Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker, m. m

1932-02-26 · 27 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 25 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:168, Med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 168.

1

Nr 168.

Kungl. Marits proposition till riksdagen med förslag till förordning

om vissa ändringar i förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående

tillverkning och beskattning av maltdrycker, m. m.;

given Stockholms slott den 26 februari 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att

dels antaga härvid fogade förslag till föroi*dning om vissa ändringar i

förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker,

dels ock bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen därjämte hemställt.

Under Hans Majlis

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Felix Hamrin.

Bihang till riksdagens protokoll 1932.

1 sami.

ISO haft.

(Nr Ilis.)

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj-ds proposition Nr 168.

Vörtens

extraktion

rid jästens

tillsättande

m. m.

Förslag

till

förordning om vissa ändringar i förordningen den 1 juni 1923 (nr

140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker.

Härigenom förordnas, att 5 § 2 morn., 6 § 2 och 3 morn., 37 § 1 morn.,

38 §, 41 § 1 mom. och 42 § förordningen den 1 juni 1923 angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker1 skola erhålla följande ändrade

lydelse:

5 §.

2. Överinseendet å kontrollen kandhaves av kontrollstyrelsen.

Den lokala kontrollen utövas av överkontrollörer med biträde vid de

skattepliktiga bryggerierna av kontrollombud. Närmare bestämmelser

angående dessa kontrolltjänstemäns antagande, befogenheter och åligganden

meddelas av Kungl. Majit.

Där kontrollstyrelsen beträffande visst skattefritt bryggeri finner erforderligt,

att överkontrollören vid tillsynens utövande biträdes av särskild

kontrolltjänsteman, äger styrelsen förordna tillsyningsman Aud

bryggeriet samt meddela föreskrifter angående dennes befogenheter och

åligganden.

Angående ersättning till kontrolltjänstemännen är särskilt stadgat.

I den mån denna förordning icke annorlunda bestämmer, skall kostnaden

för kontrollens utövande bestridas av statsverket.

6 §.

2. Vid förande av de i denna förordning omförmälda journaler skola

iakttagas föreskrifterna i 5 § bokföringslagen den 31 maj 1929 ävensom

de särskilda föreskrifter, som meddelas av kontrollstyrelsen.

Där tillverkare ej enligt bokföringslagen är pliktig föra handelsböcker,

skall han hålla sådan bok, att därur kan inhämtas, huru stor mängd

malt och övriga råämnen, som inköpts för tillverkningen.

3. Tillverkare skall hålla sina handelsböcker eller bok, som i 2 mom.

sägs, jämte tillhörande A^erifikationer tillgängliga för kontrollstyrelsen

eller av kontrollstyrelsen befullmäktigad person, så ock för ÖA^erkontrollör.

37 §.

1. Vid tillverkning av maltdryck i skattefritt bryggeri må, då jästen

tillsättes, extrakthalten hos vörten icke understiga fyra procent eller

överstiga i fråga örn svagdricka sex procent och i fråga örn maltdricka

tio och en halv procent.

1 Senaste lydelse av 37 § 1 mom. och 41 § 1 mom. se 1928: 116.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

Innan nied jäsande vört eller färdig maltdryck vidtages åtgärd, varigenom

den ursprungliga extrakthalten ändras, skall tillverkaren därom

göra anmälan till överkontrollören.

Bestämmelser angående uppmätning och numrering av. jäskar samt undersökning

av vörtens volym- och extrakthalt ävensom uträkning av

extr aktutbyte, provtagning och dylikt meddelas, där så erfordras, av

kontrollstyrelsen.

38 i

Minst ett dygn före början av varje brygd i skattefritt bryggeri skall

tillverkaren hava tillställt överkontrollören skriftlig anmälan örn tiden

för brygden. Tillverkare må på en gång anmäla en följd av brygder för

en tidrymd av högst en månad.

41 §.

1. Tillverkare i skattefritt bryggeri skall före den femtonde dagen i

månaden näst efter utgången av kvartal, varunder tillståndsbevis varit

gällande vid bryggeriet, till överkontrollören i två exemplar insända utdrag

ur bryggjournalen och samtidigt härmed såsom ersättning för kostnaden

för kontroll vid bryggeriet å statsverkets gir or ökning i riksbanken

för statskontorets räkning inbetala, oavsett örn tillverkningen bedrivits

hela kvartalet eller del därav, ett belopp av trettiosju kronor femtio öre

eller, där jämlikt föreskrift i 5 § 2 mom. tillsyningsman varit förordnad

vid bryggeriet, ett belopp av sjuttiofem kronor. Uppgår maltavverkningen

för den tid av tillverkningsår, varunder tillståndsbevis varit gällande

vid bryggeriet, till mer än femtontusen kilogram för helt tillverkningsår

räknat, skall tillverkaren dessutom inom femton dagar efter tillverkningsårets

utgång eller, då tillstånd dessförinnan upphört att gälla, inom femton

dagar efter sistnämnda tidpunkt erlägga ett halvt öre för varje kilogram

malt, varmed avverkningen överstigit nyss angivna myckenhet.

Vidimerad avskrift av kvitterat levereringsreversal å inbetalning, som

nu sagts, skall av tillverkaren ofördröjligen insändas till överkontrollören.

42 §.

Vill tillverkare i skattefritt bryggeri avsluta tillverkningen före utgången

av den tid, för vilken tillståndsbevis utfärdats, skall han skriftligen

anmäla detta för överkontrollören med uppgift örn dagen, då tillverkningen

kommer att avslutas; och åligger det överkontrollören att lämna tillverkaren

bevis, att sådan anmälan skett, samt därom ofördröjligen underrätta

kontrollstyrelsen.

När sådan anmälan skett, må tillverkning ej utan nytt tillståndsbevis

äga rum efter den tid, då enligt anmälningen tillverkningen skolat avslutas.

Benna förordning tribler i kraft den 1 oktober 1932; dock skall 41 § 1

mom. även efter sagda dag tillämpas enligt sin äldre lydelse beträffande

avgifter, som belöpa å tid dessförinnan.

Brygd
anmälan.

Utdrag ur

bryggjournal

samt erläggande

av

kontrollkostnadsersättning.

Tillverknings

avslutande

före tillverkningsrättens

upphörande.

Ikraft
trädande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

Gällande

bestämmelse?''.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

deti 26 februari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför:

Såsom antytts vid anmälan i årets statsverksproposition, sjunde huvudtiteln,

punkterna 17 och 18, av frågorna örn anslag till kontrollstyrelsens

verksamhet och till kontroll å tillverkningsavgifter, har kontrollstyrelsen

med skrivelse den 21 december 1931 framlagt förslag örn vissa

ändringar i förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker i syfte att ernå förenkling av det kontrollsystem,

som enligt sagda förordning för närvarande tillämpas beträffande

tillverkningen i de skattefria bryggerierna. Då ett genomförande av

den föreslagna omläggningen skulle komma att föranleda ändringar i

nyssnämnda anslag, uppfördes dessa i det framlagda riksstatsförslaget

med beräknade belopp i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

bliva riksdagen förelagd.

Sedan förevarande frågor varit föremål för beredning inom finansdepartementet,

torde desamma nu böra underställas Kungl. Majda prövning.

Förordningen den 1 juni 1923 angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker skiljer mellan två slag av maltdrycksbryggerier, nämligen

skattefria och skattepliktiga.

Vid de skattefria bryggerierna få allenast tillverkas maltdrycker av

första klassen. Dessa äro fritagna från skatt och utgöras av: a) svagdricka,

varmed förstås maltdryck, som ej innehåller mer än 1.8 viktprocent

alkohol och som är inbryggd med en stamvört, vilkens extrakthalt

icke överstiger 6 procent; b) maltdricka, varmed förstås maltdryck,

som ej innehåller mer än 1.8 viktprocent alkohol samt är inbryggd med

en stamvört av en extrakthalt, överstigande 6 men icke 10.5 procent, och

som vid tillverkningen tillika undergått sådan särskild behandling, att

alkoholhalten i drycken icke kan överstiga 1.8 viktprocent; samt c) vört,

avsedd för bakning. Maltdryck får vid bryggeri ej tillverkas med stamvört

av lägre extrakthalt än 4 procent.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

De skattepliktiga bryggerierna 1a tillverka, förutom maltdrycker av

första klassen, även de starkare maltdryckerna av andra oell tredje klasserna.

Tillverkarna i dessa bryggerier hava att erlägga skatt för de myckenheter

malt, som användas för maltdryckernas framställning, med rätt

för dem att för malt, som förbrukats för tillverkning av skattefri maltdryck,

åtnjuta skatterestitution enligt särskilda grunder.

Bestämmelser äro i maltdryckstillverkningsförordningen meddelade

om statlig kontroll över maltskattens beböriga utgörande samt tillämpningen

i övrigt av gällande föreskrifter. Beträffande skattefria bryggerier

kan kontrollen i huvudsak inskränka sig till ett övervakande

av att icke skattepliktiga maltdrycker där tillverkas. Under

det att kontrollföreskrifterna för de skattepliktiga byggerierna

väsentligt förenklats i samband med antagandet av 1923 års maltdryckstillverkningsförordning,

har vid de skattefria bryggerierna alltsedan

maltskattens införande i vårt land år 1903 i huvudsak bibehållits

samma kontrollförfarande.

Jag övergår nu till att lämna en redogörelse för anordnandet av kontrollen

över tillverkningen vid de skattefria bryggerierna.

överinseendet å kontrollen över tillverkningen handhaves av kontrollstyrelsen.

Den lokala kontrollen utövas av överkontrollörer med biträde

av tillsyningsman.

Då skattefritt bryggeri skall sättas i gång eller vid början av tillverkningsår

fortfarande vara i verksamhet, skall tillverkaren till kontrollstyrelsen

avgiva skriftlig driftsanmälan, varpå styrelsen, där hinder ej

möter, utfärdar tillståndsbevis. Är tillverkningen avsedd att omfatta

jämväl maltdricka, skall särskild ansökan om tillstånd härtill göras, varvid

skola angivas de särskilda anordningar, tillverkaren ämnar vidtaga

i syfte att förhindra, att alkoholhalten i maltdrickat kan överstiga 1.8

viktprocent (36 § maltdryckstillverkningsförordningen).

