Sök i Ratio Lex

Med förslag till avtal med Luossavaara—Kiirunavaara Aktiebolag och Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

1932-03-05 · 47 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 47 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:173, Med förslag till avtal med Luossavaara—Kiirunavaara Aktiebolag och Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

1

Kr 173.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till avtal med

Luossavaara—Kiirunavaara Aktiebolag och Trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund; given Stockholms slott den 8 mars

1932.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för denna dag vill Kungl. Majit föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att å statens vägnar med Luossavaara—

Kiirunavaara Aktiebolag och Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

träffa avtal i enlighet med härvid fogat förslag;

dels ock bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen därjämte hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Felix Hamrin.

Bihang till riksdagens protokoll 1932.

1 sami.

lil hafi. (Nr 173.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition Nr 173.

Förslag till avtal.

I ändamål att dels förse Luossavaara—Kiirunavaara Aktiebolag, nedan

benämnt LKAB, med erforderligt kapital dels förekomma, att genom tilllämpning

av vissa bestämmelser i det avtal, som den 29 juni 1927 träffats

mellan bland annat LKAB samt dess intressenter svenska staten och Trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund, nedan kallat TGO, kapital dragés

ur LKAB till men för dess verksamhet, bär mellan staten samt LKAB

och TGO träffats följande avtal.

§ 1.

LKAB skall tillföras nytt eget kapital till belopp av 60 miljoner kronor

medelst utgivande av nya aktier å nominellt 30 miljoner kronor att inbetalas

med dubbla paribeloppet, varigenom bolagets aktiekapital och reservfond

komma att ökas med vardera 30 miljoner kronor. De nya aktierna

skola till lika antal utgöra preferensaktier och stamaktier. De skola

lyda på ettusen kronor och i alla avseenden vara likställda med motsvarande

äldre aktier. Preferensaktierna tecknas av staten och stamaktierna

av TGO. Teckning av aktierna samt inbetalning av desamma skall

ske på tidpunkter, varom överenskommelse träffas mellan statsrådet och

chefen för finansdepartementet samt LKAB:s styrelse; och skall i avseende

å inbetalningen iakttagas, att densamma skall för varje gång ske

med lika belopp för preferens- och stamaktier.

I överensstämmelse med vad som gäller beträffande TGO tillhöriga

äldre stamaktier skola även de nya stamaktierna utgöra pant till säkerhet

för TGO:s samtliga förbindelser enligt 1927 års avtal med undantag

av det i dess § 19 gjorda åtagande och skola för detta ändamål,

ävensom för att trygga statens rätt till inlösen av desamma, nedsättas

såsom i taka händer hos Sveriges Riksbank på sätt, som i § 30 mom. 3 av

1927 års avtal 1''öreskrives. Utan inskränkning i den staten sålunda tillkommande

rätt till säkerhet i de nya stamaktierna förklarar staten sig

icke hava något att erinra däremot, att desamma pantsättas att i andra

hand utgöra säkerhet jämväl för obligationslån eller annan kredit, som

TGO må komma att upptaga i och för aktiernas gäldande.

§ 2.

Därest balansräkning, som blivit å LKAB:s bolagsstämma vederbörligen

fastställd och som därjämte i vad angår slutresultatet godkänts av

minst två utav de av preferensaktieägarna utsedda ledamöterna i bolagets

styrelse, utvisar förlust, som antingen uppkommit under det bokslutsår,

balansräkningen avser, eller ock under något eller några föregå
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

ende bokslutsår uppstått utöver det belopp av royalty eller frakttillägg,

som under samma år må hava blivit bolaget påfört, skall, i den mån bolaget

så önskar, i första hand den staten enligt § 4 i 1927 års avtal tillkommande

royalty och i andra hand statens järnvägar enligt § 14 i samma

avtal tillkommande frakttillägg intill belopp, motsvarande förlustens

storlek, förbliva hos bolaget innestående såsom en dess skuld.

I avseende å likvidering av sådan innestående skuld, som nyss sagts,

skall gälla

a) vad angår frakttilläggen jämte upplupen ränta därå efter 5 procent

per ar, att så snart vederbörligen fastställd och i ovan angiven ordning

godkänd balansräkning utvisar, att bolagets rörelse under det år, balansräkningen

avser, gått med vinst, betalning skall erläggas med belopp motsvarande

minst hälften av sagda vinst, i den mån vinsten icke åtgår att

täcka tilläventyrs från något eller några föregående år balanserad förlust,

vilken uppstått utöver det belopp av royalty och frakttillägg, som under

samma år må hava blivit bolaget påfört, samt att återstoden jämte ränta

skall gäldas senast vid utgången av löpande, i § 14 av 1927 års avtal omförmäld

femårsperiod, och

b) vad angår royaltyn, att, under enahanda förutsättning, som under

a) omförmäles, betalning skall, utan tillägg av ränta, erläggas med belopp,

som motsvarar vinsten, i vad den överskjuter från föregående år

eventuellt balanserad förlust av angiven beskaffenhet, efter avdrag av

vad som må enligt a) hava erlagts till gäldande av innestående skuld för

frakttillägg,

med rätt för bolaget att, därest det så finner lämpligt, verkställa betalning

tidigare än sålunda stadgats.

Skulle TGO tillkommande utdelning å dess aktier i LKAB lyftas, medan

sådan skuld för frakttillägg, som här avses, ännu innestår ogulden,

skall TGO häfta i borgen såsom för egen skuld för den sålunda innestående

skulden intill ett belopp, som motsvarar den lyftade utdelningen.

Innan all från föregående år innestående royalty blivit till staten erlagd,

må icke för något år TGO tillkommande vinstutdelning lyftas; och

må ej heller ränta beräknas å sålunda innestående utdelningsbelopp.

§ 3.

TGO avstår från den royalty, som enligt § 4 i 1927 års avtal tillkommer

bolaget för tiden från och med den 1 oktober 1931.

§ 4.

Genom å ordinarie bolagsstämma fattat beslut må till omfattning och

för ändamål, som godkännas av röstande, vilka företräda mer än hälften

av preferensaktiekapitalet, fondering av bolagets vinstmedel äga rum ut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

över föreskriven avsättning till reservfond. För att beslut om i anspråktagande

av sålunda fonderade medel skall vara giltigt erfordras, att det

biträdes av preferensaktieägare på sätt nyss blivit sagt.

§ 5.

Beträffande fördelningen av LKAB:s nettovinst för tiden från och

med den 1 oktober 1947 skall iakttagas, att, före tillämpning av bestämmelserna

i § 5 mom. b) av 1927 års avtal, skall mellan preferens- och

stamaktieägarna lika fördelas ett belopp intill 5 procent av dels skillnaden

mellan, å ena sidan, det sammanlagda beloppet av LKAB:s aktiekapital

och reservfond minskat med eventuellt av balansräkningen utvisad förlust

enligt vederbörligt bokslut per den 1 oktober 1947 samt, å andra sidan,

motsvarande belopp, sådant detsamma enligt verkställd beräkning

skulle vid samma tidpunkt hava tett sig, därest nu ifrågavarande kapitaltillskott

från aktieägarnas sida icke ägt rum, och dels utöver reservfonden

fonderade vinstmedel i den mån dylika vinstmedel alltjämt kvarstå

från tiden före den 1 oktober 1947. Skulle för något eller några bokslutsår

under tiden efter sistnämnda dag hela den utdelade nettovinsten

icke hava uppgått till 5 procent av sålunda beräknade belopp, skall jämväl

ett mot underskottet svarande belopp under efterföljande år lika fördelas

mellan preferens- och stamaktieägarna innan nyss angivna bestämmelser

bliva tillämpade.

§ 6.

I händelse statsinlösen av stamaktierna enligt 1927 års avtal kommer

till stånd, skall vid uppskattning av den till grund för beräknandet av

lösesumman liggande medelnettovinsten per ton malm iakttagas,

att bolagets årliga utgifter under den i §§ 25 och 26 av nyssnämnda

avtal omförmälda tioårsperiod skola ökas med ett belopp motsvarande

5 procent ränta såväl å innestående royalty och utöver reservfonden fonderade

vinstmedel som å skillnaden mellan, å ena sidan, det sammanlagda

beloppet av LKAB:s aktiekapital och reservfond minskat med eventuellt

av balansräkningen utvisad förlust vid bokslutsårets ingång samt,

å andra sidan, motsvarande belopp, sådant detsamma enligt verkställd

beräkning skulle vid samma tidpunkt hava tett sig, därest nu ifrågavarande

kapitaltillskott från aktieägarnas sida icke ägt rum,

att royalty, som för något år av tioårsperioden tillkommit staten, skall

tilläggas medelnettovinsten, oavsett örn royaltyn till staten utbetalats eller

fått hos LKAB innestå, samt

att nettovinsten för ett visst år icke skall anses ökad genom att sådana

vinstmedel, som enligt § 4 här ovan ett tidigare år fonderats utöver föreskriven

avsättning till reservfond, tagits i anspråk för bestridande av

någon bolagets kostnad eller utdelning och ej heller anses minskad därigenom

att dylik fondering sker.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173. 5

Vidare skall vid inlösen TGO utöver den sålunda beräknade lösesumman

tillgodoföras ersättning motsvarande

dels hälften av LKAB:s fonderade vinstmedel utom reservfonden och

dels hälften av här ovan omförmälda skillnad i beloppet av aktiekapital,

reservfond och eventuellt uppkommen förlust vid tiden för inlösen.

§ 7.

Staten och TGO utfästa sig att, såfort sådant lagligen kan ske, genomföra

de ändringar i LKAB:s bolagsordning, som härvid fogad bilaga utvisar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

Aktiekapi
talet.

Kätt till utdelning.

Bilaga.

Bolagsordningen

för

Luossavaara—Kiirunavaara Aktiebolag.

§ 4.

Bolagets aktiekapital skall utgöra minst åttio och högst tvåhundrafyrtio

miljoner kronor, och skall varje aktie lyda å ett tusen kronor.

Aktierna skola vara dels preferensaktier och dels stamaktier med lika

många av vardera serien.

I avseende å fördelningen av den vinst, som enligt bolagsstämmas beslut

skall utdelas, gälla följande bestämmelser:

a) För tiden från och med den 1 oktober 1931 till och med den 30 september

1947 skall för varje särskilt bokslutsår vinsten lika fördelas på

antalet ton malm, som från bolaget tillhöriga gruvor under året fraktats

å järnvägen Svartön—Kiksgränsen. Preferensaktierna tilldelas ett belopp

per ton, som med sjuttiofem öre understiger halva vinsten per ton.

Återstoden av vinsten tilldelas stamaktierna.

b) För tiden fran och med den 1 oktober 1947 skall för varje särskilt

bokslutsår först lika fördelas mellan preferens- och stamaktier ett belopp

intill o procent av dels skillnaden mellan, å ena sidan, det sammanlagda

beloppet av bolagets aktiekapital och reservfond minskat med eventuellt

av balansräkningen utvisad förlust enligt vederbörligt bokslut per den

1 oktober 1947 samt, å andra sidan, motsvarande belopp, sådant detsamma

enligt verkställd beräkning skulle vid samma tidpunkt hava tett sig,

därest under år 1932 verkställt kapitaltillskott från aktieägarnas sida icke

ägt rum, och dels utöver reservfonden fonderade vinstmedel i den mån dylika

vinstmedel alltjämt kvarstå från tiden före den 1 oktober 1947.

Skulle för något eller några bokslutsår under tiden efter nyss angivna

dag hela den utdelade vinsten icke hava uppgått till 5 procent av sålunda

beräknade belopp, skall jämväl ett mot underskottet svarande belopp under

efterföljande år lika fördelas mellan preferens- och stamaktierna.

Sedan så skett, fördelas återstående vinst på antalet ton malm på sätt i

mom. a) sägs, varefter vinsten per ton, i vad den belöper på en under

bokslutsåret bortfraktad kvantitet av intill 3,750,000 ton malm, ävenledes

delas lika mellan preferens- och stamaktier och, i vad den belöper på

överskjutande kvantiteter, fördelas med två tredjedelar till preferensaktierna

och en tredjedel till stamaktierna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173. 7

För preferensaktiernas innehavare gälla, med avseende å rätt att deltaga

i val av styrelse och revisorer, ävensom att i övrigt utöva rösträtt

och fatta beslut å bolagsstämma, de bestämmelser, som i §§ 10, 14, 17 och

18 andra stycket nedan stadgas.

§ 18 (andra stycket).

Beslut å bolagsstämma rörande arvode eller tantiéme samt örn fondering

av vinstmedel utöver föreskriven avsättning till reservfond ävensom

örn i anspråktagande av sålunda fonderade medel vare ej giltigt med

mindre det biträtts av röstande, som företräda mer än hälften av preferensaktiekapitalet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

Utdrag ur protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 8 mars 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener,

Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet

anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin:

Den ekonomiska kris, av vilken världen för närvarande hemsökes och

vilken gjort sig alltmer kännbar även i vårt land, har i hög grad verkat

hämmande på vår järnmalmsexport. Luossavaara—Kiirunavaara Aktiebolags

malmskeppningar, vilka motsvara omkring s/4 av rikets hela järnmalmsexport

och vilka under år 1929 uppgingo till 8,215,517.9 ton, hava sålunda

nedgått under år 1930 till 6,702,716.3 ton samt under år 1931 till

2,896,499.8 ton, varav under första halvåret 1,720,762.3 ton och under andra

halvåret 1,175,737.5 ton. Anledningen till denna nedgång i malmexporten är

att söka däri, att bolagets kunder måst alltmera inskränka sin rörelse. Särskilt

de största avnämarna, järnverken i Ruhr-distriktet, hava sett sina avsättningsmöjligheter

i hög grad förminskade, varav vållats stora anhopningar

i deras malmlager. Såväl till följd härav som på finansiella

grunder hava de icke sett sig i stånd att mottaga mera

än jämförelsevis begränsade malmkvantiteter, och efter det den

finansiella krisen i Tyskland under sommaren 1931 ytterligare tillspetsats,

hava svårigheterna att uppehålla malmexporten på detta

land i hög grad blivit ökade. Läget har hittills kontinuerligt försämrats,

och någon lättnad kan alltjämt icke skönjas. Dessa omständigheter hava

nödvändiggjort för Luossavaarabolaget att alltmera inskränka malmbrytningen.

Dels är möjligheten att upplagra den brutna malmen

vid gruvfälten eller i exporthamnarna starkt begränsad, och dels

har bolaget givetvis måst beakta vikten av att icke i allt för hög grad öka

sin skuldsättning. Å andra sidan har bolaget av hänsyn till arbetarpersonalen

icke velat i högre grad, än vad förhållandena vid varje särskild tidpunkt

ansetts påkalla, begränsa driften och därmed åstadkomma ökad arbetslöshet.

Redan under hösten 1930, då begränsningen av avsättningsmöjligheterna

började göra sig mera kännbar, inskränktes driften vid de

lappländska malmfälten till fem dagar i veckan. Då under vintern 1930—

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

9

1931 någon lättnad i läget icke inträtt, begränsades driften från och med den

1 april 1931 ytterligare till fyra dagar i veckan, varjämte bolaget under

början av nämnda år i ändamål att icke för hastigt öka lagren i exporthamnarna

och därmed omöjliggöra vidare brytning, i händelse exporten

skulle temporärt avstanna, avdelade en betydande del av arbetarpersonalen

för sådana förberedande arbeten, såsom gråbergsbrytning, ortdrivning

m. m., vilka icke påkallades av malmbrytningens dåvarande omfattning.

Sedan under sommaren och hösten 1931 den finansiella krisen i

Tyskland, på sätt nyss nämndes, tillspetsats, såg sig bolaget nödtvunget

att vidtaga ytterligare åtgärder ej blott för arbetstidens begränsning utan

även för nedbringandet av arbetarantalet, därvid man dock ansåg, att

arbetarna borde lämnas skälig respittid. Från och med den 1 januari

innevarande år utgör arbetstiden i Kiruna tre dagar och i Malmberget

fyra dagar i veckan. Enligt vad från bolaget meddelats, kommer en

ytterligare nedsättning av arbetstiden i Malmberget att äga rum.

Därjämte bär arbetarantalet vid gruvfälten och i hamnarna dels på grund

av avgång av olika anledningar, dels ock på grund av uppsägningar till en

början av dem, vilka haft allenast mera tillfälligt arbete, såsom byggnadsarbete,

och senare även av andra anställda, vilka på grund av mindre ömmande

förhållanden ansetts i första hand böra komma i fråga, hittills nedbragts

räknat från den 1 oktober 1930 med sammanlagt omkring 1,000

man. I detta sammanhang torde böra omnämnas, att Trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösunds malmbrytning liksom dess malmskeppning inskränkts

i motsvarande omfattning.

Oaktat de sålunda vidtagna åtgärderna hava emellertid Luossavaarabolagets

malmlager, vilka kunna beräknas för vanliga förhållanden böra per

den 1 oktober uppgå till inemot 1.5 miljon ton, ökats per den 1 oktober 1930

till cirka 2 miljoner ton och per den 1 oktober 1931 till cirka 3.5 miljoner

ton samt utgjorde den 1 februari innevarande år omkring 4.5 miljoner ton.

