Sök i Ratio Lex

Angående uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset m. m

57 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 57 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:154, Angående uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 154.

1

Nr 154.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående uppförande av

byggnader för karolinska sjukhuset m. m.; given Stockholms

slott den 26 februari 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sam. Städener.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Beg euten i statsrådet å Stockholms

slott den 26 februari 1932.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena, friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet Städener anför:

Vid anmälan den 4 januari 1932 av anslagsbehoven under riksstatens Uppförande

åttonde huvudtitel för budgetåret 1932/1933 hemställde jag under punkt lil, aVför?karoder

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på den proposition önska ejuki

ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till uppförande av bygg- liuset mnader

för karolinska sjukhuset i Stockholm m. m. för budgetåret 1932/1933

beräkna ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor. Kungl. Majit bi

föll denna min hemställan.

Bihang till riksdagens protokoll 1052. 1 sami. 124 haft. (Nr 154.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

Sedan vederbörande byggnadskommitté nu inkommit med förslag till

generalplan över Norrbackaområdets användande och med sina slutgiltiga

anslagsäskanden för nästkommande budgetår, anhåller jag att ånyo få

anmäla ärendet för Kungl. Majit.

Jag vill då först i korthet erinra örn vad i ärendet förekommit, som i

detta sammanhang kan vara av betydelse.

Proposition

till 1930 års

riksdag.

I huvudsaklig överensstämmelse med ett av 1926 års sjukhuskommission

avgivet förslag avlät Kungl. Majit till 1930 års riksdag en den 14

mars 1930 dagtecknad proposition (nr 232) angående uppförande av nytt

jkliniskt sjukhus i Stockholm m. m.

Enligt denna proposition skulle ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska

sjukhuset, samt nya lokaler för karolinska institutets teoretiska

institutioner uppföras å det s. k. Norrbackaområdet, vilket av 1927 års

riksdag upplåtits för berörda ändamål. Byggnadsföretaget skulle utföras

i tre etapper. Med iakttagande härvid av den principen, att de institutioner

och kliniker, vilkas behov av nya lokaler vore störst, i första hand

borde tillgodoses, hänfördes till den första etappen följande kliniker med

polikliniker, nämligen en medicinsk, en kirurgisk, en radioterapeutisk,

en oftalmologisk, en oto-laryngologisk och en obstetrisk-gynekologisk klinik

ävensom ett röntgendiagnostiskt institut, vidare vissa för klinikerna

gemensamma inrättningar, nämligen isoleringsavdelning, tandpoliklinik,

centrallaboratorier, badavdelning, gymnastikavdelning, apotek, desinfektionsavdelning,

kök och matsalar, tvättinrättning, begravningskapell, personalbostäder,

förråds- och verkstadslokaler ävensom ångpanneanläggning

samt slutligen en patologisk institution. I avseende å denna första

etapp innefattade propositionen hemställan, att riksdagen måtte besluta

dess utbyggande i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten C.

Westman upprättade ritningar och kostnadsförslag.

Med den radioterapeutiska kliniken skulle enligt propositionen sammanföras

cancerföreningens i Stockholm nuvarande vårdanstalt för kräftsjuka,

radiumhemmet, ävensom forskningsavdelningar, allt i huvudsaklig

överensstämmelse med riktlinjer, som en av Hans Majit Konungen tillsatt

kommitté i betänkande av den 23 maj 1929 avgivit och som av honom godkänts,

samt i enlighet med den närmare överenskommelse, som Kungl

Majit kunde komma att träffa med styrelsen för Konung Gustaf Vis jubileumsfond

och cancerföreningen.

Kungl. Majits förslag innehar vidare, att det nuvarande garnisonssjukhuset

i Stockholm skulle sammanslås med karolinska sjukhuset sålunda,

att förstnämnda sjukhus nedlades och för garnisonens sjuka inrättades

särskilda avdelningar för medicinska och kirurgiska fall å karolinska

sjukhuset. För övriga fall skulle däremot garnisonens sjuka erhålla vård

å det nya sjukhusets olika specialkliniker.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

Sammanlagda antalet platser å den första etappens sjukavdelningar

skulle utgöra 900, varav 779 allmänna platser och 121 enskilda. För garnisonsavdelningen

skulle disponeras 100 av de allmänna platserna, därav

50 på medicinska och 50 på kirurgiska kliniken samt 8 av de enskilda platserna.

50 av de till 100 beräknade allmänna platserna å den radioterapeutiska

kliniken samt 7 av de enskilda platserna därstädes skulle bekostas

av medel, som skulle ställas till förfogande av cancerföreningen

och konung Gustaf V:s jubileumsfond. Av övriga 629 allmänna vårdplatser

skulle 315 avses för Stockholms stad, 110 för Stockholms län och

204 för landet i övrigt. De allmänna vårdavdelningarna skulle envar omfatta

25 sängplatser; dock skulle en vårdavdelning för septiska fall å

obstetriska kliniken omfatta endast 20 platser. De enskilda vårdavdelningarna

varierade i storlek mellan 6—13 platser.

De olika klinikerna upptogo följande platsantal å allmän vårdavdelning:

medicinska och kirurgiska klinikerna vardera 150 (utom de 50 sängarna å

garnisonsavdelningen), oftalmologiska kliniken samt öron-, näs- och halskliniken

vardera 75, obstetriska kliniken 70, gynekologiska kliniken 50 och

radioterapeutiska kliniken 100. Härtill kom en isoleringsavdelning örn 9

platser. Såsom en ledande princip vid bestämmandet av klinikernas storlek

hade gällt, att dessa icke borde omfatta större antal platser än som för

bedrivande av undervisningen vore oundgängligen erforderligt.

Totalkostnaden för sjukhusets utbyggande i första etappen uppskattades

i propositionen till 24,078,509 kronor. I detta belopp ingingo ej vissa

bidrag, som cancerföreningen och jubileumsfonden utfäst sig att lämna

till jubileumsklinikens uppförande m. m., samt ej heller kostnaderna för

uppförande av tre bostadshus för klinikchefer, vilka kostnader voro avsedda

att helt gäldas med lån samt förräntas och amorteras av influtna

hyresmedel. Av nämnda belopp, 24,078,509 kronor, beräknades 5,588,264

kronor direkt betingade av sjukhusets undervisnings- och forskningsuppgifter

samt av merutgifterna för Norrbackatomtens iordningställande.

Sistsagda summa ansågs vid beräkning av kostnaden per vårdplats höra

frånräknas totalkostnaden, enär eljest icke en med platskostnaden å sjukhus

i allmänhet jämförbar siffra erhölles.

Efter avdrag av 5,588,264 kronor från totalkostnaden, 24,078,509 kronor,

återstod ett belopp av 18,490,245 kronor. Örn denna summa fördelades lika

å var och en av första etappens 843 vårdplatser — de av cancerföreningen

och jubileumsfonden bekostade 57 platserna äro härvid frånräknade —

erhölles en platskostnad av 21,934 kronor.

Till kostnaden för sjukhusets uppförande skulle staten, Stockholms stad

och Stockholms län bidraga, varjämte medel för de byggnadskostnader,

som folie å de enskilda platserna, skulle anskaffas genom upplåning. Staden

och länet skulle dock icke på grund av sina bidrag erhålla någon del i

äganderätt till byggnader eller tomt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

Vad angår Stockholms stads och Stockholms läns delaktighet i sjukhuset,

hade träffats preliminärt avtal, enligt vilket av sjukhusets vårdplatser,

på sätt förut nämnts, 315 skulle avses för sjuka från staden och 110 för

sjuka från länet. För varje vårdplats skulle staden erlägga 18,000 kronor

och länet 17,000 kronor. Dessa belopp skulle anses täcka byggnadskostnad^’

och tomtavgift. För platsernas utrustning skulle särskild ersättning utgå.

Stadens bidrag till byggnadskostnaderna skulle alltså utgöra 5,670,000 kronor

och länets 1,870,000 kronor eller tillhopa 7,540,000 kronor. Dessa bidrag

skulle gäldas på det sättet, att staden och landstinget upplånade och till

staten utlånade de erforderliga beloppen, vilka staden och landstinget därefter

skulle hava att amortera. De årliga annuiteterna skulle fördelas

på vederbörandes vårddagar i form av s. k. platskostnadsavgift, som under

förutsättning av 40-årigt, 4 K procents amorteringslån skulle per säng och

dag utgöra för staden 2 kronor 68 öre och för landstinget 2 kronor 53 öre.

Genom lån skulle för de enskilda vårdplatserna anskaffas 2,325,004 kronor

att förräntas och amorteras genom inflytande vårdavgifter. Återstående

beloppet, 14,213,505 kronor, skulle bestridas medelst statsanslag.

Kostnaderna för sjukhusets utrustning beräknades till omkring 3,600,000

kronor, som skulle fördelas i vederbörlig proportion mellan staten, Stockholm

stad och Stockholms län ävensom jubileumsfonden.

Vad kostnaderna för sjukhusets drift beträffar, skulle dessa i första

rummet bestridas av inflytande vårdavgifter. För Stockholms stad och

län skulle därvid enligt det träffade preliminära avtalet gälla, att, i den

mån vårdkostnaderna icke kunde täckas genom patienternas egna legosängsavgifter,

staden respektive länet skulle erlägga vad som belöpte å antalet

vårddagar för stadens och länets sjuka; dock att dagskostnaden ej

finge överstiga den genomsnittliga vårdkostnaden under året, inberäknat

kostnaden för sjukhusets underhåll m. m., på stadens respektive länets egna

sjukvårdsinrättningar av motsvarande slag. I fråga örn de 204 för patienter

från riket i övrigt avsedda platserna skulle vederbörande patienter

själva gälda hela den fastställda legosängsavgiften; dock att hemlandstinget

skulle lämna vårdbidrag örn 2 kronor 50 öre för patienter, som insjuknat

i Stockholm eller i Stockholms län eller som, på grund av att lämplig

vård ej stöde att få å hemlandstingets sjukvårdsinrättningar, av vederbörande

lasarettsläkare remitterats till karolinska sjukhuset. Den del av

kostnaderna för sjukhusets drift, som icke täckes medels legosängsavgifter

eller omförmälda bidrag, skulle bestridas genom statsbidrag. Detta uppskattades

till omkring 560,000 kronor per år.

I propositionen hemställdes, att överenskommelse rörande samarbetet

för sjukhusets uppförande och drift måtte få träffas mellan staten, Stockholms

stad och Stockholms läns landsting i enlighet med de i propositionen

förordade samt av staden och landstinget godtagna bestämmelser. Vidare

begärdes godkännande av de föreslagna principerna för hyggnadsföreta
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majlis proposition Nr 154.

gets finansiering samt bemyndigande att vidtaga åtgärder för Norrbackaområdets

ianspråktagande, för markutbyte och tomtreglering.

För ifrågavarande byggnadsarbeten i första etappen begärdes anvisande

av ett extra reservationsanslag av 14,213,505 kronor, varav 300,000 kronor

för budgetåret 1030/1931 att användas till förberedande arbeten, uppgörande

av definitiva ritningar m. m. Av sistnämnda belopp avsågos högst

30,000 kronor till förberedande arbeten för en ny vanföreanstalt, åt vilken

enligt propositionen tomt skulle upplåtas å Norrbackaområdet.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition väcktes inom riksdagen tre

motioner (I: 333 och 341; II: 520), i vilka av olika skäl yrkades, att förslaget

icke måtte av riksdagen godtagas.

I sin skrivelse den 11 juni 1930 (nr 386), vari riksdagen anmälde sitt

beslut i anledning av omförmälda proposition och i ämnet väckta motioner,

anförde riksdagen bland annat följande:

I föreliggande ärende synes vara ostridigt, att karolinska institutet, landets

största medicinska undervisningsanstalt, är i trängande behov av

bättre, rymligare och mera modernt inrättade och utrustade lokaler för att

kunna meddela en fullgod läkarutbildning. Häremot har, såvitt riksdagen

kunnat finna, icke gjorts några invändningar av beskaffenhet att kunna

tillmätas betydelse. Detta behov har av riksdagen själv erkänts genom dess

uttalanden och beslut örn förberedande åtgärder i ämnet vid 1926 och 1927

årens riksdagar. Sålunda fann 1926 års riksdag en »skyndsam utredning»

örn ett nytt kliniskt sjukhus och nya lokaler för en medicinsk högskola

»synnerligen önsklig», och 1927 års riksdag upplät tomt för ändamålet.

Även i fråga örn sättet, varpå förbättrade undervisningslokaler borde beredas,

kan riksdagen i visst avseende redan sägas hava tagit ställning. Såväl

från institutets sida som ock av de sakkunnigkommissioner, som handhaft

frågans utredning, har med styrka hävdats den s. k. enhetstanken,

d. v. s. önskvärdheten att vid byggnadsplanernas realiserande alla de institutioner,

teoretiska och praktiska, av vilka karolinska institutet för sin

verksamhet är i behov, sammanföras till ett helt såsom en enda, sammanhängande

anläggning. Till denna tanke torde riksdagen få anses hava

givit sin anslutning, då riksdagen år 1927 beslöt att »till förläggningsplats

för uppförande av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm och nya lokaler för

karolinska institutet» upplåta det s. k. Norrbackaområdet. Det är vid sådant

förhållande naturligt, att de sedermera vidtagna både långvariga,

mödosamma och ganska dyrbara utredningarna inriktat sig på enhetstankens

förverkligande.

Riksdagen, som nu har att taga ställning till det föreliggande förslaget

till frågans definitiva lösning, har, med avseende å behovet av förbättrade

lokalförhållanden för karolinska institutet och dess kliniker samt åstadkommandet

av dylika genom de olika avdelningarnas sammanförande till

ett helt, icke av den lörcbragta utredningen funnit anledning frångå den

ståndpunkt, riksdagen sålunda tidigare härutinnan intagit. Fastmera har

riksdagen, av vad som i berörda hänseenden ytterligare förekommit, stärkts

i sin uppfattning om det synnerligen berättigade i kravet på drägligare

1930 års

riksdag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

yttre arbetsförhållanden för ifrågavarande medicinska högskola, och att

en lösning av frågan hör ske efter enhetstankens princip.

Vad särskilt sistnämnda spörsmål angår, har i motionen II: 520 och även

i motionen I: 333 dess berättigande eller nödvändighet dragits i tvivelsmål.

Häremot stå enhälliga uttalanden av karolinska institutets lärarkollegium

vid upprepade tillfällen sedan mer än tio år tillbaka och av ett flertal

offentliga utredningskommissioner, andra sakkunniga myndigheter onämnda.

Riksdagen vill särskilt hänvisa till den klargörande framställning av

enhetstankens betydelse, som givits av lärarkollegiet i dess senaste yttrande

i frågan och som finnes återgivet å sid. 30—31 i den kungl, propositionen.

Då det göres gällande, att denna fråga icke är tillräckligt utredd,

kan därför riksdagen ej finna, att denna mening är riktig. Olägenheterna

av den nuvarande splittringen såväl som det av läkarvetenskapens utveckling

betingade beliovet av ett även lokalt samband mellan de olika institutionerna

och klinikerna synas riksdagen tvärtom på ett auktoritativt

sätt klarlagda. I jämförelse härmed måste ett blott och bart påstående i

motsatt riktning, utan närmare motivering och utan stöd från sakkunnigt

håll, väga lätt.

Då riksdagen från nu angivna utgångspunkt går att granska det föreliggande

förslaget mera i detalj och de mot detsamma framställda invändningarna,

vill riksdagen ytterligare betona, att riksdagen finner de skäl,

som anförts för ett omedelbart avgörande av karolinska institutets byggnadsfråga,

så starka, att riksdagen anser ett vidare undanskjutande av

denna fråga icke vara försvarligt under annan förutsättning, än att någon

sådan utväg anvisas, vilken klart och otvetydigt innebär ur statens synpunkt

bestämda fördelar framför Kungl. Maj:ts förslag.

Mot förslaget har framför allt anmärkts, att detsamma icke tillräckligt

tager sikte på möjligheterna att genom samarbete med Stockholms stad

lösa lokalfrågan i syfte att dels vinna en kostnadsbesparing för statsverket,

dels ock erhålla bättre garantier för ständig tillgång till ett fullgott

sjukmateriel för undervisningen. I avseende härå har man särskilt erinrat

om 1926 års riksdags uttalande, att vid en utredning rörande överenskommelse

med Stockholms stad borde tagas i betraktande, huruvida icke i tilllämpliga

delar det s. k. Malmöhuslänssystemet kunde tjäna till ledning,

samt velat göra gällande, att vederbörande på denna punkt icke ställt sig

riksdagens anvisningar till efterrättelse.

Riksdagen vill då först med några ord beröra innebörden av detta system.

Vid sjukvårdsinrättningarna i Lund är länet sjukhusägare, staten

allenast bidragsgivare. Såsom å sid. 59 i propositionen angives, har staten

delvis bekostat sjukhusbyggnadernas uppförande, och vid senast verkställda

nybyggnadsarbeten hava byggnadskostnaderna bestritts till hälften

av staten och till hälften av landstinget. Staten har vidare under senare

år lämnat bidrag till driftskostnaderna för de vårdplatser, som upptagas

av utomlänspatienter, motsvarande det belopp av sjukhusets allmänna

dagskostnad, som överstiger 4 kronor 50 öre, och har därjämte svarat

för kostnaderna för legosängsavgifterna för 20 procent av underhållsdagarna

vid barnbördsavdelningen. Principen för statens bidrag i förevarande

fall synes — yttrar departementschefen — vara den, att staten bestrider

byggnads- och underhållskostnaderna för de särskilda lokaler och

övriga byggnadsanordningar, som betingas av sjukhusets undervisningsoch

forskningsuppgifter, samt täcker sjukhusägarens kostnader för de

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

vårdplatser, som äro behövliga för undervisningen men ej krävas för sjukvårdsområdets

eget behov.

Riksdagen vill icke förneka, att en lösning av förevarande byggnadsfråga

efter nu angivna linjer sannolikt skulle hava ställt sig ur statens

synpunkt ekonomiskt fördelaktigare. Men riksdagen har icke kunnat finna

ådagalagt, att denna väg är framkomlig utan enhetstankens uppgivande.

Riksdagen har undersökt de möjligheter, som kunna tänkas erbjuda sig

att till någon av stadens hittillsvarande sjukvårdsanstalter förläggande

institutioner och kliniker, som för karolinska institutets verksamhet aio

erforderliga, och enligt den uppfattning, vartill riksdagen kommit vid

dessa överväganden, står någon tomt, där alla dessa inrättningar med

möjlighet till framtida utvidgning skulle kunna inrymmas, icke till buds.

De under den offentliga diskussionen i sådant hänseende framkastade förslagen

synas riksdagen icke vara av den beskaffenhet, att de kunna anses

förtjänta av ett närmare övervägande och alltså utgöra tillräcklig anledning

till ett uppskov med frågans avgörande. Riksdagen vill tillägga, att

även om man frånginge enhetsprincipen så till vida, att karolinska institutets

teoretiska institutioner förlädes till annan plats än klinikerna, riksdagen

håller före, att det skulle möta stora svårigheter att å någon av

stadens för sjukhusinrättningar avsedda tomter finna tillräckligt utrymme

för institutets kliniker och därmed sammanhörande anstalter.

Med avseende å att 1926 års sjukhuskommission i sitt betänkande icke

närmare dryftat utvägen till en överenskommelse enligt Malmöhuslänslinjen

torde även böra beaktas, att då kommissionen hade att taga slutgiltig

ståndpunkt till frågan, 1926 års riksdags uttalande, som utgick från

sjukhusbyggnadssakkunnigas förslag av år 1925, efterföljts av 1927^ års

riksdags "beslut örn upplåtande av det staten tillhöriga Norrbackaområdet,

varigenom spörsmålet i så måtto kom i ett annat läge än förut, att kommissionen

hade skäl att taga för givet, att frågan skulle lösas enligt enhetsprincipen

och med staten såsom sjukhusföretagare. Kommissionen

synes vid sådant förhållande knappast haft anledning att framlägga utredning

rörande Malmöhuslänslinjen, då denna väl icke kan tänkas

tillämpad under annan förutsättning, än att kommunen är tomt- och alltså

också sjukhusägare.

En ytterligare omständighet, som synes utesluta möjligheten av någon

annan än staten såsom sjukhusföretagare i detta, fall, är garnisonssjukvårdsfrågan.

Enligt riksdagens mening tala starka skäl för ett nedläggande

av det nuvarande garnisonssjukhuset, vilket numera icke kan erhålla

full beläggning med militära patienter. Att ersätta detta sjukhus

med ett nytt särskilt militärsjukhus synes av ekonomiska och andra skäl

ej lämpligt. Under sådana förhållanden synes det riksdagen vara en lycklig

lösning av detta sjukvårdsproblem att samordna den militära sjukvården

i Stockholm med det nya kliniska sjukhuset, som därvid får en del

av sitt platsbehov fyllt. De invändningar mot en sådan organisation, som

gjorts från vissa militära myndigheter, förefalla riksdagen icke vara

bärande. Och det militära sjukvårdsmaterialets användbarhet för kliniskt

ändamål har vitsordats av den medicinska sakkunskapen. Örn man alitsa

i likhet med riksdagen utgår från att den föreslagna omorganisationen

bitr komma till stånd, synes det riksdagen uteslutet, att en dylik sa morganisation

skulle kunna inordnas i det kommunala sjukhusväsendet på ett

sådant sätt, att såväl statens, d. v. s. de speciellt militära och undervis
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

ningens, som ock samtidigt kommunens intressen kunde i tillbörlig grad

tillgodoses.

Vad angår invändningen att sjukmaterialet å det föreslagna sjukhuset

ej skulle kunna förväntas bliva fullgott för undervisningen eller ej tillräckligt

genom att anläggningen ej väsentligen byggde på det egna sjukvårdsområdets

behov, synes riksdagen dessa farhågor ogrundade. Bebyggelsen

i de trakter, där sjukhuset skulle hava sin plats, är synnerligen livlig

och visar en stark tendens till ökning. Samtidigt växer det allmänna

sjukvårdsbehovet i landet med stor hastighet. Av sistnämnda anledning

synes det riksdagen ej heller befogat att i tillkomsten av det nya kliniska

sjukhuset se ett hinder för utvecklingen av landsbygdens centrallasarett.

Bägge organisationsformerna komma otvivelaktigt att hava sitt fulla

existensberättigande och på erforderligt sätt komplettera varandra.

I fråga örn det förslag till avtal med staden och länet, som av Kungl.

Majit framlagts och till vilket staden anslutit sig, synes det riksdagen obestridligt

att, såsom ock av departementschefen framhålles, detta avtal är

för staten ekonomiskt fördelaktigare än sjukhusbyggnadssakkunnigas

tidigare förslag. Enligt sistnämnda förslag torde stadens bidrag kunna

uppskattas till omkring 15,300 kronor per säng; enligt nu föreliggande

förslag är det 18,000 kronor. Enligt sjukhusbyggnadssakkunnigas förslag

skulle staden svara allenast för halva skillnaden mellan dagskostnaden

(med frånräknande av undervisningskostnaderna) och legosängsavgiften;

enligt det nu framlagda förslaget kommer på staden hela denna skillnad.

Jämväl i övrigt synes det nuvarande avtalsförslagets bestämmelser vara

sådana, att man kan säga, att staden genom att godtaga desamma lagt i

dagen sitt intresse för att icke genom överdrivna anspråk förhindra frågans

avgörande. Man torde alltså med fog kunna göra gällande, att sistnämnda

förslag fyller den av 1926 års riksdag uppställda fordran på ett

avtal, som väsentligt bättre tillgodosåge statens intressen än sjukhusbyggnadssakkunnigas

förslag.

