Sök i Ratio Lex

Angående anslag till statsbana Malung—Vansbro m. m

1931-03-20 · 15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:210, Angående anslag till statsbana Malung—Vansbro m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

1

Nr 210.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående anslag

till statsbana Malung—Vansbro m. m.; given Stockholms

slott den 20 mars 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunibationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ola Jeppsson.

Utdrag av protokollet över komraunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Iiegeuten i

statsrådet å Stockholms slott den 20 mars 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden

Gaede, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Jeppsson:

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit under utgifter för kapitalökning,

bil. 2, punkt 21, föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till statsbana Malung—

Vansbro för budgetåret 1931/1932 beräkna ett reservationsanslag av 300,000

kronor att utgå av lånemedel.

Sedan utredningen i ärendet avslutats, får jag nu till behandling upptaga

frågan örn anläggning av denna bana och nedläggande, i samband därmed

av bandelen Malung—Brintbodarne å statsbanan från Särna över Limedsforsen

och Malung till Brintbodarne.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 184 käft. (Nr 210.)

57 31

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

Sandelen Malung—Brintbodarne, som har en längd av 27.7 kilometer oell

byggts av enskilt företag såsom bibana till Mora—Vänerns järnväg, öppnades

för trafik den 7 september 1892. Bibanans fortsättning till Limedsforsen

öppnades för allmän trafik i november 1903. I samband med att staten

förvärvade Mora—Vänerns järnväg övertogs jämväl bibanan Brintbodarne—

Malung—Limedsforsen den 1 januari 1917 av statens järnvägar. Jämlikt

beslut av 1927 års riksdag har staten även övertagit järnvägen Limedsforsen—Särna.

Beträffande järnvägsförhållandena i övrigt i trakten får jag

erinra örn att från Vansbro station på banan Kristinehamn—Mora utgår

järnväg i östlig riktning mot Björbo och därifrån mot Borlänge och Ludvika.

Sandelen Malung—Brintbodarne är framdragen genom synnerligen oländig

terräng och har särskilt vid övergången av vattendelaren på sträckan mellan

Brintbodarne och Öje station långa och starka stigningar med jämförelsevis

skarpa kurvor. A bandelen finnas fyra trafikplatser, av vilka endast Öje

station, belägen vid södra sidan av Öjesjön på ett avstånd av omkring 11

kilometer från Malung, har någon ehuru ringa betydelse såsom närmaste

järnvägsstation för den till omkring 600 personer uppgående befolkningen i

Öje kapellförsamling, som dock är belägen på omkring 8 kilometers avstånd

från stationen och på norra stranden av sjön Öje. Samtliga trafikplatser

äro i avsaknad av landsvägsförbindelse.

I februari 1923 gjordes av representanter för Järna, Malungs, Appelbo,

Lima och Transtrands kommuner samt Vansbro municipalsamhälle framställning

örn vidtagande av åtgärder för anläggning av en järnväg från Malungöver

södra Malung, Ytter-Malung och Äppelbo till Vansbro. Sedan järnvägsstyrelsen

den 3 september samma år yttrat sig över denna framställning

och därvid — under framhållande bland annat, att en järnvägsförbindelse

med sålunda föreslagen sträckning onekligen skulle medföra avsevärda fördelar

— uttalat sig för en utredning i saken, bemyndigade Kungl. Majit den

21 september 1923 järnvägsstyrelsen att verkställa såväl en okulär undersökning

som ock en trafikekonomisk utredning för järnvägsanläggning från

Malung till Vansbro.

Efter slutförd undersökning och utredning överlämnade järnvägsstyrelsen

med skrivelse den 17 december 1926 dels karta och approximativ profil över

den ifrågasatta järnvägen och dels en trafikekonomisk utredning, beträffande

vilkens innehåll jag torde få hänvisa till handlingarna i ärendet. I skrivelsen

anförde järnvägsstyrelsen bland annat följande:

Såsom styrelsen redan i sitt förenämnda utlåtande den 3 september 1923

påpekat, skulle nedläggandet av trafiken å bandelen Malung—Brintbodarne

vara en nödvändig förutsättning för tillkomsten av en direkt linje mellan

Malung och Vansbro. Oaktat banan ägt bestånd i över trettio år, finnas

utefter linjen utom stations- och banbevakningspersonal endast några få

bebyggare. Vid banan finnas för närvarande endast tvenne industriella

anläggningar, båda av liten omfattning, nämligen vid Öje station ett sågverk

med två ramar och en hyvelmaskin samt vid Löderåns håll- och lastplats en

torvströfabrik. Det långa befolkningsantalet inom banans trafikområde i

förening med de ogynnsamma terrängförhållandena hava medfört det ovan
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 210.

liga förhållandet att samtliga trafikplatser äro i afsaknad av landsvägsförbindelser.

Förbindelsen mellan Öje station och Öje kapellförsamling sker

över Öjesjön, vilken förbindelse sommartid uppehållits medelst en motorbåt.

Trafiken å bandelen är av jämförelsevis mycket ringa omfattning, och hänvisas

vidkommande storleken av densamma till den utarbetade trafikekonomiska

utredningen rörande planerad järnväg Malung—Vansbro.

Bandelens Malung—Brintbodarne anläggningskostnad, i vilken icke inräknas

Malungs men val andel i Brintbodarnes station, bär uppgått till omkring

650,000 kronor.

Den nu ifrågasatta direkta linjen mellan Malung och Vansbro, som beräknas

få en längd av 44 kilometer, utgår, anförde styrelsen vidare, från

Malungs station och avviker strax öster om stationen från bandelen Malung—

Brintbodarne för att därefter över jämna åkrar framgå i sydostlig riktning

följande Västerdalälven och den efter densamma löpande landsvägen förbi

Malungs kyrka, Grimsåker, Ö. Utsjö och Ytter-Malungs kyrka. Därefter avlägsnar

sig linjen mer och mer från landsvägen, antager en mera ostlig

riktning och går genom skogs- och myrmarker på norra sidan av S. Vålsjön

och söder örn Busjön fram till Appelbo kyrka. Härifrån går linjen i nästan

rak ostlig riktning, korsande Busjöns avlopp, Hunån eller Noret, upp till

vattendelaren norr örn Toktjärn samt ned emot Käringsjön och nedre Gruckåtjärn.

