Sök i Ratio Lex

Angående kronans deltagande i viss vattenreglering beträffande Skellefte älv

4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:28, Angående kronans deltagande i viss vattenreglering beträffande Skellefte älv

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 28.

O

Nr 28.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående kronans

deltagande i viss vattenreglering beträffande Skellefte

älv; given Stockholms slott den 14 januari 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ola Jeppsson.

Utdrag av p>rotokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 14 januari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel,

statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet Jeppsson anmäler fråga örn kronans deltagande

i viss vattenreglering beträffande Skellefte älv och anför därvid:

Skellefte älv har mellan Storavan och älvens utlopp en längd av omkring

207 kilometer och en sammanlagd fallhöjd av något över 418 meter. I sin

övre del avvattnar älven en mängd stora sjöar, bland vilka märkas Hornavan,

Uddjaure och Storavan örn respektive 248, 179 och 174 kvadratkilometer.

Vid Storavans utlopp bestämmes vattenståndet i älven så gott som uteslutande

av förhållandena inom fjällområdet och sjöarnas förmåga att magasinera

den från nämnda område avrinnande vattenmängden. Avrinningen i älven

36 81

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 28.

»

växlar också betydligt under de olika årstiderna, vilket i hög grad försvårar

ett rationellt utnyttjande av vattenfallen. Enligt gjorda beräkningar uppgår

vattenavrinningen i älven vid Storavans utlopp till omkring följande antal

kubikmeter i sekunden, nämligen vid exceptionell lågvattenmängd 13, vid

9-månaders vattenmängd i medeltal 36, vid medelvattenmängd 94 och vid

exceptionell högvattenmängd 504.

På initiativ av Skellefteå stad, vilken äger en stor del av vattenfallen i

älven, har sedan flera år tillbaka pågått förarbeten för genomförande av en

reglering av vattenföringen i älven. Efter framställning av vattenfallsstyrelsen

har Kungl. Majit genom beslut den 19 mars 1920 till bestridande av

kostnaden för denna utredning anvisat ett belopp av 6,000 kronor såsom

bidrag från kronan, vilken jämväl äger en avsevärd fallhöjd i älven.

I skrivelse den 20 oktober 1930 har vattenfallsstyrelsen gjort framställning

i fråga örn kronans deltagande i en ifrågasatt reglering av avrinningen från

sjöarna Uddjaure och Storavan. Styrelsen anför härutinnan följande:

De utredningsarbeten, som igångsatts för regleringen av Skellefte älv,

hava numera fortskridit så långt, att en plan, dagtecknad den 19 mars 1930,

rörande reglering av sjöarna Uddjaure och Stora van är genom Skellefteå

stads försorg upprättad av aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån. Enligt denna

plan skulle regleringens genomförande ske i tre stadier, dragande en engångskostnad

av respektive 1,800,000, 1,000,000 och 1,050,000 kronor samt en

årskostnad av respektive 135,000, 70,000 och 75,000 kronor. Häremot svarar

en årlig energivinst per meter fallhöjd av respektive 0.25, 0.48 och 0.5 6 miljoner

kilowattimmar.

Skellefteå stad har hos vattenfallsstyrelsen hemställt, att kronan såsom

jämte staden den huvudsakligaste fallägaren i älven ville jämte staden hos

vattendomstolen anmäla sig som sökande till regleringen och jämlikt grunderna

för vattenlagen deltaga i kostnaden för densamma, dock att staden

skulle gentemot kronan förbinda sig att tills vidare gälda alla kostnader,

intill dess kronan bebyggde något av sina fall.

I Skellef teälvens övre falisträcka, från Storavan till och med Vargforsen,

örn tillhopa 237.4 meter torde kronan äga omkring 174 meter eller omkring

73 procent. I den nedre fallsträckan, från Vargforsen till havet, äger kronan

nästan ingenting, Skellefteå stad cirka 81 meter eller nära 45 procent och

enskilda byamän något över 99 meter. Därvid bör dock bemärkas, att de

vattenfall, som icke ägas av staden, knappast äro utbyggbara. Staden äger

ock de enda utbyggda fallen i älven, nämligen Finnforsen och Krångfors An

Efter underhandlingar mellan vattenfallsstyrelsen och staden har fördenskull

under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande ingåtts avtal angående

bidrag från kronans sida till kostnaderna för reglering av sjöarna

Uddjaure och Storavan i Skellefte älvs vattensystem. Skellefteå stad är för

sin del beredd att ensam tillsvidare bekosta liela regleringen, ty staden beräknar,

att regleringsvinsten enbart för stadens bebyggda fall motiverar

nedläggandet av den kostnad, regleringen medför.

Det i styrelsens skrivelse omnämnda avtalet är av följande lydelse:

Avtal.

Mellan Kungl. Vattenfallsstyrelsen, här nedan kallad Styrelsen, och

Skellefteå stad, här nedan kallad Staden, är följande avtal träffat.

