Sök i Ratio Lex

Angående anordnande under år 1932 av en allmän jordbruksräkning

1932-03-16 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:216, Angående anordnande under år 1932 av en allmän jordbruksräkning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 216.

1

JSr 216.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående anordnande under

år 1932 av en allmän jordbruksräkning; given Stockholms

slott den 16 mars 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 16 mors 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gaede, Hamrin, von Stockenström, Städener,

Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström:

Sedan riksdagen för vart och ett av åren 1921 och 1922 anvisat ett extra

reservationsanslag av 70,000 kronor för anordnande av en jordbruksräkning

samt statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen i skrivelse den

8 december 1924 inkommit med förslag till jordbruksstatistikens ordnande,

föreslog Kungl. Majit i proposition den 13 mars 1925, nr 125, riksdagen

medgiva, att för anordnande under 1925 av en allmän jordbruksräkning

liihanq till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 183 höft. (Nr 210.) •

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 216.

erforderligt belopp av förenämnda för ändamålet anvisade medel måtte

tagas i anspråk. I enlighet med vad riksdagen i skrivelse den 27 maj 1925,

nr 251, anmälde vann nämnda proposition icke riksdagens bifall, men anhöll

riksdagen, att Kungl. Maj:t ville med beaktande av vad som anförts

i jordbruksutskottets, av riksdagen godkända utlåtande nr 56 taga i förnyat

övervägande frågan rörande jordbruksstatistikens ordnande samt för

riksdagen framlägga det förslag, som därav kunde föranledas.

Efter det i anledning av riksdagens sålunda gjorda anhållan utredning

i ämnet verkställts, föreslog Kungl. Maj:t i proposition den 4 mars 1927,

nr 216, riksdagen medgiva, att för anordnande under år 1927, i huvudsaklig

överensstämmelse med vad föredragande departementschefen i det

vid propositionen fogade statsrådsprotokollet föreslagit, av en allmän jordbruksräkning

finge tagas i anspråk erforderligt belopp av förberörda av

riksdagen för ändamålet anvisade anslagsmedel.

Enligt förslaget — vilket närmast grundade sig på ett av statistiska

centralbyrån efter samråd med 1924 års skatteberedning i skrivelse den 5

februari 1927 avgivet förslag — skulle de för jordbruksstatistiken grundläggande

uppgifterna, huvudsakligen angående ägovidden och dess fördelning,

åkerarealens användning för odling av olika växtslag samt antalet

kreatur, insamlas genom allmänna, vart femte år företagna jordbruksräkningar,

vilka skulle äga rum i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna

och grunda sig på vid sagda taxeringar avgivna deklarationer

(allmänna jordbruksräkningar).

I fråga örn planen för jordbruksräkningarnas genomförande innebar

förslaget, att samtliga erforderliga uppgifter skulle insamlas å de allmänna

fastighetsdeklarationerna. En första bearbetning av det sålunda

insamlade materialet skulle vidtagas av beredningsnämndernas ordförande,

som enligt det 1927 års riksdag i proposition nr 210 underställda

förslaget till taxeringsförordning — vilken proposition i förevarande avseende

godkändes av riksdagen — skulle åligga att för varje kommun, så

vitt angår jordbruksfastighet, upprätta en sammanfattande översikt över

ägoslagens areal och åsätta taxeringsvärden. Genom denna anordning

komme jordbruksstatistiken icke endast att utan särskilda åtgärder mottaga

de erforderliga uppgifterna i nämnda avseende utan därjämte att

utan mera nämnvärda kostnader erhålla detta material bearbetat och

sammanställt. Då det emellertid torde bliva av behovet påkallat, att

organ funnes, som kunde bistå de uppgiftsskyldiga med råd och anvisningar

vid blankettens ifyllande, och det vidare icke torde vara att påräkna,

att taxeringsmyndigheterna skulle infordra sådana fastighetsdeklarationer,

som icke ansåges erforderliga för själva taxeringsarbetet, eller

granska och komplettera de avgivna deklarationerna i avseende på de speciellt

för jordbruksstatistiken avsedda uppgifterna, skulle dessa åligganden

tillkomma å landet hushållningssällskapen genom deras underordnade

organ eller annorledes samt i Stockholm fullgöras av Överståthållarämbetet

och i annan stad av vederbörande magistrat elier stadsstyrelse.

