Sök i Ratio Lex

Angående förändring i avseende å löneställning och antal m. m. beträffande vissa ordinarie befattningar vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk

1931-02-06 · 36 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:66, Angående förändring i avseende å löneställning och antal m. m. beträffande vissa ordinarie befattningar vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

1

Nr 66.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förändring

i avseende å löneställning och antal m. m.

beträffande vissa ordinarie befattningar vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk;

given Stockholms slott den 6 februari

1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ola Jeppsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kr onprinsen-Reg euten i

statsrådet å Stockholms slott den 6 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel,

statsråden Gaede, von Stockenstköm, Stadenee, Gyllenswärd, Larsson,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet Jeppsson anmäler vissa till Kungl. Majits

prövning föreliggande framställningar, avseende förändring i lönegradsplacering

eller i det fastställda antalet av vissa ordinarie befattningar m. m. vid

postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk, samt

anför därvid följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 56 haft. (Nr 66.) 134 31 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

Postverket.

a^en^sekr/ ^ skrivelse den 10 oktober 1930 har generalpoststyrelsen gjort framställning

terar- i fråga om uppfattning i högre lönegrad av sekreterarbefattningen å styrelbefattning.

sens andra byrå.

Av de åtta sekreterarbefattningarna hos generalpoststyrelsen äro sex hänförda

till 26:e lönegraden, medan de två återstående äro placerade i 24:e

lönegraden. Sistnämnda tva befattningar äro tilldelade s tyr (il sens första

och andra byråer. Generalpoststyrelsen har nu föreslagit, att sekreterarbefattningen

å andra byrån måtte höjas till 26:e lönegraden.

Beträffande den behandling, som tidigare ägnats frågan örn placering i

lönegrad av ifrågavarande sekreterarbefattning, har styrelsen till en början

erinrat örn följande:

Hedan i skrivelse den 22 oktober 1919 föreslog generalpoststyrelsen

uppflyttning av bland annat sekreterartjänsten å styrelsens andra byrå från

dåvarande 15:e, motsvarande nuvarande 24:e, till 17:e eller nuvarande 27:e

lönegraden. Betta förslag blev ej då upptaget till prövning, enär det ansågs

riktigast att avvakta resultatet av en i utsikt ställd mera vittomfattande utredning

i ärendet. Genom remiss den 9 oktober 1924 anbefallde Kungl.

a.i''f generalpoststyrelsen att avgiva yttrande över ett av kommunikationsverkens

lönenämnd framställt förslag örn uppflyttning i högre lönegrad av

vissa befattningar tillhörande dåvarande 15:e lönegraden. I sitt i anledning

härav den 4 november 1924 avgivna utlåtande hade styrelsen föreslagit även

sekreterare än sten a andra byrån till uppflyttning i lönegrad, elium den ei

av lönenämnden ifrågasatts till uppflyttning. Kungl. Maj:t fann sig emellertid

icke böra gå utöver lönenämndens förslag i fråga örn uppflyttning av tjänstervid

postverket (proposition nr 2 till 1925 års riksdag).

I samband med den omorganisation av generalpoststyrelsen, som vidtogs

från och med den 1 juli 1927, ifrågasatte emellertid styrelsen icke uppflyttning

i lönegrad av sekreteraren å andra byrån. Anledningen härtill var den,

att styrelsen ville avvakta verkningarna av omorganisationen, vilken i särskilt

hög grad berörde just andra byrån.

Styl elsen framlialler härefter, att arbetsfördelningen mellan styrelsens

byråer och inom andra byrån efter omorganisationen numera stabiliserats

samt att till följd av den alltjämt fortgående ökningen av göromålen å sistnämnda

byrå arbetsbördan för dess sekreterare i avsevärd grad ökats.

I fråga örn sekreterarens arbetsuppgifter m. m. har styrelsen anfört i huvudsak

följande:

En stor del av de till andra byråns handläggning hörande ärenden, som

äro av viktigare beskaffenhet och större omfattning — såsom generalpoststyrelsens

kapitalökningsförslag och förslag i fråga örn disposition av medel

ur postverkets förnyelsefond, stämpelmedelsberäkningar, understöds- och

andra ärenden, som skola underställas Kungl. Maj:ts prövning, samt allmänna

kamerala frågor i övrigt av större vikt och betydelse — gå genom byråns

kansli. Eör detta är sekreteraren föreståndare. Hedan i denna sin egenskap

har sekreteraren sig förelagda arbetsuppgifter av den beskaffenhet, att krav

på särskilda kvalifikationer måste ställas på honom.

Förutom de egentliga kansligöromålen åvila sekreteraren ett stort antal

uppgifter av självständig natur, bland annat,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 66.

att handhava och ansvara för garantiförbindelser rörande entreprenadarbeten

och leveranser för postverkets räkning,

att vårda och ansvara för brandförsäkringshandlingarna rörande sådana

fastigheter, för vilkas uppförande postverket lämnat tjänstemän lån (s. k.

bostadslån) av särskilt för .ändamålet anvisat anslag, samt tillse, att nämnda

handlingar städse bibehållas vid gällande kraft och att försäkringarna äro

tagna till belopp, som kunna anses motsvara byggnadernas fulla värde,

att (tillsammans med chefen för fjärde byrån) vårda och ansvara för dels

obligationer och andra värdehandlingar, tillhörande postverkets pensionsfond

och understödskassor, dels ock säkerheter för utlämnade bostadslån åt posttjänstemän,

att (tillsammans med förste intendenten) vårda och ansvara för postverkets

reservförråd av frankotecken,

att övervaka redovisningen av medel, som inflyta genom försäljning av

frimärken medelst automater i Stockholm,

att inventera postverkets huvudförråd av frankotecken m. m. samt huvudförrådet

av statsstämplar vid utgången av varje kalenderkvartal,

att (utan föredragning) meddela beslut i fråga örn sättet för utbetalning

av ålderdomsunderstöd, livräntor m. m.

Till allt detta kommer den betydande föredragningsskyldighet i styrelsen

med ledamotsansvar, som är ålagd sekreteraren. Antalet mål, föredragna av

andra byråns sekreterare, uppgingo

under år 1927 till 365

» :> 1928 » 413

» » 1929 » 449.

Den sålunda framträdande ökningen i sekreterarens föredragningsskyldighet

är icke beroende av nytillkomna ärendesgrupper utan får anses hava

sin grund i den allmänna stegringen av poströrelsen, vilken stegring föranleder

en intensifiering av arbetet på alla områden av styrelsens verksamhet.

Det är därför att vänta, att denna ökning kommer att fortfara. Till

jämförelse må nämnas, att under år 1929 sekreteraren å första byråns personalavdelning

haft att föredraga 175 och sekreteraren för utrikesärenden å

tredje byrån 386 ärenden.

Sekreterarens å andra byrån föredragningsskyldighet omfattar ärenden

angående:

ålderdomsunderstöd åt f. d. poststationsföreståndare, lantbrevbärare och

lådbrevbärare samt gratifikationer åt f. d. poststationsföreståndare,

sjukvård (ersättning för sjukhus- och specialistvård, undergående av badeller

massagebehandling på postverkets bekostnad, bekostande av kirurgiska

lemmar, bandage m. m.),

ersättning för flyttningskostnader,

tjänstgöringstraktamenten,

rese- och traktamentsersättningar i tvistiga fall,

avgifter för begagnande av amerikanska fack samt

postverkets telefonabonnemang.

En stor del av dessa ärenden är av ömtålig natur, och avgörandena kunna

ofta få vittgående konsekvenser, särskilt i understöds-, sjukvårds- och traktamentsfrågor.

Sekreterarens föredragning måste sålunda anses vara av lika

ansvarsfull beskaffenhet som den övriga sekreterare å kansliavdelningarna

åliggande föredragningen. Ett ytterligare belägg härför torde det förhållandet

utgöra, att av de under år 1929 utav sekreteraren föredragna 449 ärendena

ett ej ringa antal varit av den betydelse, att de icke ansetts böra föredragas

i byråväg, d. v. s. inför generaldirektören i närvaro av endast chefen å byrån,

utan i generalpoststyrelsen i plenum. Den sekreterarbefattning, varom här

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Dopartements

chefen.

Återbesättande

av en byrådirektörsbefattning:

m. m.

Kungl. Majus proposition nr 66.

är fråga, måste därför i avseende å föredragningsskyldigliet anses fullt ut

upptyUa de villköl'', som av Kungl. Maj:t och riksdagen ansetts böra uppstallas

för befattningars hänförande till 26:e lönegraden.

Den nuvarande innehavaren av omhandlade sekreterartjänst är filosofie

doktor samt har avlagt kansliexamen.

I ett den 30 oktober 1930 i ärendet avgivet utlåtande har komniunikationsverkens

lönenämnd anfört följande:

Av framställningen framgår, att innehavaren av sekreterarbefattningen å

generalpoststyrelsens andra byrå i sådan egenskap har att taga befattning med

bereda ^ för postverket betydelsefulla ärenden av ekonomisk innebörd.

Härutöfver åvilar denne befattningshavare en hel del tjänsteuppgifter av

mera självständig karaktär, varjämte han har sig ålagd en betydande föredragnmgsskyldigket

hos styrelsen med ledamots ansvar. Vad särskilt omfatt“mSen

av denna föredragningsskyldigliet angår, utvisa de av styrelsen anförda

siffrorna över av honom föredragna ärenden, att densamma avsevärt

okats under den tid som förflutit efter 1927 års omorganisation.

Vad generalpoststyrelsen i förevarande ärende anfört synes nämnden sålunda

giva vid handen, att ifrågavarande sekreterare numera torde med avseende

å arbetsuppgifter och tjänsteansvar få anses jämställd med de sekreterare

lios sagda styrelse, som redan för närvarande äro hänförda till

U>:e lönegraden. Nämnden har därför ansett sig böra tillstyrka bifall till

styrelsens förslag, att sekreterarbefattningen å dess andra byrå uppflyttas

fran 24:e till 26:e lönegraden. " “

Ay generalpoststyrelsens utredning synes framgå, att arbetsuppgifterna

för sekreteraren a styrelsens andra byrå såväl till art som omfattning kunna

full* jämföras med vad som åligger de sekreterare hos styrelsen, vilka redan

äro placerade i 26:e lönegraden. Även enligt min mening är därför en uppflyttning

av ifrågavarande sekreterarbefattning till sistnämnda lönegrad motiverad.

Jag får sålunda tillstyrka, att befattningen från och med den 1 juli

1931 hänföres till 26:e lönegraden.

I detta sammanhang torde jag få beröra frågan örn återbesättande och

definitiv placering av en ordinarie byrådirektörsbefattning samt i samband

därmed indragandet av en sekreterartjänst hos generalpoststyrelsen.

Härvid \ ill jag till en början i korthet redogöra för frågans tidigare behandling

i samband med 1927 års riksdags beslut rörande omorganisation

av generalpoststyrelsen.

Enligt det av styrelsen den 18 oktober 1926 uppgjorda omorganisationsförslaget,

vilket låg till grund för Kungl. Maj:ts till 1927 års riksdag avlåtna

proposition (nr 208) i ämnet, skulle den å styrelsens andra byrå placerade

byrådirektörsbefattningen — vars arbetsuppgifter, huvudsakligen ärenden

angående räkenskajisväsendet m. m., komme att övertagas av fjärde

byrån överflyttas till första byrån, där innehavaren av befattningen skulle

handlägga och föredraga trafikärendena. I sammanhang därmed skulle den dittills

för dessa ärenden avsedda sekreterareänsten i 26:e lönegraden indragas.

Överflyttningen av byrådirektörsbefattningen till första byrån skulle emellertid

icke äga rum omedelbart i samband med omorganisationens genom
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

förande, utan så länge den dåvarande chefen för fjärde byrån kvarstode i

tjänst skulle befattningen övergångsvis vara överflyttad till sistnämnda byrå

och innehavaren därvid fortfarande förestå räkenskapsväsendet. Under tiden

för övergångsanordningen — vilken skulle upphöra under år 1930, då nyssnämnde

byråchef inträdde i pensionsåldern — skulle i stället för sekreterarbefattningen

å första byråns trafikavdelning få uppehållas en tillfällig byrådirektörsbefattning.

Vid behandlingen av omorganisationsförslaget anförde föredragande departementschefen

i nu förevarande fråga, bland annat, att en något bättre

löneställning syntes böra beredas sekreteraren å trafikavdelningen. Då byrådirektörsbefattningen

å andra byrån enligt förslaget övergångsvis intill år

1930 skulle disponeras å fjärde byrån och då den av generalpoststyrelsen

förordade handläggningen av trafikärendena syntes tills vidare böra anordnas

såsom ett försök, kunde därvid lämpligen förfaras så, att sekreteraren a

trafikavdelningen förordnades att tills vidare i egenskap av byrådirektör

handlägga trafikärendena, varvid sekreterarbefattningen icke skulle uppehållas.

Därest riksdagen icke uttalade erinran mot den sålunda förordade

anordningen, komme departementschefen att framdeles föreslå Kungl. Majit

att fatta beslut i enlighet därmed.

I sin skrivelse i ämnet (nr 178) anförde riksdagen, bland annat, att riksdagen

ansett sig kunna godtaga den föreslagna anordningen med byrådirektörsbefattningens

överflyttande från generalpoststyrelsens andra till dess

första byrå endast under förutsättning, att byrådirektören å första byrån,

såsom ock i propositionen förutsatts, tillsattes allenast försöksvis på förordnande.

I enlighet med förslag av generalpoststyrelsen förordnade Kungl. Majit

sedermera sekreteraren för trafikärenden å generalpoststyrelsens första byrå

att tills vidare under en tid av högst tre år, räknat fran och med den 1

juli 1927, i egenskap av byrådirektör handlägga sådana trafikärenden, som

icke sammanhängde med personalärenden. Samtidigt föreskrevs, att den

förordnades ordinarie tjänst under tiden icke skulle uppehållas.

I skrivelse den 15 april 1930 gjorde generalpoststyrelsen framställning örn

ett definitivt ordnande av organisationen för handläggningen av trafikärendena.

Styrelsen erinrade därvid, att förenämnde byråchef å styrelsens fjärde

byrå den 4 april 1930 beviljats avsked, varefter övergångsanordningen med

en byrådirektörsbefattning för handläggning å denna byrå av ärenden angående

räkenskapsväsen m. m. komme att upphöra, ävensom att sistnämnda

befattning genom innehavarens utnämning till byråchef den 11 april 1930

blivit vakant. Styrelsen föreslog, att den ledigblivna byrådirektörsbefattningen

måtte återbesättas och placeras å första byrån i och för föredragning

av trafikärendena, i samband varmed en sekreterarbefattning i 26.e

lönegraden borde indragas. Tinder framliallande att de skäl, som tidigare

anförts till stöd för att inordna föredraganden av trafikärenden i byrådirektörsgrad,

ägde giltighet, anförde styrelsen beträffande de arbetsuppgifter,

som tillkomme denne tjänsteman, bland annat följande:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 66.

Till denne föredragandes arbetsområde höra ärenden angående postföring

med järnväg, sjöledes och å landsväg samt ärenden angående poststationer.