Den ur kontrollsynpunkt grundläggande bestämmelsen innefattas i

stadgandet, att tillverkare i skattefritt bryggeri skall tillse, att stamvörtstyrkan,

d. v. s. extrakthalten hos vörten vid jästens tillsättande,

icke överstiger i fråga om svagdricka 6 procent och i fråga om maltdricka

10.r» procent eller understiger 4 procent. Åtgärd, varigenom stamvörtstyrkan

ändras — vilket kan ske genom att efter vörtens jästning

extraktgivande ämnen tillsättas eller ock spädning verkställes — får allenast

vidtagas i närvaro av den vid bryggeriet förordnade tillsyningsmannen

(37 § 1 morn.). För att sätta tillsyningsmannen i tillfälle att kontrollera

brygdernas stamvörtstyrka, åligger det tillverkaren att minst 6 timmar

föro början av värjo brygd göra skriftlig anmälan till kontrolltjänstemannen

örn tiden för brygden och örn den tid, då vörten antages

vara färdig för tillsättning av jäst (38 §). Tillverkare i skattefritt bryggeri

är vidare skyldig att föra bryggjournal, i vilken för varje brygd an
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

tecknas myckenheten använda råämnen, stamvörtstyrka, vörtmängd

och myckenheten färdig maltdryck (40 §). Handelsböcker med tillhörande

verifikationer skola hållas tillgängliga för kontrollstyrelsen eller dess

ombud, så ock för Överkontrollör (6 § 3 morn.).

Före den 15 i månaden näst efter utgången av varje kvartal skall tillverkaren

till kontrollstyrelsen insända av tillsyningsmannen bestyrkt utdrag

ur bryggjournalen och samtidigt såsom bidrag till kostnaden för

kontroll vid bryggeriet å statsverkets giroräkning i riksbanken inbetala

ett belopp, motsvarande vid bryggeri, där maltdricka må tillverkas, 1

krona men eljest 50 öre för varje helgfritt dygn, varunder tillståndsbevis

vid bryggeriet under kvartalet varit gällande. Uppgår maltavverkningen

under nämnda tid i medeltal till mer än 60 kilogram för helgfritt

dygn, skall tillverkaren dessutom erlägga ''A öre för A''arje kilogram av

den myckenhet malt, varmed avverkningen överstiger en efter 60 kilogram

örn dygnet beräknad avverkning (41 § 1 morn.).

Beträffande de uppgifter, som åvila överkontrollörer och tillsyningsman

äro bestämmelser meddelade i Kungl. Maj :ts instruktion för tjänstemännen

vid kontrollen över maltdryckstillverkningen den 27 juli 1923 (nr 336). Enligt

i instruktionen givna bestämmelser är riket indelat i 15 överkontrollörsdistrikt,

vilka tillika utgöra distrikt för kontrollen över brännvinstillverkningen.

Kontrollstyrelsen förordnar årligen för tiden 1 juli—30 juni

överkontrollörer till det antal, som svarar mot antalet distrikt, samt därjämte

högst tre överkontrollörer. Av de sålunda förordnade inkallar styrelsen

en för varje distrikt att tjänstgöra tills vidare under högst ett år. Överkontrollör

är inför kontrollstyrelsen närmast ansvarig för den lokala tillsynen

ÖArer maltskattebestämmelsernas efterlevnad inom distriktet, över

vars kontrollpersonal han utÖAmr chefskapet. Han är skyldig att årligen

aATlägga a-isst antal kontrollbesök Aud ATarje tilUerkningsställe. Beträffande

de skattefria bryggerierna gällde tidigare, att dylikt bryggeri skulle

av honom besökas en gång varje kvartal, men, sedan kontrollstyrelsen

genom i instruktionen år 1928 vidtagen ändring erhållit befogenhet att

bestämma den utsträckning, i vilken besöken i dessa bryggerier skola

äga rum, har styrelsen föreskrivit, att ÖA-erkontrollör skall besöka skattefritt

bryggeri i allmänhet allenast tA’a gånger årligen. Vid Ararje kontrollbesök

har han att granska bryggjournalen och tillgängliga utdrag ur

denna. Då möjlighet därtill grees, skall han vid besöket fastställa extraktutbytet

för då företagen brygd och därATid tillse, att detsamma icke

väsentligen avviker från det vid bryggeriet eljest vanligen förekommande,

ävensom avprova vörtstyrkan av en brygd vid jästens tillsättande.

Därjämte skall han, i den mån han finner sådant erforderligt och lämpligen

kunna ske, Arerkställa alkoholproA- å färdig maltdryck, Aulket med utgångspunkt

från den i bryggjournalen lämnade uppgiften om stamvörtstyrkan

sker med s. k. dubbel sackarometerbestämning. Enligt på senare

tid avr kontrollstyrelsen meddelade föreskrifter skall överkontrollören nå
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majlis proposition Nr 168.

gon gång'' under året även föranstalta om insändande av prov å färdig

maltdryck till kontrollstyrelsens laboratorium, där maltdryckens alkoholhalt

och stamvörtstyrka på kemisk väg fastställas samt — i fråga örn

maltdryck, som författningsenligt icke får innehålla sackarin — sackarinundersökning

äger rum.

Vid varje skattefritt bryggeri tjänstgör en tillsyningsman. Denne kan

samtidigt vara tilldelad tjänstgöring vid flera bryggerier å samma ort;

särskilt å landsbygden måste emellertid med hänsyn till avståndsförhållandena

räknas med en tillsyningsman för varje bryggeri. Tillsyningsmännen

förordnas av kontrollstyrelsen för tillverkningsår (1 oktober—30

september) till erforderligt antal för varje tjänstgöringsområde (kommun);

deras fördelning å de olika bryggerierna bestämmes av överkontrollören.

Utöver det antal, som betingas av antalet bryggerier, förordnas i regel

ytterligare tillsyningsman att vid behov inträda i tjänst.

Tillsyningsman skall inom sitt tjänstgöringsområde hava tillsyn över

att gällande föreskrifter rörande tillverkning och beskattning av maltdrycker

efterföljas. Hans huvudsakliga uppgift vid bryggeri är att tillse,

att tillverkaren icke överskrider förbudet att tillsätta jäst till vört

av högre extrakthalt än 6 procent (för maltdricka 10.5 procent) eller lägre

extraktlialt än 4 procent. För sådant ändamål har han att minst två

gånger i veckan besöka bryggeriet, varvid besöken böra avpassas så, att

han kan närvara vid och kontrollera vörtens provning före jästens tillsättande,

vilken provning sker med sackarometer. Dessutom skall tillsyningsmannen

vid besöken granska bryggjournalen och göra anteckning

därom i journalen samt verkställa extraktutbytesberäkning för varje

brygd. Då anledning föreligger misstänka, att maltdryck, som från

bryggeri utlämnas, icke är lagenlig, samt eljest då kontrollstyrelsen eller

Överkontrollör lämnat anvisning därom, har tillsyningsman att taga

prov av maltdryck och insända detsamma till kontrollstyrelsens laboratorium

för undersökning.

Enligt 3 § kungörelsen den 27 juli 1923 (nr 339) med bestämmelser angående

arvode och ersättning åt tjänstemännen vid kontrollen över maltdrycks-

och brännvinstillverkningen — vilka bestämmelser ansluta sig till

vissa av 1923 års riksdag godkända grunder — äger tillsyningsman vid

skattefritt bryggeri under tjänstgöringstiden åtnjuta arvode med 1 krona

för dag för varje bryggeri; dock har kontrollstyrelsen rätt att bestämma

lägre arvode. Med stöd av sistberörda stadgande har kontrollstyrelsen på

grund av kontrollgöromålens begränsade omfattning ansett sig i regel

böra reducera arvodet till 75 öre för dag. Å arvodet utgår dyrtidstilllägg

enligt vad som gäller för befattningshavare med oreglerad avlöning,

enligt, kontrollstyrelsens bestämmande dock ej meri mer än hälften av det

i varje särskilt fall eljest beräknade tillägget. Tillsyningsmans avlöning

utbetalas kvartalsvis av vederbörande länsstyrelse enligt av överkontrollören

attesterad räkning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Kostnaderna

för det nuvarande

kontrollsystemet.

Skäl för omläggning

av

kontrollsystemet.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

Det för de skattefria bryggerierna tillämpade kontrollsystemet åsamkar

statsverket betydande kostnader. Med avseende härå har kontrollstyrelsen

i sin förenämnda skrivelse lämnat följande redogörelse.

De skattefria bryggeriernas antal, vilket under de senare åren oavbrutet

okat, utgjorde for närvarande 548, och antalet för innevarande tillverknmgsar

forordnade tillsyningsman 655. Enbart handliavandet av en

sa betydande kontrollpersonal medförde ett icke ringa arbete för kontrollstyrelsen

och överkontrollörerna. Utbetalningen av avlöningen till

tillsynmgsmännen, vilket bestyr åvilade länsstyrelserna, syntes även

innebära ett åtminstone i vissa fall icke oväsentligt tillskott i'' dessas arbetsbörda.

Vad beträffade kostnaderna för kontrollen vid de skattefria

bryggerierna, hade verkställd undersökning givit vid handen, att utgifterna

för arvoden och dyrtidstillägg till tillsynmgsmännen för närvarande

kunde beräknas uppgå till sammanlagt omkring 178,000 kronor, varav

omkring 155,000 kronor för arvoden och omkring 23,000 kronor för dyrtidstillägg.

Lades härtill den på de skattefria bryggerierna belöpande andelen i

kostnaderna för överkontrollörernas arvoden, dyrtidstillägg, ersättningar

för expeditionskostnader samt resekostnads- och traktamentsersättningar,

vilken andel syntes kunna approximativt beräknas till en tredjedel av

dessa kostnader sammantagna och för närvarande uppskattas till inemot

50,000 kronor, skulle alltså den sammanlagda kostnaden för kontrollen

belöpa sig till i ruut tal 225,000 kronor. Även örn härifrån droges det

belopp, som inflöte till statsverket på grund av tillverkarnas skyldighet

att på i det föregående omnämnt sätt bidraga till bekostandet av kontrollen

och som för närvarande kunde uppskattas till i runt tal 90,000 kronor,

återstode likväl en beräknad kostnad, åvilande staten, av cirka 135,000

kronor. Härvid vore dock icke tagen i betraktande den andel i utgifterna

för Ivon troi 1st yreisen. som kunde anses falla på styrelsens befattning med

kontrollen över de skattefria bryggerierna. Statens kostnader för sagda

kontroll vöre i allt fall betydande särskilt i betraktande av att någon

skatt å den tillverkade varan icke inflöte från de kontrollerade företagen.

Att märka vore också, att kontrollkostnaderna vore stadda i stegring, i

samma mån som antalet skattefria bryggerier och tillverkningsdygn vid

dessa ökade. Beträffande ökningen av den skattefria maltdryckstillverkningen

har kontrollstyrelsen hänvisat till efterföljande tablå:

Tillverknings-

Antal

Antal tillverk-

Tillverkat

år

bryggerier

ningsdygn

svagdricka

hl.

1922/1923 ....................

