Angående godkännande av en mellan Sverige och Island undertecknad konvention angående fredligt avgörande av tvister
7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1931:8, Angående godkännande av en mellan Sverige och Island undertecknad konvention angående fredligt avgörande av tvister
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 8.
1
Nr 8.
Kungl Marits proposition till riksdagen angående godkännande av
en mellan Sverige och Island undertecknad konvention
angående fredligt avgörande av tvister; given Stockholms
slott den 30 december 1930.
Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
för denna dag samt med överlämnande av texten till en
konvention mellan Sverige och Island angående fredligt avgörande av tvister,
vilken undertecknats den 27 juni 1930, vill Kungl. Majit härmed äska riksdagens
godkännande av nämnda konvention.
GUSTAF.
F. Fornel.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsär enden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 30 december 1930.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson,
Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Ministern för utrikes ärendena anför:
I enlighet med ett av Kungl. Majit givet bemyndigande har cn konvention
mellan Sverige och Island angående fredligt avgörande av tvister den 27 juni
1930 undertecknats på Tingvellir nära Reykjavik i samband med festligheterna
med anledning av det isländska altingets tusenårsjubileum. Konventio
liihang
till riksdagens protokoll 1981. 1 sami. 7 haft. (Nr 8.) 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 8.
nen är avslutad under förbehåll för ratifikation, från svensk sida nied angivande
av att därvid förutsattes riksdagens samtycke.
Såsom jag vid föredragning av frågan örn undertecknandet av ifrågavarande
konvention den 13 juni 1930 haft tillfälle framhålla, hava förhandlingarna
om konventionens ingående förts på initiativ av isländska regeringen och
innehåller densamma bestämmelser, i stort sett motsvarande stadgandena i de
mellan de övriga nordiska länderna avslutade konventionerna av enahanda
innehåll. Sålunda bygger konventionen på grundsatsen, att rättstvister skola
underställas den fasta mellanfolkliga domstolen, om de icke kunnat lösas på
diplomatisk väg, under det att intressetvister i dylikt fall skola göras till föremål
för undersöknings- och förliknings-, resp. skiljedomsförfarande, samt är
den avslutad för en tid av tjugo år med automatisk förlängning på ytterligare
tjugoårsperioder, örn den icke uppsäges. Konventionen skiljer sig från de övriga
nordiska konventionernas system för fredligt biläggande av tvister endast
så till vida, som däri icke stadgas upprättandet av en ständig förlikning snämnd
utan endast föreskrives, att parterna skola, innan en intressetvist göres till föremål
för skiljedomsförfarande, söka enas örn dess hänskjutande till undersöknings-
och förlikningsförfarande inför en i sådant syfte särskilt tillsatt förlikningsnämnd.
Örn enighet ej vinnes härom, kan envar av parterna hänskjuta
tvisten till skiljedom. Konventionens utformning i denna del är grundad på
ett isländskt förslag, vilket motiverats bl. a. därmed, att för Islands vidkommande
konstituerandet av permanenta förlikningsnämnder skulle medföra vissa
praktiska svårigheter.
Slutligen tillåter jag mig påpeka, att i allt väsentligt analoga avtal ingåtts
mellan Island och Danmark, Finland samt Norge.
I anslutning till vad jag sålunda anfört, får jag hemställa
att Kungl. Majit måtte i proposition äska riksdagens godkännande
av ifrågavarande med Island undertecknade konvention
angående fredligt avgörande av tvister.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar skall till riksdagen avlåtas.
Ur protokollet:
Stig Sahlin.
Kungl. Majlis proposition nr 8.
t
3
Bilaga.
KONVENTION
mellan Sverige oell Island angående
fredligt avgörande av tvister.
