Sök i Ratio Lex

Angående arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier

1931-02-13 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:97, Angående arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

1

Nr 97.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående arvodesförhöjning

åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,

allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier;

given Stockholms slott den 13 februari 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sam. Städener.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 13 februari 1931.

N ärvar ande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gaede, Hamein, von Stockensteöm, Stadenee, Gyllenswäed,

Labsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet Städener anför härefter:

Under punkt 169 av 1931 års åttonde huvudtitel erinrade jag, hurusom

1927 års riksdag uttalat, att, med hänsyn till vissa svårigheter, som under

skolreformens övergångstid kunde uppstå för de dåvarande extra lärarna vid

de allmänna läroverken genom att ordinarieblivande och därmed följande

förbättrad löneställning kunde komma att uppskjutas på ett sätt, som för

den enskilde läraren kunde te sig såsom betungande och obilligt, åtgärder

borde vidtagas för att bereda sådana extra lärare, som en avsevärdare tid

komme att upprätthålla extra ordinarie lärarbefattning vid de allmänna

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 83 haft. (Nr 97.) 1

Arvodesförhöjning

åt

vissa extra

ordinarie

ämneslärare

vid högre

lärarinneseminariet,

allmänna

läroverk och

statens

folkskoleseminarier.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

läroverken, särskild arvodesförhöjning. I anledning av ett utav Kungl.

Maj:t i sådant hänseende till 1928 års riksdag framlagt förslag medgav

riksdagen, att från och med budgetåret 1928/1929 till och med budgetåret

1934/1935 sådan extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,

ällmänt läroverk eller statens folkskoleseminarier, vilken förvärvat behörighet

för anställning såsom ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk

och med nit och skicklighet under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring

vid någon av nu nämnda läroanstalter, finge åtnjuta arvode, manlig

lärare med 3,800 kronor och kvinnlig lärare med 3,400 kronor för år räknat.

I enlighet med detta riksdagens beslut utfärdade Kungl. Majit sedermera

kungörelse den 29 juni 1928 (nr 274). I denna kungörelse intogos jämväl

i överensstämmelse med av 1928 års riksdag i annat sammanhang fattat

beslut bestämmelser angående rätt för vissa extra ordinarie lektorer vid de

kommunala gymnasierna eller gymnasielinjerna i Eksjö m. fl. städer att

under närmare angivna villkor åtnjuta viss arvodesförhöjning.

För bestridande av med här ifrågavarande arvodesförhöjningar förenade

kostnader har riksdagen för vart och ett av budgetåren 1929/1931 anvisat

ett extra anslag av 55,000 kronor.

Under samma punkt av 1931 års åttonde huvudtitel erinrade jag vidare,

att fråga blivit väckt om ändring i grunderna för utgående av här ifrågavarande

arvodesförhöjningar, och att den utredning, som i anledning härav

blivit igångsatt, ännu icke vore slutförd. Jag anförde emellertid, att jag

hade för avsikt att, så snart ärendet förelåge i färdigberett skick, underställa

detsamma Kungl. Majits prövning i och för avlåtande av proposition

till 1931 års riksdag. Enligt vad preliminära kostnadsberäkningar

gåve vid handen, skulle för ändamålet erfordras ett belopp av 100,000 kronor.

Jag hemställde därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att, i avbidan

på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,

till beredande av arvodesförhöjning till här avsedda extra ordinarie ämneslärare,

för budgetåret 1931/1932 beräkna ett extra förslagsanslag av 100,000

kronor, och blev denna min hemställan av Kungl. Majit bifallen.

Sedan ärendet nu undergått erforderlig förberedande behandling, anhåller

jag få ånyo framlägga detsamma till Kungl. Majits prövning.