Ärendena angående jarnvagsbefordringen avse ersättning till järnvägarna för

postbefordrmgen, anskaffande av postvagnar, deras reparationer och underst1’

jamvagsbefordrmgens ordnande medelst postkupéer eller med andra

betordnngssatt. tidtabellernas uppgörande lii. m. I fråga örn postbefordrmgen

sjöledes tillkommer det nämnde föredragande att handlägga bland annat

ärenden angående ordnande av postbefordrmgen å de linjer, som stå i förbindelse

med utlandet, såsom frågor örn ersättning, örn särskilda sjöpostexpeditioner

m. m. Ärendena angående postföringen å landsväg utgöra en

mycket betydande del av trafikavdelningens arbetsområde. Antalet landsvagsposthnjer

uppgår för närvarande till närmare 3,700, av vilket antal örno,

000 utgöra lantbrevbäringslinjer. Då postbefordringen numera börjar

att alltmer besorjas med motorfordon, medför detta i stor utsträckning en

omläggning av det gamla linjenätet för postbefordrmgen å landsväg, vilket

?V 11]Y S!B “-3 betydande arbetsuppgifter. Till föredragandens arbetsomracle

hor jamval handläggningen av ärendena angående den av postverket

bedrivna diligenstrafiken. Antalet linjer, å vilka postverket uppehåller dili

genstiafik med befordran av post och passagerare, uppgår till 25 stycken

med en sammanlagd längd av 3,100 km. De ärenden, som beröra poststationerna,

avse huvudsakligen inrättande, flyttning eller indragning av sådana

postanstalter, frågor örn poststationsföreståndarnas anställnings- och avlömngsvillkor

m. m. Antalet poststationer uppgår för närvarande till omkring

3,o00.

Ridare framhöll styrelsen, att anordningen nied en byrådirektör såsom

föredragande för trafikärendena nu varit prövad under längre tid och givit

till resultat, att befattningen icke kunde utan allvarliga olägenheter undvaras.

I detta sammanhang tilläde styrelsen:

~\r del1 tillförordnade byrådirektören handläggas och föredragas numera

samtliga de trafikärenden, som icke sammanhänga med personalärenden

Åtskilliga trafikarenden, vilka tidigare föredragits av chefen för första byrån

hava salunda nu överflyttats till byrådirektören. Härigenom har vunnits en

lättnad i byråchefens mycket stora arbetsbörda, och det har blivit honom

möjligt att mer odelat ägna sig åt uppgiften såsom föredragande i personalPå

grund av det omfattande och ansvarsfulla arbete, som åvilar föredra

gauden för trafikärendena och då i styrelsens år 1926 uppgjorda organisationsforslag,

i vad angår trafikärendena, ingår en byrådirektörsbefattning för

handläggning av dessa ärenden, finner styrelsen angeläget, att denne föredragande

nu gives en definitiv placering i byrådirektörs grad. Styrelsen

''1; betta sammanhang framhålla, att vad organisatlonsförslaget innefattade

beträffande trafikärendenas behandling blivit i huvudsak genomfört och att

därigenom åstadkommits den förenkling av dessa ärendens behandling med

därav följande personalbesparing, som därmed åsyftades. Sedan den hos

styrelsen befintliga ordinarie byrådirektörsbefattningen nu blivit vakant, kan

detta önskemål tillgodoses genom sistnämnda befattnings överflyttning till

forsta byrån varvid den sekreterarbefattning i 26:e lönegraden, vilken icke

uppelicuhts efter tillkomsten av den tillförordnade byrådirektörsbefattningen

skulle indragas. ’

Styrelsen hemställde, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen, att den

ledigbin na ordinarie byrådirektörsbefattningen hos styrelsen måtte över
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 66.

flyttas till första byrån samt att antalet sekreterarbefattningar i 26:e lönegraden

måtte minskas med en.

I liäröver den 13 maj 1930 avgivet utlåtande anförde kommunikationsverkens

lönenämnd, att trafikärendenas vikt och omfattning numera finge

anses motivera ett utbyte av den å trafikavdelningen placerade sekreterarbefattningen

mot en byrådirektörstjänst. Lönenämnden hade därför icke

ansett sig böra framställa någon erinran mot en sådan åtgärd. Enär 192 i

års riksdag emellertid ansett sig kunna godtaga den då föreslagna anordningen

med byrådirektörsbefattningens överflyttande från andra till första

byrån endast under förutsättning att byrådirektören å första byrån tillsattes

allenast försöksvis på förordnande, ansåge lönenämnden frågan örn den

ledigblivna byrådirektörsbefattningens bibehållande och definitiva placering

å första byråns trafikavdelning icke böra avgöras utan riksdagens hörande.

Lönenämnden förordade därför, att proposition i ämnet måtte avlåtas till

riksdagen. Då detta med hänsyn till den långt framskridna riksdagstiden

icke syntes kunna ske förrän till 1931 års riksdag, framlade lönenämnden

förslag örn att den vakanta byrådirektörsbefattningen till den 1 juli 1931

måtte tillsättas allenast på förordnande, med placering å första byråns trafikavdelning,

samtidigt som den dittillsvarande tillfälliga byrådirektörstjänsten

å nämnda avdelning borde indragas, varjämte sekreterartjänsten å avdelningen

under tiden för förordnandet icke borde uppehållas.

Genom brev den 23 maj 1930 meddelade Kungl. Maj:t för tiden intill den

1 juli 1931 beslut i anslutning till vad lönenämnden föreslagit samt förklarade,

att beslut i fråga örn återbesättande med ordinarie innehavare av

den ledigblivna byrådirektörsbefattningen framdeles komme att meddelas.

Det av generalpoststyrelsen år 1926 framlagda och av statsmakterna i

huvudsak godkända förslaget till omorganisation av styrelsen innebar i häi

förevarande hänseende, såsom tidigare omnämnts, att byrådirektörsbefattningen

å andra byrån skulle — sedan vissa av då föreliggande förhållanden

betingade övergångsanordningar icke längre erfordrades — överflyttas till

första byrån i och för handläggning av trafikärendena samt att den dittillsvarande

sekreterarbefattningen för dessa ärenden å sistnämnda byrå skulle

indragas. Vid förslagets behandling ansågs emellertid lämpligt att, innan

definitivt beslut i berörda hänseenden fattades, den tilltänkta anordningen

för trafikärendenas beredning och avgörande under någon tid försöksvis

prövades.

Anordningen med en tillfälligt förordnad byrådirektör såsom föiedragande

för trafikärendena å första byrån har nu varit prövad alltsedan den

1 juli 1927. Erfarenheterna under den gångna tiden synas hava visat, att

en dylik befattning med hänsyn till det omfattande och betydelsefulla albete,

som åvilar föredraganden av dessa ärenden, icke kan utan allvarliga

olägenheter för posttjänsten undvaras. På grund härav torde en definitiv

placering av befattningen i fråga i byrådirektörsgrad nu böra äga rum. Se
-

Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Indragning

av en

telegrafdirektörstjänst.

ö Kungl. Majus proposition nr 66.

dan^ den å generalpoststyrelsens stat upptagna, under de senaste åren å fjärde

byrån disponerade ordinarie byrådirektörsbefattningen nu blivit vakant, erfordras

härför blott att sistnämnda befattning återbesattes med ordinarie

innehavare och överflyttas till första byrån. Därest riksdagen härutinnan

icke uttalar erinran, hav jag för avsikt att tillstyrka Kungl. Majit att i sådant

hänseende meddela beslut, att tillämpas från och med den 1 juli 1931.

Samtidigt torde den sekreterarbefattning i 26:e lönegraden, som efter tillkomsten

av den tillfälliga byrådirektörsbefattningen icke uppehållits, böra

indragas.

Vid bifall till vad jag förut tillstyrkt beträffande sekreterarbefattningen

a generalpoststyrelsens andra byrå skulle^ antalet sekreterartjänster i 26:e

lönegraden vid postverket ökas med en. Å andra sidan skulle vid indragning

av sekreterarbefattningen å första byrån antalet sekreterartjänster i

nämnda lönegrad minskas med en. Antalet av dessa befattningar skulle

alltså liksom nu komma att utgöra 6. Däremot skulle vid bifall till mitt

förslag angående sekreterarbefattningen å andra byrån antalet sekreterartjänster

i 24:e lönegraden minskas från 2 till 1.

Telegrafverket.

I skrivelse den 16 september 1930 har telegrafstyrelsen gjort framställning

örn indragning, nyinrättande och ändring i lönegradsplacering av vissa

befattningar vid såväl styrelsen som lokalförvaltningarna.

Såsom min företrädare i ämbetet till statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 7 februari 1930 (proposition nr 83) erinrat, har beträffande

telegrafverket — i motsats till vad fallet är med de övriga kommunikationsverken

någon allmän granskning av personalorganisationen

icke ägt rum i samband med det under de senare åren bedrivna besparingsarbetet.

På sätt i nyssnämnda sammanhang jämväl omförmäldes, har avsikten

varit att sådan översyn skulle göras som led i det ekonomiseringsarbete,

vilket jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 31 december 1928 företagits

inom olika grenar av statsförvaltningen. En dylik granskning har ännu icke

kunnat ske. Erforderlig uppmärksamhet torde komma att ägnas hithörande

förhållanden vid det fortsatta besparingsarbete, som med nya utgångspunkter

nu bedrives. Emellertid har jag, i likhet med vad som ansågs vara fallet

med vissa vid 1930 års riksdag beslutade förändringar i telegrafverkets personaloiganisation,

funnit flertalet av de nu föreslagna ändringarna härutinnan,

i vad . de avse nya tjänster eller beredande av förbättrad löneställning för

befintliga tjänster, vara väsentligen betingade av den starka utveckling, som

verkets rörelse under den senaste tiden undergått. Med hänsyn härtill hallag

ansett dessa ändringar icke lämpligen böra anstå. Jag upptager därför

i ett sammanhang de nu föreliggande förslagen till behandling.

Till en början har telegrafstyrelsen upptagit frågan örn utbytande av en

telegrafdirektörstjänst (30:e lönegraden) mot en telegrafkommissarietjänst

av ldass 1 A (26:e lönegraden).

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majus proposition nr 66.

Vid den av 1926 års riksdag genomförda omklassificeringen av telegrafverkets

stationer förutsattes, att telegrafstationen i Sundsvall skulle efter

den dåvarande telegrafdirektörens avgång nedflyttas till klass 1 A. I samband

därmed bestiimdes, att en av telegrafkommissariebefattningarna av klass 1 A

skulle hållas obesatt, så länge nyssnämnde telegrafdirektör kvarstode i tjänst.

I sin förenämnda skrivelse Ilar telegrafstyrelsen anmält, att innehavaren

av telegrafdirektörsbefattningen i Sundsvall beviljats avsked med pension

från och med den 1 november 1930, i anledning varav befattningen kunde

indragas, medan däremot nyssnämnda hittills obesatta telegrafkommissarietjänst

komme att tagas i anspråk.

I anledning av vad sålunda förekommit och i enlighet med vad år 1926

förutsattes, torde antalet telegrafdirektörsbefattningar nu böra minskas från

4 till 3.

Framställning har vidare gjorts örn inrättande av två nya byråingen jörstjänster

(26:e lönegraden), avsedda för den under styrelsens linjebyrå lydande

provningsanstalten. Härom anför telegrafstyrelsen:

Den inom styrelsens linjebyrå anordnade provningsanstalten bär till uppgift

att utföra granskning av inköpta materialier för att pröva att de hålla

de i inköpskontrakten angivna fordringarna, att verkställa de tekniskt vetenskapliga

undersökningarna vid införandet av nya materialier och konstruktioner

samt att närmast följa den vetenskapliga utvecklingen å telefonväsendets

område. Till utförande av dessa arbetsuppgifter finnas å anstalten en

byrådirektör, som tillika är anstaltens föreståndare, och en byråingenjör,

som har till huvudsaklig uppgift att ansvara för alla kemiska och metallurgiska

undersökningar, vilka förekomma vid anstalten. Den övriga personalen

utgöres av yngre ingenjörer, vilka efter viss utbildningstjänstgöring

å anstalten efter hand beordras till tjänstgöring å distrikten. Det är nämligen

för verket fördelaktigt med en cirkulation i syfte att låta ingenjörerna,

innan de bliva ordinarie linjeingenjörer å distrikten, tjänstgöra å, bland

andra avdelningar, jämväl provningsanstalten. Dylik cirkulationstjänstgöring

har i stor omfattning ägt rum.

Tvenne grupper av provningsanstaltens ärenden, vilka närmare beskrivas

i det följande, äro dock av sådan natur, att deras överflyttning från tid till

annan i nya händer ej utan olägenhet kan äga rum.

Den ena gruppen utgöres av nyssnämnda ärenden rörande granskning av

till telegrafverket levererade materialier, vilka i och med verkets allmänna

utveckling ständigt ökats.

Först efter lång tids arbete med dylik granskning erliålles tillräckligt ingående

kännedom örn den mångfald olika effekter, som skola undersökas,

och täta ombyten på platsen bliva givetvis till skada för det konsekventa

handläggandet av till denna grupp hörande ärenden.

Den andra gruppen av ärenden, som numera fått en betydande omfattning,

äro de, som avse det ömsesidiga förhållandet mellan starkströms- och

svagströmsledningar. Detta förhållande är betingat av telefonnätets ökade

omfattning och i ännu högre grad av den enorma utveckling av ledningar

för elektrisk kraftöverföring, som ägt rum under det sista årtiondet. Handläggningen

av dessa ärenden innefattar undersökningar vid de olika anläggningarna

jämte ett djupgående teoretiskt studium av de komplicerade problem,

som uppstå vid ärendenas behandling. För att härvid nå bästa möj
-

Departements
chefen.

Två nya

byråingenjörstjänster.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Två nya

linjeingenjörstjänster.

10 Kungl. Majus proposition nr 66.

liga resultat erfordras speciell inriktning på ifrågavarande problem. I den

män starkströms- och svagström sanläggningarna mer och mer utvecklas och

kompliceras samt avstånden mellan de olika näten av utrymmesskäl alltmera

minskas, måste allt större krav på duglighet och omdöme ställas på den befattningshavare,

som har att lösa å detta område förekommande arbetsuppgifter.

Med den omfattning nämnda grupper av ärenden numera erhållit och

med hänsyn till den ökning av anstaltens göromål i övrigt, som under senare

år ägt rum, är det ej längre möjligt för anstaltens föreståndare att personligen

utföra eller ens i detalj följa handläggningen av leveranskontrollärendena

och ärendena rörande förhållandet mellan starkströms- och svagströmsledningar.

Dessa ärenden hava därför sedan en följd av år under föreståndarens

överinseende handlagts av två befattningshavare i ingenjörsassistents

grad.

Det är, såsom torde framgå av det redan anförda, av synnerlig vikt,

att innehavarna av dessa båda befattningar besitta stor insikt och erfarenhet

i de frågor, de lia att handlägga, samt att handläggningen sker med

största möjliga säkerhet och konsekvens. Då nuvarande innehavarna av befattningarna

besitta sådana kvalifikationer och då — såsom likaledes framgår

av det anförda — det icke skulle vara till gagn för telegrafverket, örn

ae för att vinna den befordran, till vilken de stå i tur, måste söka sig ut

till befattningar å distrikten, böra de inom provningsanstalten beredas den

tjänsteställning, som de skulle kunna erhålla vid distrikten och som svarar

mot deras ansvarsfulla och kvalificerade arbete. Telegrafstyrelsen finner

sig därför böra föreslå, att å provningsanstalten inrättas två nya byråingenjörstjänster.

I ett i ärendet den 16 december 1930 avgivet utlåtande har Tcommunifcationsverkens

lönenämnd i förevarande hänseende anfört följande:

Aven enligt nämndens mening är det av stor betydelse för telegrafverket,

vilket för sin fortsatta utveckling har att söka bringa en mångfald tekniska

problem till lösning, att äga tillgång till kompetenta, för hithörande arbeten

utbildade och särskilt kvalificerade befattningshavare. Med hänsyn härtill

och då det, enligt vad för nämnden blivit upplyst, icke i längden ar möjligt

att för de speciella och i mångt och mycket vetenskapligt betonade arbetsuppgifter,

som åvila provningsanstalten, därstädes kvarhålla lämpliga och

dugande arbetskrafter, titan att möjlighet till befordran kan dem beredas

inom rimlig tid, finner sig nämnden icke böra framställa någon erinran mot

telegrafstyrelsens ifrågavarande förslag.