387

107.737

553,353

1923/1924 ....................

406

114,897

638,631

1924/1925 ....................

415

1 18,628

739,778

1925/1926 ....................

446

126,114

785,134

1926/1927 ....................

485

137,035

895,486

1927/1928 ....................

511

148,630

954,056

1928/1929 ....................

531

155,139

1.084,485

1929/1930 ....................

540

1 57,785

1,158,882

1930/1931 (prehm.) ....

5 4 5

160,433

1.061,365

Kontrollstyrelsen har i sin föreliggande skrivelse uttalat, att de erfarenheter,

som numera vunnits rörande den hittillsvarande kontrollen vid

de skattefria bryggerierna, givit vid handen, att en eftersyn rörande dennas

anordning bör komma till stånd. En dylik åtgärd har styrelsen an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition Nr 168.

i)

sett särskilt under nuvarande förhållanden vara motiverad jämväl med

hänsyn till nödvändigheten av att tillse, att alla möjligheter tillvaratagas

för nedbringande av statens utgifter för skattekontrollen.

Under hänvisning till att den nu tillämpade kontrollen vid de skattefria

bryggerierna påkallade en omfattande organisation och droge betydande

kostnader har kontrollstyrelsen ifrågasatt, huruvida kontrollsystemet

vore i motsvarande grad effektivt, samt härutinnan anfört följande

:

»Som ovan nämnts, består det huvudsakliga kontrollmomentet dari, att

tillsyningsmannen, i den mån han är närvarande i bryggeriet, övervakar,

att jäst icke sättes till vört av högre respektive lägre extrakthalt än

som är medgivet i maltdryckstillverkningsförordningen. Då tillsyningsmannen

icke har skyldighet att besöka bryggeriet mer än i allmänhet

två gånger i veckan, måste det, åtminstone för de större skattefria bryggeriernas

vidkommande, inträffa, att en del brygder undandragas hanskontroll

i berörda hänseende. Den av tillsyningsmannen utövade kontrollen

erbjuder vidare ingen säker garanti emot att icke en tillverkare,,

utan att därom göra föreskriven anmälan, efter tillsyningsmannens provning

av vörten vidtager åtgärd med jäsande vört eller färdig maltdryck,

varigenom den vid provningen fastställda stamvörtstyrkan ändras. En

dylik åtgärd kan bestå i tillsättning till vörten eller drycken av extraktgivande

ämnen, t. ex. socker och sirap, eller ock däri att vört eller maltdryck

spädes med vatten. Den färdiga maltdrycken kan genom sådant

förfarande bliva olaglig, och styrelsen har nödgats konstatera, att, trots,

systemet med en vid varje bryggeri anställd kontrolltjänsteman, förseelser

av detta slag kunnat förekomma i icke ringa omfattning. Sedan till

styrelsens förfogande numera står ett väl utrustat laboratorium, har det

blivit möjligt för styrelsen att anordna en ganska omfattande analyskontroll

å maltdrycksprov, vilka stickprovsvis eller vid direkt misstanke

örn olaglighet hos tillverkad maltdryck av Överkontrollör eller tillsyningsman

tagas och insändas till kontrollstyrelsen. Enbart under de tre senaste

tillverkningsåren hava genom analys å styrelsens laboratorium av insända

prov å maltdrycker från de skattefria bryggerierna uppdagats 110

förseelser, vilka beivrats genom anmälan till åtal eller meddelande av varning.

Undersökningen av stickprovsvis tagna maltdrycksprov har därför

kommit att framstå såsom ett mycket verksamt kontrollmedel, vars

anlitande i ökad omfattning visat sig välbehövligt.»

På grund av de anförda omständigheterna har kontrollstyrelsen kommit

till den uppfattningen, att en ändring i den nuvarande kontrollen vid

de skattefria bryggerierna är förtjänt att tagas i allvarligt övervägande.

Till stöd för en omläggning av kontrollsystemet har styrelsen vidare anfört:
»Utvecklingen

under tiden efter den nuvarande kontrollens tillkomst

för snart 30 år sedan har i många avseenden medfört förändrade förhållanden,

varigenom de allmänna betingelserna i fråga om kontrollens anordnande

numera te sig annorlunda. Tillverkningen i svagdricksbryggerierna

bedrevs då i allmänhet under ganska primitiva förhållanden, och

tillverkarna saknade i många fall förutsättningar att utan en lokal kontrolltjänstemans

direkta tillsyn och handledning efterleva maltdrycksförfattningarnas

bestämmelser, vilka djupt ingrepo i tillverkarnas dit
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Föreslagen

omläggning

av kontrollsystemet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

tillsvarande obegränsade _ frihet med avseende a tillverkningens bedrivande.

Svagdricksindustrien befinner sig numera på ett högre plan, även

om allt)arnt anmärkningar i manga fall kunna framställas mot densamma

särskilt i hygieniskt avseende. Tillverkarnas kunskap på området

samt förmåga att föra kontrollhandlingar oell eljest iakttaga gällande

kontrollföreskrifter med. avseende å tillverkningens'' bedrivande hava förbättrats.

Vidare medgiva de nutida kommunikationerna bättre möjligheter^

för kontrollmyndigheten än förut att genom inspektioner av annan

än pa platsen boende funktionär kunna utöva tillsyn vid bryggerierna.

Av betydelse är också, att det kontrollmoment, som ligger i allmänhetens

och konkurrenters intresse av att beivra inträffade fall av olaga tillverkning

och försäljning, numera gör sig gällande på ett mera framträdande

sätt än tillförene. Styrelsen vill även åberopa, att varken i Danmark eller

Aorge kontroll över maltdrycksbeskattningen och tillsyn å efterlevnaden

av givna bestämmelser angående alkohol- eller stamvörtstyrka hos maltdrycker

utövas genom särskilda vid bryggerierna anställda kontrolltjänstemän.

Kontrollbesök avläggas i bryggerierna med vissa längre

mellantider av tjänstemän, anställda hos den centrala kontrollmyndigheten,

vilka granska föreskriven bokföring samt i mån av behov taga

prov av färdig maltdryck för undersökning rörande dess laglighet.»

Av det anförda har kontrollstyrelsen dragit den slutsatsen, att det nuvarande

kontrollsystemet med särskilda tillsyningsman vid de skattefria

bryggerierna utan äventyrande av statens skatteintresse och utan olägenheter

ur nykterhetssynpunkt kan avvecklas och utbytas mot en mera omfattande

systematisk analyskontroll å de färdiga maltdryckerna, kompletterad

med vissa andra kontrollmoment. Det av styrelsen sålunda tilltänkta

kontrollsystemet för de skattefria bryggerierna skulle, enligt vad

styrelsen anfört, gestalta sig på i huvudsak följande sätt:

»1. Tillverkare skall såsom hittills vara skyldig att, dä bryggeriet

skall sättas i gång eller i början av ett tillverkningsår fortfarande vara

i verksamhet, till kontrollstyrelsen ingiva driftsanmälan.

2. Bryggerierna ställas i kontrollhänseende direkt under överkontrollörs

tillsyn.

3. Tillverkare skall föra bryggjournal, i vilken meddelas uppgifter av

i huvudsak samma slag som för närvarande. Utdrag ur bryggjournalen

skall av tillverkaren kvartalsvis insändas till överkontrollören i två

exemplar, av vilka det ena är avsett för kontrollstyrelsen. För beredande

av möjlighet att öva kontroll å uppgifterna i bryggjournalen örn använda

råämnen bör sådan tillverkare, som enligt lag icke är skyldig föra

handelsböcker, åläggas att hålla sådan bokföring, att uppgifter örn inköpta

partier av olika råämnen därur kunna inhämtas.

4. Tillverkare skall minst ett dygn före varje brygd till överkontrollören

insända brygdanmälan; sådana anmälningar må på en gång kunna

göras för en tidrymd av högst en månad.

5. Det skall åligga Överkontrollör att, såvida annorlunda icke bestämmes,

minst fyra gånger årligen besöka varje skattefritt bryggeri i distriktet.

Därvid har han

att i den utsträckning, kontrollstyrelsen bestämmer, taga prov å färdiga

maltdrycker samt insända dem till kontrollstyrelsens laboratorium

för undersökning;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition Nr 168.

11

att granska bryggjournalen och. utdragen ur densamma samt i mån av

behov kontrollera, att däri införda uppgifter örn använda råämnen i huvudsak

överensstämma med uppgifterna i handelsböckerna eller i ovan

under punkt 3 omförmäld bokföring örn inköpen därav;

att med ledning av bryggjournalens uppgifter stickprovsvis verkställa

erforderliga ex tråk tu tb y tes b er äkni n ga r för att kontrollera, att icke extraktutbytet

mera väsentligt avviker från det eljest vid bryggeriet vanligen

förekommande, ävensom, då tillfälle därtill erbjuder sig, avprova

vörtstyrkan av en brygd vid jästens tillsättande; samt

att tillse, att kärl, innehållande maltdryck, vid utlämningen äro, i enlighet

med vad därom är föreskrivet, stämplade och, i förekommande fäll,

försedda med etikett.

Då kontrollen väsentligen skulle grunda sig å analyser av tagna maltdrycksprov,

komme densamma att medföra verkställandet av ett betydande

antal kemiska maltdrycksanalyser, vilka det närmast skulle ankomma

på kontrollstyrelsens laboratorium att utföra. Ett önskemål vore givetvis

att i möjligaste mån kunna inskränka insändandet dit av maltdrycksprov.

Kontrollstyrelsen anser sig böra omnämna, att det är styrelsens

avsikt att fullfölja vissa redan påbörjade undersökningar och försök i

syfte att kunna överflytta någon del av analysverksamheten å överkontrollörerna,

vilka i så fall skulle hava att själva utföra approximativa

bestämningar å stamvörtstyrka och alkoholhalt hos av dem tagna maltdrycksprov.

För sådant ändamål skulle överkontrollörerna utrustas med

vissa för dylika undersökningars verkställande erforderliga hjälpmedel

av enklare beskaffenhet. Därest av Överkontrollör utförd dylik undersökning

av maltdrycksprov utvisade, att maltdrycken icke stöde i strid

mot gällande bestämmelser, skulle provet icke vidaresändas till kontrollstyrelsens

laboratorium. Framginge däremot av över kontrollörens undersökning,

att maltdrycksprovet vore olagligt eller på gränsen till att vara

detta, skulle prov av drycken insändas till nämnda laboratorium, som

hade att verkställa den slutgiltiga undersökningen för avgörande av huruvida

anmälan till åtal skulle ske eller icke. Styrelsen vill dock framhålla.

att även med ett dylikt system för undersökning av maltdrycksprov

en icke obetydlig ökning av arbetet å laboratoriet icke kan undvikas

genom tillkomsten av den föreslagna analyskontrollen, vilken enligt styrelsens

mening låter sig väl genomföras även utan anlitande på nyss antytt

sätt av överkontrollörerna.