De återstående lagringsmöjligheterna å nuvarande lagerplatser i hamnarna

torde kunna beräknas till cirka 0.9 miljon ton. Härvid är att märka, att

skeppningen från Svartön pågår endast omkring 6 månader örn året samt

att alltså upplagringen därstädes ökas starkare under vintermånaderna.

Samtidigt som malmlagren sålunda ökats, har givetvis även det i rörelsen

nedlagda kapitalet ökats. I detta sammanhang anser jag mig böra

bringa i erinran, att, då intressenterna i bolaget år 1927, på sätt jag i det

följande kommer att något närmare beröra, träffade avtal, varigenom

bolagets verksamhet skulle avsevärt utvidgas, det härför erforderliga kapitalet

anskaffades icke genom ökning av aktiekapitalet eller genom annat

därmed jämförligt tillskott från delägarna utan enbart genom upplåning.

Bolagets skulder, som den 1 oktober 1927 utgjorde 52,145,253 kronor

14 öre, ökade sålunda i anledning av utvidgningen av bolagets rörelse

till ett belopp av 105,715,758 kronor 24 öro den 1 oktober 1930. Ehuru

bolaget, så snart krisen började göra sig mera kännbar, inställde alla de

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

nya utvidgningar, som över huvud taget lämpligen kunde inhiberas, har

emellertid bolagets skuldsättning starkt ökats. Härtill har delvis medverkat,

att bolaget måst fullfölja redan gjorda beställningar och avsluta

redan påbörjade arbeten samt utbetala i nyssnämnda kontrakt stipulerad

royalty. Framför allt är emellertid orsaken att söka däri, att bolaget,

ej minst av hänsyn till sin arbetarpersonal, så långt som möjligt hållit

driften i gång. Skuldsättningen uppgår för närvarande till omkring

159,500,000 kronor, varav 101,300,000 kronor utgöra obligationslån och lån

från pensionsförsäkringsfonden samt omkring 58,200,000 kronor utgöra

svävande skuld. Omnämnas bör, att Grängesbergsbolaget iklätt sig borgen

för Luossavaarabolagets såväl obligationslån som övriga skulder, samt

att Grängesbergsbolaget såväl härigenom som genom direkt kreditgivning

till Luossavaarabolaget hittills ensamt fått svara för sistnämnda bolags

kapitalförsörjning.

Hedan innan ännu Luossavaarabolagets senaste bokslut förelåg färdigt,

meddelade mig statens representanter i bolagets styrelse, att åtgärder

torde bliva erforderliga för att dels ordna bolagets kredit samt dels, såvitt

möjligt, förhindra en än svårare arbetslöshet vid gruvfälten.

Sedermera har bolagets styrelse uti skrivelse den 22 januari innevarande

år till mig inkommit med framställning, att tillfälle måtte beredas

bolaget att träda i förhandling med mig örn ett lämpligt ordnande

av bolagets kapitalförsörjning och samtidigt örn lösandet av vissa andra

frågor, som ägde samband med bolagets finansiella läge och med den rådande

krisens genomgripande inverkan på bolagets hela verksamhet.

Innan jag redogör för resultatet av de överläggningar, som i anledning

av denna framställning ägt rum mellan mig och bolagets verkställande

direktör, torde jag böra i korthet erinra örn huvudgrunderna för

det inbördes rättsförhållandet mellan intressenterna i Luossavaarabolaget.

Aktiekapitalet i bolaget är 80 miljoner kronor, varav hälften

i stam- och hälften i preferensaktier. De förra tillhöra Trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund och de senare svenska staten.

Något preferensaktiekapital har emellertid icke av staten inbetalats, utan

aktierna överlämnades utan någon statens kontanta insats i anledning

av ett mellan staten, å ena, samt nu nämnda med flera bolag, å andra sidan,

ingånget, den 7 mars och den 29 juni 1907 dagtecknat kontrakt.

I nämnda avtal tillerkändes Luossavaarabolaget rätt att bryta och

utan exporttull utföra vissa kvantiteter järnmalm från de bolaget

tillhöriga gruvfälten i Kiruna och Malmberget, varjämte staten återkallade

en av staten anhängiggjord rättegång rörande rätt till vissa utmål.

I utbyte erhöll staten, såsom nyss nämndes, preferensaktier till belopp

av 40 miljoner kronor samt garanterades viss inkomst å järnvägssträckan

Riksgränsen—Luleå. Å statens aktier skulle för de närmast följande

25 åren belöpa allenast en mindre, till visst belopp för varje bru
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 173. 11

ten ton malm begränsad utdelning, under det att vinsten i övrigt skulle

i sin helhet tillfalla Grängesbergsbolaget. Däremot ägde staten efter 25

års förlopp rättighet att efter värdering enligt angivna grunder tillösa

sig stamaktierna. Om dylik inlösen ej ägde rum, skulle vinsten sedermera

delas lika mellan kontrahenterna. Bolagets ledning skulle ligga

hos stamaktieägarna; däremot gåvos i kontraktet vissa bestämmelser syftande

till att förhindra, att stamaktieägarna genom olämplig skötsel av

bolaget eller på annat sätt gjorde inlösningsrätten illusorisk. Tid efter

annan träffades särskilda tilläggsavtal, enligt vilka Luossavaarabolaget

mot olika brytningsavgifter eller andra åtaganden tillerkändes en utvidgad

brytningsrätt, varjämte under år 1922 jämväl skedde en förskjutning av den

tidpunkt, då inlösen tidigast fick äga rum. Slutligen avslöts den 29 juni

1927 ett nytt avtal mellan svenska staten, å ena, samt nu nämnda med

flera bolag, å andra sidan. Beträffande den närmare innebörden av såväl

sistnämnda som de tidigare avtalen torde det tillåtas mig hänvisa till

propositionen nr 241 vid 1927 års riksdag. Här torde allenast för sammanhangets

skull höra bringas i erinran, att kontrahenterna överenskommo

örn en väsentligt ökad malmbrytning samt att staten omedelbart

tillerkändes en i princip lika rätt med Grängesbergsbolaget till andel i

Luossavaarabolagets vinst, under det att den första tidpunkt, då inlösen

fick äga rum, i stället undansköts. Statens inkomster såsom delägare i

bolaget skulle för tiden till och med den 30 september 1947 bestå i dels

en till en krona 50 öre för varje bortfraktad ton malm beräknad royalty

och dels rätt till hälften av den vinst, som för varje år återstode, sedan

stamaktieägarna fått uppbära en mot royaltyn svarande del av den utdelningsbara

nettovinsten. För tiden från och med den 1 oktober 1947

skulle någon royalty icke utgå, utan nettovinsten per ton i vad den belöpte

på en under bokslutsåret bortfraktad kvantitet intill 3.75 miljoner

ton malm delas lika mellan preferens- och stamaktier och i vad den

belöpte på överskjutande kvantiteter fördelas med två tredjedelar till

preferensaktierna (staten) och en tredjedel till stamaktierna (Grängesbergsbolaget).

För att Grängesbergsbolaget, innan den genom .1927 års

avtal beräknade ökade malmbrytningen hunnit komma till stånd, icke

skulle behöva se sin årsvinst direkt förminskad, därigenom att staten

omedelbart inträdde som hälftendelägare, tillerkändes Grängesbergsbolaget

för tiden till och med den 30 september 1932 en särskild royalty. Med

hänsyn därtill, att den å preferensaktierna belöpande hälften av denna

särskilda royalty skulle sedermera direkt återbetalas till staten, fick

denna royalty allenast karaktären av ett räntefritt lån till Grängesbergsbolaget.

Beträffande riksgränsbanan utfäste sig Luossavaarabolaget

bland aunat att, i den mån de i 1907 års avtal angivna fraktsatserna

för varje bortfraktad ton malm icke förslogo därtill, svara för driftkostnader,

förräntning av anläggningskostnader och avsättning till förnyelsefond

m. m. enligt grunder, som garanterade statens järnvägar en

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Marits proposition Nr 1711.

högre minimiinkomst å järnvägen än enligt 1907 års avtal. Därvid

medgavs dock bolaget rätt att å frakttilläggen avräkna de överskott, som

för statens järnvägar knnde hava under annat år i samma femårsperiod,

den första perioden räknad från och med år 1927, uppkommit å de

fasta fraktsatserna utöver driftkostnader, förräntning och avsättning till

förnyelsefond. I händelse bolagets utskeppning till följd av krig eller

blockad under något år nedgått under viss angiven kvantitet, skulle bolagets

skyldighet att utgiva frakttillägg minskas enligt vissa närmare

angivna grunder.

Verkställande direktören i Luossavaarabolaget har nu vid de med honom

förda förhandlingarna dels föreslagit, att staten och Grängesbergsbolaget

såsom intressenter i Luossavaarabolaget skulle ordna frågan örn det

sistnämnda bolagets nuvarande behov av kapital, dels ock hemställt, att

vissa jämkningar måtte vidtagas i 1927 års avtal; och har verkställande

direktören i sistnämnda hänseende framhållit bland annat följande: Vid tiden

för ingåendet av nämnda avtal hade man räknat med utvecklingsmöjligheter,

som icke kunnat förverkligas till följd av den nuvarande krisen.

På grund härav hade avtalet blivit ogynnsamt för Grängesbergsbolaget.

Ehuru man vid avtalets ingående förutsatt, att de båda kontrahenterna

skulle, bortsett från den tillfälliga royaltyn till Grängesbergsbolaget, bliva

i stort sett lika berättigade i avseende å avkastningen från bolaget,

hade sålunda kontraktets bestämmelser örn royalty för svenska staten

medfört, att statens intäkter från Luossavaarabolaget kommit att överstiga

Grängesbergsbolagets vinstutdelning. För verksamhetsåret 1 oktober

1927—30 september 1928 hade nämligen staten erhållit i royalty

4,675,856 kronor 25 öre, under det att Grängesbergsbolaget icke erhållit

någon som helst vinstutdelning å sina aktier, och för verksamhetsåret

1930/1931 hade staten erhållit i royalty 7,660,528 kronor 35 öre, tinder det

att Grängesbergsbolaget i utdelning erhållit endast 3,580,439 kronor 2 öre.

Örn man bortsåge från nyssnämnda tillfälliga royalty, som allenast hade

karaktären av ett räntefritt lån, hade staten alltså under de fyra senaste

åren från Luossavaarabolaget uppburit 8,755,945 kronor mera än vad

Grängesbergsbolaget under samma tid bekommit i vinstutdelning å sina

stamaktier. Än vidare syntes den i § 14 av 1927 års avtal intagna bestämmelsen

örn skyldighet för Luossavaarabolaget att till statens järnvägar

gälda vissa frakttillägg bliva för bolaget alltför betungande. Sålunda

kunde man räkna med att enbart för innevarande år bolaget kom ine att

utöver de fastställda fraktsatserna förpliktas erlägga en tilläggsfrakt av

9—10 miljoner kronor. Ehuru bolaget enligt nämnda paragraf i kontraktet

hade möjlighet att, örn bortfraktningen av malm så starkt ökades, att

de stipulerade fraktsatserna gåve statens järnvägar ett överskott utöver

beräknade driftkostnader, avskrivningar, förräntning m. m., få räkna sig

detta överskott tillgodo å redan guldna frakttillägg under löpande 5-års
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

period, kunde det dock enligt verkställande direktörens förmenande knappast

anses sannolikt, att bolaget icke skulle få i sista hand vidkännas betydande

belopp av frakttillägg för löpande 5-årsperiod. De nuvarande

hindren för bolagets export borde jämställas med krig eller blockad och

bolaget alltså i analogi med vad som gällde för sist omnämnda eventualiteter

befrias från skyldighet att svara för frakttillägg under nu rådande

kris.

Lika med bolagets styrelse har jag funnit det ofrånkomligt att ordna

frågan örn tillgodoseendet av bolagets nuvarande kapitalbehov. Bolagets

aktiekapital, 80 miljoner kronor, varav för övrigt, såsom nyss nämndes,

den på statens aktier belöpande hälften aldrig blivit kontant inbetalad,

var redan i och för sig alltför ringa för en rörelse av den omfattning,

som för Luossavaarabolagets vidkommande blev följden av 1927

års avtal. Att de i anledning av nämnda avtal vidtagna betydande utvidgningarna

av bolagets anläggningar överhuvud kunde företagas,

utan att intressenterna behövde investera nytt kapital i bolaget, är att

tillskriva bolagets dåvarande goda finansiella ställning. Något kapitaltillskott

hade sannolikt ej heller senare blivit erforderligt, därest utvecklingen

gått i den riktning, som man då hade anledning att vänta. Under

den nu rådande krisen har emellertid bolagets skuldsättning, på sätt nyss

nämndes, avsevärt ökats, och det är uppenbart, att bolagets ränteomkostnader

nu nått en höjd, som under nuvarande förhållanden, då bolagets

avsättningsmöjligheter alltmera begränsats, kan menligt inverka på bolagets

likviditet och kredit. Det synes mig därför nödvändigt, att de båda

intressenterna i Luossavaarabolaget tillskjuta det kapital, som erfordras

för att avlyfta bolagets nuvarande, svävande skuldsättning.

Likaledes anser jag, att i 1927 års avtal böra göras sådana jämkningar,

som påkallas till förhindrande därav, att kapital till men för bolagets

verksamhet och dess sunda utveckling dragés ur bolaget eller att bolaget

för fullgörandet av något dess åtagande gent emot sina intressenter tvingas

att verkställa en upplåning, som kan vara skadlig för dess kredit eller

likviditet. För sådant ändamål synes det mig lämpligt, att bolaget för

år, då dess verksamhet gått med förlust, i viss omfattning beviljas anstånd

med erläggande av royalty eller frakttillägg, allt på villkor och under förutsättningar,

till vilka jag senare skall återkomma. Ävenledes böra möjligheter

beredas att verkställa behövliga fonderingar inom Luossavaarabolaget.

Däremot anser jag mig icke kunna förorda, att nu upptages frågan örn

sådana jämkningar i 1927 års avtal, som icke sammanhänga med tillgodoseendet

av nu antydda syftemål, utan vilkas ändamål blott vore att bereda

en av stamaktieägarna nu påyrkad och av dem såsom skälig ansedd

jämkning av statens och Grängesbergsbolagets inbördes förhållande såsom

intressenter i Luossavaarabolaget. Väl är det sant, att om den nuvarande

krisens verkningar skulle visa sig bliva långvariga eller om man eljest

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Specialmotivering

till avtalet.

§ i.

Kungl. Majlis proposition Nr 173.

skulle hava att för framtiden räkna med. sådana förhållanden i avseende

å vår malmexport, som alldeles kullkastade de beräkningar, vilka lågo

till grund för 1927 års avtal, en revision av detta kan bliva påkallad. Så

lunda kan det icke vara till gagn vare sig för staten såsom delägare i

Luossavaarabolaget eller för den del av vårt näringsliv, som detta bolag

representerar, att vår malmförsäljning skulle förhindras eller lamslås

genom bestämmelser, som icke kunna bäras av rörelsen. Emellertid kan frågan

härom icke anses vara för det närvarande aktuell. Omständigheterna

giva ännu icke vid handen annat, än att svårigheterna för vår järnmalmsexport

äro av övergående natur, och intet har heller framkommit,

som visar, att dessa svårigheter påkalla jämkningar i 1927 års avtal utöver

vad av mig nyss angivits.

Förhandlingarna mellan verkställande direktören och mig hava därefter

förts med det av mig sålunda angivna begränsade syftemålet, och har

därvid, i samråd med statens representanter i bolagets styrelse, utarbetats

ett preliminärt förslag till avtal.

Över avtalsförslaget hava utlåtanden infordrats från statskontoret och

fullmäktige i riksgäldskontoret ävensom beträffande de i § 2 av förslaget

upptagna bestämmelserna, i vad desamma avse ändring i 1927 års malmavtals

föreskrifter rörande gäldandet av frakttillägg till statens järnvägar.

fran järnvägsstyrelsen samt i avseende å förslaget till ändringar i bolagsordningen

för Luossavaarabolaget från patent- och registreringsverket.

Såsom svar å remissen har statskontoret uttalat, att det uppgjorda avtalsförslaget

syntes statskontoret vara iignat att, samtidigt som det beredde

Luossavaarabolaget möjlighet att fortsätta driften och förhindra ökad

arbetslöshet bland gruvarbetarna i övre Norrland, på ett såvitt statskontoret

kunde finna i huvudsak tillfredsställande sätt tillvarataga statens

ekonomiska intressen. Statskontoret, som givetvis icke nu kunde ingå på

bedömande av den framtida ekonomiska betydelsen för statsverket av detaljbestämmelserna

i avtalsförslaget, funne sig med hänsyn till vad som

anförts rörande Luossavaarabolagets nuvarande ställning böra tillstyrka

avtalsförslaget.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava meddelat, att, därest riksdagen

beslutar ifrågavarande aktieteckning, fullmäktige givetvis äro beredda

att ställa för ändamålet erforderliga medel till förfogande.

