Sök i Ratio Lex

Med förslag till ändrad lydelse av § 7 riksdagsordningen samt till lag örn ändrad lydelse av 12 och 25—28 §§ lagen den 26 november 1920 (nr 796) örn val till riksdagen

1932-02-19 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:104, Med förslag till ändrad lydelse av § 7 riksdagsordningen samt till lag örn ändrad lydelse av 12 och 25—28 §§ lagen den 26 november 1920 (nr 796) örn val till riksdagen

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

5

Nr 104.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till ändrad lydelse

av § 7 riksdagsordningen samt till lag örn ändrad

lydelse av 12 och 25—28 §§ lagen den 26 november 1920

(nr 796) örn val till riksdagen; given Stockholms slott

den 19 februari 1932.

Under åberopande av bifogade i statsrådet hållna protokoll vill Kungl. Maj :t

härmed dels till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlägga härvid

fogat förslag till ändrad lydelse av § 7 riksdagsordningen, dels ock föreslå

riksdagen att, under förutsättning att ändring av riksdagsordningen i överensstämmelse

med nyssnämnda förslag varder av riksdagen i grundlagsenlig ordning

beslutad, antaga bilagda förslag till lag örn ändrad lydelse av 12 och 25—

28 §§ lagen den 26 november 1920 örn val till riksdagen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

N. Gärde.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr lOh.

Förslag

till

ändrad lydelse av § 7 riksdagsordningen.

§ 7.

1. Valkretsarna indelas----fastställes i vallagen.

2. Varje år---stadgas i vallagen.

3. Har Konungen---valkretsen tillhör.

4. Har i en valkrets riksdagsman avgått före åttaårsperiodens slut, eller skall

plats, när åttaårsperioden för en valkrets tilländalupit, övergå från denna till

valkrets inom annan grupp, besättes platsen på sätt i vallagen stadgas för tiden

intill utgången av den åttaårsperiod, för vilken val senast hållits i den till

platsen berättigade valkretsen; dock att, där platsen redan är tillsatt för tid

efter löpande året, besättandet skall ske allenast för tiden till årets slut.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 10h.

7

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 12 och 25—28 §§ lagen den 26 november 1920 (nr

796) örn val till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 12 och 25—28 §§ lagen den 26 november 1920 örn

val till riksdagen, av vilka lagrum 26 § ändrats genom lag den 17 juni 1921

(nr 316), skola, 12 och 26 §§ i nedan intagna delar, erhålla följande ändrade

lydelse:

12 §.

1. Utgör landstingsområde egen valkrets, förrättas val till första kammaren,

som grundar sig å stadgandena i § 7 mom. 2 riksdagsordningen, av landstinget

vid lagtima möte; skall val äga rum på grund av föreskrifterna i § 7 mom. 3

eller 4 riksdagsordningen, sammanträder landstinget till urtima möte.

2. Omfattar valkrets--— utsedd elektor.

3. Tillhöra landstingsområden---nämnda mom. sägs.

4. Utgör stad---2 mom. sägs.

5. För deltagande--— landstings möte.

25 §.

Fullmakt för vald riksdagsman underskrives av valförrättaren jämte två av

valmännen. Sådan fullmakt skall hava följande lydelse:

»I kraft av det riksdagsmannaval, som i» N.N. »valkrets blivit den — — -—

(dag, månad, år) — — — förrättat, varder» N.N. »härigenom befullmäktigad

att för en tid av åtta år, räknade från och med den 1 januari nästkommande år,»

(eller, där valet skett på grund av § 7 mom. 3 eller 4 riksdagsordningen: »för

tiden till den 1 januari år —--») »vara ledamot av riksdagens första kam
mare.

» Ort och tid.

26 §.

Har riksdagsman---angivna grunder.