Vissa undantagsfall kunna tänkas förekomma, i vilka en skärpning av

den ovan skisserade kontrollen kan bliva erforderlig. Detta gäller framför

allt, då fråga är om en tillverkare, som genom upprepade förseelser

mot maltdryckstillverkningsförordningen eller på grund av densamma

givna bestämmelser ådagalagt opålitlighet. T sådant fall skulle kontrollstyrelsen

äga befogenhet att stidla bryggeriet under tillsyn av en särskild

tillsyningsman, vilket för tillverkaren skulle medföra skyldighet att

erlägga förhöjd kontrollkostnadsersättning. Föreskrift i liknande syfte

fanns på sin tid meddelad i den numera upphävda förordningen den 19

maj 1922 (nr 210) angående beskattning av socker. Anlitande av särskild

tillsyningsman torde även bliva ur kontrollsynpunkt erforderligt

beträffande bryggerier, sorn tillverka maltdricka, i vilket lall tillverkaren

jämväl skulle hava att, i likhet med vad för närvarande gäller, vidkännas

förhöjning i nyssnämnda ersättning. Sistberörda anordning saknar

åtminstone för närvarande nämnvärd betydelse, enär allenast 4 av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

Minskning i

kcntrollkost*

nader vid

omläggningens

genom

för ande.

Tillverkares

skyldighet att

bestrida

kontrollkostnader.

de 548 skattefria bryggerier, som nu äro i gång, sökt och erhållit tillstånd

att tillverka maltdricka.»

Vid genomförande av den föreslagna omläggningen av kontrollen vid

de skattefria bryggerierna skulle, enligt vad kontrollstyrelsen framhållit,

besparas kostnaderna för dels arvoden till tillsyningsmännen med förenämnda

belopp av omkring 155,000 kronor och dels dyrtidstillägg härå

med omkring 23,000 kronor eller tillhopa omkring 178,000 kronor. Å andra

sidan skulle omläggningen medföra ökade kostnader för överkontrollörernas

verksamhet ävensom för analyser och andra kontrollgöromål hos

kontrollstyrelsen. Med hänsyn till att överkontrollörerna i högre grad

än för närvarande skulle tagas i anspråk för utövande av tillsyn över

den skattefria maltdryckstillverkningen, har kontrollstyrelsen ansett statens

kostnader för densamma kunna approximativt beräknas så, att

hälften av kostnaderna för arvoden, dyrtidstillägg och ersättningar

för expeditionskostnader samt resekostnads- och traktamentsersättningar

till överkontrollörerna borde anses falla på kontrollverksamheten vid de

skattefria bryggerierna. Då verkställd undersökning givit vid handen,

att sagda kostnader i sin helhet för närvarande kunde beräknas uppgå

till omkring 146,000 kronor för år, vilket belopp till följd av kostnaderna

för det utökade antalet inspektionsresor till de skattefria bryggerierna

kunde efter kontrollens omläggning antagas komma att stiga med omkring

15,000 kronor till omkring 161,000 kronor, skulle alltså på de skattefria

bryggerierna belöpa i runt tal 80,000 kronor. För förstärkning av

arbetskrafterna i kontrollstyrelsens laboratorium har styrelsen med hänsyn

till den utvidgade analyskontrollen räknat med en kostnadsökning av

2,000 kronor. Kontrollstyrelsen har på grundval av dessa uppskattningar

ansett den av omläggningen föranledda kostnadsminskningen i dess helhet

kunna beräknas till omkring 160,000 kronor. Härvid har bortsetts från

de smärre kostnadsökningar, som kunna uppstå av ett eventuellt anlitande

i enstaka fall av tillsyningsman, där så kan bliva erforderligt. I

I 41 § 1 mom. maltdryckstillverkningsförordningen äro, som förut

antytts, bestämmelser meddelade i fråga örn tillverkares skyldighet att

bestrida kostnader för kontrollen. Körande tillkomsten av nu gällande bestämmelser

härutinnan torde få erinras örn följande. 1902 års maltskattekommitté

hade i sitt betänkande utgått från att tillverkarna i de

skattefria bryggerierna skulle bidraga med omkring hälften av kontrollkostnaden.

I sådant hänseende blev i 1903 års maltdryckstillverkningsförordning

viss avgift för dem föreskriven (''i-i öre per kilogram använt

malt), vilken var beräknad efter en kontrollkostnad av 20 kronor i månaden,

motsvarande tillsyningsmännens arvode. Sedan erfarenheten givit

vid handen, att tillsyningsmännen med hänsyn till de begränsade arbetsuppgifterna

kunde åtnöjas med en ersättning av 15 kronor i månaden, be
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

stämdes genom beslut vid 1907 års riksdag det tillverkaren åvilande kontrollkostnadsbidraget

till 30 öre för varje helgfritt dygn, med skyldighet

för tillverkaren att erlägga en tilläggsavgift av 1/a öre per kilogram folden

del av maltavverkningen vid bryggeriet, som för kvartal räknat översteg

en efter 60 kilogram örn dygnet beräknad medelavverkning. I samband

med den år 1920 vidtagna höjningen av tillsyningsmans arvode till

högst 1 krona örn dagen bestämdes kontrollkostnadsbidraget till 50 öre

för dygn, med bibehållande av nämnda tilläggsavgift. Dessa bestämmelser,

vilka icke undergingo någon ändring, då tillsyningsmännen även

kommo i åtnjutande av dyrtidstillägg, gälla fortfarande med. allenast den

år 1928 vidtagna ändringen, att tillverkare i bryggeri, där maltdricka må

tillverkas, har att såsom kontrollkostnadsbidrag erlägga, i stället för 50

öre, 1 krona för varje helgfritt dygn.

De av tillverkarna vid skattefria bryggerier erlagda kontrollkostnadsbidragen

hava, enligt vad kontrollstyrelsen uppgivit, för de senare tillverkningsåren

uppgått till följande belopp:

1

Tillverkningsår

Influtna kontroll- kostnadsbidrag

Därav tilläggsavgift för maltavverk- j

ning över 60 kg. per dygn

!

kr.

Antal bryggerier Kronor

1926/1927

1927/1928

1928/1929

1929/1930

1930/1931

76,001: 76 170 7,528

81,774:68 158 7,572

87,181: +5 195 8,815

91,653: 45 232 10,760

90,830:86 190 8,862

Kontrollstyrelsen har framhållit, att, därest det nu väckta förslaget örn

tillsyningsmännens avskaffande komme till genomförande, detta enligt

styrelsens mening icke borde medföra, att tillverkarna vid de skattefria

bryggerierna befriades från skyldigheten att bestrida kostnad för kontrollen.

Att tillverkarna på sin tid icke ålagts vidsträcktare dylik ersättningsskyldighet

än vad som motsvarade viss del av tillsyningsmännens

arvode, finge ses mot bakgrunden av, dels att kontrollen vid dessa bryggerier

ansetts huvudsakligen ankomma på tillsyningsmännen, dels att

tillverkarnas i allmänhet svaga ekonomiska ställning icke synts medgiva,

att de belastades med en alltför stor utgift för kontrollkostnadens bestridande.

Det principiellt riktiga syntes dock vara, att staten av de skattefria

bryggerierna, vilka icke tillförde staten någon skatteinkomst av där

tillverkad vara, erhölle gottgörelse för kontrollkostnaden i dess helhet,

därest icke detta komme att verka oskäligt betungande. Kostnaden för

överkontrollörernas tillsyn över de skattefria bryggerierna kunde enligt

kontrollstyrelsens i det föregående återgivna beräkning uppskattas till i

runt tal 80.000 kronor. Härtill komme kostnaderna för analysers verk
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majda proposition Nr 168.

ställande oell andra kontrollgöromål lius kontroilstyrelsen, soia berörde

den skattefria maltdryekstiilverkningen, vilka kostnader dock icke tagits

i betraktande i förevarande sammanhang.

lia det sålunda beräknade kostnadsbeloppet jämförelsevis nära överens»

stämmer med det från de skattefria bryggerierna såsom bidrag till kontrollkostnaden

inflytande beloppet, för närvarande sammanlagt omkring

90,000 kronor, Ilar kontrollstyrelsen ansett, att vid bifall till förevarande

förslag ändring icke bör vidtagas i storleken av det belopp, varmed

tillverkare i skattefritt bryggeri enligt ira gällande bestämmelser bär att

bereda statsverket gottgörelse för kontrollkostnad.

Vad angår sättet för kontrollkostnadens bestridande bar kontrollstyrelsen

funnit erfarenheterna giva vid handen, att en ändring härutinnan

i detta sammanhang torde böra komma till stånd. Styrelsen har anfört

följande:

»Beräkningen av kontrollkostnaden med visst belopp per helgfritt dygn

jämte i förekommande fall en särskild kvartalsvis utgående avgift för

viss utöver en stadgad minimiavverkning överskjutande maltförbrukning,

likaledes uträknad per helgfritt dygn, har befunnits vara en mindre

praktisk anordning, som åstadkommer besvär för tillverkarna samt åtskilligt

detaljarbete för kontrollmyndigheten med granskningen av att

kontrollkostnaden erlägges med riktiga belopp, vilket ofta medför skriftväxling

med tillverkare angående rättelsers vidtagande och dylikt. Styrelsen

för skattefria bryggeriers riksförbund har också uttalat önskvärdheten

av att bestämmelserna i förenklingssyfte måtte ändras i den riktningen,

att varje bryggeri hade att erlägga en bestämd grundavgift för

varje kvartal, under vilket bryggeri är i gång, samt dessutom en mindre

avgift för varje myckenhet av 100 kilogram malt, som avverkats. Kontrollstyrelsen

finner det också medföra fördelar, därest i stället för den

nuvarande ersättningen, beräknad efter 50 öre för helgfritt dygn, tillverkaren

skulle hava att inbetala ett fixt belopp av motsvarande storlek

för varje kvartal, varunder tillståndsbevis varit gällande vid bryggeriet.

För ett bryggeri, som varit i gång ett helt kvartal, uppgår kontrollkostnadsersättningen

enligt nu gällande bestämmelser till i genomsnitt omkring

37 kronor 50 öre för kvartalet. Kontrollstyrelsen har därför ansett

sig böra föreslå nämnda belopp såsom en dylik fix kvartalsersättning

att av tillverkaren såsom kontrollkostnadsersättning till statsverket erläggas

före den 15 i månaden näst efter utgången av kvartal, varunder

tillståndsbevis varit gällande vid bryggeriet. Där enligt vad i det föregående

nämnts, tillsyningsman för skärpning av kontrollen i vissa undantagsfall

kan komma att förordnas, torde ifrågavarande kvartalsersättning

—• i analogi med vad som för närvarande gäller för bryggerier,

i vilka maltdricka tillverkas — böra utgöra dubbla beloppet eller 75

kronor.