Till de av järnvägsstyrelsen samt patent- och registreringsverket avgivna

yttrandena återkommer jag i det följande.

Vid redogörelsen för innehållet i avtalsförslaget, vars begränsade syftemål

angives i ingressen, torde det tillåtas mig att få paragrafvis följa förslaget.

Det kapital, som staten och Grängesbergsbolaget skola ställa till Luossavaarabolagets

förfogande, synes lämpligen böra beräknas till 60 miljoner

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

15

kronor, varav vardera kontrahenten bör tillskjuta 30 miljoner. Jag anser

mig böra i detta sammanhang erinra därom, att staten enbart för de

fyra senaste åren i royalty oeb vinstutdelning från bolaget uppburit ett belopp

av 38,532,307 kronor, varjämte staten därutöver äger rätt att av

Grängesbergsbolaget framdeles återbekomma hälften av den av detta bolag

för samma tid uppburna royalty med 12,239,465 kronor.

Under övervägande bar varit, huruvida icke kapitaltillskottet hellre

borde lämnas i form av ett långfristigt lån. På sätt jag nyss framhållit,

måste emellertid bolagets eget kapital anses alldeles otillräckligt, och det

synes mig därför otvivelaktigt, att kapitalförstärkningen bör ske genom

nyteckning av aktier. Härigenom vinnes, att bolagets kredit stärkes och

att därmed även dess möjligheter att framdeles erhålla lån på gynnsamma

villkor ökas, vilket blir till direkt ekonomisk fördel för de båda kontrahenterna

såsom berättigade till bolagets vinst.

Nyemissionen av aktier bör ske till lika belopp i stam- och preferensaktier,

av vilka Grängesbergsbolaget tecknar de förra och staten de senare.

Den kurs, till vilken nyteckningen sker, blir av betydelse därutinnan

att, örn teckningen sker till kurs över pari, skall vad som inbetalats

utöver aktiernas nominella belopp jämlikt § 53 i gällande lag örn aktiebolag

läggas till reservfonden. Då det synes lämpligt, att reservfonden

avsevärt utökas för att bolaget skall kunna möta den förlust, vilken torde

vara ofrånkomlig i varje fall för innevarande år och icke minst på grund

av den bolaget åvilande förpliktelsen att svara för royalty till staten och

frakttillägg till statens järnvägar, torde ökningen av aktiekapitalet böra

bestämmas till 30 miljoner kronor, varav hälften i stam- och hälften i preferensaktier,

samt aktierna av Grängesbergsbolaget och staten betalas

med en överkurs av 100 procent, varigenom reservfonden alltså tillföres

ett belopp av 30 miljoner kronor.

I sitt nyssberörda i ämnet avgivna utlåtande bär statskontoret anfört,

att, då det med hänsyn till den rådande ekonomiska krisen och svårigheten

att för närvarande finna avsättning för malmen syntes vara nödvändigt

att utöka bolagets egna kapital med 60 miljoner kronor, det torde

vara ändamålsenligt, att intressenterna i Luossavaarabolaget, staten och

Grängesbergsbolaget, genom nyteckning av aktier till dubbel parikurs

tillsköte vardera hälften av det erforderliga kapitalet.

Då Grängesbergsbolaget, enligt vad jag inhämtat, för gäldandet av sin

andel i kapitaltillskottet räknar med upptagandet av ett obligationslån

eller annan motsvarande kredit, vars storlek dock ännu icke kunnat fastställas,

samt det för möjligheten att på rimliga villkor erhålla ett sådant

lån kan visa sig vara av betydelse, att Grängesbergsbolaget är i tillfälle

att ställa sina nytecknade aktier såsom säkerhet för lånet, har en bestämmelse

i sådan riktning införts i § 1. Det ligger i sakens natur, att även

dessa aktier skola deponeras i riksbanken och tillhandahållas staten vid en

eventuell inlösen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

Givet är, att en åtgärd sådan som den av mig nu föreslagna kan komma

att bliva av betydelse även för frågan örn bolagets skattskyldighet till

staten, varför jag haft att överväga, huruvida ur skattesynpunkt något

vore att erinra emot att Luossavaarabolaget erhölle nödigt kapital genom

nyemission av aktier i stället för genom en fast kredit. Därest den av mig

förordade formen väljes, ökas visserligen bolagets kapital, varigenom med

nu gällande skattelagstiftning skatteprogressionen vid en i övrigt oförändrad

inkomstsiffra sjunker. Å andra sidan komme emellertid, därigenom

att kapitaltillskottet sker på angivet sätt, bolagets gäldräntor att

minskas, varigenom den beskattningsbara inkomsten ökas. Vid av mig

verkställda undersökningar med utgångspunkt från bolagets inkomster

för de sex senaste åren har befunnits, att örn man utgår från en ökning av

bolagets kapital med 60 miljoner kronor, nu antydda båda verkningar

med nu gällande skattelagstiftning i beskattningshänseende i stort sett

neutralisera varandra. Örn man emellertid täger i beaktande, att en del av

den nya reservfonden kommer att tågås i anspråk för mötande av årets

förlust, och man alltså beräknar ökningen av bolagets kapital i beskattningshänseende

till ett med hänsyn till förlustens sannolika storlek reducerat

belopp, giva beräkningarna vid handen, att det för staten är ur beskattningssynpunkt

gynnsammare, att kapitaltillskott sker genom nyteckning

av aktier än att kapitalbehovet tillgodoses genom en stadigvarande

kredit.

På sätt jag nyss nämnde, har jag icke ansett mig kunna nu förorda

några sakliga eftergifter i fråga örn bolagets skyldighet att gälda frakttillägg

till statens järnvägar. Däremot har jag icke anledning motsätta

mig det av verkställande direktören i andra hand framförda önskemålet,

att Luossavaarabolaget skulle mot ränta erhålla visst anstånd med

gäldandet av frakttillägg. För staten såsom aktieägare i bolaget kan

det nämligen ingalunda vara fördelaktigt, att bolaget, för att bli i

stånd att omedelbart gälda frakttillägg till statens järnvägar, skulle nödgas

upplåna därför erforderligt belopp till ränta, som överstege den,

med vilken staten för sin upplåning har att räkna, särskilt som det

enligt förut refererade bestämmelser i avseende å frakttilläggsberäkningen

icke är uteslutet, att statens järnvägar under efterföljande år av femårsperioden

kunna komma att bliva skyldiga till större eller mindre del

återgälda erhållet frakttillägg. Dock har jag icke ansett mig kunna förorda,

att med reglering av fraktskuld skulle, på sätt verkställande direktören

föreslagit, i sin helhet anstå till utgången av löpande 5-årsperiod,

utan jag har ansett skäligt, att i den mån resultatet av bolagets verksamhet

för något år under femårsperioden utvisar vinst, utbetalning av

eventuellt oguldna frakttillägg skall äga rum med belopp, motsvarande

minst hälften av vinsten.

Vad åter angår den staten såsom preferensaktieägare tillkommande

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 173.

17

royaltyn, så har linder förhandlingarna verkställande direktören — under

erinran att 1927 års avtal byggde på principen om lika berättigande

för staten och Grängesbergsbolaget — i första hand hemställt, att

royaltyberäkningen, vilken bibehölls från äldre avtal, skulle i sin helhet

bortfalla. En dylik åtgärd skulle, å ena sidan, medföra, att statens rätt

till inkomst från Luossavaarabolaget under mindre goda år minskade,

medan, å andra sidan, under goda år, då vinsten i allt fall försloge till

en vinstutdelning å preferensaktierna till belopp, motsvarande den nuvarande

royaltyn, staten skulle erhålla större skatteintäkter från bolaget,

därigenom att bolagets beskattningsbara inkomst icke bleve genom avdrag

av royalty minskad. Huruvida verkningarna i den ena riktningen

skulle komma att uppväga verkningarna i den andra, kan ej för

det närvarande bedömas. Under nuvarande osäkra förhållanden innebär

dock alltid rätten till royalty en viss trygghet för staten. Med hänsyn

härtill och då en ändring i den av verkställande direktören förordade riktningen

ligger i viss mån utanför ramen för den föreliggande frågan, har

jag ej ansett mig höra nu upptaga något förslag i ämnet.

I andra hand har emellertid verkställande direktören hemställt, att bolagets

skyldighet att erlägga royalty måtte anknytas, icke såsom nu till

malmens bortfraktning från gruvorna, utan till densammas skeppning

från exporthamnarna; och har han till stöd för denna hemställan åberopat,

att det icke syntes billigt, att royalty skulle utgå, förrän malmen

blivit försåld, samt att denna obillighet vore särskilt påfallande, då bolaget

såsom nu bröte malm för upplagring för att bereda sin arbetarpersonal

utkomst.

Ehuru jag icke kan frånse det berättigade i vad sålunda anförts, har jag

dock ej ansett mig kunna förorda ett eftergivande för såväl goda som dåliga

år av skyldigheten att redan vid malmens bortfraktning från gruvorna

gälda royalty. Ett eftergivande i sådan riktning skulle innebära, att

staten för alltid avstode från royalty för en malmkvantitet, motsvarande

genomsnittslagret i exporthamnarna, vilket skulle medföra efterskänkande

av ett betydande ekonomiskt värde. Däremot synes det, som örn staten

skulle kunna godtaga den anordningen, att för år, då bolagets verksamhet

gått med förlust, royaltyn finge intill belopp, motsvarande förlustens

storlek, räntefritt stå inne hos bolaget såsom en dess skuld till staten, att

gäldas i den mån framdeles, på sätt i paragrafen angives, vinst å bolagets

rörelse föreligger. Ett dylikt medgivande skulle utan obehörig eftergift

av statens ekonomiska intressen skänka tillbörligt beaktande åt bolagets

berättigade krav på att en brytning för upplagring i och för beredande

av arbetstillfällen för bolagets arbetare icke skulle tvinga bolaget till ökad

upplåning för gäldande av statens royalty eller ränta därå. Givet är, att

någon förändring i royaltyns natur icke härigenom äger rum.

Enligt nu gällande bolagsordning tillkommer ett avgörande inflytande

å bolagets angelägenheter såväl i styrelsen som å bolagsstämma Gränges
Bihang

till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 141 höft. (Nr 173.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

bergsbolaget såsom innehavare av stamaktierna i bolaget. Då emellertid

det sätt, på vilket bokslutet uppgöres och balansräkning uppställes, blir avgörande

för beräknande av det ekonomiska resultatet av bolagets verksamhet

och alltså även för frågan, huruvida Luossavaarabolaget skall tillerkännas

anstånd med gäldande av frakttillägg eller royalty, så har jag

ansett en förutsättning för nu antydda ändringar i avtalet mellan parterna

böra vara den, att staten i förevarande hänseende tillförsäkras garanti

mot sådana bokslut, som icke kunna godkännas av minst två av

statens representanter i bolagets styrelse.

Till tryggande av statens järnvägars rätt till frakttillägg har det synts

mig böra föreskrivas, att ändock Luossavaarabolagets verksamhet för något

bokslutsår visar vinst, stamaktieägarna ej må äga lyfta dem tillkommande

utdelning med mindre Grängesbergsbolaget ikläder sig borgen såsom

för egen skuld för ett mot vinstutdelningen svarande belopp av ännu

innestående frakttillägg.

Då någon ränta ej skall erläggas å innestående royalty, synes det riktigast,

att Grängesbergsbolaget icke får lyfta detsamma tillkommande

vinstutdelning för något år, förrän all från föregående år innestående

royalty blivit till staten erlagd. Givet är, att ej heller ränta bör beräknas

å sålunda innestående utdelningsbelopp. Bestämmelse härom har

införts såsom ett sista stycke i paragrafen.

I det utlåtande, som av järnvägsstyrelsen avgivits rörande de föreslagna

ändringarna beträffande Luossavaarabolagets skyldighet att gälda

frakttillägg till statens järnvägar, har järnvägsstyrelsen uttalat, att

därest en anordning träffas, innebärande att statsverket årsvis övertager

järnvägsstyrelsens upplöpande fordringar på Luossavaarabolaget

för frakttillägg — varigenom statens järnvägar skulle ställas utanför

den planerade nyregleringen av förhållandet mellan staten och bolaget

— styrelsen givetvis icke hade anledning motsätta sig sagda reglering.

I motsatt fall nödgades styrelsen avstyrka, att nu någon ändring vidtoges

i fråga örn bolagets nuvarande avtalsenliga skyldighet att till

järnvägsstyrelsen årligen inbetala debiterat frakttillägg. Skulle emellertid

statsmakterna det oaktat vilja besluta förändrade föreskrifter,

har styrelsen hemställt, att vissa ändringar måtte vidtagas i det föreliggande

förslaget, väsentligen gående ut på att i anslutning till styrelsens

redan år 1927 framförda krav på kortare utjämningsperioder bestämmelsen

i nuvarande avtal örn femårsperioder måtte ändras till att gälla

treårsperioder, eller — därest en sådan ändring ej kunde ske — att i avtalsförslagets

§ 2 första stycket åtminstone borde införas en bestämmelse,

vilken begränsar paragrafens giltighet till att avse frakttilläggen för

åren 1932—1934, att en ändring borde ske i avseende å det i § 2 punkt

a) av förslaget intagna stadgandet örn ränteberäkning å innestående

fraktskuld efter 5 procent, enär denna beräkning innebure en försämring

för statens del gentemot bestämmelsen i § 14, sjätte stycket, av 1927 års

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

avtal, vilken bestämmelse vid fördröjd likvid av de debiterade frakttillläggen

föreskriver ränteberäkning efter 6 procent, att sådant år, när bolagets

rörelse gått med vinst, betalning för oguldet frakttillägg borde erläggas

icke, såsom förslaget innehåller, med belopp motsvarande minst

hälften av sagda vinst utan med belopp, svarande mot hela vinsten, samt

att, då enligt § 2 första stycket av förslaget frakttillägget skulle hava förmånsrätt

gentemot royalty, vilken är en ren inkomst för statsverket, det

ej syntes finnas något skäl för att vid återbetalningen omkasta ordningen

mellan frakttillägg och royalty.

Till den av järnvägsstyrelsen berörda frågan örn träffande av en anordning,

varigenom styrelsens upplöpande fordringar å Luossavaarabolaget

för frakttillägg kunde överflyttas å statsverket på sådant sätt, att statens

järnvägar ställdes utanför den planerade nyregleringen, återkommer jag i

det följande. I anledning av vad styrelsen i övrigt erinrat, får jag, utöver

vad jag i det föregående anfört, uttala följande. Frågan örn utjämningsperiodens

längd var föremål för statsmakternas prövning och avgörande

i samband med 1927 års avtal. Anledning att nu upptaga detta spörsmål

har synts mig lika litet föreligga som jag eljest ansett mig böra framföra

andra förslag till jämkningar i 1927 års avtal än sådana, som direkt betingas

av ändamålet med det föreliggande avtalsförslaget. Icke heller

finner jag skäl förorda styrelsens alternativt framförda förslag, enligt vilket

den ifrågasatta överenskommelsen skulle begränsas till att avse allenast

frakttilläggen för åren 1932—1934. Även framdeles under avtalstiden

kunna liknande svårigheter för den svenska järnmalmens avsättning uppstå

som vad nu är händelsen, och örn en sådan ny period av svårigheter

skulle inträffa, kommer då att förefinnas samma behov av kredit och samma

skäl till anstånd med frakttilläggens gäldande. Den i § 14 av 1927 års

avtal föreskrivna räntan av 6 procent är att anse som en straffränta och

är sålunda ej jämförlig med förevarande fall, då fråga är örn ränta vid

ett kontrahenterna emellan överenskommet anstånd. Yad angår den inbördes

företrädesställningen vid återbetalningen av royalty respektive av

frakttillägg må erinras, att, eftersom det senare, men icke den förra, löper

med ränta, det ur denna synpunkt för statsverket såsom helhet betraktat

snarare är att föredraga, att royaltyn återbetalas i första och frakttilllägget

i andra hand. Påpekas må för övrigt i detta sammanhang den i § 2

av förslaget intagna bestämmelsen örn Grängesbergsbolagets borgensansvarighet

för innestående fraktskuld intill belopp motsvarande lyftad utdelning.

Med hänsyn därtill att staten enligt kontraktsförslaget under viss förutsättning

medgiver räntefritt anstånd med gäldande av royalty, har i förslaget

upptagits bestämmelse därom, att Grängesbergsbolaget skulle för sin

del avstå från den nämnda bolag enligt § 4 i 1927 års avtal ytterligare

tillkommande royalty.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majlis proposition Nr 173.

§4. I § 4 Ilar upptagits bestämmelse, som bereder möjlighet till fondering.

I främsta rummet avses därmed att under goda verksamhetsår kunna avsätta

belopp till gäldande av de på samma års inkomst framdeles belöpande

skatter.