Vad riksdagen nu senast anfört innebär emellertid icke, att riksdagen

anser det föreliggande avtalsförslaget utan vidare böra godtagas. Härtill

återkommer riksdagen i det följande.

I kritiken mot Kungl. Majlis föreliggande förslag rörande det s, k.

karolinska sjukhuset har även framförts den anmärkningen, att varje utredning

saknades rörande de teoretiska institutionernas byggnadsbehov

och kostnaderna för beredande åt dem av nya lokaler. I anledning härav

vill riksdagen framhålla, att det här gäller ett synnerligen omfattande

byggnadsföretag, vilket man tänkt sig genomfört i tre olika etapper. Under

hela den tid, utredningen i ämnet pågått — mera än 10 är — har det

aldrig varit fråga örn annat än att i första hand tillgodose klinikernas

byggnadsbehov, och häremot har varken från karolinska institutets,

Kungl. Maj:ts eller riksdagens sida framförts någon erinran. Även institutets

teoretiska professorer hava enhälligt ställt sig på denna ståndpunkt.

Det ligger i sakens natur, att fullständiga nybyggnader för de teoretiska

institutionerna komma att kräva ganska avsevärda kostnader. Men att

redan nu uppgöra beräkningar för ett byggnadsföretag, som ligger så

långt i framtiden som detta, torde vara skäligen meningslöst. Då de, som

vid institutet bära ansvaret för den teoretiska utbildningen, samfällt förordat

frågans lösning på föreslaget sätt, måste det förutsättas, att de också

gjort klart för sig, att de teoretiska institutionerna tills vidare kunna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154. 9

hjälpa sig fram utan omfattande nybyggnader. Riksdagen kan därför

icke tillmäta ovanberörda invändning någon större betydelse.

Riksdagen anser sig härmed hava bemött de väsentligaste av de invändningar,

som framställts mot Kungl. Maj:ts förslag, utom vad angår

själva byggnadsförslaget, sådant det föreligger i de av arkitekten C.

Westman upprättade ritningarna med kostnadsförslag, ävensom avtalsförslagets

innehåll i och för sig.

I fråga örn byggnadsförslaget må erinras, att den av sjukhuskommissionen

beräknade kostnadssumman utgör 24.339,077 kronor och att departementschefen

genom uteslutning av den djurexperimentella avdelningen

och emanationslaboratoriet kunnat minska detta belopp till

24,078,509 kronor. I sistnämnda summa ingå ej cancerföreningens och jubileumsfondens

bidrag samt ej heller kostnaderna för vissa klinikchefers

bostadshus, vilka sistnämnda kostnader äro avsedda att helt bestridas

genom lån, som skulle förräntas och amorteras av inflytande hyresmedel.

Mot byggnadsförslaget hava särskilt i motionen I: 341 riktats åtskilliga

anmärkningar, och i motionen har påkallats uppskov med frågans avgörande,

för att nytt förslag i detta avseende må kunna föreläggas riksdagen

till nedbringande av kostnaderna och vinnande av en mera ändamålsenlig

planläggning av byggnaderna.

Riksdagen kan visserligen icke i allo dela de i berörda motion framförda

synpunkterna — sålunda synes den i motionen mot den radioterapeutiska

kliniken riktade kritiken icke befogad, örn hänsyn tages till utvecklingen

på detta område av medicinen och nödvändigheten att planera

denna del av sjukhusanläggningen så, att den motsvarar behovet för en

avsevärd tid framåt — men i övrigt torde åtskilligt av vad i motionen

anförts vara värt beaktande och i varje fall förtjänt att närmare övervägas.

Även riksdagen har den uppfattningen, att kostnadssumman är

hög, och håller före, att man med god vilja skall lyckas väsentligt nedbringa

densamma. Riksdagen kan emellertid icke finna nödvändigt, att

av denna anledning ett positivt avgörande i frågan uppskjutes. Enligt

vad riksdagen förvissat sig örn, äro de nu äskade 300,000 kronorna väsentligen

avsedda för sådana förberedande arbeten — planering av tomten,

väg- och ledningsarbeten m. m. — som kunna komma till utförande, oavsett

hur det slutgiltiga byggnadsförslaget kommer att te sig. Riksdagen

anser därför, att ett avgörande av frågan nu kan ske, oberoende av själva

byggnadsförslaget. I avseende å detta vill riksdagen hos Kungl. Majit anhålla,

att Kungl. Majit låter verkställa en överarbetning av nämnda förslag,

i syfte att kostnaderna för byggnaderna må väsentligt nedbringas.

En dylik revision får givetvis icke leda till ett eftersättande av ändamålsenligheten;

tvärtom är det angeläget att därvid även undersöka, örn ej

vissa ändringar möjligen kunna anses påkallade för att göra anläggningen

bättre lämpad för sitt ändamål. Berörda överarbetning torde med hänsyn

till sakens brådskande beskaffenhet böra föreläggas 1931 års riksdag.

Till frågan, huruvida det framlagda förslaget till avtal mellan staten

och Stockholms stad respektive län är sådant, att det nu hör av riksdagen

godkännas, har riksdagen ännu icke tagit ståndpunkt. Enligt riksdagens

mening hade det ur statens synpunkt varit önskvärt, att staden å det nya,

sjukhuset tagit i anspråk vårdplatser i avsevärt större utsträckning än

som skott. Härigenom skulle nämligen för staten kostnaderna för sjukhusanläggningen

oell dess drift givetvis komma att ställa sig billigare. Under

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

dc hittills med staden förda förhandlingarna har visserligen från stadens

sida framhållits, att staden icke har något egentligt intresse av Norrbackasjukhuset

såsom förläggningsplats för en del av sin sjukvård. Men riksdagen

kan icke frigöra sig från tanken, att nya överväganden av denna

sak möjligen skulle kunna giva ett annat resultat. Staden står veterligen

för närvarande inför nödvändigheten att på flera av sina sjukvårdsinrättningar,

hl. a. det Norrbackaområdet relativt närbelägna Sabbatsberg, företaga

omfattande ny- och ombyggnader. Enligt riksdagens tanke borde det

icke vara uteslutet, att staden vid nya förhandlingar kunde finna med sin

fördel förenligt att i samband med inskränkning av sin sjukvårdsverksamhet

på en eller annan av sina nuvarande sjukvårdsinrättningar belägga

ett större antal platser på det blivande kliniska sjukhuset å Norrbackaområdet.

Med hänsyn till vad nu anförts, synes det riksdagen, att då i allt

fall en överarbetning av byggnadsförslaget av riksdagen förutsatts, jämsides

med denna överarbetning nya underhandlingar i ämnet lämpligen

borde upptagas med staden, så att bägge dessa frågor kunde samtidigt på

nytt föreläggas 1931 års riksdag. Vid sådant förhållande torde det icke

vara tillrådligt, att riksdagen nu fastslår omfattningen av första etappens

utbyggnader utan lärer härmed böra anstå till nästkommande riksdag, då

detta spörsmål uppenbarligen måste bedömas med hänsyn tagen till resultatet

av de nya förhandlingarna med staden. Detsamma gäller naturligtvis

även frågorna om byggnadsföretagets finansiering och beviljandet av

för anläggningen erforderligt totalbelopp. Däremot torde vad riksdagen

nu beslutat icke utgöra hinder för ett godkännande vid denna riksdag av

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt, vilket riksdagen anser sig böra bifalla.

Under åberopande av vad sålunda anförts anmälde riksdagen, att riksdagen

dels beslutat

1) att ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska sjukhuset, samt nya

lokaler för karolinska institutets teoretiska institutioner skulle uppföras

å det s. k. Norrbackaområdet, vilket av 1927 års riksdag för ändamålet

upplåtits;

2) att det nuvarande garnisonssjukhuset i Stockholm skulle sammanslås

med karolinska sjukhuset i huvudsaklig överensstämmelse med de allmänna

grunder, som av chefen för försvarsdepartementet i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 14 mars 1930 förordats; samt

3) att de av chefen för ecklesiastikdepartementet i samma statsrådsprotokoll

omförmälda åtgärderna för Norrbackaområdets ianspråktagande

för markutbyte och för reglering av tomtgränsen skulle vidtagas;

dels ock till förberedande arbeten för karolinska sjukhuset anvisat för

budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor, av vilket

belopp högst 30,000 kronor finge disponeras för förberedande arbeten

för en ny vanföreanstalt å Norrbackaområdet.

Härjämte anhöll riksdagen i samma skrivelse, att Kungl. Maj:t täcktes

dels låta verkställa och till 1931 års riksdag framlägga en överarbetning

av föreliggande förslag till byggnader för karolinska sjukhuset, i syfte att

kostnaderna för byggnaderna måtte avsevärt nedbringas, dels ock låta

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

upptaga nya förhandlingar med Stockholms stad rörande samarbete för

sjukhusets uppförande och drift, i syfte att staden måtte å sjukhuset belägga

ett större antal platser än enligt det nu förevarande avtalsförslaget

samt för 1931 års riksdag framlägga det förslag, vartill dessa förhandlingar

kunde giva anledning.

Med föranledande av riksdagens nämnda skrivelse uppdrog Kungl. Förnyad

• • . . , « 7 utredning ev

Majit genom beslut den 14 juli 1930 åt en kommission att ej mindre upp- 1930 års sjuktaga

nya förhandlingar med Stockholms stad rörande samarbete för karo- husg1t°““is"

linska sjukhusets uppförande och drift, i syfte att staden måtte å sjuk- fråga om nya

huset belägga ett större antal platser än enligt det förevarande avtalsför- j.förhand^

slaget, än även verkställa en överarbetning av föreliggande förslag till stockholms

byggnader för sagda sjukhus, i syfte att kostnaderna för byggnaderna stad.

måtte avsevärt nedbringas; och skulle nämnda förhandlingar och överarbetning

verkställas i huvudsaklig överensstämmelse med de synpunkter,

som av riksdagen i dess nämnda skrivelse framhållits.

Med skrivelse den 28 november 1930 framlade härefter 1930 års sjukhuskommission

betänkande och överarbetat förslag rörande uppförande av

karolinska sjukhuset m. m. ävensom av arkitekten Westman upprättade

förslagsritningar m. m. till sjukhuset.

De förhandlingar, som sjukhuskommissionen för fullgörandet av denna

del av sitt uppdrag inledde med Stockholms stad, gåvo till resultat, att

Stockholms stads sjukhuskommitté förklarade sig för sin del icke kunna

tillstyrka någon som helst utökning av det antal platser vid rikssjukhuset,

som staden åtagit sig att bekosta.

Sjukhuskommissionen inledde liknande förhandlingar med sjukvårdsavdelningen

av Stockholms läns landstings förvaltningsutskott men även

dessa förhandlingar gåvo negativt resultat.

I propositionen nr 132 till 1931 års riksdag angående uppförande av Proposition

byggnader för karolinska sjukhuset m. m. anförde jag härom följande; riksdag.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava omfattande undersökningar

och förhandlingar förts såväl med Stockholms stad som med

Stockholms län i syfte att staden och länet måtte belägga ett större antal

platser på det blivande sjukhuset än det för 1930 års riksdag framlagda

avtalsförslaget innebar. Dessa förhandlingar hava emellertid lämnat

negativt resultat. 1 likhet med 1930 års sjukhuskommission måste jag

finna det beklagligt, att det ej varit möjligt att vinna vad riksdagen åsyftade

i nu förevarande hänseende. Jag nödgas sålunda inskränka mig att,

i anslutning till min företrädares i statsrådsämbetet till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 14 mars 1930 gjorda uttalanden på

denna punkt hemställa, att det förslag till avtal mellan staten å ena, samt

staden respektive länet, å andra sidan, som i propositionen till 1930 års

riksdag förordades, måtte godkännas av riksdagen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Förnyad

utredning av

1930 års sjukhuskommission

i fråga

om förslagets

överarbetning

i kostnadsbesparande

syfte.

Kungl. Maj:ts proposition Nr löd.

1930 års sjukhuskommission framhöll i fråga örn den andra delen av sitt

uppdrag, överarbetningen av förslaget till byggnader för karolinska sjuk

huset, inledningsvis i sitt betänkande, att den allvarligt bemödat sig att

efterkomma riksdagens önskan örn kostnadernas nedbringande. Detta hade

också enligt kommissionens mening lyckats i en omfattning, som måste

sägas vara betydande. Totalkostnaden för sjukhusets uppförande i första

etappen hade sålunda, som senare skall påvisas, nedbragts från 24,078,509

kronor till 21,319,050 kronor eller alltså med 2,759,459 kronor. Kostnadsminskningen

bade uppnåtts genom vissa ändringar i planläggningen, begränsningar

av åtskilliga utrymmen och förenklingar i byggnadssättet. I

vissa fall bade den förnyade granskningen givit kommissionen tillfälle att

vidtaga en del rättelser och ändringar, som medfört viktiga förbättringar.

Kommissionen framhöll vidare, att kommissionen enligt riksdagens

önskan jämväl tagit under närmare övervägande de anmärkningar mot

1926 års sjukhuskommissions förslag, som i den vid 1930 års riksdag väckta

motionen I: 341 framförts och som icke av riksdagen själv avvisats såsom

obefogade. Dessa anmärkningar hade bemötts av professorerna Gösta

Forssell och Einar Key i till kommissionen inlämnade promemorior, vilka

kommissionen fogat såsom bilagor till sitt betänkande och till vilka kommissionen

hänvisade. Såvitt kommissionen kunnat finna, hade professorerna

Forssell och Key i dessa promemorior visat, att den i berörda motion

framförda kritiken till övervägande delen antingen grundade sig på missuppfattning

av 1928 års förslag eller vöre, sakligt sett, ohållbar. I vissa

hänseenden bade dock i motionen gjorda erinringar ansetts befogade och

föranlett ändringar i förslaget.

I detta sammanhang framhöll kommissionen, att de vidtagna ändringarna

i 1928 års förslag skett i samråd med och godkänts av vederbörande

klinikchefer utom professor I. Holmgren, som avböjt att taga del av ändringsförslagen

under hänvisning till sina inlägg i riksdagen. Såvitt angår

garnisonsavdelningarna, apoteket och tandvårdsavdelningen, hade ändringsförslaget

granskats och godkänts av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse.

Enligt vad kommissionen vidare meddelade hade av kommissionen vidtagna

inskränkningar i radioterapeutiska kliniken (Konung Gustaf V:s

jubileumsfond) verkställts i samråd med representanter för jubileumsfonden

och för cancerföreningen.

Kommissionen lämnade härefter en allmän översikt över de besparingsåtgärder,

som kommissionen föreslagit. Kommissionen framhöll därvid,

att den vid sin överarbetning av 1928 års förslag till förnyad prövning

upptagit såväl planen för byggnadernas gruppering som använda byggnadstyper

och inre byggnadsanordningar och underkastat varje särskild

byggnad en detaljerad granskning i syfte att utröna, huruvida en kostnadsminskning

vore möjlig och dessutom större ändamålsenlighet kunde

ernås.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

Kommissionen redogjorde härefter för av kommissionen företagna åtgärder

för koncentration och minskning av byggnadsvolymen.

Ehuru i det sålunda överarbetade förslaget ej föreslagits någon ändring

beträffande omfattningen av första byggnadsetappen, ifrågasatte sjukliuskommissionen

i sammanhang med framläggande av kostnadsberäkningarna,

örn icke en undersökning borde komma till stånd för utrönande av

huruvida icke en psykiatrisk klinik borde uppföras redan i första etappen.

Kommissionen framhöll, att den av kommissionen i kostnadsberäkningarna

angivna sängkostnaden kunde ytterligare nedbringas genom att redan

i den första etappen medtaga flera kliniker än som i 1928 års förslag

förutsattes och att bland de kliniker, som härvid främst borde komma i

fråga, vore den psykiatriska och den pediatriska kliniken.

Körande den av kommissionen verkställda överarbetningen av förslaget

till byggnader anförde jag i ovannämnda proposition nr 132 följande:

I enlighet med det av 1930 års riksdag gjorda uttalandet har sjukhuskommissionen

haft att vid överarbetningen av det för 1930 års riksdag

framlagda förslaget angående uppförande av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm

söka genomföra en minskning av kostnaderna för sjukhusbyggnaderna

utan eftersättande av deras ändamålsenlighet eller eventuellt med

ökande av sjukhusanläggningens lämplighet för sin uppgift. Såvitt jag

kunnat finna, måste sjukhuskommissionen anses hava med det nu föreliggande

överarbetade förslaget, enligt vilket kostnaderna på sätt framgår

av de i det följande återgivna kostnadsberäkningarna nedbringats med

2,759,459 kronor, nått ett så gynnsamt resultat, som det överhuvudtaget

torde vara möjligt att vinna, därest sjukhuset skall kunna på ett tillfredsställande

sätt fylla sill dubbla uppgift såsom sjukvårdsinrättning och högskola

för utbildning av läkare.

Såsom av den härovan lämnade redogörelsen framgår, innebär det nu

föreliggande förslaget i fråga om omfattningen av den första etappen icke

någon ändring av vad som föreslagits i propositionen till 1930 års riksdag.

Sjukhuskommissionen har emellertid uttalat som önskvärt, att frågan örn

uppförande av den psykiatriska kliniken i första byggnadsetappen borde

göras till föremål för närmare utredning, ett önskemål, som understrukits

av såväl medicinalstyrelsen som karolinska institutets lärarkollegium.

Vad sjukhuskommissionen anfört synes mig värt beaktande, och har jag

för avsikt att låta närmare utreda denna fråga. En utredning på denna

punkt får dock givetvis ej fördröja sjukhusbyggets igångsättande. Skulle

den av mig tillämnade utredningen giva vid handen, att jämväl den psykiatriska

kliniken hör medtagas i första etappen torde intet hinder löreligga,

att riksdagen under byggnadstiden lättar beslut därom.

Jag erinrade nyss, att förslaget i fråga örn omfattningen av första etappen

icke innebär någon ändring i förhållande till 1930 års förslag. Båda

förslagen upptaga sålunda särskild tvättinrättning. Emellertid vill jag

omnämna, att fråga uppkommit angående samgående för karolinska sjukhuset

i en av Stockholms stad för samtliga sjukhus i staden planerad gemensam

tvättinrättning. Spörsmålet härom tarvar dock en närmare undersökning,

som jag anser snarast böra igångsättas, dag vill dock ej,

Proposition

tili 1931 års

riksdag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

innan resultatet av denna undersökning föreligger, förorda, att den för

karolinska sjukhuset beräknade tvättinrättningen nu uteslutes ur det föreliggande

förslaget. Skulle utredningen giva Vid handen, att en särskild

tvättinrättning för karolinska sjukhuset icke skulle befinnas erforderlig,

lärer tillfälle beredas att under byggnadstiden efter framställning till riksdagen

vidtaga härav betingade ändringar i nu föreliggande byggnadsprograms

omfattning och därmed sammanhängande kostnadsberäkningar.

Den av 1930 års sjukhuskommission åvägabragta kostnadsminskningen

har uppnåtts genom vissa ändringar i planläggningen, begränsningar av

åtskilliga utrymmen och förenklingar i byggnadssättet. Såsom framgår

av kommissionens förslag, har kommissionen från det förra programmet

borttagit vissa reservlokaler, vilka tänkts komma att erfordras först längre

fram i tiden. Emellertid torde de besparingar, kommissionen vidtagit,

väsentligen hänföra sig till åtgärder, som innebära faktiska nedskärningar

av de förut beräknade kostnaderna. Då den av kommissionen uppnådda

kostnadsminskningen synes mig hava ernåtts, utan att byggnadernas

ändamålsenlighet försämrats, anser jag mig böra förorda det av

kommissionen framlagda förslaget. De mindre detaljerinringar, som gjorts

av de i ärendet hörda myndigheterna, synas mig böra bliva föremål för

omprövning vid uppgörande av de definitiva ritningarna. Det torde böra

ankomma på den byggnadskommitté, som jag ämnar föreslå skola tillsättas

för handhavande av karolinska sjukhusets nybyggnad, att ytterligare

utreda hithörande förhållanden. I sitt utlåtande över det nu föreliggande

förslaget har byggnadsstyrelsen ifrågasatt, huruvida icke borde

tagas under övervägande, örn företaget skulle omhänderhavas av byggnadsstyrelsen

i samråd med representanter för medicinsk sakkunskap.

Med hänsyn till byggnadsföretagets stora omfattning anser jag det dock

både nödigt och lämpligt, att en särskild byggnadskommitté handhar

denna byggnadsväg^.

Jag vill framhålla, att denna byggnadskommitté torde böra bestå av

ett lämpligt antal av Kungl. Majit utsedda ledamöter, representerande

ekonomiska, medicinska och byggnadstekniska synpunkter, vartill torde

böra komma en representant för vardera Stockholms stad och Stockholms

län. Härjämte bör i kommitténs arbeten deltaga en representant för annéförvaltningens

sjukvårdsstyrelse och en av jubileumsfondens styrelse utsedd

representant i vad avser dem berörande byggnadsfrågor. För kommitténs

verksamhet bör gälla särskild av Kungl. Majit fastställd instruktion.

Byggnadskommittén torde antingen själv eller genom ett särskilt

arbetsutskott hava att såväl tekniskt som ekonomiskt omliänderhava de

arbeten, som äro förenade med planläggningen och utförandet av karolinska

sjukhuset. Kommittén hör sålunda ombesörja upprättande av definitiva

ritningar, kostnadsförslag och arbetsplan samt underställa desamma

Kungl. Majits prövning. Mindre ändringar i den fastställda planen

torde, därest de icke medföra ökade kostnader, kunna företagas av kommittén.

Kommittén bör vidare äga rätt att anställa arkitekt, sekreterare,

kassaförvaltare, kontrollanter och övrig för dess verksamhet erforderlig

personal.

Samtliga utgifter för den nu förordade byggnadskommitténs verksamhet

böra bestridas av de för sjukhusanläggningen beviljade medlen. Jag

vill härvid erinra, att såsom framgår av vad kommissionen anfört (sid. 41

och sid. 44, överst i det följande), dessa kostnader inräknats i den av kommissionen

beräknade totalkostnaden.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Marits proposition Nr 154.

Beträffande de företagna kostnadsberäkningarna lämnade 1930 års sjuk

huskommission följande redogörelse:

Vid beräkningen av kostnaderna för karolinska sjukhusets uppförande

enligt det nu överarbetade förslaget har kommissionen utgått från samma

priser, som lågo till grund för beräkningarna i 1928 års förslag. Härigenom

underlättas en jämförelse med detta förslag, och dessutom torde i

och för sig icke tillräcklig anledning kunna anses föreligga att vid ifrågavarande

beräkningar tillämpa andra beräkningsgrunder. Visserligen har,

sedan 1928 års förslag utarbetades, en viss prisstegring inträtt å ledningsoch

måleriarbeten, under det att priset å vissa materialier minskats. Med

hänsyn härtill, och då det gäller ett byggnadsföretag sådant som det här

förevarande, där byggnadsperioden kommer att sträcka sig över en avsevärd

tidrymd, har kommissionen icke ansett det vara nödvändigt att räkna

med dylika mer eller mindre tillfälliga fluktuationer i prisnivån i vidare

mån, än att kommissionen vid beräkningen av den erforderliga anslagssumman

avrundat denna uppåt från 21,319,050 kronor till 21,400,000 kronor.

