, att enligt nämnda

uppskattning utgjorde båtnadsvärdet i medeltal 360 kronor per hektar

torrlagd mark, sedan blekejorden fiånräknats, samt markens värde i fullt

torrlagt skick högst omkring 450 kronor per hektar, vilka värden ingalunda

kunde sägas vara orimliga med hänsyn till vare sig de vid syneförrättningen

eller efter densamma rådande jordvärdena.

Följande sammanställning av i det föregående lämnade uppgifter örn

företaget torde vara ägnad att närmare belysa företagets ekonomiska förutsättningar.

Arbetskostnaden som, enligt vad ovan nämnts, torde hava uppgått till

högst 540,000 kronor, motsvarade, jämt fördelad pä den odlade eller odlingsbara

marken (2,000 hektar), en kostnad av 270 kronor per hektar.

Annuiteterna å det på lånesökandenas egen jord belöpande lånet,

306,300 kronor, kunde beräknas tilt i avrundat tal 20,400 kronor. Då lånesökandenas

odlade eller odlingsbara mark torde omfatta omkring 1,060

hektar, innebure gäldandet av nämnda annuitet en årlig utgift av omkring

19 kronor per hektar av nämnda mark. Annuiteten a det på båtnadsjorden,

omkring 1,060 hektar, belöpande lånet, 218,600 kronor, kunde

beräknas till omkring 14,500 kronor, motsvarande en årlig utgift av omkring

14 kronor per hektar. Beträffande dessa årliga utgifter finge dock

framhållas, att desamma icke torde vara fullt jämförliga med varandra,

då lantbruksstyrelsen icke ägde kännedom örn den omfattning, vari träskbottnar

och annan oduglig jord kunde ingå i häradsjorden. Emellertid

hade vid i lantbruksstyrelsen verkställd undersökning beträffande den

båtnadsjord, innefattande sammanlagt 298 hektar 29.i ar, som avsåges i

länsstyrelsens nu föreliggande framställning, kunnat utrönas, att densamma

ingalunda, såsom i framställningen uppgåves, till huvudsaklig

del bestode av träskbotten. Dylik improduktiv mark hade nämligen befunnits

ingå i. förenämnda areal till en omfattning av endast 79 hektar

73.i ar, eller 26.- procent, och den vid syneförrättningen preliminärt uppskattade

båtnaden å samma mark hade funnits uppgå till ett värde av

9,480 kronor 62 öre, eller allenast 11.7 procent av hela förbättringsvärdet

å ifrågavarande 20 båtnadslotter, vilket förbättringsvärde enligt föreliggande

handlingar utgjorde 81,144 kronor 40 öre. Därjämte finge nämnas,

att beträffande 12 av nämnda lotter ingen som helst träskbotten inginge

i den torrlagda arealen.

Till jämförelse lämnades i efterföljande tablå motsvarande uppgifter

beträffande vissa andra torrläggningsföretag, till vilka understöd av

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 20.

statsmedel i särskild ordning anvisats på grund av det iner eller mindre

bekymmersamma läge, vari vederbörande intressenter rakat genom loretagén.

Uppgifterna avsåge ställningen före riksdagens beslut i respektive

ärenden.

—------•

Kostnad

1 Annuitet

Företag

kronor

per hektar

............... 2,032

44.86

Savela, Älvsborgs län...............................

............... 1,910

54-5 t

Kilaån, Södermanlands län ...........................

.......... 1,738

43.21

Dragsängarna, Kopparbergs län ......................

.............. 1,493

02.4 4

Hidinge-Spångakärren, Orebro län .......................

Av det ovan anförda torde framgå, dels att de egentliga arbetskostnaderna

för Mästermyrs utdikningsföretag icke kunde sagås blivit sa avsevärda

eller den genom torrläggningen erhållna jordbruksnyttan sa

obetydlig, att företaget med hänsyn till dessa förhållanden mäste anses

såsom från ekonomisk synpunkt misslyckat. Icke heller torde annuiteterna

å till företaget beviljade lån kunna sägas hava stigit till sådana

belopp, att gäldandet av desamma måste anses innebära en orimlig pålaga.