Med hänsyn till den inverkan på vinstutdelningens storlek och därmed

även på statsverkets inkomst från malmbolaget, som ett beslut örn fondering

eller örn i anspråktagande av tillgängliga fonder utövar, har det

synts mig lämpligt, att Kungl. Majit tillförsäkras ett direkt inflytande i

hithörande frågor. Detta har föreslagits skola ske på det sätt, att preferensaktieägarna,

vilkas rösträtt å ordinarie bolagsstämma brukar utövas

genom ett av Kungl. Majit för varje gång särskilt förordnat ombud, skola

lämna sitt medgivande såväl till fondering som till beslut örn i anspråktagande

av fonderade medel. Då i ett annat fall, där ett avgörande inflytande

tillerkänts preferensaktieägarna, detta i gällande bolagsordning

uttryckts därmed, att beslutet skall biträdas av röstande, som företräda

mer än hälften av preferensaktiekapitalet, har motsvarande ordalydelse

här kommit till användning.

§ 5. Enligt § 5 b) av 1927 års avtal skall, såsom tidigare nämnts, för tiden

från och med den 1 oktober 1947 nettovinsten per ton i vad den belöper

på en under bokslutsåret bortfraktad kvantitet av intill 3.75 miljoner ton

delas lika mellan preferens- och stamaktier, och i vad den belöper på

överskjutande kvantiteter fördelas med två tredjedelar till preferensaktierna

och en tredjedel till stamaktierna. Givet är emellertid, att i den

mån bolagets nettovinst för tiden efter den 1 oktober 1947 ökas därigenom,

att de båda intressenterna genom tillskott av kapital eller genom

fondering av vinstmedel före den 1 oktober 1947 nedbragt bolagets räntekostnader,

så bör också vinstökningen dem emellan fördelas i samma proportion,

d. v. s. till lika delar. Bestämmelse i sådant syfte har införts i

förslagets § 5.

§ 6- De i § 6 av förslaget intagna stadgandena rörande beräkning av löse
summan

vid en statsinlösen av stamaktierna avse att, å ena sidan, borteliminera

verkningarna å den till grund för lösesummans beräknande liggande

nettovinstens storlek, så att nettovinsten blir uppskattad till samma

belopp, som örn kapitaltillskott ej skett eller någon fondering ej ägt rum

samt, å andra sidan, att, sedan lösesumman sålunda fastslagits till det

belopp, vartill densamma eljest skulle uppgått, därutöver tillerkänna

Grängesbergsbolaget gottgörelse för dess hälft i den vid tiden för en inlösen

förefintliga ökning av bolagets kapital, reservfond och fonderade

vinstmedel, som är att hänföra till det nu gjorda kapitaltillskottet eller

till beslut örn fondering av medel, som eljest skulle utdelats.

§ 7. Denna paragraf upptager en förpliktelse för kontrahenterna att genom
föra

de ändringar i bolagsordningen, som betingas av kontraktets inne
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 173. 21

håll i övrigt. Nämnda ändringar hava sammanförts i en bilaga till avtalet.

I sitt yttrande över de föreslagna ändringarna i bolagsordningen har

patent- och registreringsverket förklarat sig icke hava något att erinra

mot desamma.

För beredande av de medel till förutberörda belopp av 30 miljoner kronor,

som erfordras för statens ifrågavarande aktieteckning i Luossavaarabolaget,

torde anslag böra anvisas å nästkommande års riksstat. På

sätt statskontoret i sitt yttrande i ärendet anfört, bör teckningen finansieras

av lånemedel, som anvisas bland utgifter för kapitalökning under

rubriken »Fonden för statens aktier». Anslaget lärer böra erhålla reservationsanslags

natur. Därest, såsom sannolikt är, betalningen för de tecknade

aktierna skall erläggas före nästa budgetårs ingång, torde medel

härför kunna åvägabringas sålunda, att statskontoret, åt vilket ämbetsverk

aktieteckningen lärer komma att uppdragas, med anlitande av tillgängliga

medel inbetalar det tecknade beloppet mot ersättning från omförmälda

anslag, så snart detsamma efter det nya budgetårets ingång blir

disponibelt. Av statskontorets yttrande framgår, att hinder mot en dylik

anordning icke möter, därvid det emellertid lärer vara nödvändigt, att

statskontoret från riksgäldskontoret rekvirerar motsvarande summa av

de medel, som av ämbetsverket överlämnats till riksgäldskontoret för förvaltning.

I samband med ifrågavarande anslagsäskande bör förslag framläggas

därom, att den i statsverkspropositionen upptagna inkomsttiteln »Övriga

lånemedel» skall, vid bifall till anslagsäskandet, höjas med ett mot anslaget

svarande belopp av 30 miljoner kronor.

Enligt det föreliggande avtalsförslaget skall, såsom av det föregående

framgår, Luossavaarabolaget kunna mot ränta erhålla anstånd med gäldandet

av frakttillägg till statens järnvägar, dock längst intill utgången av

löpande, i § 14 av 1927 års avtal omförmälda femårsperiod. Härav kan,

därest ej särskilda åtgärder vidtagas, följden bliva, att, när bolaget åtnjuter

anstånd med visst års frakttillägg, inlevereringen av statens järnvägars

överskott kommer att fördröjas och statens å budgeten redovisade inkomst

från statens järnvägar att nedgå, medan för senare år, då bolaget inbetalar

sådant uppskjutet frakttillägg, sagda inkomst komme att bliva i mot

svarande mån större. Nu angivna förhållande har av järnvägsstyrelsen

anförts såsom skäl mot avtalsförslaget. Ur statsregleringssynpunkt är

också en dylik ojämnhet i inlevereringen av statens järnvägars överskott

icke önskvärd. Till undvikande härav synes — då det ju här endast är

fråga örn en förskjutning i tiden av vad från Luossavaarabolaget skall

komma statsverket till godo — den anordningen kunna komma till användning,

att å riksstaten ställes till förfogande ett särskilt anslag, att utgå av

lånemedel; vilket anslag anlitas för inbetalning till statsverket av ett be
-

Medeltanskaffningen

m. m.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

lopp, motsvarande det uteblivna frakttillägget. Återbetalningen av de för

täckande av ifrågavarande förskott upplånade medlen skulle sedermera

äga rum i samband med bolagets avbetalningar å dess fraktskuld. Med

en dylik anordning skulle förekommas, att det enligt avtalsförslaget medgivna

uppskovet med frakttilläggs inbetalande bomme att inverka förryckande

på statsregleringen, varjämte järnvägsstyrelsens i det föregående

angivna önskemål skulle kunna tillgodoses. Till frågan örn de åtgärder,

som i nu berörda hänseenden kunna bliva erforderliga för nästkommande

budgetår, anhåller jag att vid ett senare tillfälle få återkomma.

Samtidigt som genom det nu upprättade avtalsförslaget Luossavaarabolagets

kapitalbehov skulle tillgodoses, har jag även sökt så långt sig

göra låter trygga vidtagandet av åtgärder till motarbetande av arbetslösheten.

Från bolaget har i detta hänseende gjorts den utfästelse,

som framgår av dess den 5 mars 1932 dagtecknade skrivelse, vilken

torde få såsom bilaga I fogas vid detta protokoll. I skrivelsen avsedda

hinder utanför bolagets kontroll innefatta bland annat strejk och

av vederbörande arbetsgivarorganisation påbjuden lockout.

Bolagets möjligheter att verkställa upplagringar äro såsom redan framhållits

till största delen utnyttjade, och även möjligheterna att verkställa

gråbergsbrytning och andra förskottsarbeten äro ingalunda obegränsade.

Emellertid har jag beräknat, att för tiden intill den 1 oktober 1933

ett belopp av sex miljoner kronor utöver kostnaden för en mot skeppningen

svarande malmbrytning med tillhörande förberedande arbeten skall

användas i den mån så erfordras till motarbetande av ytterligare arbetslöshet

vid bolagets arbetsplatser inom landet. Jag förbiser därvid ej, att

förhållandena kunna komma att så gestalta sig, att det oaktat ytterligare

driftsinskränkningar kunna bliva nödvändiga även inom en jämförelsevis

nära framtid.

1927 års malmavtal ävensom gällande bolagsordning för Luossavaara—

Kiirunavaara Aktiebolag torde få såsom bilagor II och III fogas vid detta

protokoll.

Föredragande departementschefen uppläser härefter dels det i enlighet

med vad han sålunda anfört upprättade förslaget till avtal dels ock förslag

till därav påkallade ändringar i den för Luossavaara—Kiirunavaara

Aktiebolag gällande bolagsordning samt hemställer, att Kungl. Maj:t

måtte genom proposition föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att å statens vägnar

med Luossavaara—Kiirunavaara Aktiebolag och Trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund träffa avtal

i enlighet med nämnda förslag;

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

dels bland utgifter för kapitalökning under rubriken

»Fonden för statens aktier» till teckning av aktier

i Luossavaara—Kiirunavaara Aktiebolag för budgetåret

1932/1933 anvisa ett reservationsanslag, att utgå

av lånemedel, av .............. kronor 30,000,000;

dels ock vid bifall till sistnämnda förslag höja den

i statsverkspropositionen upptagna inkomsttiteln

»Övriga lånemedel» med motsvarande belopp.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan bifaller Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten samt förordnar, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

Bilaga I.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Finansdepartementet.

Sedan mellan Eder för svenska staten, å ena sidan, och verkställande

direktören för undertecknade Luossavaara—Kiirunavaara Aktiebolag, här

nedan benämnt LKAB, å andra sidan, förhandlingar ägt rum rörande

frågan örn tillgodoseendet av bolagets kapitalbehov, vilka förhandlingar

lett till upprättandet av ett förslag till avtal mellan staten, LKAB och

Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, får LKAB härmed i överensstämmelse

med vad vid nämnda förhandlingar av Eder betingats —

under förutsättning av att nämnda förslag till avtal blir av parterna definitivt

antaget och med reservation för eventuellt inträffande hinder

utanför bolagets kontroll — förbinda sig att, för tiden från och med den

1 januari 1932 till och med den 30 september 1933 räknat, dels upprätthålla

brytningen vid bolagets gruvfält i minst den omfattning, som motsvarar

malmskeppningen från Narvik och Svartön, ävensom utföra de

mot en sådan brytning svarande förberedande arbeten av olika slag såsom

gråbergsbrytning, ortdrivning m. m., dels därutöver utföra förberedande

arbeten eller malmbrytning jämte upplagring samt andra arbeten,

som därmed kunna äga samband, för ett sammanlagt belopp av minst

sex miljoner kronor, allt dock endast i den mån så kan erfordras till motarbetande

av ökad arbetslöshet bland bolagets arbetare i Kiruna, Malmberget

och å Svartön. I nyssnämnda belopp av 6 miljoner kronor skola

ej inräknas andra omkostnader än sådana, som omedelbart föranledas

av respektive arbeten och som nedläggas inom landet, och må i kostnaderna

för malmbrytning ej heller medräknas järnvägsfrakt för malmen

från gruvfälten till hamnarna.

Stockholm den 5 mars 1932.

LUOSSAVAARA—KIIRUNA VAARA AKTIEBOLAG.

Walter Philipson. M. Waldenström.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

25

Bilaga. II.

1927 års malmavtal

mellan Svenska staten, å ena, samt Luossavaara—Kiirunavaara Aktie''

bolag m. fl., å andra sidan.

Emellan Svenska staten, å ena, samt Lnossavaara-Kiirnnavaara Aktiebolag

(nedan kallat LKAB), Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

(nedan kallat TGO), Aktiebolaget Gellivare Malmfält (nedan kallat

ABGM) och Norrbottens Järnverks Aktiebolag eller vissa av dessa bolag,

å andra sidan, hava träffats avtal:

1) den 7 mars och den 29 juni 1907 mellan Svenska staten samt LKAB,

ABGM och TGO;

2) den 9 april och den 26 juni 1908 mellan Svenska staten samt LKAB

och TGO;

3) den 30 september och den 6 oktober 1911 mellan Svenska staten och

LKAB;

4) den 4 april och den 18 juli 1913 mellan Svenska staten samt LKAB,

ABGM och TGO;

5) den 1 juli 1918 mellan Svenska staten samt TGO och Norrbottens

Järnverks Aktiobolä^''

6) den 1 juli 1918 mellan Svenska staten samt LKAB, ABGM och TGO

samt

7) den 9 mars och den 14 juli 1922 mellan Svenska staten samt LKAB.

ABGM och TGO.

Med upphävande av bestämmelserna i dessa avtal i vad de avse tiden

efter den 30 september 1927 och icke innebära överlåtelse av äganderätt,

har nu mellan Svenska staten, å ena, samt LKAB och TGO, å andra sidan,

för tiden därefter träffats följande avtal, vilket biträtts av ABGM

och Norrbottens Järnverks Aktiebolag i den mån det rörer deras rätt.

§ 1.

Staten och TGO utfästa sig att, så fort sådant lagligen kan ske, genomföra

de ändringar i LKAB:s bolagsordning, som härvid fogad bilaga

nr 1 utvisar, att tillämpas från och med ingången av nästa bokslutsår den

1 oktober 1927.

§ 2.

Den 1 oktober 1927 återlämna TGO och Norrbottens Järnverks Aktiebolag

till staten och staten till LKAB utan lösen nyttjanderätten till Luossavaara

malmfält för den återstående nyttjanderättstiden; och avstår staten

från sin rätt enligt § 6 mom. 4 i 1907 års kontrakt att efter nyttjanderättstidens

utgång med full äganderätt behålla sagda malmfält.

LKAB erlägger den 1 oktober 1927 till TGO och Norrbottens Järnverks

Aktiebolag lösen för alla av bolagen bekostade, för gruvornas tillgodogörande

och administrerande anordnade anstalter, byggnader och annat likasom

maskiner, redskap och material med ett belopp av 2,500,000 kronor.

Ändringar i

LKAB:s

bolagsordning.

Luossavaara.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Malm
kvantiteter.

Royalty.

Vinstfördel
ning.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

§ 3.

LKAB berättigas att från och med den 1 oktober 1927 från gruvfälten

Kiirunavaara, Gellivare och Luossavaara för varje bokslutsår bortfrakta

högst nio miljoner (9,000,000) ton järnmalm, därav

från Kiirunavaara 6.i miljoner ton,

» Gellivare 2.5. » » ,

» Luossavaara 0.4 » » ,

Fördelningen av ifrågavarande kvantiteter på de särskilda malmfälten

må förskjutas i så måtto, att bortfraktningen från ett eller två av gruvfälten

ökas med högst 10 procent av ovan angivna myckenhet, varvid nedsättning

med samma kvantitet skall ske i bortfraktningen från det eller

de övriga gruvfälten.

Därest det finnes ur brytnings- eller försäljningssynpunkt lämpligt och

för statens järnvägar möjligt, må de sålunda fastställda årskvantiteterna

överskridas med intill 10 procent, varvid dock skall iakttagas att de

under en period av tre på varandra följande bokslutsår bortfraktade

kvantiteterna icke må sammanlagt överstiga tjugusju miljoner (27,000,000)

ton eller för varje malmfält utgöra mer än tre gånger den enligt andra

stycket ovan tillåtna årliga maximikvantiteten.

§ 4.

För varje ton järnmalm, som LKAB enligt bestämmelserna i § 3 här

ovan bortfraktar, skall LKAB erlägga royalty dels till staten med en

krona femtio öre för under tiden 1 oktober 1927— 30 september 1947 bortfraktad

malm, dels till TGO med en krona för under tiden 1 oktober 1927

—30 september 1931 bortfraktad malm och med femtio öre för malm, som

bortfraktas under tiden 1 oktober 1931—30 september 1932.

Den 30 september varje år skall approximativ likvid av ifrågavarande

royalty erläggas för den kvantitet malm, som enligt kungl, järnvägsstyrelsens

ungefärliga beräkningar under bokslutsåret fraktats på järnvägen

Svartön— Kiksgränsen på grund av bestämmelserna i detta kontrakt;

och skall den slutliga regleringen av likviden äga rum i samband

med den fördelning av LKAB:s vinst, som enligt § 5 här nedan skall äga

rum.

TGO förbinder sig att den 30 september 1938 till staten erlägga ett belopp

motsvarande hälften av den royalty TGO enligt denna paragraf uppburit

för bokslutsåret den 1 oktober 1927—den 30 september 1928 samt att

sedermera den 30 september ett vart av åren 1939, 1940, 1941 och 1942

utbetala halva beloppet av royaltyn för ett vart av de respektive bokslutsåren

1928—1929, 1929—1930, 1930—1931 och 1931—1932.

§ 5.

LKAB:s utdelningsbara nettovinst, efter royalty, skatter och avskrivningar,

skall för varje särskilt bokslutsår lika fördelas på antalet ton

malm, som under året fraktats å järnvägen Svartön—Riksgränsen enligt

bestämmelserna i detta kontrakt. Denna nettovinst per ton skall fördelas

mellan preferens- och stamaktier på följande sätt:

a) För tiden från och med den 1 oktober 1927 till och med den 30 september

1947 tilldelas preferensaktierna ett belopp per ton, som med 75

öre understiger halva nettovinsten per ton. Återstoden av nettovinsten

tilldelas stamaktierna.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

27

b) För tiden från och med den 1 oktober 1947 skall nettovinsten per ton

i vad den belöper på en under bokslutsåret bortfraktad kvantitet av intill

3,750,000 ton delas lika mellan preferens- och stamaktier, och i vad

den belöper på överskjutande kvantiteter fördelas med två tredjedelar

till preferensaktierna och en tredjedel till stamaktierna.

