Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av en mellan Sverige och Island undertecknad konvention angående fredligt avgörande av tvister

7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:8, Angående godkännande av en mellan Sverige och Island undertecknad konvention angående fredligt avgörande av tvister

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 8.

1

Nr 8.

Kungl Marits proposition till riksdagen angående godkännande av

en mellan Sverige och Island undertecknad konvention

angående fredligt avgörande av tvister; given Stockholms

slott den 30 december 1930.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

för denna dag samt med överlämnande av texten till en

konvention mellan Sverige och Island angående fredligt avgörande av tvister,

vilken undertecknats den 27 juni 1930, vill Kungl. Majit härmed äska riksdagens

godkännande av nämnda konvention.

GUSTAF.

F. Fornel.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsär enden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 30 december 1930.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Ministern för utrikes ärendena anför:

I enlighet med ett av Kungl. Majit givet bemyndigande har cn konvention

mellan Sverige och Island angående fredligt avgörande av tvister den 27 juni

1930 undertecknats på Tingvellir nära Reykjavik i samband med festligheterna

med anledning av det isländska altingets tusenårsjubileum. Konventio
liihang

till riksdagens protokoll 1981. 1 sami. 7 haft. (Nr 8.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

nen är avslutad under förbehåll för ratifikation, från svensk sida nied angivande

av att därvid förutsattes riksdagens samtycke.

Såsom jag vid föredragning av frågan örn undertecknandet av ifrågavarande

konvention den 13 juni 1930 haft tillfälle framhålla, hava förhandlingarna

om konventionens ingående förts på initiativ av isländska regeringen och

innehåller densamma bestämmelser, i stort sett motsvarande stadgandena i de

mellan de övriga nordiska länderna avslutade konventionerna av enahanda

innehåll. Sålunda bygger konventionen på grundsatsen, att rättstvister skola

underställas den fasta mellanfolkliga domstolen, om de icke kunnat lösas på

diplomatisk väg, under det att intressetvister i dylikt fall skola göras till föremål

för undersöknings- och förliknings-, resp. skiljedomsförfarande, samt är

den avslutad för en tid av tjugo år med automatisk förlängning på ytterligare

tjugoårsperioder, örn den icke uppsäges. Konventionen skiljer sig från de övriga

nordiska konventionernas system för fredligt biläggande av tvister endast

så till vida, som däri icke stadgas upprättandet av en ständig förlikning snämnd

utan endast föreskrives, att parterna skola, innan en intressetvist göres till föremål

för skiljedomsförfarande, söka enas örn dess hänskjutande till undersöknings-

och förlikningsförfarande inför en i sådant syfte särskilt tillsatt förlikningsnämnd.

Örn enighet ej vinnes härom, kan envar av parterna hänskjuta

tvisten till skiljedom. Konventionens utformning i denna del är grundad på

ett isländskt förslag, vilket motiverats bl. a. därmed, att för Islands vidkommande

konstituerandet av permanenta förlikningsnämnder skulle medföra vissa

praktiska svårigheter.

Slutligen tillåter jag mig påpeka, att i allt väsentligt analoga avtal ingåtts

mellan Island och Danmark, Finland samt Norge.

I anslutning till vad jag sålunda anfört, får jag hemställa

att Kungl. Majit måtte i proposition äska riksdagens godkännande

av ifrågavarande med Island undertecknade konvention

angående fredligt avgörande av tvister.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar skall till riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Stig Sahlin.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 8.

t

3

Bilaga.

KONVENTION

mellan Sverige oell Island angående

fredligt avgörande av tvister.

Hans Majestät Konungen av Sverige

och Hans Majestät Konungen av Island

och Danmark, vilka äro besjälade av

önskan att främja strävandena till avgörandet

på fredlig väg av mellanstatliga

tvister, hava i detta syfte överenskommit

att avsluta en konvention angående

fredligt avgörande av tvister,

som må uppstå mellan Sverige och Island,

och hava till Sina fullmäktige för

avslutandet av en sådan konvention

utsett:

Hans Majestät Konungen av Sverige:

Sin Envoyé extraordinaire och Ministre

plénipotentiaire i Köpenhamn, Oskar

Anton Herman Ewerlöf och

Hans Majestät Konungen av Island

och Danmark: Islands Försteminister

Tryggvi Thorhallsson,

vilka, därtill vederbörligen bemyndigade,

överenskommit örn följande bestämmelser:

■

Artikel 1.

Uppstår mellan Sverige och Island

rättstvist, som är hänförlig till någon av

de i art. 36, mom. 2, av stadgan för den

fasta mellanfolkliga domstolen angivna

kategorier och som icke kunnat lösas

på diplomatisk väg, skall den hänskjutas

till avgörande inför nämnda domstol

i enlighet med bestämmelserna i

sagda stadga.