Ordförandes i beredningsnämnd förberörda åliggande med avseende a

sammandragen över ägoslagens areal och taxeringsvärden skulle i senare

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 216. •’

Juliet ankomma a ordförande i fastighetstaxeringsnämud. Där hushållningssällskapens

organ icke lyckades på frivillighetens väg erhålla erforderliga

uppgiiter, skulle vederbörande sällskap tillkomma att örn förhållandet

göra anmälan hos länsstyrelsen, som skulle äga förelägga den försumlige

vid äventyr av vite att fullgöra sin uppgiftsskyldighet. . Samtliga

för den allmänna fastighetstaxeringen och för jordbruksräkningen avgivna

deklarationer med tillhörande uppgifter skulle, sedan desamma först

utnyttjats för taxeringsarbetet, därefter i länen senast den 15 juli och

i Stockholm senast den 15 november av länsstyrelserna respektive Överståthållarämbetet

översändas till statistiska centralbyrån för den statistiska

bearbetningen av uppgifterna för jordbruksräkningen.

Såsom bidrag till hushållningssällskapen för det arbete, som jordbruksräkningen

bomme att medföra för sällskapen och deras organ, ansågs

statsbidrag böra lämnas till belopp av 25,000 kronor, att av Kungl. Majit

mellan sällskapen fördelas enligt av statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen

upprättat förslag.

Kungl. Majlis förslag bifölls av riksdagen (E. skr. nr 290), varefter den

27 juni 1927 utfärdades förordning (nr 313) om allmän jordbruksräkning

samma år.

Såsom redan nämnts äro allmänna jordbruksräkuingar avsedda att hållas

i samband med de vart femte år återkommande fastighetstaxeringarna.

Då enligt bestämmelserna i gällande taxeringsförordning (nr 379/1928) ny

allmän fastighetstaxering skall äga rum år 1933, varvid de för taxeringsarbetet

erforderliga fastighetsdeklarationerna skola avlämnas senast den

15 september 1932, hava statistiska centralbyrån oell lantbruksstyrelsen

i gemensam skrivelse den 19 februari 1932 gjort framställning rörande Dagan

örn planläggningen av en jordbruksräkning instundande höst.

Inledningsvis hava ämbetsverken därvid lämnat i huvudsak följande

översikt rörande den under 1927 verkställda jordbruksräkningen.

Enligt förordningen nr 313/1927 skulle de avgivna fastighetsdeklarationerna

av länsstyrelserna insändas till statistiska centralbyrån senast den

15 juli 1928. En mindre del av materialet hade emellertid kommit centralbyrån

tillhanda redan under våren samma år, dä den statistiska bearbetningen

kunde taga sin början i mindre utsträckning. I siri största omfattning

hade arbetet pågått under augusti 1928—mars 1929 med en personal

av i genomsnitt 40 personer. Den slutliga redogörelsen för räkningen hade

framlagts för Kungl. Majit den 21 februari 1930.

Av det å riksstaterna för åren 1921 och 1922 för ändamålet anslagna beloppet,

inalles 140,000 kronor, hade för genomförande av 1927 års jordbruksräkning

åtgått ett belopp av sammanlagt 126,833 kronor 32 öre, på följande

sätt fördelat elter utgifternas ändamål: löner 81,635 kronor 47 öre, anskaffning

av räknekort och hyra för räknemaskiner 15,122 kronor 52 öre, hyra

för lokal 5,075 kronor 33 öre samt ersättning till hushållningssällskapen

25,000 kronor. Av samma anslag hade därjämte bestritts de till ett belopp

av 4,611 kronor uppgående kostnaderna för en av statistiska centralbyrån

enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande i brev den 31 december 1929 företagen

kontrollundersökning av resultaten från 1927 års jordbruksräkning. Utöver

nu angivna kostnader för räkningen hade bestritts utgifterna för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 216.

personalens dyrtidstillägg, 14,008 kronor, samt för tryckning av redogörelsen,

9,845 kronor 56 öre, ävensom lör allmänna expenser av de för respektive

ändamål å sjunde huvudtiteln beviljade anslag.