Enligt ovan angivna, av kommissionen verkställda beräkningar skulle

totalkostnaden för utförande av det överarbetade förslaget komma att,

efter avdrag av på jubileumsfonden och cancerföreningen belöpande andel

samt med frånräknande av kostnaden för de två bostadshusen för sjukhusets

direktör m. fl., uppgå till 21,319,050 kronor.

Här nedan lämnas en sammanställning av byggnadskostnaderna enligt

nu föreliggande förslag. Till jämförelse har återgivits motsvarande sammanställning

enligt 1928 års förslag. Med hänsyn till att Kungl. Maj:ts

förslag till 1930 års riksdag icke upptog den pediatriska kliniken och den

djurexperimentella avdelningen samt emanationslaboratoriet, hava kostnaderna

för dessa institutioner jämte å desamma belöpande andelar i kostnaderna

för vägar, huvudrörledningar m. m. ej heller här medtagits. Kostnaderna

för bostadshus åt sjukhusets direktör m. fl. äro ej medräknade. I

sammanställningarna har ej, såsom skedde i 1926 års sjukhuskommissions

betänkande, särskilt för sig under varje huvudrubrik upptagits det allmännas

andel i jubileumskliniken; i stället har i en post avdragits det

totalbelopp, som enligt de olika förslagen avgår för jubileumsfondens och

cancerföreningens del.

De båda sammanställningarna te sig på följande sätt:

Byggnadskostnader...............

Kostnad för panncentral, uppvärmningsoch

ventilationsanläggningar, desinfektions-,

steriliserings- och maskintvätt
anläggningar

med tillbehör.......

Huvudrörledningar för pumpvarmvatten,

ånga, kondensvatten, gas, kall- och

varmvatten..................

Spillvatten- och dagvattenledningar med

rörgravar utanför tomten........

Spillvatten- och dagvattenledningar med

rörgravar inom tomten jämte övriga

rörgravar....................

kronor

1928 års

förslag

16,209,400: —

1930 års

förslag

13,709,327:

»

3,374,850: —

3,248,850:

2-

487,300: —

512,050:

»

98,000: —

98,000

»

162,000: —

143,100

1930 års sjukhuskommissions

kostnadsberäkningar

och

finansieringsförslag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

1928 års 1930 års

förslag förslag

Köksanläggning.................kronor 164,550: — 164,550: —

Elektrisk belysnings- och kraftanläggning,

hissar, elektrisk svagströmsanläggning,

åskledare och rikstelefonan
-

läggning....................

»

1,435,050

— 1,448,450

—

Kylanläggning.................

180,000

— 180,000

—

Väg utanför tomten..............

»

465,000

— 418,000

—

Vägar inom tomten, terrasseringar m. m.

»

846,800

— 561,000

—

Tomtens iordningställande........

»

230,000

— 200,000

—

Stängsel och grindar.............

45,000

— 45,000

—

Administration, arvoden och oförutsedda

utgifter.....................

2,132,388

— 1,865,388

—

Avgår för jubileumsfondens del......

kronor

kronor

25,830,338

1,751,829

— 22,593,715

— 1,274,665

—

kronor

24,078,509

— 21,319,050

—

Förestående sammanställningar utvisade, att den genom förut omtalade

inskränkningar och övriga förändringar vunna besparingen uppginge till

ett belopp av 2,759,459 kronor. Bostäderna för sjukhusets direktör m. fl.

kostade enligt 1928 års förslag 606,258 kronor. Motsvarande kostnad utgjorde

enligt det överarbetade förslaget 486,000 kronor. Medräknades även

denna kostnadsminskning, stege besparingen till 2,879,717 kronor.

Om totalkostnaden enligt nu föreliggande förslag, 21,319,050 kronor, fördelades

på sjukhusets 843 vårdplatser, bleve kostnaden per vårdplats

25,289 kronor. Erinras må, att motsvarande siffra enligt 1928 års förslag

utgjorde 28,563 kronor och enligt Alternativ I av det s. k. Gärdesförslaget

28,163 kronor.

Sjukhuskommissionen hade vidare belyst frågan örn kostnaderna för

karolinska sjukhuset i jämförelse med vanliga sjukhus och därvid lämnat

följande tablå över kostnaden för olika lokaler och arbeten vid karolinska

sjukhuset utöver vid vanliga sjukhus gängse.

Undervisningslokaler:

inom huvudkomplexet. . 24,204 m8 å kr. 47: 78 = 1,156,462

inom radioterapeutiska

kliniken......... 4,975 » » » 49: 23 = 244,920

inom patologiska institutionen.

.......... 10,200 » » » 51:87 = 529,740

Diverse bostäder inom

entrékomplexet..... 4,870 » » » 49:11 = 239,165

Diverse bostäder för gift

och ogift personal . . 1,140 » » » 51:83 = 59,088 2 229 375

Ökning av kliniklokaler på grund av undervisning:

inom huvudkomplexet. . 15,023 m8 å kr. 47: 78 = 717,798

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

inom radioterapeutiska

kliniken........ 736 m3 å kr. 49: 23 = 36,064

inom entrékomplexet . . 759 » » » 50: 71 = 38,489

Diverse lokaler, korridorer,

trappor, hissar m. m. 7,000 » » » 47:78= 334,460 1,126,811

Ökning av polikliniklokaler:

inom huvudkomplexet. . 9,214 m3 å kr. 47: 78 = 440,245

inom radioterapeutiska

kliniken......... 477 » » » 49:23 = 23,482 463,727

Samtliga ovannämnda lokalers del i ångpannehuset .... 294,742 4,114,655

För garnisonens administrationslokaler:

inom huvudkomplexet. . 2,304 m3 å kr. 47: 78 =

Garnisonens del i apotek

samt apoteksförråd i

entrékomplexet..... 1,853 » » » 50:71 =

Del i ångpannehus ....................

Lokaler inom kök, tvätt- och ångpannehus,

vilkas storlek beräknats med hänsyn till framtida

utvidgning av sjukhuset.

Reserv i kök.........................

» i tvätt och förråd................

» i ångpannehus ..................

110,851

93,965

15,589

225.000

110.000

125,000

220,405

460,000

Härtill kommer

Arbeten utom tomten (vägar och ledningar) 516,000

+ 9 % för administration, arvoden m. m..... 562,440

Halva kostnaden för inre vägar, planeringar, tomtens

iordningställande + 9 %............ 414,745

Ve av kostnaden för kulvertar, huvudrörledningar,

spillvattenledningar, elektriska huvudledningar

+ 9 % (utgörande samma del i kostnaden som

summan av ovan angivna kuber utgör del i

totala kuben)....................... 173,500 1,150,685

Summa kronor 5,945,745

Från totalkostnaden, 21,319,050 kronor, bör alltså vid en jämförelse med

kostnaden för uppförande av ett icke kliniskt sjukhus avräknas 5,945,745

kronor. Återstoden, 15,373,305 kronor, utgör det belopp, som vid en dylik

jämförelse bör upptagas lör karolinska sjukhusets del. Vid fördelning av

denna summa på de 843 vårdplatserna erhalles en sängkostnad av 18,236

kronor. Denna sängkostnad torde icke kunna anses hög för ett modernt

sjukhus av denna omfattning.

I detta sammanhang vill kommissionen framhålla, att då Stockholms

stads sjukhuskommitté i sin i andra kapitlet här ovan återgivna skrivelse

gör gällande, att stadens självkostnad per vårdplats vid blivande utbyggnad

»snarare under- än överstiger 10,000 kronor», härmed tydligen avses

vårdplatser, som erhållits genom tillbyggnad till redan förefintliga sjukhusanläggningar,

i vilket fall kostnaden naturligtvis alltid ställer sig avsevärt

längre jin vid ren nybyggnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 124 haft. (Nr 154.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. May.ts proposition Nr 154.

Vidare hade selidia skom missionen framhållit, att den av kommissionen

angivna sängkostnaden ytterligare kunde nedbringas genom att redan i

den första etappen medtaga flera kliniker än som i 1928 års förslag förutsattes,

då nämnda kostnad komme att sjunka i den mån som antalet vårdplatser

ökas.

I fråga om sjukhusbyggnadsföretagets finansiering anförde sjukhuskommissionen:
.

1 fråga örn byggnadsföretagets finansiering har kommissionen ansett

sig höra utgå från de beräkningsgrunder, som chefen för ecklesiastikdepartementet

funnit sig böra följa i propositionen till 1930 års riksdag. Med

hänsyn härtill tarvas allenast en omräkning i anledning av den minskning

i kostnadssumman, som den av kommissionen verkställda överarbetningen

av byggnadsförslaget medfört.

Totalkostnaden för den första byggnadsetappen, frånsett den del, som

skall bekostas av jubileumsfonden samt kostnaden för bostadshusen för

sjukhusets direktör m. fl., utgör enligt det överarbetade förslaget 21,319,050

kronor, vilket belopp kommissionen ansett sig böra avrunda uppåt till

21,400,000 kronor.

Härifrån skola till en början avgå stadens och landstingets bidrag, tillhopa

7,540,000 kronor. Vidare skola kostnaderna för de 106 enskilda vårdplatserna

bestridas genom upptagande av lån att förräntas och amorteras

genom inflytande vårdavgifter. Enligt vederbörande departementschefs

uttalande i propositionen skola dessa platser deltaga i byggnadskostnaderna

med ett belopp, motsvarande den genomsnittliga kostnaden per vård

plats för hela sjukhuset, d. v. s. med 18,236 kronor per säng. Deras bidragskulle

alltså utgöra (106 X 18,236 =) 1,933,016 kronor, vilket belopp jämväl

bör avräknas från totalkostnaden. Återstående beloppet, 11,926,984 kronor,

skulle utgöra statens kostnader för karolinska sjukhuset. Motsvarande

kostnad enligt Kungl. Maj:ts proposition till 1930 års riksdag var 14,213,505

kronor.

Med den i propositionen angivna byggnadstiden av omkring 8 år synes

byggnadskostnaden lämpligen böra fördelas enligt följande tablå.

Tablå över erforderliga belopp under byggnadstiden och deras fördelning

Anslag

Anslag från

Anslag från

Genom lån

år

från

Stockholms

Stockholms

(106 enskilda

Summa

riksdagen

stad

län

vårdpl.)

i.....

300,0001

—

—

—

300,000

2.....

1,500,000

—

—

—

1,500,000

3.....

1,900,000

1.100,000

400,000

350,000

3,750,000

4.....

1,900,000

1,100,000

400,000

350,000

3,750,000

5.....

1,900,000

1,100,000

400,000

350,000

3,750,000

6.....

1,900,000

1,100,000

400,000

350,000

3,750,000

7.....

1,900,000

1,270,000

270,000

350,000

3,790,000

8.....

626,984

—

—

183,016

810,000

11,926,984

5,670,000

1,870,000

1,933,016

21,400,000

Då det är möjligt, att en kortare byggnadstid än 8 år kan medföra vissa

besparingar i byggnadskostnaderna, synes frågan härom förtjänt att tagas

under övervägande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

Beträffande dessa frågor anförde jag för egen del i propositionen nr 132

bland annat följande:

De av 1930 års sjukhuskommission gjorda beräkningarna av kostna

derna för den nya sjukhusanläggningen, vilka beräkningar i det stora hela

jämväl vitsordats av byggnadsstyrelsen, giva icke anledning till någon

erinran från min sida. I annat sammanhang har jag med anledning av

vissa mindre detaljanmärkningar mot det föreliggande förslaget förordat,

att desamma i samband med definitiva ritningars uppgörande tagas under

omprövning. Under byggnadstiden måste man ock räkna med att vissa

mindre justeringar kunna visa sig ofrånkomliga. Med hänsyn såväl härtill

som ock till möjligen uppstående fluktuationer i den allmänna prisnivån

kunna de föreliggande kostnadsberäkningarna givetvis icke betraktas

såsom fullt definitiva. Jag förutsätter dock, att vid de definitiva ritningarnas

uppgörande och vid byggnadsarbetets utförande den av mig

förordade byggnadskommittén allvarligt bemödar sig att, så vitt möjligt

är, nedbringa byggnadskostnaderna. Med anledning härav torde det

kunna förväntas, att byggnadskostnaderna icke komma att överstiga de

av sjukhuskommissionen angivna.

Även med det nu överarbetade förslaget äro onekligen kostnaderna för

karolinska sjukhuset avsevärda. På sätt redan min företrädare i statsrådsämbetet

framhöll vid framläggande av sjukhusförslaget till 1930 års

riksdag, är det emellertid naturligt, att kostnaderna för en anläggning som

den nu ifrågavarande, vilken skall tjäna såväl sjukvårdens som undervisningens

och den medicinska forskningens intressen, måste hliva betydande.

Den utredning, som 1930 års sjukhuskommission förebragt på denna punkt,

understryker enligt min mening på ett övertygande sätt vad som härutinnan

uttalades i propositionen till 1930 års riksdag. Sjukhuskommissionen

beräknar, att av totalkostnaden för karolinska sjukhuset 5,945,745

kronor direkt betingas av sjukhusets undervisnings- oell forskningsuppgifter.

Dragés detta belopp från den beräknade totalkostnaden, 21,319,050

kronor, återstår ett belopp av 15,373,305 kronor. Fördelas denna summa

på var och en av de 843 vårdplatserna, erhålles en kostnad per vårdplats

av 18,236 kronor.

Denna summa skulle enligt kommissionens beräkning motsvara kostnaden

per vårdplats å karolinska sjukhuset, örn detta skulle uppföras uteslutande

såsom sjukvårdsanstalt utan uppgift att tjäna undervisningen,

och skulle således kunna användas vid en jämförelse med byggnadskostnaderna

för ett kommunalt sjukhus i Stockholm av motsvarande storlek.

Såsom jag ovan nämnt, framhåller kommissionen, att det vid utförande

av en sådan jämförelse icke möter större svårighet att beräkna själva

undervisningslokalernas kubikinnehåll och kostnad, under det att det däremot

är vida svårare att exakt beräkna, huru stor del av utrymmet inom

sjukvårdslokalerna, som kan anses oundgängligen nödvändigt för själva

sjukvårdens behov, och huru stor del därav, som tillkommer på grund av

undervisningens krav. Under diskussionen örn det karolinska sjukhuset

har den anmärkningen framställts, att 1930 års sjukhuskommission skulle

hava räknat med för stort totalt utrymmesbehov per vårdplats å ett icke

kliniskt sjukhus i Stockholm.

Proposition

till 1931 års

riksdag.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

Då icke någon större sjukhusbyggnad under senare år blivit utförd inom

Stockholm, är det ej möjligt att vid dessa beräkningar stödja sig på praktisk

erfarenhet av sjukhusbyggnad därstädes. Det är icke heller möjligt

att utan vidare beräkna det totala utrymmesbehovet per säng å ett stort

icke kliniskt sjukhus i Stockholm med ledning av erfarenheten från nybyggnader

för mindre och medelstora lasarett i landsorten.

För att emellertid erhålla någon ledning vid bedömandet av denna fråga

har jag ansett mig böra inom departementet låta utföra en jämförelse med

ett nyligen uppfört centrallasarett med specialavdelningar och har för

detta ändamål valt lasarettet i Norrköping, som allmänt ans^s vara synnerligen

ekonomiskt uppfört.

Denna utredning ger vid handen, att det totala utrymmet per vårdplats

inom karolinska sjukhuset — oavsett det för undervisningen beräknade

utrymmet — uppgår till 340,7 m3, under det att motsvarande utrymme i

Norrköping är 242 m3.

Granskar man närmare de för olika ändamål avsedda utrymmena, finner

man, att skillnaden i kubikinnehåll per vårdplats beror till största

delen, nämligen cirka 50 m3, därpå, att vid karolinska sjukhuset beräknats

väsentligen större sjukvårdspersonal i överensstämmelse med erfarenheten

från Stockholms stads sjukhus. Den nämnda differensen beror vidare

därpå, att större utrymme beräknats för undersöknings- och behandlingslokaler

vid polikliniker, röntgendiagnostisk avdelning, gymnastisk avdelning,

förlossningsavdelning, operationsavdelningar, bad- och ljusbehandlingsavdelningar,

vartill kommer den radioterapeutiska klinikens behandlingsavdelningar.

På alla dessa avdelningar ställas väsentligen större anspråk vid ett

stort sjukhus i Stockholm — särskilt med hänsyn till dess stora polikliniska

verksamhet. Utrymmet för dessa lokaler är vid karolinska sjukhuset

beräknat till cirka 35 m3 per vårdplats mer än i Norrköping. Återstoden

av differensen beror därpå att vid sjukhuset i Norrköping cj uppförts

tvättinrättning, samt att man vid karolinska sjukhuset räknat med

reservutrymme inom ekonomilokalerna för närmast kommande kliniker

samt planlagt verkstäder för sjukhusets behov.

Utrymmet för vårdavdelningar och övriga ovan ej nämnda lokaler upptager

på båda sjukhusen ungefär samma kubikinnehåll per vårdplats.

Det för karolinska sjukhuset såsom sjukvårdsanstalt — oavsett undervisningens

krav av lokaler — beräknade utrymmet torde av anförda skäl

med fog kunna anses motsvara vad som behöves för ett i Stockholm beläget

centralsjukhus med specialavdelningar. Mot den av kommissionen

beräknade fördelningen av byggnadskostnaderna mellan undervisningens

och sjukvårdens områden torde vid nu angivna förhållanden icke vara

något att erinra.

Till nyss angivna totalkostnad å 21,319,050 kronor komma dessutom, såsom

framhölls i iörslaget till 1930 års riksdag (sid. 227 i propositionen nr

232), kostnader för utrustning beräknade till cirka 3,600,000 kronor och avsedda

att fördelas i vederbörlig proportion mellan staten, Stockholms stad

och Stockholms län ävensom jubileumsfonden. I avseende å finansierandet

av det blivande sjukhusets drift ansluter jag mig till min företrädares

i statsrådsämbetet därom gjorda uttalanden och tillåter mig att hänvisa

till vad härutinnan anfördes i propositionen nr 232 till 1930 års riksdag.

Den av sjukhuskommissionen framlagda finansieringsplanen, mot vil
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

ken i de avgivna yttrandena icke några anmärkningar gjorts, föranleder

erinran från min sida allenast i fråga örn det för budgetåret 1931/1932 beräknade

anslagsbeloppet. Med hänsyn till svårigheterna att för nästkommande

budgetår tillgodose anslagskraven i alla avseenden har jag ansett

mig icke kunna för samma budgetår förorda högre belopp än det av mig

i statsverkspropositionen till 1931 års riksdag under punkt 126 av åttonde

huvudtiteln för budgetåret 1931/1932 beräknade beloppet 750.000 kronor.

Därest från den på staten ankommande, beräknade totalkostnaden 11,926.984

kronor dragés det för innevarande budgetår beviljade anslaget å 300,000

kronor, återstår alltså ett belopp av 11,626,984 kronor, som erforderligt för

sjidvhusbygget enligt det föreliggande förslaget.

Såsom av vederbörande departementschefer framhölls vid framläggande

av sjukhusförslaget till 1930 års riksdag, torde det vara erforderligt att

under byggnadstiden närmare utreda vissa med sjukhusbygget sammanhängande

spörsmål. Med anslutning till vad vederbörande departementschefer

vid detta tillfälle uttalade i hithörande frågor vill jag sålunda erinra

örn, att det torde vara erforderligt, att under byggnadstiden sjuksköterskefrågan

och de åtgärder, som lämpligen böra företagas för att

tillgodose behovet av sjukvårdspersonal, upptagas till närmare utredning.

Av 1926 års sjukhuskommission framlagt förslag att, intill dess en — först

i en andra byggnadsetapp tilltänkt — hud- och könsklinik blir uppförd

vid karolinska sjukhuset, vård för garnisonens könssjuka anordnas å Göta

livgardes sjukhus, synes jämväl böra göras till föremål för ytterligare utredning.

I och med garnisonssjukhusets överflyttning till karolinska sjukhuset

kommer den nuvarande tandpolikliniken vid garnisonssjukhuset att

automatiskt överflyttas till karolinska sjukhuset. Med denna anordning

synes det böra undersökas, huruvida icke en av medicinalstyrelsen i dess

yttrande över 1926 års sjukhuskommissions förslag ifrågasatt samorganisation

med tandläkarinstitutet bör komma till stånd. Vidare torde av

arméförvaltningen i yttrande över sistnämnda sjukhusförslag framfört

yrkande, att frågan örn de militära överläkarnas och amanuensernas

tjänstgörings- m. fl. förhållanden borde göras till föremål för närmare utredning,

böra vinna beaktande.

I detta sammanhang vill jag meddela, dels att jämlikt Kungl. Maj:ts

bemyndigande tillkallad sakkunnig för utredning rörande pediatriska kliniker

i Stockholm den 26 november 1930 avgivit utredning i ämnet, ove]''

vilken utredning infordrade yttranden dock ännu ej avgivits, dels ock att

Kungl. Majit den 6 februari 1931 meddelat beslut om expropriation av det

av svenska jägarförbundet disponerade skjutbaneområdet, vilket ingår i

sjukhusbyggets tomtområde.

Jag vill slutligen i detta sammanhang erinra därom, att i diskussionen

örn karolinska sjukhuset den åsikten gjorts gällande, att man bort i kostnadsberäkningen

för sjukhuset även taga hänsyn till de kliniker, vilka

skulle tillkomma i företagets senare byggnadsetapper, d. v. s. närmast de a

serafimerlasarettet befintliga klinikerna. Härtill vill jag emellertid framhålla,

att serafimerlasarettet med riksdagens medverkan undergått en ge

nomgripande ombyggnad och modernisering, varvid man utgått från att

lasarettet såsom självständigt sjukhus skulle bestå en avsevärd tid framåt.

Enligt gällande kontrakt är lasarettet skyldigt att till Stockholms stads

förfogande ställa 200 platser u därvarande kliniker. En reglering av hit

hörande förhållanden synes vid angivna omständigheter icke nu böra

s. 22 Kontrollera mot PDF

Riksdagens

skrivelse den

28 maj 1931.

22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

komma till stånd och torde i varje fall rimligtvis icke kunna inverka på

det nu föreliggande förslaget.

I sin skrivelse den 28 maj 1931 (nr 286), vari riksdagen anmälde sitt beslut

i anledning av omförmälda proposition nr 132 och i ämnet väckta

motioner, anförde riksdagen bland annat följande:

Karolinska institutets byggnadsfråga fick, efter att under många år

hava varit föremål för ingående utredningar och sedan förberedande åtgärder

vid olika tillfällen beslutats av Kungl. Majit och riksdagen, år

1930 sin principiella lösning, i det att riksdagen då bestämde, att för institutets

behov ett nytt kliniskt sjukhus samt nya lokaler för institutets

teoretiska avdelningar skulle uppföras å det s. k. Norrbackaområdet i

Solna socken invid Stockholm. Härmed hade riksdagen tagit slutgiltig

ställning till själva huvudsaken. Vad åter angår sättet för realiserandet

av detta omfattande byggnadsföretag, påkallade 1930 års riksdag förnyad

utredning i två olika hänseenden, nämligen dels rörande möjligheten att

åvägabringa ett sådant avtal med Stockholms stad, som innebar ett övertagande

från stadens sida av ett större antal vårdplatser å det nya sjukhuset

än enligt det då föreliggande preliminära avtalet, dels ock i fråga

örn byggnadsförslaget, för vilket kostnaderna enligt riksdagens mening

borde genom en överarbetning väsentligt nedbringas.