Tvister, i fråga om vilka särskilda

avtal örn doms- eller skiljedomsförfarande

gälla mellan de fördragsslutande

parterna, skola behandlas enligt bestämmelserna

i dessa avtal.

SAMNINGUR

milli Islands og Svipjööar um lausn

deilumäla med friösamlegum lisetti.

Hans håtign konungur Islands og

Danmerkur og hans håtign konungur

Svipjööar, sem oska eindregiö aö styöja

viöleitnir aö jafna å friösamlegan nått

millirikjadeilum, hata, med paö fyrir

augum, komiö sier saman um aö gera

samning um friosamlega lausn, deilumåla,

sem kunna aö risa milli Islands

og Svipjööar, og hata utnefnt sem fulltriia

sina til pess aö gera slikan samning:
Hans

håtign konungur Islands og

Danmerkur: Forssetisråöherra Islands

Tryggva pörhallsson og

Hans håtign konungur Svipjööar:

Sendiherra sinn i Kaupmannahöfn

Oskar Anton Herman Ewerlöf,

sem meö gilda umboöi hafa oröiö

åsåttir um eftirfylgjandi åkvmöi:

1. grein.

Rjettardeilum, sem kunna aö risa

milli Islands og Svipjööar, sem.hmgt

er aö heimfmra undir einhverja på

tegund, sem nefndar eru i 36. grein 2.

målsgrein i regulgjörö fasta alpjööadömstölsins,

skal, svo framarlega sem

ekki hefur tekist aö jafna deilurnar

milli stjörnarfulltrua rikjanna, visaö

til urlausnar fyrnefnds domstols i samrrnmi

viö åkvmöi reglugjöröarinnar.

Deilur, sem eru pess efnis, aö um

pmr gilda sjerstök åkvatöi milli pessara

tveggja landa um döms- eöa gjöröardömsmeöferö,

skult! satta peirri meöferö,

sem pau hin sömu åkvceöi Himla

fyrir um.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

Meningsskiljaktighet rörande tolkningen

av förevarande konvention skall avgöras

av den fasta mellanfolkliga domstolen.

Artikel 2.

De fördragsslutande parterna förplikta

sig att till skiljedomsförfarande jämlikt

nedanstående bestämmelser hänskjuta

alla andra än de i art. 1 omnämnda

tvister. Innan en tvist göres

till föremål för skiljedomsförfarande,

skola parterna söka enas örn dess hänskjutande

till undersöknings- och förlikningsförfarande

inför en i sådant syfte

särskilt tillsatt förlikningsnämnd.

Därest icke inom sex månader efter

det en av parterna föreslagit undersöknings-

och förlikningsförfarande enighet

uppnåtts örn tvistens hänskjutande till

sådant förfarande och örn förlikningsnämndens

sammansättning, skall tvisten

på endera partens yrkande hänskjuta

till skiljedom.

Parterna äro ense örn att de tvister,

som avses i förevarande artikel, skola

avgöras efter grundsatserna för rätt och

billighet.

Artikel 3.

Därest parterna ej annorlunda överenskomma,

skall skiljedomstol för behandling

av tvist jämlikt art. 2 i denna

konvention tillsättas i enlighet med bestämmelserna

i Haag-konventionen den

18 oktober 1907 för avgörande på fredlig

väg av internationella tvister, avdelning

IV, kap. II.

Artikel 4.

I deli mån parterna i fråga örn skilj edomsförfarandet

ej annorlunda överenskomma,

skola bestämmelserna i Haagkonventionen

den 18 oktober 1907 för

avgörandet på fredlig väg av internationella

tvister, avdelning IV, kap. lil,

därvid lända till efterrättelse.

Därest sådant skiljeavtal, som avses i

sagda Haag-konvention, ej undertecknats

inom sex månader efter det ena

parten till den andra framfört yrkande

örn tvists hänskj utande till .skiljedom,

skall skiljeavtal på yrkande av endera

parten fastställas i den ordning, som fö
-

Agreiningar lim skilning å samningi

pessum skulu urskuröaöir af fasta

alpjööadömstölnum.

2. grein.

Samningsaöilarnir skuldbinda sig til

aö bera undir gjöröardöm samkveemt

eftirfarandi åkvseöum allar aörar deilur

en peer, sem nefndar eru f 1. grein.

Adur en gjöröardömsmeöferö helst,

munu aöilarnir leitast viö aö visa

målinu til raunsöknar og såttameöferöar

fyrin sjerstakri partil utnefndri

såttanefnd.

Nu lida (i månuöir frå jivi er annar

aöilinn stakk upp å rannsöknar- og

såttameöferö, og ekki hefir nåöst samkomulag

um aö visa deilunni til slikrar

meöferöar og um utnefning såttanefndar,

på getur hvor aöilinn um sig

fariö fram å aö låta gjöröardöm skera

ur deilunni.

