Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av en lånefond för inköp av gasgeneratorer för inotordrift, ra. ra

1932-03-11 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:212, Angående inrättande av en lånefond för inköp av gasgeneratorer för inotordrift, ra. ra

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

1

Nr 212.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av en

lånefond för inköp av gasgeneratorer för inotordrift, ra. ra.;

given Stockholms slott den 11 mars 1932.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maurts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 11 mars 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener.

Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet anför

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström:

Den 16 oktober 1931 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla utredningsmän för att inom departementet, i enlighet

med i statsrådsprotokollet av mig angivna riktlinjer, verkställa utredning

och avgiva förslag rörande åtgärder för vinnande av ökad avsättning

av inhemska skogsprodukter, förbättrat ekonomiskt utbyte av skogsbruket

samt intensivare skogsvård. I statsrådsprotokollet anförde jag,

bland annat, följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 179 höft. <Nr 212.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition Nr 212.

Åvägabringandet av intensivare skogsvård liksom beredandet av ökade

arbetstillfällen inom skogsbruket vore i hög grad beroende av möjligheterna

att vinna avsättning för skogsprodukterna. Icke minst under tider,

då massavedsindustriens drift vore inskränkt och propsförsäljningen vore

hämmad, vore det av stor betydelse, att avkastningen av småvirke vid gallringar

kunde jämväl på annat sätt tillgodogöras. Att befordra ökad användning

inom landet av inhemska skogsprodukter framstode därför såsom

en angelägenhet av stor vikt ur det allmännas synpunkt, därvid frågans

betydelse med hänsyn till handelsbalansen icke borde förglömmas.

Utredningen borde därför särskilt inriktas på vissa spörsmål rörande åtgärder

för ökat ekonomiskt utbyte av skogsbruket, framför allt frågan örn

ökad avsättning inom landet av vedbränsle och träkol. Vid verkställandet

av denna del av utredningen borde vissa av ingenjörsvetenskapsakademien

utförda undersökningar på området noga uppmärksammas.. I den

mån resultat från sistberörda undersökningar framkomma eller eljest material

erhölles för bedömande av möjligheterna att i ökad omfattning använda

inhemskt vedbränsle samt träkol, borde vid den nu ifrågasatta utredningen

övervägas, på vad sätt — genom upplysningsverksamhet eller

andra åtgärder från det allmännas sida — de vunna resultaten skulle

kunna snabbt omsättas i praktiken. Härvid hänsyftades på icke blott statlig

och kommunal utan även enskild drift samt ifrågavarande produkters

användning för såväl industriella som andra ändamål, såsom uppvärmning,

automobil- och traktordrift m. m.

De jämlikt sagda bemyndigande av mig tillkallade utredningsmännen

(1931 års skogssakkunniga) hava i utlåtande den 20 februari 1932 framställt

förslag örn inrättande av en statens lånefond för inköp av träkolsgasgeneratorer.

Häröver hava infordrade yttranden avgivits den 3 mars

1932 av statskontoret och den 10 mars 1932 av kommerskollegium, som jämväl

överlämnat av kollegium införskaffade utlåtanden från ingenjörsvetenskapsakademien

och Sveriges industriförbund ävensom yttranden fran

Aktiebolaget Motorgas, Aktiebolaget Gasgenerator, Aktiebolaget Volvo

och General Motors nordiska aktiebolag.

Innan jag närmare redogör för nyssnämnda framställning och de häröver

avgivna yttrandena, torde jag få erinra örn följande.

Vid 1930 års riksdag väcktes en motion (II: 291), däri hemställdes, att

riksdagen ville i skrivelse påkalla Kungl. Maj:ts uppmärksamhet beträffande

generatorgasdrivna vagnar, så att statens verk, där så befunnes

lämpligt, vid behov av lastbilar och omnibussar anskaffade ett antal generatorgasdrivna

driftsäkra och driftekonomiska dylika fordon av bästa kända

fabrikat. Motionen hänvisades till andra kammarens tredje tillfälliga

utskott, som inhämtade yttranden däröver av kommerskollegium och ingen

jörsvetenskapsakademien. För egen del anförde utskottet, jämte annat,

att utskottet delade den i motionen framförda uppfattningen, att det vore

synnerligen önskvärt, örn vårt land i största möjliga utsträckning kunde

frigöra sig från den stora importen av utländskt bränsle för drift av biloch

andra motorer. Utskottet ansåg också, att statens verk borde hava

sin uppmärksamhet riktad på de försök, som gjorts och gjordes att kon
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 212.

3

struera generatorer och motorer för detta syftes vinnande. Såsom av yttrandena

framginge hade emellertid försök med generatorgasdrivna bilar

redan ägt rum inom vissa statens verk och dessa försök fortsattes. Någon

särskild skrivelse från riksdagen sida för att hänleda uppmärksamheten

på dessa bilar syntes sålunda icke erforderlig. Utskottets hemställan, att

motionen ej måtte till någon andra kammarens åtgärd föranleda, bifölls

av kammaren.

Den 27 mars 1931 anvisade Kungl. Majit från det under tionde huvudtiteln

uppförda extra reservationsanslaget till tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet

inom kraft- och bränsleområdet ett belopp av 15,000 kronor

åt ingenjörsvetenskapsakademien för anställande av vetenskapliga

och praktiska prov med generatorgasdrivna motorfordon.

1931 års skog ssakkunnig a hava i sitt förenämnda utlåtande inledningsvis

framhållit, att möjligheterna att förbättra avsättningsförhållandena för

vårt skogsbruks produkter vore i stort sett begränsade till den del av

produktionen, som kunde avsättas inom landet och vars prisläge i mindre

grad rönte inflytande av förhållandena å världsmarknaden. Det vore

alltså den icke exportdugliga delen av virkesproduktionen — skadat virke,

klenare gallringsdimensioner, virkesavfall och dylikt — vars avsättning

inom landet man genom olika åtgärder kunde påverka. Utan hinder av

att de sakkunnigas utredningsarbete i sin helhet ej fullbordats, hava de

funnit det vara angeläget att utan dröjsmål framlägga förslag till vissa

åtgärder i den specialfråga, som avsåge möjligheterna att vid drift av förbränningsmotorer

i viss utsträckning ersätta hittills använda utländska

bränslen med inhemskt bränsle i form av träkol.

Angående det läge, vari sistnämnda fråga befunne sig, hava de sakkuniga

anfört i huvudsak följande.

Principen för framställning av generatorgas ur kol vore av mycket gammalt

datum, ehuru träkolsdriften först på senare tid tekniskt nått en sådan

utveckling, att ifrågavarande driftsform kunnat bliva till direkt nytta

i det praktiska livet. Träkolsdriften hade låtit sig lättare utnyttja för

stationära än för mobila ändamål, på grund av de konstruktiva svårigheter

som mött att giva generatoraggregatet den lätthanterlighet, ringa

vikt etc., som erfordrades, för att detsamma skulle med fördel kunna anbringas

å fordon av olika slag. Utvecklingen hade dock numera nått därhän.

att portabla aggregat av tillfredsställande konstruktion funnes tillgängliga.

Särskilt franska ingenjörer hade i detta hänseende nedlagt ett

betydande och tillika framgångsrikt arbete. Jämväl statsmakterna i

Frankrike hade ådagalagt sitt intresse för träkolsdriften och genom tävlingar.

utställningar och dylikt sökt främja tillkomsten av ekonomiska

och driftsäkra konstruktioner på området ävensom genom direkt subventionering

jämte skattelättnader såväl ifråga om trafikskatt som beträffande

motorskatt premierat inköp av träkolsdrivna lastautomobiler. Att

berörda statliga strävanden lett till resultat, framginge därav, att i Frankrike

för närvarande torde finnas ett par tusental träkolsdrivna motorfordon

i enskild ägo, varjämte franska arméns automobilpark torde in

1931 års

skogssakJcunniga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

rymma ett tusental dylika vagnar. Även annorstädes i utlandet, såsom

t. ex. i Italien, ägnades nu förevarande spörsmål uppmärksamhet från såväl

statens som enskildas sida.