Resultatet av den begärda nya utredningen föreligger nu i Kungl. Majrts

ifrågavarande proposition, varav inhämtas, att utredningen verkställts i

överensstämmelse med de av riksdagen givna direktiven. Tyvärr har den

samma i det förra avseendet lämnat ett negativt svar, i det att Stockholms

stad ställt sig avvisande gentemot anbudet att redan nu övertaga ett större

antal vårdplatser. Tanken härpå får vid sådant förhållande givetvis tills

vidare skjutas åt sidan. I det senare hänseendet däremot har den nya utredningen

varit mera framgångsrik. En kostnadsbesparing av väsentligt

mer än 2 millioner kronor har vunnits, och därtill kommer, att överarbetningen,

enligt vad av sakkunniga bedömare vitsordats, i vissa avseenden

lett till förbättringar av byggnadsförslaget rent sjukhustekniskt sett. Riksdagen

anser sig böra särskilt framhålla, att den genom minskning av reservlokaler

gjorda besparingen utgör endast en ringa del, knappast en

tiondel, av den totala kostnadsminskningen, och att den ojämförligt största

besparingen skett genom reduktion av byggnadskuben (med omkring 11

procent), ett mera koncentrerat byggnadssätt samt billigare byggnadskonstruktioner.

Av kostnadsminskningen hänför sig visserligen ett belopp av

281,024 kronor till en av 1930 års sjukhuskommission företagen nedsättning

av å-priserna för grunder och bjälklag, vilka beräknats för högt i det förra

förslaget, men även örn denna summa frånräknas, uppgår likväl besparingen

till närmare 2 lA millioner kronor.

Nu senast påpekade förhållanden äro i och för sig ägnade att väcka tillfredsställelse.

Å andra sidan synes det emellertid förklarligt, att då det

gäller ett byggnadsföretag av den omfattning, varom här är fråga — en

ligt de nya beräkningarna skulle totalkostnaden för första etappens byggnader,

frånsett utrustningskostnaderna, uppgå till 21,400,000 kronor, varav

statens andel skulle utgöra i runt tal 11,900,000 kronor — förslaget, trots

vidtagna nedskärningar och förbättringar, utsättes för kritik, och att ett

ingående övervägande sker, beträffande frågan huruvida ej ytterligare

besparingar kunna vidtagas utan ändamålsenlighetens eftersättande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

Den granskning riksdagen underkastat förslaget, Ilar icke givit stöd för

den uppfattningen, att förslaget även i det reviderade skick, vari det nu

föreligger, skulle vara onödigt omfattande. Det beräknade platsantalet

kommer enligt riksdagens övertygelse att väl motsvara behovet vid den

tid, då sjukhuset står färdigt, och något slöseri med utrymmen eller eljest

i fråga om byggnadernas anordning och arkitektoniska utstyrsel har icke

kunnat påvisas. Riksdagen vill dock ingalunda göra gällande, att förslaget

är sådant, att icke genom förändringar under byggnadsarbetets fortgång

förenklingar och besparingar ävensom förbättrade anordningar

kunna tänkas. Dylika förändringar förutsättas även i den kungl, propositionen

skola bliva möjliga, och riksdagen utgår från att ledningen av

byggnadsarbetena skall så organiseras, att garantier erhållas för ett tillbörligt

beaktande av besparingsintresset. Härtill återkommer riksdagen i

det följande. Vid sin prövning av det överarbetade byggnadsförslaget Ilar

riksdagen emellertid icke funnit anledning till sådana anmärkningar mot

detsamma, att skäl föreligga att ställa sig avvisande däremot. Tvärtom

bär riksdagen fått det intrycket, att förslaget i stort sett förtjänar att

bliva godtaget såsom den plan, efter vilken i huvudsak den stora sjukhus - anläggningen bör komma till utförande.

Då riksdagen alltså anser sig kunna medgiva, att karolinska sjukhuset

i sin första etapp kommer till utförande i huvudsak på det sätt. som framgår

av det överarbetade byggnadsförslaget, vill riksdagen likväl vid detta

medgivande knyta ett betydelsefullt villkor. Enligt departementschefens

mening borde byggnadsförslaget handhavas av en särskild kommitté, vilken

skulle tillsättas av Kungl. Maj:t och bestå av representanter för »ekonomiska,

medicinska och byggnadstekniska synpunkter» samt för Stockholms

stad och Stockholms län ävensom för arméiorvaltningens sjukvårdsstyrelse

och jubileumsfonden. Denna kommitté skulle äga företaga mindre

ändringar i byggnadsplanen, därest de icke medförde ökade kostnader.

Departementschefen yttrar vidare örn kommitténs verksamhet, att han förutsätter,

att vid de definitiva ritningarnas uppgörande och vid byggnadsarbetets

utförande byggnadskommittén allvarligt bemödar sig att, så vitt

möjligt är, nedbringa byggnadskostnaderna. Även riksdagen anser det

lämpligast att, då det gäller ett så omfattande byggnadsföretag som det

nu förevarande, där det dessutom är nödvändigt att stå i en nära kontakt

med i medicinska och sjukvårdsfrågor sakkunniga personer, byggnadsföretaget

omhänderhaves av en särskild kommitté, liksom i flera liknande

fall tidigare skett. Denna kommitté vill riksdagen emellertid — utöver de

åligganden, som i allmänhet böra påvila ett sådant organ och som i propositionen

berörts — tillägga en alldeles speciell uppgift. Riksdagen anser

det nämligen icke tillräckligt med en helt generell anmaning till kommittén

att söka ernå besparingar i kostnaderna; enligt riksdagens mening

bör såsom en av kommitténs viktigaste funktioner uttryckligen stadgas,

att kommittén skall oavlåtligen genom i god tid verkställda undersökningar

och beräkningar st ritva att åstadkomma alla de förenklingar och

besparingar, som äro förenliga med en ändamålsenlig anordning av sjukhusanläggningen.

Denna kommitténs besparingsfunktion bör på lämpligt

sätt komma till uttryck även i det sätt, varpå kommittén organiseras

och sammansättes. Kommittén bör icke göras alltför omfattande, men

nödvändigt är enligt riksdagens åsikt att besparingsintresset i densamma

erhåller en eller flera särskilda representanter. Det torde vara förtjänt

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.is proposition Nr 154.

att övervägas, om ej detta intresse bäst tillgodosåges, därest — utom fackkunskapen

— jämväl det praktiska lekmannaförståndet bleve i kommittén

företrätt.

Såsom departementschefen framhållit, bör det tillkomma byggnadskommittén

att på egen hand vidtaga mindre ändringar i byggnadsplanen, som

ej äro ägnade att medföra ökade kostnader. Skulle det däremot bliva fråga

örn mera genomgripande omläggningar, vilket väl med ett företag av

denna art och omfattning måste antagas komma att inträffa, bör det givetvis

åligga kommittén att underställa saken Kungl. Maj:ts prövning. Pä

Kungl. Maj:t ankommer sedermera att avgöra, huruvida frågan är av beskaffenhet

att böra hänskjutas till riksdagen. Genom att år för år anvisningar

å byggnadsanslaget måste äskas hos riksdagen, blir riksdagen i tillfälle

att steg för steg följa och kontrollera byggnadsarbetenas fortskridande.

Härvid har riksdagen möjlighet att tillse, att de ekonomiska syn

punkterna vederbörligen beaktats och att i övrigt företaget skötes på ett

rationellt sätt. I detta sammanhang vill riksdagen framhålla angelägenheten

av att när byggnadsarbetena igångsättas detta sker på ett sådant

sätt i fråga om den ordning, i vilken de olika byggnaderna komma till utförande,

att ej eventuella besparingsåtgärder försvåras eller förhindras.

Riksdagen håller före, att den blivande byggnadskommittén näppeligen

kommer att kunna på ett tillfredsställande sätt sköta sin uppgift, örn den

ej genom en generalplans upprättande gör klart för sig redan från begynnelsen,

huru de olika delarna av tomtområdet lämpligen böra disponeras

och huru hela anläggningen en gång i stora drag skall te sig i färdigt skick.

Det synes önskvärt, att riksdagen får taga del av denna plan, då riksdagen

nästa gång har att pröva frågan örn anvisande av medel för sjukhusan

läggningen.

Nu anförda synpunkter och önskemål beträffande byggnadskommittén

förväntar riksdagen skola bliva behörigen iakttagna vid kommitténs organiserande

och under dess arbete.

I likhet med departementschefen anser riksdagen, att kostnaderna för

nämnda kommitté — vilka kostnader riksdagen förutsätter skola hållas

inom måttliga gränser — böra bestridas av byggnadsanslaget. Så bör för

övrigt över huvud taget ske med alla återstående utgifter för utredningar

av olika slag, som skett i och för ifrågavarande anläggning.

De verkställda kostnadsberäkningarna kunna uppenbarligen icke vara

annat än av approximativ beskaffenhet. Då riksdagen beviljar det äskade

byggnadsanslaget, 11,626,984 kronor, vill riksdagen emellertid betona, att

riksdagen icke endast betraktar denna summa som en maximisiffra, beträffande

vilken under inga omständigheter något överskridande må ifrågakomma,

utan även räknar med att hela beloppet ej skall bliva behövligt

för de angivna ändamålen.

I fråga örn företagets finansiering ansluter sig Kungl. Maj:ts nu föreliggande

förslag till det förslag, som härutinnan förelädes 1930 års riksdag,

med de ändringar allenast, som betingas av den lägre kostnadssumma,

vartill den nya utredningen kommit. Riksdagen har ansett sig böra bifalla

vad i förevarande avseende av Kungl. Majit föreslagits. Dock finner riksdagen

nödigt att på en punkt göra ett förtydligande uttalande, nämligen i

fråga örn erläggandet av s. k. platskostnadsavgift för de 204 för »landet i

övrigt» avsedda vårdplatserna. Enligt Kungl. Majits förslag skulle vederbörande

sjukvårdsområden — frånsett Stockholms stad och län — vara be
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

friade från att betala sådan avgift. Däremot framgår det icke fullt klart

av propositionen, huru det i detta hänseende skulle ordnas för Stockholms

stad och Stockholms län. Enligt riksdagens mening föreligga inga skäl att

låta staden och länet komma i åtnjutande av dylik befrielse från platskostnadsavgift,

utan de böra i den mån, de belägga omförmälda 204 platser,

gälda nämnda avgift på sätt ursprungligen varit avsett även för övriga

sjukvårdsområden.

Det iirågasatta samarbetet med jubileumsfonden och cancerföreningen

finner riksdagen vara för staten fördelaktigt och anser sig därför böra

godkänna förslaget i denna del. Då i fråga örn Stockholms stad och Stockholms

län det icke visat sig möjligt att erhålla gynnsammare villkor än

enligt förut upprättat preliminärt avtal, torde annan utväg icke erbjudas

än att godtaga även vad härutinnan föreslagits.

I övrigt föranleder Kungl. Maj:ts förslag icke någon erinran från riks

dagens sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts anmälde riksdagen, att riksdagen,

bland annat,

dels beslutat

att uppförandet av det nya kliniska sjukhus, benämnt karolinska sjukhuset,

varom 1930 års riksdag fattat beslut, skall — med beaktande av vad

riksdagen härutinnan ovan anfört — i huvudsaklig överensstämmelse med

av arkitekten E. C. Westman år 1928 upprättade, numera överarbetade rit

ningar och kostnadsförslag i första byggnadsetappen omfatta:

a) följande kliniker med polikliniker, nämligen en medicinsk, en kirurgisk,

en radioterapeutisk, en oftalmologisk, en oto-laryngologisk och en

obstetrisk-gynekologisk klinik, ävensom ett röntgendiagnostiskt institut;

b) följande för klinikerna gemensamma inrättningar, nämligen isoleringsavdelning,

tandpoliklinik, centrallaboratorium, badavdelning, gymnastikavdelning,

apotek, desinfektionsavdelning, kök och matsalar, tvätt

inrättning, begravningskapell, personalbostäder, förråds- och verkstadslokaler

ävensom ångpanneanläggning; samt

c) en patologisk institution;

att med den radioterapeutiska kliniken skall sammanföras cancerföreningens

i Stockholm nuvarande vårdanstalt för kräftsjuka, radiumhemmet,

ävensom forskningsavdelningar, allt i huvudsaklig överensstämmelse

med de riktlinjer, som en av Hans Maj:t Konungen tillsatt kommitté i betänkandet

den 23 maj 1929 angivit och som av honom godkänts, samt i enlighet

med den närmare överenskommelse, som Kungl. Majit kan komma

att träffa med styrelserna för jubileumsfonden och cancerföreningen;

att avtal må träffas rörande samarbete för sjukhusets uppförande och

drift mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting i enlighet

med av chefen för ecklesiastikdepartementet i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 14 mars 1930 förordade samt av staden och

landstinget godtagna bestämmelser;

att byggnadsföretaget skall — med beaktande av vad riksdagen härut
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

innan ovan anfört — finansieras i huvudsaklig överensstämmelse med de

av nämnda departementschef i samma statsrådsprotokoll förordade grunderna

;

dels ock i enlighet härmed till ifrågavarande byggnadsarbeten i första

etappen samt till bestridande av utgifter för uppgörande av detaljritningar,

arbetsbeskrivningar m. m., ävensom till övriga i samband med

dess& byggnadsarbeten stående administrationskostnader beviljat ett belopp

av 11,626,984 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra

reservationsanslag anvisat 750,000 kronor.

Kungl. Majas Med anledning av vad i riksdagens nyssnämnda skrivelse sålunda an
och

27/ii 1931. förts, tillsatte Kungl. Majit genom beslut den 3 juli 1931 en särskild byggnadskommitté.

Till ledamöter i denna kommitté förordnades ledamoten av

riksdagens första kammare, förutvarande statsrådet, häradshövdingen

K. G. Th. Borell, professorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

C. G. Alson Forssell, ledamoten av riksdagens andra kammare, möbelsnickaren

C. B. Jansson i Falun, borgarrådet W. E. Karlsson, professorn

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet E. S. H. Key, byggnadsingenjören

A. Nordström och arkitekten E. C. Westman samt till suppleanter

generalfältläkaren F. J. Bauer, byrådirektören i lantmäteristyrelsen C. A.

V. Hernlund, professorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutet H. C.

Jacobaeus, ledamoten av riksdagens andra kammare byggmästaren O.

Johansson i Edsbyn, ledamoten av riksdagens andra kammare, f. d. kommunalkamreraren

G. W. Källman, ledamoten av riksdagens första kammare,

direktören V. E. Larsson i Lerdala och professorn vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet N. G. Söderlund. Tillika uppdrog Kungl.

Majit åt Borell att vara byggnadskommitténs ordförande. Vidare anbefallde

Kungl. Majit byggnadskommittén att, med iakttagande av vad riksdagen

därom i skrivelse den 28 maj 1931 anfört, uppgöra och till Kungl.

Majit inkomma med dels förslag till instruktion för kommittén, dels ock,

i samband med avlåtande av framställning örn anslag för karolinska sjukhuset

för budgetåret 1932/1933, förslag till generalplan över bela Norrbackaområdets

användning. På därom gjord ansökan har därefter Bauer

entledigats från uppdraget att vara suppleant i kommittén.

Sedan kommittén avgivit förslag till instruktion och statskontoret, byggnadsstyrelsen

och riksräkenskapsverket däröver yttrat sig, fastställde

Kungl. Majit genom beslut den 23 oktober 1931 instruktion för nämnda

kommitté. Samtidigt anbefallde Kungl. Majit byggnadskommittén att

uppgöra och till Kungl. Majit inkomma med dels förslag angående förhandlingar

beträffande överenskommelse mellan Kungl. Majit å ena, samt

styrelserna för Konung Gustaf Vis jubileumsfond och cancerföreningen i

Stockholm, å andra sidan, rörande sammanförande med den radioterapeutiska

kliniken vid karolinska sjukhuset av cancerföreningens nuvarande

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

vårdanstalt för kraftsjuka, radiumhemmet, ävensom forskningsavdelningar,

dels ock utredning och förslag beträffande uppförande av en psykiatrisk

klinik vid karolinska sjukhuset redan under första byggnadsetappen.

Genom beslut samma dag, den 23 oktober 1931, godkände Kungl. Majit

för sin del de bestämmelser rörande samarbete för karolinska sjukhusets

uppförande och drift mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns

landsting, som återgivits i propositionen nr 132 till 1931 års riksdag och

som såväl av staden och landstinget som av riksdagen enligt skrivelsen

den 28 maj 1931 för dess del godkänts. I anslutning härtill har också den

23 oktober 1931 avtal träffats och underskrivits mellan statsrådet och chefen

för ecklesiastikdepartementet å Kungl. Majits och kronans vägnar å

ena sidan och Stockholms stads hälsovårdsnämnd, respektive Stockholms

läns landstings förvaltningsutskott å den andra.

Genom beslut den 27 november 1931 uppdrog slutligen Kungl. Majit åt

ledamöterna i byggnadskommittén Borell och Jansson i Falun att å Kungl.

Majits och kronans vägnar med styrelserna för Konung Gustaf Vis jubileumsfond

och cancerföreningen i Stockholm upptaga de förhandlingar,

som angivits i ovannämnda beslut den 23 oktober 1931, samt att därefter

till Kungl. Majit inkomma med förslag till överenskommelse i ämnet.

Med skrivelser den 15 februari 1932 har nu byggnadskommittén i samband

med framställning örn anslag för budgetåret 1932/1933 till byggnader

för karolinska sjukhuset m. m. överlämnat ett förslag till generalplan för

förläggningen å Norrbackaområdet av karolinska institutets samtliga kliniker,

teoretiska institutioner och övriga inrättningar.

Nämnda generalplan är av följande lydelse!

Kommittén har under de gångna månadernas verksamhet för utarbetande

av ritningar till de av riksdagen beslutade byggnaderna i karolinska

sjukhusets första etapp oavlåtligen haft sin uppmärksamhet riktad på

åliggandet att företaga alla de förenklingar och besparingar, som äro förenliga

med en ändamålsenlig anordning av sjukhusanläggningen.

Det åligger kommittén att i den berättelse, som före den 15 september

årligen skall till Kungl. Majit avgivas, redogöra för huru de för sjukhusets

uppförande erforderliga arbetena fortskridit under nästföregående

budgetår. Kommittén anser sig emellertid redan nu i samband med generalplanen

böra redogöra för vissa i besparingssyfte eller för ernående av

ökad ändamålsenlighet företagna åtgärder beträffande planerna för första

etappens byggnader.

Allmänna riktlinjer för byggnadsplan åt den medicinska

högskolan i Stockholm.

1 1930 års riksdags skrivelse (nr 386) i anledning av Kungl. Majits proposition

till riksdagen angående uppförande av ett nytt kliniskt sjukhus

i Stockholm m. m. återfinnas riksdagens allmänna direktiv för planläggningen

av Norrbackatomtens bebyggande.

Riksdagen ansluter sig till den s. k. enhetstanken, d. v. s. tanken att vid

byggnadsplanernas realiserande alla de institutioner, teoretiska och prak
-

Byggnadskommitténs

förslag till

generalplan.

Riksdagens

direktiv för

planläggning

av Norrbac

kaområdets

bebyggande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

tiska, av vilka karolinska institutet för sin verksamhet är i behov, sammanföras

till ett helt såsom en enda sammanhängande anläggning.

Det framgår även av nämnda riksdagsskrivelse, att valet av tomt för

karolinska institutet fallit på Norrbackaområdet bl. a. därför, att riksdagen

hyste den meningen, att institutets samtliga inrättningar å denna

tomt skulle icke blott kunna erhålla byggnadsplats för nuvarande lokalbehov,

utan även få möjlighet till framtida utveckling.

Omförmälda skrivelse innebär även ett bestämt godkännande av den av

flera förberedande instanser och senast av 1926 års sjukhuskommission

hävdade principen, att staten, som äger Norrbackatomten och är ägare

av karolinska institutets teoretiska institutioner och det till karolinska

sjukhuset enligt riksdagens beslut anslutna garnisonssjukhuset, jämväl bör

vara sjukhusföretagare för övriga delar av undervisningssjukhuset å

Norrbackaområdet.

Riksdagens principbeslut, att tomtplats å Norrbackaområdet skall beredas

för karolinska institutets samtliga institutioner och att staten skall

vara ägare av och företagare för sin medicinska högskola i Stockholm, anger

i stora drag generalplanens allmänna uppgift och omfattning, jaen

ger å andra sidan även en viss begränsning åt densamma.

Vid uppgörande av förslag till generalplan för Norrbackaområdets bebyggande

gäller det således att framlägga en allmän byggnadsplan för

statens medicinska högskola i Stockholm, karolinska institutet, med därtill

hörande teoretiska och kliniska institutioner och övriga anstalter.

Vid generalplanens utformning måste, förutom riksdagens direktiv, även

de önskemål beaktas, som framställts av särskilda, för ärendets utredning

utsedda kommissioner och av karolinska institutets lärarkollegium beträffande

byggnadplanens utformande, i den mån dessa önskemål låta sig

förenas med riksdagens direktiv.

Generalplanens

begränsning

och tidrymden

för

dess utförande.

_ Det avgörande motivet för riksdagens beslut örn nybyggnader för karolinska

institutet å Norrbackaområdet var, att karolinska institutet, landets

största medicinska undervisningsanstalt, är i trängande behov av bättre,

rymligare och mera modernt inrättade och utrustade lokaler för att kunna

meddela en fullgod läkarutbildning.

Under alla stadier av utredningen har det emellertid av ekonomiska skäl

ansetts nödvändigt, att nybyggnad för institutet icke sker på en gång,

utan äger rum i etapper, under en längre tidsperiod, och att i första

hand de kliniker skola komma i fråga, som äro i största behov av nybyggnad.

Därvid har man dock ansett sig böra iakttaga att icke andra kliniker

uppföras i första etappen än sådana, som inrymma nya vårdplatser, vilka

för närvarande behövas för statens eller Stockholms stads eller läns sjukvårdsbehov.

Tidpunkten för senare klinikbyggnader måste bestämmas med hänsyn

till sjukvårdens behov och tillgång på medel.

En generalplan för Norrbackaområdet hör på grund av anläggningens

karaktär av medicinsk högskola endast omfatta sådana sjukhusavdelningar,

som stå i undervisningens tjänst.

Vid bedömandet av varje kliniks omfattning bör undervisningens behov

av vårdplatser vara avgörande, varför man icke ansett sig böra inrätta ett

större antal vårdplatser, än vad som för ett nöjaktigt utförande av undervisningen

kräves.

Även flertalet av de teoretiska institutionerna, vilka enligt statsmakter
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

lias beslut jämväl skola sammanföras å Norrbacka, äro redan nu i stort

behov av nya och vidgade lokaler, oell lärarkollegiet bär uttalat det önskemålet,

att nybyggnader skola uppföras åt de teoretiska institutionerna, så

snart ske kan efter första etappens fullbordan. Det synes emellertid nu

icke möjligt att närmare beräkna den tidpunkt, då nybyggnad för de

teoretiska institutionerna kan äga rum.

Nödvändigheten att fördela byggnadsarbetet över en lång tidsperiod,

sannolikt över flera decennier, utövar i hög grad inflytande på generalplanen,

enär denna måste så utformas, att icke tidigare byggnader hindra

behövlig utveckling av senare etappers byggnader och att icke senare

byggnadsarbeten nämnvärt störa arbetet inom i tidigare skeden uppförda

byggnader, i synnerhet sjukhusbyggnader. Byggandet i etapper medför

även nödvändigheten att taga i beräkning, att nu ej förutsedda krav och

principer framdeles kunna komma att göra sig gällande vid uppförande

av kliniker och teoretiska institutioner och att alltså planen för senare

byggnader så litet som möjligt bör bindas.