Sedan linjen passerat Gruckån, svänger den örn norra änden av

Grim tjärn och kommer omkring 1 kilometer söder örn Vansbro fram till

Mora—Vänerns järnväg, som följes fram till sistnämnda station. Lutningsförhållandena

å linjen äro gynnsamma. Starkare stigning än högst 14.4

pro mille å rak bana anses icke behöva komma till användning. Endast vid

nedgången från vattendelaren vid Toktjärn förekommer en längre lutning

med lutningsförhållandet 12.6 pro mille på cirka 3 kilometers längd.

Efter en redogörelse för de tekniska bestämmelser, som avsetts att komma

till användning och som i huvudsak äro desamma som de vid de norrländska

tvärbanorna gällande, ingick järnvägsstyrelsen på kostnadsfrågan och villkoren

för järnvägsanläggningens utförande samt yttrade härom:

Från Malung räknat äro trafikplatser ifrågasatta att anläggas vid Malungs

kyrka, Ö. Utsjö, Ytter-Malung, Ovanheden (Äppelbo), Rågsveden och S.

Gruckåtjärn.

Bandelen beräknas nu komma att draga en anläggningskostnad av 3,400,000

kronor, motsvarande omkring 77,000 kronor per kilometer. I dessa summor

ingår icke kostnaden för rullande materiel — sådan anses icke behöva anskaffas

särskilt för den nya bandelen — och icke heller kostnaden för jordlösen

med mera, vilken styrelsen anser böra som vanligt påvila landstinget.

Skulle beslut örn banans anläggning komma till stånd, bör detta alltså

ske under förbehåll, att vederbörande landsting utfäster sig att kostnadsfritt

för banan upplåta dels för all framtid: all mark till banbyggnad med

därtill hörande avdikningar, vattenavlopp och parallellvägar; ali mark för

banbevakningsområden, bangårdar, håll-, last- och mötesplatser samt lokomotivoch

vattenstationer med tillhörande ledningar, varvid iakttages ifråga örn mark

för bangårdar, håll-, last- och mötesplatser samt lokomotivstationer, att så

stora områden därför upplåtas, att tillräckligt utrymme erhålles för framtida

möjligen erforderliga utvidgningar samt för rymliga bostäder åt järn
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 210.

vägens personal, genom skogsmark en bredd av 15 meter å vardera sidan

örn banans medellinje ävensom, där arbetets beskaffenhet betingar en större

bredd, vad som i sådant hänseende erfordras, med all skog, som å den erforderliga

marken befinnes vid den utstakning, vilken ligger till grund för

Kungl. Maj:ts beslut örn fastställelse av definitiv plan för banan; all mark

för till följd av banbjggnaden erforderlig anläggning av nya eller omläggning

av gamla, allmänna eller enskilda vägar, ävensom rätt att efter behov i

sjöar och vattendrag taga för järnvägsbyggnaden och för järnvägens trafikering

med mera erforderligt vatten samt att, där område icke anses böra för

ändamålet förvärvas, framdraga och för framtiden underhålla för vattentagning

erforderlig ledning; skolande i händelse av tvist angående storleken

av markområde, som för något av nu angivna ändamål må vara

erforderligt, frågan därom underställas Kungl. Maj:ts prövning och avgörande;

dels under arbetets fortgång: all mark, behövlig för dels

sidoschaktningar, dels upplag av sten, jord, samt för anläggningen erforderliga

materialier och andra effekter, dels sten-, grus- och dyjordstäkter, dels

vägar och sidospår, dels slutligen de provisoriska anordningar, av vad namn

och slag de vara må, som för byggnadsarbetenas utförande befinnas nödiga,

allt att vid arbetets slut avlämnas i då befintligt skick; att överlämna den

för all framtid upplåtna marken gravationsfri; att lämna ersättning för husflyttningar

och olägenheter till följd av försvårad brukning och förlängda

vägar eller andra olägenheter, av vad namn och beskaffenhet de vara må,

som kunna anses härflyta av det genom anläggningens utförande orsakade

intrång; samt att utan kostnad för staten anskaffa och till järnvägsstyrelsen

överlämna alla för erhållande av lagfart å den för all framtid upplåtna

marken erforderliga handlingar och kartor med mera; allt med skyldighet

för vederbörande att hålla staten skadeslös, för vad i ett eller annat hänseende

härutinnan till äventyrs kan komma att brista.

Härförutom bör i förevarande fall landstingets utfästelse även omfatta

eventuella skadeersättningar i samband med nedläggandet av bandelen

Malung—Brintbodarne, vartill dock, som styrelsen i det följande framhåller,

någon juridisk rätt ej torde finnas.

Beträffande *de trafikekonomiska förutsättningarna för den nya bandelen

hänvisade styrelsen till den förut åberopade trafikekonomiska utredningen och

meddelade därutöver, att efter nedläggning av bandelen Malung- Brintbodarne

och anläggning av den direkta linjen Malung— ^Vansbro statens järnvägars trafikinkomster

beräknades komma att ökas med 86,000 kronor. På grund av den

nya bandelens större längd skulle dock driftkostnaderna samtidigt ökas med

53,000 kronor. Överskottet beräknades således komma att uppgå till 33,000

kronor.

I fortsättningen meddelade järnvägsstyrelsen, att styrelsen hos länsstyrelsen

i Kopparbergs län hemställt örn uttalande, huruvida nedläggandet av

bandelen Malung—Brintbodarne kunde befaras medföra så skadliga konsekvenser

för befolkningen och näringslivet, att frågan örn den nya bananläggningen

med hänsyn härtill ansåges böra förfalla. Järnvägsstyrelsen lämnade

därefter en redogörelse för av länsstyrelsen från vederbörande införskaffade

yttranden, vilka utvisade, att erinringar mot nedläggande av ifrågavarande bandel

uttalats av befolkningen i Öje kapellförsamling, medan man i övrigt uttalat

sig för tillkomsten av den nya järnvägen, vilken tillstyrktes även av

länsstyrelsen. I anslutning härtill meddelade järnvägsstyrelsen, att chefen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

5

för generalstaben i skrivelse den 29 november 1926 förklarat sig icke hava

något att erinra mot nedläggande av nyssnämnda bandel och anläggande av

järnväg från Malung till Vansbro.