I avseende å planläggningen av 1932 års jordbruksräkning hava ämbetsverken

härefter anfört i huvudsak följande.

Den för 1927 års allmänna jordbruksräkning tillämpade planen hade visat

sig i stort sett lämplig, och resultaten av räkningen torde kunna betecknas

som i det väsentliga tillförlitliga. För utrönande av tillförlitligheten

av de vid räkningen erhållna uppgifterna örn ägoslagens och i främsta

rummet åkerns areal hade av statistiska centralbyrån verkställts en särskild

kontrollundersökning, vid vilken inom ett antal socknar, där överensstämmelsen

med äldre uppgifter vore mindre god, arealen för varje särskild

jordbruksfastighet med undantag för de allra minsta kontrollerades. Om

vid jordbruksräkningen mera betydande fel i arealredovisningen förekommit,

borde därför sådana fel framför allt framträtt inom de kontrollerade

socknarna. Den verkställda kontrollundersökningen hade givit vid handen,

att visserligen de vid fastighetstaxeringen och jordbruksräkningen

använda arealuppgifterna stundom varit något för låga, men att de dock

till övervägande del visat sig ganska riktiga. Den slutsatsen syntes därför

kunna dragas, att de nämnda arealuppgifterna vore i stort sett tillfredsställande.

Ämbetsverken hade därför ansett sig böra utgå ifrån att

den kommande räkningen borde i sina huvuddrag anordnas på samma sätt

som den närmast föregående. Detta innebure, att uppgifterna för jordbruksräkningen

skulle insamlas samtidigt och på samma blankett som

uppgifterna för fastighetstaxeringen, att materialet först skulle användas

för taxeringsarbetet oell att den statistiska bearbetningen av detsamma

skulle taga sin början först sedan nämnda taxeringsarbete ute i länen avslutats

under sommaren 1933.

På en punkt syntes det emellertid önskligt, att organisationen av jordbruksräkningen

för erhållande av ett lättre resultat stärktes och gjordes

mera effektiv. Det gällde det betydelsefulla arbete, som vid förra räkningen

påvilade hushållningssällskapens lokala organ ute i orterna och

som bestode i att biträda de uppgiftspliktiga med råd och anvisningar vid

deklarationernas upprättande, att granska de för jordbruksfastigheter avgivna

deklarationerna samt, då dessa vore ofullständiga, från de uppgiftsskyldiga

införskaffa kompletterande uppgifter och slutligen, örn deklaration

helt och hållet saknades, från de uppgiftsskyldiga eller på annat sätt

söka erhålla de för jordbruksräkningen erforderliga uppgifterna. För materialets

fullständighet och tillförlitlighet vore denna del av arbetet av

mycket stor betydelse. Vid 1927 års räkning hade det emellertid visat

sig, att det av de lokala organen utförda arbetet varit i betydlig grad

ojämnt, varigenom för vissa delar av landet en stor del av det gransknmgsarbete,

som med större fördel kunnat utföras på orten, i stället kommit

att belasta statistiska centralbyrån.