Såväl lärarkollegiet som sjukhuskommissionen hava med skärpa framhållit

de särskilda krav, som böra ställas på planläggningen av en medicinsk

undervisningsanstalt. Dessa fordringar skilja sig väsentligen från de

krav, som behöva ställas på planläggningen av ett kommunalt sjukhus,

vilket ej har forskning och undervisning till uppgift.

Ett kommunalt sjukhus kan utformas uteslutande med hänsyn till sjukvårdens

uppgifter. De olika avdelningarnas storlek och karaktär bestämmas

av det lokala vårdbehovet, och hela sjukhusets omfattning kan beräknas

med hänsyn endast till en viss stadsdels eller landsändas behov.

Samtliga avdelningar bilda endast delar av en sammanhängande lokal

s j ukvårdsorganisation.

Flera och större krav göra sig gällande vid planläggningen av en medicinsk

högskola. Sjukvårdsuppgiften är här i och för sig lika viktig och

måste i minst lika hög grad tillgodoses som vid ett kommunalt sjukhus.

Likväl är forskningen och undervisningen i syfte att utbilda landets

läkare och hålla läkekonsten inom landet på en hög nivå den medicinska

högskolans huvudsakliga uppgift. Denna uppgift måste framförallt tillgodoses

såväl vid konstruktionen av de särskilda lokalerna och byggnaderna

som vid uppgörande av generalplanen för högskolans samtliga

byggnader. Varje undervisningsklinik med dess poliklinik måste därför

förfoga över såväl sjukvårdslokaler som särskilda lokaler för undervisning

och forskning. Detsamma gäller i tillämpliga delar de inrättningar

för specialundersökningar och specialbehandlingar, som utgöra nödvändiga

delar av ett modernt sjukhus. Dessa stå i ett kommunalt sjukhus

belt i sjukvårdens tjänst, men växa i det kliniska sjukhuset ut till vetenskapliga

anstalter, bildande dels inrättningar för klinisk undervisning

oell forskning inom sjukhusets murar, dels fristående vetenskapliga teoretiska

institutioner. Varje klinik och varje teoretisk institution måste bilda

en självständig enhet, som skall kunna fritt utveckla sig utan att hindras

av eller hindra andra institutioner i deras utveckling.

Erfarenheten visar även, att ett undervisningss,i aldius snarare oell i

större grad än ett vanligt sjukhus behöver utrymme för prövning och utveckling

av nya undersöknings- och behandlingsmetoder samt för helt nya

grenar av medicinen.

Särskilda

krav å byggnadsplan

för

medicinsk

undervisningsanstall.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.is proposition Nr 154.

I ett modernt kommunalt sjukhus bör enhetstanken sätta sin prägel på

sjukhusets konstruktion, för att man skall uppnå ett gott samarbete för

sjukvården mellan sjukhusets olika avdelningar. I ett undervisningssjukhus

gäller enhetstanken ej blott ett samarbete för gemensam sjukvård

utan därjämte och i minst lika hög grad ett organiserat intimt samarbete

för undervisning och forskning. Ett sådant samarbete måste äga rum

icke blott mellan de olika klinikerna och poliklinikerna utan även mellan

dessa och de teoretiska institutionerna samt mellan dessa senare inbördes.

Byggnadsplanen måste på lämpligt sätt sammanföra byggnaderna såväl

till sjukvårdsenheter som till grupper för vetenskapligt samarbete. Organisationen

för det dubbla samarbetet för undervisning — forskning och

sjukvård får dock icke menligt inverka på de enskilda institutionernas

arbetsfrihet och utvecklingsmöjligheter.

Generalplanen för en byggnadsanläggning åt en hel medicinsk högskola

måste slutligen uppgöras med klar insikt örn att högskolans verksamhet

skall kunna fortsättas på samma plats under mycket lång tid, kanske

under flera sekler.

Generalplanen måste således, liksom högskolans hela verksamhet, planläggas

på lång sikt och med vida vyer.

Generalplanens omfattning.

I generalplanen har upptagits byggnadsplats för karolinska institutets

samtliga nuvarande teoretiska och kliniska institutioner och övriga inrättningar.

Dessutom hava i planen medtagits byggnader för vissa inrättningar,

som nu ej tillhöra karolinska institutet, men som enligt riksdagens beslut

skola uppföras å Norrbacka eller som annars kunna med sannolikhet

antagas komma att framdeles förläggas till karolinska institutets område.

I. Nu befintliga institutioner och inrättningar

vid karolinska institutet.

Teoretiska institutioner:

1) en anatomisk institution;

2) en histologisk » ;

3) en fysiologisk » ;

4) en kemisk » ;

5) en farmakologisk » ;

6) en institution för patologisk anatomi;

7) en » » allmän patologi och bakteriologi;

8) en rätts- och statsmedicinsk institution; samt

9) en hygienisk institution.

Kliniker:

1) två medicinska kliniker (båda för närvarande dels å serafimerlasa
rettet,

dels å S:t Eriks sjukhus);

2) två kirurgiska » (den ena för närvarande å serafimerlasa
rettet,

den andra å Maria sjukhus);

3) två pediatriska » (den ena för närvarande å allmänna barnhu
set,

den andra å Kronprinsessan Lovisas

vårdanstalt för sjuka barn);

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154.

4) en neurologisk klinik (för närvarande å serafimerlasarettet);

5) ett röntgeninstitut (för närvarande å serafimerlasarettet);

6) en oftalmiatrisk klinik (för närvarande å serafimerlasarettet);

7) en oto-laryngologisk klinik (för närvarande å sabbatsbergs sjukhus);

8) en ortopedisk klinik (för närvarande å Stockholms vanförean
stalt);
9)

en dermato-syfilidologisk klinik (för närvarande å S:t Görans sjuk
hus)

;

10) en pyskiatrisk klinik (för närvarande psykiatriska sjukhuset [Kon
radsberg]

);

11) två obstetrisk-gynekologiska kliniker (för närvarande å allmänna

barnbördshuset och å sabbatsbergs sjukhus);

Övriga inrättningar:

Lokaler för institutets kameral-administrativa och ekonomiska förvaltning;
Centralbibliotek;
Ekonomilokaler

och bostäder.

II. Karolinska institutet nu ej tillhöriga institutioner,

som upptagits i generalplanen.

Tomtplats har beräknats för en radioterapeutisk klinik, som enligt riksdagens

beslut skall uppföras och med vilken skall förenas cancerföreningens

i Stockholm nuvarande vårdanstalt för kräftsjuka, radiumhemmet,

ävensom forskningsavdelningar.

Med anledning av till kommittén inkommen begäran har tomtplats jämväl

beräknats för en för pensionsstyrelsen avsedd reumatikeravdelning örn

cirka 60 sängar i anslutning till den första etappens medicinska klinik.

Då det med erfarenhet från utländska högskolor och på grund av den

vid karolinska institutet vunna erfarenheten, som föranlett en nu pågående

utredning i ärendet, synes sannolikt, att i en framtid en institution

för sero-bakteriologi kommer att upprättas vid institutet, har kommittén

ansett sig böra beräkna tomtplats jämväl för en sådan institution och förlagt

densamma i samband med institutionen för allmän patologi.

Därjämte har tomtplats beräknats för ett medicinskt Nobelinstitut, som

eventuellt kan komma att uppföras av Nobelstiftelsen.

Likaledes har tomtplats beräknats för en ifrågasatt föreningsbyggnad

för karolinska institutets studentkår, medicinska föreningen, vilken byggnad

i en framtid skulle uppföras på föreningens bekostnad.

Enligt riksdagens beslut skall karolinska institutets första byggnadsetapp

omfatta:

a) följande kliniker med polikliniker, nämligen en medicinsk, en kirurgisk,

en radioterapeutisk, en oftalmiatrisk, en oto-laryngologisk och en ohstetrisk-gynekologisk

klinik, ävensom ett röntgendiagnostiskt institut;

b) följande för klinikerna gemensamma inrättningar, nämligen isoleringsavdelning,

tandpoliklinik, centrallaboratorium, badavdelning, gymnastikavdelning,

apotek, desinfektionsavdelning, kök och matsalar, tvättinrättning,

begravningskapell, personalbostäder, förråds- och verkstadslokaler

ävensom ångpanneanläggning; samt

c) en patologisk institution.

Första etappens

byggnader.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

Med den radioterapeutiska kliniken skall sammanföras cancerföreningens

i Stockholm nuvarande vårdanstalt för kräftsjuka, radiumhemmet,

ävensom forskningsavdelningar.

Materialet för bedömande av de olika institutionernas

byggnadsbehov.

Vid avgivande av förslag till tomt och vid uppgörande av byggnadsplan

å Norrbacka för de institutioner, som skola uppföras i första byggnadsetappen,

hade sjukhuskommissionen jämväl beaktat byggnadsbehovet för

senare byggnadsetapper. I kommissionens betänkanden av den 24 oktober

1928 och den 28 november 1930 återfinnes redogörelse för de utredningar,

kommissionen utfört och de allmänna riktlinjer, kommissionen

följt vid planläggningen av Norrbackaområdets bebyggande.

Kommissionen ansåg sig emellertid i utredningens dåvarande läge varken

kunna eller böra framlägga en fixerad plan för bela tomtens bebyggande

i en framtid, utan nöjde sig med att angiva byggnadsplats för de

institutioner, som enligt kommissionens mening borde uppföras i nära

lokal anslutning till den första etappens byggnader.

För att vid avgivande av förslag till tomt hava en ungefärlig föreställning

örn karolinska institutets byggnadsbehov, när samtliga institutioner

skulle komma att utföras, begärde kommissionen från karolinska institutets

lärarkollegium uppgifter rörande omfattningen av de olika slag av

lokaler (institutioner), som enligt kollegiets mening vore oundgängligen

erforderliga för fullföljandet av karolinska institutets såväl teoretiska

som praktiska verksamhet.

Karolinska institutets lärarkollegium införskaffade genom särskilda

kommitterade yttrande från kollegiets samtliga medlemmar såväl beträffande

byggnadsbehovet för deras respektive institutioner som beträffande

de olika problem, som mota vid planläggning av en medicinsk

undervisningsanstalt med tillhörande kliniskt sjukhus.

De av kollegiets samtliga medlemmar sålunda avgivna skriftliga yttrandena

samt kollegiets till kommissionen den 20 december 1926 avgivna gemensamma

utlåtande lämna material till en ungefärlig beräkning av

byggnadsbehovet för samtliga institutets institutioner och inrättningar

samt giva en översikt över de av kollegiets medlemmar omfattade principerna

för planläggningen av nybyggnader för den medicinska högskolan.

Nämnda handlingar hava för kommittén lämnat det huvudsakliga materialet

till uppgörande av förslag till generalplan för Norrbackatomtens

bebyggande enligt riksdagens beslut.

Då emellertid fem år förflutit sedan kollegiet verkställde nämnda utredning

över institutets byggnadsbehov och principerna för högskolans

byggnadsplan, har kommittén ansett sig böra hos kollegiet anhålla örn

förnyat yttrande beträffande institutets byggnadskrav.

Den 17 december 1931 har kollegiet utan särskilt eget utlåtande till kommittén

överlämnat de från institutionscheferna inkomna yttrandena i

ärendet.

Cheferna för de kliniker, som skola erhålla nybyggnad i senare etapper,

hava icke företagit någon väsentlig ändring i de byggnadskrav, som framställdes

1926.

För flertalet av de teoretiska institutionerna hava även ungefär samma

byggnadskrav framställts som år 1926. — Dock hava för den kemiska och

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

för den farmakologiska institutionen större behov av utrymmen gjort sig

gällande än vid den förra utredningen. Den nuvarande cliefen för den

hygieniska institutionen, som snart skall lämna sin befattning, har icke

velat göra något yttrande, utan ansett lämpligt att lämna till sin efterträdare

möjligheten att framställa institutionens krav. Det synes emellertid

sannolikt, att behovet av utrymme för den hygieniska institutionen bliver

något större än vad som år 1926 beräknades, i synnerhet som behovet av

ett för läkare och allmänheten tillgängligt, större hygieniskt museum gör

sig alltmera gällande.

Lärarkollegiet har, såsom nämnts, icke ansett sig böra underkasta de

nu framställda byggnadskraven för i senare etapper kommande institutioner

någon granskning, utan låtit institutionschefernas egna yttranden

tjäna byggnadskommittén till ledning vid generalplanens uppgörande.

Då det här gäller byggnadsföretag, som först vid en senare tidpunkt

skola komma till uppförande, och då det under alla omständigheter icke

kan röra sig örn mycket stora förändringar av de begärda byggnadsutrymmena,

har kommittén ansett sig böra kunna utgå från de uppgivna

lokalbehoven vid beräkning av det utrymme, som med hänsyn till närvarande

behov bör tilldelas ifrågavarande institutioner.

Kommittén har haft upprepade konferenser med institutionscheferna

såväl beträffande byggnadsbehovet för deras egna institutioner som beträffande

hela generalplanen. Det föreliggande materialets preliminära beskaffenhet

gör det icke möjligt att nu framlägga ett detaljerat byggnadsförslag

för de i senare etapper ingående byggnaderna, ej heller att beräkna

byggnadskostnaderna för desamma vid den tidpunkt, då de komma

att utföras. Detta har ej heller riksdagen begärt. De föreliggande uppgifterna

hava emellertid lämnat tillräckliga hållpunkter för upprättande av

förslag till en dispositionsplan för tomtområdets olika delar, vilken kan

giva en föreställning örn hur hela tomtområdet en gång skall te sig i färdigt

skick.

Riktlinjer för byggnadernas placering å Norrbacka.

Generalplanen har således att på Norrbackatomtens område på lämpligt

sätt inordna byggnader för minst tio teoretiska institutioner och minst

femton kliniker med tillhörande ekonomi- och personalbyggnader, för institutets

administrativa och kamerala avdelningar och dess centralbibliotek,

samt för ett medicinskt Nobelinstitut och för medicinska föreningen.

Problemet beträffande den inbördes grupperingen av byggnadsenbeterna

till en organisk enhet enligt i det föregående anförda principer har under

hela utredningsarbetet varit föremål för uppmärksamhet och har av byggnadskommittén

upptagits till förnyat övervägande.

Möjligheten att förlägga.samtliga institutioner och kliniker i ett enda

byggnadsblock, som då i första etappen skulle endast delvis uppföras, kar

redan från början diskuterats, men mycket snart förkastats såsom ogenomförbart.

Det är nämligen icke möjligt att i ett byggnadsblock skänka så

många institutioner på samma gång tillräcklig arbetsfrihet och tillräcklig

möjlighet till utveckling.

Den motsatta byggnadsprincipen för en medicinsk högskola, att förlägga

varje institution till en särskild byggnad, erbjuder fördelar ur flera syn
Bihang

till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 124 haft. (Nr 154.)

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

De teoretiska

institutionernas

förläggningsplan.

34 Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

punkter, särskilt nied hänsyn till ett ostört arbete och obehindrad utveckling

för de olika institutionerna.

Ekonomiska skäl förbjuda emellertid en sådan decentralisering av byggnadsplanen.

För flertalet såväl av de kliniska som av de teoretiska institutionerna

erbjuder även ett sammanförande av byggnaderna i större

byggnadskomplex betydelsefulla fördelar med hänsyn såväl till samarbetet

för sjukvård, undervisning och forskning som till ekonomisk drift.

Vid planläggandet av en medicinsk högskola av denna omfattning

måste således en uppdelning av byggnaderna i olika byggnadsgrupper

äga rum.

Upprepade rådplägningar med kollegiets medlemmar lia givit kommittén

den övertygelsen, att flertalet av de teoretiska institutionerna böra

sammanföras till en självständig byggnads grupp i bekväm kommunikation

med klinikerna, men med ett något avskilt oell av sjukhusens verksamhet

ostört läge.

Vissa teoretiska institutioner, nämligen institutionerna för patologisk

anatomi, för allmän patologi och sero-bakteriologi böra däremot förläggas

i direkt samband med klinikerna, enär de jämte sin undervisnings- och

forskningsuppgift jämväl hava att kontinuerligt deltaga i klinikernas

verksamhet.

Möjligheten att bygga in dessa institutioner i samma hus som de medicinska

och kirurgiska klinikerna har ingående diskuterats. Det har emellertid

icke varit möjligt att finna en tillfredsställande lösning för ett sådant

byggnadssätt. Omförmälda teoretiska institutioner kräva nämligen

så stora lokaler för egen undervisning och forskning och hava så stort

behov av utrymme för vidare utveckling, att deras inbyggande i ett klinikkomplex

skulle medföra betydande störningar i byggnadsplanen och i

arbetet både för klinikerna och för nämnda teoretiska institutioner. Desamma

hava därför placerats i en egen byggnadsgrupp på en central plats

i nära grannskap till klinikbyggnaderna och med bekväm kulvertförbinaelse

med dessa.

Av övriga teoretiska institutioner har man efter samråd med de teoretiska

institutionernas chefer och med deras samtycke ansett sig kunna

sammanföra den anatomiska, den histologiska, den kemiska, den fysiologiska

och den farmakologiska institutionens jämte institutets högtidssal

och dess administrativa och kamerala lokaler till ett sammanhängande

byggnadskomplex i fyra, delvis fem våningar, uppfört på ett sådant sätt,

att det på samma gång tillåter ett intimt samarbete mellan nämnda institutioner

och en vidare utveckling av deras lokaler både i horisontal och

vertikal riktning.

För den hygieniska och för den rätts- och statsmedicinska institutionen

har man ansett sig böra planlägga egna, fristående byggnader i de övriga

institutionernas närhet. Den hygieniska institutionen har utom sina

uppgifter för den medicinska undervisningen och forskningen stora allmänna

socialmedicinska och hygieniska uppgifter, som skänka densamma

en viss särställning bland de teoretiska institutionerna. Dess museum, som

bör vara öppet även för allmänheten och som kräver ett relativt stort utrymme

och bör hava rika utvecklingsmöjligheter, synes även motivera

ett från de övriga institutionerna något skilt och för allmänheten lätt

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

tillgängligt läge. Byggnad för denna institution har förlagts omedelbart

intill de teoretiska institutionernas huvudkomplex.

Den rätts- och statsmedicinska institutionen har med hänsyn till dess

behov av ständig förbindelse med allmänheten och polismyndigheterna

liksom på grund av dess arbetsuppgifter i övrigt ansetts böra förläggas

närmare intill en större trafikled och i ett från de övriga institutionerna

något skilt läge.

Nobelstiftelsen torde i en framtid komma att uppföra en byggnad för

ett medicinskt Nobelinstitut. Särskild tomtplats torde böra reserveras för

denna byggnad i närheten av de teoretiska institutionernas huvudkomplex.

Beträffande principerna för förläggningen av byggnad för institutets

centralbibliotek hava meningarna under de förberedande diskussionerna

varit delade.. Några klinikchefer hava önskat förlägga centralbibliotekets

byggnad intill klinikerna, under det att de teoretiska institutionernas chefer

betonat nödvändigheten av en nära förbindelse mellan centralbiblioteket

och de institutioner, där största delen av den teoretiska forskningen

bedrives. Flertalet av kollegiemedlemmarna har slutligen enat sig örn att

förlägga denna byggnad centralt mellan de teoretiska institutionernas

huvudkomplex och klinikområdet.

Vid bedömandet av klinikernas byggnadsplan har man att utgå från

den erfarenheten, att man icke vid ett undervisningssjukhus kan i ett och

samma byggnadsblock sammanföra ett så stort antal vårdplatser och så

många specialavdelningar, som det här gäller, utan att i hög grad försvåra

ett rationellt samarbete och utan att hindra sjukhusets framtida utveckling.

Vad beträffar vissa klinikers behov av fristående byggnad, har kommittén

efter ingående rådplägning med respektive sakkunniga kommit till

den bestämda uppfattningen, att följande kliniker böra med hänsyn till

deras speciella sjukvårdande och vetenskapliga uppgifter erhålla egna

byggnader, nämligen:

den ortopediska kliniken med vanföreanstalt;

den psykiatriska kliniken;

den pediatriska kliniken; och

den radioterapeutiska kliniken med dess särskilda forskningsavdelningar.

Övriga kliniker kunna sammanföras i större byggnadskomplex. Men

vid planläggning av byggnader för dessa kliniker bör man betänka, dels

att de tillsammans omfatta ett så stort sängantal, att de icke utan stor

olägenhet låta sig sammanföras i ett byggnadsblock, dels ock att de kliniker,

som nu äro förlagda till serafimerlasarettet, vilket enligt riksdagens

beslut nyligen moderniserats, torde komma att kvarbliva å sin nuvarande

plats under en längre tidrymd, minst 30 år.

Det synes under sådana omständigheter lämpligt att sammanföra ifrågavarande

kliniker i tvenne stora block.

Det ena blocket skulle bildas av den första etappens huvudkomplex, till

vilket framdeles skulle fogas dels byggnad för en dermato-syfilidologisk

klinik, dels byggnad för en reumatiker avdelning, dels ock eventuellt ytterligare

en sjukhusavdelning.

Institutets andra obstetrisk-gynekologiska klinik har så nyligen erhållit

nybyggnad vid allmänna barnbördshuset, att densamma knappast inom

Klinikernas

förläggnings
plan.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

överskådlig tid torde komma att förflyttas till Norrbacka. Skulle det

emellertid framdeles visa sig önskvärt, kan utrymme beredas för densamma

inom blocket genom till- oell påbyggnad i anslutning till den i

första etappen ingående obstetrisk-gynekologiska kliniken.

Det andra blocket skulle omfatta de kliniker, som efter första etappens

uppförande bliva kvar å serafimerlasarettet.

Enligt denna plan skulle det först uppförda klinikblocket från början

innehålla 783 vårdplatser oell kunna tillbyggas med cirka 440 vårdplatser

(nämligen med en dermato-syfilidologisk klinik, cirka 160 platser, en

reumatikeravdelning, cirka 60 platser, samt eventuellt en reservavdelning

örn 75 platser och den andra obstetrisk-gynekologiska kliniken, cirka 145

platser). Den skulle sålunda i fullt utbyggt skick kunna innehålla cirka

1,200 vårdplatser.

Det andra klinikblocket, som — såvitt nu kan bedömas — kommer att från

början omfatta cirka 460 vårdplatser och i storlek motsvarar ett större

svenskt centrallasarett, bör förläggas så nära den första etappens liuvudkomplex

som möjligt och med kulvertförbindelse till detsamma.

Bostäder för underläkare och för personal liksom för vissa överläkare

förläggas till särskilda bostadshus.

Förläggningen av sjukhusanläggningens ekonomiavdelningar har ingående

diskuterats. Full enighet råder därom, att värmecentral och tvätt

bör erhålla fristående byggnad. Beträffande kökslokalerna har den möjligheten

framkastats, att förlägga köksavdelningen till det kliniska huvudkomplexet,

eventuellt till dess översta våning liksom vid vissa kommunala

och enskilda sjukhus, som på en gång byggas i ett block. Då klinikerna

måste fördelas på flera byggnader, som därjämte utföras i olika etapper,

är det emellertid uppenbart, att köksavdelningen, liksom övriga centrala

ekonomilokaler, måste anbringas i en egen byggnad. Samtliga ekonomibyggnader

böra vara belägna i nära anslutning till hela sjukhusanläggningen

och i omedelbar och bekväm anslutning till en trafikled.

Norrbackaområdet som tomtplats för karolinska institutet.

Tomtens beskaffenhet

och utsträckning.