Järnvägsstyrelsen yttrade sig vidare örn behovet av en omläggning av järnvägsförbindelsen

ifråga och anförde därutinnan:

Redan kort efter sedan bibanan Malung—Brintbodarne till Mora—Vänerns

järnväg genom privat initiativ kommit till stånd, visade det sig att bibanan,

genom att Brintbodarne i stället för Vansbro hade valts till utgångspunkt

för densamma, erhållit ett olämpligt läge. Dels erhöll banan härigenom, såsom

förut påpekats, en ur driftssynpunkt mindre lämplig tracé med svåra

stigningsförhållanden, dels utgör Brintbodarne en plats, som icke har några

särskilda betingelser för utveckling, och detta gäller vare sig man bedömer

saken ur ren järnvägssynpunkt eller ur kommersiella och industriella synpunkter.

Så som utvecklingen snart visade sig vilja gå, måste det numera

få betecknas som ett missgrepp av det dåvarande järnvägsbolaget att låta

banan dragas den väg som skedde. Betydelsen av detta måste nog komma

att ökas, när den under byggnad varande banan Limedsforsen—Särna blir

öppnad för allmän trafik och trafikrörelsen därmed växer på den nedre delen

av den grenbana, på vilken denna järnväg bildar en omedelbar fortsättning.

Det lär alltså få sägas, att anordnandet av en direkt järnvägsförbindelse

mellan Malung och Vansbro skulle innebära tillrättandet av ett begånget

fel och vara en åtgärd, som bomme att medföra avsevärda fördelar ur hera

synpunkter.

Förutom det att en järnväg mellan dessa orter skulle komma att betjäna

jämförelsevis tätt bebyggda trakter och vara av stor betydelse för allmänheten,

skulle tillkomsten av en sådan järnväg även medföra, att man vid

Vansbro finge direkt anslutning till befintliga banor, ledande kortaste vägen

till såväl Falun och Gävle som Stockholm, varjämte avståndet från Västerdalarna

till Kristinehamn skulle förkortas. Vidare vore det ur järnvägssynpunkt

en fördel att få endast en föreningsstation, Vansbro, i stället för två

sådana stationer, Brintbodarne och Vansbro, liggande jämförelsevis nära

varandra. Som förut påpekats, skulle linjen Malung—Vansbro även komma

att erbjuda ur driftsynpunkt bättre tracé än linjen Malung—Brintbodarne.

Styrelsen erinrade vidare, att nedläggandet av bandelen Malung—Brintbodarne,

såsom styrelsen förut framhållit, utgjorde en ofrånkomlig förutsättning

för anläggandet av en järnväg Malung—Vansbro. Angående verkningarna

härav anförde styrelsen:

Vad då först beträffar invånarna i Öje kapellförsamling, vilken är belägen

utefter stora landsvägen från Malung till Mora på ett avstånd av 18 kilometer

från Malung, synas deras förbindelser med yttervärlden redan nu till

huvudsaklig del gå via Malung. Detta är ju också naturligt, då den närmare

belägna järnvägsstationen Öje saknar landsvägsförbindelse och då i Malung

finnas bank, präst, läkare, apotek, veterinär, lantmätare, landsfiskal med

mera, vilket allt saknas i Öje. På grund av dessa omständigheter och med

hänsyn därjämte till den år från år ökade motortrafiken å landsvägarna anser

järnvägsstyrelsen, att ett nedläggande av bandelen Malung —Brintbodarne

kommer att medföra endast ringa olägenheter för befolkningen i Öje kapellförsamling.

Vidkommande förutnämnda två industriella anläggningar vid bandelen

Malung—Brintbodarne synes man ej heller behöva fästa något större avseende

vid desamma, då under de senare åren rörelsen vid dessa anläggningar

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

bedrivits i mycket ringa omfattning. Man lär också redan nu vara betänkt

på att överflytta sågen vid Öje station till annan trakt, enär virkestillgången

på den nuvarande platsen icke längre är tillfyllest.

Visserligen hava rests vissa skadeståndskrav från befolkningen vid ett

eventuellt nedläggande av bandelen Malung—Brintbodarne, men dessa synas

från juridisk synpunkt icke kunna göras" gällande. Det förhållandet, att

Malungs kommun vid sin aktieteckning år 1886 fästat villkoret, att banan

skulle beröra Öjesjön, synes numera sakna betydelse, då vid statsinköpet

av järnvägen kommunen återfått hela det tecknade beloppet och ej därvid

gjort något förbehåll om banans behållande i nuvarande sträckning. Såsom

tidigare nämnts, hava också delegerade från övre Västerdalarna uttalat, att

fördelarna med den nya banans tillkomst äro så stora, att krav på den nuvarande

linjens bibehållande icke få stå hindrande i vägen för tillkomsten

av den direkta linjen Malung—Vansbro.

Med stöd av nu verkställda utredningar anser också styrelsen för sin del,

att ett nedläggande av bandelen ifråga skulle medföra jämförelsevis små

olägenheter. Med den betydelse för den allmänna utvecklingen, som järnvägskommunikationerna

alltid äga, och med den vikt det alltså alltid måste ligga

därpå, att dessa äro väl ordnade för och väl anpassa sig efter de lokala

behoven, synes det styrelsen i förevarande fall vara ett önskemål värt att

stödja, att i sammanhang med den vidgning i storlek och betydelse av järnvägssystemet,

som sker genom tillkomsten av linjen Limedsforsen—Särna, nu

få detsamma tjänligare ordnat för den framtida utvecklingen. Järnvägsstyrelsen

anser därför, att statens järnvägar böra härtill medverka så långt som

kan vara väl förenligt med statsbanans ekonomiska intressen och möjligheter.