§ 6.

T/KAR förbinder sig att sörja för en i allo rationell malmbrytning. Vid

brytningen skola tillämpas de brytningsmetoder, som med behörig trygghet

för arbetsmanskap och framtida brytning nu och framdeles lämna

bästa ekonomiska resultat.

För upprätthållande av en fullt kontinuerlig brytning skola häng- och

liggväggar nedtagas i erforderlig utsträckning och alla förberedande arbeten

såsom schaktanläggningar, schaktens avsänkning och utfraktsorter

påbörjas och utföras i god tid.

Vid brytningen skola för övrigt följas de i bilaga 2 angivna riktlinjer.

Om förändrade förhållanden eller oförutsedda omständigheter så påfordra,

må avvikelse likväl ske, därest beslut härom biträdes av minst två

av de av preferensaktieägarna utsedda ledamöterna i LAKB:s styrelse.

Bolaget förbinder sig att hålla all för rörelsen erforderlig egendom i

gott skick.

Staten berättigas att taga del av alla undersökningar, LKAB anställt

eller kommer att anställa rörande malmtillgången såväl i Luossavaara

och Kiirunavaara som i Gellivare, ävensom att själv låta anställa sådana

undersökningar, i den mån det kan ske utan att arbetet i gruvorna därigenom

hindras eller uppehälles.

Utan särskilt tillstånd av Kungl. Majit må icke sådan ändring vidtagas

i brytningsmetoderna, att den i djupbrytningsmagasinen förefintliga

malmkvantiteten vid slutet av någon i § 25 mom. 2 omförmäld tioårsperiod

blir mindre än vid början av samma tioårsperiod och icke heller minskas

från slutet av en sådan period till närmast följande inlösendag.

§ 7.

LKAB är icke skyldigt att på grund av malms bortförande göra avskrivning

å själva malmfyndigheterna, ej heller å markvärde. I övrigt

skola avskrivningar företagas enligt de i bilaga 3 angivna riktlinjer. Avvikelse

från dessa må likväl ske, därest beslut därom biträdes av samtliga

de av preferensaktieägarna utsedda ledamöterna i LKAB:s styrelse.

§ 8.

Staten skall hava rätt att, därest den det påfordrar och erbjuder lika

förmånliga villkor, som vid upplåning hos annan kunna erhållas, själv

lämna LKAB kredit intill det belopp, av vilket LKAB har mera stadigvarande

behov.

§ 9.

Mom. 1. De av stamaktieägarna valda ledamöterna av LKABts styrelse

äga att inom styrelsen utse ordförande och verkställande direktör.

Vid förfall för den ordinarie ordföranden skall den bland de av stamaktieägarna

valda styrelseledamöterna, som dessa härtill utse, inträda i

hans ställe såsom ordförande. Därest staten jämlikt § 25 eller § 26 gjort

bindande tillsägelse örn inlösen av TGO tillhöriga stamaktier i LKAB,

Brytningens

anordnande.

A vskrirningar.

Upplåning.

Organisa
tion.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

äga de av preferensaktieägarna valda ledamöterna av LKAB:s styrelse

att utse ordförande och ersättare för honom för tiden efter den ordinarie

bolagsstämma, som närmast föregår inlösningsdagen, samt verkställande

direktör för tiden efter inlösningsdagen.

I de fall, då hittills enligt bestämmelse i mom. 3, andra stycket, av

§ 12 i LKAB:s bolagsordning fråga vid lika röstetal inom styrelsen skolat

avgöras genom lottning, skall ordföranden äga utslagsröst.

Vid styrelsens för LKAB sammanträden skola anmälas eller behandlas

de grupper av ärenden, beträffande vilka de av preferensaktieägarna

valda styrelseledamöterna må tid efter annan förena sig örn att begära,

att föredragning inom styrelsen skall äga rum. Denna bestämmelse skall

dock icke verka rubbning i fråga örn den beslutanderätt, som enligt gängse

kutym bör tillkomma verkställande direktören.

Frågor av större betydelse skola, därest minst två av de av preferensaktieägarna

valda styrelseledamöterna så påfordra, behandlas vid två styrelsesammanträden

med minst en veckas mellanrum.

Moni. 2. De av preferensaktieägarna valda ledamöterna av LKAB:s

styrelse skola hava rätt att tillsätta en jourhavande revisor jämte erforderliga

biträden åt denne. Arvoden åt revisorn och hans biträden bestämmas

av nämnda styrelseledamöter samt gäldas av LKAB.

Moni. 3. LKAB:s liandelsböcker, kontrakt, korrespondens och andra

affärshandlingar skola, efter därom hos verkställande direktören framställd

begäran, hållas tillgängliga för de av preferensaktieägarna valda

styrelseledamöterna och den i föregående moment omförmälde revisorn

med biträden.

Moni. 4. Beslut å bolagsstämma i LKAB rörande arvode eller tantiéme

är icke giltigt, med mindre det biträdes av röstande, som företräda mer

än hälften av preferensaktiekapitalet.

Moni. 5. All för LKAB:s verksamhet erforderlig personal vid Kiirunavaara,

Luossavaara och Gellivare malmfält samt i Karvik och Luleå

(Svartön) skall, såvida ej minst tre av de av preferensaktieägarna utsedda

styrelseledamöterna annat medgiva, vara anställd uteslutande i LKAB:s

tjänst. All annan för bolagets verksamhet erforderlig personal skall likaledes

vara anställd i LKAB:s tjänst, men utan hinder från statens sida

för densamma att jämväl vara anställd hos TGO.

I avseende å tiden för personalens anställning hos LKAB skall iakttagas,

att, därest staten enligt § 25 eller § 26 verkställer inlösen av TGO

tillhöriga stamaktier i LKAB, tjänsteman må kunna från och med inlösningsdagen

uppsägas till frånträdande av sin befattning senast sex

månader efter det uppsägningen skett.

Moni. 6. Beträffande försäljningen av LKAB:s malm skall gälla följande:
a)

Försäljningen skall ledas av LKAB:s personal samt ske i bolagets

eget namn och direkt till förbrukarna, såvida ej styrelsen genom beslut,

som biträdes av minst två av de av preferensaktieägarna valda ledamöterna,

bestämmer, att försäljning skall ske i annan ordning.

b) Försäljning må icke avslutas för längre tidsperiod än fem år från

dagen för försäljningsavtalets avslutande, därest minst tre av de av preferensaktieägarna

valda styrelseledamöterna förena sig om att vägra godkännande

av dylik försäljning på skäl, som av dem till styrelsens protokoll

angivas; dock att vad sålunda stadgats icke innefattar hinder för

försäljningar avseende slutlig leverans före utgången av år 1942.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

Moni. 7. LKAB äger icke utan godkännande av minst två av de av

preferensaktieägarna valda styrelseledamöterna eller den av dem, åt vilken

Kungl. Maj :t i sådant avseende givit uppdrag, avsluta f örsäljningsavtal

eller ingå annan rättshandling, som innefattar åtagande för längre

tid än intill den närmaste dag därefter, då staten med tillämpning av

bestämmelserna i § 25 kan inlösa TGO:s aktier i LKAB.

Mom. 8. LKAB må icke utan de av preferensaktieägarna valda styrelseledamöternas

godkännande driva annan verksamhet än som betingas

av innehållet i detta avtal.

Moni. 9. Fördelning av för LKAB och TGO gemensamma omkostnader

skall, därest minst två av de av preferensaktieägarna valda ledamöterna

av LKAB:s styrelse så påfordra, fastställas genom särskilt avtal,

som skall godkännas av Kungl. Majit.

§ 10.

LKAB berättigas att ett år efter tillsägelse inlösa högst så stor del av

TGO vid tiden för tillsägelsen direkt eller indirekt tillhörigt fartygsrum,

att med detsamma kan utskeppas lika stor kvantitet malm, som i medeltal

under närmast föregående femårsperiod utskeppats med TGOis eget tonnage.

Det åligger LKAB att utöva denna inlösningsrätt, så snart de av

preferensaktieägarna utsedda styrelseledamöterna det påfordra.

Lösesumman skall utgöras av det belopp, vartill fartygens värde fastställes

genom värdering av skiljemän utsedda enligt skiljemannalagen

med iakttagande av att Kungl. Majit skall utse skiljeman för LKAB.

§ 11.

TGO och Norrbottens Järnverks Aktiebolag överlåta till LKAB från

och med den 1 oktober 1927 nyttjanderätten till de områden inom Jukkasjärvi

kronopark vid Luossavaara, till vilka TGO och Norrbottens Järnverks

Aktiebolag äga nyttjanderätt enligt nu gällande arrendekontrakt

med staten; och tillförsäkrar staten LKAB att få behålla nyttjanderätten

såväl till nämnda områden som ock till de områden vid Gellivare och

Kiirunavaara, som innehavas av LKAB enligt nu gällande kontrakt med

staten, allt så länge bolaget uppehåller gruvdriften inom respektive Gellivare,

Kiirunavaara och Luossavaara malmfält och mot arrende- och öv

riga villkor överensstämmande med dem, som innehållas i förenämnda,

nu gällande kontrakt.

§ 12.

LKAB medgiver, att gränserna på djupet för de bolaget tillhöriga utmål,

som må vara lagda enligt 1855 års gruvestadga, beräknas såsom vore

samma utmål lagda enligt nu gällande gruvestadga.

§ 13.

Med avseende å LKABis malmfraktning å järnvägen Svartön—Riksgränsen

skola för tiden till och med den 30 september 1947 gälla följande

bestämmelser.

Mom. 1. Staten tillförsäkrar bolaget att till Riksgränsen respektive

Svartön frakta den malm. som bolaget enligt § 3 äger bortfrakta från

Kiirunavaara, Gellivare och Luossavaara gruvfält, mot följande avgifter

per ton

Inlösen av

tonnage.

Arrende.

Utmål.

Järnvägs - frakter.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

A) för tiden 1 oktober 1927—31 december 1937

a) malm från Kirunavaara gruvfält

Kiruna—Riksgränsen ................................................

Kiruna—Svartön ......................................................

b) malm från Luossavaara gruvfält

Kiruna—Riksgränsen ................................................

Kiruna—Svartön .......................................................

c) malm från Gellivare gruvfält

Malmberget eller Koskullskulle—Riksgränsen ....

Malmberget eller Koskullskulle—Svartön ............

B) för tiden från och med 1 januari 1938

Kiruna—Riksgränsen ................................................

Kiruna—Svartön ........................................................

Malmberget eller Koskullskulle—Riksgränsen ...

Malmberget eller Koskullskulle—Svartön ............

kronor 2: 6 4

» 3:48

» 3: 21

» 4: 17

» 3: 43

» 2: 7 5

» 3: oi

» 3:8 5

» 3: 7 8

» 3: 10

Morn. 2. Därest efter den 30 september 1937 medelförsäljningspriset fritt

ombord (exklusive agentprovision) för under ett bokslutsår från Narvik

och Svartön skeppade malmkvantiteter från bolagets gruvfält överskjutit

16 kronor 75 öre per ton, skall bolaget såsom fraktökning för varje under

året från ifrågavarande gruvfält bortfraktad ton malm erlägga ett belopp

motsvarande en femtedel av angivna överskott. Denna fraktökning skall

gäldas senast den 15 december näst efter bokslutsårets utgång.

Mom. 3. Det åligger bolaget att före den 1 juli varje år hos järnvägsstyrelsen

anmäla den ungefärliga kvantitet, bolaget under närmast följande

kalenderår vill frakta å järnvägen Svartön—Riksgränsen med angivande

av hur stor del av kvantiteten beräknas skola fraktas från Kiruna

respektive Malmberget eller Koskullskulle till Riksgränsen respektive

Svartön. Bolaget äger icke påfordra, att fraktningen skall omfatta mer

än sammanlagt under år 1928 en kvantitet av 7,500,000 ton, varav högst

6.000. 000 ton till Riksgränsen och högst 2,500,000 ton till Svartön, under år

1929 en kvantitet av 8,000,000 ton, varav högst 6,500,000 ton till Riksgränsen

och högst 2,500,000 ton till Svartön, under år 1930 en kvantitet av 8,500,000

ton, varav högst 6,500,000 ton till Riksgränsen och högst 3,000,000 ton till

Svartön samt under år 1931 och följande år 9,000,000 ton, varav högst

7.000. 000 ton till Riksgränsen och högst 3,500,000 ton till Svartön.

Därest bolaget önskar påfordra ökning av fraktkvantiteten utöver 7.5

respektive 8 och 8.5 miljoner ton, skall anmälan härom dock göras före

den 1 juli under näst sista året före det, under vilket ökningen skall

inträda.

Mom. 4. Staten fritager sig från ansvar för den minskning i den transporterade

malmmängden, som kan uppstå, därest icke bolaget med största

möjliga jämnhet fördelar malmavsändningen på årets särskilda månader

eller trafiken förhindras genom omständigheter, över vilka förvaltningen

av statens järnvägar icke råder.

Mom. 5. Så framt ej bolaget självt vill ombestyra å dess spår och dess

egen bangård erforderlig vagn flyttning och växling, åtager sig staten att

utföra densamma, mot det att bolaget ersätter kostnaden för därvid använda

lokomotiv och lokomotivpersonal, vilken kostnad beräknas efter

samma grunder, som användas för fastställande av motsvarande kostnader

för vagnflyttning å föreningsstationer i och för avräkning mellan statens

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

31

och enskilda järnvägar, ävensom statens järnvägars självkostnader för

den vid nämnda växeltjänst använda trafikpersonalen, allt ökat med 10

procent.

Uppstå mellan staten och bolaget olika meningar örn den fordrade ersättningens

storlek, skall saken hänskjutas till avgörande av skiljemän

enligt skiljemannalagen.

Mom. 6. Beträffande vagnarnas omloppstid skall gälla följande:

a) För transporter till Riksgränsen respektive Svartön, tagna var för

sig, beräknas omloppstiden månadsvis på det sätt, att medeltal av omloppstid,

från det varje vagn på bolagets begäran ställts till bolagets förfogande

för lastning, till dess densamma efter skedd lossning återkommit

till avsändningsstationen, tages för samtliga under månaden till bolagets

förfogande för lastning ställda vagnar. För uppkommet överskott i tid

av, för månaderna december, januari, februari och mars fem dagar, för

övriga månader fyra dagar, betalar bolaget vagnbyra efter gällande taxa.

I omloppstiden inräknas ej uppehåll, orsakat av naturhinder eller olyckshändelse.

b) Vid transporter till Svartön skola lika många vagnar, som under

tiden klockan 18 ena dagen till klockan 18 påföljande söckendag ankommit

lastade till Svartön, återlämnas tomma successivt senast under loppet av

därpå följande söckendag. Försenas återlämnandet utöver denna tid av

annan anledning än naturhinder eller olyckshändelse, erlägges av bolaget

vagnhyra enligt gällande taxa, dock med avräknande av hyra, som eventuellt

under samma månad erlagts för transporter till Svartön jämlikt

bestämmelsen i föregående stycke.

För magasinering i vagnar av malm i avvaktan på lossning samt för

transporter mellan upplag sinsemellan eller mellan upplag och lastande

fartyg tillhandahålla statens järnvägar utan avgift 150 malmvagnar per

dag. Erfordras ett större antal vagnar, tillhandahålla statens järnvägar

sådana i mån av tillgång mot vagnhyra enligt gällande taxa.

Bolaget tillhandahåller statens järnvägar ett antal av 100 malmvagnar

av statens järnvägars typ, vilka vagnar utan någon ersättning till bolaget

få disponeras för den allmänna malmtrafiken. Kostnaden för dessa

vagnars underhåll bestrides av bolaget.

Mom. 7. Bolaget är berättigat att lasta vagn intill fem (5) procent över

dess angivna bärighet. Frakt skall erläggas för vad per månad i vagnarna

lastats, dock med iakttagande att, örn vagnarna i medeltal för månaden

icke lastats till sin angivna bärighet, frakt ändock skall erläggas efter

den angivna bärigheten.

Mom. 8. Bolaget äger rätt att å Svartön disponera dels i och för malmupplag

staten tillhörig mark till den utsträckning befintligt utrymme sådant

medgiver, dels ock bangård med omlastnings- och utlastningsviadukter

samt andra anordningar. I mom. 1 angiven frakt för transporter

till Svartön innebär ersättning jämväl för denna rätt.

Mom. 9. Eventuella transporter från Malmberget eller Koskullskulle

till Riksgränsen skola av bolaget ordnas så, att för desamma kunna användas

återgående vagnar, som begagnats för transport Kiruna—Svartön.

§ 14.