Det åt karolinska institutet för bebyggelse upplåtna Norrbackaområdet

har i huvudsak formen av en rektangel med en längd av cirka 1,200 meter

och en bredd av cirka 450 meter med långsidorna löpande ungefär i nordost-sydväst.

Begränsningen av området utgöres i sydväst av Karlbergsvägens

förlängning förbi Tomteboda och blindinstitutet, i nordväst av

mark tillhörig Solna kommun och Solna komministersboställe och av Huvudstavägen,

i nordost av Norrtullsgatans förlängning samt i sydost av

Eugeniahemmets tomt, vilken inskjuter i Norrbackaområdet, och av statens

järnvägars godsbangård.

Terrängen å Norrbackaområdet är i stor utsträckning rätt kuperad med

en del bergspartier höjande sig över medelplanet och med sluttningar på

en del ställen ned mot tomtgränserna, rätt branta i norra och södra hörnen,

svagare mot sydost ned mot bangården. Marken utgöres till största delen

av berg och pinnmo, på enstaka platser av lera. Hela området upptager

en areal av cirka 559,000 m2, vilken dock icke kan till full utsträckning

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

utnyttjas för bebyggelse till följd av förekommande bergshöjder och sluttningar.

Dessa lämna dock välkomna park- och promenadområden eller

skyddsbälten mot angränsande vägar och områden. Det hebyggbara området

torde kunna beräknas uppgå till cirka 400,000 m2. Den minimiyta,

som av lärarkollegiet ansetts böra beräknas för karolinska institutets

byggnadsbehov, utgör 300,000 m2. Den förefintliga ytan fyller väl detta

krav.

Sjukhuskommissionen har starkt betonat, att det för karolinska insti- Trafikleder,

tute! är av synnerlig vikt, att det till förfogande ställda området kan bilda

ett slutet helt och, i den mån det är möjligt, bilda så att säga en stad för

sig utan intrång av ovidkommande intressen. Såväl ur sjukvårdens synpunkt

som för den medicinska forskningen och undervisningen är det

nödvändigt, att den störande inverkan, som genom gatubuller och av

andra orsaker måste följa på grund av läget invid en storstad, i möjligaste

mån minskas eller bortelimineras.

Detta mål har man sökt att vinna genom att låta infartsvägarna från de

norr- och västerut belägna förstäderna inmynna i en trafikled, sorn bågformigt

omsluter tomtens östra, norra och västra sidor, lämnande tomtens

största och åt söder vettande del i hög grad oberörd av trafiklederna

mellan staden och de stora förstäderna. Från denna bågformiga trafikled

erhåller tomten god förbindelse såväl med förstäderna som med staden.

Framdeles torde emellertid en trafikled komma att korsa tomten, i det

att staden förklarat sig behöva en dylik, passerande på en bro över bangården

i Torsgatans förlängning och fortsättande tvärs över tomten. Genom

denna trafikled delas tomten i en större östra och en mindre västra

del. Bron över järnvägen passerar dock på så stor höjd över tomtens

södra del, att en fri förbindelse lämnas mellan tomtens östra och västra

delar under denna bro. En inre trafikled inom tomten skulle sålunda

passera under bron, fortsättande fram till vanföreanstalten. Torsgatans

förlängning över tomten torde, när den en gång kommer till stånd, bliva

av betydelse såsom en bekväm förbindelse mellan staden och karolinska

institutets kliniker och institutioner. Områdets inre vägar framgå för övrigt

av generalplanen.

Läget av trafiklederna kring området och av den väg, som med sannolikhet

en gång kommer att framdragas i fortsättning av bron över järnvägen

i Torsgatans förlängning, framgår jämväl av generalplanen. Huvudtrafikledernas

sträckning har i huvudsak godkänts av de myndigheter,

med vilka kommittén förhandlat.

Uppfartsvägen till huvudentrén för karolinska sjukhuset från Norrtullsgatans

förlängning kan dock icke i sin nedre del ännu definitivt lösas, då

denna vägs dragning sammanhänger med omläggning av Norrtullsgatans

fortsättning, läget av spårvägslinjen till förstäderna norrut och utformningen

av trafikknuten intill Haga södra grindar, varom utredningar hos

olika myndigheter ännu pågå. Uppfartsvägen i hela sin övre del är dock

nu bestämd. Dess nedre del får sedermera anslutas till den stora trafikleden

från Stockholm norrut, när denna en gång bliver fastställd.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj:ts proposition Nr 15å.

Plan för placering av karolinska institutets byggnader å Norrbacka.

Norrbackaområdet erbjuder olika möjligheter till förläggning av karolinska

institutets byggnader.

Första etappens klinikbyggnader skola anbringas enligt den av riksdagen

beslutade planen med de smärre dispositionsändringar, som nedan

beskrivas i samband med redogörelsen för de av kommittén föreslagna

ändringarna å planerna för de olika byggnaderna.

Med beaktande av förut omförmälda principer för generalplanens uppgörande

och med hänsyn till den anvisade tomtens beskaffenhet anser sig

kommittén böra förorda följande plan till förläggning för de av den medicinska

högskolans byggnader, som skola ingå i senare etapper.

Å det område, upptagande cirka två tredjedelar av tomtarealen, som befinner

sig nordost örn Torsgatans förlängning över tomten — nedan kallat

klinikområdet — anbringas karolinska institutets övriga kliniker samt de

teoretiska institutioner — den patologisk-anatomiska institutionen samt

institutionerna för allmän patologi och sero-bakteriologi — som vid klinikerna

hava en kontinuerlig praktisk arbetsuppgift.

Av de klinikbyggnader, som senare skola komma till utförande, sammanbyggas

den dermato-syfilidologiska kliniken med den första etappens

huvudkomplex och förläggas till västra ändan av dess norra länga.

Pensionsstyrelsens ifrågasatta reumatikeravdelning kan förläggas till

den västra ändan av huvudkomplexets södra länga.

De psykiatriska och pediatriska klinikerna anläggas vid klinikområdets

östra gräns intill fortsättningen av den väg, som går utefter huvudkomplexets

norra länga.

Serafimerlasarettet med detsamma tillhörande personalbyggnader förlägges

framför den bergkulle, som befinner sig väster örn första etappens

huvudkomplex och förbindes med det senare genom byggnaderna för bakteriolog!

och sero-bakteriologi.

Den ortopediska kliniken med vanföreanstalten, som har egen administration

och egna ekonomilokaler, är enligt riksdagens beslut förlagd till

södra tomtgränsen med utfartsväg till Norrtullsgatan längs bangården.

Ekonomibyggnaderna äro förlagda invid den norra trafikleden på sådant

sätt, att de vid anläggningens fullständiga utbyggande intaga ett centralt

läge.

De teoretiska institutionernas huvudkomplex har erhållit sin byggnadsplats

på det sydväst örn Porsgatan belägna området — nedan benämnt institutområdet

— begränsat av Karlbergsvägens förlängning, av Torsgatans

förlängning och av bangården.

Framför huvudkomplexet befinna sig byggnadsplatserna för den hygieniska

institutionen och Nobelinstitutet. Biblioteket är anbragt omedelbart

intill den planerade Torsgatans västra sida vid brofästet.

Den rätts- och statsmedicinska institutionen är förlagd å institutområdets

västra del så, att den har tillträde direkt från den stora trafikleden

i Karlbergsvägens förlängning.

För medicinska föreningen har reserverats tomtplats på bergkullen vid

institutområdets södra hörn.

För samtliga ifrågavarande kliniker och teoretiska institutioner finnes

även, såsom av generalplanen framgår, behövligt tillfälle till vidare utveckling.

Dessutom finnas å tomten områden, som kunna tagas i anspråk

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

för nu ej förutsedda byggnadsbehof, såsom på båda sidor örn Torsgatans

förlängning och å området nordväst örn de teoretiska institutionernas centralkomplex,

på andra sidan örn Karlbergsvägens förlängning samt på området

mellan serafimerlasarettet och ortopediska kliniken.

Redogörelse för de olika byggnaderna.

I. Första etappens byggnader.

Samtliga byggnader i första etappen utom byggnaden för radioterapeutiska

kliniken, som vid byggnadsförslagets överarbetning år 1930 fullständigt

omarbetades, hava under det gångna året varit föremål för fortsatt

studium i syfte att genom större koncentration i planlösningen och

genom ändamålsenliga omläggningar inom den fastställda ramen för de

olika avdelningarnas byggnadsprogram nedbringa planutrymmet.

Kommittén har hunnit att helt genomarbeta huvudkomplexet, entrékomplexet

och byggnaden för gift personal, övriga byggnader hava ännu

icke fullt genomarbetats. Radioterapeutiska kliniken skall även bliva föremål

för förnyad bearbetning.

De förändringar, som hava vidtagits å byggnadsplanen för kliniker,

polikliniker, undersöknings- och behandlingslokaler m. m., ävensom rörande

patologisk-anatomiska institutionen, hava skett i samråd med respektive

klinikchefer och institutionsföreståndare och hava vunnit deras bifall.

Vid planläggning av bad och övriga avdelningar för fysikalisk terapi

har en framstående utländsk expert på området varit behjälplig.

1) Huvudkomplexet. Den södra längan, förut upptagande fem sektioner

i sex våningar, har väsentligt förkortats och upptager nu endast fyra sektioner

samt har höjts med en våning till sju våningar. Härigenom ha

grund och tak minskats och de för sektionerna gemensamma trapp- och

hisspartierna ha kunnat reduceras från fyra till två. Södra längan har

kunnat reduceras med ett utrymme motsvarande två vårdavdelningar genom

förflyttning av lokalerna för elektroterapi och ljusterapi från denna

länga till centralkomplexets mittparti.

Genom minskningen av södra längans längd och genom att man sålunda

erhållit endast två, för samtliga sektioner gemensamma trapp- och hisspartier,

till vilka partier mittpartiets sidolängor ansluta sig, har södra

längans sektioner intimare sammanförts med varandra och med mittpartiet

och dess polikliniker och behandlingslokaler.

Ökningen av bredden av södra längans mittparti mellan de båda trapphusen

har medfört en ökad divergens åt söder mellan mittpartiets sidolängor.

På detta sätt lia ljusgårdarna i mittpartiet kunnat ökas, varigenom

bättre belysningsförhållanden uppnåtts.

Två vårdavdelningar inom den medicinska kliniken hava beräknats för

tuberkulösa fall och hava för detta ändamål erhållit en från gängse vårdavdelningar

något avvikande typ.

Lokalerna för fysikalisk terapi hava sammanförts till tvenne behandlingsenlieter.

I samband med badavdelningen lia i källarvåningen inlagts

avdelningarna för ljusbad och flir behandling med fuktig värme. I samband

med gymnastikavdelningen i mittpartiets översta våning hava lokalerna

för torr värmebehandling och för elektroterapi förlagts. Badavdelningen

och gymnastikavdelningen hava med hänsyn till dessa lokalförflyttningar

omarbetats.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

En elei andra förändringar hava företagits i mittpartiet i syfte att åstadkomma

förenklingar oell större koncentration. Sålunda Ilar en avsevärd

koncentration av röntgendiagnostikavdelningen ägt rum. Utrymme Ilar

vidare kunnat reserveras för framtida inläggande av poliklinikiokaler för

psykiatriska och neurologiska klinikerna.

Den norra längan av huvudkomplexet är i huvudsak uppdelad på förutvarande

sätt. En reducering av de håda flygelsektionernas bredd med en

halv meter har kunnat göras. Våningen över obstetrisk-gynekologiska klinikens

operationsavdelning, som innehöll rum för underläkare och amanuenser,

har hort tagits. Dessa rum hava i stället inlagts dels i klinikens

souterrängvåning, dels i entrékomplexet, varigenom billigare byggnadskostnad

kunnat erhållas.

Den kub, som genom företagna förändringar inom huvudkomplexet

kunnat inbesparas, uppgår till cirka 10,600 m3. Från denna kub bör dock

frånräknas 815 m3, representerande kubikinnehållet för ur huvudkomplexet

uttagna och i entrékomplexet inlagda läkardubletter.

2) Radioterapeutiska kliniken. Denna har, som ovan nämnts, ännu icke

upptagits till ytterligare studium.

3) Patologisk-anatomiska institutionen. I huvudsak är denna bibehållen

i enlighet med 1930 års förslag. Någon kubreducering har icke kunnat

göras.

4) Entrékomplexet. Den väsentligaste ändringen inom entrékomplexet

är att byggnaden inrymmande apotek och elevbostäder har sammanslagits

med sköterskebyggnaden. Det Ilar nämligen ansetts ändamålsenligt, att

samtliga såväl elevers som provsystrars bostadsrum sammanföras till en

byggnad.

Att en del läkardubletter överflyttats från huvudkomplexet till läkarnas

bostadshus är förut omnämnt. Ytterligare hava inlagts samlingsrum för

elever och biträden samt ett antal personalrum.

Byggnaden inrymmande sysslomanskontor och en del sköterskebostäder

är i huvudsak oförändrad.

Genom olika åtgärder har byggnadskuben inom entrékomplexets förutvarande

lokaler kunnat minskas med cirka 700 m3. På grund av förflyttningen

av läkardubletter till entrékomplexet och inläggande av rum för

personal vid framdeles tillkommande kliniker med en kub av sammanlagt

cirka 2,500 m3 Ilar entrékomplexet likväl ökats med cirka 1,800 m3.

5) Ekonomikomplexet. Beträffande detta komplex pågå ännu vidare

utredningar. På grund av grundläggningsförhållandena har tvättbyggnaden

förlagts omedelbart sydväst örn den plats, som var avsedd i 1930 års

förslag. Härigenom kunna kostnaderna för byggnadens grund nedbringas.

6) Begravningskapellet. Detta kapell har fått en något annan placering

än i 1930 års förslag, och en förenkling och ett förbilligande av byggnaden

har erhållits genom kapellets inkomponerande med tillhörande lokaler.

Någon minskning i kub torde kunna påräknas, dess storlek kan dock nu ej

uppgivas, då byggnaden ej ännu är definitivt färdigkomponerad.

7) Bostadshus för manlig personal. Byggnaden har vidare studerats och

ytterligare några lägenheter inlagts, men har ändock volymen kunnat nedbringas

med cirka 80 m3.

8) Bostadshus för direktör och överläkare. Bostäderna för direktör och

överläkare voro i 1930 års förslag inrymda i två hus. Dessa hava sammanlagts

till ett, varigenom byggnadskostnaden nedbragts. Volymen har

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

minskats med cirka 560 m3. Byggnaden har placerats i annat läge än i

1930 års förslag, varigenom den med sina ledningar kommit i närmare

förbindelse med panncentralen samt även i andra avseenden fått ett gynnsammare

läge.

Genom nu beskrivna förändringar av byggnadsplanerna för första

etappens byggnader lia grunder och byggnadskub i flera fall kunnat nedpressas.

Denna reduktion uppgår på det stadium, i vilket arbetet med ritningarna

nu befinner sig, till cirka 11,900 m3. Det är vanskligt att nu uppgiva

den kostnadsminskning, som kan bliva en följd av denna minskning

av kubikinnehållet, enär enbart ett räknande med å-pris per kubikmeter,

som varierar högst betydligt för olika slag av byggnadskub, icke ger ett

exakt uttryck för inbesparingarna. Dessa ligga även i minskad grundläggning

samt i de förenklingar beträffande byggnadskonstruktör bjälklag

och stöd, som i vissa fall kunna åstadkommas. Ytterligare utredningar

pågå örn dessa konstruktioner och angående de besparingar, som genom de

minskade grundläggningsarbetena och eventuellt genom förenklade konstruktioner

kunna uppnås.

II. Klinikbyggnader, som framdeles kunna beräknas komma

till utförande å Norrbacka.

1. Psykiatriska kliniken.

Angående denna kliniks förflyttning till Norrbackaområdet har kommittén

av Kungl. Majit fått i uppdrag göra utredning. Enligt generalplanen

bar densamma förlagts till en plats öster örn radioterapeutiska kliniken

intill Eugeniahemmets område. Kliniken bar enligt den psykiatriska

sakkunskapens enhälliga råd förlagts till en fristående byggnad, dels för

att bereda de sinnessjuka erforderlig avskildhet, dels ock för att icke de

oroliga sinnessjuka skola störa patienter å övriga kliniker.

Den föreslagna byggnadsplatsen skänker ett från övriga kliniker avskilt

läge inom eget parkområde. Kliniken befinner sig dock på endast

kort avstånd från den blivande pediatriska kliniken, med vilken ett nära

samarbete kommer att äga rum för vården av de psykopatiska barnen.

Den psykiatriska polikliniken skall enligt förslaget placeras i karolinska

sjukhusets huvudkomplex för att komma i förbindelse med övriga polikliniker,

framför allt med en blivande nervpoliklinik.

I enlighet med av professor Wigert uppgjort program för kliniken hava

planskisser upprättats över byggnaden. Kliniken är avsedd för 102 sängar,

fördelade på 3 allmänna avdelningar för män och 3 sådana avdelningar

för kvinnor med tillsammans 94 sängar och en enskild avdelning för 8

sängar. De tre allmänna avdelningarna äro avsedda för respektive lugna,

halvoroliga och oroliga patienter.

Byggnaden upptager en souterrängvåning, innehållande laboratorier

m. m., tre våningar för de allmänna avdelningarna och lokaler för undersökning,

undervisning m. m. samt en attikvåning innehållande den enskilda

avdelningen. Avdelningssköterskornas rum äro förlagda intill respektive

avdelningar. För övrig kvinnlig vårdpersonal är bostadsplats beräknad

i entrékomplexet. Manlig vårdpersonal skall enligt programmet

bo utom sjukhusområdet.

Kulvertförbindelse bar ej planlagts för denna klinik, utan är det avsett,

att transport av mat och tvätt skall ske ovan mark medelst särskilda för

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

sådan transport avsedda bilar, vilket enligt vunnen erfarenhet väl låter

sig göra. ,

Då utredningen angående den psykiatriska kliniken ännu ej slutförts,

kan nu icke någon noggrannare kostnadssumma för klinikens uppförande

angivas. Kliniken kan, om den vid någon av närmaste riksdagar beslutas,

vara färdig att tagas i bruk samtidigt som det övriga sjukhuset, så att

den nuvarande psykiatriska kliniken å Konradsberg i så fall vid denna tid

kan nedläggas.

2. Pediatriska klinikerna.

. De pediatriska klinikerna ha placerats ungefär på samma plats som enligt

1928 års förslag. Dock lia de skjutits något österut, på samma gång de

placerats något lägre pa södersluttningen för att undvika större sprängningsarbeten.

Valet av plats har skett med hänsyn till nära förbindelse

med den obstetriska och den psykiatriska kliniken och för att erhålla fritt

söderläge. Närmaste del av radioterapeutiska kliniken utgör en tämligen

låg byggnad, som icke hindrar barnklinikernas fria solbelysning.

1928 års förslag upptog ritningar endast för den ena av de två

pediatriska klinikerna med tillhörande poliklinik. Generalplanen visar nu

båda klinikerna försedda med en gemensam poliklinik. De äro så förlagda,

att det är möjligt att vid en första etapp blott uppföra den ena kliniken

med polikliniken och sedermera uppföra den andra kliniken. En första

skissritning över byggnaden har uppgjorts i samråd med de båda klinikföreståndarna,

professorerna Jundell och Wernstedt, och har av dem godkänts.

Byggnaden består av en bottenvåning, delvis souterräng, och fem våningar.

Den framspringande södra delen, som endast går upp i en våning,

innehåller en del av polikliniken. Kesten av bottenvåningen inrymmer

återstoden av polikliniken, rum för ammor m. m. Våningen 1 trappa upp

innehåller undervisnings- och forskningslokaler jämte två isoleringsavdelningar

örn vardera 8 sängar. Våningarna 2, 3 och 4 trappor upp innehålla de

allmänna vårdavdelningarna, 3 för varje klinik med 26 sängar i varje avdelning.

Våningen 5 trappor upp inrymmer enskild avdelning örn 8 sängar

för varje klinik. En del av personalrummen äro enligt programmet för

klinikerna, såsom i 1928 års förslag, förlagda intill avdelningarna för att,

örn epidemi utbryter på någon avdelning, även sjukvårdspersonalen må

kunna tillsammans med avdelningens patienter avskiljas. Övrig sjukvårdspersonal

för den först uppförda kliniken kan förläggas till entrékomplexet

i där befintliga reservlokaler för personalbostäder.

Då den andra kliniken en gång uppföres, kunna de till entrékomplexet

förlagda rummen för kökspersonalen användas för den pediatriska klinikens

sjukvårdspersonal. Kökspersonalen får då inläggas i ett blivande

personalhus, å generalplanen förlagt söder örn och vinkelrätt mot nu projekterade

bostadshus för manlig personal. Det blir i alla händelser behövligt

att uppföra en sådan byggnad, delvis inrymmande manlig personal,

då serafimerlasarettet i framtiden skall förläggas på området.

Enligt det nu skisserade förslaget till pediatriska kliniker torde byggnadskostnaden

för den först uppförda kliniken, med en för båda klinikerna

avsedd poliklinik och övriga gemensamma lokaler, ställa sig avsevärt

billigare än vad som beräknats för motsvarande byggnad i 1928 års förslag.

Mindre volym har beräknats och man har lyckats uppnå större kon
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. May.ts proposition Nr 154.

centration och mindre spriingningsarbeten än i förra förslaget. Vad besparingen

i knb oell kostnad kan belöpa sig till, är dock på utredningens

nuvarande ståndpunkt icke möjligt att exakt fixera.

3. Dermato-syfilidologiska kliniken.

När denna klinik skall komma att uppföras, kan ej nu beräknas.

I enlighet med professor Almkvists förslag har kliniken med sin poliklinik

placerats ihop med karolinska sjukhusets buvudkomplex intill norra

längans västra sektion, sträckande sig fram mot patologiska institutionernas

norra ända. Polikliniken har förlagts tillsammans med kliniken. Patienter

kunna utan svårighet kulvertvägen överföras från dermato-syfilidologiska

polikliniken eller kliniken till annan poliklinik, då så hehöves.

Enligt det av professor Almkvist uppgjorda programmet skulle kliniken

omfatta följande 7 vårdavdelningar: en avdelning för könssjuka, avsedd

för 25 vuxna och 10 unga män; en liknande avdelning för kvinnor; en avdelning

för hudsjukdomar för 25 män, en dylik avdelning för kvinnor; en

avdelning för 5 stycken nyblivna mödrar med platser för 20 småbarn; en

avdelning för 15 stycken halv- och helenskilda platser samt en avdelning

för malariabehandling med 15 platser, summa 175 vårdplatser.

I enlighet härmed är ett skissförslag uppgjort. Detta upptager en byggnadslänga

i väst-ostlig riktning, till sin största utsträckning i sju våningar,

samt en länga i nord-sydlig riktning i en våning. Bottenvåningen

inrymmer poliklinik, föreläsningssal, badavdelning m. m.; våningen 1

trappa upp manlig avdelning för könssjukdomar m. m.; våningen 2 trappor

upp kvinnlig avdelning för könssjukdomar; våningen 3 trappor upp

manlig avdelning för hudsjukdomar samt malariaavdelningen; våningen

4 trappor upp kvinnlig avdelning för hudsjukdomar; våningen 5 trappor

upp avdelning för mödrar och småbarn samt våningen 6 trappor upp en

enskild avdelning. Intill respektive avdelningar ho avdelningssköterskorna,

övrig personal i entrékomplexet.