Beträffande slutligen finansierandet av företaget anförde styrelsen följande:

Den beräknade anläggningskostnaden för banan är 3,400,000 kronor. Då

det här gäller nedläggandet av en bandel och dess ersättande med en annan,

som bättre motsvarar nuvarande och framtida behov, anser styrelsen, att en

del av kostnadsbeloppet bör kunna bestridas med medel ur förnyelsefonden

till belopp, som annars förr eller senare måste för ackumulerat underhåll

nedläggas å den befintliga bandelen. Storleken å denna del har styrelsen

uppskattat till 500,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen hävdar den av statsmakterna gillade principen, att statens

järnvägars överskott åtminstone bör vara så stort, att det räcker till

för förräntning av det i statsbanerörelsen investerade lånemedelskapitalet.

En given följd härav måste vara, att för en anläggning som den diskuterade

ej bör få användas och i statsbaneaffären investeras mera av lånemedel än

vad som kan förväntas bliva förräntat genom tillkommande driftöverskott.

Ej heller en linje Vansbro—Limedsforsen kommer under sannolikt lång tid

framåt att kunna täcka sina driftkostnader, och alltså synes ingen som helst

användning av lånemedel gärna kunna komma ifråga för den nu ifrågasatta

anläggningen av delsträckan Malung—Vansbro. Som förut nämnts, beräknas

emellertid driftsresultatet genom denna nya delsträckas anläggning bliva

33,000 kronor bättre, än örn den nuvarande linjen bibehålies. Detta förhållande

bör således kunna motivera, att för linjens byggande användas

omkring 700,000 kronor av lånemedel, och detta bör vara dess mera försvarbart,

örn saken tages på längre sikt, varvid man torde kunna förutsätta, att

de genom den nya linjen uppstående järnvägsekonomiska fördelarna — särskilt

efter hand som den nytillkommande linjen Limedsforsen—Särna gör

sig gällande — komma att växa.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majus proposition nr 210.

Med dessa belopp, 500,000 kronor från förnyelsefonden och 700,000 kronor

kapitalinvestering av lånemedel eller sammanlagt 1,200,000 kronor, anser

järnvägsstyrelsen alltså försvarbart, att statens järnvägar inträda för ernående

av den önskade tjänligare anordningen av järnvägssystemet i berörda landsända.

Detta belopp är dock otillräckligt. Slutsatsen kan alltså synas bliva,

att järnvägsstyrelsen borde gå till ett avstyrkande av de föreliggande

planerna såsom icke järnvägsekonomiskt berättigade. Detta avstyrkande

måste järnvägsstyrelsen bär också framföra, ifall företaget ej kan finansieras

utan tyngre bördor för statens järnvägar än de nu nämnda.

Emellertid är det, som förut sagts, även kommunikationernas stod tor

berörda orters utveckling efter rätta linjer, som man i här förevarande fall

har att tänka på. Örn statsmakterna därför vid frågans prövning med anläggande

av dylika allmänna synpunkter skulle finna dessa göra sig så starkt

gällande, att trots tidens allmänna och angelägna sparsamhetskrav även det

återstående som erforderligt beräknade beloppet, 2,200,000 kronor, bör tillhandahållas,

har järnvägsstyrelsen, med de intressen styrelsen för statens

järnvägars del har att bevaka, intet att erinra emot anläggningens tillkomst

under den därmed förbundna förutsättningen, att dessa ytterligare erforderliga

medel icke komma att få öka statens järnvägars bokförda värde.

Med anledning av vad sålunda förekommit uppdrog Kungl. Maj:t genom

beslut den 4 november 1927 åt järnvägsstyrelsen att föranstalta örn uppstakning

å marken av den ifrågasatta järnvägslinjen ävensom att verkställa och

till Kungl. Majit inkomma med fullständig kostnadsberäkning rörande företaget.

Till åtlydnad härav har järnvägsstyrelsen med skrivelse den 17 januari

1928 överlämnat av kartor samt plan- och profilritningar åtföljd kostnadsberäkning

för bananläggningen ifråga. Styrelsen meddelar, att den stakade

linjen, som har en längd av 44.8 kilometer, med endast obetydliga avvikelser

följer den tidigare okulärt undersökta linjen. Trafikplatser skulle anordnas

vid Rågsveden, Äppelbo, Sillerö, Ytter-Malung, Skördåker och Malungs

kyrka. Vid de fem förstnämnda platserna vore avsett att uppföra banvaktsstuga

med tillbyggnad av erforderliga expeditions- och väntrum samt i

förekommande fall godsbod; trafikgöromålen skulle handhavas av banvakten

eller någon av dennes familjemedlemmar på sätt sker bland annat å flertalet

trafikplatser vid inlandsbanan och de norrländska tvärbanorna. Efter en

redogörelse för de avsedda tekniska bestämmelserna för banans byggande

meddelar styrelsen, att banan med då rådande arbets- och materialpriser

— liksom tidigare — beräknats draga en kostnad av 3,400,000 kronor, exklusive

kostnad för rullande materiel.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har efter vederbörandes hörande avgivit

utlåtande den 13 december 1929 och därvid överlämnat dels en skrift av

ombud för Malungs, Äppelbo och Järna kommuner nied framställning, att

ifrågavarande järnvägsanläggning med det snaraste måtte komma till stånd

och utföras såsom statligt "nödhjälpsarbete, jämte vid skriften fogade protokollsutdrag,

utvisande att kommunalfullmäktige i nämnda socknar beslutat

kostnadsfritt upplåta mark för järnvägsanläggningen, ävensom yttranden häröver

från landsfiskalen i Malungs distrikt och vägkonsulenten i länet, dels

opaginerad Kontrollera mot PDF

“ Kungl. Majus proposition nr 210.

protokoll vid sammanträde den 6 juni 1929 med ortsinvånarne inför landsfogden

i länet, dels ock av landsfogden och Kopparbergs läns landsting i

ärendet avgivna infordrade yttranden. För egen del har länsstyrelsen anfört

följande.

, .J.®111 skrivelse den 17 december 1926 framhåller järnvägsstyrelsen — efter

kritik av bandelen Malung—Brintbodarne, utmvnnande uti att det måste

betecknas såsom ett missgrepp av det dåvarande järnvägsbolaget att låta

banan dragas den väg som skedde — att anordnandet av en direkt järnvägsförbindelse

mellan Malung och Vansbro skulle innebära tillrättandet av

ett begånget fel och vara en åtgärd, som komme att medföra avsevärda fördelar

ur nera synpunkter, vilka närmare angivas.