Vad vårt eget land beträffade, hade träkolsdriften även här i viss örn

fattning varit föremål för konstruktörernas intresse. Det syntes de sakkunniga

onödigt att i föreliggande framställning lämna en utförlig redogörelse

för den tekniska utvecklingen av de svenska konstruktionerna. De

sakkunniga ville dock framhålla, att i vårt land numera tillverkades en

generatortyp, vilken av fackmän betecknades som fullt i nivå med de bästa

utländska träkolsgasgeneratorerna och sannolikt för våra förhållanden

lämpligare. Redan på ett jämförelsevis tidigt stadium hade försök kommit

till stånd genom militär myndighets försorg. Sedermera hade ock

kunnat förmärkas ett stegrat intresse för träkolsdriften från särskilt jordbrukare-

och skogsägarehåll.

De sakkunniga hava härefter erinrat örn de genom ingenjörsvetenskapsakademiens

försorg pågående proven samt örn viss undersökning rörande

brikettering av träkol, som igångsatts av de sakkunniga med anlitande av

medel till belopp av 3,500 kronor, som från nionde huvudtitelns anslag till

extra utgifter genom Kungl. Maj:ts beslut den 22 januari 1932 ställts till

deras förfogande. De sakkumiiga förmena emellertid, att, även örn

möjligheter åvägabringas för en snabb lösning av de delar av detta problem,

som ännu ej vore klarlagda, denna lösning ej för nu ifrågavarande

ändamål behövde avvaktas, då träkolet redan i sin ursprungliga form,

efter krossning, vore ett fullt tjänligt generatorbränsle.

Nu förefintliga generatortyper vore av sådan konstruktion, att de kunde

förgasa såväl träkol som briketter av dylika. Utvecklades därför kolgasdriften

till en början med träkol som grundmaterial, förefunnes inga hinder

att, för den händelse goda träkolsbriketter längre fram komme att

finnas tillgängliga, övergå till användande av dylika briketter i genera

torerna. Det vore därjämte troligt, att träkolsdriften i första hand komme

att utnyttjas för jordbruksändamål i sådana fall, där kolning å egen skog

kunde ske för tillgodoseende av husbehovsförbrukningen av träkol för motordrift,

och där sålunda brikettering skulle medföra en onödig fördyring

av motorbränslet. En jordbrukare, som dreve sin traktor medelst kolgasgenerator,

torde fästa ringa avseende vid de olägenheter, som vore förbundna

med användandet av vanliga träkol, och främst åstunda ett billigt

bränsle.

Med hänsyn härtill hava de sakkunniga kommit till den uppfattningen,

att några utredningstekniska hinder ej borde möta för att nu till behandling

upptaga spörsmålet örn träkolsgasdrivna motorer.

Vad angår de tekniska förutsättningarna att utnyttja träkol som bränsle

i förbränningsmotorer av nu befintliga typer hava de sakkunniga meddelat

följande, huvudsakligen från ingenjörsvetenskapsakademien inhämtade

uppgifter.

Den utvunna effekten vid drift med generatorgas minskades i jämförelse

med bensindrift med ett större belopp, än som motsvarade skillnaden i

värmevärde hos de håda bränslena. Skillnaden i värmevärde betingade

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212. 5

en minskning av cirka 30 procent, men häremot svarade i verkligheten en

effektminskning av mellan 40 och 60 procent. Genom ändring av motorerna,

i främsta rummet en höjning av kompressionsförhållandet, kunde

en förbättring ernås. Kompressionsförhållandet kunde emellertid icke

höjas över en viss gräns (cirka 8), varför en effektförlust av 10 å 30 procent

i förhållande till bensindrift icke torde kunna undvikas.

Minskningen i motoreffekt vid övergång till generatorgasdrift medförde

minskad accelerationsförmåga och sämre backtagningsförmåga. På grund

härav nödgades man att oftare tillgripa växling, och maximihastigheten

nedginge, särskilt i uppförsbackar. Dessa omständigheter resulterade i

minskad medelhastighet och bomme framför allt att göra sig gällande vid

relativt svaga motorer i förhållande till bruttovikten hos fordonen samt

vid dålig och backig vägbana. Det hade emellertid visat sig, att flera i

öppna marknaden förekommande lastbilstyper ägde så överstarka motorer,

att en drift med generatorgas trots den ofrånkomliga effektminskningen

icke syntes medföra så allvarliga olägenheter, att den praktiska

användningen därigenom behövde äventyras.

Vad beträffade träkolsdrift av traktorer syntes den vid övergång från

fotogen- till träkolsdrift på grund av generatorgasens lägre värmevärde

uppkommande minskningen i på bakhjulen utvinnbar effekt vid oförändrad

motor till största delen (90—95 procent) kunna kompenseras genom

höjning av motorns kompressionsförhållande. Denna möjlighet att genom

höjning av motorns kompressionsförhållande kompensera för generatorgasens

lägre värmevärde torde vara avsevärt större beträffande motorer,

avsedda för fotogendrift, alltså traktormotorer, än motorer, avsedda

för bensindrift, beroende på fotogenens bränsletekniska egenskaper.

Verkställda försök gåve stöd för den förmodan, att för fotogendrift avsedda

traktorer efter övergång till träkolsdrift i samband med omändring

av motorn, så att kompressionsförhållandet höjdes till omkring 8, skulle

visa sig i praktiken hava ungefär samma avverkningsförmåga vid plöjning

och dylikt som förut. Vid många motorer, exempelvis Fordsontraktorns,

kunde en dylik höjning företagas utan risk för olägenheter eller

driftsstörningar.

Huruvida en dylik höjning av kompressionsförhållandet läte sig göras,

vore beroende av motorns konstruktion och måste därför bedömas i varje

särskilt fall.

Beträffande träkolsdriitens tekniska förutsättningar hava de sakkunniga

vidare framhållit, att de genom ingenjörsvetenskapsakademien

verkställda försöken klart ådagalade, att i vårt land kunde framställas

gasgeneratorer, som icke i något avseende vore underlägsna de bästa utländska

och som därtill vore mera lämpade för våra förhållanden. Med

det sålunda anförda ville de sakkunniga givetvis ej göra gällande, att de

tekniska spörsmål, som ägde avseende på träkolets användande som motorbränsle,

skulle vara slutligt lösta. Förvisso vore möjligheterna till utveckling

pa detta område stora. Men frågans tekniska utredning befunne

sig i sådant läge, att gjorda rön med fördel kunde omsättas i praktiken.

När de sakkunniga härefter övergått att belysa de fördelar, som skulle

vinnas genom ökad användning av träkol som. motorbränsle, hava de

först betonat, att, enär dylik användning endast så småningom kundo bo
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ls proposition Nr 212.

räknas vinna terräng, fördelarna komme att göra sig i påtaglig grad gällande,

först sedan träkolsdriften vunnit större utbredning. Att leda utvecklingen

i berörda riktning vore emellertid önskvärt av följande skäl.

Det torde vara allmänt känt, att träkolningen mångenstädes i vårt land

— där avsättningsmöjligheter för brännved saknats -— utgjort grunden

för utövandet av en rationell beståndsvård. Ett utsträckande av kolningsmöjligheterna

skulle därför giva i samma mån ökade förutsättningar

för god skogsvård.

Vidare vore uppenbart, att producerandet av träkol krävde arbete, varför

ersättandet av importerade motorbränslen med träkol komme att medföra

ökat arbetskraftsbehov. Som ett uttryck på storleken av detta ökade

arbetskraftsbehov finge anföras, att man beräknat, att för varje 1,000-tal

liter bensin- eller oljebränsle, som vid övergång till kolgasdrift ersattes

med träkol, åstadkommes i genomsnitt cirka 5 å 6 mansdagsverken

i form av kolvedhuggning, inresning, kolning m. m. samt, under förutsättning

av en medelväglängd för kolens utkörning örn 5 kilometer, cirka

1 ä 1 V2 kördagsverke (häst och karl), varvid i sistnämnda siffra jämväl

inräknats tidsåtgången för kolvedens inkörning till milbottnen. Som ett

exempel på frågans storleksordning kunde anföras, att ersättandet med

träkol av den kvantitet bensin och fotogen, som genomsnittligt under en

dag av år 1931 importerats till vårt land — cirka 1.45 miljoner liter —

skulle innebära åstadkommandet av i runda tal 8,000 mansdagsverken och

2,000 kördagsverken. Användandet av träkol som motordrivmedel i stället

för importerade dylika komme följaktligen att motverka arbetslösheten.