4. Vårdavdelning för reumatiska sjukdomar.

Kommittén har tidigare tillstyrkt väckt förslag örn utredning av möjligheten

att i sjukhuset inlägga en sådan vårdavdelning, avsedd för undervisningens

behov och ämnad att uppföras för pensionsstyrelsens räkning.

Den skulle omfatta ett 60-tal sängar och hör så placeras, att patienterna

hava lätt åtkomst till sjukhusets badavdelning och övriga lokaler för fysikalisk

terapi. Kommittén anser, att en sådan avdelning kan inplaceras

och lämpligen förläggas i fortsättningen av eller strax intill västra sidosektionen

av huvudkomplexets södra länga. Den torde i huvudsak kunna

inskränkas till ett tvåvåningshus och kommer då icke att skymma varken

do övre våningarna i södra längans västra sektion, som hava fönster mot

väster, ej heller de bakom liggande avdelningarna i sjukhusets, norra

länga. I föreslaget läge kommer reumatikeravdelningen omedelbart intill

de medicinska avdelningarna, till vilka den närmast hör, samt i nära

förbindelse med ovannämnda lokaler för fysikalisk terapi. Den befinner

sig också nära serafimerlasarettets område å tomten. Det fåtal av sjukvårdspersonalen

å reumatikeravdelningen, som ej bär bostadsrum intill

vårdavdelningarna, kan erhålla bostadsplats i entrékomplexet.

5. Serafimerlasarettet.

I generalplanen skall även ingå en framtida förläggning av serafimerlasarettet

till Norrbackaområdet, och anser kommittén, av ovan anförda

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Majlis proposition Nr 154.

skäl, att det bör förläggas till ett eget byggnadskomplex. Man får beträffande

de kliniker oell övriga avdelningar för undervisning, forskning

oell för olika behandlingsformer, som skola ingå i komplexet, utgå ifrån

de fordringar, som uppställts på motsvarande utrymmen inom karolinska

sjukhuset, även örn det kan tänkas, att då en gång serafimerlasarettet bit

förläggas, fordringarna å sjukhusets olika institutioner oell lokaler kunna

väsentligt skilja sig ifrån nu uppställda.

I utredningen angående föreliggande fråga bär man utgått ifrån, att

serafimerlasarettet efter förflyttningen till Norrbacka skall omfatta en

kirurgisk klinik, jämväl innehållande två vårdavdelningar för nervkirurgi,

en medicinsk klinik och en nervklinik.

Klinikerna skulle innehålla: den kirurgiska 8 allmänna och 2 enskilda

avdelningar, den medicinska 6 allmänna och 2 enskilda avdelningar

samt nervkliniken 2 allmänna och en enskild avdelning. De allmänna

avdelningarna lia beräknats för 25 sängar och enskilda för 12 å 13

sängar, utom enskilda avdelningen på nervkliniken, som skulle avses för

10 patienter. Hela det beräknade antalet vårdplatser skulle alltså utgöra

460 eller ungefär samma antal som nu finnes vid serafimerlasarettet.

Några särskilda polikliniker för omförmälda kliniker skulle icke inläggas

i sjukhuset, utan de redan befintliga poliklinikerna i karolinska

sjukhuset skulle tjänstgöra jämväl för klinikerna på serafimerlasarettet.

För övrigt skulle till klinikerna förläggas enligt klinikchefernas program

behövliga lokaler för undervisning, forskning, undersökning och behandling.

Man har sålunda planerat en större och en mindre föreläsningssal,

expeditionsrum, undersökningsrum, laboratorier, lokaler för röntgendiagnostik

och röntgenterapi, bad och övrig fysikalisk terapi.

Platsen för serafimerlasarettet har i generalplanen förlagts till området

söder och sydost örn den bergshöjd, som är belägen sydväst örn karolinska

sjukhusets huvudkomplex och den patologiska institutionen. Sjukhuset

skulle upptaga en länga motsvarande södra längan av karolinska sjukhusets

huvudkomplex, uppdelad på samma sätt som denna i ett mittparti

med tvenne sektioner, flankerat av en sidolänga åt varje håll och med

hiss- och trappsektioner mellan mittparti och sidolängor. Huset har fått

en mot söder böjd kontur med sjukrummen vettande mot öster, sydost och

söder. Serafimerlasarettets byggnad har förts så långt norr ut som bergshöjden

medgiver och genom nämnda omböjning kommit med sin östra

del i nära kontakt med karolinska sjukhuset. Genom inplacerandet mellan

den östra sektionen och patologiska institutionen av en byggnad avsedd

för sero-bakteriologi, örn vilken institution nedan skall talas, kan sjukhuset

sättas i direkt kulvertförbindelse med patologiska institutionen och

via reumatikeravdelningen med huvudkomplexet i karolinska sjukhuset

med dess kliniker och polikliniker.

_ Serafimerlasarettets byggnad är avsedd att uppföras, mittpartiet i 8,

sidopartierna i 6 våningar. Mittpartiet har ett utsprång åt söder i souterrängvåningen

avsett för bad. I intilliggande souterräng finnas med badet

samhörande lokaler för fysikalisk terapi. Ett utsprång mot norr, liggande

i bottenvåningen och våningen 1 trappa upp, innehåller föreläsningssalar

samt delar av de lokaler, som annars upptaga mittpartiets hela tvenne

första våningar, nämligen röntgenavdelningar för diagnostik och terapi,

laboratorier, expeditioner, mottagnings- och undersökningsrum, bibliotek

m. m. Bottenvåningen till östra längan innehåller även laboratorier m. m.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

översta våningen i mittbyggnaden innehåller operationsavdelningen. De

8 kirurgiska, 6 medicinska och 2 allmänna nervavdelningarna samt de

5 enskilda avdelningarna äro inlagda i västra längans 6 våningar, i östra

längans 5 övre våningar och i mittpartiets våningar 2, 3, 4, 5 och 6 trappor

upp. Olika sätt för våningarnas användning kunna givetvis tänkas. Takterrasser

inrättas ovanpå sidolängorna, och för övrigt får byggnaden sin

utformning i överensstämmelse med motsvarande byggnadskroppar i

karolinska sjukhusets huvudkomplex.

Söder örn sjukhusbyggnaden, inlagd i dennas mittaxel, befinner sig skölerskehuset

i 4 våningar. Byggnaden upptager rum för samtliga sköterskor,

assistentsköterskor, provsystrar, elever och biträden med undantag

för avdelningssköterskor samt några av operationspersonalen,

vilka bo intill respektive avdelningar.

Väster örn sköterskehuset är en byggnad i 3 våningar för läkare place- «

rad, innehållande en 8-rumslägenhet för kirurgiprofessorn, 6 lägenheter

örn 3 rum och kök, 8 dubletter samt 4 enkelrum.

Söder örn karolinska sjukhusets bostadshus för manlig gift och ogift

personal är tomtplats beräknad för ytterligare ett personalhus. Där kunna

bostäder inrymmas dels för vaktmästare, hörande till serafimerlasarettet,

dels för eldare m. fl., som tillkomma, då klinikerna äro färdigbyggda, dels

för kökspersonal, då denna i sinom tid helt eller delvis måste lämna sina

bostäder i entrékomplexet för beredande där av ytterligare bostäder för

sjukvårdspersonal vid senare tillkommande kliniker.

6. Tillbyggnader till karolinska sjukhusets ekonomiavdelning i samband

med senare byggnadsetapper.

För en viss utvidgning av karolinska sjukhuset räcka nu projekterade

lokaler i kök, tvätt- och pannhus, men icke för hela sjukhusanläggningen,

då denna är färdigbyggd. Ekonomibyggnaderna måste, i samma mån senare

byggnader tillkomma, utökas. Köksbyggnaden kan ökas genom kökets

utvidgning norrut eller möjligen söderut, och utvidgning av matsalarna

norrut.

Tvättbyggnaden och pannhuset kunna utökas genom tillbyggnader

västerut. Vid de teoretiska institutionernas uppförande tillkommer ytterligare

behov av utvidgning av pannhuset, örn klinikernas ångcentral anses

böra tjänstgöra även för de teoretiska institutionerna. I annat fall får särskild

ångcentral för dessa uppföras på lämplig plats. Emellertid är ångcentralens

läge sådant, att från denna central värme till de teoretiska institutionerna

kan tagas, då avståndet till de längst bort belägna byggnaderna

inom karolinska institutets område praktiskt taget är detsamma

som för motsvarande byggnader inom karolinska sjukhuset. Enligt generalplanen

är panncentralen avsedd att tjänstgöra jämväl för de teoretiska

institutionerna.

III. Teoretiska institutioner och övriga institutets inrättningar,

som skola framdeles uppföras å Norrbacka.

Tre teoretiska institutioner skola enligt generalplanen förläggas till

klinikområdet, nämligen institutionerna för patologisk anatomi, för allmän

patologi och för sero-bakteriologi. Den förstnämnda institutionen skall

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition Nr Jad.

enligt riksdagens beslut uppföras i den första byggnadsetappen. De båda

sistnämnda kunna först erhålla byggnader linder senare byggnadsperioder.

Samtliga övriga teoretiska institutioner oell övriga inrättningar skola

enligt generalplanen samlas till institutområdet.

1) Teoretiska institutioner inom klinikområdet. Enligt generalplanen

skall byggnad för institutionen för allmän patologi förläggas i omedelbar

anslutning till byggnaden för den ''patologisk-anatomiska institutionen

väster om karolinska sjukhusets huvudkomplex och uppföras antingen som

en påbyggnad till denna byggnad eller hopbyggas med densamma.

För en ser o-bakteriologisk institution är tomtplats planlagd mellan institutionen

för patologisk anatomi och serafimerlasarettet.

Örn denna byggnad kommer till stånd samtidigt med byggnad för allmän

patologi, är det möjligen fördelaktigt, att dessa båda institutioner

* uppföras i ett block och såsom tillbyggnad till den patologisk-anatomiska

institutionen mellan denna och serafimerlasarettets nybyggnad.

2) Institutioner och inrättningar på institutområdet. Huvudmassan

av de teoretiska institutionerna skall enligt generalplanen förläggas till

institutområdet på Norr back atomt ens västra del. Skulle bron i Torsgatans

förlängning och vägen i dess fortsättning anläggas senare än

karolinska institutet, blir huvudentrén till detta från Karlbergsvägens

förlängning, mitt för statens järnvägars kontrollkontor. Då nämnda bro

och vägen genom Norrbackaområdet i brons förlängning blivit anlagda,

erhåller institutet även ingång från denna väg.

Vid båda ingångarna äro utvikningar på vägarna projekterade, beredande

öppna platser för trafiken till ingångarna.

De teoretiska institutionernas huvudkomplex är förlagt till sydostsluttningen

av ett bergsparti sydväst örn den gamla arrendegården Stenbrottet.

Denna gård, som är av rätt stort kulturhistoriskt intresse, torde kunna åtminstone

för en lång tid framåt och även sedan nämnda huvudkomplex

uppförts, kvarligga orubbad och med fördel tjänstgöra som bostadshus,

eventuellt, sedan de teoretiska institutionerna hit förlagts, för någon av

dessas professorer.

Då framställning från de flesta av institutionscheferna nu såväl som

1926 gjorts, att möjlighet till framtida utvidgning av institutionsbyggnaderna

bör finnas, har hänsyn härtill tagits vid placering och utformning

av byggnaderna. Man har dock strävat efter att erhålla ett mer koncentrerat

byggnadssätt än i den 1926 uppgjorda preliminära planen, genom

sammanförande till en byggnad av flera institutioner och med användande

av flera våningar än som vid 1926 års utredning ansågs tillåtet. Detta mer

koncentrerade byggnadssätt ävensom byggnadernas placering och institutionernas

fördelning inom densamma har vunnit samtliga institutionschefers

gillande.

I behovet av lokaler för de olika teoretiska institutionerna ingår även

bostäder för amanuenser och vaktmästare. Då det ur ekonomisk synpunkt

är olämpligt att i institutionsbyggnaderna med dessas större djup och höjder

inlägga bostadslokaler, som kräva väsentligen mindre dimensioner,

hava de flesta bostadslokalerna förlagts till särskilda bostadshus, avpassade

efter bostädernas behov, och där man genom dessas förläggande i

flera likartade våningar kan uppnå ett mera ekonomiskt byggnadssätt.

Institutbyggnadernas huvudkomplex, som ligger i en åt norr stigande

terräng, innehåller en bottenvåning, som norrut övergår i en souterräng
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

våning och ytterligare norrut i en källarvåning. Söderifrån äro entréerna

till institutionerna och expeditionerna, till den stora högtidssalen och till

en mindre, gemensam hörsal.

I källare och souterrängvåning äro inrymda lokaler för institutionerna.

Rektorsexpedition och kamrerarkontor ligga i bottenvåningen, ävenså

kapprum till högtidssalen och en del lokaler till institutionerna. Till bottenvåningen

är även förlagd en vaktmästarbostad. I våningen en trappa

upp äro i mittpartiet högtidssalen och hörsalen förlagda, vilka gå upp genom

tvenne våningar. För övrigt upptager våningen 1 trappa upp en

del av institutionernas lokaler. Dessa upptaga för övrigt de tre våningar,

som äro belägna 2, 3 och 4 trappor ripp. Mittpartiet slutar med högtidssalens

och hörsalens övre del. Detta mittparti hildar centralpartiet i hela

komplexet, omgivet av de högre institutionslängorna.

De olika institutionerna äro sålunda lagda intill varandra, varje institution

upptagande i allmänhet partier över varandra i flera våningar. Deras

placerande inom byggnaden kan ske på flera sätt, varvid de med varandra

samhöriga institutionerna placeras intill varandra. I byggnaden är

anbragt en för institutionerna gemensam mindre röntgenavdelning. Djurstallar

placeras ovanpå byggnadernas tak, såsom indragna, fritt liggande

längor. Ett antal trappor med hissar äro på lämpliga ställen inplacerade.

Utvidgning av institutionerna kan lätt ske genom längor bakåt eller

åt sidorna från den norra byggnadskroppen.

Framför byggnaden är en öppen plats, begränsad söderut av en för de

teoretiska institutionerna begärd bassäng för odling av vattendjur. Nedanför

denna på det lägre planet äro tennisbanor inlagda och nedanför dessa

mot bangården ett trädbälte som skydd mot densamma.

Väster örn den öppna gården framför huvudkomplexet är plats för den

hygieniska institutionen, vars storlek, som ovan sagts, ej nu kan närmare

beräknas. Som pendant till denna, öster örn denna gård, kan ett medicinskt

Nobelinstitut inplaceras, när dettas hyggnadsfråga en gång blir aktuell.

Den rätts- och statsmedicinska institutionen invid den västra entrén till

området innehåller en souterräng och tvenne våningar, med likkällare

m. m. samt visningsrum i souterrängen, obduktionssalar, föreläsningssal,

gravkapell med svepningsrum, laboratorier m. m. i bottenvåningen samt

bibliotek, museum och övriga behövliga lokaler i våningen en trappa upp.

Dit är även hostad för städerska förlagd. Tillträde direkt utifrån för allmänheten

till visningsrum och gravkapell är förut framhållet som fordran

för byggnadens placering. Inkörsel till likkällaren sker från området till

intag på baksidan av byggnaden.

Biblioteksbyggnaden består av ett tvåvåningshus med souterräng samt

ett torn för bokmagasinet. I souterrängen, tillgänglig från den söderut

liggande väg, som är avsedd att på ett lägre plan och under blivande bro

från Torgatan sammanbinda institutionsområdet med klinikerna, är entré

till uppackningsrum för böcker, till bokförråd, bokbinderi och en vaktmästarbostad.

I bottenvåningen är entré norrifrån till expeditionen. Å ena sidan

av densamma finnas tvenne läsrum, å den andra sidan bokmagasinet. Bokmagasinet

går upp i 8 låga bottnar genom ett torn. I våningen 1 trappa

upp ligga rum för planschverk, studierum och rum för bibliotekarie m. m.

Utveckling av bibliotekslokalerna kan ske dels genom tornets påbyggande,

dels genom påbyggandc av ytterligare en våning över huvudbyggnaden

eller genom utbyggnad av denna norrut.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Byggnads
kommitténs
anslags
äskanden.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

Intill trafikleden i Karlbergsvägens förlängning är bostadshus för amanuenser

förlagt, innehållande 18 dubletter i 3 våningar.

Bostadshus för vaktmästare m. fl. är förlagt till plats norr om den

hygieniska institutionen. Det upptager 13 lägenheter om 2 rum och kök

samt 4 enkelrum med kokvrå i 3 våningar.

Slutligen har kommittén ansett sig böra i generalplanen reservera plats

till en byggnad för medicinska föreningen. Det har ansetts synnerligen

lämpligt, att då nämnda för institutets verksamhet betydelsefulla studentförening

en gång kan förverkliga sin önskan om egen byggnad, denna

kunde förläggas i närheten av de kliniska och teoretiska institutionerna.

En lämplig plats för kårbyggnaden har byggnadskommittén funnit å

södra hörnet av Norrbackaområdet intill Karlbergsvägens fortsättning

över järnvägsspåret. Den skulle där upptaga ett område, som ej kan

tänkas lämpligt för institutets egna institutioner, men som genom sitt fria

och något avskilda läge kan väl tillfredsställa kårens fordringar. Fri plats

finnes i omgivningen även för uppförande förutom av kårbyggnad

av en byggnad eller byggnadsflygel för bostadsrum åt ett antal av kårens

medlemmar. De ovan nämnda tennisplanerna nedanför institutets huvudkomplex

kunna giva medlemmarna tillfälle till sport.

I skrivelse samma dag — den 15 februari 1932 — har byggnadskommittén,

som den 16 december 1931 framlagt ett preliminärt förslag rörande medelsbehovet

under budgetåret 1932/1933, nu inkommit med en slutgiltig

framställning örn äskande hos riksdagen av medel för sagda budgetår till

sjukhusets uppförande.

Kommittén erinrar örn den av 1930 års sjukhuskommission uppgjorda

planen för finansiering av första etappen av sjukhusbygget, vilken plan

godtagits såväl av Kungl. Maj:t som riksdagen, samt anför den tablå rörande

byggnadskostnadernas fördelning under byggnadstiden, som av mig

i det föregående återgivits. Kommittén anför därefter:

Då kommittén nu gått att beräkna för nästkommande budgetår erforderligt

anslagsbelopp, har kommittén under beaktande av rådande statsfinansiella

läge och med iakttagande av den återhållsamhet i fråga örn

anslagsäskanden, som Kungl. Majit anbefallt vederbörande myndigheter,

sökt att så planlägga arbetena för sjukhuset att i första rummet sådana

påbörjas, som äro nödvändiga för sjukhusområdets ianspråktagande och

för vilka kostnaderna i huvudsak kunna beräknas belöpa å arbetslöner

oell icke å anskaffande av materialier. Under hänsynstagande till dessa

synpunkter har kommittén igångsatt arbeten med anläggande av vägar,

schaktningar och sprängningar samt anläggande av vatten- och avloppsledningar.

Då huvudkomplexet är den största av sjukhusets byggnader

och sålunda först bör påbörjas, hava grundarbetena för detsamma ansetts

böra igångsättas. I samband med anläggande av tillfartsväg till sjukhusområdet

komma vatten- och avloppsledningar att nedläggas i vägen. Huvudavloppsledningen

från sjukhuset, som skall anslutas till Solna kommuns

avloppsledningsnät, bör jämväl tjänstgöra som avloppsledning från

den nya vanföreanstalten å Norrbackaområdet. Denna anordning bör vidtagas

för att nedbringa ifrågavarande kostnader för anstalten och sjukhuset

och samtidigt vinna en ändamålsenlig lösning av avloppsfrågan. Då

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Majlis proposition Nr 154.

huvudavloppsledningen även nied hänsyn till anstaltens intressen snarast

bör komma till utförande, ämnar kommittén påbörja arbetet därmed.

Förutom arbetena å sjukhusområdet bar kommittén att fullfölja utarbetandet

av detaljritningar för sjukhusets byggnader och av planerna för

desammas förseende med värme-, vatten-, avlopps- och elektriska anläggningar.

Vidare tillkomma utgifter för administration, undersökningar och

utredningar samt för anlitande av experter i olika frågor ävensom kostnaderna

för genralplanens upprättande.

I sin omförmälda skrivelse den 16 december 1931 har kommittén uttalat,

att kommittén ämnade bedriva sin verksamhet på sådant sätt, att medelsbehovet

för tiden till den 1 juli 1933 skulle — med frånräknande av till

kommitténs förfogande ställda medel — uppgå till 700,000 kronor.

Vid anmälan härav yttrade chefen för ecklesiastikdepartementet i 1932

års statsverksproposition, att det emellertid, efter vad han inhämtat, syntes

vara möjligt att i förevarande avseende räkna med ett lägre belopp, 500,000

kronor. I anslutning härtill har i statsverkspropositionen för karolinska

sjukhuset beräknats sistnämnda belopp.

Kommittén vill framhålla, att anslaget icke kan ytterligare nedsättas

utan att arbetenas ändamålsenliga bedrivande äventyras och den för första

byggnadsetappen beräknade tiden förlänges utöver vad tidigare beräknats.

Under förutsättning att 1932 års riksdag anvisar det av departementschefen

angivna beloppet har kommittén för avsikt att bedriva sin verksamhet

på sådant sätt, att kostnaderna intill den 30 juni 1933 för arbetena

för karolinska sjukhuset kunna beräknas uppgå till följande belopp.

kronor

För uppfartsvägen till sjukhustomten och vägens anslutande till

hyggnadsplatsen ............................................ 150,000

För avlopps- och vattenledningar i uppfartsvägen............... 40,000

För grundarbeten för huvudkomplexet .......................... 700,000

För sprängnings-, schaktnings- och vägarbeten inom tomten..... 130,000

För kulvertar ................................................... 30,000

För ritningar till byggnads-, vatten-, avlopps- och elektriska arbeten

samt för upprättande av generalplan över Norrbacka
området

.................................................... 230,000

För administration, undersökningar, utredningar och anlitade

experter .................................................... 100,000

För huvudavloppsledningen från sjukhuset till Solna kommuns

avloppssystem .............................................. 100,000

Summa kronor 1,480,000

I detta sammanhang må anföras, att Kungl. Majit förklarat svenska

jägarförbundets avdelning för Stockholms stad och län skyldig att i den

ordning, som stadgades i lagen den 12 maj 1917 örn expropriation, avstå

nyttjanderätten till en åt avdelningen upplåten skjutbana å Norrbackaområdet

samt att domänstyrelsen å statsverkets vägnar genom stämning

till vederbörande domstol fullföljt expropriationsfrågan. Den ersättning

till avdelningen, som må komma att i expropriationsmålet bestämmas för

nyttjanderättens avstående, lärer skola utgå av de för karolinska sjukhuset

beviljade medlen. Då expropriationsmålet ännu icke slutligt avgjorts,

har kommittén icke ansett sig vid nu ifrågavarande beräkningar

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 124 käft. (Nr 154.)

1

s. 50 Kontrollera mot PDF

Yttranden.

50 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154.

böra taga hänsyn till det i anledning av expropriationen erforderliga

beloppet.

