Sök i Ratio Lex

Angående viss ändring av läroverksorganisationen i Stockholm

49 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 48 av 49 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:221, Angående viss ändring av läroverksorganisationen i Stockholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

1

Nr 221.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående viss ändring av

läroverksorganisationen i Stockholm; given Stockholms slott

den 16 mars 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ett ecklesiastikärende för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sam. Städener.

Utdrag av protokollet över ett ecklesiastikärende, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet å Stockholms

slott den 16 mars 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gaede, Hambin, von Stockensteöm, StaDENEE,

GyLLENSWÄED, LaBSSON, HOLMBÄCK, JEPPSSON, HANSÉN, RUNDQVIST.

Föredragande:

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Städener.

Departementschefen anför:

Inom Stockholms stad finnas för närvarande nio allmänna läroverk nämligen

högre latinläroverket å Norrmalm, högre realläroverket å Norrmalm,

högre läroverket å Södermalm, högre läroverket å Östermalm, högre läroverket

å Kungsholmen, högre läroverket för flickor, statens provskola nya

elementarskolan, Vasa realskola och Katarina realskola.

Enligt den år 1927 beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet

erhöllo de allmänna läroverken i Stockholm följande organisation:

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 187 höft. (Nr 221.)

Viss ändring

av läroverks

organisationen

i

Stockholm.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

högre latinläroverket å Norrmalm:

realskolan skulle vara femklassig, avsedd endast för gossar samt omfatta

tre serier parallellavdelningar,

gymnasiet skulle vara avsett endast för manliga lärjungar samt omfatta

två fyraåriga och en treårig latinlinje;

högre realläroverket å Norrmalm:

realskolan skulle vara femklassig, avsedd endast för gossar samt omfatta

två serier parallellavdelningar,

gymnasiet skulle vara avsett endast för manliga lärjungar samt omfatta

två fyraåriga och en treårig reallinje;

högre läroverket å Södermalm:

realskolan skulle vara såväl fyrklassig som femklassig, med både fyrklassiga

och femklassiga parallellavdelningar, samt vara avsedd endast för

gossar,

gymnasiet skulle vara avsett endast för manliga lärjungar samt omfatta

en fyraårig och en treårig latinlinje samt en fyraårig och en treårig reallinje;

högre läroverket å Östermalm:

realskolan skulle vara femklassig, avsedd endast för gossar samt omfatta

tre serier parallellavdelningar,

gymnasiet skulle vara avsett endast för manliga lärjungar samt omfatta

en fyraårig latinlinje och två fyraåriga reallinjer;

högre läroverket å Kungsholmen:

realskolan skulle från och med den 1 juli 1929 successivt utvidgas med

gymnasium,

realskolan skulle vara femklassig, avsedd endast för gossar samt omfatta

tre serier parallellavdelningar,

gymnasiet skulle vara avsett för såväl manliga som kvinnliga lärjungar

samt omfatta en treårig latinlinje och en treårig reallinje;

högre läroverket för flickor:

realskolan skulle vara fyrklassig,

gymnasiet skulle omfatta en fyraårig och en treårig latinlinje samt en

treårig reallinje;

statens provskola, nya elementarskolan:

läroverket, som skulle vara avsett endast för manliga lärjungar, skulle

organiseras såsom sexårigt lyceum, omfattande latin-, nyspråklig och reallinje;
Vasa

realskola:

skolan skulle vara femklassig, avsedd endast för gossar samt omfatta tre

serier parallellavdelningar;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

Katarina realskola:

skolan skulle vara femklassig, avsedd endast för gossar samt omfatta tre

serier parallellavdelningar.

I denna organisation har sedermera vidtagits en ändring så tillvida, som

Kungl. Majit på grund av beslut av 1930 års riksdag förordnat, att — med

bibehållande av latinlyceilinjen vid nya elementarskolan — skulle med upprättande

av reallyceilinjen och den nyspråkliga lyceilinjen vid skolan tills

vidare anstå samt i stället tills vidare finnas fyraårigt latingymnasium och

treårigt realgymnasium samt realskola, anordnad med fyra ettåriga klasser

och anknytande till folkskolans sjätte klass. Det treåriga realgymnasiet

skulle börja med höstterminen 1932.

Fråga har nu uppkommit örn ett utbyggande av nämnda organisation

genom förläggande av ett högre allmänt läroverk till en trakt av Stockholms

stad, som hittills saknat *ett sådant, nämligen Bromma.

I en hos stadsfullmäktige i Stockholm den 19 maj 1930 väckt motion,

nr 16 för år 1930, har hemställts, »att stadsfullmäktige måtte uppdraga åt

Stockholms folkskoledirektion att åstadkomma skyndsam utredning rörande

behovet av åtgärder för bättre tillgodoseende av högre skolundervisning för

ungdomen i Bromma», och har till stöd härför anförts i huvudsak följande.

Invånarantalet i Bromma har under ett 15-tal år i det närmaste fyrdubblats

och uppgår för närvarande till omkring 30,000 personer. Det är som

bekant stadens egna trädgårdsstäder, som utgjort och alltjämt utgöra den

största lockelsen för de från den inre staden utflyttande stockholmarna.

Under sådana förhållanden är det icke förvånande, att befolkningen ställt

sig undrande och spörjande inför det faktum, att från kommunalförvaltningens

sida ännu intet åtgjorts för att tillgodose församlingens behov av

ett högre allmänt läroverk. De utflyttade familjerna ha i allt större utsträckning

nödgats sända sina barn till statsläroverken i den inre staden,

och under förra året uppgick antalet elever från Bromma vid dessa läroverk

till icke mindre än 260. Det är givet, att de sociala fördelar, som staden

velat bereda genom skapandet av trädgårdsstäderna, i hög grad neutraliseras

därigenom, att skolungdomen tvingas till de tröttande och tidsödande

spårvagnsresorna till och från läroverken inne i staden. Icke heller kan

råda något tvivel därom, att tillkomsten av ett läroverk i Bromma i avsevärd

grad ytterligare skulle främja utflyttningen, ty för många familjer inne

i staden utgör för närvarande saknaden av ett läroverk i trädgårdsstäderna

ett avgörande hinder för bosättning därstädes. När tomtbristen inom det

centrala Stockholm allt mera tvingar hyrorna i höjden och samtidigt medför

en allt mer kännbar inskränkning av hyreslägenheternas luftkub och

yta, får naturligtvis stadens kolonisering i trädgårdsstäderna större betydelse

än någonsin i kampen mot trångboddhet och höga hyror. Hittills har staden

emellertid i fråga örn trädgårdsstäderna givit med den ena handen och

tagit med den andra.