Sedan hushållningssällskapens år 1923 genomförda nya organisation

numera vunnit ökad fasthet, torde man kunna påräkna ett mera effektivt

arbete från sällskapens lokala organ. För att väcka dessa organs intresse

och sprida närmare upplysning om det arbete, som behövde utföras vid

materialets insamling och granskning, torde det därjämte vara lämpligt,

att i god tid före den kommande räkningen en detaljerad instruktion utfärdades

av statistiska centralbyrån till ledning för de lokala organen samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 216.

att sällskapens sekreterare och konsulenter bereddes tillfälle att under sommarens

lopp personligen lämna ytterligare anvisningar. Under alla förhållanden

torde man dock icke kunna beräkna, att dessa helt frivilliga krafter

överallt skulle vara villiga att mot en helt obetydlig ersättning utföra

ett stundom ganska avsevärt arbete. Med hänsyn härtill skulle det

otvivelaktigt vara till fördel, örn sällskapen ålades att, sedan fastighetsdeklarationerna

inkommit till länsstyrelserna, verkställa en eftergranskning

av materialet för vinnande av komplettering och rättelse i erforderliga

fall. En dylik granskning ute i länen, som lämpligen kunde anförtros

åt sällskapens sekreterare, kunde göras med mindre besvär och borde

kunna lämna ett bättre resultat, än om samma arbete helt förlädes till

statistiska centralbyrån, då nämnda sekreterare givetvis hade lättare än

ämbetsverket att komma i direkt förbindelse med sockenavdelningarna

och de uppgiftsskyldiga för att genom dem erhålla erforderliga rättelser.

Då det emellertid torde vara otänkbart, att varje sällskaps sekreterare vid

sidan av sina ordinarie arbetsuppgifter personligen skulle kunna genomgå

det omfattande uppgiftsmaterialet för respektive område, torde det, för

att granskningen i allt fall skulle bliva så vitt möjligt effektiv och göra

den avsedda nyttan, bliva nödvändigt, att han sattes i tillfälle att mot

ersättning anlita särskild hjälp, för vilket ändamål någon förhöjning torde

bliva nödvändig av den till hushållningssällskapen utgående ersättningen.

Ämbetsverken hade ansett, att härför skulle erfordras ett belopp av i genomsnitt

500 kronor lör varje hushållningssällskap, varigenom hela den

ifrågavarande ersättningen skulle komma att höjas från 25,000 till 38,000

kronor.

I övrigt hade ämbetsverken inga ändringar att föreslå beträffande organisationen

för insamling, granskning och bearbetning av det för jordbruksräkningen

avsedda materialet.

Även de vid föregående allmänna fastighetstaxering och jordbruksräkning

fastställda formulären till fastighetsdeklaration torde, ur statistisk

synpunkt, lämpligen böra bibehållas i huvudsak oförändrade. Med hänsyn

till att den nu pågående företagsräkningen icke omfattade de rena

jordbruksföretagen, ville ämbetsverken dock ifrågasätta, huruvida icke ett

försök borde göras att i fastighetsdeklarationen intaga uppgifter angående

den vid jordbruket fast anställda personalen, med fördelning på män

och kvinnor samt på lejd arbetskraft och hemmavarande barn och andra

släktingar, som regelbundet arbetade i det egna jordbruket. Därjämte

skulle det otvivelaktigt vara av intresse att erhålla uppgifter örn storleken

av den areal, som användes för odling under glas av trädgårdsväxter. Då

antalet personer, som dreve dylik odling, vore jämförelsevis begränsat,

torde det icke behöva möta några större svårigheter att erhålla ifrågavarande

uppgifter.

Vad beträffade kostnaderna för jordbruksräkningens utförande, torde,

förutom den i det föregående ifrågasatta höjningen av ersättningen till

hushållningssällskapen med 13,000 kronor, någon höjning böra beräknas

även av bearbetningskostnaderna, med hänsyn till den ifrågasatta utvidgningen

av deklarationsformuläret. Sistnämnda höjning torde dock icke

behöva överstiga 2,000 kronor. En utgiftspost, som under nuvarande förhållanden

vore svår att i förväg beräkna, vore kostnaderna för anskaffning

av räknekort och hyra för räknemaskiner, då de betalades i dollars.

Med nu gällande kurs skulle de vid föregående räkning för sistnämnda

ändamål utgående kostnaderna behöva höjas med omkring 40 procent, eller

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 216.