Jag delar telegrafstyrelsens uppfattning, att det med hänsyn till den

speciella naturen av de göromål, örn vilka här är fråga, måste anses önskvärt

att undvika alltför täta ombyten på de för dessa göromål avsedda befattningarna.

På grund härav och med stöd av vad den förebragta utredningen

i övrigt ådagalagt tillstyrker jag styrelsens förslag örn inrättande

för ifrågavarande ändamål av två nya byråingenjörstjänster.

Telegrafstyrelsen har härefter framlagt förslag örn inrättande av två nya

linjeingenjörstjänster (26:e lönegraden).

Den ena av dessa tjänster är avsedd att tagas i anspråk för föreståndaren

för ett inom Norrköpings sektion avdelat underhållsområde,

vilket område skulle ombildas till egen sektion. Örn behovet av ifrågavarande

befattning yttrar telegrafstyrelsen:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

Anläggnings- oell underhållsarbetena inom den sektion av III:e linjedistriktet,

som utgöres av underhållsområdena Nässjö, Eksjö, Hultsfred,

Gamleby, Mjölby, Mönsterås, Oskarshamn, Tranås, Vetlanda och Västervik,

handhavas alltsedan den 1 oktober 1926 av en befattningshavare i ingenjörsassistents

grad såsom föreståndare för sektionen och med placeringsort

i Nässjö.

Arbetet å nu ifrågavarande sektion har under de senare åren blivit av

alltmer omfattande och krävande natur. Till belysande härav må anföras,

att inom sektionen för närvarande finnas sammanlagt 12,288 telefonapparater

och 171 växelstationer. Stolplinjernas totala längd inom sektionen uppgår

till 1,703 km. och uppbär sammanlagt 3,540 km. telegrafiedningar, 7,288 km.

riksledningar och 3,271 km. landsledningar. När rikskabeln Stockholm—

Nässjö—Malmö år 1931 ‘blir färdigbyggd, kommer ifrågavarande sektionsföreståndarbefattnings

vikt och betydelse att i icke ringa mån stegras. Överdragsstationerna

i Mjölby och Nässjö ligga nämligen inom sektionen och

icke mindre än 119.1 km. av kabeln höra till densamma. Den pågående livliga

utvecklingen av telefonnätet samt nedläggningen, antagligen redan år

1931, av en planerad rikskabel mellan Nässjö och Jönköping komma än

ytterligare att öka de krav, som måste ställas på innehavaren av förevarande

befattning.

Med hänsyn till de ansvarsfulla och kvalificerade arbetsuppgifter, som

alltså numera åligga ifrågavarande sektions föreståndare, har telegrafstyrelsen

ansett nödvändigt, att -— i likhet med vad förhållandet är beträffande övriga

linjesektioner vid telegrafverket — såsom föreståndare för sektionen placeras

en befattningshavare med linjeingenjörs tjänsteställning.

Beträffande behovet av den andra linjeingenjörstjänsten, vars innehavare

skulle placeras såsom föreståndare för radioexpeditionen i Göteborg,

anför telegrafstyrelsen:

Då uthyrningen av fartygsradiostationer i Sverige år 1919 lades i telegrafverkets

händer, inrättades i Göteborg en under styrelsens radiobyrå

lydande radioexpedition, vars arbetsuppgift är att ombesörja nyinstallering

av fartygsstationer ävensom att utföra alla underhålls- och reparationsarbeten

av stationer å fartyg, som anlöpa hamnar i västra Sverige m. m.

Föreståndaren för radioexpeditionen har att övervaka ifrågavarande arbetens

utförande samt att för telegrafverkets räkning underhandla med vederbörande

rederier, ett arbete, som kräver stora kvalifikationer hos vederbörande.

Med hänsyn härtill blev föreståndaren för radioexpeditionen tilldelad

linjeingenjörs tjänsteställning.

Nämnda linjeingenjör förflyttades emellertid år 1922 till radiobyrån, där

krav städse föreligger på tekniskt fullskolad personal.

Till föreståndare för radioexpeditionen överflyttades samtidigt en å radiobyråns

fartygsavdelning tjänstgörande biträdande ingenjör, vilken sedermera

befordrats till ingenjörsassistent. Denna tjänsteman var för befattningen

särskilt lämplig, då han från sin föregående tjänstgöring blivit fullt insatt i

de arbeten, som väntade honom på den nya placeringsorten. Som han

emellertid då var relativt ung och endast under kortare tid varit i telegrafverkets

tjänst, ansåg sig styrelsen kunna med hans vidare befordran låta anstå

någon tid.

Antalet uthyrda fartygsradiostationer har med åren väsentligen ökats; vid

slutet av år 1919 var .detsamma 72 och är för närvarande 320. Underliållsocli

reparationsarbetet har därigenom tilltagit avsevärt, speciellt med hänsyn

till den omfattande modernisering av de äldre stationerna, som utvecklingen

nödvändiggjort. Dessa omständigheter hava skärpt kravet på en återgång

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Två nya

sekreterartjänster.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

till _ den tidigare anordningen med en linjeingenjör såsom föreståndare för

radioexpeditionen, och då den nuvarande föreståndaren under den gångna

tiden skött sin befattning på ett synnerligen förtjänstfullt sätt, anser styrelsen

det även rättvist, att lian nu beredes tillfälle att erhålla linjeingenjörs

tjänsteställning.

Telegrafstyrelsen har i detta sammanhang — såsom också tidigare vid

olika tillfällen skett — framhållit, att arbetskraft med den teoretiska utbildning

och den praktiska erfarenhet, som aspiranterna till ifrågavarande tjänster

liksom till de förut avhandlade byråingenjörstjänsterna vunnit, vore mycket

eftersökt av den enskilda telefon- och radioindustrien, vilken kunde bjuda

bättre löneförmåner än vad telegrafverket vore i stånd till.

I sitt förenämnda utlåtande har lönenämnden beträffande den förstnämnda

av förevarande tjänster yttrat, att nämnden i betraktande av vad telegrafstyrelsen

anfört rörande telegraf- och telefonnätets omfattning inom ifrågavarande

område ansett denna nya befattning vara väl motiverad. Beträffande den

linjeingenjörsbefattning, vars innehavare skulle placeras såsom föreståndare

för radioexpeditionen i Göteborg, bär lönenämnden med hänsyn till att en

befattningshavare i linjeingenjörs grad tidigare varit tilldelad nämnda radioexpedition

och att, sedan omförmälda befattningshavare förflyttats därifrån,

arbetet därstädes alltjämt ökats, funnit goda. skäl föreligga, att jämväl denna

föreståndare erhåller linjeingenjörs tjänsteställning.

Även jag har funnit den av telegrafstyrelsen på denna punkt förebragta

utredningen innefatta goda skäl för bifall till styrelsens förslag, vilket jag

alltså vill biträda.

Telegrafstyrelsen har vidare hemställt örn inrättande av två nya sekreterartjänster

inom styrelsen.

Den ena av dessa tjänster avses för linjebyrån. Beträffande denna befattning

innehåller styrelsens framställning följande:

Å linjebyrån inrättades den 1 januari 1918 en byråtjänstemannabefattning

av andra lönegraden å ordinarie stat. Innehavaren av denna tjänst hade att

i huvudsak handhava arkivgöromål samt att föra å byrån förekommande

liggare och förteckningar, som krävdes för arbetet på byrån.

vid ikraftträdandet från och med den 1 juli 1920 av nu gällande avlöningsreglemente

bibehölls befattningen utan ändring i tjänsteställning men namnändrades

till aktuarie.

Den kraftiga utveckling, som under det sista decenniet oavbrutet pågått

inom telegrafverket, har nödvändiggjort en förändrad arbetsfördelning å byrån.

Sålunda har bland annat innehavaren av nämnda aktuarietjänst under de

senare åren anförtrotts göromål av mera självständig och krävande natur,

under det att hans tidigare åligganden överflyttats på andra befattningshavare.

På grund av den avsevärda arbetsmängden på byrån är denna uppdelad

på följande större avdelningar, nämligen förvaltnings- och byggnadsavdelningen,

konstruktionsavdelningen, stationsavdelningen och provningsanstalten

samt ett byggnadskontor för rikskabelarbetena. Å sistnämnda fyra avdelningar

och kontor finnes icke någon tjänsteman i sekreterar- eller notariegrad

utan huvudsakligen rent teknisk personal, vilken specialiserat sig på

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majus proposition nr 66.

verkets olika tekniska grenar. Till förvaltnings- och byggnadsavdelningen,

där aktuarie^ ansten är placerad, ingå för behandling i sista hand alla ärenden

från de övriga avdelningarna, vilka kräva beslut av styrelsen.

Arbetsbördan å förvaltnings- och byggnadsavdelningen, den centrala delen

av byrån, har givetvis tillväxt i samma män som verket utvecklats, vilket

haft till följd att byråchefen icke själv kan bereda förekommande ärenden i

samma omfattning, som tidigare skett. En avlastning har måst äga rum,

därvid åt innehavaren av aktuarie^ änsten uppdragits att mera självständigt

avgöra flertalet hyresfrågor och avtal angående takfästen, fördelningsskåp

m. m. ävensom att för slutlig behandling bereda ett flertal ärenden, som

tidigare påvilat byråchefen personligen. Detta har kunnat ske så mycket

hellre, som aktuarien under en lång följd av år förskaffat sig en ingående

kännedom örn verket och dess olika avdelningars funktioner.

Sekreterargöromålen på byrån, vilka på grund av telegrafverkets förberörda

allmänna utveckling blivit allt mera omfattande, hava sedan flera år

tillbaka måst uppdelas på tvenne tjänstemän, av vilka den ene, den nuvarande

sekreteraren på byrån, huvudsakligen handlägger juridiska och

personalärenden, under det att den andre, aktuarien, handlägger ärenden

rörande nybyggnad och underhåll av telefonanläggningar, fastighetsärenden

samt hyresfrågor. Aktuarien har således på sin lott ett stort arbetsområde.

Yad särskilt nybyggnads- och underhållsfrågorna beträffar, kräves för deras

handläggning en ingående kännedom örn distriktens organisation och arbetsförhållanden.

Ifråga örn fastighetsärendenas omfattning vill styrelsen hänvisa

till, att värdet utav de telegrafverkets fastigheter, som sortera under byrån,

den 1 januari 1930 uppgick till 33,109,706 kronor, vartill komma pensionsfondens

fastigheter, vilka förvaltas av styrelsen, med ett värde av 6,811,364

kronor vid samma tidpunkt. Yad slutligen hyresfrågorna beträffar, äro dessa

stadda i ständig ökning och kräva av dess handhafvare en grundlig och omfattande

kännedom örn hyresförhållandena i allmänhet. Till belysande av omfattningen

av sistnämnda ärenden må anföras, att antalet lokaler, som för

närvarande förhyras av telegrafverket, uppgår till omkring 1,200 och de av

verket uthyrda till omkring 1,000.

Med hänsyn till de synnerligen omfattande och viktiga arbetsuppgifter,

som åligga innehavaren av berörda aktuarietjänst, har styrelsen ansett det

rättvist och skäligt, att hans tjänsteställning höjes från aktuarie till sekreterare

i 24:e lönegraden.

Den andra av de ifrågasatta sekreterarbefattningarna skulle disponeras av

trafikbyrån. Rörande behovet av denna tjänst anför telegrafstyrelsen:

Å trafikbyrån handläggas de egentliga trafikärendena närmast under byråchefen

av en sekreterare i 24:e lönegraden.

Med den fortgående utvecklingen å så gott som alla områden av verkets

rörelse och de därav följande kraven å ökad specialisering inom de skilda

grenarna av verksamheten har det visat sig olämpligt att hava hela komplexet

av trafiktekniska frågor på detta stadium koncentrerade på en hand. Undan

för undan hava därför måst från trafiksekreteraren bortflyttas grupper av ärenden,

och på detta sätt hava de med tjänsten förenade göromålen kommit att

uppdelas å två befattningar, båda ungefärligen likvärdiga och båda tagande

i anspråk sina innehavares hela tid och arbetskraft. Uppdelningen har skett

efter sådana linjer, att å den nuvarande sekreterarbefattningen bibehållits

alla ärenden, som röra telefontrafiken och åtgärder för dennas tillgodoseende,

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

En ny överkontrollörsbefattnlng.

14 Kungl. Majus proposition nr 66.

medan å den nya befattningen, å vilken för närvarande en förste kontrollör

är placerad, koncentrerats dels alla ärenden angående abonnemangsrörelsen

och dels ärenden, som röra den in- och utländska telegraf trafiken. Beträffande

den förra av dessa sistnämnda ärendesgrupper må till belysande av

rörelsens omfattning allenast erinras, att i telegrafverkets nät numera äro

inkopplade väsentligt över en halv miljon abonnerade apparater samt att

den från telefonabonnemangsrörelsen härrörande inkomsten numera översbger

femtio miljoner kronor per år. Å telegrafens område pågår sedan

några år tillbaka ett djupgående omdaningsarbete, gående ut på att genom

införande i största möjliga omfattning av snabbare och mera arbetsbesparande

maskintelegrafsystem samt ändrad dirigeringsordning höja personalens arbetseffekt

och därigenom ernå ett mera tillfredsställande ekonomiskt resultat

av denna rörelse.

Då båda de befattningar, på vilka trafikärendena sålunda uppdelats, äro

av den art, att sekreterares tjänsteställning är för deni väl motiverad, hemställer

styrelsen, att i utbyte mot en förste kontrollörstjänst å styrelsens

trafikbyrå måtte inrättas en sekreterartjänst i 24:e lönegraden.

Lönenämnden har .i förevarande avseenden yttrat, att nämnden i betraktande

av vad styrelsen till motivering för sitt förslag anfört icke funnit anledning

till erinran mot förslaget.

Örn jag också måst ställa mig något tveksam i fråga örn lämpligheten av

att utan en .särskild omprövning av verkets organisation nu företaga den

uPpflyltning i lönehänseende av här avsedda administrativa befattningar,

som telegrafstyrelsens förslag åsyftar, har det dock synts mig icke kunna

bestridas, att en förbättrad löneställning för befattningarna i fråga kan anses

motiverad av de vidgade och mera ansvarsfulla uppgifter, som till följd av

den kraftiga utvecklingen av telegrafverkets rörelse måst påläggas deni. På

grund härav och då det av allt att döma torde vara att förvänta, att denna

utveckling ytterligare skall komma att fortgå, har jag funnit mig kunna biträda

styrelsens förslag.

Telegraf styrelsen har vidare gjort framställning örn tillskapande av en ny

överkontrollörstjänst (24:e lönegraden). Örn behovet av denna tjänst, som

avses för Stockholms telefonstations landsavdelning, anför styrelsen:

Stockholms telefonstation är organiserad å fyra särskilda avdelningar,

nämligen riksavdelningen, landsavdelningen, lokalavdelningen och rikstelefonbyrån.

Riksavdelningen förestås av en Överkontrollör (24:e lönegraden) samt

landsavdelningen och rikstelefonbyrån av vardera en förste kontrollör (22:a lönegraden).

Lokalavdelningen består av tre sektioner, envar omfattande ett

antal lokalstationer och underställd en förste kontrollör.