Är i nu nämnt fall annan valkrets berättigad till den lediga platsen, eller skall

plats, när åttaårsperioden för en valkrets tilländalupit, övergå från denna till

valkrets inom annan grupp, varder för platsens besättande i den därtill berättigade

valkretsen ny röstsammanräkning verkställd vid offentlig förrättning,

som nyss sagts. Förrättningen hålles i förra fallet så snart ske kan och i senare

fallet under september månad det sista året i nämnda åttaårsperiod. Köstsammanräkningen

skall avse i valkretsen jämlikt § 7 mom. 2 eller 3 riksdags
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 10k.

ordningen hållet val, gällande för tid för vilken platsen enligt mom. 4 samma

paragraf skall besättas, och verkställas enligt de i 19—22 §§ angivna grunder

så som örn den utgjorde fortsättning av den ursprungliga sammanräkningsförrättningen

och ytterligare en plats skolat därvid tillsättas. Där den, som efter

vad nu sagts skulle hava erhållit platsen, redan blivit vald till ledamot av

kammaren eller avlidit eller eljest ej längre är valbar, tillerkännes platsen den,

vars namn kommer närmast i ordningen inom det parti, platsen tilldelats.

Efter avslutande av sammanräkning, som i denna paragraf avses, skola valsedlarna

åter inläggas under försegling.

27 §.

Vid förrättning, som i nästföregående paragraf avses, skall Konungens befallningshavande

i protokoll upptaga de föreliggande omständigheterna samt

vilken på grund därav skall inträda såsom ledamot av kammaren. Sedan detta

protokoll vid förrättningen upplästs, utförde Konungens befallningshavande

omedelbart fullmakt för den sålunda utsedde. Sådan fullmakt skall, allt efter

som utseendet skett vid förrättning enligt 26 § första eller andra stycket,

hava nedan intagen lydelse:

»Sedan» N. N. »blivit för» N. N. »valkrets utsedd till ledamot av riksdagens

första kammare för en tid av åtta år, räknade från och med den 1 januari

år ----,» (eller, där den avgångne blivit utsedd jämlikt § 7 mom. 3 eller 4

riksdagsordningen: »för tiden till den 1 januari år -— --») »men denna plats

blivit ledig, har vid förrättning enligt 26 § första stycket lagen örn val till

riksdagen» N. N. »blivit utsedd att inträda såsom ledamot av nämnda kammare

för tiden till den 1 januari år —--; varom detta länder till bevis och full
makt.

» Ort och tid.

»Sedan plats i riksdagens första kammare övergått från» N. N. »till» N. N.

»valkrets, har vid förrättning enligt 26 § andra stycket lagen örn val till

riksdagen» N. N. »blivit utsedd att inträda såsom ledamot av nämnda kammare

för tiden till den 1 januari år ----;» (eller, där inträdet skall ske först

vid ingången av nästkommande år: »från och med den 1 januari år ■— —• -—

till den 1 januari år---;») »varom detta länder till bevis och fullmakt.»

Ort och tid.

28 §.

Finnes vid sammanräkning, som i 26 § avses, å därvid för varje särskilt

fall ifrågakommande valsedlar icke namn å någon, som enligt givna regler kan

inträda såsom ledamot av kammaren å den lediga platsen, då skall nytt val

anställas för platsens besättande.

Omfattar valkretsen landstingsområden, tillhörande olika län, skall Konungens

befallningshavande, som förrättar röstsammanräkningen, hos Konungen

anmäla behovet av nytt val för platsens besättande.

Denna lag träder i kraft den dag, då riksdagens beslut, varigenom riksdagen

bifallit Konungens förslag till ändrad lydelse av § 7 riksdagsordningen, varder i

grundlagsenlig ordning hos Konungen anmält.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b.

9

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Krcmprinsen-Reg euten i statsrådet

å Stockholms dott den 19 februari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Gärde, anmäler riksdagens skrivelse

den 16 maj 1930 (nr 248) angående ifrågasatt ändring av bestämmelserna

i § 7 riksdagsordningen örn fyllande av uppkommen ledighet inom riksdagens

första kammare.

Föredraganden anför:

»Val till riksdagens första kammare gäller för én tid av åtta år, räknade från

januari månads början året näst efter det, under vilket valet skett. För dessa

val är riket indelat i valkretsar. Det antal riksdagsmän, varje valkrets med

iakttagande av vissa angivna grunder äger utse, bestämmes vart tionde år av

Konungen; dock må, därest genom dylik tioårsreglering plats skall övergå från

en valkrets till en annan, detta icke lända till inskränkning i vald riksdagsmans

rätt att under föreskriven tid utöva riksdagsmannakallet (§ 6 mom. 1, 2 och 5

riksdagsordningen).