Än vidare måste det ur beredskapssynpunkt anses betänkligt, att de för

samfärdseln numera så oumbärliga motorfordonen till sin övervägande

del vore avsedda för drift med importerat bränsle. De ökade möjligheter,

träkolsdriften skulle medföra att göra oss oberoende av detta, måste ur nu

ifrågavarande synpunkt vara av största betydelse.

Åvägabringandet av möjligheter att motverka den ständigt ökade importen

av motorbränslen, vilken starkt tyngde införselsidan av vår handelsbalans.

måste även bliva till gagn. Till följd av den hastiga utveckling,

motorismen uppvisat under de senaste decennierna, hade sagda

import undergått en högst avsevärd ökning. Under de sista tio åren hade

sålunda importen av bensin och fotogen, efter kvantiteten räknat, i det

närmaste fyrdubblats. För år 1931 utgjorde berörda import i runda tal

430 miljoner liter bensin och 76 miljoner kilogram fotogen.

Vad slutligen beträffade generatorgasdriftens ekonomi, torde det vara

omöjligt att fälla något slutgiltigt omdöme härom, innan ingenjörsvetenskapsakademiens

praktiska prov blivit genomförda. De sakkunniga ansåge

sig dock redan nu, med stöd av vad akademien preliminärt meddelat

de sakkunniga, vara berättigade uttala, att bränslekostnaden vid användning

av träkol i och för sig ställde sig fördelaktig i jämförelse med

bensin, även örn bensinskatten frånräknades. En jämförelse mellan kostnaderna

vid användning för traktordrift av träkol å ena sidan och fotogen

å den andra utfölle även till träkolets förmån. För att besparingen i

bränslekostnad skulle kunna uppväga utgifterna för ränta, amortering

och underhåll av generatorgasaggregatet, erfordrades emellertid en viss

minsta utnyttjningsgrad per år för fordonet, vilken bleve beroende av priserna

på träkol i förhållande till bensin eller fotogen, och som därför måste

bliva rätt olika på olika platser och under olika förhållanden. I vad anginge

bildriften kunde i vissa fall minskningen i lastförmåga komma att

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

medföra olägenheter och ökade kostnader; den lägre medelkörhastigheten

vid generatordrift torde under vissa omständigheter aven kunna medföra

ökade omkostnader för personal m. m. • „ , , ,

Särskilt ekonomiskt förmånlig torde träkolsdriften stalla sig för det med

skogsbruk förenade jordbruket, där, örn motorkraft anvandes, den för gardens

behov erforderliga kvantiteten träkol kunde framställa* med utnyttjande

av ä gården befintlig arbetskraft och egen skog. I dylikt fall

borde, örn erforderlig arbetskraft för ändamålet tillgodogjordes, da annan

sysselsättning saknades, samt om mindervärdig skog komme till användning,

träkolet kunna erhållas för obetydlig kostnad. ...

Vad de sakkunniga sålunda anfört angående de med träkolsdriften förenade

fördelarna torde i detta sammanhang vara tillfyllest. Darmed förenade

nackdelar torde komma att inskränka sig till minskade bensinskatter,

varåt man dock ej torde behöva råda bot, förrän påtagliga olagenheter

därav inträtt. För övrigt torde denna minskning hilva sa obetydlig,

att den med all sannolikhet alltjämt ökande motortrafiken mer an val

komme att kompensera denna.

Sedan de sakkunniga i anslutning härtill funnit fördelarna a\ att träkol

komme till användning som motorbränsle vara av sådan betydelse, att det

ur samhällets synpunkt måste anses önskvärt, att detta snarast och i storsta

möjliga utsträckning måtte bliva fallet, hava de till bedömande upptagit

frågan, huruvida statsåtgärder härför erfordrades, samt i detta hänseende

anfört följande.

De sakkunniga hade förut gjort gällande, att under vissa förutsättningar

motordrift med träkol borde ställa sig ekonomiskt fördelaktigare an

med flytande bränslen. Det antagandet kunde måhända då göras, att enbart

detta förhållande borde utgöra tillräcklig anledning för motorfordonsägarna

att allmänt övergå från olje- till träkolsdrift. Enligt de sakkunnigas

åsikt komme emellertid så icke att bliva fallet. Man mäste nämligen

betänka, att träkolsdriften hittills icke nått nämnvärd utbredning.i

vårt land, varför den för den stora allmänheten ännu vore jämförelsevis

okänd. Vidare gällde det här en driftsmetod, vars ekonomi endast i ringa

utsträckning vore prövad. Dess genombrott i det praktiska livet måste

därför alltid förutsättas taga åtskillig tid. Det allvarligaste hindret restes

dock förvisso av det nu rådande svåra ekonomiska läget, även örn detta

samtidigt kunde sägas hava fött tanken på de möjligheter, träkolsdriften

erbjöde. Träkolet torde i första band komma till användning för jordbrukets

behov av motordrivmedel. För jordbruket vore emellertid förtjänstmöjligheterna

under nuvarande tider så beskurna, att största återhållsamhet

vid anskaffning av redskap, maskiner och dylikt måste iakttagas.

Denna närings betryck hade förorsakat, att jordbrukarna på grund av kapitalist

näppeligen kunde anses hava möjligheter att med egna tillgångar

bestrida sådana utgifter, som icke vore oundgängligen nödvändiga.

För att träkolsdriften skall vinna önskad utveckling, hava de sakkunniga

följaktligen funnit statsunderstöd i någon form nödvändig. Körande

det lämpligaste sättet för understödsverksamheten hava de anfört i huvudsak

följande.

Det vore framförallt bristen pä kapital hos de motorägare, varom här

närmast vöre fråga, som hindrade dem från att genom inköp av kolgas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

generatorer utnyttja de ekonomiska fördelarna av träkolsdriften. De sak

kunniga kölle därför före, att staten på vissa villkor borde ställa erforderliga

penningmedel till förfogande för inköp av kolgasgeneratorer. Da

inköpet av en dylik generator torde komma att skänka vederbörande köpare

ekonomiska fördelar, syntes, principiellt sett, anledning ej föreligga

att för ändamålet anvisa statsmedel, för vilka återbetalningsskyldighet ej

skulle föreligga. Ur denna synpunkt borde det vara tillfyllest, örn tillfälle

erbjodes ägare av för träkolsdrift lämplig motor, att för inköp av generator

erhålla lån av statsmedel. Emellertid måste man förutsätta, att träkolsdriften

for det övervägande flertalet låntagare komme att innebära

något nytt och oprövat, varemot de komme att hysa vissa betänkligheter.

Um lånemöjligheterna skulle komma till allmännare utnyttjande, syntes

det därför vara nödvändigt att ställa lånen till förfogande utan ränteansprak.

Inköpen av kolgasgeneratorer bleve visserligen på sådant sätt till

viss utsträckning statligt subventionerade, men detta torde ej kunna undvikas,

örn lånerörelsen ifråga skulle vinna avsedd utveckling. I betraktande

av de stora indirekta fördelar för landet, en allmännare användning

av träkol som motorbränsle skulle medföra, syntes ett dylikt understöd.

lande kunna anses väl motiverat.

I anslutning härtill hava de sakkunniga föreslagit inrättande av en statens

lånefond, varur lån borde få beviljas varje myndig svensk medborgare

med ordnad ekonomi ävensom aktiebolag för inköp av träkolsgasgenerator

att användas inom landet.

De sakkunniga hava ansett, att lånevillkoren borde sä bestämmas, att de

lockade till inköp av träkolsgasgeneratorer. Låntagaren borde därför bliva

satt i tillfälle att på den genom inköpet möjliggjorda träkolsdriften göra

besparingar i motorbränslekostnader till ett belopp årligen, som minst motsvarade

den årliga amorteringslikviden å lånet med tillägg för den summa,

som i årligt genomsnitt kunde beräknas åtgå för reparation och underhåll

av generatorn. Härom hava de sakkunniga, som ifrågasatt att lånen

borde vara räntefria, vidare anfört i huvudsak följande.