Hans Majestät Konungen av Sverige
och Hans Majestät Konungen av Island
och Danmark, vilka äro besjälade av
önskan att främja strävandena till avgörandet
på fredlig väg av mellanstatliga
tvister, hava i detta syfte överenskommit
att avsluta en konvention angående
fredligt avgörande av tvister,
som må uppstå mellan Sverige och Island,
och hava till Sina fullmäktige för
avslutandet av en sådan konvention
utsett:
Hans Majestät Konungen av Sverige:
Sin Envoyé extraordinaire och Ministre
plénipotentiaire i Köpenhamn, Oskar
Anton Herman Ewerlöf och
Hans Majestät Konungen av Island
och Danmark: Islands Försteminister
Tryggvi Thorhallsson,
vilka, därtill vederbörligen bemyndigade,
överenskommit örn följande bestämmelser:
■
Artikel 1.
Uppstår mellan Sverige och Island
rättstvist, som är hänförlig till någon av
de i art. 36, mom. 2, av stadgan för den
fasta mellanfolkliga domstolen angivna
kategorier och som icke kunnat lösas
på diplomatisk väg, skall den hänskjutas
till avgörande inför nämnda domstol
i enlighet med bestämmelserna i
sagda stadga.
Tvister, i fråga om vilka särskilda
avtal örn doms- eller skiljedomsförfarande
gälla mellan de fördragsslutande
parterna, skola behandlas enligt bestämmelserna
i dessa avtal.
SAMNINGUR
milli Islands og Svipjööar um lausn
deilumäla med friösamlegum lisetti.
Hans håtign konungur Islands og
Danmerkur og hans håtign konungur
Svipjööar, sem oska eindregiö aö styöja
viöleitnir aö jafna å friösamlegan nått
millirikjadeilum, hata, med paö fyrir
augum, komiö sier saman um aö gera
samning um friosamlega lausn, deilumåla,
sem kunna aö risa milli Islands
og Svipjööar, og hata utnefnt sem fulltriia
sina til pess aö gera slikan samning:
Hans
håtign konungur Islands og
Danmerkur: Forssetisråöherra Islands
Tryggva pörhallsson og
Hans håtign konungur Svipjööar:
Sendiherra sinn i Kaupmannahöfn
Oskar Anton Herman Ewerlöf,
sem meö gilda umboöi hafa oröiö
åsåttir um eftirfylgjandi åkvmöi:
1. grein.
Rjettardeilum, sem kunna aö risa
milli Islands og Svipjööar, sem.hmgt
er aö heimfmra undir einhverja på
tegund, sem nefndar eru i 36. grein 2.
målsgrein i regulgjörö fasta alpjööadömstölsins,
skal, svo framarlega sem
ekki hefur tekist aö jafna deilurnar
milli stjörnarfulltrua rikjanna, visaö
til urlausnar fyrnefnds domstols i samrrnmi
viö åkvmöi reglugjöröarinnar.
Deilur, sem eru pess efnis, aö um
pmr gilda sjerstök åkvatöi milli pessara
tveggja landa um döms- eöa gjöröardömsmeöferö,
skult! satta peirri meöferö,
sem pau hin sömu åkvceöi Himla
fyrir um.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr S.
Meningsskiljaktighet rörande tolkningen
av förevarande konvention skall avgöras
av den fasta mellanfolkliga domstolen.
Artikel 2.
De fördragsslutande parterna förplikta
sig att till skiljedomsförfarande jämlikt
nedanstående bestämmelser hänskjuta
alla andra än de i art. 1 omnämnda
tvister. Innan en tvist göres
till föremål för skiljedomsförfarande,
skola parterna söka enas örn dess hänskjutande
till undersöknings- och förlikningsförfarande
inför en i sådant syfte
särskilt tillsatt förlikningsnämnd.
Därest icke inom sex månader efter
det en av parterna föreslagit undersöknings-
och förlikningsförfarande enighet
uppnåtts örn tvistens hänskjutande till
sådant förfarande och örn förlikningsnämndens
sammansättning, skall tvisten
på endera partens yrkande hänskjuta
till skiljedom.