De svårigheter, vari intressenterna att döma av föreliggande handlingar

råkat, torde sålunda hava föranletts av andra orsaker. Enligt iantbruksstyrelsens

uppfattning torde bland dessa särskilt den omständigheten

hava medverkat, att båtnadsavsägelse vid ifrågavarande företag

skett i sällspord stor utsträckning. Utgiftsbördan för de i företaget

kvarstående intressenterna kunde därigenom hava kommit att överstiga

dessas bärkraft, vartill i väsentlig grad kunde hava bidragit, att

genom övertagandet av häradsjorden nämnda intressenters jordinnehav

kunnat bliva alltför stort för att ekonomiskt utnyttjas med de resurser,

varöver de förfogade. ,

Ifrågavarande svårigheter hade, i vad beträffade företagets mellanhavande

nied staten på grund av till detsamma utbetalade lånemedel, tagit

sig uttryck huvudsakligen där uti, att dels gäldandet av låneannuiteter - na blivit till viss grad eftersatt, och dels underhållet av de med understöd

av statsmedel upptagna kanalerna försummats.

I förstnämnda avseende finge framhållas, att enligt från statskontoret

lämnade uppgifter företagets kapitalskuld till odlingslånefonden den 30

juni 1929 skulle, därest annuiteterna vederbörligen gäldats, uppgått till

307,791 kronor 14 öre men i verkligheten utgjort 359,600 kronor 56 öre.

Låntagarna resterade sålunda nämnda dag för ett belopp av 49,809 kronor

42 öre. Då antalet båtnadsjordlotter, som påförts odlingslån, torde

utgöra omkring 120, och enbart de i länsstyrelsens nu föreliggande framställning

upptagna 20 lotterna resterade för ett belopp av omkring 28,000

kronor, torde det kunna antagas, att den huvudsakliga delen av förfallna,

icke erlagda annuiteter komme på båtnads jorden. Av det till båtnadsjordens

andel i företaget beviljade lånet, 218,600 kronor, torde ännu

oguldet belopp kunna med hänsyn härtill antagas uppgå till omkring

200,000 kronor.

Att döma av nu föreliggande handlingar vore från intressenternas oell

länsstyrelsens sida en lättnad i företagets ekonomiska ställning avsedd

att åstadkommas genom dels understödjande av nödiga rensningsarbeten

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 20.

medelst statsmedel på ett för intressenterna gynnsammare sätt, än som

blivit fallet genom 1928 års riksdagsbeslut örn anvisande av lån för sagda

ändamål, vilken utväg intressenterna icke syntes vilja anlita, och dels

avskrivande helt eller delvis av på vissa båtnadslotter belöpande, intill

utgången av år 1927 förfallna men ej erlagda annuiteter å uppburna lån

från odlingslånefonden.

Någon verklig och varaktig konsolidering av företaget torde emellertid

enligt lantbruksstyrelsens uppfattning icke kunna ernås enbart genom

sålunda ifrågasatta åtgärder. Dessa skulle nämligen bliva i huvudsak

periferiska och knappast nämnvärt beröra själva grundorsakerna

till de rådande missförhållandena. Därjämte torde, för den händelse

nu erforderliga rensningsarbeten i deras helhet skulle bekostas av statsmedel,

ingalunda få anses uteslutet, att krav på statens medverkan komme

att väckas även framdeles, när dylika arbeten ånyo måste verkställas.

Jämväl torde med största sannolikhet kunna förväntas, att eventuellt

avlyftande av den vissa båtnadslotter åvilande skuldbördan komme

att resultera i anspråk på liknande lättnad helt eller delvis för även

den övriga båtnadsjorden.

Lantbruksstyrelsen ansåge därför för sin del mera djupgående åtgärder

i detta fall böra övervägas. I främsta rummet borde dessa åtgärder

inriktas på avhjälpande av de svårigheter, som orsakats företagets intressenter

dels genom övertagande av de betydande markområden beträffande

vilka båtnadsavsägelse skett, dels ock till följd av att i företaget

ingående träskbottnar efter arbetets utförande befunnits sakna värde

från jordbrukssynpunkt.