Landsavdelningen utgör ett från övriga trafik- och förvaltningsgrenar vid

stationen avgränsat område. Till denna avdelning höra förutom den i Stockholm

belägna landsstationen samtliga de inom Stockholms redovisningsområde

belägna växelstationerna, vilkas antal utgör 194. '' Emedan telefondirektören

i Stockholm samtidigt fungerar såsom trafikdirektör i fjärde

distriktet, handläggas därjämte å landsavdelningen de ärenden, som röra

trafiken vid den inom detta distrikt belägna centralstationen i Djursholm.

Stockholms växelstationer hade vid slutet av år 1929 tillhopa 28,213- abonnenter och Djursholms station 1,124. Totala antalet abonnenter vid de

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Majds proposition nr 66.

stationer, som sortera under Stockholms telefonstations landsavdelning, uppgick

sålunda till 29,337. Inkomsterna av telefonabonnemangen vid samma

stationer utgjorde år 1929 2,928,016 kronor.

Den vid Stockholms landsstation tjänstgörande övervaknings- och expeditionspersonalen

utgöres av 12 vaktföreståndare och 195 telefonister. Vid

växelstationerna äro anställda telefonister, kontraktsanställda växelstationsföreståndare

och telefonbiträden till ett antal av inalles 729 personer.

A Stockholms landsstation betjänas för närvarande icke mindre än 2,357

mellanortsledningar, och antalet å dessa ledningar expedierade samtal utgjorde

48,662,396 under år 1929.

Såsom chef närmast under telefondirektören för landsavdelningen med

dess till över 900 personer uppgående personal tjänstgör såsom nyss nämnts

en förste kontrollör. Med hänsyn till det ansvarsfulla och omfattande

arbete, som åligger nämnde befattningshavare, finner styrelsen det angeläget,

att tjänsten ifråga höjes till 24: e lönegraden med benämningen Överkontrollör.

Lönenämnden yttrar på denna punkt följande:

På telegrafstyrelsens av lönenämnden på sin tid tillstyrkta förslag uppflyttades

efter beslut av 1929 års riksdag den såsom föreståndare å riksavdelningen

av Stockholms telefonstation tjänstgörande förste kontrollören

från 22:a till 24:e lönegraden och erhöll samtidigt överkontrollörs tjänstegrad.

För närmare bedömande av ifrågavarande löneärende avlade nämnden

hösten 1928 besök å Stockholms telefonstation och hade därvid tillfälle att

genomgå jämväl stationens landsavdelning. På grund av vad nämnden därvid

inhämtade rörande förste kontrollörens å sistnämnda avdelning arbetsuppgifter

och då vissa av nämnden införskaffade statistiska uppgifter för

innevarande år beträffande denna avdelning utvisa, att densamma alltjämt

är stadd under rask utveckling, finner nämnden rättvist, att föreståndarna

för ifrågavarande båda avdelningar jämställas i lönehänseende och att sålunda

jämväl förste kontrollörsbefattningen å landsavdelningen förändras

till en överkontrollörstjänst. Nämnden får alltså tillstyrka den föreslagna

åtgärden.

I likhet med lönenämnden och på de skäl, som av nämnden andragits, Departementstillstyrker

jag telegrafstyrelsens förevarande förslag. chefen.

Ytterligare gör telegrafstyrelsen hemställan örn inrättande av en ny tele- En ny

grafkommissarietjänst av klass 1 B (24:e lönegraden). Härom anför styrel- ^missariesen:

tjänst

Under de senaste åren hava i besparingssyfte indragits ett tiotal telegraf- av klass 1 Boch

centraltelefonstationer, vilka med hänsyn till nätens utbyggnad och de

ändrade förhållanden, som inträtt genom trafikens omläggning, befunnits

icke längre vara behövliga såsom självständiga förvaltningscentra. Antalet

självständiga redovisningsområden har härigenom nedbragts till att för närvarande

utgöra 135. De indragna stationernas områden hava i regel odelat

införlivats med närgränsande större redovisningsområden. Härigenom hava i

vissa fall dessa sistnämnda områden så utökats, att en höjning i grad av

föreståndartjänsterna måste anses påkallad. Så är särskilt förhållandet beträffande

telegrafkommissarietjänsterna i Umeå och Sollefteå. Dessa stationers

områden, till vilka nyligen lagts Holmsunds respektive Barnsele förutvarande

redovisningsområden, hava genom dessa tillskott nått en storlek och betyden
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Inrättande

av en ny

befattningsgrupp.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

het, som gör en uppfattning i klass av föreståndartjänsterna väl motiverad.

Med tillämpning av de principer, som legat till grund för 1926 års klassificering

av telegrafstationerna, och med användande av de senaste tillgängliga

siffrorna hava uträknats poängtalen för de ifrågavarande stationerna. De därvid

erhållna poängtalen äro för Umeå 362 och för Sollefteå 311. Vid nu

gällande klassificering hava stationer med ett poängtal mellan 340 och 425

hänförts till klass 1 B och stationer med ett poängtal mellan 272 och 339 till

klass 2. Umeå och Sollefteå stationers nuvarande lägen på poängskalan

motivera sålunda väl deras placering i klass 1 B respektive klass 2.

Med hänsyn härtill föreslår styrelsen, att från och med den 1 juli 1931

Umeå station höjes från klass 2 till klass 1 B samt Sollefteå station från

klass 3 till klass 2.

Häröver har lönenämnden yttrat bland annat följande:

Enligt de av telegrafstyrelsen angivna, av styrelsen beräknade poängtalen

för telegrafstationerna i Umeå och Sollefteå skulle dessa stationer numera,

efter det att vissa förutvarande självständiga redovisningsområden införlivats

med dessa stationers förvaltningsområden, hava uppnått den storlek, att

därav väl motiveras en uppflyttning av dem till högre klass, den förra från

klass 2 till klass 1 B och den senare från klass 3 till klass 2. Då detta

styrelsens förslag är en direkt följd av förut i besparingssyfte vidtagna indragningar

av mindre stationer, har nämnden intet att erinra mot den föreslagna

förändrade placeringen i klass av förenämnda tvenne stationer, vilken

förändring skulle föranleda nyinrättande av en telegrafkommissariebefattning

av klass 1 B.

Höjning i klass av en station bör i regel icke vidtagas annat än i samband

med en allmän omklassificering, då åtgärden kan grundas på jämförelse

mellan samtliga stationer. Vid sitt beslut angående ändrad klassificering

av trafikanstalterna vid bland annat telegrafverket förutsatte emellertid 1926

års riksdag (skrivelse nr 213), att efter genomförandet av då föreliggande

klassificeringsförslag en omflyttning i klass av en eller annan anstalt

kunde bliva av behovet påkallad samt att Kungl. Majit, där så enligt gällande

bestämmelser skulle ske, för riksdagen framlade förslag i berörda hänseende.

I här förevarande fall föreligger, såsom lönenämnden framhållit,

den särskilda omständigheten, att utökningen av stationernas förvaltningsområden

och därmed stegringen i deras poängtal är en direkt följd av i

besparingssyfte vidtagna indragningar av mindre förvaltningsområden. Med

hänsyn härtill har jag i likhet med lönenämnden ansett mig böra tillstyrka

bifall till telegrafstyrelsens förslag. För genomförande av detta förslag erfordras

inrättande av en ny telegrafkommissariebefattning av klass 1 B;

däremot skulle antalet dylika befattningar av klass 2 bliva oförändrat.

I sin förevarande skrivelse har telegrafstyrelsen slutligen gjort framställning

örn inrättande vid telegrafverket av en ny befattningsgrupp, benämnd

förste ritare, med placering i 17:e lönegraden. Beträffande skälen för

detta förslag hänvisar jag till handlingarna i ärendet.

Lönenämnden har i denna fråga anfört i huvudsak, att nämnden icke funnit

sig övertygad örn att något trängande behov förelåge att för telegrafverkets

vidkommande inrätta denna befattningsgrupp. På grund härav och då in
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

förande av nya tjänstekategorier vid vederbörande verk enligt nämndens

mening såvitt möjligt borde ske endast i samband med en mera allmän revision

av den till avlöningsreglementet hörande tjänsteförteckningen, har

nämnden ansett ifrågavarande förslag icke för närvarande böra föranleda

någon åtgärd.

Avvikande mening har anförts av en ledamot, som ansett, att nämnden

bort tillstyrka bifall till telegrafstyrelsens förslag.

Även enligt min mening synas tillräckliga skäl icke föreligga att nu inrätta

ifrågavarande befattningsgrupp. Jag anser mig följaktligen icke kunna

tillstyrka telegrafstyrelsens förslag på förevarande punkt.

Vid bifall till vad jag här förordat i fråga om tjänster vid telegrafverket

skulle ökning av antalet ske beträffande följande befattningar, nämligen av

antalet byråingenjörsbefattningar från 3 till 5, av antalet linjeingenjörsbefattningar

från 21 till 23, av antalet sekreterarbefattningar i 24:e lönegraden

från 6 till 8, av antalet överkontrollörsbefattningar från 2 till 3 samt av antalet

telegrafkommissariebefattningar av klass 1 B från 20 till 21. Å andra

sidan skulle minskning ske av antalet telegrafdirektörsbefattningar från 4

till 3, av antalet förste kontrollörsbefattningar från 21 till 19 och av antalet

aktuariebefattningar från 3 till 2.

Statens järnvägar.

I skrivelse den 12 november 1930 bär järnvägsstyrelsen gjort framställning

örn vissa ändringar beträffande tjänster inom styrelsen.

Styrelsen har först upptagit fråga örn inrättande av två nya aktuarietjänster

å ekonomibyrån.

Härutinnan torde jag till en början få, i anslutning till en i järnvägsstyrelsens

nyssnämnda skrivelse lämnad redogörelse, erinra örn den bebehandling,

som i samband med år 1928 beslutade ändringar i statsbaneförvaltningens

organisation m. m. ägnades frågan örn ekonomibyråns organisation

och personaluppsättning.

Den utredning beträffande statens järnvägars inre organisation, som järnvägsstyrelsen

i skrivelse den 7 maj 1926 framlade och som i huvudsak lades

till grund för statsmakternas beslut år 1928, innebar i avseende å den för

styrelsen gällande byråindelningen bland annat, att dåvarande administrativa

byrån och kameralbyrån skulle indragas och ersättas med dels en byrå

för handläggning av allmänna administrativa och personalärenden, kanslibyrån,

dels ock en byrå för handläggning av allmänna ekonomiska ärenden

m. m., ekonomibyrån. Till sistnämnda byrå skulle förläggas dels ärenden,

avseende bokförings- och kassaväsen samt fondförvaltning, vilka dittills åvilat

kameralbyrån, dels ärenden rörande uppgörande av kostnadsstater och frågor

rörande nya järnvägar och andra trafikföretag, vilka dittills åvilat administrativa

byrån, dels ärenden rörande taxeväsendet i sådana fall, där viktiga ekonomiska

intressen därav berördes, dels ock slutligen utförandet även i fort
Bihang

till riksdagens protokoll Wiil. I sami. 66 käft. (Nr (>(>.) iai 3i 2

Departements
chefen.

Två nya

aktuarietjänster

å

ekonomibyrån.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majlis proposition nr 66.

sättningen av de ekonomiska utredningar av olika slag, vilka dittills ankommit

på administrativa byråns avdelning för ekonomiska utredningar. Den

föreslagna omorganisationen innebar i nu berörda del, att ekonomibyrån

skulle bliva en fortsättning på en tidigare under administrativa byrån hörande

avdelning för ekonomiska utredningar men med tillägg av flera nya

synnerligen viktiga arbetsuppgifter.

I fråga örn den manliga personahyppsättningen på ekonomibyrån föreslog

järnvägsstyrelsen, att dit skulle hänföras de å dåvarande avdelningen för

ekonomiska utredningar befintliga tjänsterna. Den å avdelningen tjänstgörande

byrådirektören skulle som dittills handhava kalkylationsgöromål och

i allmänhet de specialutredningar i ekonomiska spörsmål, som påkallades.

Förste aktuarien skulle under den ändrade benämningen sekreterare bliva

byråchefens närmaste man, och aktuarietjänsten föreslogs överförd i oförändrat

skick. Någon förstärkning av arbetskrafterna till mötande av de

viktiga grupper av ärenden, som tänktes tillagda byrån, avsågs däremot icke

utöver den byråchefstjänst, som skulle tillkomma byrån i dess nya organisationsform.

Vid anmälan av järnvägsstyrelsens förslag (proposition nr 118 till 1928

års riksdag) föreslogs emellertid en nedskärning av ekonomibyråns personaluppsättning,

i det att föredragande departementschefen på anförda skäl

ansåg sig kunna förorda sammanslagning av de två för byrån avsedda byrådirektörs-

och sekreterartjänsterna till en tjänst med förste sekreterares

tjänsteställning.

Den av departementschefen förordade nya byråindelningen och personaluppsättningen

godkändes därefter av riksdagen att gälla från och med den

1 juli 1928.

Efter redogörelse för behandlingen av frågan örn ekonomibyråns organisation

har järnvägsstyrelsen i sin här avsedda skrivelse beträffande byråns nuvarande

personaluppsättning anfört följande:

Sedan de byrån tilldelade tjänsterna blivit besatta, utgöres alltså den

manliga personaluppsättningen i ordinarie tjänsteställning — bortsett från

de under byrån hörande kontoren och huvudkassan, vilka intaga en självständig

ställning med egna arbetsuppgifter och sålunda i detta sammanhang

kunna lämnas åsido — av en byråchef, en förste sekreterare och en aktuarie.

Till antalet motsvarar denna personaluppsättning exakt antalet ordinarie

tjänstehavare å den tidigare avdelningen för ekonomiska utredningar. Skillnaden

består endast däruti, att de förutvarande byrådirektörs- och förste

aktuarietjänsterna ersatts med en byråchefs- respektive en förste sekreterartjänst.

Förutom berörda ordinarie tjänster funnos emellertid å dåvarande avdeln.

ing ekonomiska utredningar anställda även tvenne extra ordinarie manhga

tjänstehavare med kompetens och tjänsteställning i övrigt svarande mot

den ordinarie aktuariens. \''id den genomförda omorganisationen överflyttades

även dessa befattningshavare till ekonomibyrån, där den ene av dem

alltfortfarande tjänstgör, under det den andre nyligen utnämnts till innehavare

av annan tjänst utan att ännu hava fått ersättare. Sedan det visat

sig omöjligt att med den redan befintliga personaluppsättningen avveckla

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Majus proposition nr 66.

byråns arbetsbörda, bär vidare till byrån från annat tjänsteställe överflyttats

ännu en extra ordinarie tjänsteman med enahanda kompetens som de övriga

icke ordinarie tjänstebavarnas. Den manliga personalen å själva byrån utgöres

sålunda nu av tre ordinarie samt två — tills nyligen tre — icke-ordinarie

tjänstebavare.

Såsom framgår av det anförda var, yttrar styrelsen vidare, byråns personaluppsättning

redan från början tilltagen synnerligen knappt, vilket särskilt

gäller örn antalet ordinarie tjänster. I oell för sig bade ju detta förhållande

fullt naturliga skäl, då, innan organisationen börjat fungera och så att säga

växt in i sin nya form, det var omöjligt att säkert bedöma omfattningen av

det arbete, som kunde komma att påvila en inom styrelsen nyinrättad ekonomibyrå,

vilken icke baft någon tidigare motsvarighet, varför arbetskrafterna

— särskilt de med ordinarie anställning — av naturliga skäl borde tillmätas

i underkant av det motsebara behovet i avvaktan på närmare erfarenhet

rörande detta.