I fråga om de skyldigheter, som åligga en kommun beträffande allmänt

läroverk, som där upprättas, får jag erinra örn följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stockholms

stada statistiska

kontor.

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 221.

Enligt § 212 i 1928 års läroverksstadga åligger det kommun, som erhåller

ett allmänt läroverk, att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler, däri

inbegripna laboratorie- och materialrum, biblioteks- och studierum m. m.,

samt i de fall, då sådant blivit vederbörligen bestämt, jämväl inredning och

möbelutrustning.

I skrivelse till Kungl. Majit (nr 262) hade 1927 års riksdag förklarat sig

biträda föredragande departementschefens i proposition den 18 februari 1927

(nr 116) uttalade uppfattning, att såsom en oeftergivlig förutsättning för

upprättande av nya läroverk måste uppställas det kravet, att vederbörande

kommun underkastade sig de villkor och bestämmelser, som i sådant avseende

kunde komma att föreskrivas. I detta hänseende skulle enligt Kungl.

Maj:ts av riksdagen godkända förslag sådan ändring göras i de föreskrifter,

som dittills gällt, att i fråga örn nyupprättade läroverk vederbörande kommuns

förpliktelser skulle utsträckas till att omfatta jämväl kostnaderna för

anskaffande och underhåll av inredning och möbelutrustning inom lärorum

och gymnastiksal (sid. 108 och 112 i riksdagens skrivelse nr 262).

Enligt § 215 i läroverksstadgan skall vidare i kommun, där allmänt läroverk

är eller framdeles bliver inrättat, på kommunens bekostnad anskaffas

och underhållas bostad för rektor eller ock, där hinder möter för sådan anordning,

av kommunens medel utgå skälig hyresersättning åt rektor.

Av det anförda framgår, att förutsättningen för att ett läroverk i Bromma

skall komma till stånd är, att Stockholms stad åtager sig kostnaderna för

anskaffande och underhåll av såväl byggnad som inredning och möbelutrustning

för detsamma, samt att staden anskaffar bostad eller utbetalar

hyresersättning åt rektor vid läroverket.

I Stockholm har staden därutöver plägat bekosta viss hyreshjälp åt lärarna

vid de allmänna läroverken.

På anmodan av vederbörande borgarråd verkställde Stockholms stads

statistiska kontor utredning i ärendet. Denna utredning har kontoret sammanfattat

i ett den 10 september 1930 dagtecknat tjänsteutlåtande, så lydande:
Frågan

om ordnandet av den högre skolundervisningen i Bromma står

i närmaste samband med frågan om skolorganisationen i staden i dess helhet.

Såsom i det följande närmare skall utvecklas, erhålla barnen från

Bromma i stor utsträckning den högre skolutbildningen i läroanstalter i den

inre staden. Ett eventuellt sammanförande av de i Bromma hemmahörande

eleverna till ett till Bromma förlagt läroverk kan därför tänkas medföra

uppkomsten av vakanser i den inre stadens läroanstalter, vilka till äventyrs

skulle kunna visa sig svåra att fylla. Med hänsyn till det samband, som

sålunda råder mellan Brommas och hela stadens skolfrågor, har statistiska

kontoret ansett det vara av vikt att söka närmare belysa några av de faktorer,

som kunna tänkas påverka omfattningen av Stockholms skolorganisation,

vad beträffar den högre undervisningen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

Det är framför allt tre faktorer, som torde böra beaktas.

1) Nativitetsnedgången och dess inverkan på läroverkens elevantal.

2) Förändringar och förskjutningar i de skilda befolkningslagrens värdesättning

av och förmåga att utnyttja de utbildningsmöjligheter, som de hithörande

statliga och kommunala läroverken och därmed jämställda enskilda

undervisningsanstalter erbjuda.

3) Befolkningsförskjutningarna inom staden och därav föranledda krav

på förändringar i läroverkens lokala placering.

Vad först beträffar nativitetsnedgången och dess inverkan på skolbarnens

antal i Stockholm, belyses den utveckling, som ägt rum sedan år 1927, i

Tab. 1, vilken upptager antalet barn i skolåldern, åren 1918—1930. Tabellen

utgör en sammanställning av statistiska kontorets statistik rörande storleken

av olika årskullar samt folkskoledirektionens statistik över antalet barn

i skolåldern 7—14 år och över de olika skolor, i vilka dessa barn undervisas.

Tab. 1. Barn i slcolåldern (7—14 år) i Stockholm, åren 1918—1930.

1

2

3

4

5

6 1

7 1

8 1

9 1

10 1

n 1

12 |

13 |

14

Barn i

Övriga

Därav tillhörande

År

I skol- åldern

inträ- dande

barn

(7-årsål- dern)'')

Barn

i skol- åldern

7-14

år vid

årets

början

7—14 år

i Stock- holms

folksko- lor vid

vårter-

barn

i skol- åldern

7—14 år

vid vAr- termi-

K ommunala

mellanskolor

All-

männa

läro-

Privata läroan- stalter samt sta- tens normalskola

för flickor

Kol. 4

i % av

kol. 3

Kol. 8.

i % av

kol. 3

Kol. 9

1 % av

kol. 3

Kol. 10

i % av

kol. 3

minens

slut

slut

Gossar

Flickor

(gossar)

Gossar

Flickor

1918

6,067

41,320

30,520

10,800

2,182

1,629

3,300

73,9

5,3

3,9

8,0

1919

5,639

41,520

30,235

11,285

2,230

1,975

3,625

72,8

5,4

4,8

8,7

1920

5,508

41,805

30,647

11,158

2,198

2,019

3,910

73,3

5,3

4,8

9,4

! 1921

5,262

41,479

30,465

11,014

2,099

2,145

3,947

73,4

5,1

5,2

9,5

1922

5,114

41,034

30,028

11,006

2,168

2,097

3,991

73,2

5,3

5,1

9,7

1923

4,898

40,204

29,460

10,744

45

120

2,277

2,147

4,043

73,3

5,7

5,3

10,1

1924

4,918

39,181

28,362

10,819

52

153

2,222

2,133

4,076

72,4

5,7

5,4

10,4

1925

4,635

38,418

27,651

10,767

81

165

2,239

2,024

4,140

72,0

5,8

5,3

10,8

1926

4,511

37,241

26,769

10,472

82

174

2,286

2,019

4,161

71,9

6,1

5,4

11,2

1927

5,878

36 543

26,229

10,314

98

152

2,310

2,085

4,358

71,8

6,3

5,7

11,9

1928

5,588

37,517

26,842

10,675

99

171

2,340

1,990

4,359

71,5

6,2

5,3

11,6

1929

5,142

37,956

27,648

10,308

96

191

2,276

1,843

4,314

72,8

6,0

4,9

11,4

1930

4,981

91

170

2,247

1,703

3,964

1 •

•

•

■

Anm. Jfr anm. till Tab. 2.