Efter att därefter hava lämnat en utförlig redogörelse för de åtgärder,

som borde vidtagas, samt under framhållande att det svåra läge, vari

företaget råkat, i viss mån hänförde sig till delägarnas eget förhållande

till detsamma, har lantbruksstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva, att beträffande ifrågavarande utdikningsföretag

under av lantbruksstyrelsen angivna förutsättningar och villkor.

dels från odlingslånefonden beviljade lån finge efterskänkas, i den mån

sådant lån åvilade låntagare tillhörig träskbotten,

dels staten finge på erbjudande av låntagare övertaga dispositionsrätten

till i företaget ingående båtnadsjord,

dels båtnadsjord, varöver staten sålunda kunde hava erhållit dispositionsrätt,

finge utarrenderas genom vederbörande länsstyrelses försorg

och inflytande arrendeavgifter användas på vässt av lantbruksstyrelsen

föreslaget sätt,

dels vid utgången av amorteringstiden för det till båtnadsjorden beviljade

lånet eventuellt resterande del av sammanlagda beloppet av därå

belöpande annuiteter finge beträffande i föregående stycke omnämnd

båtnadsjord avskrivas,

dels ock för bestridande av på ifrågavarande båtnadsjord intill nyssnämnda

tidpunkt belöpande andel i rensningskostnad eller andra med

företaget förenade utgifter finge från statens avdikningsanslag anvisas

statsbidrag med högst 30,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2U.

Byråchefen i lantbruksstyrelsen A. E. Bjurstedt har anmält skiljaktig

mening av följande innehåll.

Då Bjurstedt icke vore övertygad därom, att av lantbruksstyrelsen

framlagt förslag örn statens övertagande och utarrendering av båtnadsjorden

i företaget läte sig i praktiken genomföra eller att intressenterna

i företaget mot här bjudna förmåner vore villiga att åtaga sig. för företagets

bestånd erforderliga rensningsarbeten, hade Bjurstedt icke kunnät

biträda ifrågavarande förslag.

Då Bjurstedt vidare ansåge, att tillräckliga skäl icke forelage tor åtgärder

i syfte att befria företagets intressenter från skyldigheten att

återbetala till företaget beviljade odlingslån — någon framställning härutinnan

förelåge ej heller från intressenterna själva — hade styrelsens

utredning i ämnet enligt Bjurstedts förmenande bort utmynna i en hemställan

till Kungl. Maj :t att föreslå riksdagen medgiva, att av statens,

avdikningsanslag ett belopp av högst 58,200 kronor finge användas tili

upprensning av i företaget ingående avloppskanaler.

Länsstyrelsens hemställan örn att vissa resterande odlingsläneannuiteter

måtte få avkortas eller utbalanseras föranledde ingen erinran från

Bjurstedts sida.

Statskontoret har i anledning av länsstyrelsens framställning av den

17 juli 1929 i utlåtande till Kungl. Majit den 1 mars 1930 anfört:

Statskontoret kunde knappast finna skäl föreligga, att åtgärder redan

nu vidtoges i av länsstyrelsen angivet syfte, utan syntes frågan örn avskrivning

av ifrågavarande låneskuld, enligt statskontorets förmenande,

lämpligen böra upptagas till prövning efter lånetidens utgång.

Lantbruksstyrelsen hade föreslagit vidtagande av7 vissa åtgärder för

avhjälpande av de svårigheter, som orsakats företagets intressenter dels

genom övertagande av markområden, beträffande vilka avsägelse av båtnaden

skett, dels ock till följd av att i företaget ingående träskbottnar

efter arbetets utförande befunnits sakna värde från jordbrukssynpunkt.

Genom dessa åtgärder torde visserligen en mera varaktig konsolidering

av företaget kunna ernås. I ärendets nuvarande läge syntes det

emellertid vanskligt att bedöma lämpligheten av de utav lantbruksstyrelsen

föreslagna åtgärderna och särskilt huruvida förslaget örn statens

övertagande och utarrendering av båtnadsjord läte sig i praktiken genomföra.

Under alla förhållanden torde, innan beslut i anledning av

lantbruksstyrelsen förslag fattades, länsstyrelsens yttrande böra in

hämtas.

Däremot syntes skäl tala för att åtgärder redan nu vidtoges för att

arbetet med upprensningen av de i företaget ingående avloppskanalerna

skulle kunna igångsättas och att medel härför ställdes till förfogande såsom

anslag utan återbetalningsskyldighet i stället för det ytterligare låneunderstöd,

som beviljats, men av vilket intressenterna icke ville begagna

sig; och ansåge sig statskontoret i sådant avseende böra hemställa,

att Kungl. Majit ville föreslå riksdagen medgiva, att det för ifrågavarande

arbetes utförande erforderliga beloppet, 58,200 kronor, måtte anvisas

från statens avdikningsanslag.

I anledning av förnyad remiss har länsstyrelsen i Gotlands län i sitt

förberörda utlåtande den 31 oktober 1930, såvitt nu är i fråga, anfört följande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 20.