„ i^styrelsen vill på det kraftigaste understryka vad järnvägsstyrelsen

salunda framhalht. Det är icke tu tal örn att sträckningen Malung—Brintbodarne

var ett stort missgrepp ävensom att en sträckning Malung—Vans
i!

nsk!lUe påtagligt sätt bättre tillgodose allmänhetens trafikbehov

och bidraga till bygdens framåtskridande och förkovran, än vad det någonsin

kan tankas ske genom järnvägen Malung—Brintbodarne,

v» S?m länsstyrelsen förut framhållit nedläggandet av linjen Malung—

Brintbodarne icke kan antagas medföra skada eller olägenhet av nämnvärd

art i synnerhet örn, såsom vägkonsulenten föreslagit, banvallen efter trafikens

nedläggande ställes till vägdistriktets disposition för vägväsendets tillgodoseende,

får länsstyrelsen livligt tillstyrka, att anläggning av järnväg mellan

Malung och Vansbro kommer till stånd under villkor att bandelen Malung

—Brintbodarne nedlägges.

Beträffande järnvägsstyrelsens beräkningar angående det belopp, med

vilket den nya bandelen bör öka statens järnvägars bokförda värde, samt

angående trafiköverskottet saknar länsstyrelsen sakkunskap för att kunna i

detalj yttra sig över samma beräkningar.

Emellertid vill länstyrelsen framhålla, att vid beräkningarnas uppgörande,

såvitt länsstyrelsen kunnat finna, tillbörligt avseende icke fästats vid den

fortgående minskning i trafikinkomsterna bandelen Malung—Brintbodarne—

Vansbro med all sannolikhet kommer att få vidkännas genom den förstklassiga

landsvägen mellan Malung och Vansbro över Äppelbo. Det är tämligen

givet, att därvidlag den långa tidsödande transporten av resande och

gods över Malung—Brintbodarne—Vansbro erbjuder en tacksam angreppspunkt

för den med järnvägen konkurrerande motortrafiken och fara föreiigger

att konkurrensen kommer att sträcka sina verkningar även till bandelen

Särna—Limedsforsen—Malung.

Det förefaller länsstyrelsen jämväl, att inkomsten av godstrafiken från

den nya bandelen, med hänsyn till de utvecklingsmöjligheter orten erbjuder

beraknats väl lågt.

På grund av det anförda synes anslaget av lånemedel kunna beräknas till

ett avsevärt högre belopp, än vad järnvägsstyrelsen gjort.

För ersättning för skada och olägenheter eller dylikt eller för eventuellt

skadestånd för nedläggande av trafiken å bandelen Malung-Brintbodarne

torde de av företaget intresserade kommunerna ikläda sig garanti.

_ Äy de till länsstyrelsen avgivna yttrandena framgår, att endast befolkningen

i Öje kapellförsamling uttalat sig mot det ifrågasatta nedläggandet

av bandelen Malung-Brintbodarne.

I en till Kungl. Maj:t ställd skrift den 4 oktober 1930 hava därefter

representanter för de av järnvägsanläggningen berörda kommunerna i västra

Dalarna hemställt, att ärendet måtte föreläggas 1931 års riksdag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

Sedermera har järnvägsstyrelsen den 12 november 1930 ånyo yttrat sig i

ärendet. I sitt utlåtande anför styrelsen följande:

I järnvägsstyrelsens skrivelse den 17 januari 1928 har byggnadskostnaden

för den 44.8 kilometer långa banan angivits till 3,400,000 kronor, vilket är

samma belopp som upptagits i skrivelsen den 17 december 1926. Yad

finansierandet av företaget beträffar, föreslog styrelsen i sistnämnda skrivelse

följande fördelning av kapitalet:

Kronor

Medel ur statens järnvägars förnyelsefond.......................................... 500,000

Anslag å riksstaten:

av lånemedel..................................................................................... 700 000

av övriga statsinkomster ................................................................. 2,200,000

Summa kronor 3,400,000

Lånemedelsbeloppet var så avvägt, att räntan å detsamma skulle motsvara

den beräknade förbättringen av trafikresultatet gentemot nuvarande

linjesträckning, vilken förbättring kalkylerats sålunda:

■ • , . Kronor

Ökning i trafikinkomster .......................................................................... gg qqq

Ökning i kostnader för drift och underhåll ....................................... 53^000

Skillnad förbättring kronor 33,000

För närmare detaljer hänvisas till den i november 1926 utarbetade trafikekonomiska

utredningen.

Den tid, som denna gång stått till järnvägsstyrelsens förfogande, har icke

medgivit någon fullständig revidering av denna utredning. Visst material

har emellertid insamlats, och av detta synes framgå, att det tidigare angivna

värdet för resultatförbättringen, 33,000 kronor, lämpligen kan bibehållas

Visserligen hava en hel del förändringar inträffat såväl å inkomst- som

utgiftssidan, men det vill förefalla, som örn ändringarna i stort sett skulle

kompensera varandra. Med den osäkerhet, som alltid vidlåder framtidskalkyler,

_ spela för övrigt mindre variationer ingen nämnvärd roll.

Vad inkomsterna angår, har icke befunnits skäligt vidtaga några ändringar

i fråga örn trafikomfattningen. De omständigheter, som anföras i

länsstyrelsens utlåtande den 13 december 1929, hava nämligen ej förbisetts

vid tidigare utredningar. Att bedöma verkningarna av den sedan år 1926

inträdda ökningen i landsvägstrafiken måste för övrigt sägas vara en mycket

vansklig. uppgift. Det är möjligt, att sagda utveckling åstadkommit en

större minskning i inkomstmöjligheterna för den nuvarande linjesträckningen

än för den nya, men även motsatta förhållandet är icke uteslutet, eftersom

man för den nya linjen räknat med väsentligt högre absoluta tal. Däremot

ar den genomförda godstaxesänkningen en realitet, från vars verkningar icke

kan bortses; förenämnda inkomstökning synes med hänsyn till taxesänknmgen

böra minskas från 86,000 till 80,000 kronor.