Under den tid av nära två och ett halvt år, som byrån nu fungerat, hava

emellertid — fortsätter styrelsen — nya arbetsuppgifter tilldelats densamma,

vilket medfört, att det numera med visshet kan sägas, att ett varaktigt behov

föreligger av flera ordinarie befattningar än enligt fastställd personalstat.

För de två viktigaste av berörda nya arbetsuppgifter bär styrelsen

lämnat följande redogörelse:

Med ingången av år 1930 har statens järnvägars bokförings- och kassaväsen

undergått en genomgripande omgestaltning. Yad bokföringen angår,

har införts dels en ny kassabokföring, dels ock en ny litterabokföring i syfte

att vinna bättre kontroll än tidigare varit möjligt rörande hushållningen.

Syftemålet med den nu genomförda nyordningen har emellertid även varit

att vid sidan av denna så att säga kamerala bokföring åstadkomma en klyvning

av utgifterna på olika trafikslag, avseende att få fram mot visst slag av

trafikinkomster svarande driftsutgifter och därigenom komma till klarhet

rörande varje trafikslags ekonomi ävensom att erhålla säkrare utgångspunkt

för vidtagande av erforderliga och lämpliga taxeåtgärder. Grundvalen härför

är givetvis den kamerala bokföringens element, det vill säga varje tjänsteställes

bokförda utgifter, uppdelade på artlitteror. I regel låta sig de^ sålunda

redovisade utgiftsbeloppen emellertid icke odelade hänföra till något

visst slag av trafik utan en klyvning erfordras, för vars verkställande på

möjligast riktiga sätt måste tillgripas statistiska och kalkylatoriska hjälpmetoder.

Sådana metoder äro nu utarbetade till ledning för respektive

tjänsteställen, vilka hava att utföra den primära fördelningen av sina utgifter.

Arbetet med metodernas utformande och vidare förbättrande ävensom granskningen

och bearbetningen av det synnerligen vidlyftiga materialet åvilar

ekonomibyrån, som för detta ändamål måst helt avdela den ene av byråns

kvarvarande icke ordinarie tjänstemän med aktuariekompetens, vilken tidigare

sysselsattes med annat arbete. Att nyssnämnda arbete även är synnerligen

ansvarsfullt och kvalificerat torde vara självklart i betraktande av att

resultatet därav i själva verket, såsom nyss framhållits, kommer att utgöra

en viktig grundval för bedömandet av de för verkets inkomstekonomi och

avkastningsförmåga avgörande taxefrågorna.

Avsett är givetvis att, då arbetet kommit i gång och metoderna hunnit

stabilisera sig, åstadkomma även sådana specialutredningar rörande minimitariffer

och dylikt, som kunna visa sig erforderliga och som nu relativt lätt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

torde kunna utföras tack vare det upprättade och bearbetade primärmaterialet.

Yad beträffar den andra åsyftade gruppen av arbetsuppgifter får styrelsen

anföra följande.

Redan innan berörda omorganisation genomfördes, hade avdelningen för

ekonomiska utredningar i enlighet med under senare år utbildad praxis att

bland annat handlägga ärenden rörande koncessioner och statslån för nya

järnvägar ävensom ansökningar om trafiktillstånd för omnibus- och lastbillinjer,

vilka kunde anses beröra statens järnvägars intressen. Den förra

gruppen av ärenden har av kända skäl under de senare åren icke varit stor

och torde väl sannolikt icke heller framdeles så bliva. Om byråns arbete

på grund härav minskats, så motväges emellertid detta delvis av att andra

spörsmål örn förändring av nätets struktur tillkommit (statsinlösen av enskilda

järnvägar m. m.). Det senare komplexet av ärenden åter har, på

sätt i det följande visas, samtidigt blivit alltmer omfattande och betydelsefullt.

I skrivelse den 15 februari 1928 riktade järnvägsstyrelsen en hemställan

till samtliga länsstyrelser, att styrelsen måtte beredas tillfälle avgiva yttrande

över sådana ansökningar rörande linjetrafik, som kunde anses beröra

statens järnvägars intressen. Denna framställning har lett till, att länsstyrelserna

numera i regel remittera dylika ärenden till järnvägsstyrelsen

för yttrande. Antalet av dessa har sedan nyssnämnda tidpunkt varit

Inkomna Handlagda

År 1928........................................................................... 96 80

» 1929............................................................................. ISO 171

» 1930 (till och med 15 oktober) ............................... 110 121

Beredningen av dessa yttranden har ofta givit anledning till utredningar

av olika slag och tagit stor arbetstid i anspråk, då styrelsen sökt såvitt

möjligt bedöma varje föreliggande ansökan fullt sakligt och objektivt. Det

har på grund härav visat sig erforderligt att för ändamålet helt avdela den

andre av byråns kvarvarande icke ordinarie tjänstemän med aktuariekompetens.

Här må erinras, att många länsstyrelser måst anställa särskild länsnotarie

för handläggning av länets automobilärenden.

Med ikraftträdandet av den nya motorfordonsförordningen bliva länsstyrelserna

ock lagligen skyldiga att höra berörda järnvägar i dylika frågor,

vilket hittills icke varit fallet.

Utöver arbetet med dessa så att säga mera löpande frågor föreligger behov

av att ständigt följa hithörande för järnvägarnas inkomstekonomi synnerligen

viktiga _ frågor med uppmärksamhet, så att åtgärder, vartill förhållandena

kunna giva anledning, kunna snarast möjligt vidtagas.

Utöver Arnd den nu återgivna redogörelsen innehåller har järnvägsstyrelsen

till stöd för inrättandet a\T de ifrågasatta nya ordinarie aktuarietjän sterna

å ekonomibyrån ytterligare anfört bland annat följande:

Enligt styrelsens mening föreligga vid här angivna förhållanden fullgiltiga

skäl att å ordinarie stat uppföra ytterligare två aktuarietjänster utöver den

enda nu å byrån befintliga, avsedda, den ena för förberörda kalkylationsärenden

och den andra för koncessionsärenden m. m. Härför torde

vidare utöver förut angivna sakliga skäl tala nuvarande mindre lämpliga

proportion mellan ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare å byrån.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

Även billighetsskäl tala för, att de bägge icke-ordinarie tjänstehavare,

vilka nu närmast handhava de göromål, som ansetts motivera de nya oidinarie

tjänsterna, erhålla möjlighet till ordinarie anställning. De hava en

lång och väl vitsordad tjänstgöring vid statensjärnvägar att åberopa, nämligen

8, respektive 12 år. Bägge hava var på sitt område den sakkunskap,

som är nödvändig, och bägge hava genom avlagd fil. licentiatexamen även

dokumenterat god teoretisk kompetens. Vid nu uppnådda 39 respektive

38 år torde de alltså väl förtjäna att vinna ordinarie anställning med därmed

följande ökad trygghet och indirekta förmåner i form av familjepension m. m.

Styrelsen har icke kunnat underlåta att vid sidan av och utövei de sakliga

skäl, som givetvis i första hand varit de avgörande för nu gjorda framställning,

även taga sist anförda mera personliga omständigheter i beaktande.

Det framstår för styrelsen så mycket naturligare att giva uttryck även åt

dessa mera personliga skäl, som telegrafstyrelsen under framhållande bland

annat av likartade synpunkter och förhållanden föregående år hos Kungl.

Majit hemställde örn inrättandet av tvenne nya notariebefattningar. Sedan

lönenämnden icke funnit afledning till erinran mot telegrafstyrelsens ifrågavarande

förslag, föranledde framställningen proposition (nr 83) i ärendet till

1930 års riksdag, vilken godkände förslaget. Ur nämnda proposition tilllåter

sig styrelsen återgiva följande av föredragande departementschefen som

ett skäl för tillstyrkan gjorda principuttalande, vilket svnes styrelsen äga

tillämpning även i nu förevarande fall, nämligen »att de för kommunikationsverken

gällande pensionsbestämmelserna göra det ur billighetssynpunkt

önskvärt, att befattningar, som kunna anses vara av permanent karaktär, icke

alltför länge bibehållas såsom icke-ordinarie».

På grund av det anförda har järnvägsstyrelsen hemställt, att å ekonomibyrån

måtte inrättas två nya aktuariebefattningar i 21:a lönegraden.

Angående förslagets kostnadssida samt i fråga om kompetensbestämmelser

beträffande de nya tjänsterna yttrar styrelsen slutligen:

Av det anförda framgår att, därest de nya ordinarie tjänsterna beviljas

samt, såsom avsett är, de två extra ordinarie tjänstemännen med aktuariekompetens

å byrån erhålla dem, någon personalökning ej föranledes härav.

Annan kostnadsökning än som betingas av ifrågavarande tjänstemäns uppförande

å ordinarie stat eller för båda tjänsterna tillsammans i runt tal 900

kronor örn året förorsakas förty ej av bifall till förslaget.

Yad angår kompetensfordringarna för de sålunda föreslagna tjänsterna

får styrelsen till en början erinra, att innehavaren av den nuvarande aktuarietjänsten

å byrån skall hava avlagt examen inför filosofisk fakultet, i vilken

matematik ingår som ämne. För de bägge andra aktuarietjänsterna inom

styrelsen, vilka lyda under statistiska kontoret, ävensom för befattningen

som chef för sistnämnda kontor är likaledes som kompetensvillkor föreskrivet

avlagd examen inför filosofisk fakultet, dock att däri icke med nödvändighet

behöver ingå ämnet matematik utan något av ämnena nationalekonomi,

statskunskap, statistik eller matematik. I och med att antalet aktuariebefattningar

å byrån på sätt nu föreslås ökas från en till tre, torde kompetensfordringarna

för samtliga aktuarietjänster inom styrelsen kunna formuleras

i överensstämmelse med de för sistnämnda befattningar gällande.

För att säkerställa att bland byråns personal alltid finnes någon med

matematisk kompetens, vilket är av vikt med hänsyn till att byrån bland

annat har att utföra utredningar av försäkringsteknisk och därmed jämförlig

natur, synes emellertid ytterligare böra uppställas det villkoret, att alltid en

av aktuarierna å ekonomibyrån skall uppfylla de villkor, som uti Kungl. Maj:ts

kungörelse den 21 december 1917 stadgats för behörighet att vara aktuarie

vid livförsäkringsbolag.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Departements''

chefen.

Ändrad benämning

å

befattningen

såsom

chef för

statistiska

kontoret.

Departements
chefen.

Kungl. Majus proposition nr 66.

I ärendet har kommunikatiotisverkens lönenämnd den 6 december 1930 avgivit

utlåtande. Beträffande de ifrågasatta nya aktuarietjänsterna å ekonomibyrån

har nämnden med hänsyn till den kvalificerade arten av de göromål,

som skulle åvila innehavarna av dessa tjänster, och då behovet av

ifrågavarande tjänstemän såvitt nu kunde bedömas vore att betrakta såsom

varande av permanent natur, förklarat sig förorda bifall till järnvägsstyrelsens

förslag.

Beträffande de arbetsuppgifter som äro avsedda att tillkomma de föreslagna

nya aktuarietjänsterna å järnvägsstyrelsens ekonomibyrå, framgår av

den lämnade redogörelsen, att med den ena av befattningarna skulle huvudsakligen

förenas åliggande att verkställa vissa för bedömande av statens

järnvägars ekonomiska resultat betydelsefulla beräkningar rörande trafikinkomsternas

och driftutgifternas fördelning å olika trafikslag m. m„ medan

innehavaren av den andra befattningen skulle bland annat handlägga de för

verkets ekonomi jämväl viktiga frågorna rörande koncessioner för omnibusocli

lastbiltrafik jämte i samband därmed stående utredningar. Med hänsyn

till omfattningen och vikten av dessa göromål samt i betraktande av vad

järnvägsstyrelsen i övrigt i skilda hänseenden anfört till stöd för förslaget

örn uppförande på ordinarie stat av förevarande två befattningar har jag

ansett mig böra i likhet med lönenämnden tillstyrka bifall till styrelsens

framställning.

Järnvägsstyrelsen har vidare framlagt förslag örn införande av ändrad benämning

å befattningen såsom chef för styrelsens statistiska kontor. Ifrågavarande

befattning har sedan ikraftträdandet av 1919 års avlöningsreglemente

för kommunikationsverken benämnts »chef för statistiska kontoret».

Styrelsen föreslår nu benämningen »förste aktuarie och chef för statistiska

kontoret». Till stöd för detta förslag anför styrelsen, att sedan ifrågavarande

befattning numera icke längre intager den särställning i löneplanen, som

åren närmast efter 1920 var fallet och som torde hava varit anledningen

till att befattningen erhållit sitt inom statsförvaltningen tämligen säregna

namn, det synes vara riktigare att at befattningen giva ett namn, som även

kan användas såsom titel. Styrelsen framhåller, att dess förslag innebär

dels ett återtagande av befattningens tidigare namn, vilket styrelsen funnit

äga sakligt berättigande, dels en anknytning till andra likställda tjänster,

exempelvis sekreterare och chef för reklamationskontoret.

Lönenämnden har i sitt förberörda utlåtande förklarat sig intet hava att

erinra mot järnvägsstyrelsens ifrågavarande förslag. Nämnden har samtidigt

framhållit, att föreståndaren för postverkets statistiska avdelning, vilken numera

tillhör samma lönegrad som chefen för järnvägsstyrelsens statistiska

kontor eller 26:e lönegraden, innehar tjänstetiteln förste aktuarie.

Aven jag tillstyrker järnvägsstyrelsens förevarande förslag. I den vid

kommunikationsverkens avlöningsreglemente fogade tjänsteförteckningen torde

vid bifall till förslaget böra under statens järnvägar, 26:e lönegraden,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr fl6.

med uteslutande av befattningen chef för statistiska kontoret, upptagas en

befattning med benämningen förste aktuarie och chef för statistiska kontoret.

Järnvägsstyrelsen har härefter upptagit till behandling fråga om indragning

av vissa befattningar inom styrelsen

Styrelsen framlägger till en början förslag rörande indragning

av en

Indragning

av vissa

befattningar

m. m.

notariebefattning å militärbyrån. Angående denna befattnings tillkomst

och karaktär m. m. anför styrelsen:

I skrivelse den 28 november 1904 föreslog järnvägsstyrelsen bland annat

inrättande av en notariebefattning å en ifrågasatt och sedermera inrattad

militärbyrå. Styrelsen framhöll därvid — såsom skal för tjänstens fattande

i notariegrad — hurusom, då byråns verksamhet i avsevard grad unge antagas

komma att omfatta utarbetande av förslag till reglementen och andra

författningar rörande militära transporter, den blivande innehavaren av tjänsten

syntes böra vara en för den formella bearbetningen av dessa forfattmngsförslag

fullt kvalificerad, helst juridiskt bildad person, vadan styrelsen, ehuru

den icke ansåge sig böra uppställa besittandet av juridisk utbildning som

formligt villkor för befattningens erhållande, komme att vid befattningens

tillsättande taga vederbörlig hänsyn till de sökandes kvalifikationer i sadant

avseende. Genom brev den 30 juni 1905 bemyndigades styrelsen att

anställa en notarie å den nyinrättade militarbyrån. Tjänsten har därefter varit

besatt med olika personer, av vilka dock ingen varit juridiskt bilaaci. ^

Befattningens karaktär förändrades väsentligen genom inrättandet tran

och med år 1917 av en sekreterartjänst å byrån. I den skrivelse den 27

oktober 1915, däri styrelsen föreslog inrättandet av sekreterartj ansten, anfördes

att sekreterartj ansten s innehavare vore avsedd att fran notarien övertaga

de mera krävande, denne förut åvilande göromålen. Notarietjansten ansågs

dock böra bibehållas, enär de hos notarien kvarstående goromalen alltjämt

ansågos motsvara övriga notariers i styrelsen, därvid särskilt framhölls

notariens handliavande av den löpande tjänsten i fråga örn hemliga ärenden

samt vården av och ansvaret för de i byråns valv förvarade hemliga harn - lingarna ävensom kontrollen över till statens och enskilda järnvägars tjans emän

utlämnade dylika handlingar.