Nativitetsnedgången återspeglar sig bland annat i den i kol. 2 och kol. 3

framträdande nedgången i antalet i skolåldern inträdande barn samt i totalantalet

barn i skolåldern. De i skolåldern inträdande barnen ha nedgått

från 6,067 år 1918 till 4,981 år 1930 (kontorets förutberäkning för några

'') Barn, vilka vid respektive års början fyllt 6 men icke 7 år.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts proposition Nr 221.

år sedan gav den runda siffran 4,600). Totalantalet barn i skolåldern har

minskats från 41,805 år 1920 (maximum) till det hittillsvarande minimet

36,543 år 1927 (förutberäkning: 36,600). Efter nämnda år har till följd av

den osedvanligt starka inflyttningen till Stockholm en viss stegring i det

sammanlagda antalet barn i skolåldern gjort sig gällande. Här har även

bidragit den temporärt starka ökningen i födelsefrekvensen åren 1920 och

1921. Det finnes emellertid skäl att antaga, att inflyttningen till Stockholm

icke alltid kommer att vara lika stark som under de senaste åren varit fallet.

Man torde därför kunna förvänta, att nativitetsnedgångens verkningar ånyo

komma att. göra sig gällande i form av en nedgång av totalantalet barn i

skolåldern i Stockholm. Sannolikt kommer dock med stadens fortgående

tillväxt det absoluta antalet födda barn återigen att börja stiga, och därigenom

kommer förr eller senare en tidpunkt, då även antalet barn i skolåldern

återigen kommer att växa. Beträffande denna tidpunkt anser sig

kontoret tills vidare icke kunna uttala sig i annan mån, än att densamma

sannolikt torde ligga åtskilliga år fram i tiden.

Den av nativitetsminskningen framkallade nedgången i barnantalet i Stockholm

har, som kol. 4 utvisar, gjort sig särskilt kännbar i folkskolan, där

en markant nedgång framträtt till och med år 1927. Efter detta år har

emellertid en stegring gjort sig gällande, sammanhängande dels med de talrika

årskullarna 1920 och 1921, dels med den starka inflyttningen, dels med

vidtagna förändringar i skolorganisationen (bland annat indragning av en

del klassavdelningar i de allmänna och enskilda läroverkens lägsta klasser;

jfr nedan).

I de allmänna och enskilda läroverkens lägre klasser kunna återigen några

verkningar av nativitetsnedgången knappast skönjas; däremot har, på grund

av de ovannämnda organisatoriska förändringarna, under de sista åren en

nedgång i dessa klassers sammanlagda elevantal gjort sig gällande. (Jfr

Tab. 1, kol. 8—10.)

1 de allmänna och enskilda läroverkens högre klasser synes emellertid,

vad gossarna angår, en viss nedgång ha framträtt såväl i realskolan som å

gymnasiet, vilken åtminstone delvis torde få sättas i samband med den

sjunkande nativiteten. Förhållandet belyses närmare av Tab. 2, bland annat

kol. .23, 26, där en översikt lämnas över hela antalet elever, som under

höstterminerna 1919—1929 undervisats i de läroverk, som motsvara realskolan1),

eller på gymnasiestadiet vid de allmänna och enskilda läroverken i

Stockholm. — För flickornas vidkommande hade å gymnasiestadiet (jfr kol.

27) tidigare framträtt en nedgångstendens, karakteriserad av siffran 678

kvinnliga gymnasieelever höstterminen 1924 och 570 höstterminen 1928.

Efter det statliga allmänna flickläroverkets inrättande med höstterminen

1.929 har den sistnämnda siffran emellertid stigit till 625. Å realstadiet

(jfr kol. 24) har flickornas antal under hela den i tabellen redovisade tidsperioden

varit i så gott som oavbrutet stigande.

Som ett totalomdöme kan sägas (jfr Tab. 2, kol. 31), att de allmänna och

enskilda läroverken i Stockholm — trots den av nativitetsnedgången betingade

nedgången i barnantalet i de åldrar, som hänföra sig till dessa skolor

— som en enhet betraktade, absolut taget hållit sitt elevantal uppe och relativt

taget i jämförelse med folkskolorna ökat detsamma. Förklaringen till

'') Häri inbegripas flickskolornas klasser 1—8, motsvarande »normalskolestadiet». För

korthetens skull betecknas i det följande samtliga hithörande elever (normalskolestadiet

och realskolestadiet) såsom elever tillhörande »realstadiet»).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Talj. 2. Översikt av antalet elever på real- och gymnasiestadiet vid statsläroverken, de kommunala mellanskolorna samt de

enskilda läroverken i Stockholm, höstterminerna 1919—1929.

1 I 2 ! 3 1

1

5 | B |

7 j 8 I 9 |

10

11

12 |

13

14

15 |

16

17

18 |

19

20

21 |

22

23

24 |

25

26

27 |

28 |

29 J

30 |

31

Statsläroverk

Kommunala

mellan-

skolor

Enåk

ilda

läroverk

1

a 1

1 t

r I Kealstadiet1

Gymnasie- Summa

stadiet

Realstadiet

Gymnasie-

stadiet

Summa

Realstadiet

Gymnasie-

stadiet

Summa

G. Fl. |

S:a

G. |fi.

sa| g Sfi.|

S:a

G.

Fl.

S:a

G.

Fl.

S:a

G.

Fl.

S:a

G.

Fl.

S:a

G.

Fl.

Sa

G.

Fl.

S:a

G.

Fl.