Därest sammanlagda inkomsten av järnvägen Svartön—Riksgränsen Frakttillägg,

med bibanor till Malmberget och Koskullskulle under något år från och

med den 1 januari 1927 räknat skulle understiga kostnaden för järnvägens

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

drift och underhåll, däri inräknad avsättning till förnyelsefond, jämte

ränta å nuvarande och blivande anläggningskostnad för järnvägen, innefattande

jämväl alla statens upplags-, lossnings- och lastningsanordningar

å Svartön, skall LKAB erlägga ett frakttillägg motsvarande underskottet.

Avsättning till förnyelsefond skall ske enligt för Statens järnvägar för

vederbörande år fastställda grunder. Fonden skall bokföras särskilt för

järnvägen i fråga, och de till densamma avsatta medlen må endast användas

till underhåll och ersättning vid samma järnväg.

Räntan å anläggningskostnaden skall under tiden 1927—1937 beräknas

efter fem procent, därest den av bolaget under respektive år bortfraktade

malmkvantiteten icke överstigit fem miljoner ton, och i annat fall efter

fem procent jämte V20 procent däröver för varje påbörjat hundratusental

ton av bolaget fraktad malm över fem miljoner ton. Från och med den 1

januari 1938 beräknas räntan med utgående från sex i stället för fem procent

vid en bortfraktad malmkvantitet av högst fem miljoner ton, men

i övrigt på nyss angivet sätt.

Har bolagets utskeppning över Narvik och Luleå till följd av krig eller

blockad under något år icke uppgått till 5,000,000 ton, skall bolagets skyldighet

att utgiva frakttillägg inskränkas till att avse så stor del av tilllägget,

som svarar mot förhållandet mellan den verkligen utskeppade

kvantiteten och 8,000,000 ton.

Oavsett vad sålunda stadgats, skall LKAB dock icke vara skyldigt vidkännas

frakttillägg, därest under fem på varandra följande år, räknade i

perioder, varav den första utgöres av åren 1927—1931, de sammanlagda

kostnads- och räntebeloppen icke överstigit den sammanlagda inkomsten. I

och för tillämpning av denna bestämmelse skall iakttagas, dels att bolaget

icke skall vara skyldigt gälda på ett år enligt härovan angivna grunder

belöpande frakttillägg, i den mån detsamma motsvaras av belopp, varmed

inkomsten under det eller de föregående åren i femårsperioden överskjutit

summan av kostnaderna och den beräknade räntan för samma år, dels ock

att Statens järnvägar skola till bolaget återbetala erhållet frakttillägg, i

den mån detsamma motsvaras av under något efterföljande år av femårsperioden

uppkommet dylikt överskott.

Bolaget förbinder sig att inom en månad efter mottagandet likvidera av

järnvägsstyrelsen enligt förestående bestämmelser utställd räkning på

frakttillägg för ett förflutet år ävensom gälda sex procents ränta å frakttillägget

från den dag, räkning blivit bolaget tillställd, till dess betalning

sker.

Bolaget äger emellertid i vederbörlig ordning föra talan örn återbekommande

av vad bolaget anser sig hava fått betala för mycket samt att tillgodonjuta

ränta å eventuellt restituerat belopp, från den dag det till järnvägsstyrelsen

erlagts, efter den procent, som bolaget skulle fått vidkännas,

örn beloppet för tiden till återbetalningen behövt upplånas.

Vid dylik tvists avgörande skall parternas ställning i bevisningsliänseende

icke vara annan än den, parterna skulle innehaft i en rättegång,

där det gällt för staten att utkräva beräknat frakttillägg; och åligger det

alltså staten att återbetala vad som icke å statens sida styrkes hava varit

bolagets skyldighet att enligt gällande avtal erlägga i frakttillägg.

LKAB tillerkännes befogenhet att genom särskild representant taga del

av räkenskaperna för Statens järnvägar i den mån det erfordras för att

följa beräkningarna av frakttilläggen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 173.

33

§ 15.

Staten förbinder sig att icke, innan staten må hava begagnat sig av sin

lösningsrätt enligt detta avtal till TGO tillhöriga stamaktier i LKAB,

låta annan frakta för export avsedd järnmalm å järnvägen Svartön—Riksgränsen

mot billigare avgifter än dem, som medgivits LKAB.

§ 16.

LKAB förbinder sig att av den malm, som bolaget enligt detta kontrakt

äger att bortfrakta-från malmfälten i Kiirunavaara, Gällivare och Luossavaara,

i främsta rummet leverera vad som, utav de malmsorter bolaget

bryter, åstundas för järn- eller ståltillverkning inom Sverige, till de priser,

som, efter hänsyn tagen till fraktkostnader och övriga på saken inverkande

omständigheter, kunna anses överensstämma med det vid köpet

i allmänhet gällande prisläge. Denna förpliktelse gäller dock endast intill

20 procent av den kvantitet styckmalm med högst O.os procent fosfor

och eljest intill 10 procent av den kvantitet av varje särskild malmsort,

som bolaget bryter på grund av detta avtal.

Nu stadgade skyldighet gäller endast gentemot köpare, som för fullgörande

av sina förpliktelser lämnar fullt tillfredsställande garanti, och

skall i övrigt i avseende å bolagets leveransskyldighet enligt denna paragraf

gälla följande.

a) Bolagets leveransskyldighet omfattar under första året, då leverans

av malm enligt denna paragraf äger rum, högst tvåhundratusen (200,000)

ton

och under nästpåföljande år högst fyrahundratusen (400,000) ton, varefter

leveransskyldigheten småningom stiger, under iakttagande att därefter

sammanlagda leveransskyldigheten under ett år i intet fall stiger med mer

än etthundrafemtiotusen (150,000) ton utöver vad bolaget under nästföregående

år enligt denna paragraf levererat.

b) I fråga örn tiden för rekvisition skall gälla

1) beträffande styckmalm med högst O.03 procent fosfor, att bolaget oberoende

av tiden för rekvisitionen är skyldigt leverera intill tjugufemtusen

(25.000) ton sammanlagt under ett år, men i övrigt icke är skyldigt leverera

med mindre rekvisition göres,

där den enligt denna paragraf försålda malmen uppgår eller genom rekvisitionens

tillgodoseende skulle uppgå till sammanlagt femtiotusen

(50.000) ton, minst två år och,

där den skulle överstiga femtiotusen (50,000) ton, minst tre år före det år,

då leverans skall äga rum, samt

2) beträffande övriga malmsorter, att bolaget oberoende av tiden för rekvisitionen

är skyldigt leverera intill etthundratusen (100,000) ton sammanlagt

under ett år, men icke är skyldigt leverera, med mindre rekvisition

göres,

där den enligt denna paragraf försålda malmen uppgår eller genom rekvisitionens

tillgodoseende skulle uppgå till sammanlagt tvåhundratusen

(200.000) ton, minst ett år,

där den skulle uppgå till sammanlagt fyrahundratusen (400,000) ton,

minst två år,

där den skulle uppgå till sammanlagt femhundrafemtiotusen (550,000)

ton, minst tre år,

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. bl häf ■ Nr 173.) 3

Andra malrnbefraktare.

Leveranser

till svenska

malmköpare.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Leveranser

från

Luossavaara.

34 Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

allt före det år, då leverans skall äga rum o. s. v., med ett års höjning

i rekvisitionstiden för varje ytterligare kvantitet av etthundrafemtiotusen

(150,000) ton.

c) Där så utan väsentlig olägenhet eller kostnad för LKAB kan ske,

skall, örn mottagaren så önskar, bolaget leverera den malm, som håller

högst 0.oi5 procent fosfor, frånskild från övrig fosforfattig malm (med högst

O.03 procent fosfor).

d) Uppstå mellan bolaget och köpare olika meningar örn, huruvida det

av bolaget fordrade pris är skäligt, är bolaget pliktigt att, därest Kungl.

Majit sådant fordrar, underkasta sig avgörande av skiljemän enligt skiljemannalagen.

§ 17.

LKAB åtager sig att, därest staten så påfordrar, utöver den kvantitet,

som i § 3 omförmäles, årligen bryta och till ett pris, motsvarande självkostnaden,

ökad med 10 procent, tillhandahålla staten eller den eller dem,

till vilka staten överlåter sin rättighet, intill etthundratusen (100,000) ton

malm från Luossavaara av olika malmsorter i samma proportion, som faller

vid årets brytning i dess helhet.

Rörande bolagets leveransskyldighet enligt denna paragraf skall gälla

följande.

a) Bolagets leveransskyldighet omfattar under första året, då leverans

av malm enligt denna paragraf äger rum, högst femtiotusen (50,000) ton.

b) I fråga örn tiden för rekvisition skall gälla, att bolaget, oberoende av

tiden för rekvisitionen, är skyldigt att leverera intill tjugutusen (20,000)

ton sammanlagt örn året, men i övrigt icke är skyldigt att leverera, med

mindre rekvisition göres,

där den enligt denna paragraf rekvirerade malmen uppgår eller genom

rekvisitionens tillgodoseende skulle uppgå till sammanlagt femtiotusen

(50,000) ton, minst ett år samt,

där den skulle överstiga femtiotusen (50,000) ton, minst två år före det

år, då leverans skall äga rum.

c) Bolagets leveransskyldighet enligt denna paragraf inträder icke förrän

två år efter dagen för detta kontrakts undertecknande.

d) I självkostnaden skall inräknas dels de direkta utläggen för arbetslöner,

material och transporter, dels andel i kontorskostnader och övriga

allmänna omkostnader, dels ock andel i amortering och ränta å anläggningskostnaderna.

Självkostnaden må icke beräknas högre än den i bolagets räkenskaper

beräknas för annan under året i Luossavaara bruten malm.

e) Örn staten påfordrar granskning av beräkningen över självkostnaden,

skall granskningen utföras av statens jourhavande revisor i LKAB, med

rätt för honom att anlita av honom i samförstånd med bolaget utsett sakkunnigt

biträde.

f) Staten må icke begagna sin rätt till malm enligt denna paragraf annat

än för järn- eller ståltillverkning i landet.

g) därest naturhinder, krig, strejk, lockout, arbetarbrist eller annan

driftstörning, varöver bolaget icke kan råda, vållar inskränkning i bolagets

brytningsförmåga, upphör bolagets leveransskyldighet enligt denna

paragraf, så länge hindret varar och i den mån hindret vållar inskränkning

i brytningen; dock må staten icke vidkännas minskning i leveran
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

sen i vidare mån än som svarar mot statsleveransens storlek i förhållande

till bolagets samtliga avtalade leveranser från Luossavaara ifrågavarande

år.

§ 18.

Mom. 1. Därest Mertainens Gruvaktiebolag vill upptaga driften vid det Mertainen.

bolaget tillhöriga gruvfältet Mertainen, åtager sig LKAB, örn Mertainens

Gruvaktiebolag så önskar, att ombesörja driften och den därmed förenade

försäljningsrörelsen utan annan gottgörelse än ersättning för därmed förenade

kostnader, under förutsättning att rörelsen drives uteslutande för

Mertainens Gruvaktiebolags räkning och Mertainens Gruvaktiebolag anskaffar

allt för rörelsen erforderligt kapital.

Mom. 2. Vidare medgiva TGO och LKAB, att Mertainens Gruvaktiebolag

må från Mertainens gruvfält exportera järnmalm under förutsättning
a)

att den exporterade kvantiteten icke må överstiga vad under året

brutits för järn- eller ståltillverkning i Sverige, dock att, vid en sammanlagd

årsbrytning av intill etthundrafemtiotusen (150,000) ton, av den

brutna malmen må exporteras intill sjuttiofemtusen (75,000) ton,

b) att försäljningen lör export sker genom LKAB eller TGO mot skälig

försäljningsprovision,

c) att all Mertainens Gruvaktiebolags vinst, som överstiger lagstadgad

avsättning till reservfond och sex procent ränta å av bolaget självt i rörelsen

nedlagt kapital, användes till att nedsätta priset å den järnmalm,

som levereras för järn- eller ståltillverkning inom Sverige.

§ 19.

Mom 1. TGO förbinder sig att begränsa exporten av malm från de Grängesberg.

Grängesbergs Gruvaktiebolag tillhöriga gruvor i Grängesberg, så att densamma

efter år 1927 ej överstiger en miljon (1,000,000) ton årligen.

Denna förbindelse gäller även för det fall, att Grängesbergs Gruvaktiebolags

gruvor skulle komma i annan ägares hand. Varder denna förbindelse

under något år överträdd, skall TGO under påföljande år till staten

erlägga ett vite, beräknat efter fem (5) kronor per ton — dock minst 25

procent av exportpriset fob Oxelösund — för varje ton malm, som utöver

den stadgade maximikvantiteten blivit exporterad.

Mom 2. TGO utläster sig att av den kvantitet, som TGO enligt mom. 1

eljest ägt exportera, till staten eller den eller dem, till vilka staten överlåter

sin rättighet, leverera intill etthundrafemtiotusen (150,000) ton årligen

att levereras i olika malmsorter i samma proportion, som faller vid

årets brytning i dess helhet.

Nu stadgade skyldighet gäller endast gentemot staten eller sådan köpare,

som för fullgörande av sina förpliktelser lämnar fullt tillfredsställande

garanti, och skall i övrigt i avseende å bolagets leveransskyldighet

enligt denna paragraf gälla följande:

a) I fråga örn tiden för rekvisition skall gälla, att TGO, oberoende av

tiden för rekvisitionen, är skyldigt att leverera intill femtiotusen (50,000)

ton sammanlagt under ett år, men i övrigt icke är skyldigt att leverera

med mindre rekvisition göres,

där den enligt detta moment rekvirerade malmen uppgår eller genom

rekvisitionens tillgodoseende skulle uppgå till sammanlagt etthundratusen

(100,000) ton, minst ett år samt,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 173.

Statens övriga

järnmalmsfyndigheter

i

Norrbotten.

A.-B. Nordsvenska

Malmfälts

malmfyndigheter.

där den skulle överstiga etthundratusen (100,000) ton, minst två år före

det år, då leverans skall äga rum.

b) Malmen skall levereras till ett pris, som fritt banvagn Grängesberg

med tio procent understiger TGOrs exportpris fob Oxelösund under föregående

år minskat med bolagets kostnad för järnvägsvakt och ombordbringning.

c) Uppstå mellan TGO och köpare olika meningar örn, huruvida det av

TGO fordrade pris är skäligt, är TGO pliktigt att, därest Kungl. Majit sådant

fordrar, underkasta sig avgörande av skiljemän enligt skiljemannalagen.

d) Staten må icke begagna sig av sin rätt till malm enligt denna paragraf

annat än för tillgodoseende av malmbebov vid efter den 1 juli 1918

tillkommet företag för järn- eller ståltillverkning inom landet eller för

efter samma tidpunkt verkställd utvidgning av redan förefintligt sådant

företag.

e) Därest naturhinder, krig, strejk, lockout, arbetarbrist eller annan

driftstörning, varöver TGO icke kan råda, vållar inskränkning i bolagets

brytningsförmåga, upphör bolagets leveransskyldigbet enligt denna paragraf,

så länge hindret varar och i den mån hindret vållar inskränkning

1 brytningen; dock må staten icke vidkännas minskning i leveransen i vidare

mån, än som svarar mot statsleveransens storlek i förhållande till

bolagets samtliga avtalade leveranser från Grängesberg ifrågavarande år.

Mom. 3. Därest staten för järn- eller ståltillverkning i Sverige skulle

önska ytterligare kvantiteter malm från gruvorna i Grängesberg utöver

den i mom. 2 omförmälda kvantiteten, utfäster sig TGO att utöver den i

mom. 1 angivna kvantiteten i nämnda gruvor bryta och tillhandahålla

staten eller den eller dem, till vilka staten överlåter sin rättighet, intill

tvåhundratusen (200,000) ton årligen att levereras i olika malmsorter i

samma proportion, som faller vid årets brytning i dess helhet. Körande

leveransen av denna malm skola gälla samma bestämmelser, som i mom.

2 sägs.

Mom. i. TGO:s förpliktelser enligt denna paragraf upphöra att gälla

från den dag staten begagnar sin rätt till inlösen av de TGO tillhöriga

aktierna i LKAB.

§ 20.

Staten ansvarar för dels att den malm, som utom nu lagligen gällande

utmål må finnas inom de i § 11 avsedda områden, icke, så länge staten ej

begagnat sig av sin inlösningsrätt till stamaktierna, vare sig inmutas för

annans räkning eller brytes, dels ock att under tiden till den 1 oktober

1947 den järnmalm, som finnes i staten nu tillhöriga gruvor och inmutade

områden inom Syväjärvi, Nokutusvaara, Haukivaara, Svappavaara, Leveäniemi,

Tansari eller Salmivaara malmfält eller i Mertainens Gruvaktiebolag

nu tillhöriga gruvor och inmutade områden eller i de fyndigheter,

som avses i § 21, icke brytes annat än för järn- eller ståltillverkning i Sverige,

dock med det undantag, varom finnes stadgat i § 18 här ovan.

§ 21.