Styrelsen omnämner härefter, att befattningen i fråga för närvarande ar

vakant samt att vid behandling av spörsmålet örn dess återbesättande uppstått

fråga, huruvida numera de å tjänsten ankommande göromålen verkligen

kunde anses vara av den natur, att tjänstens bibehållande i notariegrad

vore motiverat. Sedan styrelsen uppdragit åt tre av sina ledamöter att utreda

denna fråga, hava utredningsmännen i ett vid styrelsens skrivelse

fogat yttrande den 31 oktober 1930 framlagt resultatet av utredningen, vi

ket av dem sammanfattats på följande sätt:

Vid jämförelse mellan arbetsuppgifterna för styrelsens notarietjanster

hava vi kommit till den uppfattningen att, med nu tillämpad arbetsfördelning,

den å militärbyrån har de minst kvalificerade. Notarien a militaibyrån

för närvarande åvilande göromål synas oss närmast vara att jamstalia me

dera, som ankomma å bokhållarna å exempelvis andra trafikbyrån och utrikes

Var undersökning har sålunda givit det resultat, att notarietjanstens a

militärbyrån nuvarande arbetsuppgifter icke äro sådana, att tjänstens bibehållande

i denna grad erfordras för beredande åt innehavaren av en, jamtort

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majus proposition nr 66.

med andra tjänstemäns med likvärdigt arbete, lämpligt avvägd avlöningsoch

tjänsteställning. ö

Avvikande mening har emellertid anförts av en utav utredningsmännen,

byråchefen å militärbyrån N. Bildt, vilken på närmare angivna skäl förklarat

sig anse de förhållanden, vilka föranlett notariebefattningens bibehållande

vid sekreterartjänstens tillkomst från och med år 1917, alltjämt kvarstå och

icke funnit utredningen hava ådagalagt någon annan omständighet, som talar

för notarietjänstens indragning eller ersättande med lägre tjänst.

För egen del har järnvägsstyrelsen anslutit sig till vad majoriteten av

utredningsmännen anfört. Styrelsen har i samband härmed yttrat följande:

Styrelsen vill framhålla, att styrelsens förut angivna omdöme att handnavande

av hemliga militära handlingar motiverade tjänsteställning som

notarie falides under brinnande världskrig, då det var naturligt, att man ej

ville företaga någon åtgärd, som kunde tänkas medföra några som helst

risker för försvaret. Annorlunda ställer sig förhållandet under nu rådande

trediiga förhållanden. Härmed avser styrelsen givetvis icke att säga att

styrelsen skulle vilja orsaka några risker för försvaret, utan endast att nuvarande

lage medgiver ett mera objektivt bedömande av vad som verkligen

kan vara behövligt i lönehänseende för ifrågavarande befattning. Och enligt

styrelsens mening är skillnaden i lön mellan notarie och bokhållare — den

t] an stegrad styrelsen anser lämplig för ifrågavarande göromål — för obetvdi

ii m°hvera uppfattningen, att en befattningshavare i notarieställning

lingar Vara er^or(^er^18 för ett samvetsgrant liandhavande av hemliga hand
Styrelsen

anser således notariebefattningen å militärbyrån icke vidare där

erforderlig.

Inrättande av annan ordinarie tjänst i stället å byrån finner styrelsen

icke för närvarande behövligt. Nuvarande notariegöromål böra nämligen

enhgtstyrelsens mening kunna överlämnas till innehavaren av byråns boknallarbefattning

vilken sedan länge uppehållit notarietjänsten — och

dennes göromål äro avsedda att överflyttas å den å byrån placerade kontorsskrivaren,

vars nuvarande göromål i sin tur skulle omhänderhavas av en

a byrån tjänstgörande extra ordinarie tjänsteman, därvid kontorsskrivaren

skulle komma i åtnjutande av vikariatsersättning för fullgörande av arbete

av beskaffenhet att bora ankomma å tjänsteman i bokhållares grad. Längre

Iram kan bliva påkallat att utbyta antingen kontorsskrivarbefattningen eller

den extra tjänsten mot en bokhållarbefattning.

Styrelsen har alltså hemställt, att ifrågavarande notarietjänst måtte från

och med den 1 juli 1931 indragas. Avvikande mening härutinnan har anförts

av byråchefen Bildt, som åberopat sitt särskilda yttrande såsom utredningsman

i frågan.

Järnvägsstyrelsen har vidare berört fråga örn indragning av överingenjörs-

och arkitektbefattningarna hos styrelsen. Styrelsen har emellertid

förklarat sig icke för närvarande vara beredd att avgiva definitivt förslag

härom och har därför inskränkt sig till att föreslå vissa provisoriska åtgärder.

I detta ämne anför styrelsen huvudsakligen:

Att styrelsen nu framlägger förslag härutinnan betingas dels av den omständigheten,

att nuvarande förordnande för innehavaren av överingenjörsbetattningen

går till ända den 31 december 1931, och dels därav att statens

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

järnvägars nuvarande arkitekt skulle avgå från sin tjänst med ålderspension

den 31 december 1930.

Vad överingenjör stjänsten beträffar, anser styrelsen att den, med hänsyn

till det alltmer minskade omfånget av statens järnvägars nybyggnads- oell

ombyggnadsverksamhet, bör kunna från och med nyss angivna datum och

tillsvidare i avvaktan på utvecklingen och ytterligare erfarenheter örn behovet

av densamma hållas vakant. Befattningen skulle under vakanstiden

lämpligen kunna ersättas med en befattning å extra stat att på förordnande

av styrelsen upprätthållas av lämplig tjänsteman, vilken med befogenhet uti

tillämpliga delar som byråchef och med arvode såsom sådan skulle hava att

i styrelsen föredraga ärenden rörande statens järnvägsbyggnader samt förestå

dess byggnadsbyrå.

Beträffande härefter arMtektbefattningen anser styrelsen att, innan den återbesättes

med ordinarie innehavare, det vore värt en prövning, huruvida det

ej skulle ställa sig för verket fördelaktigare att i stället för fast anställd arkitekt

med enligt avlöningsreglementet bunden tjänstgöringstid och annan

tjänsteställning få anlita i privat verksamhet praktiserande arkitekt mot viss

avtalsvis bestämd årlig ersättning. Benna arkitekt skulle vara underställd

byråchefen å banbyrån samt hava att leda och övervaka arbetet å byråns

arkitektavdelning, varvid han mot det avtalade fasta arvodet skulle hava att

utarbeta erforderliga ritningsförslag, inspektera byggnadsarbeten och leveranser

m. m. samt efter iakttagelser vid dessa inspektioner föreslå nödiga

ändrings- och kompletteringsarbeten. Arvodet bör givetvis icke få uppgå till

högre belopp än vad gällande avlöningsreglemente upptager för den på stat

anställde arkitekten.

Slutligen anför styrelsen, att det i sammanhang med inskränkningen av

statens järnvägsbyggnadsverköamhet minskade arbetet å byggnadsbyråns nybyggnadsavdelning

även medför, att förste byråingenj örstjänsten å byggnadsb

yråns ny by ggnadsa vdelning kan indragas. Innehavaren av denna

tjänst anses därför böra från och med den 1 januari 1932 uppföras a övergångsstat.

Styrelsens avsikt är emellertid att, i händelse av bifall till förslaget

om tjänstens indragning, förordna den nuvarande innehavaren av densamma

att uppehålla en å nybyggnadsavdelningen ävenledes befintlig byråingenjörsbefattning,

vars innehavare i sin tur kan beräknas för framtiden få

sin tjänstgöring förlagd till annat tjänsteställe.

Styrelsen hemställer alltså, att en förste byråingenjör sbefattning måtte

indragas.

Lönenämnden har lämnat järnvägsstyrelsens förslag örn indragning av notarietjänsten

å militärbyrån samt förste byråingenjörstjänsten å byggnadsbyråns

nybyggnadsavdelning och i samband därmed örn uppförande å övergångsstat

av en förste byråingenjör utan erinran. Beträffande de dispositioner,

styrelsen vid inträdande vakans å överingenjörs- och arkitektbefattningarna

ansett sig böra vidtaga i avseende å ombesörjandet av göromål, som åvila

dessa tjänsters innehavare, biträder nämnden styrelsens förslag.

Vid behandlingen av järnvägsstyrelsens förslag om indragning av en notarietjänst

å militärbyrån har lönenämndens ordförande förklarat sig anse en

mera ingående utredning av frågan än den, som förelegat, vara av nöden,

särskilt genom hörande av vederbörande högre militära myndighet, för att

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Uepartemeuts
chefen.

Kungl. Majus proposition nr 66.

kunna allsidigt, sakligt och objektivt bedöma denna indragningsfråga och vad

därmed sammanhänger.

Till följd av remiss har chefen för generalstaben den 10 december 1930

avgivit utlåtande i ärendet, såvitt avser frågan om indragning av notarietjänsten

å militärbyrån, och därvid anfört följande:

Chefen för generalstaben saknar förutsättningar att göra en jämförelse

mellan olika befattningshavares inom järnvägsstyrelsen arbetsuppgifter och

kan darfor icke ur denna synpunkt bedöma frågan, i vad mån det kan anses

vara berättigat ätt utbyta notarien vid militärbyrån med en bokhållare.

j,^en ,.en(^a synpunkt, som av chefen för generalstaben kan anläggas på

Irågan, ar en jämförelse mellan vissa arbetsuppgifter, vilka synas hava ålegat

notarien år 1915, då järnvägsstyrelsen senast avgav yttrande i ärendet, och

motsvarande uppgifter nu. Dessa arbetsuppgifter beröra mobiliseringsverket

vilket numera är av väsentligt större omfattning än år 1915.

Vad först angår frågan örn indragning av notarietjänsten å militärbyrån,

torde visserligen, såsom chefen för generalstaben antytt, de militärbyrån påvilande

uppgifterna beträffande mobiliseringsverket nu vara mera omfattande

an yad fallet var, när frågan örn tjänstens behövlighet senast var föremål

för statsmakternas omprövning. Å andra sidan är att beakta, att å byrån

eftei nämnda tidpunkt tillkommit en för vissa mera kvalificerade göromål

avsedd sekreterartjänst, varigenom notarietjänsten i viss mån ändrat karaktär.

I betraktande härav och med hänsyn till de skäl i övrigt, som anförts

av järnvägsstyrelsen och majoriteten av de särskilda utredningsmän, vilka

yttrat sig i frågan, har jag funnit mig böra biträda förslaget örn notariebefattningens

indragning.

Järnvägsstyrelsens förslag örn indragning av förste byråingenjörs tjänsten

å byggnadsbyråns nybyggnadsavdelning föranleder icke annan erinran från

min sida än att tidpunkten för indragningen och i samband därmed för överflyttande

på övergångsstat av ifrågavarande tjänst synes, liksom för övriga

har ifrågavarande tjänsteförändringar vid kommunikationsverken, böra bestämmas

till den 1 juli 1931.

Av styrelsen ifrågasatta provisoriska åtgärder i anledning av inträdande

vakans å överingenjörs- och arkitektbefattningarna hos styrelsen synas vara

väl motiverade. Avsikten är att de föreslagna anordningarna skola under

någon tid prövas och — örn erfarenheterna av desamma visa sig tillfredsställande

— fråga örn indragning av förevarande befattningar därefter

tagas under övervägande. Förslaget i fråga lärer alltså icke för närvarande

kräva beslut av riksdagen men har synts böra i detta sammanhang omnämnas.

Beträffande arkitektbefattningen vill jag samtidigt omnämna, att

Kungl. Maj:t genom beslut den 19 december 1930 medgivit anstånd med

avsked för denna befattnings innehavare tillsvidare till den 1 juli 1931.

I enlighet med vad jag här tillstyrkt skulle beträffande statens järnvägar,

såvitt avser järnvägsstyrelsen, antalet aktuarietjänster i 21:a lönegraden ökas

med 2 eller från 3 till 5, medan å andra sidan minskning skulle ske beträffande

förste byråingenjörstjänster i 27:e lönegraden från nuvarande antal

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 66. 27

14 till 13 samt beträffande notarietjänster i 21:a lönegraden från nuvarande

antal 11 till 10.

I skrivelse den 27 september 1930 kiar järnvägsstyrelsen vidare gjort framställning

örn uppfattning i högre klass av Frövi järnvägsstation å stats- torsbefatt
banelinjen

Hallsberg—Krylbo. ..... klass T

Vid den av 1926 riksdag beslutade klassificeringen av statens järnvägars

stationer — vilken grundades på en efter särskilda regler verkställd poängberäkning

beträffande varje station — hänfördes Frövi till klass 3. De i

denna klass placerade stationerna hade poängtal av lägst 144 samt högst

191. För Frövi utgjorde poängtalet 176.

I nyssnämnda skrivelse har nu järnvägsstyrelsen hemställt, att antalet befattningar

såsom stationsinspektor av klass 2 vid statens järnvägar (22:a

lönegraden) måtte ökas från 20 till 21 i och för hänförande av Frövi järnvägsstation

till klass 2. Till stöd härför har styrelsen anfört.

Trafiken vid stationen hade, alltsedan den nya klassindelningen börjat

tillämpas, varit i oavbrutet stigande. För åren 1927, 1928 och 1929 hade

dess poängtal uppgått till respektive 215, 242 och 263. Dessa siffror mollverade

väl en höjning av stationen i klass, i betraktande av att den understa

gränsen för en station av klass 2 vore 192 och den översta 239. Vad som

emellertid enligt styrelsens åsikt alldeles särskilt påkallade en åtgärd i sådan

riktning vore den förändring av trafiken vid stationen, som genomförts från

och med den 15 maj 1930. Under det att Frövi—Ludvika järnvägs tåg

tidigare icke berört Frövi station utan gått till och från "Vanneboda station

å Örebro—Köpings järnväg, hade från och med nämnda dag Frövi blivit

slut- och utgångspunkten för tågen ifråga. Härigenom hade arbetet å stationen

blivit avsevärt ökat, och poängsiffran komme att stiga ytterligare.

Kommunilcationsverlcens lönenämnd har i ett den 9 oktober 1930 avgivet

utlåtande förklarat sig icke hava något att erinra mot bifall till järnvägsstyrelsens

framställning.

Såsom jag vid behandling i det föregående av en liknande fråga beträf- JJepartemcnt»- fande telegrafverket framhållit, bör uppflyttning av en station i högre klass

i regel ske endast i samband med en allmän omklassificering, som kan

grundas på jämförelse mellan samtliga stationer. I förevarande fall synas

emellertid särskilda förhållanden föreligga, vilka nu påkalla en förändiing

beträffande klassindelningen.

Den av järnvägsstyrelsen förebragta utredningen utvisar sålunda, att trafiken

vid Frövi station under senare år högst betydligt stegrats samt att, till

följd av den vidtagna förändringen beträffande trafiken å Frövi—Ludvika

järnväg, ytterligare ökning av arbetet vid stationen är att förvänta. Med

hänsyn till sålunda föreliggande omständigheter anser jag goda skäl tala fölen

uppflyttning av Frövi station i klass 2. Jag vill därför tillstyrka, att antalet

stationsinspektorsbefattningar i sistnämnda klass vid statens järnvägai

från och med den 1 juli 1931 ökas till 21.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Muj:ts proposition nr 66.