S:a

1919 3,529232

3,761

1,314 —

1,3144,843232

5,075

—

—

1,412

5,223

6,635

486

474

960

1,898

5,697

7,595

4,941

5,455

10,396

1,800474

2,274

6,741

5,929

12,670

1920 3,588225

3,8131,307 —

1,3074,895225

5,120

—

—

1,426

5,370

6,796

445

438

883

1,871

5,808

7,679

5,014

5,595

10,609

1,752438

2,190

6,766

6,033

12,799

1921 3,646226

3,872

1,391-

1,3915,037226

5,263

—

-

—

1,488

5,474

6,962

454

490

944

1,942

5,964

7,906

5,134

5,700

10,834

1,845490

2,335

6,979

6,190

13,169

1922 3,718234

3,952

1,449 —

1,4495,167234

5,401

163450

613

1,565

5,620

7,185

506

572

1,078

2,0716,192

8,263

5,446

6,304

11,750

1,955572

|

2,527

7,401

6,876

14,277

1923 3,731235

3,966

1,492 —

1,492;5,223235

5,458

180514

694

1,479

5,704

7,183

514

652

1,166

1,9936,356

8,349

5,390

6,453

11,843

2,006652

|

2,658

7,396

7,105

14,501

1924 3,773234

4,007

1,560 —

1,560 5,333 234

5,567

222598

820

1,314

5,815

7,129

499

678

1,177

l.sisje^

8,306

5,309

6,647

11,956

2,059678

2,737

7,368

7,325

14,693

1925 3,748 229

3,977

1,556 —

1,5565,304229

5,533

253603

856

1,198

5,864

7,062

494

651

1,145

1,6926,515

1

8,207

5,199

6,696

11,8952,050651

2,701

7,249

7,347

14,596

1926 3,737 225

3,962

1,556 —

1,5565,293.225

5,518

297

600

897

1,071

5,918

6,989

504

604

1,108

1,5756,522

8,097

5,105

6,743

11,848^2,060 604

2,664

7,165

7,347

14,512

1927 3,787238

4,025

1,506 —

1,5065,293238

5,531

342608

950

1,053

6,082

7,135

489

586

1,075

1,542

6,668

8,210

5,182

6,928

12,110

1,995586

2,581

7,177

7,514

14,691

1928 3,678259

3,937

1,413 —

1,4135,091259

5,350

363627

990

965

6,033

6,998

500

570

1,070

1,465

6,603

8,068

5,006

6,919

11,925

1,913570

2,483

6,919

7,489

14,408

1929 3,721310

4,031

1,42955

1,48 4:5,150 365

5,515

384654

1,038

936

6,005

6,941

478

570

1,048

1,414

6,575

7,989

5,041

6,969

12,010

1,907625

2,532

6,948

7,594

14,542

Anni. På grund av den nya läroverksorganisationen äro siffrorna för åren 1928 och 1929 ej fullt jämförbara med motsvarande siffror för äldre

år (jfr texten samt Tab. 3 och 4). — De i denna tabell anförda siffrorna för antalet elever å gymnasiestadiet avser, i olikhet mot Tab. 3, även de icke

dimissionsberättigade läroverken. — Siffrorna för 1928 och 1929 äro preliminära.

Häri ingår även den högre flickskolan vid statens normalskola för flickor.

Kungl. Majlis proposition Nr 221.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts proposition Nr 221.

att nativitetsnedgången i så ringa grad påverkat elevantalet i dess helhet i

de allmänna och enskilda läroverken torde, som kontoret i tidigare promemorior

haft anledning att utveckla, vara att söka i Hera omständigheter.

Bland annat lia de befolkningslager, vilka sända sina barn till allmänna

läroverk och privatskolor, tidigare än andra befolkningsskikt genomfört sin

födelsekontroll, och deras barnantal har därför mindre berörts av den senaste

tidens nativitetsnedgång. En annan och kanske viktigare faktor hänför sig

till de bredare befolkningslagrens värdesättning av och förmåga att begagna

sig av den högre skolundervisningen (jfr nedan).

Befolkningens värdesättning av utbildningsmöjligheterna samt dess förmåga

att utnyttja de allmänna läroverken och de därmed jämställda undervisningsanstalterna

påverkas dels av uppskattningen i och för sig av högre undervisning,

dels av befolkningens välstånd och förmåga att möta de utgifter,

som äro förenade med barnens skolgång, dels även av organisatoriska förhållanden.

Givet är, att då efterfrågan på den högre skolundervisningen är beroende

på så skilda faktorer, detta försvårar mera ingående och tillförlitliga beräkningar

över det föreliggande behovet av dylik undervisning. Under alla

förhållanden är det dock uppenbart, att, om samtidigt, såsom skett, en välståndsökning

och en utökning av de i avgiftshänseende billiga platserna i

de allmänna läroverken samt av platsantalet i de kommunala mellanskolorna

äger rum, detta bör föranleda en tendens till ett ökat tillopp av elever på

det högre skolstadiet. Denna utvecklingsriktning kan uppenbarligen göra sig

gällande, även örn befolkningens uppskattning av den högre undervisningen

i och för sig förblir oförändrad eller till och med minskar.

Huruvida några förändringar inträtt beträffande uppskattningen av den

högre undervisningen är givetvis svårt att fastställa. Att döma av den under

det senaste decenniet konstaterade, särskilt i jämförelse med det totala barnantalets

nedgång anmärkningsvärda tillströmningen till vissa högre undervisningsanstalter

(den kommunala mellanskolan, de allmänna läroverkens

lägre klasser samt de enskilda flickläroverken) synes en ökad uppskattning

av den i hithörande skolstadier (realstadiet) lämnade undervisningen ha gjort

sig gällande (jfr Tab. 1, kol. 12—14 samt Tab. 2, kol. 13 och 21). Denna

utbildning har man uppenbarligen ur arbetsmarknadssynpunkt ansett motiverad

och tillräcklig.

Vad åter gymnasieundervisningen beträffar, vill det synas (jfr Tab. 3, kol.

5 och 9), som örn allmänheten under senare år i stort sett skulle ha blivit

mindre benägen att låta sina barn gå igenom gymnasiet än tidigare varit

fallet; ett förhållande, som icke är ägnat att förvåna i betraktande av de

svårigheter att vinna anställning, som under de senare åren mött den med

studentexamen eller högre examina utrustade ungdomen. Den högsta utbildningen

har uppenbarligen på sina håll under de senare åren ur arbetsmarknadens

synpunkt ansetts vara mer eller mindre bortkastad.

På allra sista tiden (1929) indicera siffrorna emellertid ett motsatt fenomen,

en ökad tillströmning till statsläroverkens gymnasier (jfr Tab. 3 och nedan),

ett förhållande, som i sin ordning torde kunna hänföras till underlättandet

genom organisatoriska åtgärder av övergången till gymnasiestadiet genom

inrättandet av det på realexamen byggande treåriga gymnasiet. Detta ökningsfenomen

kan ju emellertid inträda, även om värdesättningen av den högre

utbildningen fortfarande icke är utpräglat stor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

9

Talj. 3. Antal elever på gymnasiestadiet vid de dimissionsberättigade

läroverken i Stockholm, åren 1918—1929.

1

2

3

4

6

6 1

7

8

9

G O 8 s

a r

Flickor

Storleken av de

Antal elever i gymnasiet

Storleken av de

Antal elever i gymnasiet

fyra i gymnasie-

Å r

åldrarna *)

Enskilda

åldrarna *)

Enskilda

varande års-

Statens

dimis-

varande års-

Statens

dimis-

kullarna vid in-

läro-

sionsbe-

Summa

kullarna vid in-

läro-

sionsbe-

Summa

trädet i gym-

verk

rättigade

trädet i gym-

verk

rättigade

nasieåldern

läroverk

nasieåldern

läroverk

Absoluta tal.