Vad först anninge kostnaderna för det ifrågakomna vattenavledningsföretagets

genomförande laide lantbruksstyrelsen förklarat sig icke kunna i

detta sammanhang lämna några bestämda uppgifter, enär styrelsen icke

halt tillgång till företagets räkenskaper. Lantbruksstyrelsen åberopade

emellertid ett den 1 februari 1909 av vederbörande förrättningsman utfärdat

besiktningsbevis, enligt vilket vattenavledningskostnaden intill sagda

dag, räntor oräknade, uppgått till 431,803 kronor 45 öre. Enär företaget

da befunnits vara utfört till cirka 90 procent och företaget slutförts

under år 1910, hade styrelsen utgått från att arbetskostnaden boede

hava kommit att uppgå till omkring 480,000 kronor och sålunda något understigit

år 1908 justerad arbetskostnadsberäkning. Länsstyrelsen

hade förskaffat sig del av företagets räkenskaper, vilkas genomgående

emellertid befunnits vara förenat med vissa svårigheter, beroende

bland annat på att systematiskt sammanförande med fördelning

på respektive huvudrubriker icke framförts till dess att alla företagets

mellanhavallden blivit uppgjorda, utan man för de senare åren

vore inskränkt till kassaräkning med däri bland annat ingående avräknings-

och omföringsposter av olika slag. Närmare upplysningar härutinnan

hade icke heller nu statt att vinna, enär såväl sysslomannen (kassören)

för företaget som dåvarande ordföranden i arbetsdirektionen avlidit

för flera år sedan. Befintliga protokoll och övriga handlingar gåve

emellertid vid handen, att räkenskaperna efter hand varit underkastade

noggranna revisioner. Befintlig huvudräkning över företagets utgifter

under tiden till 1908 års utgång upptoge en sammanlagd kostnadssumma

av 487,948 kronor 44 öre, vilket med frånräknande av räntebelopp å 52,222

kronor 19 öre gåve 435,720 kronor 25 öre. Skiljaktigheten häremellan och

den nyss angivna siffran av 431,803 kronor 45 öre, i vilken å andra sidan

bort ingå några utgifter för januari 1909, kunde ej utredas. Räkenskaperna

gåve emellertid vid handen, att efter besiktningen 1909 högst betydande

kostnader återstått att reglera och att föi*etagets mellanhavanden

nied vederbörande först flera år efter besiktningen blivit till fullo uppgjorda.

Det ville synas, som örn den i en del handlingar rörande de senaste

arens framställningar i avseende å Mästermyr angivna kostnadssumman,

700,000 kronor, blivit något för hög. Eventuellt hade häri jämväl kommit

ätt inräknas en av arbetsdirektionen verkställd inbetalning av ett par

förfallna annuiteter a. de äldsta statslånen. Det framginge emellertid av

handlingarna, att arbetsdirektionen funnit sig nödsakad att för beredande

a\ tillgång till kostnaderna för företagets genomförande, i vad överskrede

statslånebeloppen, 524,900 kronor, besluta utdebiteringar på i företaget

ingående delägare med ej mindre än cirka 136,000 kronor, även örn sedermera,

såvitt framginge av anteckningar i en i september 1916 avgiven, åren

1914—1916 berörande revisionsberättelse, någon jämkning i utdehitermgssumman

kommit att äga rum. Bland utgifterna hade ingått högst

betydande belopp, över 100.000 kronor, för räntor, huvudsakligen i bankinrättningar.

I fråga härom kunde emellertid erinras bland annat örn att det

sista statslånet å 287,600 kronor erhölls så sent, att en betydande skuldsättning

blivit nödig för att ej företaget skulle behöva helt avbrytas samt

att på grund av särskilda förhållanden, tvister örn debiteringsgrunder och

grunder för delaktighet i företaget m. m.debiteringarna på delägarna blivit

fördröjda. Dessa ränteutgifter hade emellertid för delägarna blivit ofrånkomliga.

Utöver de egentliga arbetskostnaderna hade naturligtvis —

oavsett räntor — uppkommit andra stora kostnader för företaget. Lant
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kunell. Maj:ts proposition Ar 20.

bruksstyrelsen hade bland annat antytt kostnader för lantmäteriförrättningar.