Aöilarnir eru åsåttir um, aö deilur

peer, sem pessi grein fjallar um, skull!

leystar å grundvelli rjeettlsetis og

sanngirni.

3. grein.

Sje ekki ööruvisi åkveöiö meö samningi,

skal gjöröardömur så, er fer meö

deilumål samkvsemt 2. grein pessa

samnings, utnefndur i samrsemi viö

åkvseöi IV. påttar II. kapitola Haagsampyktarinnar

frå 18. oktober 1907

um jolmin deilumåla milli rikja meö

friösamlegum lisetti.

4. grein.

Aö svo miklu leyti sem aöilarnir

taka ekki aöra åkvöröun um gjöröardömsmeöferö,

skulu åkvseöin i IV.

psetti III. kapitola Haagsampyktarinnar

frå 18. oktober 1907 um jöfnun

deilumåla milli ribja meö friösamlegum

lisetti koma til framkvsemda.

Veröi slikt gjöröardömssamkomulag,

sem um rseöir i nefndri Haagsampykt,

ekki undirritaö åöur en 6 månuöir

eru liönir frå pvi annar aöilinn bar

upp viö hinn tilmseli um aö deiluatriöinu

skyldi visa til gjöröardöms, skal

gjöröardömssamkomulagiö, samkvsemt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.is proposition nr 8.

5

reskrives i artiklarna 53 ock 54 i nämnda

Haag-konvention.

I de fall, då förevarande konvention

hänvisar till bestämmelserna i Haagkonventionen,

skola dessa bestämmelser

tillämpas Iparterna emellan oavsett örn

sistnämnda konvention är för dem gällande.

Artikel 5.

Skiljedomstolen äger på endera partens

yrkande angiva de provisoriska åtgärder,

som böra vidtagas för skyddande

av denna parts rätt, för så vitt dessa

åtgärder kunna vidtagas på administrativ

väg.

Artikel 6.

Skiljedomen skall, när anledning därtill

förefinnes, innehålla anvisning rörande

sättet för dess verkställande, särskilt

rörande de tidsfrister, som därvid skola

iakttagas.

Artikel 7.

Beträffande frågor, som enligt lagstiftningen

i det land, mot vilket yrkande

framställes, skola avgöras av domstol,

varmed här avses jämväl förvaltningsdomstol,

kan vederbörande part

icke påfordra, att det i artiklarna 1 eller

2 avsedda förfarande kommer till användning

förrän genom sakens behandling

vid domstol slutligt utslag avkunnats.

I sådant fall skall tvistens hänskjutande

till dom eller skiljedom sko

senast ett år efter sådant utslag.

Artikel 8.

Har i dom eller skiljedom förklarats,

att ett beslut eller en åtgärd av domstol

eller annan myndighet i ena staten helt

eller delvis står i strid med folkrätten,och

kunna enligt denna stats författning

följderna av beslutet eller åtgärden icke

helt eller delvis undanröjas, så äro parterna

ense om att den förfördelade parten

i domen eller skilj edomsutslaget må

tillerkännas lämplig gottgörelse på annat

sätt.

ösk annars aöilans, gert å {»ann hatt,

er mselt er fyrh- um i 53. og 54. grein

nefndrar Haagsampyktar.

I penn tilfellum, aö i samningi

pessum er visaö til åkvreöa Haagsampyktarinnar,

skal åkvrnöa pessara gabi

milli aöilanna, ån tillits til pess, hvort

sampykt pessi er gildandi tyrir aöilana.

5. grein.

Aö ösk annars aöilans skal gjöröardömurinn

rumla fyrh’ um peer bråöabirgöaråöstafanir,

sem ber aö gera til

pess aö vernda rjettarstööu pessa sama

aöila, svo framarlega sem hsegt er aö

gera pessar råöstafanir meö framkvifimdarathöfnum.

6. grein.

Sje astaea til pess talin skal i

dömsoröi tekiö fram, hvernig dömnum

skull fullnregt, einkanlega aö pvi er

snertir på fresti, sem greta ber.

7. grein.

Aö pvi er snertir målefni, sem samkvsemt

löggjöf pess lands, sem krafan

er å hendur gjörö, eiga aö sista urlausn

domstols, hjer meö einnig talinn umboösstj

örnardömur, getur hlutaöeigandi

aöili ekki krafft, aö aöferö su, seni

nefnd er i 1. eöa 2. grein, yeröi viöhöfö,

åöur en endanleg dömsniöurstaöa

er fengin. I sliku tilfelli skal måli nu

visaö til döms eöa gjöröardöms

siöasta lagi ari eftir aö målinu haföi

veriö råöiö pannig til lykta.

8. grein.