TGO förbinder sig att den 1 oktober 1927 till staten utan ersättning med

äganderätt överlämna samtliga Aktiebolaget Nordsvenska Malmfält eller

TGO den 22 mars 1927 tillhöriga gruvor och inmutade områden inom Norrbottens

län.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

37

§ 22.

LKAB förbinder sig att till G. E. Broms’ rättsinnehavare utbetala den

royalty, som enligt avtal den 11 februari och den 20 maj 1903 häftar vid

bolagets egendom.

Staten ikläder sig betalningsskyldighet för den i omförmälda avtal bestämda

royalty, i vad den vilar på Mertainens Gruvaktiebolags nuvarande

egendom.

§ 23.

Mom. 1. Skulle den kvantitet järnmalm, som LKAB under tiden intill

1937 års utgång utskeppar över Svartön, något år understiga en myckenhet

av en miljon tvåhundratusen ton eller varder något år utskeppningen

helt inställd, åligger det bolaget att, såframt Kungl. Maj:t ej annat medgiver,

till hamndirektionen i Luleå senast inom två månader efter årets

utgång utgiva i förra fallet ett belopp motsvarande 16 2U öre för varje

ton, varmed den under året utskeppade järnmalmskvantiteten understigit

nyss angivna myckenhet, och i senare fallet tvåhundratusen kronor.

Mom. 2. Varder bolagets utskeppning av malm över Svartön väsentligen

minskad eller helt inställd under mera än ett år i följd, skall ovannämnda

ersättningsbelopp av 162/s öre för ton nedsättas andra året med

en tiondedel, tredje året med två tiondedelar o. s. v., dock med iakttagande

därav, att dylik nedsättning endast får beräknas i fråga örn sådan del av

bristen i den utskeppade malmkvantiteten, som motsvarar den kvantitet,

för vilken närmast föregående år lämnats ersättning, samt att ersättningen

för varje bristande tontal icke heller får bestämmas mera än 12A) öre

lägre än föregående års ersättning för motsvarande tontal.

§ 24.

LKAB förbinder sig att, därest Kungl. Maj:t ej annat medgiver, uppehålla

brytningen inom Gällivare malmfält i sådan omfattning, att den därstädes

varje år brutna malmen skall utgöra minst en fjärdedel av den under

samma år vid Kiirunavaara malmfält brutna malmen; dock att bolaget,

på grund av vad sålunda stadgats, i varje fall icke är skyldigt att

inom Gällivare malmfält bryta mera än en miljon (1,000,000) ton malm

örn året. Bolagets förpliktelse att uppehålla brytningen i Gällivare gäller

icke, i den mån arbetet därstädes inställts till följd av strejk eller lockout.

§ 25.

Mom. 1. Staten äger den 30 september 1947 och sedermera vart tionde

år den 30 september (således den 30 september 1957 etc.) rätt att inlösa de

aktier i LKAB, vilka nu tillhöra eller intill sagda dag förvärvats av TGO.

Vill staten begagna denna rätt, gore därom för staten bindande tillsägelse

hos TGO senast två år före inlösningsdagen.

Mom. 2. Lösesumman skall, med avdrag för vad av densamma proportionellt

må kunna belöpa på stamaktier som ej ägas av TGO, uppgå till ett

belopp lika med hälften av vinsten å 25 gånger 4,250,000 ton.

Med vinsten förstås i detta avseende LKAB:s medelnettovinst per ton

enligt § 5 under den tioårsperiod, vars sista dag infaller två år före inlösningsdagen,

ökad med den royalty av 1 krona 50 öre per ton, som under

perioden må hava utgått till staten.

Broms''

royalty.

Ersättning åt

Luleå vid

minskad

malmskepp - ning.

Upprätthållande

av

malmbrytningen

i

Gellivare.

Rätt till inlösen

å vissa

bestämda tidpunkter.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

Har under tioårsperioden sammanlagda fraktade kvantiteten icke uppgått

till 42,500,000 ton, skall till grund lör lösesummans beräkning i stället

läggas en tiondedel av den verkligen fraktade kvantiteten.

Har bolagets utskeppning över Narvik och Luleå till följd av krig eller

blockad under ett eller flera bokslutsår under tioårsperioden icke uppgått

till 6,000,000 ton per år, skall vid beräkning av medelnettovinsten per ton

i stället för sagda år medtagas motsvarande antal närmast före tioårsperioden

liggande år, under vilka utskeppningen icke på angivet sätt påverkats.

Mom. 3. Den å de inlösta stamaktierna fallande delen av nettovinsten

för det bokslutsår, vid vars slut inlösning ägt rum, skall tillfalla TGO.

Morn. i. Äger inlösen rum, skall lösesumman erläggas efter statens val

enligt ettdera av följande tre alternativ:

1) kontant å inlösningsdagen; dock med rätt för staten att dröja med erläggande

av lösesumman eller någon del därav intill den 30 september

nästföljande år, mot skyldighet för staten att meddela TGO dagen för inbetalningen

en månad iörut samt att erlägga fyra procent ränta å det

resterande beloppet från inlösningsdagen till dess betalning sker;

2) med en femtedel å inlösningsdagen samt en femtedel jämte upplupna

räntor den 30 september ett vart av de fyra närmast följande åren; skolande

oguldna delar av lösesumman från inlösningsdagen förräntas efter

fyra procent örn året till och med den 30 september nästföljande år samt

därefter med sex procent örn året;

3) med en tiondel å inlösningsdagen samt en tiondel jämte upplupna

räntor den 30 september ett vart av de nio närmast följande åren;

skolande oguldna delar av lösesumman förräntas på sätt under 2) sägs.

Det åligger staten att senast inom två år före inlösningsdagen meddela

bolaget, enligt vilket av dessa tre alternativ lösesumman kommer att erläggas.

Morn. 5. Från och med dagen efter den, då tillsägelse örn inlösen skett,

skall i fråga örn 1) försäljning för export, 2) anställande av och anställningsvillkor

för personal, 3) upprättande av agenturkontrakt och vidtagande

av liknande anordningar för försäljning, 4) uppgörande av befraktningsavtal,

allt i den mån sådana beslut avse tiden efter inlösningsdagen,

såsom styrelsens beslut gälla den mening, som omfattas av flertalet av de

av preferensaktieägarna utsedda ledamöterna av styrelsen. I händelse

av lika röstetal skilje lotten.

Mom. 6. Kan, för det fall att staten ej begagnar sig av den här ovan i

denna paragraf medgivna rätten att den 30 september 1947 inlösa TGO:s

aktier i LKAB, uppgörelse ej träffas angående malmfrakter samt övriga

i § 13 omförmälda villkor för LKAB:s malmfraktning å järnvägen Svartön—Riksgränsen

för tiden efter den 30 september 1947, äger TGO senast

ett år före nämnda dag påfordra, att inlösen äger rum på ovan angivna

villkor dock med de förändringar, att den kvantitet malm, till vilken vid

lösesummans beräkning hänsyn skall tagas, skall minskas från 4,250,000

ton till 3,750,000 ton eller, därest under tioårsperioden sammanlagda fraktade

kvantiteten icke uppgått till 37,500,000 ton, till en tiondedel av den

verkligen fraktade kvantiteten, samt att meddelande örn sättet för lösesummans

betalning ej behöver ske förrän senast den dag, då staten enligt

vad nedan sägs lämnat TGO besked att inlösen skall äga rum. Har staten

icke senast sex månader före den 30 september 1947 hos TGO gjort tillsägelse

att staten är villig företaga av bolaget påfordrad inlösen, skall

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

vad som under den närmast föregående tiden varit avtalat rörande malmfrakter

och övriga därmed sammanhängande villkor fortfara att gälla för

tiden till och med den 30 september 1957.

Yad sålunda bestämts skall äga motsvarande tillämpning vid varje senare

tillfälle, då inlösen enligt mom. 1 kan ifrågakomma.

§ 26.

Mom. 1. Skulle staten av en eller annan anledning finna det nödvändigt

att företaga inlösen av stamaktierna i LKAB å annan tid än den, som angles

i § 25, äger staten vid utgången av bokslutsåret efter det, då för

staten bindande tillsägelse sker, dock tidigast den 30 september 1937, inlösa

de aktier i LKAB, vilka nu tillböra eller intill sagda dag förvärvats

av TGO.

Lösesumman skall i så fall, med avdrag för vad av densamma proportionellt

må kunna belöpa på stamaktier, som ej ägas av TGO, uppgå till ett

belopp lika med 20 gånger halva LKAB:s årliga medelnettovinst enligt

§ 5, ökad med bela royaltyn enligt § 4, allt under den tioårsperiod eller,

örn inlösen sker före den 30 september 1940, den kortare tidsperiod efter

den 30 september 1929, vars sista dag infaller ett år före inlösningsdagen.

Mom. 2. De i § 25 mom. 2 sista stycket samt mom. 3, 4 och 5 intagna

bestämmelserna skola även gälla vid inlösning enligt denna paragraf,

dock att meddelande örn sättet för betalningen ej behöver ske förrän ett

år före inlösningsdagen.

§ 27.

Staten utfäster sig att, örn staten begagnar sig av inlösningsrätt enligt

§ 25 eller § 26, i den mån sådant lämpligen kan ske, bibehålla den hos

LKAB anställda personal ävensom att svara för fortsatt utbetalning av

då utgående, till beloppet rimliga pensioner och understöd åt tjänstemän

och arbetare, som varit anställda vid nämnda bolag.

LKAB förbinder sig att i mån av behov sörja för beredande av tjänliga

bostäder åt sina arbetare och i övrigt i vad på bolaget ankommer söka tillgodose

deras trevnad.

§ 28.

Skulle under den tid, detta avtal äger bestånd, exporttull eller annan

pålaga eller avgift, av vad slag det vara må, av svenska staten påläggas

järnmalm, som brytes eller exporteras, förbinder sig staten att under förra

hälften av nästpåföljande kalenderår gottgöra TGO och LKAB vad de av

sagda grund måst slutligen vidkännas för malm, som brutits i någon uti

denna överenskommelse avsedd fyndighet.

Därest under sagda tid något av nämnda två bolag eller ABGM måst

vidkännas direkt beskattning, av vad slag det vara må, efter annan eller

högre grund än som gäller för bolag med årlig inkomst uppgående till beloppet

av nettovinsten för det svenska bankbolag, som under samma år

baft den största nettovinsten, eller med förmögenhet uppgående till beloppet

av förmögenheten bos det svenska bankbolag, som vid slutet av

samma år ägt den största förmögenheten, skall staten under loppet av

nästpåföljande kalenderår gottgöra detta bolag ej mindre vad bolaget nödgats

utgiva utöver vad det bort utgiva, därest beskattning utgått efter

samma grunder som för bolag med ovan sagda inkomst eller förmögenhet.

Inlösen i annan

tid än i

§ 25 stadgas

Pensioner

m. m.

Skatte- och

exporttullgaranti
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Deposition

av handlingar.

Deposition

av aktier.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

än även ränta å skillnadsbeloppet efter fyra procent om året; dock att, där

beskattningen icke utgått efter annan eller högre grund än som gäller

för bolag med en årsinkomst av en miljon femhundratusen kronor eller

med en förmögenhet av trettio miljoner kronor, gottgörelse, varom här är

fråga, i intet fall skall äga rum.

§ 29.

LKAB:s fånges- och åtkomsthandlingar till fastigheter samt inteckningar,

som jämlikt förut träffade överenskommelser äro satta i förvar hos

Sveriges riksbank, skola kvarligga hos riksbanken såsom i taka händer

mot åtagande av riksbanken att för LKAB:s räkning hålla handlingarna

i förvar, intill dess staten må hava begagnat sig av sin lösningsrätt enligt

detta kontrakt till stamaktier i LKAB, då handlingarna skola utlämnas

till LKAB.

De handlingar, som för LKAB grunda åtkomst till gruvor och inmutade

områden och vilka blivit i sammanhang med upptagande av lån för bolaget

i bank nedsatta, så ock de inteckningar, som blivit fastställda i

LKAB:s förlagsinteckningsbara egendom eller i bolagets fastigheter, skola,

så snart och i den mån de frigöras från å dem nu vilande pantförbindelser,

överlämnas till förvar åt Sveriges riksbank, med åtagande av riksbanken

att för LKAB:s räkning hålla handlingarna i förvar, intill dess

staten må hava begagnat sig av sin lösningsrätt enligt detta kontrakt till

stamaktier i LKAB, då handlingarna skola utlämnas till T.K A B

§ 30.

Mom. 1. TGO förbinder sig att icke utan Kungl. Maj:ts medgivande

överlåta de aktier i LKAB, som TGO nu äger eller förvärvar, intill dess

staten må hava begagnat sig av sin lösningsrätt till samma aktier; dock

skall denna bestämmelse icke utgöra hinder för överlåtelse av aktier, i

den mån sådan erfordras för uppehållande av aktieägarnas antal vid lagstadgat

minimum.

Morn. 2. TGO medgiver att, till säkerhet för samtliga dess förbindelser

enligt detta kontrakt med undantag av det i § 19 gjorda åtagande, de uti

morn. 1 omförmälda aktier må utgöra pant; skolande i fråga örn pantsättningen

gälla vad i mom. 3 stadgas.

_ Mom. 3. För att trygga statens rätt till inlösen enligt §§ 25 och 26, så ock

till fullgörandet av den i nästföregående mom. omförmälda pantsättning,

skola i sammanhang med detta kontrakts undertecknande å statens vägnar

samtliga 40,000 stamaktier i LKAB, försedda med överlåtelser in blanko,

nedsättas såsom i taka händer hos Sveriges riksbank, med fullmakt för

riksbanken att, sedan staten visat sig hava erlagt stadgad lösen för aktierna

eller, i händelse staten tager i anspråk sådant betalningsanstånd

som i § 25 mom. 4 medgivits, efter inlösningsdagen tillställt TGO förbindelser

å lösesummans belopp eller resterande del därav, allt jämte föreskriven

ränta, överlämna aktierna med ifylld överlåtelse till staten samt

mot åtagande av riksbanken

att, så länge statens rätt till inlösen består, hålla aktierna i förvar och

icke till annan utlämna desamma, samt

att varje år, sedan ordinarie bolagsstämma med LKAB hållits, till TGO

utlämna föregående års vinstkuponger, dock att, örn staten med laga kraft

ägande dom visar, att staten på grund av detta kontrakt äger fordran, för

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

vilken aktierna jämlikt mom. 2 häfta såsom pant, staten är berättigad att

utbekomma vinstkuponger till så stort antal, som fordras till täckande av

dess fordran.

§ 31.

Denna överenskommelse utgör icke hinder för upplösning av ABGM,

så snart bolaget anser sådant lämpligt, dock att detta icke verkar någon

inskränkning i TGO:s förbindelser enligt detta kontrakt.

§ 32.

TGO ikläder sig ansvarighet såsom för egen skuld för alla de förbindelser,

som LKAB genom detta kontrakt åtagit sig, dock ej för LKAB:s

skyldighet att utgiva fraktersättning för malm, som fraktas å järnvägen

Svartön—Kiksgränsen. Skulle staten inlösa TGO tillhöriga aktier i LKAB,

upphör TGO:s ansvarighet för tiden efter inlösningsdagen.

§ 33.

De rättigheter, som på grund av detta kontrakt tillkomma LKAB, må

icke utan statens samtycke å annan överlåtas.

AB. Gellivare

malmfält.

Ansvars
förbindelse.

Kontrakts
överlåtelse.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

Bolagets

ändamål.

Styrelsens

säte.

Aktie
kapitalet.

Rätt till

utdelning.

Aktiebrev.

Bilaga III.

Bolagsordning

för

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag.

§ 1.

Detta bolag är grundat på aktier med begränsad ansvarighet i enlighet

med kungl, förordningen angående aktiebolag den 6 oktober 1848 och benämnes

»Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag».

§ 2.

Bolagets ändamål är att å Luossavaara och Kiirunavaara malmfält och

andra orter inom Norrbottens län idka gruvdrift, så ock att bedriva malmförädlingsverksamhet

jämte annan i samband med gruvdriften stående

rörelse.

§ 3.

Bolagets styrelse har sitt säte i Stockholm.

§ 4.

Bolagets aktiekapital skall utgöra minst åttio och högst tvåhundrafyrtio

miljoner kronor, och skall varje aktie lyda å ett tusen kronor.

Aktierna skola vara dels preferensaktier och dels stamaktier, med lika

många av vardera serien.

Den utdelningsbara nettovinsten skall för varje särskilt bokslutsår lika

fördelas på antalet ton malm, som från bolaget tillhöriga gruvor under

året fraktats å järnvägen Svartön—Riksgränsen. Denna nettovinst per

ton skall fördelas mellan preferens- och stamaktier på följande sätt:

a) För tiden från och med den 1 oktober 1927 till och med den 30 september

1947 tilldelas preferensaktierna ett belopp per ton, som med sjuttiofem

öre understiger halva nettovinsten per ton. Återstoden av nettovinsten

tilldelas stamaktierna.

b) För tiden från och med den 1 oktober 1947 skall nettovinsten per ton

i vad den belöper på en under bokslutsåret bortfraktad kvantitet av intill

3,750,000 ton malm, delas lika mellan preferens- och stamaktier och, i vad

den belöper på överskjutande kvantiteter, fördelas med två tredjedelar

till preferensaktierna och en tredjedel till stamaktierna.