Parterna äro ense örn att de tvister,
som avses i förevarande artikel, skola
avgöras efter grundsatserna för rätt och
billighet.
Artikel 3.
Därest parterna ej annorlunda överenskomma,
skall skiljedomstol för behandling
av tvist jämlikt art. 2 i denna
konvention tillsättas i enlighet med bestämmelserna
i Haag-konventionen den
18 oktober 1907 för avgörande på fredlig
väg av internationella tvister, avdelning
IV, kap. II.
Artikel 4.
I deli mån parterna i fråga örn skilj edomsförfarandet
ej annorlunda överenskomma,
skola bestämmelserna i Haagkonventionen
den 18 oktober 1907 för
avgörandet på fredlig väg av internationella
tvister, avdelning IV, kap. lil,
därvid lända till efterrättelse.
Därest sådant skiljeavtal, som avses i
sagda Haag-konvention, ej undertecknats
inom sex månader efter det ena
parten till den andra framfört yrkande
örn tvists hänskj utande till .skiljedom,
skall skiljeavtal på yrkande av endera
parten fastställas i den ordning, som fö
-
Agreiningar lim skilning å samningi
pessum skulu urskuröaöir af fasta
alpjööadömstölnum.
2. grein.
Samningsaöilarnir skuldbinda sig til
aö bera undir gjöröardöm samkveemt
eftirfarandi åkvseöum allar aörar deilur
en peer, sem nefndar eru f 1. grein.
Adur en gjöröardömsmeöferö helst,
munu aöilarnir leitast viö aö visa
målinu til raunsöknar og såttameöferöar
fyrin sjerstakri partil utnefndri
såttanefnd.
Nu lida (i månuöir frå jivi er annar
aöilinn stakk upp å rannsöknar- og
såttameöferö, og ekki hefir nåöst samkomulag
um aö visa deilunni til slikrar
meöferöar og um utnefning såttanefndar,
på getur hvor aöilinn um sig
fariö fram å aö låta gjöröardöm skera
ur deilunni.
Aöilarnir eru åsåttir um, aö deilur
peer, sem pessi grein fjallar um, skull!
leystar å grundvelli rjeettlsetis og
sanngirni.
3. grein.
Sje ekki ööruvisi åkveöiö meö samningi,
skal gjöröardömur så, er fer meö
deilumål samkvsemt 2. grein pessa
samnings, utnefndur i samrsemi viö
åkvseöi IV. påttar II. kapitola Haagsampyktarinnar
frå 18. oktober 1907
um jolmin deilumåla milli rikja meö
friösamlegum lisetti.
4. grein.
Aö svo miklu leyti sem aöilarnir
taka ekki aöra åkvöröun um gjöröardömsmeöferö,
skulu åkvseöin i IV.
psetti III. kapitola Haagsampyktarinnar
frå 18. oktober 1907 um jöfnun
deilumåla milli ribja meö friösamlegum
lisetti koma til framkvsemda.
Veröi slikt gjöröardömssamkomulag,
sem um rseöir i nefndri Haagsampykt,
ekki undirritaö åöur en 6 månuöir
eru liönir frå pvi annar aöilinn bar
upp viö hinn tilmseli um aö deiluatriöinu
skyldi visa til gjöröardöms, skal
gjöröardömssamkomulagiö, samkvsemt
Kungl. May.is proposition nr 8.
5
reskrives i artiklarna 53 ock 54 i nämnda
Haag-konvention.
I de fall, då förevarande konvention
hänvisar till bestämmelserna i Haagkonventionen,
skola dessa bestämmelser
tillämpas Iparterna emellan oavsett örn
sistnämnda konvention är för dem gällande.
Artikel 5.
Skiljedomstolen äger på endera partens
yrkande angiva de provisoriska åtgärder,
som böra vidtagas för skyddande
av denna parts rätt, för så vitt dessa
åtgärder kunna vidtagas på administrativ
väg.
Artikel 6.