Statens vattenfallsverk.

^uTvissa5 ^ skrivelse den 25 november 1930 har vattenfallsstyrelsen gjort frambefattningar.

ställning om beredande av särskilt lönetillägg vid två befattningar inom

statens vattenfallsverk, nämligen åt driftchefen vid ångkraftverket i Västerås

samt åt kraftverksdirektören vid de norrländska kraftverken.

Vad angår driftchefsbefattningen vid Västeråsverket, blev denna

befattning, liksom övriga driftchefsbefattningar vid vattenfallsverket, vid 1919

års lönereglering för kommunikationsverken hänförd till nuvarande 28:e

lönegraden. Någon ändring i lönegradsplaceringen har sedermera icke ägt

rum. Vid befattningen utgår alltså, förutom dyrtidstillägg, begynnelselön av

9,300 kronor och slutlön av 10,740 kronor (Kort).

I utlåtande den 9 oktober 1930 över 1928 års lönekommittés den 21 juli

1930 avgivna betänkande med förslag till nytt avlöningsreglemente för

ordinarie tjänstemän, tillhörande den civila statsförvaltningen, har vattenfallsstyrelsen

framhållit, att den nuvarande driftchefsbefattningen vid Västerås

kraftverk enligt styrelsens asikt borde förvandlas till en kraftverksdirektörsbefattning

med lön till samma belopp, som styrelsen i nämnda utlåtande

alternativt föreslagit för kraftverksdirektören vid Motala kraftverk eller

17,000 kronor, dock utan rätt till tantiem. Styrelsen har förklarat sig

ämna framdeles i särskild skrivelse återkomma till denna fråga.

I nu förevarande framställning den 25 november 1930 har vattenfallsstyrelsen

anfört, att då det vore möjligt, att förslaget till nytt avlöningsreglemente

jämte i samband därmed avgivna yttranden och förslag icke komme till

behandling vid 1931 års riksdag, styrelsen ansett sig böra i avvaktan härpå

hemställa örn utverkande av ett tillfälligt lönetillägg till driftchefen vid

Västeråsverket. Till motivering av detta förslag har styrelsen anfört följande:

Ångkraftverket i Västerås har under senare tid fått en betydligt vidgad

uppgift. Detta framgår redan därav, att den installerade effekten håller på

att ökas fran cirka 40,000 till cirka 100,000 kilowatt. Ångpanneanläggningen

torde år 1932 hava ökats till motsvarande storlek. Västeråsverket är under

utveckling till ett storkraftverk av samma storleksordning som de större

europeiska och amerikanska ångkraftanläggningarna.

Inom ångkrafttekniken råder sedan ett 10-tal år en intensiv utveckling.

Medan yattenkrafttekniken redan för ett 10-tal år sedan nått så långt i

fulländning, att några omvälvningar eller avsevärda förbättringar näppeligen

torde vara att förvänta på detta område, har ångkrafttekniken under senare

tid präglats av stor livaktighet. Avsevärda framsteg hava gjorts i riktning

mot ett bättre utnyttjande av bränslet och mot åstadkommande av billigare

anläggningar, och nya sådana torde tillkomma.

Redan med hänsyn därtill ställas stora krav på kraftverkschefen i Västerås.

Med hänsyn till Västeråsverkets egenartade uppgifter kan man emellertid

vid utvecklingen av detsamma icke lämpligen utan vidare följa utländska

mönster.

Kraftverket fungerar nu som driftreserv för bland annat kraftleveransen

fran Trollhättan till Mälarlandskapen. I en framtid får kraftverket samma

uPPgift beträffande den från Norrland överförda vattenkraften. Med hänsyn

därtill måste ångkraftverket kunna vid behov snabbt uppeldas. Medelst

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Majus proposition nr 66.

den av förre drif tellef en i Västerås N. Forssblad uppfunna oell av nuvarande

driftchefen därstädes K.-G. Ljungdahl vidare utvecklade speciella panntypen

har också åstadkommits, att uppeldningstiden (vid kall panna) reducerats

till 8 minuter, medan tidigare 30 minuter ansågs vara ett lågt varde.

Kontinentens storkraftverk hava i allmänhet relativt regelbunden drift

och en ganska lång utnyttjningstid. Västeråsverket användes däremot i

huvudsak för kortvariga inell mycket höga belastningstoppar och för utfyllande

av kraftbristen under lågvattentid. Vid kontinentens storkraftverk

uppgår den årliga bränslekostnaden till omkring två gånger så stort belopp

som ränta och amortering av anläggningskostnaderna. I Västerås ar pa

grund av den korta utnyttjningstiden kostnaden för bränslet endast ungefär

hälften av den årliga utgiften för ränta och amortering. Vad Västeråsverket

beträffar måste man därför i första rummet eftersträva låga anläggningskostnader.

Nya förbättringar måste kritiskt granskas med hans} n till

örn de äro lönande just vid de i Västerås förefintliga driftförhållandena.

Faktiskt har anläggningskostnaden icke minst på grund av de i Västerås

använda speciella konstruktionerna väsentligt nedbringats under eljest förekommande

normala kostnader.

Personalproblemet blir ävenledes egenartat pa grund av de oregelbundna

driftförhållandena och måste lösas genom speciella uppeldningsanordmngar

och genom lämplig samverkan av ångkraftverket och verkstaden i Västerås.

För den svenska industrien har ångkraftverket i Västerås varit ett gott

stöd. Var och en av de Stalturbiner, som anskaffats för Västerås — på

7,000, 14,000 och 50,000 kilowatt —har på sin tid varit banbrytande för firmans

tillverkning. Vare sig vattenfallsstyrelsen vill göra egna nykonstruktioner

eller inköpa nya maskintyper från svenska verk, så kraves det att

styrelsen disponerar en högt kvalificerad man, som kan kritiskt och sakkunnigt

bedöma dessa konstruktioner och realiter taga ansvaret för vad som

g° Västerås kraftverk torde ingalunda hava nått slutet av sin utveckling med

nu pågående utbyggnad till cirka 100,000 kilowatt. Utan tvivel kommer

ytterligare utbyggnad att erfordras. Med den exceptionellt låga anläggningskostnad,

som erhållits vid senaste utvidgningar, lönar det sig att med

Västeråsverket omhändertaga icke endast sådana toppbelastningar, som uppstå

genom belysningens eller motorkraftuttagningens koncentration under

vissa delar av dagen och året, utan även de tidvis under högkonjunkturerna

starkt ökade kraftbehov, för vilka det icke är lönande att utbygga vatten
Ansvaret

för Västeråsverkets planering, utbyggnad och drift åvilar kraftverkschefen

i Västerås, som direkt föredrager alla ångkraftfrågor för överdirektören

i vattenfallsstyrelsen. Inom kraftverksbyrån i Stockholm finnes

i övrigt ingen enda ångkrafttekniker. Självfallet är det av yttersta vikt, att

kraftverkschefen i Västerås är en högt kvalificerad man.

Förre kraftverkschefen i Västerås lämnade sin befattning för att tillträda

överhagenjörsbefattningen vid Stockholms elektricitetsverk och är nu chef

för Krångedeföretaget. Det är icke tänkbart att få behålla kvar nuvarande

driftchefen i Västerås med nu gällande lön. Sammalunda blir emellertid

utan tvivel förhållandet med varje kompetent man, som vattenfallsstyrelsen

lyckas uppfostra för denna plats, om nuvarande lön bibehålies. Läget ar

så kritiskt, att vattenfallsstyrelsen till och med betvivlar möjligheten av att

kunna förvärva en fullt kompetent man vid eventuellt ombyte, därest nu

gällande lön skall tillämpas. . ,

Det synes därför nödvändigt att en löneförbättring astadkommes utan

tidsutdrägt.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majda proposition nr 66.

Under erinran, att den nuvarande innehavaren av driftchefsbefattningen

för närvarande åtnjuter lön av 10,740 kronor årligen jämte dyrtidstillägg,

har styrelsen föreslagit, att lönetilläggets belopp skulle bestämmas till 3,000

kronor per år.

T ett över vattenfallsstyrelsens framställning avgivet utlåtande den 8

december 1930 har kommunikations verkens lönenämnd beträffande styrelsens

här ifrågavarande förslag anfört, att nämnden för sin del icke kunnat finna

det tillrådligt att vidtaga en åtgärd av den art, som styrelsen ifrågasatt.

Härom yttrar nämnden vidare bland annat:

Genom ett bifall till detta styrelsens förslag skulle bemiilde driftchefs

sammanlagda löneförmåner komma att med något mer än 1,200 kronor överstiga

den löneinkomst av 12,500 kronor, minimibelopp av tantiem däri inräknat,

som i avlöningsreglementet är garanterad kraftverksdirektör. Den

föreslagna löneförhöjningen skulle härigenom åstadkomma en rubbning —

reellt örn ock ej formellt — i den lönerelation olika befattningar emellan,

som godkändes vid avlöningsreglementets antagande, och den lärer knappast

kunna vidtagas utan att föranleda till konsekvenser med avseende å andra

befattningshavares löneställning. Särskilt vid korumunikationsverken torde

det finnas åtskilliga andra befattningshavare, som skulle kunna åberopa skäl,

liknande de av vattenfallsstyrelsen i fråga örn driftchefen i Västerås anförda,

för att få sina löneförmåner förbättrade. Framhållas må ock, att beiedande

av avlöningsförbättring åt befattningshavare genom lönetillägg vid

sidan örn löneplanen icke väl överensstämmer med principerna i det nya

lönesystemet.

Vattenfallsstyrelsen har såsom stöd för sitt förslag örn lönetillägg till

driftchefen vid kraftverket i Västerås framhållit den starka utveckling,

nämnda kraftverk^ undergått under senare tid, och de stora krav, som med

hänsyn härtill mäste ställas på dess chef. Även örn nämnden icke själv

varit i tillfälle att taga närmare kännedom örn driftrörelsen vid nämnda

kraftverk, har självfallet nämnden icke anledning att betvivla vad styrelsen

härutinnan anfört. Nämnden vill följaktligen ingalunda förneka, att, säri-i

1sec^au „ n nu pågående utbyggnaden av kraftverket blivit genomförd,

skal kunna förefinnas för en jämkning i hans lönegradsplacering. Frågan

härom lärer emellertid böra ses i ett vidsträcktare sammanhang än det nu

förevarande och prövas icke blott med hänsyn till nämnda driftchefs ställning

såsom ledare av ifrågavarande under utveckling stadda kraftverk i och

för sig utan även linder jämförelse mellan ifrågavarande kraftverkschef och

motsvarande eller närmast jämförliga tjänstemän såväl inom statens vattentallsverk

som ock vid de övriga kommunikationsverken.

Lönenämnden anser sig hava så mycket större anledning att ställa sig

avvisande mot styrelsens förevarande förslag som det torde kunna förväntas,

att en mera allmän eftersyn av de olika befattningarnas placering å löneplanen

inom den närmaste framtiden kommer till stånd i samband med den

förestående revisionen av avlöningsförfattningarna och avvecklingen av gällande

dyrtidstilläggssystem.

Avvikande mening har emellertid anförts av lönenämndens ordförande,

som yttrat att, vid sidan av telegrafverket, vattenfallsverket påtagligen

vore det statens affärsdrivande verk, vilket särskilt när det gällde att förvärva

och behålla betydande kapaciteter på det tekniska området vore föremål

för den hårdaste konkurrensen i närvarande tid från bolags- och privat
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

industriens sida. Med hänsyn härtill och då — såsom vattenfallsstyrelsen

uppvisat och vid lönenämndens hörande av sagda styrelses särskilda målsman

på området i fråga av denne kraftigt och sakligt påvisats och vitsordats

— betydande uppgifter förelåge för innehavaren av den ledande

posten vid den ytterst viktiga reservkraftstationen i Västerås i och för densammas

ytterligare utveckling och fullbordan, funne ordföranden för sin del

avgörande skäl tala för en tillstyrkan av vattenfallsstyrelsens framställning

om omedelbart utverkande av ett lönetillägg av 3,000 kronor för år räknat.

Vidkommande härefter befattningen såsom kraftverksdirektör vid de

norrländska kraftverken — Porjus och Norrfors jämte vissa mindre anläggningar

— tillkom denna befattning genom beslut av 1929 års riksdag. Tidigare

stodo nämnda kraftverk samt därtill anknutna anläggningar under ledning av en

inom vattenfallsstyrelsens kraftverksbyrå å extra stat inrättad särskild Norrlandsavdelning.

Kraftverksdirektören för de norrländska kraftverken har

hittills övergångsvis varit stationerad i Stockholm men skall från och med

den 1 april 1931 vara placerad i Umeå,

Avlöningen till ifrågavarande befattningshavare utgår enligt samma grunder,

som gälla för övriga kraftverksdirektörer vid vattenfallsverket, och utgör

sålunda 10,000 kronor för år jämte dyrtidstillägg samt därutöver tantiem

enligt i avlöningsreglementet fastställda bestämmelser. På grund av vid

de norrländska kraftverken ännu föreliggande förhållanden utgår emellertid

enligt nu gällande tantiembestämmelser icke något tillskott till lönen utöver

det i avlöningsreglementet garanterade minimibeloppet, 2,500 kronor för år,

och dylikt tillskott lärer under ett antal år framåt icke kunna beräknas

tillkomma. Den totala avlöningen för kraftverksdirektören i Umeå kommer

alltså enligt nuvarande bestämmelser att under avsevärd tid utgöra 12,500

kronor årligen frånsett dyrtidstillägg.

I sitt förenämnda betänkande har 1928 års lönekommitté, som föreslagit

en avveckling av tantiemsystemet, hemställt, att kraftverksdirektören för de

norrländska kraftverken skulle placeras i 32:a lönegraden med en lön å

F ort av 14,808 kronor. Vattenfallsstyrelsen har i sitt omförmälda utlåtande

bestämt motsatt sig tantiemsystemets avskaffande men ansett sig böra föreslå

vissa förändringar i nu gällande regler för tantiemberäkningen, varom styrelsen

i särskild skrivelse den 6 december 1930 framlagt närmare utredning

och förslag. Skulle, mot styrelsens yrkande, tantiemsystemet likväl avskaffas,

har styrelsen ansett avlöningen för kraftverksdirektörerna böra bestämmas

till högre belopp än enligt lönekommitténs förslag skulle bliva fallet; för

direktören vid de norrländska kraftverken föreslår styrelsen en avlöning av

19,(XX) kronor.

I sin nu förevarande framställning begär styrelsen, såsom förut antytts, att

innehavaren av ifrågavarande befattning måtte, i avvaktan på prövning av

frågan om den blivande löneställningen, tillerkännas ett tillfälligt lönetillägg.

Till stöd för detta förslag yttrar styrelsen bland annat:

Under närmaste ledning av den nuvarande kraftverksdirektören hava

Porjus och Norrfors kraftverk under senare tid genomgått en både snabb

och gynnsam utveckling.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

. Porjus kraf tverk, som tidigare för sin kraftavsättning i huvudsak var hänvisat

till malmbanorna och malmfälten, har genom en stamlinje till Boden

satts i förbindelse med Norrbottens kustland, varöver framdragits ett omfattande

kraftledningsnät, som nu håller på att förbindas med Skellefteå

stads kraftnät. En matarledning håller även på att byggas från Malmberget

till nordöstra Finnbygden.

Inom det salunda vidgade området har det tack vare ett energiskt arbete

lyckats att avsätta en stor del av de kraftbelopp, som blivit lediga efter

Porjus smältverk och Norrbottens järnverk. Särskilt förtjänar omnämnas

den betydande avsättning av hushållsström, som upparbetats i Norrbottensamkällena.