I en till Kungl. Majit ingiven skrivelse har Sveriges extralärarförening

framhållit det trängande behovet av förbättrade löne- och anställningsvillkor

för extralärarna och hemställt, att Kungl. Majit måtte för de icke ordinarie

lärarnas vidkommande överväga möjligheterna av provisoriska åtgärder för

beredande av lönetursrätt åt de till ordinarie tjänst behöriga icke ordinarie

lärarna vid de allmänna läroverken i överensstämmelse med de för e. o.

och extra tjänstemän inom allmänna civilförvaltningen gällande bestämmelser.

Ur skrivelsen må anföras följande:

Av en år 1929 av extralärarföreningen upprättad statistik framgår, bland

annat, att extralärarnas medelålder detta år uppgick till 34,s år, att medel
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majlis ''proposition Nr 97.

åldern för de nyutnämnda adjunkterna var 38,6 år, att antalet tjänstgöringsterminer

före första befordran i medeltal utgjorde 16,3 terminer och att

40,5 procent av samtliga extralärare voro familjeförsörjare. Vid i dessa

dagar företagna preliminära beräkningar har konstaterats, att dessa siffror

(för den sist anförda ha dock inga nya beräkningar gjorts) sedermera förskjutits

ytterligare uppåt, bland annat är medelåldern för nyutnämnd adjunkt

för närvarande 39,3 år.

Extralärarnas anställningsförhållanden äro synnerligen egendomliga och

föråldrade och i hög grad ägnade att hos yrkesutövaren uppväcka känslor

av social vantrevnad. Övriga med extralärarna jämförliga statens ickeordinarie

tjänstemän erhålla vid antagandet anställningsbevis oell förbliva

sedan kontinuerligt i statens tjänst. Én extralärare däremot anställes för

termin eller läsår. Under tiden efter det att förordnandet utgår och tills

nytt förordnande sker är han icke anställd i statens tjänst. Hans statsanställning

är alltså periodisk. Denna anställningsform medför för extraläraren

icke obetydliga risker — risker, som särskilt för familjeförsörjare

måste te sig hart när olidliga — och ökar den otrygghet, som den icke

ordinarie ställningen i sig själv innebär. Drabbas han till exempel efter

förordnandets utgående av sjukdom, som omöjliggör förnyad anställning,

kan han från statens sida icke påräkna någon som helst sjukhjälp, hur

många år han än har tjänstgjort.

Efter övervägande av åtgärder i det av extralärarföreningen i dess

skrivelse begärda syftet har jag låtit inom ecklesiastikdepartementet utarbeta

följande promemoria, innefattande preliminärt förslag till ändring av bestämmelserna

i vissa delar rörande högre arvode till extra eller vikarierande

ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk samt statens

folkskoleseminarier.

P. M.

angående preliminärt förslag till avlöningsförmåner för vissa icke-ordinarie

lärare vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier.

Enligt beslut av 1928 års riksdag utgår till vissa extra eller vikarierande

lärare vid högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken samt statens

folkskoleseminarier arvode med 500 kronor (för manlig lärare) respektive

400 kronor (för kvinnlig lärare) högre belopp per år än för sådan lärare

eljest bestämd avlöning. De ifrågavarande lärarna äro sådana, som förvärvat

behörighet för anställning såsom ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk

och med nit och skicklighet under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring

vid någon av nämnda läroanstalter (k. kung. 274/1928).

Härutinnan föreslås följande ändrade grunder:

1. Extra eller vikarierande ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,

allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium, vilken förvärvat behörighet

för anställning såsom ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk och

under minst sex terminer varit förordnad att bestrida full tjänstgöring vid

någon av nu nämnda läroanstalter samt under minst fyra femtedelar av

denna tid med nit och skicklighet fullgjort sådan tjänstgöring, skall åtnjuta

arvode, manlig lärare med 3,650 kronor och kvinnlig lärare med 3,250

kronor för år räknat.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition Nr 97.