Skiljedomen skall, när anledning därtill
förefinnes, innehålla anvisning rörande
sättet för dess verkställande, särskilt
rörande de tidsfrister, som därvid skola
iakttagas.
Artikel 7.
Beträffande frågor, som enligt lagstiftningen
i det land, mot vilket yrkande
framställes, skola avgöras av domstol,
varmed här avses jämväl förvaltningsdomstol,
kan vederbörande part
icke påfordra, att det i artiklarna 1 eller
2 avsedda förfarande kommer till användning
förrän genom sakens behandling
vid domstol slutligt utslag avkunnats.
I sådant fall skall tvistens hänskjutande
till dom eller skiljedom sko
senast ett år efter sådant utslag.
Artikel 8.
Har i dom eller skiljedom förklarats,
att ett beslut eller en åtgärd av domstol
eller annan myndighet i ena staten helt
eller delvis står i strid med folkrätten,och
kunna enligt denna stats författning
följderna av beslutet eller åtgärden icke
helt eller delvis undanröjas, så äro parterna
ense om att den förfördelade parten
i domen eller skilj edomsutslaget må
tillerkännas lämplig gottgörelse på annat
sätt.
ösk annars aöilans, gert å {»ann hatt,
er mselt er fyrh- um i 53. og 54. grein
nefndrar Haagsampyktar.
I penn tilfellum, aö i samningi
pessum er visaö til åkvreöa Haagsampyktarinnar,
skal åkvrnöa pessara gabi
milli aöilanna, ån tillits til pess, hvort
sampykt pessi er gildandi tyrir aöilana.
5. grein.
Aö ösk annars aöilans skal gjöröardömurinn
rumla fyrh’ um peer bråöabirgöaråöstafanir,
sem ber aö gera til
pess aö vernda rjettarstööu pessa sama
aöila, svo framarlega sem hsegt er aö
gera pessar råöstafanir meö framkvifimdarathöfnum.
6. grein.
Sje astaea til pess talin skal i
dömsoröi tekiö fram, hvernig dömnum
skull fullnregt, einkanlega aö pvi er
snertir på fresti, sem greta ber.
7. grein.
Aö pvi er snertir målefni, sem samkvsemt
löggjöf pess lands, sem krafan
er å hendur gjörö, eiga aö sista urlausn
domstols, hjer meö einnig talinn umboösstj
örnardömur, getur hlutaöeigandi
aöili ekki krafft, aö aöferö su, seni
nefnd er i 1. eöa 2. grein, yeröi viöhöfö,
åöur en endanleg dömsniöurstaöa
er fengin. I sliku tilfelli skal måli nu
visaö til döms eöa gjöröardöms
siöasta lagi ari eftir aö målinu haföi
veriö råöiö pannig til lykta.
8. grein.
Ef aö jivi er lyst yfir i uppkveönum
dom! eöa gjöröardömi, aö åkvöröun
eöa hånik veerml döms eöa annars yfirvalds
annarshvors rikisins jari aö
einhverju leyti eöa öllu i båga viö
alpjööarjett, og ef aö stjörnlög pessa
rikis leyfa ekki aö atina aö öllu eöa
einhverju leyti afleiöingarnar af slikri
åkvöröun, eöa framkvsemd, på eril
aöilarnir åsåttir um, aö i dömnum eöa
gjöröinni megi dierna peim aöilanum,
er misrjetti hefur veriö beittur, hsefilegar
hartur å annan hått.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 8.
Artikel 9.
De fördragsslutande parterna förbinda
sig att under pågående doms- eller
skiljedomsförfarande i möjligaste mån
undvika varje åtgärd, som kan motverka
domens eller skiljedomens verkställande.
Parterna skola efter tro och heder
ställa sig domen eller skiljedomen till
efterrättelse.
9. grein.