Valkretsarna äro indelade i åtta grupper. Varje år under september månad

skall förrättas val inom en av dessa grupper enligt viss mellan grupperna bestämd

ordning. Valet avser nästföljande åttaårsperiod. Har Konungen förordnat

örn nya val i hela riket, skall sådant val förrättas i varje valkrets för tiden

intill utgången av den åttaårsperiod, för vilken val senast hållits inom den grupp,

valkretsen tillhör (§ 7 mom. 1—3 riksdagsordningen).

Avgår i en valkrets riksdagsman före åttaårsperiodens slut och är valkretsen

alltjämt berättigad till den lediga platsen, besattes denna genom ny sammanräkning

av de förut avgivna rösterna. Sammanräkningen verkställes inom

det parti, för vilket den avgångne blivit vald, eller, där han valts för

mer än ett parti, inom det parti, från vilket plats först tilldelats honom. Tillsättandet

sker för återstoden av den åttaårsperiod, för vilken den avgångne

blivit vald (§ 7 mom. 4 riksdagsordningen, 21, 22 och 26 §§ vallagen). Är

åter i angivna fall till följd av verkställd tioårsreglering annan valkrets

berättigad till den lediga platsen, företages icke ny röstsammanräkning i denna

krets utan varder nytt val förrättat. Valet gäller för tiden intill utgången

av den åttaårsperiod, för vilken val senast hållits inom den grupp valkretsen

tillhör. Där platsen redan är tillsatt för tid efter löpande året, skall dock valet

avse allenast tiden intill årets slut (§7 mom. 6 riksdagsordningen).

Bihang till riksdagens protokoll 1982. 1 sami. 81 käft. (Nr 108—10b.) 2

Gällande

bestäm
melser.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj :ts proposition nr 104.

Konstitutionsutskottet

1930.

Departe
ments
chefen.

Skall plats, när åttaårsperioden för en valkrets tilländalupit, övergå från

denna till valkrets inom annan grupp, företages likaledes nytt val för platsens

besättande i den senare valkretsen. Valet avser det eller de år, som återstå av

löpande åttaårsperiod för samma valkrets (§ 7 mom. 5 riksdagsordningen).

Slutligen må nämnas, att örn, då ny sammanräkning äger rum, de vid

sammanräkningen ifrågakommande valsedlarna icke upptaga namn å någon,

som kan inträda såsom ledamot i den avgångnes ställe, nytt val skall anställas

för besättande av den lediga platsen (28 § vallagen).

I memorial (nr 29) anförde konstitutionsutskottet vid 1980 års riksdag följande

:

I § 7 mom. 6 riksdagsordningen stadgades, att örn riksdagsman i en valkrets

avgått före slutet av en valperiod och annan valkrets på grund av jämlikt

§ 6 mom. 5 riksdagsordningen beslutad tioårsreglering vore berättigad till den

lediga platsen, nytt val skulle förrättas i sistnämnda valkrets. Denna bestämmelse

vore enligt utskottets mening icke ändamålsenlig. Tillsättandet av den

lediga platsen syntes nämligen i detta fall, likaväl som i det fall, som nämndes

i § 7 mom. 4 riksdagsordningen — då platsen stannade inom samma valkrets

— kunna ske på sätt. i vallagen stadgades, alltså i första hand enligt

26 § vallagen genom ny röstsammanräkning; örn platsen icke kunde tillsättas

genom ny röstsammanräkning, måste givetvis, enligt vad i 28 § vallagen stadgades,

ny valförrättning äga rum. Särskilt vore att märka, att genom den

nuvarande ordningen den proportionella principen faktiskt lede intrång, i det

att utan tvingande skäl nyval ägde rum för tillsättande av en enda plats.

Härtill komme, att det ur praktisk synpunkt uppenbarligen vore av värde, att

en extra valförrättning undvekes.