■ av sakkunniga inhämtade uppgifter torde kolgasgeneratorerna

inklusive reningsapparater och gaskylare kunna försäljas till priser, varierande

mellan 700 och 1,100 kronor. Härtill torde komma visst mindre belopp

för generatorns montering å motorfordonet ävensom för eventuellt

behövliga andringar av motorn, för vilka utgifters bestridande de sakkunniga

dock ej velat föreslå lånemedels beviljande. För generator avsedd

tor montering å jordbruksfaktor eller stationär mindre motor, torde man

kunna rakna med det lägre beloppet, under det att generator för tyngre

lastautomobil torde komma att betinga ett pris, ungefärligen motsvarande

det högre. Örn man utginge från, att generatorns pris vore 1 000 kronor

och att detta belopp beviljades som räntefritt lån för inköpet’ av den

samma, bleve, örn amorteringstiden sattes till fem år, annuiteten 200 kronor.

Enligt vad erfarenheten visat, kunde den årliga utgiften för reparationer

och underhåll av generatorn uppskattas till 50 kronor Förutsatte

man vidare, som ett exempel, att generatorn komme att användas å motortraktor

som tidigare drivits med fotogen, erfordrades, örn träkolsp-iset

vöre 12 kronor per läst och fotogenpriset 14 öre per kilogram, en årligt kör_

tid av cirka oOO timmar för att besparingen i bränslekostnader skulle upp

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

gå till ett belopp av 250 kronor. Da ifrågavarande motor, förutom till jordens

brukande, kunde användas på mångahanda sätt, exempelvis för tröskning,

vedkapning, som kraftkälla i elektricitetsverk m. m., torde en körtid

örn sagda timantal i allmänhet kunna uppnås. Örn träkolen producerades

å egen skog och med egen arbetskraft, torde priset per läst kunna sättas

avsevärt lägre, vilket kunde sägas medföra, att den erforderliga besparingen

i bränslekostnader vunnes på lägre antal körtimmar. Sattes sålunda

träkolspriset per läst till 8 kronor, erfordrades, under förutsättning

att fotogenpriset vore det förut angivna, en årlig körtid av endast 400

timmar för att besparingen på samma tid skall uppgå till 250 kronor.

För ägaren av en lastautomobil, där bensindriften ersattes med träkolsdrift

och där motorn vore för dylik drift lämplig, torde möjligheterna att

intjäna amorteringslikviderna jämte övriga med generatorköpet förenade

utgifter vid normal årskörning även bliva fullt tillfredsställande.

De sakkunniga hava därför föreslagit, att de ifrågavarande lånen skola

amorteras på fem år med för varje år lika amorteringslikvider. Längre

amorteringstid vore mindre lämplig, då man ännu hade ringa erfarenhet

beträffande generatorernas hållbarhet och livslängd.

Med hänsyn till vikten av att träkolsdriften snarast komme i gäng, så

att mera vidsträckta erfarenheter utan större tidsutdräkt kunde vinnas

rörande dess användbarhet för olika ändamål och under olika förhållanden,

hava de sakkunniga emellertid föreslagit, att Kungl. Maj:t skulle äga

rätt medgiva, att första amorteringen eftergåves, där skäl därtill förelåge.

De skäl, som borde föranleda dylikt medgivande, hava de sakkunniga

ej tänkt sig skola framkomma efter individuell prövning av låneansökningarna.

De sakkunniga hava i stället ansett, att för den händelse sådant

medgivande lämnades, detta borde gälla generellt för samtliga under ett

visst budgetår utlämnade lån. Förslaget innebure sålunda, att det skulle

ankomma på Kungl. Majit att, beträffande låneverksamheten under närmast

följande budgetår, besluta, huruvida, med hänsyn till den grad, varuti

lånemöjligheterna tidigare kommit till utnyttjande, ävensom till vunna

erfarenheter angående de fördelar, träkolsdriften erbjöde motorfordonsägarna,

den första amorteringslikviden skulle eftergivas eller ej. Beträffande

de lån, som beviljades under det närmaste budgetåret, borde dylikt

medgivande lämnas.

Beträffande lånevillkoren i övrigt hava de sakkunniga, som jämväl upprättat

ett deras utlåtande bilagt utkast till kungörelse i ämnet, anfört huvudsakligen

följande.

De sakkunniga funné- sig böra föreslå viss maximering av lånebeloppen,

vilken i sin mån torde kunna förhindra, att oskäliga priser åsattes

generatorerna. Dä man även borde förutsätta, att inköp kunde ske av

redan för träkolsdrift monterad motor, varvid särskilt pris ej angåves för

generatorn, torde vara nödvändigt, att stadgande funnes rörande det belopp,

som högst finge anses belöpa å generatorn. De sakkunniga ville föreslå,

att ifrågavarande maximibelopp fixerades till 1,000 kronor.

Då man inom vårt land ännu torde besitta jämförelsevis ringa erfarenhet

rörande tillverkningen i större skala av kolgasgeneratorer, hade de

sakkunniga, till förekommande av att dylik tillverkning igångsattes av

verk, som ej hade förutsättningar att på ett tillfredsställande sätt lösa

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

uppgiften, ansett nödigt föreslå, att generator, för vars inköp lån söktes,

skulle vara av typ, som godkänts av tekniska högskolans förbränningsmotortekniska

institution. Av nyssangivna anledning syntes i låneansökningen

jämväl böra angivas namnet på den firma, som tillverkat den till

inköp ifrågasatta generatorn. För att ytterligare tillvarataga köparnas

intressen borde i låneansökningarna uppgivas, för vilket ändamål generatorerna

vore avsedda. Förhållandet vore nämligen, vilket de sakkunniga

tidigare berört, att vissa motortyper lämpade sig väl för träkolsdrift, under

det att andra vore konstruerade på sådant sätt, att träkolsgasen ej gåve

motorn nödig effekt. Då det torde vara ett allmänt intresse, att träkolsdriften

i första hand komme till utnyttjande under förhållanden, där den

hade möjlighet att skänka de största fördelarna, syntes i låneansökningen

böra angivas för vilken motor, generatorn vore avsedd. Befunnes det därvid,

att denna motor uppenbarligen vore olämplig för träkolsdrift, borde

ansökningen ej bifallas.

Enligt de sakkunnigas förmenande borde låneverksamheten lämpligen

kunna handhavas av kommerskollegium, dit ansökningarna örn lån alltså

borde ställas. Vid beviljande av lån, varom ansökan skett, syntes det böra

åligga kollegium att med låntagaren upprätta skriftligt kontrakt samt att

införskaffa vederbörlig säkerbetsförbindelse. Beviljat lånebelopp torde

därefter, på låntagarens rekvisition, böra utlämnas av kommerskollegium

mot kvitto.

Beträffande lånefondens förvaltning syntes denna böra ankomma på

statskontoret, som skulle hava att tillhandahålla kommerskollegium erforderliga

medel ävensom av kollegium emottaga redovisning för inflytande

amorteringar och räntor.

De sakkunniga hava framhållit, att den sålunda ifrågasatta understödsverksambeten

måtte betraktas såsom en försöksanordning.

Visade det sig, att lånemöjligheterna komme till allmänt utnyttjande,

vore det avsedda ändamålet vunnet. Befunnes det däremot, att lånevillkoren

ej kunde locka till inköp av kolgasgeneratorer, borde orsakerna härtill

undersökas och, örn därtill funnes anledning, övervägande ske beträffande

ändringar i desamma eller huruvida andra understödsformer vore

mera ägnade att åvägabringa den önskade utvecklingen på området.

På frågans nuvarande stadium hade de sakkunniga funnit sig böra begränsa

sitt förslag i ämnet till vad nu anförts. Visade det sig emellertid,

att förväntningarna på träkolsdriften komme att tillfullo infrias, borde

åtgärder utan dröjsmål vidtagas i sådan riktning, att träkolsdriften, där

så lämpligen kunde ske, komme till utnyttjande för statens egna samt för

vägstyrelsernas motorfordon.

Vad slutligen angår storleken av det belopp, som borde anvisas för ändamålet,

hava de sakkunniga anfört bland annat följande.