För bestridande av utgifterna för sjukhuset hava till kommitténs förfogande

ställts följande belopp.

kronor

Av 1930 års sjukhuskommission till kommittén redovisad

återstod per den 1 september 1931 av det belopp å 270,000 kronor,

som ställts till kommissionens förfogande av det för budgetåret

1930/1931 anvisade extra reservationsanslaget å 300,000

kronor till förberedande arbeten för karolinska sjukhuset,____ 232,169: 34

Det för budgetåret 1931/1932 anvisade extra reservationsanslaget

till byggnadsarbeten för karolinska sjukhuset m. m. 750,000: —

Ett enligt nådigt brev den 19 juni 1931 till sistnämnda anslag

överfört belopp av........................................... 30,000: —

Summa kronor 1,012,169: 34

Härifrån avgår

dels till arkitekten C. Westman enligt nådigt

brev den 27 november 1931 utbetalad ersättning

för arkitektarbete för 1930 års sjukhuskommissions

räkning ......................................... 27,000: —

dels till arkitekten C. Westman enligt nådigt

för arbeten för kommissionens räkning, förslagsvis

uppskattade till.................................. 3,000:— 30,000: —

Återstående medelstillgång kronor.......................... 982,169: 34

För byggnadsarbeten för karolinska sjukhuset m. m. skulle alltså intill

den 30 juni 1933 åtgå 1,480,000 kronor, medan de för ändamålet tillgängliga

medlen uppgå till 982,169 kronor 34 öre. För budgetåret 1932/1933 erfordras

alltså ett anslag motsvarande skillnaden — 497,830 kronor 66 öre — mellan

omförmälda två belopp eller i avrundat tal 500,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer kommittén, att

Kungl. Maj:t ville i proposition föreslå riksdagen att av det av 1931 års

riksdag till uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset m. m. beviljade

beloppet av 11,626,984 kronor för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra reservationsanslag av 500,000 kronor.

Över den av byggnadskommittén uppgjorda generalplanen över Norrbackaområdet

hava yttranden avgivits den 23 februari 1932 av kanslern

för rikets universitet efter hörande av karolinska institutets lärarkollegium,

den 24 februari 1932 av medicinalstyrelsen och den 24 februari 1932

av byggnadsstyrelsen.

Karolinska institutets lärarkollegium har i denna fråga anfört följande.

Vid lösandet av uppgiften örn de olika byggnadernas förläggande på

tomtområdet kunna, såsom kommittén själv angiver, olika vägar följas.

En är att förlägga samtliga institutioner och kliniker i ett enda byggnadshjelp

en annan att förlägga varje institution till en särskild byggnad.

Kommittén har gått en medelväg, i det att den finner, att för flertalet av

såväl de kliniska som av de teoretiska institutionerna ett sammanförande

av byggnaderna i större byggnadskomplex erbjuder betydelsefulla förde
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

lar med hänsyn såväl till samarbetet för sjukvård, undervisning och forskning

som till ekonomisk drift. »I ett modernt kommunalt sjukhus», säger

kommittén, »bör enhetstanken sätta sin prägel på sjukhusets konstruktion

för att man skall uppnå ett gott samarbete för sjukvården mellan sjukhusets

olika avdelningar. I ett undervisningssjukhus gäller enhetstanken

ej blott ett samarbete för gemensam sjukvård, utan därjämte och i minst

lika hög grad ett organiserat intimt samarbete för undervisning och forskning.

» Till denna kommitténs uppfattning örn koncentrationens betydelse

ej minst för undervisning och forskning ansluter sig kollegiet, men vill

samtidigt sätta i fråga, huruvida ej med hänsyn till densamma en koncentration

av byggnaderna på förevarande område skulle kunna genomföras

i något större utsträckning, än vad kommittén föreslagit.

Detta gäller i första hand de teoretiska institutionerna. I den föreliggande

generalplanen hava från de teoretiska avdelningarnas huvudkomplex

avskilts ett antal institutioner, beträffande vilka det torde böra ytterligare

övervägas, huruvida de icke böra förläggas tillsammans med de

övriga teoretiska avdelningarna. Sammalunda anser lärarkollegiet en

koncentration av de olika för klinikerna avsedda byggnaderna böra tagas

i övervägande i så måtto, att det bör undersökas, huruvida ej de till en

senare etapp hörande sjukavdelningar, vilka äro avsedda att upptaga det

nuvarande serafimerlasarettet, lämpligen borde närmare anslutas till det

stora huvudkomplexet.

Under åberopande av vad sålunda anförts vill kollegiet i övrigt tillstyrka

det föreliggande förslaget, i vad det avser de olika byggnadernas förläggning

på tomtområdet.

Av ett vid lärarkollegiets utlåtande fogat protokollsutdrag framgår, att

vid behandlingen av ifrågavarande ärende närvoro rektor professor G.

Holmgren samt professorerna Almkvist, Haglund, Jundell, Forssell, Jacobseus,

Pettersson, Ahlström, Henschen, Wernstedt, Olow, Häggqvist, Key,

Wigert, Bergstrand, Liljestrand, Nordenson, Hammarsten, Söderlund, Gertz

och Antoni. Professorerna Forssell och Key hade anmält, att de icke deltagit

i ärendets behandling. Lärarkollegiets beslut var enhälligt.

Kanslern har i sitt ovannämnda yttrande för egen del hänvisat till lärarkollegiets

utlåtande.

Medicinalstyrelsen har anfört, bland annat, följande.

Styrelsen anser sig till en början böra framhålla, att inga ritningar till

de föreslagna byggnaderna stått till styrelsens disposition, varför ingen

granskning kunnat utföras av de förändringar inom huvudkomplexet, som

omtalas i det nu föreliggande kommittéförslaget. Styrelsen får därför i

fråga örn uppförandet av nämnda komplex hänvisa till vad styrelsen därom

anfört i sitt i skrivelse till Kungl. Majit den 15 januari 1931 avgivna

yttrande över ett av 1930 års sjukhuskommission avgivet betänkande och

överarbetat förslag rörande uppförande av karolinska sjukhuset m. m.

Styrelsen har ansett sig böra begränsa sitt utlåtande till frågan örn

placeringen inom ifrågavarande område av de olika klinikerna och möjligheterna

till framtida utvidgningar av desamma.

Den nu föreslagna inbördes förläggningen av de skilda klinikerna finner

styrelsen vara god och styrelsen giver även sin anslutning såväl till

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

förslaget att sammanföra de flesta klinikerna i tvenne stora block som

oek till förslaget att förlägga den ortopediska kliniken med vanföreanstalt,

den psykiatriska kliniken, den pediatriska kliniken samt den radioterapeutiska

kliniken med dess särskilda forskningsavdelningar i särskilda

byggnader.

Synnerligen lämplig finner styrelsen förläggningen av den patologiska

institutionen och den nu å generalplanen ävenledes upptagna sero-bakteriologiska

institutionen, nämligen i nära anslutning till huvudkomplexet

och ej allt för avlägset från det planerade andra stora sjukhuskomplexet.

Med särskild tillfredsställelse konstaterar styrelsen, att dess vädjan i

ovanberörda skrivelse den 15 januari 1931 örn upptagande i planen av en

psykiatrisk klinik vunnit beaktande.

Ävenledes synes det styrelsen, som örn man i generalplanen tagit tillbörlig

hänsyn till möjligheten av framtida utvidgningar av de olika

klinikerna.

I fråga örn de teoretiska institutionernas läge synes det styrelsen välbetänkt,

att de placeras på visst avstånd från sjukavdelningarna, så att

de ej utgöra hinder för de sistnämndas framtida utvidgning och ej

heller själva äro hindrade i sin utveckling. Storleken av dessa institutioners

lokalbehov undandrager sig givetvis styrelsens bedömande.

Byggnadsstyrelsen har anfört följande.

Vid den granskning byggnadsstyrelsen under den korta tid, som stått

styrelsen till buds, underkastat den här framlagda generalplanen för

ifrågavarande, synnerligen omfattande byggnadsföretag, har byggnadsstyrelsen

icke funnit något att för sin del erinra beträffande den i planen

angivna förläggningen av de olika institutions- och klinikbyggnaderna,

i vilket avseende behörig hänsyn tagits till förefintliga terrängförhållanden

och därmed sammanhängande frågor. Av planen framgår, att en anläggning

av däri angiven storlek väl rymmes inom det därför avsedda

området samt att möjligheter för i framtiden eventuellt erforderliga utvidgningar

även förefinnas.

Beträffande byggnadskommitténs framställning örn anslag för karolinska

sjukhuset för budgetåret 1932/1933 har byggnadsstyrelsen icke heller

något att erinra.

Vidare vill jag erinra, att skattebetalarnas förening i en till Kungl.

Maj:t ingiven framställning hemställt, att proposition till riksdagen rörande

anslag till fortsatt utbyggnad av karolinska sjukhuset icke måtte

»i sakens nuvarande synnerligen outredda skick» framläggas, utan att i

stället utredningar i vissa i skrivelsen angivna avseenden först måtte

verkställas.

Föreningen har härvid anfört, bland annat, följande:

I den s. k. generalplan, som byggnadskommittén nu ingivit till Kungl.

Majit, har denna riksdagens önskan emellertid på intet sätt blivit beaktad.

Den framlagda »generalplanen», som utgör en ren beskrivning över hur

kommittén tänkt sig placera de olika byggnadskropparna å tomtområdet,

innehåller inga uppgifter om dessa byggnaders volym och än mindre örn

de kostnader, som deras uppförande kan beräknas medföra. Driftskostnadskalkyler

saknas också fullständigt. Ej heller har i generalplanen angivits

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. May.ts proposition Nr lod.

någon bärande motivering för det synnerligen utbredda oell dyrbara byggnadssätt,

med ett mycket stort antal skilda byggnader, som för Norrbackaområdet

föreslås.

Under sådana omständigheter synes det emellertid ej heller önskvärt,

att Kungl. Maj:t nu framlägger proposition i ämnet. Ty en sådan måste

ju innehålla de uppgifter, som riksdagen begärt, och som för riksdagen

möjliggöra ett bedömande av det förut fattade beslutets ekonomiska konsekvenser.

Detta synes i nu föreliggande fall vara så mycket nödvändigare

som karolinska sjukhuset ju är det största allmänna byggnadsföretag, som

någonsin påbörjats i vårt land. Därtill kommer att riksdagen redan vid

sitt beslut i våras var tydligt medveten örn att sjukhuset fått en alldeles

onödigt dyrbar planläggning, något som också med all önskvärd tydlighet

framgick av den kritik, som däremot riktades i riksdagsdebatten särskilt

i första kammaren. Under de senaste månaderna har ytterligare bekräftelse

erhållits å denna kritik genom den framlagda utredningen rörande

Stockholms stads nya Södersjukhus. Kostnaderna för de i detta moderna

centralsjukhus ingående 1,285 platserna beräknas till cirka 19,0 millioner

kronor eller cirka 14,810 kronor per plats. För sjukhuset fullt utbyggt till

1,585 platser blir totalkostnaden cirka 20,2 millioner kronor eller cirka

12,900 kronor per plats. Vid beräkningen av dessa kostnader ha samma enhetspriser

kommit till användning som de, varmed karolinska sjukhuset i

förra årets proposition nr 132 kostnadsberäknades. I denna proposition angavs

kostnaden för de i detta sjukhus första etapp ingående 843 platserna

till 18,200 kronor per plats, sedan alla av undervisningen m. m. betingade

kostnader fråndragits. Även örn beräkningarna för Södersjukhuset ännu

äro preliminära, är dock den kostnadsdifferens, som här framträder, så

stor, att den för riksdagen bör omöjliggöra beviljandet av medel till karolinska

sjukhusets vidare utbyggnad, med mindre än att byggnadskostnaderna

nedskäras till en mot Södersjukhusets byggnadskostnader svarande

rimlig höjd. I sin nu ingivna generalplan har karolinska sjukhusets byggnadskommitté

uppgivit, att den sedan förra året skurit ned cirka 11,900

kbm. på de i första etappen ingående byggnaderna. Med användande av

de i förra årets propsition uppgivna enhetspriserna skulle detta motsvara

en ungefärlig besparing i byggnadskostnader på cirka 800,000 kronor eller

endast cirka 700 kronor per plats. Det är sålunda alldeles uppenbart, att

kostnaden för den nu framlagda byggnadsplanen alltjämt är onormalt

hög. Innan proposition i ämnet framlägges, synas skattebetalarna därför

ha rätt att förvänta en betydligt mera rationell överarbetning av den

förut i princip antagna byggnadsplanen.

Redan nu nämnda fakta synas enligt skattebetalarnas förenings mening

bestämt motivera ett uppskov med framläggandet till riksdagen av proposition

i ämnet. Även andra och mycket betydelsefulla skäl tala emellertid

härför. Den av Kungl. Majit tillsatta statens organisationsnämnd har

nyligen föreslagit en utredning av frågan rörande möjligheten av en

»rationalisering» av forskningsarbetet vid våra universitet och högskolor

och därvid bl. a. ifrågasatt möjligheten av en större koncentration av den

medicinska undervisningen. »Det kan», säger organisationsnämndens ordförande.

generaldirektör Nothin, bl. a. i en intervju, »knappast vara rim

ligt att lia fullständig läkarutbildning i Uppsala, samtidigt som staten

nedlägger avsevärda kostnader för att fä ett kliniskt sjukhus i Stockholm».

Denna generaldirektör Nothins uttalade mening är naturligtvis alldeles

riktig. Men det vill synas, som örn därur rätteligen endast borde dragas

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

en slutsats, den nämligen, att utbyggandet av karolinska sjukhuset bör

anstå, tills utredning föreligger om hur den medicinska undervisningen

lämpligen bör uppdelas på Uppsala och Stockholm. Att först bygga karolinska

sjukhuset och sedan utreda, hur den medicinska undervisningen

lämpligast bör organiseras, synes vara att börja i fel ända.

Statens organisationsnamnet har även helt nyligen föreslagit, att extra

ordinära åtgärder vidtagas i och för ernåendet av största möjliga besparingar.

Nämnden räknar nämligen med att uppgörandet av statsverkspropositionen

till 1933 års riksdag skall erbjuda än större svårigheter ifråga

örn budgetens balansering än som varit fallet med den i år framlagda.

Sålunda torde nedgång hos vissa inkomstkällor vara sannolik, varjämte

man måste vara beredd på utgiftsökning inom ett flertal anslagsgrupper

bl. a. utgiftsposter, som äro underkastade automatisk stegring, samt vissa

redan i princip beslutade utgifter, som endast undanskjuta till ett senare

budgetår, i ex. utgifterna för karolinska sjukhuset.

Det är sålunda nämndens mening, att alla möjligheter måste utnyttjas

för att till nästa budget ernå ytterligare besparingar. Under sådana omständigheter

synes besparingsaktionen icke böra begränsas enbart till

sådana anslag i budgeten, vilka icke äro beroende av tidigare fattade riksdagsbeslut.

Det skulle innebära en stor orättvisa och brist på planmässig

het, örn anslagen för karolinska sjukhuset befriades från varje vidare

prövning ur sparsamhetssynpunkt, samtidigt som man till det yttersta

beskär övriga större och mindre anslag å kulturbudgeten.

En förnyad omprövning av karolinska institutets byggnadsfrågor synes

sålunda redan ur denna synpunkt vara att varmt förorda. Men en sådan

omprövning torde vara i än högre grad befogad därför att dessa frågor

borde kunna lösas med betydligt mindre kostnader, utan att därför den

medicinska undervisningens och forskningens legitima intressen därigenom

behövde bliva lidande. I riksdagens bägge kamrar ha framlagts

motioner (I: 76), vari närmare angivits en av de lösningar, som härvid är

tänkbar. Denna lösning ligger i en förläggning i lämplig utsträckning av

den medicinska undervisningen till Stockholms stads nya planerade Södersjukhus.

Enligt skattebetalarnas förenings mening bör denna betydligt

billigare lösning prövas, innan regeringen framlägger proposition i ämnet.

Av vad här ovan anförts framgår att den av byggnadskommittén för

karolinska sjukhuset framlagda s. k. generalplanen ingalunda är någon

verklig generalplan; däri saknas bland annat de grundläggande uppgifter,

som riksdagen begärt och som den behöver för ett riktigt bedömande

av beslutets ekonomiska konsekvenser. Frågan örn karolinska sjukhuset

kan ånyo behöva övervägas med hänsyn dels till frågan örn rationalisering

av universitetsundervisningen, dels till avvägningen av utgifterna

i nästa års budget dels slutligen även med hänsyn till de nya möjligheter,

som yppats beträffande en betydligt billigare lösning genom samarbete

med Stockholms stad vid dess planerade Södersjukhus.

Såsom jag här ovan erinrat, beslöt 1927 års riksdag under vissa villkor

upplåta det s. k. Norrbacka-området till förläggningsplats för uppförande

av ett nytt kliniskt sjukhus i Stockholm och nya lokaler för karolinska institutet.

1930 års riksdag beslöt, att ett nytt kliniskt sjukhus, karolinska

sjukhuset, samt nya lokaler för karolinska institutets teoretiska institu
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ts proposition Nr 154.

tioner skulle uppföras på nämnda område. Därefter bestämde 1931 års

riksdag omfattningen av första byggnadsetappen och beslöt, att uppförandet

av i denna etapp ingående byggnader skulle ske i huvudsaklig överensstämmelse

med av arkitekten C. Westman år 1928 upprättade, sedermera

överarbetade ritningar och kostnadsförslag. Riksdagen uttalade vidare,

att byggnadskommittén borde upprätta en generalplan, utvisande

»huru de olika delarna av tomtområdet lämpligen böra disponeras och huru

hela anläggningen en gång i stora drag skall te sig i färdigt skick».

Denna plan önskade riksdagen erhålla del av, då den nästa gång hade att

pröva frågan örn anvisande av medel till sjukhusanläggningen.

Med efterkommande av riksdagens sålunda uttalade önskan har Kungl.

Maj:t anmodat byggnadskommittén att uppgöra det förslag till generalplan,

för vilket jag förut redogjort. Av generalplanen torde framgå, att

kommittén vid utarbetandet av densamma tagit hänsyn till riksdagens

allmänna direktiv för planläggningen av Norrbackatomtens bebyggande.

Byggnadskommittén säger sig jämväl hava i möjlig utsträckning beaktat

de önskemål beträffande byggnadsplanens utformning, som framställts av

särskilda, för ärendets utredning utsedda kommissioner och av karolinska

institutets lärarkollegium.

Det är givetvis vid ett byggnadsföretag av den omfattning, det här gäller,

och med hänsyn till nödvändigheten att fördela byggnadsarbetet över

en lång tidsperiod av den allra största vikt, att företaget redan från begynnelsen

planlägges med sådan omsorg, att samtidigt med att de mer

nära till hands liggande behoven tillgodoses, även hänsyn tages till i

framtiden till uppförande ifrågakommande byggnader och till den utveckling

av företaget, som i andra hänseenden kan befinnas erforderlig.

Kommittén synes i förslaget till generalplan hava noga beaktat dessa

önskemål. Av generalplanen framgår vidare, att kommittén genom vissa

förändringar av byggnadsplanerna för första etappens byggnader lyckats

hittills nedpressa byggnadskuben nied i runt tal 11,900 m3. Kommittén

har dock icke kunnat nu beräkna den kostnadsminskning, som kan föranledas

av denna minskning av kubikinnehållet. Samtidigt meddelar

kommittén, att även i åtskilliga andra hänseenden besparingar åstadkommits

och ytterligare torde kunna åstadkommas. Jag understryker med tillfredsställelse

dessa av kommittén lämnade uppgifter och vill samtidigt betona

vikten av att vid byggnadsföretagets vidare planerande den största

möjliga sparsamhet iakttages, dock icke så att därigenom äventyras företagets

behöriga och ändamålsenliga genomförande.

Det är emellertid givet, att en generalplan, sådan som den nu framlagda,

mera tjänar som en översikt över huru man nu anser sig kunna

planlägga de omfattande byggnadsföretag, om vilka här är fråga, än som

en mer eller mindre noggrann ledning för byggnadsföretagens utförande.

Under den avsevärda tid, som kommer att förflyta redan för realiserande

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. May.ts proposition Nr 154.

uv den första etappens byggnadsprogram, kan utvecklingen tvivelsutan

komma att i mer än ett avseende medföra rubbningar eller jämkningar i

de detaljer, som inrymmas i den framlagda generalplanen. Generalplanen

visar emellertid, att alla de institutioner, över vilka den medicinska högskolan

nu förfogar och i en nu beräknelig framtid kan tänkas komma att

förfoga, på ett ändamålsenligt sätt kunna föreläggas å det av riksdagen för

ändamålet upplåtna Norrbackaområdet.

Det tillkommer mig icke nu att ingå på de byggnadsföretag, som

sträcka sig utöver den första etappens byggnader. Jag vill endast erinra

därom, att i avseende å en eller annan av de härvid planerade institutionerna

frågan örn nybyggnader inom vissa år med nödvändighet tränger

till sin lösning. Jag tänker närmast på de psykiatriska och pediatriska

klinikerna, ävenså på en hud- och könsklinik. Genom förflyttning av den

psykiatriska kliniken till Norrbackaområdet och nedläggande av psykiatriska

sjukhuset å Konradsberg kan dess mycket värdefulla tomt lösgöras

för försäljning. Förutsättningen för byggandet av en klinik för hud- och

könssjukdomar torde vara nedläggandet av sjukhuset Eira, till vars tomt

staten är ägare. Härigenom kan även denna tomt försäljas. Försäljningssumman

för ovannämnda tomter uppgår till mer än ovannämnda klinikers

byggnadskostnader. Likaså torde böra beaktas, att när en gång tiden kommer

för karolinska institutets och serafimerlasarettets förflyttning, storå

tomtområden inom stadens centrala delar bliva lediga, genom vilkas avyttring

väsentliga bidrag kunna vinnas för de nya byggnadsföretagens

finansiering. Med avseende på de pediatriska klinikerna är den ena förlagd

till allmänna barnhuset, den andra till Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt.

Blott av den förstnämnda kliniken kan i detta sammanhang ifrågakomma

förflyttning. För byggandet av en sådan klinik å Norrbackaområdet

är jämlikt avtal mellan barnhusets direktion och Stockholms

stad ett belopp av 1,000,000 kronor avsatt att utgå från den s. k. Stockholmsfonden,

som är bildad av försäljningsmedel från den barnhuset förut

tillhöriga fastigheten Rålambshov.

Vad beträffar den av skattebetalarnas förening gjorda framställningen

därom, att proposition i ämnet icke nu måtte avlåtas till riksdagen, anser

jag mig förhindrad att medverka härtill redan på den grund att ett utav

riksdagen så sent som år 1931 fattat beslut därigenom skulle lämnas utan

avseende.

. Kommittén beräknar i skrivelse den 15 februari 1932 med anslagsäskanden

för nästkommande budgetår, att intill den 30 juni 1933 för byggnadsarbeten

för karolinska sjukhuset m. m. kommer att åtgå 1,480,000 kronor.

De för ändamålet tillgängliga medlen uppgå till 982,169 kronor 34 öre. För

budgetåret 1932/1933 skulle alltså erfordras ett anslag, lika med skillnaden

mellan nyssnämnda belopp — 497,830 kronor 66 öre — eller i avrundat tal

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

500,000 kronor. Mot byggnadskommitténs beräkningar har jag icke funnit

något att erinra och jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att av det till uppförande av byggnader för karolinska

sjukhuset i Stockholm m. m. av 1931 års riksdag beviljade

beloppet av 11,626,984 kronor för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av .. kronor 500,000: —

Till denna departementschefens av statsrådets övriga

ledamöter biträdda hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Ödmann.

Bihang till riksdagens protokoll 19.32.

1 sami.

124 käft. (Nr 154.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:235 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående uppförande av byggnader'' för karolinska sjukhuset m. m. s. 1 i texten
  2. SU 1932:92 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset m. m. jämte fyra i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten