Sök i Ratio Lex

Angående befrielse för landsfiskalen B. J. Mjöberg från viss ersättningsskyldighet

1932-01-08 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:20, Angående befrielse för landsfiskalen B. J. Mjöberg från viss ersättningsskyldighet

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 20.

Nr 20.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående befrielse för landsfiskalen

B. J. Mjöberg från viss ersättningsskyldighet; given

Stockholms slott den 8 januari 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8

januari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd.

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anför

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström:

I skrivelse den 4 juli 1931 har landsfiskalen i Fässbergs distrikt av

Göteborgs och Bobus län Bengt Julius Mjöberg bos Kungl. Majit anhållit

örn befrielse från skyldighet att utgiva ersättning för viss förlust,

som genom Mjöbergs försummelse drabbat kronan vid försäljning av

fastigheten 3Uo mantal litt. Ed Balltorp nr 1 Kronogården i Mölndals

stad. I ärendet hava infordrade utlåtanden avgivits den 3 augusti 1931

av domänstyrelsen, den 22 oktober 1931 av länsstyrelsen i nyss nämnda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 20. 9

län, elen 4 november 1931 av statskontoret och den 23 november 1931 av

justitiekanslersämbetet.

Av handlingarna i ärendet inhämtas i huvudsak följande.

Genom brev till domänstyrelsen den 11 oktober 1912 förordnade Kungl.

Majit om försäljning i fyra lotter av förra överstelöjtnantsbostället Balltorp

nr 1 Kronogården i Fässbergs socken. I enlighet härmed försåldes

en av berörda lotter, benämnd 3Uo mantal litt. Ed Balltorp nr 1

Kronogården, till Karl Wilhelm Jansson mot en köpeskilling av 3,710

kronor. Sedan köparen den 15 mars 1924 inbetalt en tiondel av köpeskillingen

med 371 kronor samt avlämnat inteckningsförbindelse för ogulden

köpeskilling å återstående beloppet, 3,339 kronor, översände länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län den 29 november 1924 denna skuldförbindelse

till landsfiskalen i Fässbergs distrikt med anmodan att söka inteckning i

hemmanslotten. _ .

Såsom t. f. landsfiskal i distriktet tjänstgjorde då Arvid Börjesson.

Denne lämnade sitt förordnande den 22 maj 1925, då Mjöberg tillträdde

tjänsten såsom landsfiskal tillsvidare i distriktet.

Under sitt förordnande hade t. f. landsfiskalen Börjesson vid olika tillfällen

ämnat ingiva skuldförbindelsen till häradsrätten för inteckning

mon därvid erfarit, att köparen ännu icke sökt lagfart å fånget.

Lagfart beviljades den 21 april 1925.

Sedan köparen erhållit egnahemslån å 8,500 kronor mot avlämnande

av inteckningsförbindelser å samma belopp, sökte Göteborgs och Bohus

läns hushållningssällskap inteckning i förenämnda fastighet, och meddelade

häradsrätten den 1 september 1925 inteckning å dessa skuldsedlar

i fastigheten.

Först den 10 september 1926 redovisade Mjöberg ärendet med inteckningshandling

enligt ordern den 29 november 1924. Denna inteckning

hade häradsrätten beviljat den 27 juli 1926, vadan kronans inteckning i

anseende till förmånsrätten kom att gälla efter hushållningssällskapets.

På ansökan av hushållningssällskapets egnahemsnämnd försåldes egendomen

å exekutiv auktion den 5 juni 1930, och inropades denna av sällskapet

för 8,000 kronor. För gäldande av kronans fordran, utgörande

kapital 3,339 kronor och ränta för tiden 1 januari 1928—5 juni 1930 332

kronor 17 öre eller tillhopa 3,671 kronor 17 öre, lämnade köpeskillingen

sålunda ej någon tillgång.

I avgiven förklaring över en anmälan fran länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län till domänstyrelsen örn förberörda förhållanden medgav

Mjöberg, att ifrågavarande inteckningsärende, som äv honom mottagits

vid hans tillträde av tjänsten, råkat komma i glömska. Härigenom hade

inteckningen icke sökts inom den i 11 kap. 2 § jordabalken stadgade tid

och kronan sålunda gått miste örn sin förmånsrätt.

Under framhållande att Mjöberg på grund av sin försummelse syntes

vara ansvarig för den förlust, kronan sålunda lidit, utverkade domän
Rihang

lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 19 hafi. (Nr 19 20.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 20.

fiskalen på uppdrag av domänstyrelsen stämning å Mjöberg med yrkande,

att han måtte förpliktas att till kronan genast utgiva 3,671 kronor 17

öre. Den 8 september 1931 förpliktade Askims, Västra och Östra Risings

och Sävedals domsagas häradsrätt Mjöberg att till kronan emot

kvitto utgiva nämnda belopp jämte vad kronan kunde visa sig hava

utgivit i lösen till häradsrättens protokoll i målet.

Mjöberg har i den inledningsvis omförmälda skrivelsen, till stöd för sin

anhållan örn befrielse från ersättningsskyldighet, till en börjat hänvisat

till en av honom den 16 mars 1931 till länsstyrelsen i Göteborgs och

Bohus län ingiven förklaring i ärendet, vari han anfört i huvudsak följande.

»Den 21 maj 1925 tillträdde jag landsfiskalstjänsten i Fässbergs distrikt.

Vid den inventering, som ägde rum vid tjänsteutbytet, överlämnades

den ifrågavarande inteckningen till mig, och vill jag erinra mig, att det

upplystes, att hinder mötte för inteckningens sökande på grund av felande

lagfart för köparen. Handlingarna blevo så inlagda i ett kassaskåp,

varefter ärendet råkade komma i glömska. Vad som bidragit därtill

kan jag numera ej med bestämdhet erinra mig, men anledningen

torde troligast vara att söka i den mångfald ärenden, alla för mig nya.

som mötte vid tjänstens tillträdande. Till glömskan torde ock ha bidragit,

att jag, som hade ett pålitligt biträde från min förra tjänst, men

denne på grund av värnpliktstjänstgöring ej kunnat åtfölja mig till den

nya tjänsten, fick övertaga ett mindre vant biträde, som tyvärr strax

visade sig opålitligt, och i övrigt fick engagera alldeles ovana personer

till min hjälp. Detta gjorde givetvis, att jag själv måste påtaga mig en

stor del detaljarbete och i alldeles särskilt hög grad koncentrera tankarna

på att kontrollera personalen och den betydliga medelsförvaltningen.

Hade jag emellertid från början fått handlägga det ifrågavarande

ärendet, är jag övertygad örn att den beklagliga glömskan aldrig

skulle förekommit.»

I sin nu förevarande framställning har Mjöberg vidare anfört:

»Jag erinrar mig nu, att jag vid inventeringen i slutet av maj 1925

förde en minneslista över ärenden, som jag borde särskilt ihågkomma,

men egendomligt nog hade ifrågavarande ärende, som kanske var det

viktigaste, ej kommit med på denna lista. Möjligen kan detta också hava

berott på att jag, som vid min ankomst till Mölndal ett par veckor

tidigare erfarit, att där i orten förekom ett ovanligt stort antal lagfartsansökningar,

som ej kunde beviljas förr än efter kungörelse, s. k. treårslagfart,

vid inventeringen fått den oriktiga föreställningen, att det

var sådan lagfart, som inväntades. Det torde också, kunna ifrågasättas,

huruvida det är riktigt, att ortens utmätningsman anförtros uppdrag

av ifrågavarande slag, då sådan tjänsteman mera sällan har anledning

till inställelse vid domstolarna. Min befattning inom Mölndals stad är

uteslutande en utmätnmgsmanstjänst, då staden har egen allmän åklagare

(stadsfiskal). Min åklagaretjänst för en till distriktet hörande

lantsocken, Kållered, påkallar ej ofta inställelse vid domstol, då socknen

endast räknar omkring 800 invånare.

Jag vill ej underlåta framhålla, att min företrädare i tjänsten kunnat

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 20.

avsluta ärendet, då lagfarten beviljades den 21 april 1925 och lian avträdde

samma tjänst den 21 maj samma år. Men god tid hade ju återstått

för mig att söka inteckningen, och jag åberopar ej detta som skäl

för denna min underdåniga ansökan, utan vill blott framhålla, att om en

utmätningsman skall fullgöra ett dylikt uppdrag torde han böra antingen

på egen bekostnad hålla ombud vid domstolen för bevakning av

ärendet eller ock emellanåt personligen inställa sig hos rätten eller domaren

för att efterlysa lagfarten.»

Domänstyrelsen har förklarat sig intet hava att erinra mot att framställning

i anledning av Mjöbergs ansökan göres hos riksdagen örn beloppets

efterskänkande.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har med hänsyn till de omständigheter,

sökanden anfört, tillstyrkt framställning till riksdagen om

beloppets efterskänkande.

Statskontoret har anfört följande.

Statskontoret finge erinra, att riksdagen i ett flertal fall helt eller delvis

efterskänkt belopp, som befattningshavare i statens tjänst varit skyldiga

utgiva till kronan. 1925 års riksdag medgav sålunda i enlighet

med Kungl. Majtts proposition nr 30, att jägmästaren E. Danielsson befriades

från honom ålagd skyldighet att utgiva 5,294 kronor 30 öre jämte ränta,

under villkor att han inbetalade ett belopp av 500 kronor. Danielssons betalningsskyldighet

grundade sig på att han, efter att hava under hand

försålt ett parti avfallsvirke, underlåtit att före dess avforsling till köparen

avkräva denne säkerhet för köpeskillingen. — I anledning av

väckta motioner anvisade 1925 års riksdag (skr. nr 8 A p. 152) ett extra

anslag å 14,153 kronor till ersättning åt rektorn vid folkskoleseminariet i

Stockholm Anna Sörensen för av henne täckt brist i seminariets räkenskap

för budgetåret 1925/1926. Bristen hade uppstått därigenom, att

stöld förövats ur kassaskåpet i rektorsexpeditionen vid seminariet. En

av rektorn Sörensen gjord ansökning örn den uppkomna bristens ersättande

av allmänna medel hade genom beslut den 16 januari 1925

icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd. — 1930 års riksdag medgav

(prop. nr 149, skr. nr 114), att landskamrevarén C. F. Johansson

finge, under villkor att han inbetalade vederbörande tillkommande

anmärkningsprovision, befrias från skyldighet att till kronan utgiva 17,771

kronor 96 öre jämte ränta. Johansson hade försummat att beträffande

viss borgensförbindelse vidtaga erforderlig tjänsteåtgärd, på grund varav

förbindelsen blivit preskriberad. —- Enligt medgivande av 1930 års

riksdag (prop. nr 172, skr. nr 115) befriades jägmästaren C. E. L. von Sydow

från honom ålagd skyldighet att, på grund av försummelse att före

avlämnande av vissa virkespartier avfordra, köparen säkerhet för köpeskillingen,

till kronan utgiva 9,718 kronor 70 öre jämte ränta.

I de fall, då tjänsteman befriats från ersättningsskyldighet, hade vid

begåendet av do fel och försummelser, som föranlett ersättningsskyldighet,

förelegat sådana omständigheter, som åtminstone i viss grad kunnat

anses ursäkta felet eller försummelsen. Statskontoret ville också erinra,

att riksdagens jordbruksutskott i utlåtande nr 27/1930 i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition angående avstående av ersättningskrav

mot ovan omförmälde von Sydow anförde, att, då det gällde efterskänkande

av sådan betalningsskyldighet till statsverket, som för en tjänste
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Departements
chefen.

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 20.

man uppstått på grund av försummelse att iakttaga givna föreskrifter,

stor försiktighet och återhållsamhet givetvis måste visas från statens

sida.

Den försummelse, vartill landsfiskalen Mjöberg gjort sig skyldig, bestode

i glömska att i tid hos domstol söka viss inteckning. Det ville synas statskontoret,

som örn de omständigheter, som föranlett ifrågavarande försummelse,

knappast vore av den art, att de borde föranleda ett efterskänkande

av kronans fordran mot Mjöberg. I alla händelser syntes ett

efterskänkande endast höra ske mot villkor, att Mjöberg, i likhet med

vad som bestämdes beträffande ovan omförmälde jägmästaren Danielsson,

av det utdömda beloppet, 3,671 kronor 17 öre jämte lösen, erlade en

del, förslagsvis 400 kronor.

Ett efterskänkande av nu ifrågavarande fordran tarvade givetvis riksdagens

medgivande.

Justitiekanslersämbetet har intet haft att erinra mot vad statskontoret

anfört i ärendet.

Då jag för min del anser förmildrande omständigheter starkt tala till

sökandens förmån, vill jag tillstyrka, att Mjöberg helt befrias från den

honom ålagda ersättningsskyldigheten.

Enär dylikt efterskänkande icke hör äga rum annorledes än efter riksdagens

medgivande, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att landsfiskalen i Fässbergs distrikt Bengt Julius Mjöberg må befrias

från honom genom Askims, Västra och östra Hisings och Sävedals domsagas

häradsrätts dom den 8 september 1931 ålagd skyldighet att till

kronan utgiva 3,671 kronor 17 öre jämte lösen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet!

Rune Thygesen.

812089. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:33 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående befrielse för landsfiskalen B. J. Mjöberg från viss ersättningsskyldighet. a1 i texten
  2. JoU 1932:6 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition angående befrielse för landsfiskalen B. J. Mjöberg från viss ersättningsskyldighet jämte en i ärendet väckt s. 6 i texten