2. Här avsedd lärare, som under ytterligare minst sex terminer varit

förordnad att bestrida full tjänstgöring vid någon av nyssnämnda läroanstalter,

skall under enahanda villkor, som i första momentet sägs, åtnjuta

arvode, manlig lärare med 4,000 kronor och kvinnlig lärare med 3,500

kronor för år räknat.

Nedanstående jämförelse utvisar nuvarande och sålunda föreslagna avlöningsbelopp

för här ifrågavarande befattningshavare.

Extra och vikarierande adjunktshehöriga ämneslärare.

Befattningshavare

Orts-

grupp

Nuvarande

lön

Föreslagen

lön

Lön

och

dyrtids-

tillägg

Kronor

Proviso- risk av-

lönings-

förbätt-

ring

Kronor

Summa

Kronor

Lön med

dyrtids- tillägg

samt

proviso- risk av- lönings- förbätt- ring

Kronor

Arvodes-

förhöj-

ning

med dyr-

tidstill-

lägg

Kronor

Summa

Kronor

Manliga lärare:

l:a t. o. m. 3:e året.......

A-B

4,938

—

4,938

4,938

_

4,938

0

5,082

—

5,082

5,082

—

5,082

D

5,226

—

5,226

5,226

—

5,226

E

5,371

—

5,371

5,371

—

5,371

F—G

5,371

180

5,551

5,551

—

5;551

4:e t. o. m. 6:e året.......

A—B

4,938

—

4,938

4,938

350 + 108

5,396

C

5,082

—

5,082

5,082

350 + 108

5,540

D

5,226

—

5,226

5,226

350 + 108

5,684

E

5,371

—

5,371

5,371

350 + 108

5,829

F—G

5,371

180

5,551

5,551

350 + 108

6,009

7:e och följande år.......

A—B

5,593

—

5,593

4,938

700 + 217

5,855

0

5,737

—

5,737

5,082

700 + 217

5,999

D

5,881

—

5,881

5,226

700 + 217

6,143

E

6,026

—

6,026

5,371

700 + 217

6,288

F—G

6,026

180

6,206

5,551

700 + 217

6,468

Kvinnliga lärare:

l:a t. o. m. 3:e året.......

A—B

4,480

—

4,480

4,480

_

4,480

C

4,624

—

4,624

4,624

—

4,624

D

4,768

—

4,768

4,768

—

4,768

E

4,912

—

4,912

4,912

—

4,912

F—G

4,912

180

5,092

5,092

—

5,092

4:e t. o. m. 6:e året.......

A—B

4,480

—

4,480

4,480

250 + 77

4,807

C

4,624

—

4,624

4,624

250 + 77

4,951

D

4,768

—

4,768

4,768

250 + 77

5,095

E

4,912

—

4,912

4,912

250 + 77

5,239

F—G

4,912

180

5,092

5,092

250 + 77

5,419

7:e och följande år .......

A—B

5,004

—

5,004

4,480

500 + 155

5,135

C

5,148

—

5,148

4,624

500 + 155

5,279

D

5,292

—

5,292

4,768

500 + 155

5,423

E

5,436

—

5,436

4,912

500 + 155

5,567

F—G

5,436

180

5,616 |

5,092

500 + 155

5,747

Dyrtidstillägg räknade efter 31 procent.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

Beräkning av antalet extralärare, vilka äro adjunktsbehöriga, vid allmänna

läroverk, högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarier, ger för höstterminen

1930 följande resultat (placering inom dyrortsgrupperna angiven):

Extralärare, behöriga till adjunktstjänst, höstterminen 1930.

A

B

C

D

E

F

G

S:a

Manlig adjunktskomp. med arvo- det 3,800 kronor............

9

19

17

17

18

80

Manlig adjunktskomp. med arvo- det 3,300 kronor............

2

7

11

20

19

24

83

Kvinnlig adjunktskomp. med arvo- det 3,000 kronor............

—

1

3

2

1

3

1

11

Antalet vikarierande lärare, behöriga till adjunktstjänst, är icke beräknat.