Vad härutinnan avförts för företagets gemensamma räkning hade

—-syntes det — avsett utbrytning av häradsjorden.. Vidare bär bland

annat förekommit rätt dryga kostnader för jordlösen till kanaler m. m. oell

andra ersättningar av motsvarande natur samt ej obetydliga rättegångsoch

förlikningskostnader m. m., allt emellertid utgifter, sorn intimt sammanhängt

med företaget och betungat dess delägare. En omständighet, som

härutinnan tillkommit, vore att på grund av en del intressenters iråkade

obestånd företagets fordringar hos dem måst avskrivas oell därigenom

desto större kostnader drabbat de övriga intressenterna.

En del övriga omständigheter av särskild beskaffenhet att för företagets

intressenter verka betungande hade berörts i lantbruksstyrelseus

utlåtande. Styrelsen hade däruti framkommit med en del förslag, syftande

till mera varaktig hjälp för företaget. Med uppriktigt erkännande av

den välvilja för företaget och intresse för dess stödjande, som kommit

till synes i dessa styrelsens förslag, måste länsstyrelsen emellertid giva

till känna sin i viss mån avvikande uppfattning. Denna gällde icke styrelsens

förslag örn definitiv avskrivning av de andelar av odlingslånen,

som belöpte på i företaget ingående träskbottnar. Även med insikt örn

de svårigheter, som kunde vara förenade med ett särskiljande av dessa

andelar, ville länsstyrelsen livligt tillstyrka detta förslag. Rent praktiskt

taget betydde detta knappast någon uppoffring för det allmänna,

enär möjlighet att utfå låneannuiteterna av ifrågavarande jordar —- som

i viss mån motsvarade de i länsstyrelsens framställning den 17 juli 1921)

berörda — vore i hög grad kringskuren. Länsstyrelsen ville emellertid

med hänsyn till intressenternas betungade läge och svårigheten att

finna någon rättvis grund för utgiftens fördelning hemställa, huruvida

icke kostnaden för den för företagets genomförande erforderliga nya

uppskattningen av träskbottnarna kunde få helt bestridas av offentliga

medel.

Lantbruksstyrelsens förslag åter, i vad det anginge bestridande för de

s. k. båtnadsjordarna överlag av andelar i statslånen samt rensningskostkostnad,

funne länsstyrelsen för det första knappast vara av omständigheterna

påkallat, i det att för närvarande debiterade annuiteter ordentligt

inflöte för de flesta av dessa båtnadsjordar — med undantag egentligen

för de i länsstyrelsens nu återtagna framställning berörda. För

det andra bomme ett genomförande av förslaget att innebära en viss

orättvisa. Dessa båtnadsjordar hade under de gångna åren i ej ringa

utsträckning gått i handel och vandel. Härvid hade naturligtvis tagits

hänsyn till åvilande tunga av odlingslåneannuiteterna. I den mån denna

nu avlyftes, bereddes nuvarande innehavare en obestridlig fördel, och

i den mån jordarna bytt ägare innebure detta en opåräknad vinst för nuvarande

innehavarna, under det att de ursprungliga delägarna, vilka på

sin tid drabbats av dryga uttaxeringar och därtill måhända erlagt flera

års annuiteter å statslån, bleve utan kompensation härför. Slutligen tillkomma

den omständigheten, att länsstyrelsen förutsåge, att ett genomförande

av förslaget örn alla. dessa båtnadsjordars atarrendering genom

länsstyrelsens försorg komme att stöta på stora svårigheter och vålla

mycket bestyr utan att något vidare avsevärt resultat i form av inflytande

arrendeavgifter vore att påräkna. Länsstyrelsen hade i detta fall

erfarenhet i avseende å de myrlotter till Stymnäs hemman i Sproge socken

och Peinarfve hemman i Levede socken, vilka med stöd av Kungl.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 20.

Maurts brev den 14 juni 1918 inköpts för odlingslånefondens räkning- och

ställts under länsstyrelsens disposition utan att emellertid hittills hava

kunnat lämna någon avkastning.

I anslutning till vad som anförts dels i särskilt yttrande av byråchefen

i lantbruksstyrelsen Bjurstedt, dels i statskontorets utlåtande ville

länsstyrelsen avstyrka lantbruksstyrelsens ifrågavarande förslag, men

däremot i enlighet med vad förut framhållits av länsstyrelsen, senast

i yttrande den 2 november 1928, ånyo på det kraftigaste framhålla önskvärdheten

av ett anslag utan återbetalningsskyldighet å 58,200 kronor,

att ställas till vederbörande intressenters förfogande för upprensning av

kanalerna i Mästermyr.