. Vad kostnaderna beträffar, må först erinras, att praktiskt taget hela ökmngen,

53,000 kionor, räknats komma på banavdelningen — bevakning, underhåll

samt avsättning till förnyelsefond — den nya linjen är 17 kilometer

längre än den nuvarande. För övriga avdelningar räknades däremot med

samma kostnad för båda linjerna; genom bättre driftsförhållanden skulle

alltså inbesfiaras merkostnaderna för den ej obetydliga nytillkommande

trafiken.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majus proposition nr 210.

Sistnämnda antagande må göras även nu. I fråga örn banavdelningen

kostnader åter har med hänsyn till de senaste årens prisutveckling en sänkning

med 6,000 kronor ansetts skälig.

Man kommer alltså, som redan sagts, till en resultatförbättring av 33,000

kronor, motsvarande ett lånemedelsbelopp av 700,000 kronor, d. v. s. samma

belopp som angavs i 1928 års skrivelse.

Beträffande finansieringen av företaget erinrar järnvägsstyrelsen örn att

förnyelsefondens tidigare beräknade kostnadsandel, 500,000 kronor, var avsedd

att motsvara kostnader för ackumulerat underhåll, vilka förr eller

senare måst nedläggas å den befintliga bandelen. Styrelsen hade därvid

syftat i första hand på inläggning av nya räler och växlar samt viss ombyggnad

av broar. Då emellertid även i fråga örn dessa kostnader prisutvecklingen

undergått en avsevärd sänkning, har järnvägsstyrelsen nu föreslagit

en minskning av förnyelsefondens beräknade andel i kostnaderna till

400,000 kronor, liksom det tidigare angivna beloppet avsett att vara ett

bruttobelopp.

Styrelsen meddelar, att kostnadsförslaget underkastats viss revision, som

resulterat i att förslaget numera slutade å ett kostnadsbelopp av sammanlagt

3,300,000 kronor. Detta belopp skulle, i enlighet med vad förut anförts,

fördelas med 400,000 kronor på förnyelsefonden, 700,000 kronor på anslag

av lånemedel och 2,200,000 kronor på anslag av andra statsinkomster än

lånemedel.

Behovet av sådana anslagsmedel, å vilka ingen förräntning kan väntas

erhållas är alltså, anför styrelsen vidare, detsamma som tidigare uppgivits;

och de järnvägsekonomiska förutsättningarna för det planerade företaget äro

i stort sett desamma, som då järnvägsstyrelsen förra gången hade att taga

ställning till frågan. Styrelsen anser allt fortfarande det vara angeläget,

att åt järnvägssystemet i de här berörda orterna gives en mera rationell gestaltning,

så att det måtte kunna på bästa möjliga sätt tjäna ortens framtidsutveckling,

sådan denna alltid står i ett visst beroende av kommunikationerna,

I detta sammanhang framhåller styrelsen också verkningarna å arbetsmarknaden

av den depression, som för närvarande råder i flertalet industriländer

och som gör sig allt starkare gällande även i vårt land. Visserligen

är, säger styrelsen, det byggnadsarbete, som här avses, ej särdeles omfattande

i jämförelse med de byggnadsarbeten å annat område, som kunna

ifrågasättas, men detsammas igångsättande torde i allt fall få anses som en

åtgärd av ej så ringa betydelse för förebyggande av arbetslösheten särskilt

inom järnvägsbyggnadsarbetarfacket. Härom yttrar styrelsen vidare:

I den mån den under senare årtionden livliga verksamheten med byggandet

av nya statsbanor och dubbelspår samt ombyggnad av större bangårdar

på senare tid inskränkts eller upphört har också den gamla vid

dessa anläggningar sysselsatta kåren av i yrket vana järnvägsbyggnadsarbetare

måst entledigas. Många hava givetvis fått ai''bete på annat håll, vid

vägbyggnader och dylika företag, men många, i synnerhet de äldre, hava

fortfarande svårigheter att skaffa sig mera stadigvarande sysselsättning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

11

Detta förhållande torde nog bliva förvärrat under den närmare framtiden,

då statens järnvägsbyggnader komma att inskränkas till en enda arbetsplats

nämligen byggandet av inlandsbanan i trakten av Arvidsjaur. För dessa

arbetare vore det givetvis av värde, örn de kunde motse arbete av det slag,

de äro vana vid, på en banbyggnad mellan Malung och Vansbro.

Av banans anläggningskostnad, här beräknad till 3.3 milj. kronor, torde

i runda tal 1.3 milj. kronor komma att utgå i direkta arbetslöner, l.o milj.

kronor i kostnader för täler, sliprar, broar m. m., 0.4 milj. kronor för transporter

samt resten 0.6 milj. kronor till diverse utgifter och administration.

Antalet erforderliga dagsverken för jord- och bergarbetare, stenarbetare,

träarbetare, rälsläggare och grusarbetare torde vara omkring 130,000, ..oberäknat

dem som komma att sysselsättas med transporter och dylikt. Även

örn en banbyggnad Malung—Vansbro skulle komma att i viss utsträckning

giva arbete åt folk inom väg- och vattenbyggnadsfacket, som hotas av arbetslöshet

i de orter, banan skulle genomlöpa, komme den säkerligen att giva

sysselsättning åt ett större antal gamla järnvägsbyggnadsarbetare, som antingen

redan äro arbetslösa eller som inom en nära framtid komma att stå

utan arbete, då verksamheten vid statens järnvägsbyggnader inskränkes.

Härvid lär särskilt böra bemärkas, att örn ett antal järnvägsbyggnadsarbetare

detacheras till här ifrågavarande förhållandevis långt ner i landet

liggande byggnadsplats, de vid järnvägsbyggnadens upphörande böra hava

lättare att förskaffa sig annan sysselsättning än vad fallet kan vara örn de

vid ledigblivandet kunna befinna sig vid de i övrigt endast långt lippe i

nordligaste Sverige förefintliga järn vägsby ggnadsplatserna.

På grund av vad sålunda anförts tillstyrker järnvägsstyrelsen för sin del,

att järnvägen Malung—Vansbro bygges som statsbana, under förutsättning

att landsting, kommuner eller enskilda åtaga sig att uppfylla de vid beslut

örn nya statsbanor vanliga villkoren beträffande fritt tillhandahållande av

erforderlig mark, att svara för olägenheter och intrång med mera dylikt.