Beträffande den nuvarande tilläggsersättningen av % öre för varje

kilogram av den myckenhet malt, varmed avverkningen för kvartal räknat

överstiger en efter 60 kilogram för helgfritt dygn beräknad maltåtgång,

har som nämnts av skattefria bryggeriers riksförbund framförts

önskemål om att denna ersättning borde beräknas å hela maltavverkningen

och icke allenast å kvantiteter, överstigande nyssnämnda genomsnittsår - verkning. Den utvidgning av de mindre bryggeriernas skyldighet att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168. 15

bestrida kontrollkostnader, som härigenom skulle inträda, torde dock icke

vara motiverad. Däremot anser kontrollstyrelsen i likhet med nämnda

sammanslutning,, att en avgjord förenkling av denna form för kontrollkostnadens

bestridande skulle ernås, därest ersättningsbeloppet icke beräknades

för varje kvartal å en genomsnittlig avverkning per helgfritt

dygn utan finge regleras efter tillverkningsårets utgång enligt den överavverkning

för hela tillverkningsåret räknat, som direkt framginge av

bryggjournalen. En anordning i denna riktning har även föreslagits av

en Överkontrollör. Mot den nu beräknade minimikvantiteten av 60 kilogram

malt per helgfritt dygn svarar för helt tillverkningsår i runt tal

en maltmängd av 18,000 kilogram. Verkställd undersökning har emellertid

givit vid handen, att en reglering av kontrollkostnadsersättningen på

det tilltänkta sättet skulle i jämförelse med nuvarande anordning medföra

ett något, lägre sammanlagt ersättningsbelopp till statsverket, beroende

på att i förra fallet en utjämning skei- såväl i fråga örn antalet

bryggerier med dylik avgiftsplikt som beträffande de maltkvantiteter,

som kunna drabbas av samma avgift. Den minskning i den inflytande

kontrollkostnadsersättningen, som sålunda kail inträda, har styrelsen

funnit kunna uppvägas, genom att den årliga kvantitet avverkat malt,

varutöver ersättning med V2 öre per kilogram skall utgå, bestämmes till

jämnt 15,000 kilogram.»

Kontrollstyrelsen har utarbetat förslag till de ändringar i maltdryckstillverkningsförordningen,

vilka påkallas* vid genomförande av den

ifrågasatta omläggningen av kontrollen vid de skattefria bryggerierna.

Förslaget torde få såsom bilaga (Bil. A) fogas vid statsrådsprotokollet i

detta ärende. Rörande de sålunda föreslagna ändringarna har kontrollstyrelsen

anfört följande:

Den i 5 § 2 mom. vidtagna ändringen åsyftade bland annat beredande

av befogenhet åt kontrollstyrelsen att, på sätt i det föregående anförts, i

vissa fall, då kontrollen genom överkontrollören kunde antagas bliva otillräcklig,

besluta örn anställande av tillsyningsman vid bryggeriet. Det

torde få ankomma på kontrollstyrelsen att i dylika särskilda fall meddela

erforderliga föreskrifter rörande kontrollens utövning.

I nuvarande 6 § 2 mom. hade en ändring av formell natur ansetts lämpligen

böra i detta sammanhang vidtagas såsom en följd av tillkomsten av

1929 års bokföringslag. Därjämte hade i ett nytt andra stycke införts stadgande

örn den i det föregående omförmälda skyldigheten för sådan tillverkare,

som det icke enligt nämnda lag ålåge att föra handelsböcker,

att hålla bokföring över gjorda inköp av råämnen, avsedda att komma

till användning vid maltdryckstillverkningen. Nu berörda stadgande

hade föranlett den vidtagna jämkningen i 3 mom.

Beträffande 37 § 1 mom. förutsattes, att det för tillverkarna gällande

förbudet att tillsätta jäst till vört av lägre extrakthalt än 4 procent eller

av högre extrakthalt än 6 procent i fråga örn svagdricka och 10.:. procent,

i fråga örn maltdricka skulle bibehållas, då iakttagandet härav i första

hand utgjorde grunden för att maltdrycken skulle uppfylla de stadgade

fordringarna i fråga örn stamvörtstyrka och alkoholhalt. Det i andra

stycket föreslagna stadgandet avsåge att bereda överkontrollören möjlighet

att öva tillsyn ;i att icke tillverkarna genom förfaranden med jäsande

vört eller färdig maltdryck — tillsättning av extraktgivande ämnen eller

spädning — ändrade stamvörtstyrkan så, att drycken kunde bliva olaglig.

Föreslagna

författnings
ändringar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis proposition Nr 168.

Den i nuvarande 38 § stadgade skyldigheten för tillverkare i skattefritt

bryggeri att avgiva brygdanmälan hade bibehållits, ehuru densamma hädanefter

väsentligen skulle fylla ett annat syfte än hittills. Dess uppgift

skulle i främsta rummet bliva att bereda överkontrollören kännedom

örn, huruvida tillverkning av maltdrycker verkligen påginge vid bryggeriet

vid en tidpunkt, då lian avsåge att verkställa inspektion därstädes.

Yrkanden örn bibehållande av skyldigheten att avgiva brygdanmälan hade

också framställts av vissa överkontrollörer. Den tid, för vilken anmälan

örn flera brygder i en följd kunde få avgivas, hade utsträckts till

högst en månad.

I 41 § 1 mom. stadgades för närvarande skyldighet för tillverkare att till

kontrollstyrelsen kvartalsvis insända bestyrkt utdrag irr bryggjournalen.

I enlighet med vad i det föregående föreslagits, borde bestämmelsen ändras

därhän, att utdraget insändes till överkontrollören i två exemplar.

Föreskrift örn att det ena exemplaret skulle av överkontrollören insändas

till kontrollstyrelsen syntes icke behöva intagas i förordningen utan torde

böra meddelas i annan ordning, eventuellt i instruktionen för kontrolltjänstemännen.

Då det ansetts lämpligt, att överkontrollörerna även borde medverka vid

tillsynen å att kontrollkostnadsersättningen vederbörligen inbetalas av

tillverkarna, hade ändring i andra stycket av 41 § 1 mom. föreslagits

därhän, att avskrift av det kvitterade leveringsreversalet å dylik inbetalning

skulle insändas till vederbörande Överkontrollör i stället för, såsom

nu vore fallet, till kontrollstyrelsen, överkontrollören skulle sedermera enligt

särskild föreskrift hava att vidaresända honom tillhandakomna reversalavskrifter

till kontrollstyrelsen.

Enligt den i 42 § vidtagna ändringen skulle den anmälan örn tillverkningens

avslutande före utgången av til 1 s t å i id s b c v isets giltighetstid, som

för närvarande skulle avgivas till tillsyningsmannen, hädanefter i stället

insändas till överkontrollören.

Då kontrollstyrelsen ansett det nya kontrollsystemet vid de skattefria

bryggerierna lämpligen böra träda i tillämpning med ingången av nytt

tillverkningsår och tillverkningsåret för bryggerierna enligt 3 § 2 mom.

maltdryckstillverkningsförordningen räknas från och med den 1 oktober,

har styrelsen förordat, att den föreslagna förordningen örn vissa ändringar

i maltdryckstillverkningsförordningen bör gälla från och med den 1

oktober 1932. Med hänsyn till de åligganden, som enligt 41 § i förordningen

för närvarande åvila tillverkare i skattefritt bryggeri och vilka

med avseende å tiden före den 1 oktober 1932 skola fullgöras efter nämnda

dag, har styrelsen, i överensstämmelse med vad som skedde vid utfärdandet

av gällande maltdryckstillverkningsförordning, föreslagit en härav

påkallad övergångsbestämmelse.

Kontrollstyrelsen har i detta sammanhang anfört:

»I samband med de föreslagna ändringarna i maltdryckstillverkningsförordningen

vill styrelsen erinra örn att tillverkares skyldighet att för

analyskontroll tillhandahålla maltdrycksprov redan finnes reglerad genom

föreskrift i 7 § av förordningen, varest stadgas, att tillverkare skall

på anmodan kostnadsfritt tillhandahålla kontrollstyrelsen eller kontroll
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

tjänsteman erforderligt prov å vört eller maltdryck. Kontrollstyrelsen

har ansett självfallet, att detta stadgande även innefattar skyldighet för

tillverkaren att tillhandahålla för provet erforderligt förvaringskärl

(glasflaska) samt emballage härtill. Denna innebörd av stadgandet har

kommit till synes i en av kontrollstyrelsen år 1928 meddelad tillämpningsföreskrift

rörande tillvägagångssättet vid provtagning, som företages av

kontrolltjänsteman. Däri bestämmes, att provet vid försändandet bör

vara förpackat i trälåda, som jämte övrigt erforderligt emballage skall

tillhandahållas av tillverkaren. Då kontrollstyrelsen icke försport

några invändningar från till verkar håll mot fullgörandet härav och

skattefria bryggeriers riksförbund vid en under hand framställd förfrågan

förklarat sig icke hava något att erinra mot att nämnda, bestämmelse

i 7 § anses inrymma även skyldighet för tillverkare att tillhandahålla

kärl och emballage, synes icke heller i detta sammanhang uttryckligt

stadgande i förordningen behöva införas örn berörda skyldighet.»

Kontrollstyrelsen har anhållit att framdeles få till Kungl. Maj:t avgiva

förslag till de ändringar i instruktionen för tjänstemännen vid kontrollen

över maltdryckstillverkningen den 27 juli 1928 (nr 336), som påkallas

av den nu föreslagna omläggningen av kontrollen vid de skattefria

bryggerierna.