Därest Staden önskar genomföra reglering av avrinningen från sjöarna

Uddjaure och Storavan i Skellefte älvs vattensystem, förpliktigar sig Styrel
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

sen å Kungl. Maj:ts oell Kronans vägnar såsom ägare av vattenfall i älven

att — under förutsättning av Kungl. Maj:ts medgivande — ingå såsom medsökande

i företaget. Därvid skall såsom villkor gälla,

att den tekniska och ekonomiska planen för företaget blivit av Styrelsen

granskad och godkänd,

att Styrelsens skyldighet att lämna bidrag till regleringskostnaden icke

inträder, förrän något av Kronans fall i älven blivit bebyggt med ett kraftverk,

vid vilket den genom regleringen vunna ökningen i lågvattenmängden

kan nyttiggöras,

att Staden följaktligen skall, innan Styrelsen undertecknat ansökningen

om tillstånd till företaget, avgiva en förbindelse att gentemot Kronan ensam

intill denna tidpunkt ansvara för alla kostnader för regleringen av vad slag

det vara må,

att beloppen av Styrelsens bidrag till kostnaderna för företaget skall bestämmas

efter den båtnad Kronans bebyggda fall genom företaget vinna,

jämfört med båtnaden för Stadens bebyggda fall, varvid reglerna i fjärde,

femte och sjätte styckena i 3 kap. 6 § vattenlagen skola i tillämpliga delar

lända till efterrättelse, varvid dock amortering av kostnaderna för den tid

Staden ensam nyttjat regleringen skall äga rum på sådant sätt, att desamma

årligen amorteras med en fyrtiondedel (''/J av deras ursprungliga belopp,

att Styrelsens bidrag till löpande drift- och underhållskostnader för företaget

skall bestämmas efter den båtnad Kronans bebyggda fall genom företaget

vinna, jämfört med båtnaden för Stadens bebyggda fall, samt

att eventuellt bidrag till anläggningskostnaderna, vilket lämnas av flottningsföreningen

eller annan tredje man, skall fördelas på Staden och Styrelsen

(i den mån dennas bidragsskyldighet inträder) i förhållande till storleken

av dem åliggande bidragsskyldighet.

Skellefteå den 5 juni 1930. Stockholm den 10 juni 1930.

Skellefteå Stads Kraftverk Kungl. Vattenfallsstyrelsen

HENNING WIKSTRÖM.

T. Björnbom.

G. MALM.

W. Borgquist.

Sam Malmfors.

Vattenfallsstyrelsen anför vidare, att styrelsen, som enligt sin instruktion

har att efter lämnat bemyndigande vidtaga åtgärder, ägnade att främja tillgodogörandet

av vattenkraften inom landet, funnit den ifrågasatta regleringen

vara ur nämnda synpunkt väl motiverad samt därjämte ägnad att tillgodose

kronans intresse såsom fallägare i Skellefte älv utan att åsamka kronan

några utgifter förrän regleringsvinsten i samband med utbyggande av något

av kronans fall kan tillgodogöras. Styrelsen hemställer alltså om godkännande

av nämnda avtal.

Av det anförda lärer framgå, att den ifrågasatta regleringen av sjöarna

Uddjaure och Storavan kommer att bliva av stor betydelse för ett rationellt

utnyttjande av vattenkraften i Skellefte älv. Med hänsyn till såväl den allmänna

nyttan av ett sådant företag som fördelen därav för kronan vid framtida

utbyggande av dess vattenfall i älven torde kronan böra deltaga i det

planerade regleringsföretaget.

Departements

chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

Att nu angiva de kostnader, som kunna uppkomma för kronan genom

deltagande i företaget, torde vara omöjligt. Såsom framgår av avtalet, uppstå

kostnader för kronan först örn kronan utbygger något av sina vattenfall

i älven. Vidare bliva kostnaderna beroende av den omfattning, i vilken utbyggandet

sker, ävensom av tidpunkten därför. Därest avtalet godkännes,

kommer kronan sålunda att vid framtida kraftverksbyggnader i älven bliva

skyldig erlägga den del av regleringskostnaderna, som vid samma tidpunkt

kvarstår oamorterad oell som belöper på den vid kronans kraftverk utnyttjade

fallhöjden. Bestämmelserna i avtalet torde sålunda få anses vara för

kronans del tillfredsställande.

På grund av vad jag här anfört är jag beredd tillstyrka godkännande av

det mellan vattenfallsstyrelsen och Skellefteå stad villkorligt ingångna avtalet.

Med hänsyn till den kostnad, som enligt avtalet kan framdeles tillskyndas

kronan, lärer dock medgivande beträffande kronans deltagande i

regleringen böra inhämtas av riksdagen.

I detta sammanhang må framhållas att, enligt vad jag inhämtat, tidpunkten

för ett utbyggande av kronans vattenfall i älven torde vara ganska avlägsen.

I varje fall synes, såvitt nu kan bedömas, inom amorteringstiden

knappast komma i fråga att utbygga något annat vattenfall än möjligen

Vargforsen, vari kronan äger största delen.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att kronan ma för bättre utnyttjande av vattenkraften i Skellefte

älv i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet

angivna grunder deltaga i regleringen av sjöarna Uddjaure

och Storavan.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1931.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:126 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kronans deltagande i viss vattenreglering beträffande Skellefte älv. a1 i texten
  2. SU 1931:68 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kronans deltagande i viss vattenreglering beträffande Skellefte älv. s. 8 i texten