Enligt styrelsens förmenande bör banbyggnaden beräknas fullbordad på

tre k fyra år, beroende på det under olika år förefintliga större eller mindre

behovet av arbetstillfällen för motverkande av arbetslöshet. Under förutsättning

av en byggnadstid örn fyra år framlägger styrelsen förslagsvis följande

plan för banbyggnadens finansiering:

Budgetår

Förnyelse - fondsmedel

Första ..................

kronor

Andra ..................

................. .

Tredje ..................

................. 200,000

Fjärde ...................

................. 200,000

Summa kronor 400,000

Lånemedel

kronor

300.000

400.000

Andra stats- inkomster

kronor

300.000

600.000

800,000

500,000

Summa

kronor

600,000

1,000,000

1,000,000

700,000

700,000

2,200,000

3,300,000

Järnvägsstyrelsen avser sålunda, att för budgetåret 1931/1932 skulle för

ifrågavarande ändamål ställas till förfogande ett belopp av 600,000 kronor,

att med lika delar utgå av lånemedel och av andra statsinkomster.

Då en förutsättning för framläggande av förslag till proposition i förevarande

fråga synts böra vara, att vederbörande kommuner åtoge sig att upp
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

fylla i dylika fall sedvanliga villkor beträffande tillhandahållande av erforderlig

mark m. m., har länsstyrelsen i Kopparbergs län anbefallts att

lämna berörda kommuner tillfälle att i sådant hänseende avgiva förbindelser

i huvudsaklig enlighet med vad järnvägsstyrelsen angivit i skrivelsen den

17 december 1926. Med skrivelse den 31 december 1930 har länsstyrelsen

överlämnat av kommunalfullmäktige i Malungs, Appelbo och Järna kommuner

genom beslut respektive den 29 december, den 7 december och den 7

december 1930 avgivna sådana förbindelser. Appelbo och Järna kommunalfullmäktiges

omförmälda beslut hava vunnit laga kraft. Över beslutet av

kommunalfullmäktige i Malung hava besvär blivit anförda, men länsstyrelsen

i Kopparbergs län har enligt utslag den 21 februari 1931 prövat lagligt

lämna besvären utan bifall.

I detta sammanhang må nämnas att, i samband med nyss omförmälda

beslut örn tillhandahållande av mark, från Malungs och Appelbo kommuners

sida framhållits önskvärdheten av att arbetslösa inom de berörda socknarna

bereddes sysselsättning vid ifrågavarande företag.

I ärendet hava sedermera från vissa invånare i Malungs socken ingivits

skrifter, i vilka gjorts gällande, att den ifrågasatta anläggningen icke borde

komma till stånd. Därvid har bland annat framhållits, att det tilltänkta

järnvägsföretaget visserligen innebure fördelar för en del av ortens befolkning

men att dessa fördelar icke syntes stå i riktig proportion till de ekonomiska

uppoffringarna för markupplåtelse och det förfång, som tillfogades andra,

enskilda intressen.

En inom järnvägsstyrelsen upprättad karta, utvisande den ifrågasatta

järnvägens avsedda sträckning samt föreslagna trafikplatser m. m., torde få

i avtryck fogas vid statsrådsprotokollet.

Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att den av statens järnvägar

i samband med förvärv av Mora—Vänerns järnväg övertagna bibanan till

Malung fått ett olämpligt läge genom att Brintbodarne i stället för Vansbro

valts till utgångspunkt för densamma. Järnvägsstyrelsen har framhållit, att

banan erhållit en ogynnsam tracé med svåra stigningar samt att Brintbodarne

synes ur såväl järnvägs- som näringssynpunkt sakna betingelser för

utveckling. A andra sidan har styrelsen betonat, att en järnväg mellan

Malung och Vansbro, vilken skulle erhålla vida bättre lutningsförhållanden,

komme att betjäna jämförelsevis tätt bebyggda trakter och bliva av stor betydelse

även för befolkningen vid bandelen Särna—Malung liksom också Klandra

trafikanter. Vid Vansbro skulle direkt anslutning erhållas till befintliga

banor, ledande kortaste vägen till Falun, Gävle och Stockholm, varjämte

avståndet från Västerdalarna till Kristinehamn skulle förkortas. Ur

järnvägssynpunkt vore det en fördel att få endast en föreningsstation i stället

för två närbelägna.

Vid besök å platsen har jag tagit närmare del av förhållandena och därvid

kommit till en uppfattning, vilken sammanfaller med den av järnvägsstyrelsen

hävdade. Bandelen Malung—Brintbodarne är uppenbarligen föga

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majus proposition nr 210.

ägnad att tjäna det intresse, för vilket den tillkommit. Därom vittna framför

allt sådana omständigheter, som att under banans snart fyrtioåriga tillvaro

inga tillfartsvägar anlagts och att bebyggelse omkring banan praktiskt taget

uteblivit. En linjesträckning på föreslaget sätt från Malung till Vansbro

skulle utan tvivel bliva till betydande gagn icke blott för befolkningen i

Västerdalarna utan även för andra trafikanter. Den skulle därjämte ur järnvägsekonomisk

synpunkt erbjuda fördelar. Från de berörda orterna har det

föreliggande förslaget vunnit livligt understöd, med undantag dock för en

del invånare i Malungs socken, särskilt befolkningen i Öje kapellförsamling.

Den nuvarande järnvägsförbindelsens betydelse för sistnämnda befolkning torde

emellertid icke böra överskattas. Kapellförsamlingen är belägen på 8 kilometers

avstånd från Öje station och saknar, såsom nämnts, väg till stationen.

Mellan Öje och Malung finnes däremot landsväg, vars längd uppgår till endast

omkring 18 kilometer. Med hänsyn till nu berörda förhållanden synes Öjeortens

särskilda intresse icke kunna tillerkännas avgörande inverkan vid

ståndpunktstagande till förevarande spörsmål.