Enligt vad som meddelats i en från kontrollstyrelsen sedermera överlämnad,

den 10 februari 1932 dagtecknad promemoria har styrelsen för

avsikt att därvid föreslå även vissa jämkningar i andra avseenden i instruktionen,

vilka efter vad erfarenheten givit vid handen lämpligen borde

i detta sammanhang vidtagas. De i instruktionen givna föreskrifterna

angående beviljande av tjänstledighet åt Överkontrollör vid maltdrycks-

och brännvinstillverkningen hade sålunda befunnits böra underkastas

ändring. Detta borde i sin tur medföra reglering av överkontrollörs

rätt till avlöning under beviljad tjänstledighet. Under erinran örn att

närmare föreskrifter i sistnämnda hänseende icke funnes meddelade i kungörelsen

den 27 juli 1923 (nr 339) angående arvode och ersättning åt tjänstemännen

vid kontrollen över maltdrycks- och brännvinstillverkningen har

i promemorian vidare anförts följande:

»Enligt 2 § 2 mom. av instruktionen för tjänstemännen vid kontrollen

över maltdryckstillverkningen förordnas Överkontrollör för tiden 1 juli

30 juni (tjänstgöringsår). Av de förordnade överkontrollörerna inkallar

kontrollstyrelsen en för varje distrikt att tjänstgöra tillsvidare under högst

ett år (2 § 5 morn.). Örn Överkontrollör är hindrad att fullgöra sin tjänstgöring,

utkallas han ur tjänst, såvida icke kontrollstyrelsen finner skäl

föreligga att med stöd av 3 § 3 mom. i instruktionen bevilja honom tjänstledighet,

vartill styrelsen äger befogenhet, dock allenast för en tid av

högst en månad årligen; erfordras längre ledighet, göres anmälan därom

till Kungl. Majit. Enär bestämmelserna i 1 § 1 mom. av kungörelsen

den 27 juli 1923 (nr 339) icke föranleda därtill att Överkontrollör, som är

inkallad i tjänstgöring men i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet,

skall under tiden för ledigheten avstå någon del av det med befattningen

förenade arvodet, har beviljande av tjänstledighet åt Överkontrollör an
Tiihanq

lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 136 hafi. (Nr 168.) 2

Ändringar i

instruktionen

för kontrolltjänstemännen

m. m.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

setts böra ske sparsamt och har allenast plägat förekomma vid styrkt

sjukdom. Tjänstledighetstidens längd Ilar också begränsats, i det att

Kungl. Majit enligt praxis icke beviljat Överkontrollör tjänstledighet för

längre tid än sammanlagt högst tre månader årligen, däri inbegripet den

ledighet, som kontrollstyrelsen enligt sin befogenhet kan hava medgivit.

Därest ledighet erfordrats för Överkontrollör av annan anledning än sjukdom

eller vid sjukdom under längre tid än tre månader årligen, har han

haft att underkasta sig utkallelse ur tjänst.

I överensstämmelse med vad som numera allmänt gäller inom statsförvaltningen

i fråga örn verkstyrelses befogenhet att meddela tjänstledighet

åt underlydande befattningshavare, torde åt kontrollstyrelsen böra

överlämnas att bevilja tjänstledighet åt Överkontrollör, även örn ledigheten

omfattar längre tid än en månad, samt att förordna örn den lediga tjänstens

uppehållande. Ändring i detta hänseende av 3 § 3 mom. av instruktionen

kommer att innelattas i ovanberörda ändringsförslag.

Vad angår överkontrollörs rätt till arvode under åtnjuten tjänstledighet,

synas uttryckliga bestämmelser härom böra meddelas i detta sammanhang.

Beträffande ersättning under ledighet på grund av styrkt sjukdom bör

härvid såsom förebild i princip tjäna den förmån av detta slag, som jämlikt

13 § 1 inom. av kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 356) är tillerkänd

extra ordinarie tjänsteman vid den nyreglerade statsförvaltningen. I enlighet

härmed bör Överkontrollör äga under ledighet på grund av styrkt

sjukdom uppbära två tredjedelar av sitt arvode, dock under högst sex månader.

Denna förmån bör emellertid vara förbehållen endast åt de överkontrollörer,

vilkas tjänstgöring erhållit stadigvarande karaktär. I detta

syfte bär såsom villkor för förmånens åtnjutande stadgas, att överkontrollörens

tjänstgöring skall kunna förutsättas omfatta hela året. Vid ledighet

av annan anledning än sjukdom, torde Överkontrollör böra avstå hela

arvodet.»

I enlighet härmed har i promemorian uttalats, att i förevarande ämne

borde utfärdas en föreskrift av innehåll, att Överkontrollör, som beräknas

vara inkallad under hela tjänstgöringsåret och som av behörigen styrkt

sjukdom hindras att tjänstgöra, äger att under en tid av högst sex månader

av ett och samma tjänstgöringsår eller vid sjukdom, som fortgår vid

övergången till nytt dylikt år, under högst sex månader i en följd åtnjuta

arvode med två tredjedelar av det honom eljest tillkommande arvodet,

samt att hela arvodet skall avstås, örn ledighet erfordras under längre tid

eller av annan anledning än här sagts.

I promemorian har vidare berörts frågan örn ersättning åt vikarie för

Överkontrollör under tjänstledighet. Härom har anförts följande:

»I 1 § 3 mom. av arvodeskungörelsen stadgas, att arvode och ersättning

enligt grunder, som angivas i 1 och 2 mom. av samma paragraf, skola tillkomma

jämväl vikarie, vilken kan vara förordnad för Överkontrollör. Det

må emellertid erinras, att, då tjänstledighet beviljats Överkontrollör, kontrollstyrelsen

såvitt möjligt sökt tillse, att Överkontrollör i ett intilliggande

distrikt kunnat förordnas att jämte egen befattning fullgöra överkonrollörsgöromålen

i den lediges distrikt. Tidigare erhöll Överkontrollör,

som pa detta sätt uppehöll annans befattning, icke särskild ersättning härför,

men Kungl. Majit har vid på senare tid fattade beslut örn tjänstledig
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

het för Överkontrollör enligt av kontrollstyrelsen gjord hemställan medgivit,

att viss dylik ersättning finge åtnjutas.»

I anslutning härtill har i promemorian uttalats, att det syntes lämpligt,

att frågan örn ersättning till Överkontrollör, som jämte egen befattning

förordnats att jämväl bestrida överkontrollörsgöromålen inom annat distrikt,

definitivt reglerades genom att i 1 § 3 mom. i arvodeskungörelsen

infördes ett stadgande av innehåll, att Överkontrollör, som förordnas att

jämte egen befattning bestrida överkontrollörsgöromålen inom annat distrikt,

skall äga åtnjuta särskild ersättning härför med en tredjedel av

honom under samma tid tillkommande arvode och ersättning för expeditionskostnader

å egen överkontrollörstjänst.

Arvodena till tillsyningsmännen bestridas från det å sjunde huvudti- Anslag till

teln uppförda ordinarie förslagsanslaget till kontroll å tillverkningsav- ta^^ningsgifter,

vilket för innevarande budgetår upptagits med 350,000 kronor. avgifter.

Såsom framgår av årets statsverksproposition, sjunde huvudtiteln punkten

18, har kontrollstyrelsen i skrivelse den 21 augusti 1931 angående anslag

för budgetåret 1932/1933 hemställt, att förslagsanslaget till kontroll å

tillverkningsavgifter för nämnda budgetår måtte upptagas med oförändrat

belopp. Emellertid har styrelsen i sin föreliggande skrivelse den 21

december 1931 uttalat, att den föreslagna omläggningen av kontrollen vid

de skattefria bryggerierna komme att medföra, att ifrågavarande anslag

skulle kunna rätt avsevärt nedsättas.

Enligt vad kontrollstyrelsen uppgivit kunna kostnaderna för arvoden

till tillsyningsmännen för närvarande beräknas till omkring 155,000 kronor,

vilken utgift hädanefter skulle inbesparas. Däremot skulle tillkomma

en beräknad utgift å omkring 15,000 kronor för resekostnads- och

traktamentsersättningar på grund av det större antal kontrollbesök, som

Överkontrollör skulle hava att avlägga i skattefritt bryggeri. Den uppkommande

minskningen i belastningen å förenämnda anslag skulle alltså

utgöra omkring 140.000 kronor. Förutsatt att icke någon förändring

vidtoges i tillverkarnas nuvarande skyldighet att bestrida kontrollkostnader,

skulle således anslaget för kontroll å tillverkningsavgifter för budgetår

kunna begränsas till 210,000 kronor. Enär den föreslagna förändringen

av kontrollen icke vore avsedd att träda i tillämpning förrän den

1 oktober 1932, kunde emellertid kostnadsbesparingen icke tillfullo inträda

under budgetåret 1932/1933. Förslagsanslaget till kontroll å tillverkningsavgifter

borde därför vid bifall till förevarande framställning

350,000 , 3 • 210,000

245,000 kronor.

för nämnda budgetår upptagas till

för nämnda budgetår upptagas till

I överensstämmelse med kontrollstyrelsens förslag har ifrågavarande

anslag uppförts i riksstatsförslaget för nästkommande budgetår med ett

beräknat belopp av 245,000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Anslag till

kontrollstyrelsens

verksamhet.

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

Till upprätthållande av kontrollstyrelsens verksamhet har riksdagen

alltsedan budgetåret 1924/1925 anvisat ett extra anslag, sorn för innevarande

budgetår utgör 23,900 kronor.

I fråga om användningen av detta anslag har Kungl. Majit den 15 maj

1931 förklarat, bland annat, att med anlitande av anslaget må hos kontrollstyrelsen

tills vidare under budgetåret 1931 1932 vara anställda

dels följande befattningshavare på extra stat med placering i angivna

lönegrader, nämligen:

Befattning Lönegrad

1 byråinspektör .................................................. B 22

1 byråingenjör ................................................... B 21

1 kanslibiträde ................................................... B 7,

dels ett juridiskt biträde med arvode av 3,000 kronor för år räknat,

dels ock, i den mån så erfordras, extra befattningshavare och sakkunniga.

I sin nyssnämnda skrivelse den 21 augusti 1931 bar kontrollstyrelsen,

då ett oavvisligt behov att alltjämt äga tillgång till de arbetskrafter, som

avlönades av det extra anslaget, jämväl under instundande budgetår

komma att föreligga, hemställt, att ifrågavarande anslag måtte för budgetåret

1932/1933 upptagas med oförändrat belopp, 23,900 kronor.

Kontrollstyrelsen har emellertid i sin skrivelse den 21 december 1931

föreslagit höjning av anslaget till kontrollstyrelsens verksamhet med

hänsyn till den ifrågasatta omläggningen av kontrollen vid de skattefria

bryggerierna. Styrelsen har därvid anfört följande:

.»På sätt i det föregående anförts, skulle kontrollstyrelsens laboratorium

tillföras ökade arbetsuppgifter genom den utvidgade analyskontrollen

å .maltdrycker, tillverkade i de skattefria bryggerierna. Viss förstärkning

av arbetskrafterna å laboratoriet blir härigenom erforderlig.