Genom dessa åtgärder torde Porjus kraftverk — örn man bortser

från Harsprångsanläggningarna och ränteförluster under gångna år —

snart bliva ett räntabelt företag.

Norrfors kraftverk levererar numera kraft över södra hälften av Västerbottens

kustland ända ned till Anger man älven och lämnar jämväl kraft till

en större abonnent söder örn Angermanälven. Inom två år kommer Norrfors

kraftverk att vara kompletterat och sammanknutet med en ny kraftcentral

vid Sillre ävensom med mindre kraftanläggningar vid Stadsforsen.

Norrfors kraftverk är redan nu en väl räntabel affär.

Kraftverksdirektören vid de norrländska kraftverken handhaver — bortsett

från Harsprånget samt diverse^ outbyggda vattenfall — anläggningar

med ett värde av icke mindre än 55 miljoner kronor med en sammanlagd

årsinkomst av cirka 4,5 miljoner kronor.

Kraftverksdirektörens lön står icke i rimlig proportion till hans arbete

och ansvar. Medan kraftverksdirektören vid de norrländska kraftverken har

en lön, inklusive dyrtidstillägg, av cirka 13,800 kronor, har t. ex. chefen för

Skellefteå stads kraftanläggningar en lön av 18,000 kronor, en lön som

emellertid i och för sig icke är anmärkningsvärt hög i betraktande av att

cheferna för de privata kraftverken ha avsevärt högre löner. Att Porjus

och Norrfors kraftverk äro betydligt större och mera svårskötta än Skellefteå

stads anläggningar torde utan vidare inses.

Vattenfallsstyrelsen är ytterst angelägen att kunna hålla en väl kvalificerad

man såsom kraftverksdirektör vid de norrländska kraftverken. Möjligheten

att åstadkomma ett gynnsamt resultat beror nämligen i så väsentlig

grad på vederbörande kraftverksdirektör, och tillgången på lämpliga män

för dylika befattningar är mycket begränsad.

För att bereda möjlighet att kunna hålla ifrågavarande befattning besatt

med en kvalificerad innehavare har styrelsen därför hemställt att, i avvaktan

på en blivande lönereglering, kraftverksdirektören för de norrländska

kraftverken måtte beredas ett lönetillägg av åtminstone 3,000 kronor örn

året.

I sitt förenämnda utlåtande har lönenämnden ställt sig avvisande till

vattenfallsstyrelsens förslag och därvid anfört bland annat följande:

De betänkligheter, nämnden anfört i fråga örn vattenfallsstyrelsens förslag

angående lönetillägg till driftchefen vid Västerås kraftverk, gälla i ännu

högre grad beträffande styrelsens förslag örn lönetillägg till kraftverksdirektören

för de norrländska kraftverken. Lönenämnden torde få erinra, att

nämnda befattning inrättades så sent som från och med den 1 juli 1929.

Nämnden kan för sin del icke finna tillräckliga skäl hava blivit anförda för

att beträffande denna nya tjänst medgiva förhöjning i de löneförmåner, som

författningsenligt äro med befattning såsom kraftverksdirektör förenade.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Majlis proposition nr 66. 33

Även beträffande denna befattning gäller, att en ändring i löneställningen

icke lärer böra ifrågakomma utan en närmare utredning i det större sammanhang,

nämnden förut angivit.

I skrivelse den 17 januari 1931 bär vattenfallsstyrelsen i vissa hänseenden

bemött vad lönenämnden i sitt utlåtande anfört. Av vad styrelsen härutinnan

anfort må här — under hänvisning i övrigt till handlingarna i ärendet

återgivas följande:

Om vattenfallsstyrelsen rätt tolkar lönenämndens yttrande, skulle inga

förändringar i lönehänseende fa äga rum vid statens affärsverk mellan de

stora löneregleringarna. Styrelsen vill ej uttala sig örn, huruvida detta

resonemang kan vara hållbart vid verk, där rörelsen någorlunda stabiliserats.

Men styrelsen vill med styrka hävda, att en sådan uppfattning är

fullkomligt ohållbar vid ett tekniskt kommersiellt verk, statt i snabb utveckling.

Ett fasthållande vid lönenämndens ståndpunkt skulle oerhört försämra

vattenfallsstyrelsens ställning i jämförelse med de enskilda kraftverk,

med vilka styrelsen har att tävla. En dylik byråkratisk syn på personalfrågan

skulle hämma utvecklingen till men bade för kraftkonsumenterna och

för kraftverksrörelsen som affär betraktad. Det skulle utgöra ett belägg för,

lmr svårt det är att sköta en verkligt affärsmässig verksamhet i den stela

och strama sele, som heter statens avlöningsreglemente. Lyckligtvis finnas

åtskilliga bevis för, att mera verklighetsbetonade synpunkter anläggas på de

håll, där ansvaret i dylika frågor ligger, nämligen hos Kungl. Majit och nks
^

^Vattenfallsstyrelsen vill därför tillåta sig att ytterligare understryka nödvändigheten

av de löneförbättringar, som styrelsen föreslagit.

Val att märka äro de föreslagna löneförhöjningarna så måttligt tilltagna,

att de "förhöjda lönerna ligga väsentligt under de belopp, som vattenfallsstyrelsen

begärt vid en definitiv lönereglering. Styrelsen vill även framhålla,

att den löneförhöjning, som föreslagits för driftchefen i Västerås, icke

kommer att medföra krav på löneförhöjning för övriga drift chef er före den

definitiva löneregleringen. Driftchefen i Västerås är förtjänt av en väsentligt

högre lön än dessa. Icke heller kommer löneförhöjningen för kraftverksdirektören

vid de norrländska kraftverken att föranleda något krav på

ändring av övriga kraftverksdirektörers löner före nämnda lönereglering.

De särskilda kvalifikationer, som mäste krävas av ifrågavarande befattningshavare,

inskränka valet till en mycket trång krets av män, och örn dem

konkurrera såväl staten som de enskilda företagen. Vattenfallsstyrelsen har

förlorat den ene efter den andre av dem, som haft förutsättningar. Sedan

lönenämndens yttrande avgivits, har styrelsen förlorat ytterligare en av sina

bästa män. De nuvarande löneförhållandena, särskilt för de högre befälskrafterna,

synas komma att leda till, att vattenfallsstyrelsen ej får tillgodogöra

sig resultatet av den utbildning av unga ingenjörer, som kontinuerligt

fortgår inom styrelsen, särskilt när det gäller de affärsmässigt dugligaste

krafterna, utan de försvinna till andra företag inom området, ej minst till

de konkurrerande. Det kan ju icke fortgå pa detta sätt. Vattenkonst} i elsen,

som har ansvaret, anser sig skyldig att ge klart besked örn läget och

säga siri mening. Lönenämnden Ilar intet ansvar oell kan därför utan lisk

intaga en negativ ståndpunkt.

Vattenfallsstyrelsen har pa grund av det anförda vidhållit sin framställning

örn beviljande av ifrågavarande lönetillägg.

Bihang lill riksdagens protokoll 11611. /sand. ali haft. (IS r 66.)

ni :ii

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Majus proposition nr 66.

UePchefCTe"tS" ^:isom chefen för finansdepartementet anfört vid anmälan av statsverkspropositionen,

kommer 1928 års lönekommittés förslag jämte däröver avgivna

yttranden icke att föreläggas 1931 års riksdag. Något ståndpunktstagande

till olika föreliggande förslag i fråga örn den definitiva löneställmngen

för bär avsedda befattningshavare lärer alltså ännu icke kunna äga

rum. A id sådant förhållande har jag ansett mig böra i detta sammanhang

anmäla vattenfallsstyrelsens omförmälda framställning angående vissa provisoriska

löneförbättringsåtgärder för befattningshavarna i fråga.

Yad först angår frågan örn löneförbättring till driftchefen vid ångkraftverket

i Västerås, framgår av den förebragta utredningen, att detta kraftverk

under den tid, som förflutit sedan löneställningen för driftchefen be.

stämdes, varit statt i kraftig utveckling och nu närmar sig en storlek, jämförlig

med de stora utländska ångkraftverken. Till belysande härav må

framhållas, att verkets kapacitet år 1919 var 28,000 kilowatt och nu utgör

42.000 kilowatt men före innevarande års utgång kommer att uppnå siffran

101.000 kilowatt. Givet är att omförmälda, utan tvivel ännu icke avslutade

utveckling i och för sig ställt och alltjämt måste ställa stora krav på den

man, som närmast bär ansvaret för verkets ledning. Icke minst måste

emellertid tagas i betraktande denna anläggnings egenartade uppgift och

beskaffenhet driftreserv, anordnad för ångkraft — som för en ekonomiskt

och tekniskt fullgod ledning av verket kräva alldeles särskilda förutsättningar

hos driftchefen i fråga örn fackkunskap i hithörande detaljer.

Att de nuvarande avlöningsförmånerna för driftchefen icke motsvara vad

sorn är erforderligt för att a posten kunna bibehålla eller för densamma

förvärra en tillräckligt kvalificerad kraft synes mig med hänsyn till här antydda

förhallanden näppeligen kunna bestridas. Även lönenämnden erkänner

detta, da nämnden framhåller, att skäl förefinnas för en jämkning i nuvarande

lönegradsplacering. En omständighet, som vid bedömande av frågan

örn löneförmånernas tillräcklighet måste särskilt beaktas, är att — såsom

lönenämndens ordförande understrukit — vattenfallsverket är utsatt för hård

konkurrens från enskilda företags sida i fråga örn skickliga arbetskrafter på

det tekniska området, ett förhållande som uppenbarligen måste vara till

särskilt men för verket, då det gäller ifrågavarande befattning med dess

mer än vanligt specialiserade uppgifter. Med betonande bland annat av

detta förhållande har vattenfallsstyrelsens chef för mig framlagt sina allvarliga

bekymmer inför den situation, som särskilt med avseende å ångkraftverket

i Västerås skulle inträda, därest en förbättring av löneförmånerna

icke kail beredas. 4ag insel’ för min del till fullo de svårigheter, som med

nuvarande avlöningsbestämmelser skulle uppstå att för befattningen erhålla

en fullt kompetent kraft, därest den nuvarande innehavaren skulle lämna

sin tjänst.

Jag är visserligen ense med lönenämnden därom, att det vore önskvärt

att först i samband med en översyn av löneställningen i allmänhet beträffande

olika befattningar vid kommunikationsverken behöva taga ståndpunkt

till frågan örn högre avlöning för driftchefen i Västerås. Med hänsyn till

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Majus proposition nr 66,

de förhållanden, som nyss antytts, kan jag doek ur statsnyttans synpunkt

icke tinna ett uppskov med beslut om viss löneförbättring i detta fall vara

tillrådligt. Några betänkligheter synas mig icke heller föreligga mot att

redan nu fatta ett dylikt beslut av provisorisk karaktär, därest förbättringen

till storleken så avväges, att icke därigenom uppkommer ett föregripande av ett

definitivt ståndpunktstagande i fråga örn löneställningen vare sig för denna

tjänst eller för andra chefsbefattningar med jämförliga uppgifter och likartat

ansvar inom vattenfallsverket eller övriga affärsdrivande verk. Ur nu angivna

synpunkt har jag ansett mig böra förorda ett tillfälligt lönetillägg till

belopp av 2,000 kronor i stället för det av vattenfallsstyrelsen föreslagna

beloppet å 3,000 kronor. I detta sammanhang vill jag betona, att det, såsom

vattenfallsstyrelsen framhållit, med hänsyn till ifrågavarande driftchefsbefattnings

ensamstående karaktär icke är att befara, att den föreslagna åtgärden

skulle medföra prejudicerande inverkan i lönehänseende beträffande

övriga driftchefsbefattningar vid vattenfallsverket.

Jag har alltså ansett mig böra tillstyrka, att vid befattningen såsom driftclief

vid Västerås kraftverk må, räknat från och med den 1 juli 1931, utöver

lön enligt avlöningsreglementet utgå ett tillfälligt lönetillägg av 2,000 kronor.

Vad härefter beträffar frågan örn lönetillägg till kraftverksdirektören vid

de norrländska kraftverken, finner jag visserligen åtskilliga skäl vara anförda

för vattenfallsstyrelsens framställning jämväl på denna punkt. Med

hänsyn bland annat till att, såsom lönenämnden framhållit, befattningen

i fråga inrättats så sent som år 1929 bär jag dock funnit med prövning av

frågan härom böra tillsvidare anstå.

Övergångsanordningar m. m. Departementschefens hemställan.

De förordade ändringarna i fråga örn vissa befattningar vid kommunikationsverken

synas, såsom redan antytts, lämpligen böra genomföras den 1

juli 1931.

I den mån särskilda övergångsanordningar för ändringarnas genomförande

bliva erforderliga, torde — i anslutning till vad hittills plägat tillämpas —

dylika få beslutas av Kungl. Majit. Bemyndigande härutinnan torde böra

äskas av riksdagen. De ändringar i den vid avlöningsreglementet fogade

tjänsteförteckningen, vilka erfordras vid bifall till vad som tillstyrkts i fråga

örn antalet av vissa befattningar, äger Kungl. Majit enligt av riksdagen tidigare

lämnat generellt bemyndigande utfärda.

Av vad i det föregående förordats föranledes även viss ändring i den

vid kommunikationsverkens pensionslag fogade åldersförteckningen. Frågan

härom torde senare komma att anmälas av chefen för finansdepartementet.

På grund av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

Ilo) besluta, med tillämpning från och med den 1 juli 1931,

att i den vid avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Majlis proposition nr 66.

tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar

och statens vattenfallsverk fogade tjänsteförteckningen skall

vid statens järnvägar i 26:e lönegraden upptagas befattning

såsom förste aktuarie oell chef för statistiska kontoret;

samt att ur nämnda förteckning skall vid statens

järnvägar

i samma lönegrad utgå befattningen chef för statistiska kontoret;

2:o) fastställa antalet av följande befattningar från

och med

den 1 juli 1931 på sätt här angives, nämligen:

vid postverket:

sekreterare i 24:e lönegraden..........................................

......... i;

vid telegrafverket:

aktuarie ...........................................................................

......... 2

förste kontrollör...............................................................

......... 19

sekreterare i 24:e lönegraden..........................................

......... 8

telegrafkommissarie av klass 1 B..................................

......... 21

Överkontrollör ..................................................................

*>

......... O

byråingenjör ....................................................................

......... 5

linjeingenjör .....................................................................

......... 23

telegrafdirektör ...............................................................

......... 3;

vid statens järnvägar:

aktuarie ..........................................................................

......... 5

notarie ..............................................................................

......... 10

stationsinspektor av klass 2...........................................

......... 21

förste aktuarie och chef för statistiska kontoret.........

......... 1

förste byråingenjör .........................................................

......... 13

3:o) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser,

som vid genomförande av förberörda ändringar

må erfordras; samt

4:o) medgiva, att vid den till statens vattenfallsverk hörande

befattningen såsom driftclief vid Västerås kraftverk må från

oell med den 1 juli 1931, utöver lön enligt avlöningsreglementet,

utgå ett tillfälligt lönetillägg av 2,000 kronor för år räknat.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Waldemar Wiens.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr.. 1931.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:161 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om viss ändring i den vid lagen den 4 juni 1920 a1 i texten
  2. Rskr. 1931:130 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förändring i avseende ä löneställning och antal m. m. beträffande vissa ordinarie befa s. 4 i texten
  3. SU 1931:69 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående förändring i avseende ä löneställning och antal m. m. beträffande vissa ordinarie befattningar vid s. 11 i texten