Icke-adjunktsbehöriga extralärare höstterminen 1930 äro till antalet 82.

Över denna promemoria hava yttranden avgivits av skolöverstyrelsen och

statskontoret, respektive den 8 januari och den 22 januari 1931.

Skolöverstyrelsens utlåtande har följande lydelse:

Förslaget avser en förändring av kungörelsen den 29 juni 1928 (nr 274)

angående avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare vid högre lärarinneseminariet,

allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium. Till

grundtanken i förslaget vill överstyrelsen uttala sin anslutning; men överstyrelsen

tillåter sig framställa vissa erinringar med anledning av detaljerna

i förslagets utformning.

Såsom förutsättning för erhållande av det förhöjda arvodet angives i förslaget,

i anslutning till vad som för närvarande är föreskrivet, bland annat

tjänstgöring vid läroanstalter av vissa slag och under viss tid. I det förra

av dessa båda avseenden tillåter sig överstyrelsen hemställa, att bland de

ifrågavarande läroanstalterna må upptagas jämväl de kommunala gymnasierna

och gymnasielinjerna. I viktiga avseenden har om dessa gällt och

gäller alltjämt, i den mån de fortfarande existera, att de icke äro att betrakta

såsom fristående läroanstalter utan tillsammans med de statliga realskolor,

med vilka de i varje särskilt fall varit eller äro förenade, bilda en enhetlig

läroanstalt. Detta förhållande framgår tydligt av de kungliga brev, med

stöd av vilka de upprättats. Det har också mången gång berott nära nog

på en tillfällighet, örn en icke-ordinarie lärare, som varit anställd vid en

sådan läroanstalt, blivit förordnad vid realskolan eller vid gymnasiet. Att

under sådana omständigheter, såsom med nu gällande bestämmelser måste

ske, från här ifrågavarande tjänstgöring frånräkna vissa delar av en i själva

verket ensartad tjänstetid har vid behandling av hithörande ärenden synts

överstyrelsen såsom ett på rent formella grunder _ vilande nödtvång utan

saklig motsvarighet i den faktiska verkligheten. Överstyrelsen vill också

framhålla, att frågan gäller endast ett fåtal läroanstalter, vilket genom omorganisationen

av de allmänna läroverken blivit ytterligare minskat, och fördenskull

har mycket ringa statsekonomisk räckvidd. Då härtill kommer,

att hela den föreliggande frågan avser en tillfällig hjälp åt en särskilt missgynnad

grupp av lärare och icke någon mera definitiv löneregleringsåt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. May.ts proposition Nr 97.

gärd, anser sig överstyrelsen böra göra ovannämnda hemställan utan hinder

därav, att ordinarie lärare för uppfattning i högre lönegrad för närvarande

icke få tillgodoräkna tjänstgöring vid kommunalt gymnasium eller kommunal

gymnasielinje.

Vidare vill överstyrelsen framhålla, att det skulle göra de ifrågasatta bestämmelserna

tydligare, ifall uttrycket »behörighet för anställning såsom

ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk» utbyttes mot »behörighet för

lektors- eller adjunktstjänst vid allmänt läroverk eller lektorstjänst vid folkskoleseminarium».

Det i promemorian använda uttrycket, vilket redan förekommer

i ovannämnda kungörelse nr 274/1928, kan nämligen, med hänsyn

till det allt allmännare språkbruk, som exempelvis funnit ett uttryck i § 119

mom. 3 av 1928 års läroverksstadga, lämna utrymme för den tolkningen,

att även behörighet till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk

skulle medföra rätt till den ifrågavarande förhöjda avlöningen, en tolkning,

som med hänsyn till den för sagda ordinarie tjänster stadgade avlöningen

icke kan vara avsedd men som synes ganska svår att med formella grunder

vederlägga.

Ytterligare vill överstyrelsen fästa uppmärksamhet vid den avfattning,

som i förslaget givits åt bestämmelsen angående längden av den tjänstetid,

som erfordras för att komma i åtnjutande av den förhöjda avlöningen.