Det må här erinras, att laboratoriet ursprungligen tillkommit för utförande

av de kemiska undersökningar och bedömanden av teknisk natur,

som påkallas för kontrollstyrelsens tillsyn över efterlevnaden av den år

1918 genomförda lagstiftningen angående skattefri sprit och alkoholhaltiga

preparat och särskilt för undersökningar rörande denatureringsmedel

och denatureringsmetoder. Arbetet härmed är förbundet med en

mån.gfald löpande göromål. Men härutöver hava sedermera tillkommit

åtskilliga arbetsuppgifter, varigenom laboratoriets karaktär i viss mån

förändrats. För utövande av kontroll å efterlevnaden — framförallt i

svagdricksbryggerierna —• av gällande bestämmelser angående stamvörtstyrka

och alkoholbalt hos maltdrycker uttagas redan för närvaran

de, såsom i det föregående antytts, i viss omfattning stickprov å dylika

drycker, vilka undersökas å laboratoriet. Genom de år 1928 vidtagna

ändringarna i maltdryckstillverkningsförordningen, åsyftande att bereda

möjlighet till tillverkning av skattefritt maltdricka, har kontrollstyrelsen

vidare föranletts att anordna en fortlöpande kontroll å alkohoihalt

och stamvörtstyrka hos detta slag av maltdrycker, vilket ävenledes sker

genom undersökning å laboratoriet av insända maltdrycksprov. Sedan

genom ikraftträdandet av 1926 års brännvinstillverkningsförordning

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

21

strängare bestämmelser genomförts i syfte att mera effektivt kunna beivra

olovlig brännvinstillverkning och dit hänförlig mäskberedning, bär

i icke ringa omfattning laboratoriet tagits i anspråk för avgivande av utlåtanden,

som av polismyndigheterna begäras rörande prov å alkoholhaltiga

vätskor, som misstänkas hänföra sig till olaga hantering. Redan

genom dessa uppgifter har laboratoriet fått sig ålagt ett betydande analysarbete

vid sidan av de ursprungliga åliggandena.

Genom beslut vid 1930 års riksdag genomfördes vissa ändringar i maltdryckstillverkningsförordningen

i huvudsakligt syfte att medgiva användning

av sackarin vid tillverkning av svagdricka, under villkor att sagda

användning deklarerades på visst sätt. Jämväl detta medförde ett kontrollförfarande

genom analyser av insända maltdrycksprov. På framställning

av kontrollstyrelsen, som förklarade sig icke för det dåvarande kunna

bedöma, huruvida arbetet å laboratoriet på grund därav borde föranleda

anställandet av ytterligare ett laboratoriebiträde eller örn anlitande av

annan sakkunnig tillfällig arbetskraft vore att föredraga, vidtogs i samband

härmed för beredande av förstärkning av arbetskrafterna å laboratoriet

en höjning av det extra anslaget till upprätthållande av kontrollstyrelsens

verksamhet (VII C 4) med 3,000 kronor. I ovannämnda skrivelse

till Kungl. Majit den 21 augusti 1931 har kontrollstyrelsen hemställt, att

ifrågavarande anslag måtte i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptagas

till 23 900 kronor, vari berörda belopp av 3,000 kronor till beredande av

förstärkning av laboratoriets arbetskrafter ingår.

Styrelsen får även erinra, att enligt det förslag till bestämmelser angående

användande av sackarin i läskedrycker, som kommerskollegium och

kontrollstyrelsen i skrivelse till Kungl. Majit den 2 februari 1931 avgivit,

vissa nya arbetsuppgifter, avseende analysering av inkommande prov å

läskedrycker, skulle vid bifall till förslaget komma att åvila laboratoriet.

Ämbetsverken ansågo dock, att någon direkt förstärkning av laboratoriets

arbetskraft på grund härav näppeligen skulle bliva erforderlig. Att dessa

göromål likväl skulle innebära ett icke obetydligt tillskott i arbetet, torde

vara givet. Ämbetsverkens förslag har emellertid ännu icke föranlett något

beslut från statsmakternas sida.

Skulle nu till samtliga här berörda arbetsuppgifter även i huvudsak

läggas den på grund av förändringen av kontrollen vid de skattefria

bryggerierna erforderliga, mera omfattande analyskontrollverksamheten,

skulle den samlade ökningen i laboratoriets arbetsbörda enligt kontrollstyrelsens

mening väl kunna motivera inrättandet av en ny ordinarie

tjänst å laboratoriet, vilken med hänsyn till de kvalifikationer, som måste

fordras av dess innehavare, icke bör placeras i lägre lönegrad än den

tjugoförsta. I avvaktan på säkra erfarenheter om de krav på arbetskraft,

som de nya uppgifterna komma att ställa å laboratoriet, finner kontrollstyrelsen

sig dock för närvarande icke böra göra annan hemställan, än

att ovannämnda extra anslag måtte vid bifall till föreliggande förslag

höjas med ytterligare 2,000 kronor till 25,900 kronor, varigenom styrelsen

skulle bliva i tillfälle att, utöver laboratoriets ordinarie personal, kunna

anställa en amanuens i lönegrad 18 med heltidstjänstgöring.»

I det framlagda riksstatsförslaget för budgetåret 1932/1933 har, i enlighet

med konlrollstyrelsens förslag, till upprätthållande av styrelsens verksamhet

beräknats ett belopp av 25,900 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

Yttranden

över kontrollstyrelsens

förslag.

Över kontrollstyrelsens förslag till omläggning av kontrollen vid de

skattefria bryggerierna har styrelsen infordrat yttranden från vissa överkontrollörer,

vilka samtliga tillstyrkt förslaget; en av dem har dock ansett,

att det föreslagna kontrollsystemet icke horde definitivt fastställas

utan allenast antagas för tillämpning försöksvis under viss tid, förslagsvis

3 år. Styrelsen för skattefria bryggeriers riksförbund har i ett till kontrollstyrelsen

avgivet yttrande över förslaget förklarat sig icke hava något

att erinra mot detsamma. Icke heller styrelsen för svenska bryggareföreningen,

som jämväl beretts tillfälle att uttala sig över förslaget, har

framställt någon anmärkning däremot.

DeV<ohefen”*1*'' ^en * maltdryckstillverkningsförordningen föreskrivna kontrollen över

tillverkningen vid de skattefria bryggerierna, i vilken främst ingår övervakandet

av att skattepliktiga maltdrycker icke framställas vid dessa

bryggerier, utövas av överkontrollörer och tillsyningsmän under överinseende

av kontrollstyrelsen. Den löpande kontrollen handhaves närmast av

tillsyningsmännen, som genom besök vid bryggerierna följa tillverkningen.

I viss omfattning utövas kontroll å färdiga skattefria maltdrycker genom

analys å maltdrycksprover, som insändas till kontrollstyrelsens laboratorium.

Kontrollstyrelsen har nu framlagt förslag örn en genomgripande omläggning

av ifrågavarande kontrollsystem. Till grund för förslaget ligger

den uppfattningen, att det nuvarande kontrollsystemet visserligen i

stort sett fungerar tillfredsställande men att det är förbundet med en alltför

omfattande organisation och åsamkar statsverket höga kostnader, vilka

knappast kunna anses stå i rimligt förhållande till kontrollens effektivitet.

Förslaget innebär i huvudsak, att tillsyningsmännen indragas, att bryggerierna

i kontrollhänseende ställas direkt under överkontrollörernas tillsyn

samt att en mera omfattande systematisk analyskontroll å de färdiga maltdryckerna

införes, kompletterad med vissa andra kontrollmoment. En sådan

omläggning har kontrollstyrelsen ansett kunna vidtagas utan äventyrande

av statens skatteintresse och utan olägenheter ur nykterhetssynpunkt.

Ett genomförande av kontrollstyrelsens förslag skulle enligt styrelsens

beräkning innebära en betydande årlig kostnadsbesparing. Sålunda skulle

inbesparas kostnader för arvoden till tillsyningsmän med omkring 155,000

kronor samt kostnader för dyrtidstillägg med omkring 23,000 kronor.

Däremot skulle kostnaderna för överkontrollörernas tjänsteresor ökas

med omkring 15,000 kronor, varjämte viss förstärkning av arbetskrafterna

å kontrollstyrelsens laboratorium skulle bliva erforderlig, medförande en

merkostnad av 2,000 kronor. Omläggningen skulle alltså i sin helhet möjliggöra

en årlig kostnadsminskning av omkring 160,000 kronor.

De kostnader för kontrollverksamheten vid de skattefria bryggerierna,

som efter omläggningens genomförande alltjämt skulle kvarstå, hava av

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

kontrollstyrelsen uppskattats till omkring 80,000 kronor om året, vartill

skulle komma vissa till särskilt belopp ej beräknade kostnader för analysers

verkställande och för andra kontrollgöromål bos styrelser:

Vad angår gäldandet av ifrågavarande kostnader bar kontrollst;y reisen

uttalat, att det principiellt riktiga syntes styrelsen vara, att staten av de

skattefria bryggerierna, vilka icke tillförde staten någon skatteinkomst, erhölle

gottgörelse för kontrollkostnaden i dess helhet. Då dessa bryggeriers

bidrag till nämnda kostnad under senare år uppgått till belopp, som jämförelsevis

nära överensstämma med vad kontrollstyrelsen nu beräknar

kontrollverksamheten efter omläggningen komma att kosta, har styrelsen

icke ansett ändring böra vidtagas i storleken av det belopp, varmed tillverkare

i skattefritt bryggeri har att bereda statsverket gottgörelse för

kontrollkostnad.

Däremot har styrelsen föreslagit ändring i fråga örn sättet för ersättningens

beräkning. Ersättningen beräknas för närvarande i första hand

efter antalet helgfria dygn, under vilka tillståndsbevis vid vederbörande

bryggeri varit gällande, och motsvarar i genomsnitt för helt kvartal räknat

omkring 37 kronor 50 öre. För ernående av större enkelhet har kontrollstyrelsen

nu föreslagit, att tillverkare i stället skall hava att erlägga

en fixerad avgift för kvartal av nämnda storlek. I undantagsfall, där

skärpning av kontrollen anses behövlig och tillsyningsman erfordras härför,

skulle ersättningen utgöra dubbla beloppet eller 75 kronor, motsvarande

nuvarande ersättning i fall, då förstärkt kontroll förekommer. Den

tilläggsersättning, som är stadgad för mera omfattande maltavverkning,

och som för närvarande utgår med ett halvt öre för varje kilogram av

den myckenhet malt, varmed avverkningen för kvartal räknat överstiger

en efter 60 kilogram för helgfritt dygn beräknad maltåtgång, skulle —

likaledes i förenklingssyfte — enligt kontrollstyrelsens förslag i stället

utgå med ett halvt öre för kilogram av en för helt tillverkningsår angiven

maltavverkning. Denna maltavverkning har kontrollstyrelsen för

ernående av ungefär samma inkomstbelopp som för närvarande föreslagit

till 15,000 kilogram.