Från nu angivna utgångspunkter synes det framställda förslaget örn en

järnvägsanläggning Malung—Vansbro och i samband därmed nedläggande

av bandelen Malung—Brintbodarne värt beaktande. Det förhållandet, att

anläggningen kräver en betydande kapitalinvestering utöver förnyelsefondsoch

lånemedel, kan visserligen med hänsyn till rådande konjunkturer föranleda

en viss tvekan beträffande lämpligheten av att nu framlägga förevarande

fråga till prövning och avgörande. Emellertid föreligga särskilda

omständigheter att i detta sammanhang beakta. .lag avser härvid de synpunkter,

som såväl från av företaget berörda orter som av järnvägsstyrelsen

framförts, syftande därtill att detta byggnadsföretag lämpligen skulle kunna

komma till utförande såsom ett led i de statliga åtgärderna till motverkande

av arbetslöshet. Onekligen skulle banbygget vara väl ägnat att tillgodose

ett sådant syfte, icke minst med hänsyn till den omständigheten att takten

för arbetets bedrivande skulle kunna i väsentlig mån lämpas efter behovet

av arbetstillfällen.

Enligt vad jag inhämtat biträdes den uppfattning, varåt jag nu givit uttryck,

av chefen för socialdepartementet. Företaget ifråga förekommer också bland

dem, som vid den nyligen verkställda utredningen av frågan örn beredskapsarbeten

angivits såsom lämpliga sådana arbeten. För dylika arbeten äskas

anslag i en av Kungl. Majit tidigare denna dag på bemälde departementschefs

föredragning beslutad proposition, till vilken jag tillåter mig hänvisa.

Ett bifall till vad i nämnda proposition föreslagits synes möjliggöra en tillfredsställande,

efter förhållandena lämpad lösning av den nu föreliggande

finansieringsfrågan.

Efter prövning av samtliga på frågan inverkande omständigheter vill jag

alltså tillstyrka, att en statsbana Malung—Vansbro anlägges samt att vid

dess tagande i bruk bandelen Malung—Brintbodarne nedlägges och till bananläggningen

hörande mark och övriga tillgångar försäljas. Innan försäljning

av marken sker, torde böra tillses, huruvida densamma lämpligen kan, helt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

eller delvis, nyttiggöras för vägändamål. I detta avseende torde järnvägsstyrelsen

framdeles böra hos Kungl. Maj:t göra eventuellt erforderlig framställning.

Den av järnvägsstyrelsen verkställda kostnadsberäkningen, slutande å

3,300,000 kronor, har icke givit mig anledning till erinran. Ej heller har

jag funnit något att anmärka mot styrelsens ekonomiska kalkyler och därpå

grundade förslag till det erforderliga kapitalets fördelning på förnyelsefondsoch

lånemedel samt medel av andra statsinkomster.

För nästkommande budgetår synes det enligt järnvägsstyrelsens plan

erforderliga beloppet av 600,000 kronor böra anvisas. Av nämnda belopp

torde, såsom i statsverkspropositionen beräknats, 300,000 kronor böra utgå

av lånemedel. Återstoden synes, i anslutning till vad jag förut anfört, böra

utgå av anslaget till beredskapsarbeten enligt grunder, som för användandet

av detta anslag må bliva bestämda. I fråga örn arbetets igångsättande torde

böra tillämpas samma regler som beträffande andra arbeten, utförda med

anlitande av medel från nämnda anslag.

Under åberopande av det anförda får jag alltså hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till statsbana Malung—Vansbro för budgetåret 1931/1932

anvisa ett reservationsanslag av ........................ kronor 300,000,

att utgå av lånemedel,

dels och medgiva, att bandelen Malung—Brintbodarne må,

sedan nyssnämnda statsbana öppnats för allmän trafik, upprivas

samt att till bananläggningen hörande mark och övriga

tillgångar må försäljas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hafverman.

Stockholm 1931. K. L. Beckmans Boktr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

^uA«yr<»

rje/fsds«a\u åfsrnds''

ledan ho)

ikaphxdsn,.

Notari.

iAåtmgk,

,*jVartf*pb

Horrmimdb.

Åsbergen,

Hemul b.

N0orbmgfå

lor^Nbrtt

‘SJ**

M oskarl b;

Faulia fb

NbrrgäisseJSn /S&f

Rönnide

Mora

Rusberg i

bärbacken

ästbförluK^

Bjensjön.

x Hvitna;.

■SMlHfilf»-

{Åren fäÅ

Lueia-nkfm

Styalltför t

Herris sätern fab.

-77.

''''Lyéergetfäb.

iSW^wA?äl ''

"Irbergkt " ~

Gemil dolt
-

Junkers* räi.

[XOtej

, It. huit rusin

\HkbmjvA-ftf*

Almberger.

SuaTtHénféJtS

Hjulbäck^

Djörby t , >

1;A . Åj» WW/oA

‘•HNfeÄPå

Flenbyfget

Sali hvid b

M A LiN-t5%V^

forsberget1

Olsnäs,

WbergetfSb:

Öjabtrget.

•örn*

Labé!

VSstanrii

''''tyng emis et

Yxberg*''

Digerö.

i 3 ~

Irintbodarm

fyr»1* 7

IIalert/£

riffi

uiUslmg

A N DjS^py''

Rältlindor\

I nnbod''

Lomberget

asumia

Grimsmyr}

Gärdås*#^ fäb.

''.Grimsåker

Snotieb.

Arnaldi.

Storåsen

jSWi

YeLti-M

Rrtås^w.

fredy oi,

''ergctrSb

Nordanåker

Hopp näst

Sjöhusen fäb. \

Hedbo''

Väster fors

i tu a-* ~

Nonlb äck

thonsberg et få&K

A ra sjöh.

berget frih.

Storslätt,

-fA.A****f

Långs Ölen. fia

Hista. }y

'' f ''ärrasnäs fX _ ij

triman

Häxåsen

Hög o tift

^ dront,

•V alill v,

LSfrWi

''öl/häcken

Björbolf''^2

i *0* 1

Stej dAsm

Ärttjärn

—®— /-/o//-oefil /a^fp/ofs.

Nas

fSrbysätem

Orsala

AnAgrefon,

$torberget

S vansö

[Vaktm

Jgn Astri

Moling»

irenas

mg*

: 8''AGN''£ l

’y f >T n.r

Skala 1:400000

so Alif)//trior

lUKTIONSANSTAi.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:302 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statsbana Malung—Vansbro m. m. s. 13 i texten
  2. SU 1931:153 Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående anslag till statsbana Malung— Vansbro m. m. s. 1 i texten