Medan ad stendar å döms- eda gjördardömsmedferd
skuldbinda samningsadilarnir
sig til fess ad leida hjå sjer,
svo sem frekast er unt, hverskonar rådstöfun
sem getur oröiö til tålmunar
fullnaegju dömsins eda gjördarinnar.
Adilarnir skull!, ad vidlögdum drengskap,
hlyta döms- eda gjördardömsnidurstödunni.
Artikel 10.
Tvister, som må uppstå mellan parterna
angående tolkningen eller utförandet
av dom eller skiljedom, skola,
därest ej annorlunda bestämts, underkastas
avgörande av den domstol, som
avkunnat domen eller skiljedomen.
10. drein.
Deilur, sein kynnu ad risa milli
adilanna, snertandi skilning eda framkvtemd
dömsins eda gjördarinnar,
skulu, sje ekki ödruvisi åk vedid, utkljådar
af heim rjetti, seni kvad upp
döminn eda gjördina.
Artikel 11.
Denna konvention skall ratificeras, för
Sveriges del av Hans Majestät Konungen
av Sverige under förutsättning av
svenska riksdagens bifall, och för Islands
del av Hans Majestät Konungen av Island
och Danmark under förutsättning
av isländska altingets bifall. Ratifikationerna
skola utväxlas i Stockholm.
11. grein.
Samning pennan skal fullgilda, af
hans håtign konungi Islands og Danmerkur,
ad åskildu sampykki Alpingis
Islendinga, og af hans håtign konungi
Svipjööar, ad åskildu sampykki Rlkispings
Svia. Fullgildingarskjölin skulu
afhent f Stokkhölmi.
Artikel 12.
Denna konvention träder i kraft å
dagen för ratifikationernas utväxlande
och ersätter därvid, i förhållandet mellan
Sverige och Island, skiljedomskonventionen
den 17 juli 1908. Den gäller
för en tid av tjugo år räknat från ikraftträdandet.
Därest den ej senast två år
före utgången av nämnda tidrymd blivit
uppsagd, skall den gälla för ytterligare
tjugo år, och skall den allt framgent anses
förlängd för tidrymder av tjugo år,
örn den icke minst två år före utgången
av närmast föregående tjugoårsperiod
blivit uppsagd.
Tvist, som vid utlöpandet av konventionens
giltighetstid är föremål för domseller
skiljedomsförfarande på grund av
denna konvention, skall slutbehandlas i
enlighet med konventionens bestämmelser.
12. grein.
Samningur bessi gengur i gildi pann
dag er fullgildingarskjölin eru afhent,
og kemur på, aö pvl er snertir Island og
Svipjöö, f staf) gjöröardömssamningsins
frå 17. juli 1908. Samningurinn gildir
i 20 år frå gildistöku. Ef honum
veröur ekki sagt upp minst tveimur
årum tyrir lok pessa timabils, gildir
hann 1 önnur 20 år, og skal framvegis
ålltast gildandi tyrir 20 åra timabil,
svo framarlega sem honum veröur
ekki sagt upp minst 2 krum tyrir
lok liöandi 20 åra timabils.
Deilur, sem viö lok gildistlma samningsins
salta döms eöa gjöröardömsmeöferö
samkvsemt pessum samningi,
skulu utkljåöar å pann hått, er hann
mselir tyrir um.
Kungl. Majlis proposition nr 8.
7
Till bekräftelse härav hava de befullmäktigade
ombuden undertecknat denna
konvention och försett den med sina
sigill.
Som skedde i två exemplar på Tingvellir
den 27. juni 1930.
O. Ewerlöf.
(Sigill.)
jaessu til staöfestu hata fulltruarnir
undirritaö samning pennan og sett viÖ
hann innsigli sin.
Gert i tveim eintökum å pingvöllum.
27. juni 1930.
TrYGGVI pÖRHALLSSON.
(Sigill.)
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1931:21 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av en mellan Sverige och Island undertecknad konvention ang s. 1 i texten
- KU 1931:1 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 1 s. 1 i texten