För egen del finner jag mig böra tillstyrka kontrollstyrelsens föreliggande

förslag. Såsom styrelsen framhållit, har utvecklingen efter den

nuvarande kontrollens tillkomst för nära trettio år sedan medfört förändrade

förhållanden, vilka väsentligt påverka de allmänna betingelserna

i fråga örn kontrollens anordnande. Den kontroll, som består i undersökning

genom analys av stickprovsvis uttagna maltdrycker och som redan

nu i viss utsträckning förekommer, har visat sig synnerligen verksam,

och ett vidare utbyggande av denna analyskontroll i förening med

en utvidgad kontrollverksamhet från överkontrollörernas sida torde vara

ägnat att möjliggöra ett tillräckligt effektivt övervakande av tillverkningen.

Såsom ett vägande skäl att frångå det nuvarande systemet, där

tyngdpunkten varit lagd på kontroll på platsen genom lokala tillsynings
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

män, framstår jämväl den avsevärda kostnadsminskning av omkring

160.000 kronor örn året, som därigenom skulle vinnas.

I likhet med kontrollstyrelsen finner jag icke anledning att ifrågasätta

ändring i avseende å storleken av den till statsverket utgående ersättningen

för kontrollkostnad. Däremot torde sättet för ersättningens beräkning

böra förenklas i överensstämmelse med styrelsens förslag.

I det av kontrollstyrelsen upprättade förslaget till ändringar i rnaltdryckstillverkningsförordningen

hava vissa redaktionella jämkningar

vidtagits. I likhet med kontrollstyrelsen anser jag icke behövligt, att

i förordningens 7 § uttryckligen utsäges, att tillverkare skall vara skyldig

att kostnadsfritt ställa till förfogande sådant kärl och emballage, som erfordras

för den i paragrafen omförmälda provtagningen av maltdrycker.

Enligt kontrollstyrelsens beräkning skulle ordinarie förslagsanslaget

till kontroll å tillverkningsavgifter, som för innevarande budgetår är

uppfört med 350,000 kronor, kunna minskas med 140,000 kronor för år räknat,

Då förändringen emellertid icke bör genomföras förrän vid ingången

av nästa tillverkningsår eller den 1 oktober 1932, bar kontrollstyrelsen

funnit anslagsminskningen för budgetåret 1932/1933 böra inskränkas till

105.000 kronor, varför anslaget alltså borde uppföras med 245,000 kronor.

Med hänsyn till det ökade arbetet å kontrollstyrelsens laboratorium bar

styrelsen för nämnda budgetår till upprätthållande av styrelsens verksamhet

hemställt örn ett med 2,000 kronor till 25,900 kronor förhöjt extra

anslag. I överensstämmelse med kontrollstyrelsens förslag torde anslagen

till kontrollstyrelsens verksamhet och till kontroll å tillverkningsavgifter

för nästa budgetår böra uppföras med respektive 25,900 kronor och 245,000

kronor, till vilka belopp anslagen beräknats i årets statsverksproposition.

Jag torde framdeles få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan örn

ändringar i instruktionen den 27 juli 1923 (nr 336) för tjänstemännen vid

kontrollen över maltdryckstillverkningen. Enligt vad kontrollstyrelsen

meddelat kommer styrelsen att i samband med avgivande av förslag härtill

även upptaga frågan angående utfärdande av vissa föreskrifter örn

överkontrollörs avlöningsförmåner under tjänstledighet och örn ersätt

ning vid vikariat å överkontrollörstjänst ävensom framlägga härav betingade

förslag till ändringar i kungörelsen den 27 juli 1923 (nr 339) med

bestämmelser angående arvode och ersättning at tjänstemännen vid kontrollen

över maltdrycks- och brännvinstillverkningen. I de av 1923 års

riksdag godkända bestämmelserna beträffande användningen av anslaget

till kontroll å tillverkningsavgifter, vilka bestämmelser legat till

grund för nämnda kungörelse, finnas några stadganden i nyssberörda

hänseenden ej meddelade. Utfärdande av föreskrifter härutinnan synes

— i överensstämmelse med vad som gäller med avseende å annan ickeordinarie

och i viss utsträckning även beträffande ordinarie personal i

statstjänst — böra ankomma på Kungl. Maj:t.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

Föredragande departementschefen uppläser härefter det upprättade

förslaget till förordning om vissa ändringar i förordningen den 1 juni

1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker samt

hemställer, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att

dels antaga nämnda förslag,

dels till upprätthållande av kontrollstyrelsens verksamhet

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag

av .............................. kronor 25,900,-

dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till kontroll

å tillverkningsavgifter

nu .................................. kronor 350,000

med ................................. » 105,000

till .................................. » 245,000.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten bifalla och förordnar, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Heson Malm.

Bihang (ill riktdagens protokoll 1932. 1 $aml. 136 höft. (Nr 16S.)

S

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vörteus

extrakthalt

vid jästens

tillsättande

Kungl Majus proposition Nt 166.

•t,.t) KMii

Bilaga A.

Förslag

till

förordning om vissa ändringar i förordningen den 1 juni 1923 (nr

140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker.

Härigenom förordnas, att 5 § 2 morn., 6 § 2 oell 3 morn., 37 § 1 morn.,

38 41 § 1 morn. och 42 § i förordningen den 1 juni 1923 angående till
verkning

och beskattning av maltdrycker skola erhålla följande ändrade

lydelse:

5 §.

2. överinseendet å kontrollen handhaves av kontrollstyrelsen.

Den lokala kontrollen utövas av överkontrollörer med biträde vid de

skattepliktiga bryggerierna av kontrollombud. Närmare bestämmelser

angående dessa kontrolltjänstemäns antagande, befogenheter och åligganden

meddelas av Kungl. Majit.

Där kontrollstyrelsen beträffande visst skattefritt bryggeri finner erforderlig!,

att öyerkontrollören vid tillsynens utövande biträdes av särskild

kontrolltjänsteman, äger styrelsen förordna tillsyningsman vid

bryggeriet samt meddela föreskrifter angående dennes befogenheter och

åligganden.

Angående ersättning till kontrolltjänstemännen är särskilt stadgat.

I den mån denna förordning icke annorlunda bestämmer, skall kostnaden

för kontrollens utövande bestridas av statsverket.

6 $.

. ?'' förande av de i denna förordning omförmälda journaler skola

iakttagas föreskrifterna i 5 § bokföringslagen den 31 maj 1929 ävensom

de särskilda föreskrifter, som meddelas av kontrollstyrelsen.

Där tillverkare ej enligt bokföringslagen är pliktig föra handelsböckei,

skall han. hålla sådan bok, att därur kan inhämtas, huru stor mängd

malt och övriga råämnen, som inköpts för tillverkningen.

3. Tillverkare skall hålla sina handelsböcker eller bok, som i 2 mom.

sågs, jämte tillhörande verifikationer tillgängliga för kontrollstyrelsen

eller den, kontrollstyrelsen därtill befullmäktigat, så ock för Överkontrollör.

37 $.

I- Vid tillverkning av maltdryck i skattefritt bryggeri må, då jästen

tillsättes, extrakthalten hos vörten icke understiga fyra procent eller

överstiga i fråga örn svagdricka sex procent och i fråga örn maltdricka

tio och en halv procent.

m. m.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.

Vidtages med jäsande vört eller färdig maltdryck åtgärd, varigenom

den ursprungliga extrakthalten ändras, skall tillverkaren därom göra

anmälan till överkontrollören.

Bestämmelser angående uppmätning oell numrering av jäskar samt i

fråga örn undersökning av vörtens volym- och extrakthalt ävensom föreskrifter

örn uträkning av extraktutbyte, provtagning och dylikt meddelas,

där så erfordras, av kontrollstyrelsen.

38 §.

Minst ett dygn före början av varje brygd i skattefritt bryggeri skall

tillverkaren till överkontrollören insända skriftlig anmälan örn tiden för

brygden. Tillverkare må på en gång anmäla en följd av brygder för en

tidrymd av högst en månad.

41 §.

1. Tillverkare i skattefritt bryggeri skall före den femtonde dagen i

månaden näst efter utgången av kvartal, varunder tillståndsbevis varit

gällande vid bryggeriet, till överkontrollören i två exemplar insända utdrag

av bryggjournalen och samtidigt härmed såsom ersättning för kostnaden

för kontroll vid bryggeriet å statsverket giroräkning i riksbanken

för statskontorets räkning inbetala, oavsett örn tillverkningen bedrivits

hela kvartalet eller del därav, ett belopp av 37 kronor 50 öre eller, där

jämlikt föreskrift i 5 § 2 mom. tillsyningsman varit förordnad vid bryggeriet,

ett belopp av 75 kronor. Uppgår maltavverkningen för den tid

tillståndsbevis varit gällande vid bryggeriet, till mer än 15,000 kilogram

för helt tillverkningsår räknat, skall tillverkaren dessutom inom femton

dagar efter tillverkningsårets utgång eller, då tillstånd dessförinnan upphört

att gälla, inom femton dagar efter sistnämnda tidpunkt erlägga ett

halvt öre för varje kilogram malt, varmed avverkningen överstigit nyssnämnda

myckenhet.

Vidimerad avskrift av kvitterat levereringsreversal å inbetalning, som

nu sagts, skall av tillverkaren ofördröjligen insändas till överkontrollören.

42 §.

Vill tillverkare i skattefritt bryggeri avsluta tillverkningen före utgången

av den tid, för vilken tillståndsbevis utfärdats, skall han skriftligen

anmäla detta för överkontrollören med uppgift örn dagen, då tillverkningen

kommer att avslutas; och åligger det överkontrollören att härom

lämna tillverkaren bevis samt ofördröjligen underrätta kontrollstyrelsen.

När sådan anmälan skett, må tillverkning ej utan nytt tillståndsbevis

äga rum efter den tid, då enligt anmälningen tillverkningen skolat avslutas.

Brygd
anmälan.

Utdrag ur

Bryggjournal

samt erläggande

ar

kontrollkostnadsersättning.

Tillverknings

avslutande

löre tillverkningsrättens

upphörande.

Benna förordning träder i kraft den 1 oktober 1932; dock skall den äldre ikraftlydelsen

av 41 § 1 mom. även efter sagda dag äga tillämpning beträffande trädande,

förhållanden, som hänföra sig till tiden dessförinnan.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:171 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.is proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den l jum 1!)23 a1 i texten
  2. SU 1932:61 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 1 juni 1923 s. 1 i texten
  3. Rskr. 1932:92 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 1 juni 1923 a1 i texten
  4. BevU 1932:24 Betänkande, i anledning av Kungl. May.ts proposition nied förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 1 juni 1923 s. 1 i texten