En beräkning av lånebehovet läte sig knappast göra, då några säkra

hållpunkter i sådant avseende ej funnes. Med hänsyn till det ändamål,

nu föreslagna lån vore avsedda att tjäna, borde det vara ur statens synpunkt

önskvärt, att intresset för lånen snarast växte sig starkt. Det torde

därför böra undvikas, att lånefonden tilltoges så snävt, att uppkommande

lånebehov ej kunde tillgodoses. Emot en för stark begränsning av lånefonden

kunde även det skälet anföras, att anvisandet av denna jämväl

borde hava till uppgift att stimulera till tillverkning i större skala av gas
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts proposition Nr 212.

generatorer. Försäljningen av dylika torde nämligen till början komma

att nära ansluta sig till det belopp, som av lånefonden toges i anspråk tor

generatorinköp. Bleve detta ringa, måste tillverkningen i sm tur bliva

obetydlig, vilket sannolikt finge till följd, att generatorerna komme att

betinga högre pris, än vad de vid tillverkning i större skala skulle behova

göra. Då emellertid, å andra sidan, låneverksamheten och dess organisa

tion vore nya, syntes det vara lämpligt att, i avbidan å blivande erfarenheter

på området, iakttaga viss varsamhet vid anvisande av medel till

verksamheten under det närmaste budgetåret. De sakkunniga hade dar

för stannat vid att föreslå, att anslaget till verksamheten under nasta budgetår

sattes till 250,000 kronor.

De sakkunnigas utlåtande utmynnar i hemställan av i huvudsak den

innebörd, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att besluta, att en särskild

statlig lånefond, benämnd statens lånefond för inköp av träkolsgasgeneratorer,

skall inrättas, vilken fond skall förvaltas av statskontoret

och från vilken lån må av kommerskollegium beviljas köpare av genera

förer enligt förenämnda grunder, samt att såsom kapitalökning för denna

fond anvisa för budgetåret 1932/1933 ett reservationsanslag av 250.000

kronor.

Statskontoret har i sitt yttrande över de sakkunnigas förslag anfört huvudsakligen

följande.

Även örn statskontoret, såvitt det vöre möjligt för ämbetsverket att kunna

bilda sig en uppfattning av föreliggande spörsmål, funne de av de sakkunniga

framförda synpunkterna värda synnerligt beaktande, syntes det

dock statskontoret, som om behov förelåge av mera grundläggande undersökningar

av detta problem. Utredningen hade nämligen bibragt statskontoret

den uppfattningen, att det icke utan vidare kunde göras gällande,

att det med nuvarande tekniska möjligheter ställde sig för motorägarna

lika fördelaktigt att till motorbränsle använda träkolsgas som nu begag

nade driftsmedel. Med hänsyn härtill hyste ämbetsverket stora betänklig

heter i fråga örn lämpligheten att redan nu genom statslån uppmuntra

motorägarna att på egen bekostnad vidtaga de jämförelsevis dyibaia anordningar,

som erfordrades för träkolens användning i detta avseende. Det

ville förefalla statskontoret, som örn i frågans nuvarande läge direkta .understöd

för tekniskt-vetenskaplig forskning eller för praktiska försök i en

eller annan form bättre skulle tjäna det syfte, de sakkunniga velat uppnå.

Skulle Kungl. Majit emellertid finna det lämpligt att för närvarande

vidtaga av de sakkunniga föreslagna åtgärder, ville statskontoiet Draga

sätta, huruvida det för ändamålet avsedda kapitalökningsanslaget icke

borde, till dess erfarenhet örn föreliggande behov vunnits, bestämmas tili

lägre belopp än de sakkunniga föreslagit, exempelvis 109,000 kronor. Ett

ytterligare skäl härtill syntes statskontoret vara, att rådande ekonomiska

förhållanden borde mana till iakttagande av största möjliga återhållsam

het i fråga örn anvisande av nya anslag, särskilt då, såsom i detta fall, er

forderliga medel måste beredas av andra statsinkomster än lånemedel.

I fråga om återbetalningsvillkoren för de ifrågasatta lånen ville stats

kontoret framhålla, att ämbetsverket hyste vissa principiella betänklighe

ter gentemot inrättandet av räntelria lånefonder. Da ämbetsverket emellertid

vore av den uppfattningen, att räntefrihet å ifrågavarande lån torde

Yttranden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

vara en nödvändig förutsättning för att någon utlåning överhuvud taget

skulle komma till stånd, ville statskontoret icke motsätta sig de sakkunnigas

förslag härutinnan. Däremot kunde ämbetsverket icke tillstyrka,

att befrielse från erläggande av första amorteringen å lånen skulle kunna

medgivas. I den mån det kunde anses erforderligt och lämpligt att —

frånsett räntefriheten — medgiva låntagarna direkta bidrag av statsmedel,

torde härför erforderliga medel höra anvisas å riksstaten bland statsverkets

verkliga utgifter.

Handhavandet av lånerörelsen hade de sakkunniga tänkt sig förlagt till

kommerskollegium. Det ville emellertid synas statskontoret, som örn någon

anledning knappast förelåge att anförtro denna verksamhet åt annan

central myndighet än den, som förvaltade de för ändamålet anslagna medlen.

I det av de sakkunniga upprättade förslaget till kungörelse angående

villkoren för lån från statens lånefond för inköp av träkolsgasgeneratorer

hade statskontoret funnit sig böra föreslå en del huvudsakligen redaktio

nella ändringar på sätt, som franninge av ett ämbetsverkets yttrande bilagt

förslag till kungörelse.

Sveriges industriförbund har anfört i huvudsak följande.

Med hänsyn till att frågan örn träkolsdrift, såsom de sakkunniga också

medgivit, ännu icke vore vare sig tekniskt eller ekonomiskt slutgiltigt löst.

ville förbundet uttala sina betänkligheter mot att genom statslån och statssubvention

locka ekonomiskt svaga motorägare att utbyta sina nuvarande

förgasningsanordningar för bensindrift mot dylika för träkolsdrift. Förbundet

ansåge, att försiktigheten bjöde, att resultaten av pågående och

eventuellt ytterligare erforderliga utredningar rörande träkolsdriftens

ekonomi avvaktades, innan åtgärder vidtoges i syfte att animera jordbrukare

och andra motorägare att övergå till det nya motordrivmedlet. Förbundet

ansåge sig alltså böra avstyrka, att proposition förelädes årets riksdag

örn inrättande av en statens lånefond för inköp av träkolsgasgeneratorer.

Ingenjör svetenskapsakadenvveu. har anfört följande.

_ »Såsom av de sakkunniga framhållits äro de vetenskapliga och praktiska

försök med generatorgasdrivna fordon, för vilka genom Kungl. Maj:ts

brev den 27 mars 1931 efter framställning av akademien medel ställdes

till akademiens förfogande, ännu ej slutförda.

De uppgifter, som på begäran lämnats till de skogssakkunniga och som

av dem åberopats som stöd för här ifrågavarande framställning, äro sålunda

ej att anse som slutgiltiga.

Någon anledning att förvänta annat än att dessa uppgifter, som äro

grundade på de utförda teoretiska proven, komma att verifieras av de

pågående praktiska proven synes dock av allt att döma icke föreligga.

Det synes akademien därför också berättigat att såsom de sakkunniga

gjort anse, att frågans tekniska utredning befinner sig i ett sådant läge,

att gjorda rön med fördel kunna utan att avvakta utredningens slutförande

omsättas i praktiken. Av skäl, som framlagts av skogssakkunniga

måste det anses vara ett intresse ur nationalekonomisk och beredskapssynpunkt

att så. långt som möjligt är övergå från bensin- och oljedrift

till träkolsgasdrift liksom att härför lämpliga åtgärder komma till utförande

utan onödigt dröjsmål. Under alla omständigheter är det ett ön
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

skemål att snarast möjligt vinna praktisk erfarenhet rörande träkolsgasdrift.

Åtgärder, som äro ägnade att stimulera anskaffningen och

användningen av gasgeneratorer för motordrift, synas därför akademien

väl motiverade. De vägar härför, som av skogssakkunniga föreslagits,

äro enligt akademiens förmenande också val grundade. Statens ekonomiska

medverkan är utan tvivel nödvändig, särskilt under nuvarande

ekonomiska förhållanden, örn det avsedda syftemålet, ett mera allmänt

användande av träkolsgasdrift, skall komma till stånd.

Akademien vill i detta sammanhang understryka vad av de sakkunniga

redan framförts, att akademiens försök visserligen klart ådagalagt att

inom landet kan tillverkas generatorer, som äro fullt i nivå med de bästa

utländska, men att träkolsgasdriftens teknik varken här eller i utlandet

ännu kan sägas vara fulländad, beroende på att man saknar fullständig

kännedom örn de fysikaliska och kemiska lagar, som äro bestämmande

för gasgenereringen.