1918......

10,333

1,320

352

1,672

10,566

—

457

457

1919......

10,468

1,314

357

1,671

10,660

—

446

446

1920......

10,661

1,307

342

1,649

10,863

—

419

419

1921......

10,829

1,391

345

1,736

11,065

—

468

468

1922......

11,113

1,449

358

1,807

11,318

—

545

545

1923......

11,496

1,492

359

1,851

11,778

—

613

613

1924......

11,806

1,560

378

1,938

11,997

—

641

641

1925......

12,145

1,556

375

1,931

12,142

—

619

619

1926......

12,346

1,556

382

1,938

12,297

—

577

577

1927......

12,247

1,506

376

1,882

12,237

—

568

568

1928......

12,244

1,413

389

1,802

12,095

—

555

555

1929......

11,908

1,429

381

1,810

11,954

55

557

612

Relativa tal, %

1918......

100,0

12,8

3,4

16,2

100,0

—

4,3

4,3

1919......

100,0

12,6

3,4

16,0

100,0

—

4,2

4,2

1920......

100,0

12,3

3,2

15,5

100,0

—

3,9

3,9

1921......

100,0

12,8

3,2

16,0

100,0

—

4,2

4,2

1922......

100,0

13,1

3,2

16,3

100,0

—

4,8

4,8

1923......

100,0

13 0

3,1

16,1

100 0

5,2

5 2

1924......

100,0

13,2

3,2

16,4

100,0

■-

5,3

5,3

1925......

100,0

12,8

3,1

15,9

100,0

—

5,1

5,1

1926......

100,o

12,6

3,1

15,7

100,0

—

4,7

4,7

1927......

100,0

12,3

3,1

15,4

100,0

—

4,6

4,6

1928......

100,0

11,5

3,2

14,7

100,0

—

4,6

4,6

1929......

100,0

12,0

3,2

15,2

100, o

0,5

4,6

5,1

Amri. Jfr anm. till Tab. 2.

I de bredare befolkningslagrens välstånd har efter världskriget inträtt en

ökning, som otvivelaktigt medfört, att barn från dessa befolkningsskikt i

ökad utsträckning sänts till de allmänna och enskilda läroverken.

'') 15-18 år.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

Beträffande de organisatoriska förhållandena må här helt allmänt framhållas,

att en utvidgning av de kommunala och statliga läroverken — där

undervisningen erhålles utan eller mot en mycket ringa avgift — samt ett

underlättande av övergången från folkskolan till dessa läroverk bör skapa

en tendens till en ökad tillströmning av elever till dessa läroanstalter. Det

avsevärda antal barn, som för ett par år sedan på grund av bristande

utrymme måste avvisas vid inträdesprövningarna till de allmänna läroverkens

första klass, utgör i detta hänseende ett belägg. Likaså det alltjämt

framträdande motsvarande förhållandet beträffande inträdessökande i den

kommunala mellanskolan. Som ett ytterligare belägg må erinras om den

stegring av elevantalet i vissa klasser i realskolan, som framträtt vid övergången

till den nya läroverksorganisationen (jfr Tab. 4 och nedan).

Tab. 4. Antal elever i realskolan vid statsläroverken i Stockholm,

höstterminerna 1926—1929.

1

2

3

4

5

B

7

8

Å r

Klass

(i den sexåriga realskolan)

Summa

1

2

3

4

5

6

Gossar:

1926 .......

721

771

728

677

656

184

3,737

1927 .......

755

748

753

722

601

208

3,787

1928 .......

1° : 458

28 : 800

3°

711

48 : 754

58 : 571

68 : 223

3,678

l5 : 145

1J

16

1929 .......

l6 : 244

28 : 501

3°

776

48 : 710

56 : 677

68 : 209

3,721

l6 : 432

25

137

l4

25

24 : 10

Flickor: *)

1927 .......

—

—

l4

8

—

—

—

8

1928 .......

—

—

l4

20

24 : 10

—

—

30

1929 .......

—

—

l4

51

24 : 24

34 : 13

—

88

Anm. Med l8, lr'', l4, 26 etc. avses de olika klasserna i den sexåriga respektive fem- och

fyraåriga realskolan. Den femåriga realskolans första och andra klasser samt den fyraåriga

realskolans första klass ha här redovisats i samma kolumn som den sexåriga realskolans

andra respektive tredje klasser, då de i stort sett representera samma skolstadier.

Det erinras därom, att åtskilliga organisatoriska förändringar av läroverksorganisationen

i Stockholm genomförts under de sista åren. Dessa förändringar,

som i huvudsak började träda i kraft med höstterminen 1928, försvåra

ett bedömande av innebörden i utvecklingstendenserna på de skolstadier,

som beröras av desamma. I det följande skola därför verkningarna

i och för sig av den här ifrågavarande omorganisationen något närmare

belysas.

*) Här redovisas realskolan vid statens normalskola för flickor (från och med höstterminen

1927) samt realskolan vid det nya statliga högre flickläroverket (från och med höstterminen

1929). Däremot redovisas icke den till normalskolan hörande högre flickskolan.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

För realskolans vidkommande går omorganisationen som bekant i huvudsak

ut på den sexåriga realskolans slopande och ersättande med femåriga och

fyraåriga realskolor samt avser dessutom inrättande av ett par nya realskolelinjer

för flickor (vid normalskolan och det nya statliga flickläroverket). I

fråga om gymnasiestadiet innebär omorganisationen en del fyraåriga gymnasiers

ersättande med treåriga samt avser dessutom inrättande av ett samgymnasium

(vid Kungsholmens realskola) samt ett för flickor avsett tre- och

fyraårigt gymnasium (vid det nya statliga flickläroverket).

Omorganisationens verkningar på realskolan belysas av Tab. 4.

Av Tab. 4, kol. 2, framgår, att en mycket kraftig nedgång ägt rum av

elevantalet i den på avskrivning ställda första klassen i den sexåriga realskolan.

A andra sidan har, på grund av de nyinrättade avdelningarna i den

femåriga och den fyraåriga realskolan, en avsevärd utökning av elevantalet

på det skolstadium, som representeras av den sexåriga realskolans andra och

tredje klasser, ägt rum (jfr kol. 3 och 4). Bortser man för jämförbarlietens

skull från första klassen i den sexåriga realskolan, erhållas följande siffror

för elevantalet i de återstående fem realskoleklasserna.

Antal elever i de fem högsta klasserna å

realstadiet vid statsläroverken

i Stockholm.

Höstterminen.

Gossar.

Flickor.

Summa.

1926 ..............

. . . 3,016

—

3,016

1927 ..............

. . . 3,032

8

3,040

1928 ..............