Då utskottet sålunda funne en ändring av angiven art påkallad såväl av

praktiska skäl som med hänsyn till att likformighet i vederbörande bestämmelser

vore önskvärd, och då erforderlig utredning syntes böra verkställas av

Kungl. Majit, hemställde utskottet, att riksdagen måtte anhålla att Kungl.

Majit ville låta verkställa utredning angående sådan ändring av § 7 riksdagsordningen,

att i valkrets, som tillfördes plats genom tioårsreglering, platsen

skulle, därest så vore möjligt, tillsättas genom röstsammanräkning, icke genom

nyval, samt för riksdagen framlägga av utredningen föranledda förslag.

Båda kamrarna biföllo utskottets hemställan (riksdagens skrivelse nr 248).

För att proportionalismens idé skall komma till sin rätt, är det naturligen

av vikt, att det antal representanter, som utses vid varje särskilt val, icke

är alltför ringa. Dea minskning av riksdagsvalkretsarnas antal med

därav följande ökning av riksdagsmännens antal i varje valkrets, som ägde

runi genom 1921 års ändringar i riksdagsordningen och vallagen, var ock föranledd

av en strävan att vid riksdagsmannavalen vinna större proportionell

rättvisa vid platsernas fördelning mellan partierna. Den nuvarande ordningen

för fyllande av uppkommen ledighet inom första kammaren måste vid sådant

förhållande framstå såsom föga ändamålsenlig, såvitt därigenom nyval erfordras

för besättande av en enda plats. Men även ur en annan synpunkt

torde vissa erinringar kunna riktas däremot. Till proportionalitetsprincipen

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

torde sålunda höra, att den proportional!tet, som vid ett allmänt val erhålles,

såvitt möjligt bibehålies under hela valperioden, även örn en eller

flera riksdagsmän avgå under denna. Med beaktande härav gäller ock hos

oss, på sätt framgår av det föregående, att ledig plats besättes ej genom

nyval utan genom ny sammanräkning av de tidigare avgivna rösterna. Denna

anordning är dock begränsad till det fall, da platsen stannar inom valkretsen.

En följdriktig tillämpning av principen synes emellertid fordra, att,

även örn platsen övergår till annan valkrets, den proportionalitet, som kommit

till uttryck vid där hållet val, bör få göra sig gällande jämväl vid besättandet

av den nytillkomna platsen.

I likhet med konstitutionsutskottet finner jag sålunda nytt val för fyllande

av uppkommen ledighet inom första kammaren böra undvikas, där så lämpligen

kan ske. Detta synes mig vara förhållandet icke blott i det av konstitutionsutskottet

anmärkta fallet, då efter riksdagsmans avgång i förtid ledig

plats skall tillfalla annan valkrets, utan även då vid slutet av åttaårsperiod

för viss valkrets plats därifrån skall övergå till valkrets inom annan grupp.

I båda dessa fall synes nyval utan olägenhet kunna ersättas av ny röstsammanräkning.

Jag förordar alltså en revision av gällande bestämmelser i nu angivna

syfte och omfattning.

Ny röstsammanräkning, varom nu är fråga, torde böra företagas, örn riksdagsman

avgått i förtid, så snart ske kan och, da plats övergår vid en attaarsperiods

slut, under september månad det sista året i perioden. Sammanräkningen

bör avse det allmänna val i den till platsen berättigade valkretsen med

allmänt val avser jag ordinarie val eller nyval i hela riket (§ 7 mom. 2 eller

3 riksdagsordningen) — som gäller för tid, för vilken platsen skall besättas.

I enlighet härmed kommer sammanräkningen i regel att hänföra sig till

det allmänna val, som senast hållits i valkretsen, och gälla intill utgången av

den åttaårsperiod, för vilken valet liallits. Vissa undantagsfall kunna dock

förekomma, då ledigheten uppstått i följd av att riksdagsman avgatt i förtid.