Skall därför verkliga framsteg på detta område göras och trakolsgasdrift

av sig själv vinna allmännare spridning, är det icke nog att basera

utvecklingen av generatorerna såsom hittills varit fallet på erfarenheter

från praktisk drift, utan det är ett oavvisligt krav, att medel ställas till

förfogande för teknisk-vetenskaplig forskning på området,

Med instämmande i huvudsak i de skogssakkunnigas framställning tillstyrker

akademien det av dem framlagda förslaget örn statens ekonomiska

medverkan för anskaffning av träkolsgasgeneratorer. Akademien

har därvid icke ansett sig böra ingå på en granskning av sättet för statens

ekonomiska medverkan.»

Kommerskollegium har för egen del anfört i huvudsak följande.

Vad först beträffade frågan, örn tiden vore mogen för en allmännare

tillämpning av ifrågavarande konstruktioner, torde av handlingarna och

av vad kollegium eljest inhämtat framgå, att Tinder den tid, som förflutit,

sedan förberörda undersökning genom ingenjörsvetenskapsakademiens

försorg igångsatts, tekniskt sett betydelsefulla framsteg hade vunnits

i fråga örn drift av motorfordon medelst generatorgas, framställd av inhemskt

bränsle. Såsom ett väsentligt moment härutinnan syntes, vid sidan

av akademiens forskningsarbete, böra framhallas det arbete på lösningen

av hithörande problem, som presterats av de två svenska företag,

vilka speciellt ägnat sig åt utvecklingen av för vårt land lämpliga generatortyper

för bildrift, nämligen Aktiebolaget Gasgenerator och Aktiebolaget

Motorgas samt även av två svenska automobiltillverkare, General

Motors nordiska aktiebolag och Aktiebolaget Scania-Vabis. Dessutom

torde böra erinras örn förefintligheten av dylika generatorer av

fransk tillverkning, vilka salubjudits här i landet.

Läget torde kunna karakteriseras så, att företagarna ansåge sig tillräckligt

rustade för alt nu föra ut sina konstruktioner i marknaden och

följaktligen vöre beredda att taga do ekonomiska risker, som plägade

medfölja exploateringen av en teknisk nyhet i större skala. Därvid torde

de vara medvetna örn att de lösningar av problemet, som erbjödes,

icke representerade fullt avslutade och tekniskt fulländade apparater.

Men de syntes å andra sidan vara övertygade örn, att de kunde leverera

fullt användbara aggregat, och att ytterligare modifikation och komplettering

av anordningarna måste komma, som resultat av erfarenhet under

olika driftsförhållanden med ett större antal i praktiken använda fordon,

utrustade med gasgeneratorer.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition Nr 212.

De undersökningar och prov, som representerade ingenjörsvetenskapsakademiens

insats i frågan, vore ännu icke slutförda, men hade i allt

fall lämnat resultat, som akademien ansåge kunna med fördel omsättas i

praktiken utan att avvakta slutförandet av dess utredning.

På grund härav och med hänsyn till den utvecklingsgång, införandet

av tekniska nyheter i allmänhet brukade förete, funne kommerskollegium

sannolikt, att under den närmaste framtiden gasgeneratorer av flera slag

för drift av motorfordon komme att i större omfattning finnas tillgängliga

på den inhemska marknaden.

Beträffande härefter frågan, örn staten lämpligen nu borde ingripa för

att söka påskynda en allmännare användning av dylik generatorgasdrift,

vöre meningarna ganska delade inom fackkretsar. Ingenjörsvetenskapsakademien

tvekade för sin del icke att förorda statens ekonomiska medverkan

till att för bilägare underlätta anskaffning av ifrågavarande

slagg generatorer. Sveriges industriiörbund åter ansåge försiktigheten

bjuda, att resultaten av pågående och eventuellt ytterligare erforderliga

utredningar rörande generatorgasdriftens ekonomi avvaktades, innan åtgärder

från det allmännas sida vidtoges i syfte att animera jordbrukare

och andra motorägare att övergå till det nya drivmedlet. Bland de svenska

tillverkarna av automobiler hade Aktiebolaget Volvo avstyrkt förslaget,

i vad det anginge lastautomobiler och motoromnibussar. Såsom

huvudmotiv härför bade bolaget framhållit, att gasdriften enligt dess

åsikt vore bensindriften alltför underlägsen i tekniskt-ekonomiskt avseende.

Med hänsyn till de intressen, kollegium närmast hade att företräda, vore

det framför allt de motiv för de föreslagna åtgärderna, som berörde

handelsbalansen och den ekonomiska försvarsberedskapen, vilka kollegium

i förevarande ämne hade att beakta. I dessa hänseenden syntes enbart

det förhållande, att Sveriges bensinimport år 1927 representerade ett

värde av omkring 30 miljoner kronor och år 1930 uppskattades till omkring

46.5 miljoner kronor samt sedermera fortsatt att ökas, visa vilken

utomordentlig betydelse ett inhemskt konkurrensdugligt motorbränsle

skulle hava. Då ännu icke några tecken till avmattning kunde iakttagas

ifråga örn motoriseringens fortskridande på en hel del verksamhetsområden,

framför allt inom transportväsendet, hade man all anledning att

motse en ytterligare stegring av motorbränsleförbrukningen, med åtföljande

ökade belastning av handelsbalansen, så länge sagda bränslebehov

huvudsakligen måste täckas genom import. De förhoppningar, man tidigare

hyst på sulfitspriten som ersättning för bensin, hade som bekant

endast i ganska begränsad omfattning uppfyllts, icke på grund av tekniska

hinder, men emedan cellulosaindustrien såsom biprodukt icke kunde

leverera mer än begränsade kvantiteter sprit, vilka i förhållande till

totalkonsumtionen av motorbränsle vore relativt obetydliga och därtill

helt beroende på cellulosatillverkningens omfattning under växlande konjunkturer.

Kommerskollegium måste beteckna det som ett statsintresse av största

vikt att underlätta landets försörjning med motorbränsle ur inhemska

råvaror. Sulfitspriten torde för närvarande icke kunna lämna större bidrag

härtill, än som faktiskt skedde. Förslaget att använda generatorgas,

framställd direkt eller indirekt ur skogsprodukter, syntes nu erbjuda

nästa möjlighet. I vilken grad generatorgasen kunde fylla uppgiften

vore i nuvarande stund icke möjligt att förutsäga, men utsikterna före
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

folie i allt fall så pass lovande, att det allmänna torde hava full anledning

att lämna generatorgassystemet hjälp under dess första utveckling.

Kommerskollegium ansåge, att ett statsunderstöd i sådant sylte borde

inriktas dels som hittills på att främja utforskningen av den teoretiska

sidan av saken, såsom bränslegasernas beskafienhet och själva gasgenereringens

förlopp, dels på att befordra den praktiska användningen av

generatorgasdrift å motorfordon under en övergångsperiod.

Det återstode för kollegium att yttra sig örn huruvida de föreslagna

formerna för statsunderstöd vore lämpliga.

Vad först beträffade understödets anordnande i form av statslån för

anskaffning av generatorer, måste en sådan subventionsmetod betecknas

som en ovanlig form av statsingripande, och det läge givetvis nära till

bands att — såsom bland annat Sveriges industriiörbund gjort — uttala

betänkligheter mot ett dylikt propagandamedel. Staten påtoge sig utan

tvivel ett icke ringa ansvar genom att åt enskilda direkt rekommendera

lån för omläggning av dem tillhöriga transportmaskiners utrustning enligt

metoder, varom i allt fall icke förelåge större erfarenhet. Under mera

normala tider inom landets ekonomiska liv skulle kollegium sannolikt

hava allvarligt tvekat att förorda ett tillvägagångssätt av föreslagen art

och föredragit att åt den enskilda företagsamheten överlämna ansvaret

för och risken av ifrågavarande tekniska nyhets införande.