. . . 3,220

30

3,250

1929 ..............

. . . 3,477

88

3,565

Tab. 4 — där den på avskrivning ställda första klassen i den sexåriga

realskolan är medräknad -—- indicerar under de senaste åren en nedgång

eller en konstans i realskolornas elevantal (jfr kol. 8). Ovanstående siffror

Tab. 5. Antal elever på gymnasiestadiet vid statsläroverlen i Stockholm,

höstterminerna 1926-—1929.

1

2

3

4

5

6

i r

Ring (i det fyraåriga gymnasiet)

Summa

I

II

lil

IV

Gossar:

1926

451

366

373

366

1,556

1927

438

379

338

351

1,506

1928

IJ : 341

II4 : 385

lil4 : 343

IV4 : 300

1,413

I9 : 44

1929

l4 : 307

II4: 306

lil4 : 361

IV4: 322

1,429

l3 : 102

II8 : 31

Flickor:

1929

I4 : 26

I8: 29

—

55

Anni. Med I4, I8, II4 etc. avses de olika ringarna i det fyraåriga respektive treåriga

gymnasiet. Det treåriga gymnasiets första och andra ringar hava här redovisats i samma

kolumn som fyraåriga gymnasiets andra respektive tredje ringar, då de i stort sett representera

samma skolstadier.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

— där denna klass ej medräknats — visa däremot, att en rätt så anmärkningsvärd,

synbarligen av de vidgade undervisningsmöjligheterna betingad

ökning i tillströmningen till detta skolstadium ägt rum. Enligt den fastställda

undervisningsplanen är emellertid denna vidgning av undervisningsmöjligheterna

på realskolestadiet avsedd att vara av temporär natur. Huruvida

den uppgjorda övergångsplanen, vari vissa jämkningar vidtagits, kan

hållas, och antalet klassavdeluingar sålunda reduceras, torde emellertid kunna

sättas i fråga med hänsyn till den starka elevtillströmningen till realskolan.

Här må tillfogas, att man under de båda närmaste åren, när de stora årskullarna

från åren 1920 och 1921 nå inträdesåldern (11-årsåldern) till den femåriga

realskolan, torde ha att räkna med en ytterligare skärpning av denna

tillströmning till realskolan.

Vad gymnasiestadiet beträffar, belyses omorganisationens verkningar av

Tab. 5. Av denna tabell framgår, att en markant nedgång i det manliga

elevantalet i ring I gjort sig gällande åren 1928 och 1929, framkallad av

indragningar av en del avdelningar i det fyraåriga gymnasiets första ring.

A andra sidan har det treåriga gymnasiets skapande medfört en utökning

av elevantalet å det skolstadium, som representeras av ring II och III i det

fyraåriga gymnasiet.

Bortser man för jämförbarhetens skull från ring I i det fyraåriga gymnasiet,

erhållas följande siffror över elevantalet i gymnasiets tre högsta ringar.

Antal elever i de tre högsta ringarna å

gymnasiestadiet vid statsläroverken

i Stockholm.

Höstterminen.

Gossar.

Flickor.

Summa.

1926 ..............

. . . 1,105

—

1,105

1927 ..............

. . . 1,068

—

1,068

1928 ..............

. . . 1,072

—

1,072

1929 ..............

. . . 1,122

29

1,151

Siffrorna tyda på en ökad tillströmning till statsläroverkens gymnasier

under år 1929. Den nedgångstendens, som tidigare framträtt i gymnasieelevernas

antal (jfr ovan), och som rätt så utpräglat gjort sig gällande i de

i Tab. 3 anförda siffrorna för åren 1924—1928, synes år 1929 sålunda förbytts

i en tendens till ökning. Huruvida man här har att göra med en

ändrad värdesättning av gymnasiestudierna eller om det är gymnasieorganisationens

utbyggande eller om det till äventyrs är de senaste årens starka

inflyttning, som här gjort sig gällande, måste ställas såsom en öppen fråga.

(Måhända hänför sig ökningen med en viss sannolikhet i icke ringa grad

till de organisatoriska förhållandena; jfr ovan). Att i antalet elever i statsläroverkens

tre högsta gymnasieklasser år 1929 en utpräglad ökning inträtt

är emellertid härmed konstaterat, vare sig orsaken är den ena eller den

andra.

Under innevarande hösttermin har ett avsevärt antal (enligt uppgifter i

tidningspressen ett femtiotal, en siffra, som dock enligt närmare inhämtade

upplysningar torde vara för hög) från realskolans femte klass godkända elever

på grund av platsbrist måst avvisas från ring I i det fyraåriga gymnasiet. Till

denna situation torde åtskilliga faktorer hava medverkat. Dels har antalet

platser i ring I i det fyraåriga gymnasiet genom omorganisationen starkt

reducerats (jfr den i Tab. 5, kol. 2, framträdande nedgången i elevantalet i

ring I från 438 år 1927 till 307 år 1929), dels har den årsklass i realsko
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 221.

lan, varom här är fråga (elever i klass 5 höstterminen 1929), varit osedvanligt

talrik. Antalet manliga elever i klass 5 i de statliga läroverkens realskolor

uppgick nämligen höstterminen 1929 till 677, under det att klass 5

under höstterminen 1928, motsvarande dem, som höstterminen 1929 sökte in

i gymnasiet, endast uppgick till 571 (jfr Tab. 4, kol. 6). Slutligen torde

såsom en bidragande omständighet tillkomma, att antalet kvarsittare i ring

I åtminstone vid vissa läroverk varit större än vanligt.

I detta sammanhang må även framhållas, att man, såsom en konsekvens

av den tidigare omnämnda ökade tillströmningen till realskolans första

klasser, bör räkna med att om något år de från realskolan avgående eleverna

bliva väsentligt talrikare än tidigare varit fallet. Man torde därför

måhända, då dessa från realskolan avgående elever söka sig in i gymnasiet,

åtminstone temporärt få räkna med en ytterligare skärpning av anspråken

på både det treåriga och fyraåriga gymnasiet.

Vad slutligen beträffar den lokala befolkningsförskjutningen inom staden,

så är det ju givet, att nedgången eller den mindre starka ökningen i de

centrala stadsdelarnas folkmängdssiffror och den starka folkökningen i stadens

yttre delar (jfr Tab. 6) måste medföra, att läroverkens lokala placering i

vissa avseenden kan bliva mindre ändamålsenlig.

Tab. 6. Folkmängden i de olika stadsdelarna inom Stockholms nuvarande

område, åren 1890—1929.

■City»1)

Öster- malm 2)

Vasastaden

och Norr- malm 3)

Kungs-

holmen4)

Söder- malm 5)

Bränn-

kyrka6)

Bromma6)

Stockholmsl

nuvarande j

område

;

Absoluta tal.