Enligt nu gällande bestämmelser skall vederbörande hava under minst tolv

terminer bestritt full tjänstgöring; enligt förslaget skall han hava under minst

sex terminer varit förordnad att bestrida full tjänstgöring samt under

minst fyra femtedelar av denna tid fullgjort sådan tjänstgöring. Denna

avfattning ansluter sig närmare än den nu gällande till vad som är

föreskrivet angående ordinarie tjänstinnehavares uppflyttning i högre lönegrad

och avser att göra åtnjutandet av den högre avlöningen oberoende

av kortare ledigheter. Överstyrelsen finner detta syfte behjärtansvärt men

kan, med hänsyn till skillnaden mellan de ordinarie och de icke-ordinarie lärarnas

anställningsform, icke ansluta sig till den i promemorian givna avfattningen.

I fråga om en ordinarie lärare är det lätt att göra skillnad

mellan den tid, under vilken han innehar en anställning, och den, under

vilken han tjänstgör i densamma. Men för en icke-ordinarie lärare föreligger,

sådana som dessa lärares anställningsförhållanden för närvarande

äro, icke denna skillnad. Örn en icke-ordinarie lärare behöver ledighet under

någon del av den tid, för vilken han blivit förordnad, blir han för ifrågavarande

period icke tjänstledig utan entledigad, varefter han efter samma

periods förlopp automatiskt återinträder i det redan tidigare meddelade förordnandet.

Under den tid, han varit ledig, har han således i själva verket

icke innehaft något förordnande. Under sådana omständigheter komma för

en icke-ordinarie lärare anställningstiden och tjänstgöringstiden att sammanfalla,

varför det icke kan inträffa fall, då den senare tiden utgör allenast

en del av den förra. Med anledning härav skulle överstyrelsen anse lämpligast,

att den åsyftade bestämmelsen finge form av ett särskilt moment av

lydelse, som överstyrelsen nedan föreslår.

Slutligen tillåter sig överstyrelsen föreslå ytterligare ett moment, vilket

meddelar bestämmelse i ett avseende, som i nu gällande författning icke

finnes berört, nämligen ett närmare angivande av den tidpunkt, då en

lärare tillträder den högre avlöning, till vilken han intjänat lätt.

På grund av vad sålunda anförts får överstyrelsen hemställa, att förslag

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl, Maj:ts ''proposition Nr 97.

i det i den remitterade promemorian avsedda syftet må föreläggas riksdagen,

men att förslaget må erhålla följande lydelse: ....

1. Extra eller vikarierande ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt

läroverk eller statens folkskoleseminarium, vilken förvärvat behörighet

för lektors- eller adjunktstjänst vid allmänt läroverk eller lektorstjänst vid

folkskoleseminarium och med nit och skicklighet under minst sex terminer

bestritt full tjänstgöring vid någon av nu nämnda läroanstalter eller vid

kommunalt gymnasium eller kommunal gymnasielinje, skall åtnjuta arvode,

manlig lärare med 3,650 kronor och kvinnlig lärare med 3,250 kronor för

år räknat. _ . .

2. Här avsedd lärare, som under ytterligare minst sex terminer bestritt

full tjänstgöring vid någon av nyssnämnda läroanstalter, skall under enahanda

villkor, som i första momentet säges, åtnjuta arvode, manlig lärare

med 4,000 kronor och kvinnlig lärare med 3,500 kronor för år räknat.

3. Ovan angivna arvodesbelopp må jämväl tillkomma här avsedd lärare,

som i övrigt fullgjort därför stadgade villkor, ändock att han på grund av

vederbörligen styrkt sjukdom varit entledigad från meddelat förordnande

under högst Ve av eljest föreskrivna tjänstgöringsperioder.

4. Här föreskriven avlöning tillträdes vid början av terminen efter den,

under vilken lärare uppfyllt ovan föreskrivna villkor.