Med hänsyn till den extraordinära situation, som framkallats av den

ekonomiska världskrisen, syntes det dock vara försvarligt att icke lämna

den av skogssakkunniga angivna understödsmetoden oprövad. Det torde

få betecknas som utomordentligt svårt att överhuvud taget anvisa för det

allmänna lämpliga vägar att snabbt befordra användningen av inhemskt

bränsle i stället för hävdvunnet utländskt. Det närmast till hands liggande

alternativet vore väl i så fall att, enligt förebild från sulfitspritområdet,

medgiva befrielse i viss utsträckning från automobilskatt för

motorfordon, utrustade med gasgeneratorer, ett alternativ, som kollegium

dock icke kunnat närmare undersöka på den tid, som stått till förfogande

för remissens besvarande.

Kollegium ville därför icke motsätta sig beredande av statssubvention i

huvudsaklig överensstämmelse med den framlagda planen.

Kent lånetekniskt sett torde det nu föreslagna systemet icke möta avgörande

praktiska hinder, och kollegium kunde i sådant hänseende åberopa

sin mångåriga erfarenhet från utdelande av lån ur fonden för befrämjande

av hantverk och därmed jämförlig mindre industri (hantverkslånefonden).

Någon ökning av kollega arbetskrafter torde icke vara erforderlig

för handhavande av ett eventuellt nytt uppdrag att utdela statslån

till ifrågavarande generatorinköp, åtminstone i föreslagna rätt begränsade

omfattning.

Vidkommande detaljerna i det remitterade förslaget till »kungörelse

angående villkoren för lån från statens lånefond för inköp av träkolsgasgeneratorer»

tordo emellertid vissa modifikationer vara önskvärda för

att ernå större smidighet vid tillämpningen.

Till en början syntes inskränkningen till träkolsgasgeneratorer vara

väl snäv. Att redan på frågans nuvarande stadium utesluta det okolade

bränslet eller andra inhemska råvaror vore enligt kollega mening icke

tillrådligt, i vilket avseende kollegium hänvisade till ett yttrande från

Aktiebolaget Motorgas. Uttrycket »träkolsgasgeneratorer» torde därför

böra utbytas mot orden »gasgeneratorer för motordrift med inhemskt

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departements - chefen.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

bränsle», dock torde i lånefondens benämning det kortare uttrycket »gasgeneratorer

för motordrift» vara tillräckligt.

Staten syntes vidare, enligt kollega mening, icke böra åtaga sig ett så

långt gående ansvar för typ-lämplighet, som skulle ligga i villkoret av

godkännande från tekniska högskolans förbränningsmotortekniska institution,

vilket givetvis icke behövde utesluta, att kollegium hos denna institution

eller från annat • sakkunnigt håll inhämtade yttrande över inkomna

låneansökningar.

Då det för större lastbilar och bussar ej kunde undvikas, att gasaggregatets

pris snarare över- än understege 1,200 kronor, syntes det lämpligt

att höja högsta lånebeloppet från 1,000 kronor till 1,200 kronor. Lånebeloppet

borde även få täcka kostnaderna för anordningarnas anbringande.

Kollegium hade bemärkt, att enligt förslaget lån skulle få utlämnas

jämväl till stationär motoranläggning. Även örn detta syntes komma att

gälla endast i undantagsfall, torde möjlighet härtill i allt fall icke böra

vara utesluten.

Enligt förslaget skulle lånen vara räntefria. Kollegium hade synnerligen

starka betänkligheter mot en sådan eftergift, som i allmänhet icke

förekomme vid lånefonder av jämförlig art. Förutom statsfinansiella

olägenheter av att tillhandahålla lånemedel, som staten ur andra inkomstkällor

måste förränta utan att av låntagarna erhålla något bidrag, torde

mot räntefrihet kunna anföras, att som den föreslagna understödsformen

vore upplagd, huvudsyftet väl måste vara att överkomma en kapitalbrist,

som under nu rådande förhållanden ansåges särskilt kännbar för vissa

kretsar av företagare, vilka åter i sin tur förväntades skola få en direkt

nytta av övergången till annat drivmedel å sina motorfordon och därför

i regel kunde och borde såväl förränta som amortera anskaffningskostnaden.

Av samma skäl hade bestämmelsen om särskild rätt för Kungl. Maj:!

att dispensvägen efterskänka första amorteringen å lånet icke synts kollegium

erforderlig.

Kollegium, som ansåge att ifråga örn statslån av här föreslagen art

hela låneförmedlingen, inberäknat lånebeloppens utlämnande, borde för

undvikande av onödig omgång för lånesökande ankomma på ämbetsverket,

hade upprättat ett reviderat förslag till kungörelse örn lånefonden.

Det av kommerskollegium upprättade förslaget till kungörelse angående

allmänna villkor och bestämmelser för lån från statens lånefond fÖT

inköp av gasgeneratorer för motordrift torde såsom bilago fogas till detta

protokoll.

Det är uppenbarligen ur flera synpunkter av stor vikt, att förbättrad

och ökad avsättning inom landet av inhemskt bränsle ernås. Särskilt

under rådande tidsläge med ogynnsamma avsättningsförhållanden för

skogsbruket och en omfattande arbetslöshet måste det framstå såsom angeläget,

att utvecklingen ledes i nyss antydd riktning. Med hänsyn till

handelsbalansen är det också högst önskvärt, att utländskt bränsle i görligaste

mån ersättes med inhemska produkter.

Det förslag, som nu framlagts av 1931 års skogssakkunniga, synes mig

därför vara förtjänt av stort beaktande. I avseende å underlättandet av

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

landets försörjning nied motorbränsle av inhemska råvaror torde, såsom

kommerskollegium betonat, förslaget att använda generatorgas, fram

ställd ur skogsprodukter, erbjuda den nu närmast till hands liggande möjligheten,

Under den senaste tiden har från flera håll bedrivits ett intresserat

och framgångsrikt arbete på lösningen av problemet örn drift av

motorer med gener ator gas. Icke endast 1931 års skogssakkunniga

utan även ingenjörsvetenskapsakademien och flera av de enskilda företag,

som arbeta i branschen, samt kommerskollegium hava ansett, att man

härutinnan numera kommit så långt, att de vunna resultaten kunna och

böra med fördel omsättas i praktiken. För egen del tvekar jag icke att

ansluta mig till denna mening. Jag hyser alltså den uppfattningen, att

det bör vara en angelägenhet av stort allmänt intresse, att man även i

Sverige söker att kraftigt befordra det fortsatta utprovandet och den

praktiska användningen av gasgeneratorer, monterade å automobiler,

traktorer eller andra mobila eller stationära motorer. Den i detta syfte

nu ifrågasatta direkta medverkan från statens sida synes mig därför

böra snarast komma till stånd.

Likaledes finner jag den föreslagna formen för statens medverkan —

uppläggande av en lånefond, varifrån lån må utlämnas för inköp av gasgeneratorer

för motordrift — vara lämplig.

I avseende å lånevillkoren kan jag i huvudsak ansluta mig till de sakkunnigas

förslag med de av kommerskollegium tillstyrkta ändringarna.

I följande hänseenden vill jag emellertid ifrågasätta ändring i Vad kollegium

tillstyrkt. Vad först angår frågan, huruvida ränta skall erläggas

för lån ur fonden och i så fall efter vilken räntefot, synes det mig näppeligen

vara erforderligt att gå så långt som 1931 års skogssakkunniga ifrågasatt,

nämligen att lånen skola vara helt räntefria. För egen del anser jag,

efter att härom hava samrått med chefen för finansdepartementet, att

bland lånevillkoren bör stadgas, att å lyftat lånebelopp skall erläggas ränta

efter 4.5 procent örn året. För att under den närmaste tiden framlocka intresse

för inköp av här avsedda generatorer torde emellertid i särskild ordning

böra få medgivas, att räntan för de två första åren från och med lyftningsdagen

efterskänkes. Sådant medgivande torde böra lämnas beträffande

samtliga de lån, som må beviljas under nästkommande budgetår. Med

hänsyn till den nytta, vederbörande torde kunna påräkna genom anskaffande

av här avsedda generatorer, torde tillräcklig anledning knappast

föreligga att beträffande de lån, som utlämnas under nästa budgetår, medgiva

längre räntefrihet än den av mig nir föreslagna. Huruvida dylik

räntefrihet bör medgivas jämväl å lån, som kunna komma att därefter

utlämnas, torde få bliva föremål för särskild prövning av riksdagen

nästa år. Beträffande lånens belopp torde de sakkunnigas förslag böra föl

jas, innebärande att varje lån ej må överstiga 1000 kronor.