Har sålunda i en valkrets, från vilken plats skall övergå till annan valkrets,

riksdagsman t. ex. avlidit under oktober manad sista aret i attaarsperioden, sedan

ordinarie val (i valkrets tillhörande samma grupp) eller sammanräkning (i

valkrets tillhörande annan grupp) redan hållits för platsens besättande i den

därtill berättigade valkretsen för tid efter det löpande året, skall den sammanräkning,

som — där så erfordras — hålles för ledighetens fyllande, uppenbarligen

hänföra sig till det för återstoden av löpande åttaårsperiod gällande val

och avse allenast tiden intill årets slut. Har i valkrets, tillhörande ''annan

grupp’, dödsfallet inträffat under oktober månad det år, då ordinarie val under

september månad hållits i den till platsen berättigade valkretsen, mäste platsen

i denna valkrets besättas dels, där det tarvas, för återstoden av löpande åttaårsperiod,

dels för nästföljande åttaårsperiod för vilken val redan hållits. Den

förra sammanräkningen skall avse rösterna vid det för återstoden av löpande

åttaårsperiod gällande val, den senare sammanräkningen rösterna vid det senast

hållna valet.

Den nya röstsammanräkningen bör med tillämpning av de allmänna sammanräkningsreglerna

verkställas så som om den utgjorde fortsättning av den ur
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 10b.

sprungliga sammanräkningen och det därvid gällt att besätta ytterligare en

plats. Skulle den, som enligt dessa regler bort hava erhållit platsen, efter den

ursprungliga sammanräkningen hava blivit vald till ledamot av första kammaren

eller avlidit eller förlorat valbarhet, kunna olika lösningar ifrågakomma.

Antingen torde sålunda platsen böra tillerkännas den, vilkens namn för själva

riksdagsmannavalet kommer närmast i ordningen inom det parti, platsen tilldelats.

Eller också bör platsen besättas med den, vilken upptagits såsom efterträdare

till den, som av angivna skäl icke kan ifrågakomma, och i övrigt så

som örn denne sistnämnde blivit vald och därefter avgått. Även om onekligen

vissa skäl tala för sistnämnda alternativ, synes det mig dock med nuvarande

ordning bäst överensstämma, att efterträdarenamn för den, sorn ej blivit vald,

icke kommer i betraktande. Vid sådant förhållande har jag ansett mig böra

stanna vid att förorda det förra alternativet. Skulle å partiets valsedlar icke

finnas något namn avseende själva riksdagsmannavalet, torde nytt val böra

anställas.

Vad beträffar den yttre formen för den nya röstsammanräkningen lärer, i

likhet med vad nu gäller i fråga örn ny röstsammanräkning vid riksdagsmans

avgang i förtid utan att platsen övergår till annan valkrets, Konungens befallningshavande

böra äga att — sedan Kungl. Majit jämlikt § 28 riksdagsordningen

förordnat örn ledighetens fyllande — vid offentlig förrättning föranstalta

örn sammanräkning för utseende av riksdagsman och örn sammanräkningen

meddela underrättelse.

Med hänsyn till det nära samband, som råder mellan de i riksdagsordningen

och de i vallagen givna stadgandena i hithörande ämnen, torde lämpligen formligt

beslut örn ändring i vallagen böra ske redan vid årets riksdag, givetvis under

förutsättning att ändring av riksdagsordningen i överensstämmelse med

Kungl. Maj :ts förslag varder av riksdagen i grundlagsenlig ordning beslutad.

I enlighet med de av mig nu angivna grunder föreslår jag ändring av § 7

riksdagsordningen samt 12 och 25—28 §§ i vallagen.»

Departementschefen uppläser härefter dels förslag till ändrad lydelse av § 7

riksdagsordningen, dels ock förslag till lag om ändrad lydelse av 12 och 25_

28 §§ lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen samt hemställer,

att förstnämnda förslag måtte föreläggas riksdagen till prövning i

grundlagsenlig ordning och att förslaget till ändringar i vallagen måtte under

angiven förutsättning av riksdagen antagas.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Azel Wennerholm.

Stockholm 1932. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

320597

Doktrin (1)

  1. De kungl. kommittéerna., SvJT 1933 s. 82 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:102 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av § 7 riksdagsordningen samt lag till ändrad lydelse av 12 och s. 5 i texten
  2. KU 1932:15 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts :proposition med förslag till ändrad lydelse av § 7 riksdagsordningen samt till lag örn ändrad lydelse av 12 och 25—28 §§ s. 1 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. SvJT 1933 s. 82 De kungl. kommittéerna. s. 82 i texten