Inom skolöverstyrelsen anmäldes av undervisningsrådet K. A. \V. Björck

reservation mot vissa delar av det beslutade utlåtandet. Reservanten anför.

Den uppfattning, som kommit till uttryck i överstyrelsens utlåtande, delar

även jag, utom i det avseendet, att det efter min mening icke kan vara

tillrådligt att vid en provisorisk reglering av nu förevarande karaktär taga

i betraktande tjänstgöring fullgjord utom statens tjänst, så mycket mindre

som densamma icke får tillgodoräknas av ordinarie befattningshavare. Konsekvenserna

av att medgiva tillgodoräknande av tjänstgöring vid icke statlig

läroanstalt jämväl under tid, då densamma icke åtnjutit något soln helst

bidrag av statsmedel, synas mig särskilt betänkliga. Jag kan alltså icke

biträda förslaget, att tjänstgöring vid kommunalt gymnasium eller kommunal

gymnasielinje må tillgodoräknas.

Jag finner mig slutligen böra erinra, att 1928 års riksdag, med ändring

av Kungl. Maj:ts förslag i ärendet, ansett nödigt att åt hithörande ^bestämmelser

giva en provisorisk giltighet till och med läsåret 1934/1935. Då

det nu gäller en jämkning av det av riksdagen sa nyligen lämnade medgivandet,

har jag ''ansett det vara en självklar förutsättning, att jämväl de

sålunda modifierade bestämmelserna böra föreslås att gälla allenast till och

med utgången av läsåret 1934/1935.

Statskontoret har anfört följande:

Statskontoret erinrar, att den i mom. 1 av kungörelsen angående avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare vid högre lärarinneseminariet,

allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarier den 29 juni 1928 (nr 274)

meddelade föreskriften om högre arvode för vissa extra ordinarie ämneslärare

vid nyss uppräknade läroanstalter tillkommit för att kompensera de

extra ordinarie lärarna för den minskning i befordringsmöjligheter, som föranletts

av den år 1927 beslutade läroverksorganisationens genomförande

(se 1928 års riksdags skrivelse nr 8 A, p. 136). Enär sagda organisation

beräknades vara i sin helhet genomförd med ingången av höstterminen

opaginerad Kontrollera mot PDF

° Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

1935 beslöts, att tiden för berörda bestämmelses giltighet skulle begränsas

till utgången av läsåret 1934/1935. g

Då i föreliggande handlingar icke synas hava andragits några skäl för

förlängning av ifrågavarande bestämmelses giltighetstid eller för utökning

av de genom densamma tillförsäkrade förmånerna, har statskontoret, som

mke ar i tillfälle att bedöma, huruvida efter riksdagens beslut år 1928 omständigheter

inträffat, vilka kunna anses böra föranleda de föreslagna ändringarna,

endast velat bringa det förestående i erinran.

Vad angår detaljerna i det framlagda förslaget får statskontoret biträda

jad skolöverstyrelsen anfört i sitt i ärendet avgivna utlåtande, med undantag

likväl för den av styrelsen gjorda hemställan, att tjänstgöring vid vissa

kommunala läroanstalter skulle få tillgodoräknas såsom tjänstetid för erhållande

av ifrågavarande arvodesförhöjningar. I denna del instämmer statskontoret

i det av reservanten inom skolöverstyrelsen gjorda uttalandet.

Mtechefen. 1 Sltt betänkande med förslag till lönereglering för befattningshavare vid

undervisningsväsendet har 1928 års lönekommitté föreslagit ändrade bestämmelser

angående icke-ordinarie lärares såväl löne- som anställningsförhållanden.

Något förslag på grundval av 1928 års lönekommittés utredningar

har icke nu kunnat föreläggas riksdagen, och vid sådant förhållande torde

frågan örn ändring i de icke-ordinarie lärarnas anställningsförhållanden böra

ansta och upptagas till prövning i samband med spörsmålet örn definitiv

lönereglering för dessa lärare.