Lika med statskontoret och kommerskollegium finner jag mig icke kunna

biträda de sakkunnigas förslag om efterskänkande av det första årets

Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 179 hafi. (Nr 212.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ls proposition Nr 212.

amortering. Fonden torde böra förvaltas av statskontoret, som på rekvisition

av kommerskollegium ställer för beviljade lån erforderligt belopp till

kollega förfogande. Till kollegium inflytande amorteringar och räntor

torde böra av kollegium inlevereras till statskontoret. I avseende å övriga

lånevillkor synes mig det av kommerskollegium omarbetade förslaget

till kungörelse i ämnet innehålla bestämmelser av sådan beskaffenhet, att

de böra vinna beaktande.

I avseende å storleken av det kapital, som för budgetåret 1932/1933 bör

tillföras fonden, torde ett belopp av 200,000 kronor böra vara tillfyllest.

Detta belopp torde böra å riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppföras

under utgifter för kapitalökning, statens utlåningsfonder. Visserligen har

i årets statsverksproposition icke beräknats något anslagsbelopp för ändamålet,

men att märka är, att av det anslag å 800,000 kronor, som under

utgifter för kapitalökning, bil. 5, punkten 15, beräknats såsom kapital för

kalkbrukslånefoliden, allenast ett belopp av 400,000 kronor sedermera blivit

av Kungl. Majit äskat av riksdagen.

Såsom jag nyss föreslagit skall räntan å de lån, som ur den nu föreslagna

lånefonden komma att utlämnas under budgetåret 1932/1933, efterskänkas

under de två första åren. Detta medför i fråga örn nästkommande

budgetår en tillfälligt utebliven ränteinkomst för fonden till belopp motsvarande

4.5 procent ränta å de lånemedel, som komma att utestå under

sagda budgetår. Med det föreslagna utlåningsbeloppet av 200,000 kronor

kommer alltså den under budgetåret 1932/1933 uteblivna ränteinkomsten

för fonden att uppgå till högst 9,000 kronor. Efter samråd med chefen för

finansdepartementet, som ansett att förenämnda kapitalökningsanslag å

200,000 kronor hör utgå av lånemedel, vill jag förorda, att till täckande av

nyssnämnda tillfälliga räntebrist för budgetåret 1932/1933 under nionde

huvudtiteln uppföres ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor.

Enligt vad chefen för finansdepartementet meddelat, höra medel för nu

förevarande ändamål kunna göras tillgängliga å riksstatsförslaget.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

1) dels besluta, att en fond, benämnd lånefonden för inköp av gasgeneratorer

för motordrift, skall inrättas, från vilken lån må utlämnas i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig tillstyrkta allmänna villkor och bestämmelser;
dels

medgiva, att å de lån, som från sagda fond utlämnas under budgetåret

1932/1933, befrielse från erläggande av ränta må åtnjutas under två år

från lyftningsdagen;

dels ock såsom kapital för sagda fond för budgetåret 1932/1933 under

utgifter för kapitalökning och under rubriken »Statens utlåningsfonder»

anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av 200,000 kronor;:

samt

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

2) till täckande av för lånefonden för inköp av gasgeneratorer för

motordrift under budgetåret 1932/1933 till följd av medgiven räntefrihet

uppkommen räntebrist anvisa för samma budgetår under nionde

huvudtiteln ett extra reservationsanslag av 9.000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

Bilaga.

Av kommerskollegium upprättat''

Förslag

till

kungörelse angående allmänna villkor och bestämmelser för lån från

statens lånefond för inköp av gasgeneratorer för motordrift.

Kungl. Majit har — sedan riksdagen beslutat inrättande av en fond, benämnd

statens lånefond för inköp av gasgeneratorer för motordrift — funnit

gott förordna, att för erhållande och tillgodonjutande av lån från fonden

skola gälla följande allmänna villkor och bestämmelser:

1 $.

Från statens lånefond för inköp av gasgeneratorer för motordrift må i

den ordning och under de villkor här nedan sägs utlämnas lån för inköp

av gasgeneratorer för motordrift med inhemskt bränsle att, för användning

inom landet, monteras å automobil, traktor eller annan mobil eller

stationär motor.

2 $.

Lån må beviljas till belopp, motsvarande den verkliga kostnaden för anskaffande

av gasgenerator med tillhörande reningsapparater och gaskylare

jämte kostnad för anordningarnas anbringande, dock högst 1,200 kronor.

3 $.

Lån må ej beviljas, med mindre sökanden träffat bindande avtal örn inköp

av gasgenerator; dock vare den omständigheten, att enligt avtalet sökanden

är bunden allenast, örn det sökta lånet beviljas, ej hinder för låns

meddelande.

4 §.

Ansökan örn lån skall ställas till kommerskollegium och innehålla uppgift,

förutom å det sökta lånets belopp, å det ändamål, vartill motorn användes,

samt dennas ävensom gasgeneratorns fabrikat. Vid ansökningen

skall fogas styrkt avskrift av köpehandling rörande generatorn.

5 §.

Lån beviljas av kommerskollegium, som härvid fastställer de särskilda

villkor for lånebeloppets lyftande och åtnjutande, som må finnas påkallade

i syfte att trygga beloppets användande till avsett ändamål.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. May.ts proposition Nr 212.

6 §.

Beviljat lånebelopp utbetalas av kommerskollegium, sedan låntagaren

dit avlämnat skuldförbindelse jämte borgen av två personer, vilkas vederhäftighet

blivit av behörig myndighet styrkt, eller annan säkerhet, som

av kollegium kan godkännas.

7 *.

Därest för beviljat lån icke inom två månader efter därom från kommerskollegium

erhållet föreläggande avlämnats säkerhet, som kan av kollegium

godkännas, äger kollegium att förklara rätten till lånets utbekommande

förverkad.

8 §.

Därest kommerskollegium under lånetiden skulle finna den ställda säkerheten

icke vidare vara nöjaktig, skall låntagaren inom två månader

efter därom erhållet föreläggande avlämna sådan ny säkerhet, som av

kollegium kan godkännas.

9 §.

Av låntagare utbekommet lån från fonden skall återbetalas med en femtedel

vid utgången av vart och ett av de från lånets lyftningsdag närmast

löpande fem åren. Låntagaren äger dock före lånetidens utgång på en

gång inbetala ogulden del av lånebeloppet.

10 §.

Å lyftat lånebelopp skall erläggas årlig ränta från lyftningsdagen med

fem procent, dock med skyldighet för låntagaren att, därest förfallet kapitalbelopp

icke inom åtta dagar efter förfallodagen inbetalas, å det förfallna

beloppet erlägga sex procent årlig ränta från förfallodagen, till dess

betalning sker.

Biar inbetalning av ränta eller amortering ej fullgjorts å förfallodagen,

äger kommerskollegium bestämma, att återstående del av lånet skall vara

till betalning förfallen.

11 §.

Har låntagare förfogat över lånemedel för annat än stadgat ändamål

eller, innan lånet blivit till fullo återbetalt, utan kommerskollegii medgivande

till annan överlåtit eller uthyrt generatorn eller ock annorledes avhänt

sig dispositionsrätten därtill, eller underhålles anläggning, för vilken

lån från fonden erhållits, icke på tillfredsställande sätt eller har låntagaren

eljest förfarit i strid mot bestämmelserna i denna kungörelse, eller

hava sådana förhållanden inträffat, att låntagaren, med hänsyn till det

med lånet avsedda ändamålet, uppenbarligen icke längre bör få tillgodonjuta

detsamma, äger kommerskollegium förklara lånet omedelbart förfallet

till återbetalning.

12 §.

Låntagare skall, i den omfattning sådant kan komma att påfordras, bereda

av kommerskollegium utsänt ombud tillfälle att taga del av sättet

för gasgeneratorns användning.

Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 179 haft. (Nr 212.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:158 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en lånefond för inköp av gasgeneratorer för motordrift m. m. s. 12 i texten
  2. JoU 1932:54 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående inrättande av en lånefond för inköp av gasgeneratorer för motordrift m. m. s. 1 i texten
  3. 2LU 1932:26 Utlåtande i anledning av väckt motion angående ett lagligt reglerande av virkesmätningsföreningarnas verksamhet. s. 5 i texten