31/i2 1890 (V> 1891). .

7)44,519

48,387

7) 57,796

26,043

68,586

5,666

1,201

252,198 i

» 1900 (Vi 1901). .

7) 43,961

66,697

7) 69,097

35,065

85,703

8,402

1,834

310,759 1

» 1910 (Vi 1911). .

35,345

66,929

99,638

43,577

98,343

18,379

4,684

366,895 1

» 1920 (‘/i 1921). .

32,246

72,176

107,657

49,374

114,482

33,913

9,940

419,788

» 1929 (Vi 1930). .

30,065

78,773

122,778

54,657

8) 128,399

8) 49,078

22,922

s)486,672

Relativa tal, %.

31/u 1890 (‘/i 1891). .

17,7

19,2

22,9

10,3

27,2

2,2

0,5

100,o

» 1900 (>A 1901). .

14,1

21,5

22,2

11,8

27,6

2,7

0,6

100,0

» 1910 (7i 1911). .

9,6

18,2

27,2

11,9

26,8

5,0

1,8

100, o

X 1920 (Yl 1921). .

7,7

17,2

25,6

11,7

27,3

8,1

2,4

100,o

x 1929 (Vt 1930). .

6,2

16,2

25,2

11,2

26,4

10,1

4,7

100,n

Anni. Tabellen är hämtad ur Statistisk månadsskrift 1930, h. 2.

*) Storkyrkans, Klara och Jakobs församlingar.

2) Engelbrekts, Hedvig Eleonora och Oscars församlingar.

3) Adolf Fredriks, Gustav Vasa, Matteus och Johannes församlingar.

4) Kungsholms och S:t Görans församlingar.

5) Katarina, Sofia, Maria och Högalids församlingar.

0) Brännkyrka och Bromma inkorporerade med Stockholm den V> 1913 respektive ''/i 1916.

’) Fördelningen av folkmängden i gamla Jakobs församling åren 1890 och 1900 på de

områden, som bilda de nuvarande Jakobs och Johannes församlingar, är delvis approxi

mativ.

8) Inklusive de från Nacka från och med den 7/i 1930 inkorporerade områdena.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

Vad som särskilt faller i ögonen i den nämnda tabellen, är den oavbrutna

och kraftiga ökningen av Brännkyrkas och Brommas folkökningssiffror

samt ökningen i den relativa andel, som dessa församlingars folkmängd

utgöra av Stockholms totala folkmängd.

Vid skolorganisationens utbyggande har staden, särskilt när det gällt folkskoleväsendet,

kunnat taga hänsyn till denna befolkningsförskjutning genom

uppförande av en del nya folkskolebyggnader i Brännkyrka och Bromma.

Aven i fråga örn den högre skolundervisningen har i viss utsträckning en

dylik hänsyn kunnat tagas. Till Brännkyrka och Bromma har sålunda förlagts

avdelningar av den kommunala mellanskolan med respektive 105 och

97 elever höstterminen 1929. Huvudmotivet till stadsfullmäktiges år 1929

Tab. 7. Antal i Bromma boende elever på real- och gymnasiestadiet,

höstterminen 1929.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

!

Gossar

Flickor

Summa

gossar och flickor

läroanstalter

Gyin-

Gym-

Gym-

nasie-

Summa

stadiet

nasie-

Summa

nasie-

Summa

stadiet

stadiet

Stadiet

stadiet

Statliga läroanstalter...........

203

58

261

9

4

13

212

62

274

Högre allm. läroverket å Kungs-

holmen ................

138

5

143

—

—

—

138

5

143

Högre latinläroverket å Norrmalm .

18

13

31

—

—

—

18

13

31

» allm. läroverket å Södermalm

5

9

14

—

—

—

5

9

14

» realläroverket å Norrmalm . .

8

17

25

—

—

—

8

17

25

» allm. läroverket å Östermalm

3

4

7

—

—

—

3

4

7

Nya elementarskolan.........

12

10

22

—

—

—

12

10

22

Vasa realskola.............

18

—

18

—

—

—

18

—

18

Katarina realskola...........

1

—

1

—

—

—

1

—

1

Högre allm. läroverket för flickor. .

—

—

—

1

4

5

1

4

5

Normalskolan för flickor.......

—

—

—

8

—

8

8

—

8

Kommunala läroanstalter........

42

—

42

53

—

53

95

—

95

Norra kommunala mellanskolans av-

delning å Kungsholmen......

5

—

5

4

—

4

9

—

9

| Norra kommunala mellanskolans av-

delning i Alvik............

37

—

37

49

—

49

86

—

86

Enskilda läroanstalter..........

35

10

45

314

23

337

349

33

382

Belägna i Bromma...........

1

—

1

66

—

66

67

—

67

» å Kungsholmen.......

13

—

13

131

—

131

144

—

144

» i övriga stadsdelar.....

21

10

31

117

23

140

138

33

171

Summa

280

68

348

376

27

403

656

95

751

Anni. De i tabellen anförda siffrorna äro ej alldeles fullständiga.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221. 15

En sammanfattning av tabellens huvudsiffror återfinnes i nedanstående

tablå.

Antal i Bromma boende elever, undervisade å real- och

gymnasiestadiet, höstterminen 1929.

Absoluta tal Relativa tal, %

Läroanstalter belägna i

Gossar Flickor Summa Gossar Flickor Summa

Bromma............. 38 115 153 10,9 28,5 20,4

Kungsholmen......... 161 135 296 46,3 33,5 39,4

Staden i övrigt . ....... 149 153 302_42,s_38,o_40,2

Summa 348 403 751 100,o 100,o 100,o

De i tablån anförda siffrorna äro ej alldeles fullständiga.

beslutade utbyggande av Kungsholmens realskola till fullständigt läroverk

var även en önskan att åstadkomma en bättre fördelning av undervisningsanstalterna

mellan de olika stadsdelarna. Härvid togs särskild hänsyn till

fortsatt utveckling av staden västerut genom exploaterandet av Kristinebergs

m. fl. områden å Kungsholmen samt genom de hastigt växande trädgårdsstäderna

i Bromma. Ävenså förutsattes, att, efter Västerbrons fullbordande,

detta läroverk skulle i undervisningshänseende även betjäna delar

av de södra stadsdelarna.

Av det ovanstående torde framgå, att staden i viss mån redan vidtagit

åtgärder för tillgodoseende av de synpunkter, för vilka motionären gjort sig

till tolk.

För ett bedömande av huruvida ytterligare åtgärder i dylikt syfte äro påkallade,

torde det i första hand vara nödvändigt att närmare utreda omfattningen

och arten av det i Bromma för närvarande föreliggande behovet

av högre skolundervisning.