Ef aö jivi er lyst yfir i uppkveönum

dom! eöa gjöröardömi, aö åkvöröun

eöa hånik veerml döms eöa annars yfirvalds

annarshvors rikisins jari aö

einhverju leyti eöa öllu i båga viö

alpjööarjett, og ef aö stjörnlög pessa

rikis leyfa ekki aö atina aö öllu eöa

einhverju leyti afleiöingarnar af slikri

åkvöröun, eöa framkvsemd, på eril

aöilarnir åsåttir um, aö i dömnum eöa

gjöröinni megi dierna peim aöilanum,

er misrjetti hefur veriö beittur, hsefilegar

hartur å annan hått.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Artikel 9.

De fördragsslutande parterna förbinda

sig att under pågående doms- eller

skiljedomsförfarande i möjligaste mån

undvika varje åtgärd, som kan motverka

domens eller skiljedomens verkställande.

Parterna skola efter tro och heder

ställa sig domen eller skiljedomen till

efterrättelse.

9. grein.

Medan ad stendar å döms- eda gjördardömsmedferd

skuldbinda samningsadilarnir

sig til fess ad leida hjå sjer,

svo sem frekast er unt, hverskonar rådstöfun

sem getur oröiö til tålmunar

fullnaegju dömsins eda gjördarinnar.

Adilarnir skull!, ad vidlögdum drengskap,

hlyta döms- eda gjördardömsnidurstödunni.

Artikel 10.

Tvister, som må uppstå mellan parterna

angående tolkningen eller utförandet

av dom eller skiljedom, skola,

därest ej annorlunda bestämts, underkastas

avgörande av den domstol, som

avkunnat domen eller skiljedomen.

10. drein.

Deilur, sein kynnu ad risa milli

adilanna, snertandi skilning eda framkvtemd

dömsins eda gjördarinnar,

skulu, sje ekki ödruvisi åk vedid, utkljådar

af heim rjetti, seni kvad upp

döminn eda gjördina.

Artikel 11.

Denna konvention skall ratificeras, för

Sveriges del av Hans Majestät Konungen

av Sverige under förutsättning av

svenska riksdagens bifall, och för Islands

del av Hans Majestät Konungen av Island

och Danmark under förutsättning

av isländska altingets bifall. Ratifikationerna

skola utväxlas i Stockholm.

11. grein.

Samning pennan skal fullgilda, af

hans håtign konungi Islands og Danmerkur,

ad åskildu sampykki Alpingis

Islendinga, og af hans håtign konungi

Svipjööar, ad åskildu sampykki Rlkispings

Svia. Fullgildingarskjölin skulu

afhent f Stokkhölmi.

Artikel 12.

Denna konvention träder i kraft å

dagen för ratifikationernas utväxlande

och ersätter därvid, i förhållandet mellan

Sverige och Island, skiljedomskonventionen

den 17 juli 1908. Den gäller

för en tid av tjugo år räknat från ikraftträdandet.

Därest den ej senast två år

före utgången av nämnda tidrymd blivit

uppsagd, skall den gälla för ytterligare

tjugo år, och skall den allt framgent anses

förlängd för tidrymder av tjugo år,

örn den icke minst två år före utgången

av närmast föregående tjugoårsperiod

blivit uppsagd.

Tvist, som vid utlöpandet av konventionens

giltighetstid är föremål för domseller

skiljedomsförfarande på grund av

denna konvention, skall slutbehandlas i

enlighet med konventionens bestämmelser.

12. grein.

Samningur bessi gengur i gildi pann

dag er fullgildingarskjölin eru afhent,

og kemur på, aö pvl er snertir Island og

Svipjöö, f staf) gjöröardömssamningsins

frå 17. juli 1908. Samningurinn gildir

i 20 år frå gildistöku. Ef honum

veröur ekki sagt upp minst tveimur

årum tyrir lok pessa timabils, gildir

hann 1 önnur 20 år, og skal framvegis

ålltast gildandi tyrir 20 åra timabil,

svo framarlega sem honum veröur

ekki sagt upp minst 2 krum tyrir

lok liöandi 20 åra timabils.

Deilur, sem viö lok gildistlma samningsins

salta döms eöa gjöröardömsmeöferö

samkvsemt pessum samningi,

skulu utkljåöar å pann hått, er hann

mselir tyrir um.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 8.

7

Till bekräftelse härav hava de befullmäktigade

ombuden undertecknat denna

konvention och försett den med sina

sigill.

Som skedde i två exemplar på Tingvellir

den 27. juni 1930.

O. Ewerlöf.

(Sigill.)

jaessu til staöfestu hata fulltruarnir

undirritaö samning pennan og sett viÖ

hann innsigli sin.

Gert i tveim eintökum å pingvöllum.

27. juni 1930.

TrYGGVI pÖRHALLSSON.

(Sigill.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:21 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av en mellan Sverige och Island undertecknad konvention ang s. 1 i texten
  2. KU 1931:1 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 1 s. 1 i texten