Yad däremot angår de extra ordinarie ämneslärarnas befordringsmöjligheter

samt deras därav beroende ekonomiska villkor, så har de sistförflutna

årens erfarenhet uppväckt inom kåren allvarliga bekymmer, vilka påfordra

uppmärksamhet. Den stigande medelåldern för ordinarie befordran, i följd

varav tjänstgöringstiden i extra ordinarie ställning alltmer ökats, utgör en

omständighet, som synes mig tala för att trots de rådande statsfinansiella

förhållandena söka genomföra någon ekonomisk förbättring för de extra

lärare, som med hänsyn till sin kompetens och längden av föregående

tjänstgöring synas mig förtjänta att därav komma i åtnjutande. Jag har

därvid tagit till utgångspunkt de bestämmelser örn arvodesförhöjning för

vissa extra lärare, som godtogos av 1928 års riksdag, och tillåter mig hänvisa

till den av mig förut omnämnda, inom ecklesiastikdepartementet utarbetade

promemorian.

De av Sveriges extralärarförening anförda siffrorna äro ägnade att giva

stöd åt den uppfattningen, att tidigare än först efter tolv terminers eller

sex års tjänstgöring arvodesförhöjning borde givas icke-ordinarie lärare med

full tjänstgöring vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och folkskoleseminariet

Med de särskilt vid de allmänna läroverken rådande

befordringsförhållandena — medelåldern för nyutnämnd adjunkt är numera

omkring 39 år synes den ändringen i nu gällande ordning vara lämplig,

att icke-ordinarie ämneslärare vid ovan nämnda undervisningsanstalter finge,

efter förvärvad behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, rätt till

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

arvodesförhöjning efter tre års full tjänstgöring vid meranämnda läroanstalter

och sedan efter ytterligare tre års sådan tjänstgöring rätt till lika

stor arvodesförhöjning. Det må härvid erinras, att inom den allmänna

civilförvaltningen extra ordinarie tjänstemän äga rätt till uppfattning i

högre löneklass efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år.

Det kan mot sådan anordning invändas, att för befattningshavare vid

samma slags institutioner två olika tidsintervaller för ålderstillägg skulle

komma att gälla, i det att ordinarie lärare åtnjuta ålderstillägg efter fem år,

medan för extra ordinarie lärare tre års intervall föreslås. Häremot torde

kunna göras gällande, att redan nu föreligger samma slags olikhet, fem år

mot sex år.

Det nu såsom förhöjning utgående arvodet för extra ordinarie manlig

lärare är 500 kronor och för kvinnlig 400 kronor. Jag föreslår i stället,

att två arvodesförhöjningar utgå, och att varje förhöjning bestämmes till

350 kronor för manlig lärare och 250 kronor för kvinnlig lärare.

För jämförelse lämnas här en översikt över avlöningsförmåner för adjunkt

i lägsta lönegraden.

A. Manlig adjunkt

Dyrort

Grundlön

Tillfällig

löneför-

bättring

Dyrtids-

tillägg

31 %

Provisorisk

avlönings-

förbättring

Summa

A—B

4,300

600

1,519

_

6,419

C

4,300

700

1,550

—

6,550

D

4,300

800

1,581

—

6,681

E

4,300

900

1,612

—

6,812

F—G

4,300

900

1,612

300

7,112

B. Kvinnlig adjunkt samt ämneslärarinna med adjunkts-

kompetens

A—B

3,600

550

1,286: 50

—

5,436: 50

C

3,600

650

1,317:50

—

5,567: 50

D

3,600

750

1,348: 50

—

5,698: 50

E

3,600

800

1,364: —

—

5,764: —

F—G

3,600

800

1,364: —

240

6,004: —

Jämföras med nu angivna slutsiffror de av mig i promemorian återgivna

slutsiffrorna, finner man, att en i flertalet fall väsentlig skillnad föreligger

mellan adjunkts begynnelselön och det föreslagna högsta extralärararvodet.