Lantbruksstyrelsen har den 1 december 1930 avgivit förnyat infordrat

utlåtande i ärendet samt därvid anfört huvudsakligen följande.

Det i länsstyrelsens yttrande i ärendet den 31 oktober 1930 gjorda återkallandet

av framställningen den 17 juli 1929 örn avskrivande av vissa

annuiteter å ett till utdikning av Mästermyr beviljat odlingslån syntes

vara att anse som ett uttryck för en sådan uppfattning från länsstyrelsens

sida av förtagets ekonomiska läge, att avkortning eller avskrivning av

sagda odlingslån komme att påkallas allenast i vad beträffade i företaget

ingående träskbottnar, för den händelse det begärda statsbidraget å 58,200

kronor till kanalernas upprensning bleve beviljat. Utöver nämnda statsbidrag

och avskrivning av lånet i nyssberörda begränsade omfattningskulle

sålunda ytterligare mellankomst från statens sida för upphjälpande

av företagets ekonomiska läge icke vara av nöden.

Lantbruksstyrelsen har icke velat ifrågasätta riktigheten av länsstyrelsens

på kännedom örn de ortliga förhållandena grundade bedömande av

läget, och då statsverkets kostnader för salunda påfordrade åtgärder torde

kunna förväntas icke komma att överstiga vad som skulle varit av nöden

för företagets konsolidering på sätt lantbruksstyrelsen i utlåtande i

ärendet den 31 januari 1930 föreslagit, har lantbruksstyrelsen förklarat

sig numera icke hava något att erinra mot att ovan angivna belopp, 58,200

kronor, beviljades ur statens avdikningsanslag till utförande av ifrågavarande

rensningsarbeten.

Den av 1928 års riksdag medgivna rätten för intressenterna uti Mästermyrs

torrläggningsföretag att för upprensning av kanalerna i myren

erhålla lån från statens avdikningslånefond bar icke medfört åsyftat

resultat. Allenast en av företagets till betydligt över hundratalet uppgående

intressenter bar förklarat sig vilja bliva delaktig av ett sådant

lån. Med hänsyn till de betydande kostnader, Mästermyrens utdikning

dragit, och den avsevärda skuld, som delägarna i myren med anledning

därav redan åsamkats, torde det icke kunna förtänkas dem örn

de tveka att ikläda sig ytterligare utgifter för företaget. Av utredningen

i ärendet synes dessutom framgå, att för många av dem en ökning

av skuldbördan rentav skulle medföra fara för ekonomiskt sammanbrott.

Åtskilliga andra förmå icke gälda ens de under nuvarande förhållanden

å dem belöpande odlingslåneannuiteter, och ett flertal fastigheter hava

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 20.

för utfående av förfallna sådana annuiteter varit föremål för exekutiva

auktioner, därvid emellertid anbud ej erhållits och statsverket fått vidkännas

auktionskostnaderna.

Att en upprensning av avloppskanalerna är nödvändig och att sådan

åtgärd måste företagas inom en nära framtid, örn icke hela det dyrbara

utdikningsarbetet skall bliva värdelöst och såväl de enskilda intressenterna

som staten tillskyndas stora förluster, därom torde knappast råda

någon tvekan. Vid sådant förhållande synes under förhandenvarande

omständigheter icke stå någon annan utväg öppen än ett understödjande

från statens sida av mera verksam art än som skedde genom 1928 års

riksdagsbeslut.

Såväl länsstyrelsen och statskontoret som numera ock lantbruksstyrelsen

hava tillstyrkt, att anslag utan återbetalningsskyldighet ställes

till förfogande för ifrågavarande upprensningsarbete till enahanda belopp

som det ifrågasatta lånet eller 58,200 kronor. Under erinran tillika,

att statsbidrag utan återbetalningsskyldighet icke förut kommit Mästermyrs

torrläggningsföi*etag till godo, finner jag mig böra tillstyrka det

sålunda föreliggande förslaget. Det ifrågasatta understödet torde böra

utgå från statens avdikningsanslag.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att till upprensning av avloppen genom Mästermyr i Gotlands län må

anvisas statsbidrag från statens avdikningsanslag med 58,200 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Vid protokollet!

Rune Thygesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:55 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till upprensning av avloppskanalerna till Mästermyr i Gotlands län. a1 i texten
  2. JoU 1931:5 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stats* bidrag till upprensning av avloppskanalerna till Mästermyr i Gotlands län. s. 3 i texten