För preferensaktiernas innehavare gälla, med avseende å rätt att deltaga

i val av styrelse och revisorer ävensom att i övrigt utöva rösträtt å

bolagsstämma, de bestämmelser, som i §§ 10, 14 och 17 här nedan stadgas.

§ 5.

Å varje aktie utfärdas aktiebrev, ställt till viss man och med den lydelse

i övrigt och de underskrifter å bolagets vägnar, som vid bolagsstämma

beslutas; kunnande dock, där aktieägare så önskar, flera aktier i ett

aktiebrev sammanföras. Aktiebrev skall tydligen utmärka, huruvida det

avser stamaktie eller preferensaktie.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 173.

43

§ 6.

Stamaktie må förutom av svenska staten och Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

ägas eller innehavas endast av svensk undersåte eller

av svenskt handelsbolag, vari icke finnes utländsk bolagsman, eller av

svenskt aktiebolag, i vars bolagsordning dels finnes föreskrivet, att aktie

i bolaget ej må ägas eller innehavas av utlänning, och dels i övrigt finnes

intaget sådant förbehåll, som omlörmäles i 2 § av lagen den 30 maj

1916 örn vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller

gruva eller aktier i vissa bolag.

Preferensaktier må endast ägas av svenska staten, dock att staten må

under iakttagande av härovan angivna förutsättningar till annan överlåta

aktie, om och i den mån sådant fordras, för att antalet aktieägare icke

skall nedgå under lagstadgat minimiantal.

Alla aktier skola av bolagets styrelse i nummerföljd införas i en för sådant

ändamål inrättad, för en var vid anfordran tillgänglig registerbok,

uti vilken för varje aktie upptages aktietecknarens namn, yrke och hemvist

samt de med äganderätten skeende förändringar, som bos styrelsen anmälas.

§ 7.

Så länge bolagets verksamhet fortfar och innan alla dess gällande skulder

blivit gottgjorda, må vidare utdelning emellan bolagsmännen icke

göras, än att, enligt sista bokslut och det ej äldre än för näst föregående

år, överskott finnes, motsvarande minst två procent av tecknade aktiekapitalet.

§ 8.

Aktie är i förhållande till bolaget odelbar, vadan, örn flera bliva gemensamt

ägare av en aktie, de må allenast genom en person sin rätt i bolaget

utöva och bevaka.

§ 9.

Aktieägare är icke förbunden till någon betalning utöver aktiens belopp,

därest han icke till vidare ansvarighet sig särskilt utfäst, men hava aktieägare

såsom styrelseledamöter eller å bolagsstämma deltagit i beslut, stridande

mot denna bolagsordning eller gällande förordning örn aktiebolag,

vare de, som beslutet fattat, en för alla och alla för en, skyldiga att ersätta

all därigenom uppkommande skada.

Aktieägare är icke berättigad att i annan ordning, än denna bolagsordning

uttryckligen medgiver, taga del av bolagets räkenskaper eller fordra

redovisning för dess förvaltning.

§ 10.

Bolagets angelägenheter handhavas av en styrelse, bestående av åtta ledamöter

med lika antal suppleanter, av vilka stamaktieägarna utse fyra

ledamöter och fyra suppleanter för ett år i sänder samt preferensaktieägarna

utse fyra ledamöter och fyra suppleanter för en tid av fyra år så,

att en styrelseledamot och en suppleant avgå varje år; och skall i följd

härav, när styrelseledamöter och suppleanter av preferensaktieägarna

första gången väljas, av vartdera slaget utses en för blott ett år, en för

Stamaktier.

Preferens
aktier.

Regis terbok.

Utdelning.

Akties

odelbarhet.

Aktieägares

ansvar.

Aktieägares

Tält att

granska

bolagets

förvaltning.

Styrelsens

samman
sättning.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Sättet för val

av styrelse.

Undertecknande

av

skriftliga

handlingar.

Styrelsens

sammanträden

och

beslut.

Kungl. May.ts proposition Nr 173.

två år och en för tre år. Därest av preferensaktieägarna utsedd styrelseledamot

eller suppleant avgår före utgången av den tid, för vilken han

blivit vald, skall ny person utses för endast den återstående tiden. Styrelseledamöter

och suppleanter skola vara i Sverige bosatta svenska undersåtar.

Styrelsen har att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter angående

bolagets förvaltning, som av bolagsstämma varda styrelsen meddelade;

dock att därigenom icke får ske rubbning i vad uti § 12 mom. 4 här nedan

är stadgat örn styrelsens beslutanderätt i vissa frågor.

§ 11.

Bolagets firma tecknas av den eller de styrelseledamöter, som därtill av

styrelsen utses; dock att reverser, pantförskrivningar, borgensförbindelser

och kreditavtal för att vara gällande skola vara undertecknade jämväl av

den bland de av preferensaktieägarna utsedda ledamöterna, som därtill av

Kungl. Majit bemyndigats.

Jämväl andra avtal eller andra handlingar, varom i § 12 mom. 4 sägs,

skola för att vara gällande vara undertecknade även av antingen senast

nämnde styrelseledamot eller ock två andra av de av preferensaktieägarna

utsedda styrelseledamöterna.

§ 12.

Mom. 1. De av stamaktieägarna valda styrelseledamöterna äga att inom

styrelsen utse ordförande och verkställande direktör. Vid förfall för den

ordinarie ordföranden skall den bland de av stamaktieägarna valda styrelseledamöterna,

som dessa härtill utse, inträda i hans ställe såsom ordförande.

Därest staten, som enligt särskilt avtal äger rätt att, dels på

vissa bestämda dagar och dels i viss annan ordning, efter i förväg gjord

tillsägelse inlösa Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund tillhöriga

stamaktier, behörigen gjort dylik tillsägelse, äga de av preferensaktieägarna

valda styrelseledamöterna att utse ordförande och ersättare för honom

för tiden efter den ordinarie bolagsstämma, som närmast föregår inlösningsdagen,

samt verkställande direktör för tiden efter inlösningsdagen.

Vid val av ordinarie ordförande och verkställande direktör skola vara

tillstädes minst tre av de styrelseledamöter, vilka äga att i beslutet deltaga.

Beslut fattas genom enkel röstpluralitet.

I händelse av lika röstetal skilje lotten.

Morn. 2. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller verkställande

direktören, så ofta ärendenas behandling sådant fordrar. Sammanträde

skall ock utlysas, när sådant av minst två styrelseledamöter

påfordras.

Mom. 3. Styrelsen må ej fatta beslut, därest icke minst två av de av

stamaktieägarna och minst två av de av preferensaktieägarna utsedda

ledamöterna äro närvarande. Frågor av större betydelse skola, därest

minst två av sistnämnda ledamöter så påfordra, behandlas vid två styrelsesammanträden

med minst en veckas mellanrum.

Vid omröstning inom styrelsen räknas rösterna efter huvudtalet; dock

att, därest vid något tillfälle de av stamaktieägarna och de av preferensaktieägarna

utsedda styrelseledamöterna ej äro till lika antal närvarande,

röstetalet för envar utav vardera sidans styrelseledamöter skall vara

lika med antalet av de från motsatta sidan tillstädeskomna styrelseledamöterna.

Därest ej annat föranledes av bestämmelserna i mom. 4 här

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

45

nedan, skola besluten bestämmas genom enkel röstpluralitet och, 1 händelse

röstetalen utfalla lika för olika meningar, ordföranden äga utslagsröst.

Mom. i. Beslut örn rättshandling, som innefattar åtagande för längre

tid än intill den i det i mom. 1 omförmälda särskilda avtalet bestämda,

efter beslutet närmast infallande dag, då staten med tillämpning av bestämmelserna

i sagda avtal kan inlösa Trafikaktiebolaget Grängesberg—

Oxelösund tillhöriga stamaktier, är ej giltigt med mindre det biträdes av

minst två av de av preferensaktieägarna valda styrelseledamöterna eller

ock av den bland dem, som erhållit sådant bemyndigande av Kungl.

Majit som i § 11 här ovan sägs.

Har i behörig ordning tillsägelse örn inlösen av ifrågavarande aktier

skett, skall i fråga örn försäljning för export, anställande av och anställningsvillkor

för personal, upprättande av agenturkontrakt och vidtagande

av liknande anordningar för försäljning samt uppgörande av befraktningsavtal,

allt i den mån sådana beslut avse tiden efter inlösningsdagen,

såsom styrelsens beslut gälla den mening, som omfattas av flertalet av

de av preferensaktieägarna valda ledamöterna. I händelse av lika röstetal

skilje lotten.

Mom. 5. Vid styrelsens sammanträden skall alltid föras protokoll, som

justeras av ordföranden och en annan av styrelsen därtill utsedd ledamot.

§ 13.

Verkställande direktören har att ställa sig till efterrättelse den instruktion,

som av styrelsen för honom utfärdas.

Han är jämväl, utan särskilt bemyndigande av styrelsen, behörig att,

själv eller genom ombud, tala och svara för bolaget samt att å bolagets

vägnar emottaga stämningar och andra rättsliga meddelanden.

§ 14.

Bolagets rörelseår räknas från och med den 1 oktober till och med den

30 påföljande september. De över bolagets rörelse förda räkenskaperna

skola således för varje år under den 30 september i fullständigt bokslut

sammanföras. Bokslutet skall vara verkställt före utgången av november

månad.

Granskning av bolagets räkenskaper och förvaltning skall, sedan bokslutet

upprättats, ofördröjligen verkställas av därtill utsedda revisorer,

av vilka preferensaktieägarna utse två jämte en suppleant för dem samt

stamaktieägarna två jämte en suppleant för dem. De revisorer, som

skola utses av stamaktieägarna, väljas årligen å ordinarie bolagsstämma

för tiden till nästa ordinarie bolagstämma. Uppdraget för de revisorer,

som utses av preferensaktieägarna, skall avse samma tid.

Styrelsen skall till revisorerna överlämna skriftlig berättelse örn bolagets

förvaltning och ställning jämte förslag till utdelning av tillgängliga

vinstmedel.

över granskningen avgives skriftlig berättelse, däri ansvarsfrihet för

styrelsen skall antingen tillstyrkas eller avstyrkas; ägande revisorerna

att i avsende å vinstens fördelning ävensom beträffande bolagets blivande

förvaltning framställa de förslag vartill de finna anledning.

Eevisionsberättelsen, jämte därtill hörande handlingar, skall till styrelsen

avlämnas före den 15 december och därefter hållas för aktieägarna

Verk
ställande
direktörens
befogenhet.

Eäkenskaper

och revision.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Bolagsstämma

och

kallelse

därtill.

Bolagsstämmans

befogenhet;

ordförandeval

och protokollföring

vid bolagsstämma.

Aktieägares

rösträtt.

46 Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

tillgänglig å bolagets kontor i Stockholm intill ordinarie bolagsstämma.

Revisorerna äga att under den tid, för vilken de äro utsedda, när helst

de önska, taga kännedom örn bolagets räkenskaper och förvaltning.

§ 15.

Bolagsstämma skall hållas i Stockholm.

Ordinarie bolagsstämma sammanträder årligen senast under december

månad.

Extra bolagsstämma kan av styrelsen sammankallas, då viktiga angelägenheter

sådant föranleda. Därest innehavare av aktier för minst en

tiondel av tecknade aktiekapitalet förena sig i yrkande örn extra bolagsstämmas

sammankallande, eller därest revisorerna sådant begära, vare

styrelsen pliktig att utfärda kallelse till sådan stämma, i förra fallet inom

två. veckor och i senare fallet inom en vecka, efter det dylik anmälan

skriftligen och med utsättande av det ärende, som skall förekomma å

stämman, blivit gjord.

Undandrager sig styrelsen att på revisorernas yrkande sammankalla

bolagsstämma, vare revisorerna oförhindrade att själva utfärda kallelse

till bolagsstämma.

Kallelse till bolagsstämma utfärdas genom kungörelse, som införes tre

gånger i allmänna tidningarna samt den eller de tidningar, bolaget å ordinarie

bolagsstämma må hava beslutit, första gången högst en månad

och sista gången senast två veckor före ordinarie stämma och senast en

vecka före extra stämma. Kallelse till extra stämma må dock i stället

kunna ske genom skriftligt meddelande, som minst en vecka före stämman

inlämnas till finansdepartementet, samt genom rekommenderade

brev med allmänna posten, vilka minst en vecka före stämmodagen utsändas

till varje annan aktieägare än svenska staten.

I kallelse till extra bolagsstämma skall meddelas uppgift å de ärenden,

som vid stämman skola förekomma. Ärenden, varom sådan uppgift ej

meddelats, må ej å stämman handläggas. Vad nu är sagt örn extra bolagsstämma

gäde ock örn ordinarie bolagsstämma, där fråga är örn sådant

ärende, som i § 22 omförmäles.

§ 16.

Bolagsstämma representerar samtliga aktieägare, i följd varav därvid

lagligen fattat beslut är för bolaget bindande. Ordförande för bolagsstämma

väljes av närvarande aktieägare efter huvudtalet, över vad vid

stämman förekommer skall föras protokoll, vilket justeras av ordföranden

jämte den eller de vid stämman närvarande aktieägare, som därtill

av stämman utses.

§ 17.

Aktieägares talan vid bolagsstämma må föras antingen av honom själv

eller ock av hans befullmäktigade ombud eller annan laga ställföreträdare.

Tillhör aktie svenska staten, föres talan därför av den, som av

Kungl. Majit därtill förordnas.

Preferensaktier medföra endast en tiondels röst för varje aktie.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

§ 18.

Omröstning vid bolagsstämma sker öppet, dock att val verkställas med

slutna sedlar, därest någon aktieägare sådant yrkar. Örn vid uppkommande

meningsskiljaktighet de avgivna rösterna utfalla med lika antal

mot varandra, skilje lotten dem emellan.

Beslut å bolagsstämma rörande arvode eller tantiéme vare icke giltigt

med mindre det biträtts av röstande, som företräda mer än hälften av

preferensaktiekapitalet.

§ 19.

Vill aktieägare framställa förslag till behandling vid ordinarie bolagsstämma,

skall förslaget, för att kunna å stämman förekomma, skriftligen

avfattat, till styrelsen avlämnas minst tio dagar före stämman.

över sådant förslag skall styrelsen till bolagsstämman avgiva skriftligt

yttrande.

§ 20.

Vid ordinarie bolagsstämma skola följande ärenden förekomma:

l:o) val av ordförande vid stämman;

2:o) de i styrelsens och revisorernas berättelse förekommande frågor;

3:o) betämmande av vinstutdelning;

4:o) val av styrelseledamöter och revisorer;

5:o) val av suppleanter för styrelseledamöter och för revisorer;

6:o) övriga av bolagsstämmans prövning beroende ärenden;

7:o) fråga, som blivit av aktieägare väckt i den ordning, som i § 19 sägs,

eller som av styrelsen kan varda framställd.

Under en vecka närmast före stämman skall å bolagets kontor i Stockholm

tillhandahållas aktieägarna uppgift å de ärenden, vilka skola å

stämman förekomma.

§ 21.

I händelse av vägrad ansvarsfrihet för styrelsen skall bolagsstämma

besluta, huru bolagets talan mot styrelsen skall föras. Har talan mot

styrelsen ej blivit anställd inom natt och år, från det ordinarie stämman

hölls, skall så anses, som örn ansvarsfrihet blivit beviljad.

§ 22.

Beslut örn ändring av bolagsordning, örn utsläppande av aktier utöver

minimikapitalet, örn försäljning av bolaget tillhörig fast egendom eller

gruva eller del därav, örn bolagets upplösning eller örn nedläggande av

gruvdriften vare ej giltigt, med mindre beslutet blivit av Kungl. Maj:t

godkänt.

§ 23.

Då upplösning av bolaget sker och sedan räkenskaperna för sista tiden

blivit avslutade, skall årsstämning å bolagets okända borgenärer sökas.

I övrigt skall, efter det styrelsen därom gjort förslag, sättet för uppgörandet

av bolagets angelägenheter bestämmas genom beslut å bolagsstämma,

dock med iakttagande att all bolagets gäld varder betald, innan utdeldelning

till delägare sker.

Sätt för omröstning

och

besluts fattande

vid bolagsstämma.

Förslag av

enskild aktieägare.

Ärenden vid

ordinarie bolagsstämma.

Talan i händelse

av

vägrad ansvarsfrihet.

Beslut, som

fordra

Kungl.

Maj:ts godkännande.

Årsstämning

och likvidation.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:120 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till avtal med Luossavaara—Kiirunavaara Aktiebolag och Trafikaktiebolaget Grängesbe s. 1 i texten
  2. SU 1932:50 Utlåtande i anledning av Kungl. Mårds proposition med förslag till avtal med Luossavaara—Kiirunavaara Aktiebolag och Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund jä s. 1 i texten