Vidare vill jag erinra, att 1928 års lönekommittés förslag innebär för

adjunktskompetent manlig extra ordinarie lärare å billigaste ort lägst 5,400

kronor, efter sex år 6,480 kronor och å dyraste ort lägst 6,936 kronor, efter

sex år 8,304 kronor samt för adjunktskompetent kvinnlig extra ordinarie

lärare å billigaste ort lägst 4,320 kronor, efter sex år 5,400 kronor och å

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 83 haft. (Nr 97.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

dyraste ort lägst 5,568 kronor, efter sex år 6,936 kronor. Mitt förslag kan

således icke innebära något föregripande av nämnda kommittés förslag.

I likhet med statskontoret och reservanten inom skolöverstyrelsen anser

jag, att nu ifrågasatta anordning bör gälla allenast till utgången av läsåret

1934/1935, ehuru jag icke är på förhand övertygad därom, att vid sagda

tidpunkt genomförandet av läroverkens omorganisation medfört den väsentliga

inskränkning av extra!ärarsystemet, Som vid 1927 års riksdag verkställda

beräkningar byggde på.

De av skolöverstyrelsen gjorda erinringarna mot det preliminära förslagets

formulering kunna dess mera av mig godtagas, som därigenom anordningens

syfte tjänas. Av reservanten inom skolöverstyrelsen anförda betänkligheter

mot bestämmelsens tillämpning jämväl beträffande tjänstgöring, vilken

fullgjorts vid icke-statlig läroanstalt, finner jag böra tillmätas betydelse.

Jag anser de nuvarande bestämmelserna för lärare vid kommunala gymnasier

och gymnasielinjer böra i här ifrågavarande avseende fortfarande gälla.

Kostnaderna för den föreslagna arvodesförhöjningen hava med utgångspunkt

från antalet extra lärare med här ifrågavarande olika tjänstgöringslängd

ansetts kunna beräknas till 95,000 kronor, innebärande alltså en

kostnadsökning med 40,000 kronor i förhållande till det för motsvarande

ändamålet nu utgående anslaget.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels besluta följande ändrade grunder angående avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre

lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarier,

att gälla från och med läsåret 1931/1932 till

och med läsåret 1934/1935:

1) Extra eller vikarierande ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,

allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium,

vilken förvärvat behörighet för lektors- eller

adjunktstjänst vid allmänt läroverk eller lektorstjänst vid

folkskoleseminarium och med nit och skicklighet under

minst sex terminer bestritt full tjänstgöring vid någon av

nu nämnda läroanstalter, skall åtnjuta arvode, manlig lärare

med 3,650 kronor och kvinnlig lärare med 3,250 kronor för

år räknat.

2) Här avsedd lärare, som under ytterligare minst sex

terminer bestritt full tjänstgöring vid någon av nyssnämnda

läroanstalter, skall under enahanda villkor, som i mom. 1

säges, åtnjuta arvode, manlig lärare med 4,000 kronor och

kvinnlig lärare med 3,500 kronor för år räknat.

3) Ovan angivna arvodesbelopp må jämväl tillkomma

här avsedd lärare, som i övrigt fullgjort därför stadgade

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majlis proposition Nr 97.

villkor, ändock att han på grund av vederbörligen styrkt

sjukdom varit entledigad från meddelat förordnande under

högst en femtedel av eljest föreskrivna tjänstgöringsperioder.

4) Här föreskriven avlöning tillträdes vid början av terminen

efter den, under vilken lärare uppfyllt ovan föreskrivna

villkor.

dels ock, vid bifall till ovan framlagda förslag, under

åttonde huvudtiteln till arvodesförhöjning åt i det föregående

nämnda icke-ordinarie lärare för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra förslagsanslag av.......kronor 95,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Einar Sprinchorn.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1931:51 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 168, gjorda framställning angående anslag till arvoden s. 11 i texten