Departementschefen.

från 15,000 till 21,000 kronor. De totala kostnaderna för den förestående

jordbruksräkningen kunde därefter preliminärt beräknas på följande sätt:

Löner .................................................. kronor 84,000

Maskiner och räknekort .................................. » 21,000

Hyra för lokal .......................................... » 6,000

Ersättning till hushållningssällskapen .................... » 38,000

Summa kronor 149,000.

Härtill komme kostnaderna för dyrtidstillägg, 10,000 kronor, och tryckning,

10,000 kronor, vilka liksom kostnaderna för allmänna expenser vid

föregående räkning torde bestridas av vederbörande anslag under sjunde

huvudtiteln. Då några medel icke komme att behöva utbetalas förrän efter

den 1 juli 1933, krävdes icke för ändamålet något anslag för budgetåret

1932/1933, utan förbehölle sig statistiska centralbyrån att framdeles

få inkomma med närmare framställning härom i samband med frågan

örn ämbetsverkets övriga riksdagspetita för budgetåret 1933/1934.

Ämbetsverken hava hemställt, att Kungl. Majit måtte utverka riksdagens

medgivande, att en allmän jordbruksräkning, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad ämbetsverken anfört, måtte under år 1932 anordnas

i anslutning till den allmänna fastighetstaxering, som skall äga rum år

1933.

Såsom förut erinrats, förutsattes i propositionen till 1927 ars riksdag örn

anordnande av en allmän jordbruksräkning samma år, att dylika räkningar

skulle återupprepas vart femte år i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna.

Då ny allmän fastighetstaxering skall äga rum år 1933,

varvid deklarationerna skola avlämnas senast den 15 september 1932, torde

ställning nu böra tagas till frågan örn planläggningen av 1932 års jordbruksräkning.

Det förslag, som i angivna avseende framlagts av statistiska

centralbyrån och lantbruksstyrelsen, ansluter sig i allt väsentligt

till grunderna för 1927 års räkning. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen

föreslås allenast vissa smärre ändringar, nämligen beträffande

granskningen i orterna av avlämnade deklarationer samt i avseende å

deklarationsformulärens uppgifter.

Mot anordnande innevarande år av en ny allmän jordbruksräkning i

enlighet med det sålunda framlagda förslaget har jag intet att erinra. Någon

anledning synes mig nämligen icke föreligga att frångå den vid 1927 års

riksdag godtagna planen, att dylika räkningar skola i samband med de

allmänna fastighetstaxeringarna återupprepas vart femte år. De uppgifter

angående vårt jordbruk, som inhämtas genom jordbruksräkningarna,

torde vara av det stora och allmänna intresse, att de för räkningarnas

verkställande och uppgifternas bearbetning erforderliga kostnaderna äro

fullt försvarliga.

Yad angår de nya uppgifter, som enligt förslaget skola infordras för

jordbruksräkningen, torde definitiv ståndpunkt till denna detalj böra

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 216. 7

tagas först i samband med fastställandet av formulären för den allmänna

fastighetsdeklarationen.

Kostnaderna för jordbruksräkningen hava — frånsett utgifterna för

dyrtidstillägg, tryckning och allmänna expenser —- uppskattats till 149,000

kronor. Då emellertid utanordning av medelsbeloppet icke kommer att äga

rum förrän under budgetåret 1933/1934, erfordras icke någon anslagsanvisning

för ändamålet å riksstaten för nästkommande budgetår; utan torde

nu allenast böra inhämtas riksdagens medgivande till anordnande under

hösten 1932 av en ny allmän jordbruksräkning.

Jag hemställer fördenskull, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att en allmän jordbruksräkning må, i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig tillstyrkt förslag, anordnas under år 1932 i anslutning till

den allmänna fastighetstaxering, som skall äga rum år 1933.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Joh:s Thygesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:157 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande under år 1932 av en allmän jordbruksräkning. a1 i texten
  2. JoU 1932:53 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande under år 1932 av en allmän jordbruksråkning. s. 29 i texten