1 syfte att belysa denna fråga har statistiska kontoret, på grundval av i

kontoret befintliga kataloger och redogörelser, verkställt en statistisk sammanställning

över antalet i Bromma boende elever, som under höstterminen

1929 i Stockholm åtnjutit undervisning å real- och gymnasiestadiet. Huvudresultatet

av dessa sammanställningar, vilka dock på grund av bristande

adressuppgifter i en del fall ej äro alldeles fullständiga, återfinnes i Tab. 7.

Tablån utvisar, att inalles 751 i Bromma boende elever, därav 348 gossar

och 403 flickor höstterminen 1929 undervisades på de i Stockholm befintliga

allmänna och enskilda läroverkens real- och gymnasiestadier. Av dessa 751

elever erhöllo 153 (20,4 procent) undervisning i Bromma, 296 (39,4 procent!

undervisades i läroanstalter belägna å Kungsholmen samt 302 (40,2 procent)

i läroanstalter i övriga delar av staden. I läroverk i den inre staden undervisades

sålunda sammanlagt 598 elever från Bromma, därav 310 gossar och

288 flickor. Av Tab. 7 framgår, att de enskilda läroanstalterna sammantagna

mottogo ungefär lika många elever från Bromma som de statliga och

kommunala, de förra i allt 382, de senare 369.

Härtill må fogas följande specifikation av de i Bromma boende elevernas

fördelning på olika skolstadier.

I Bromma boende elever å gymnasiestadiet vid Stockholms allmänna och

enskilda läroverk höstterminen 1929 utgjorde sammanlagt 95, varav 68 gossar

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

och 27 flickor. Av gossarna besökte 5 Kungsholmsgymnasiet, 53 eller huvuddelen

övriga statsläroverk samt återstående 10 elever enskilda gymnasier.

Vad flickorna angår, undervisades 23, d. v. s. största delen, i de enskilda

gymnasierna samt övriga 4 vid statsläroverket för flickor. Att Kungsholmsgymnasiet

ej hittills mottagit flera elever från Bromma än vad nu är fallet,

torde väl få tillskrivas den korta tid, som förflutit från detta gymnasiums

tillkomst. Gymnasiet är för övrigt ännu icke fullständigt. Eleverna ha

uppenbarligen föredragit att stanna kvar i de äldre läroverk, i vilka de en

gång börjat. Det ojämförligt övervägande antalet gymnasieelever (gossar

eller flickor), boende i Bromma, undervisas sålunda i läroverk, som äro från

Bromma rätt avlägset belägna.

En översikt av de undervisningsanstalter, där de i Bromma boende eleverna

å realstadiet undervisas, lämnas i följande tablå.

Antal i Bromma boende elever undervisade å realstadiet höstterminen 1929.

Läroanstalter

Absoluta

tal

Relativa tal, %

Högre allmänna läroverket

Gossar

Flickor

•

Summa

Gossar

Flickor

Summa

å Kungsholmen......

138

—

138

49,3

—

21.0

Övriga statliga läroanstalter

Norra kommunala mellan-

65

9

74

23,2

2,4

11,3

skolans avdelning i Alvik

Norra kommunala mellan- skolans avdelning å

37

49

86

13,2

13,0

13,t

Kungsholmen .......

Enskilda läroanstalter i

5

4

9

1,8

l,i

1,4

Bromma...........

Enskilda läroanstalter å

1

66

67

0,4

17,6

10,2

Kungsholmen.......

Enskilda läroanstalter i sta-

13

131

144

4,6

34,8

22,0

den i övrigt.........

21

117

138

7,5

31,i

21,o

Summa 280 376 656 100,o 100,o 100,o

Amri. De i tablån anförda siffrorna äro ej alldeles fullständiga.

Av tablån framgår, att 656 i Bromma boende elever, därav 280 gossar

och 376 flickor, höstterminen 1929 undervisades i realskolor och därmed

jämförliga undervisningsanstalter i Stockholm. Vad gossarna beträffar,

framträder tydligt Kungsholmsläroverkets dominerande betydelse för undervisningen

å realstadiet för i Bromma boende elever. Praktiskt taget hälften

av samtliga manliga elever å realstadiet från Bromma inhämta där sin undervisning.

Vad flickorna angår, undervisas icke fullt Vs i den i Bromma belägna

avdelningen av den norra kommunala mellanskolan samt i en privat

samskola i Äppelviken (Äppelvikens samskola). Något över 1/s erhöll undervisning

i enskilda läroverk på Kungsholmen.

I skolor i den inre staden, belägna på större avstånd från Bromma, d. v. s.

i annan stadsdel än Kungsholmen, undervisades i realiteten cirka V3 såväl

av gossarna som av flickorna på realstadiet.

Sammanfattning. Av ovanstående framgår, att redan för närvarande ett

betydande antal barn i Bromma erhålla sin högre skolundervisning i relativt

avlägset belägna läroanstalter i den inre staden. Detta gäller såväl

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

realstadiet som gymnasiestadiet. Ett lokalt behov av en till Bromma förlagd

läroanstalt för högre skolundervisning kan därför anses föreligga (även

örn det fullständiga utbyggandet av Kungsholmsgymnasiet skulle kunna i

viss mån bättre än hittills tillgodose hithörande undervisning i Bromma).

Detta lokala behov torde med tiden bliva allt mer utpräglat, dels emedan

Bromma är statt i livlig utveckling, dels emedan, såsom känt är, barnrikare

familjer eller yngre nybildade familjer söka sig ut till trädgårdsstäderna.

Den åtgärd för tillgodoseendet av detta undervisningsbehov, som närmast

avsetts av motionären, torde väl —- ehuru det icke bestämt uttalats i motionen

— i första hand vara inrättandet av ett högre allmänt statsläroverk

för gossar i Bromma. Aven andra alternativa åtgärder i motionens syfte

kunna givetvis tänkas, men kontoret skall i det följande allenast uppehålla

sig vid det nämnda alternativet.

Huruvida den utvidgning av Stockholms skolorganisation, som inrättandet

av ett nytt högre allmänt statsläroverk skulle innebära, är — förutom av

nuvarande eller blivande lokala undervisningsbehov — motiverad även av

det föreliggande undervisningsbehovet i staden i dess helhet, är en fråga,

som bottnar dels i den demografiska och ekonomiska utvecklingen m. m.,

dels i skolorganisatoriska förhållanden, dels slutligen i allmänna skolpolitiska

synpunkter. Härtill komma givetvis stadsfinansiella hänsyn.

Vad den demografiska utvecklingen på längre sikt beträffar, må här framhållas,

att nativitetsnedgången och den därav framkallade nedgångstendensen

i barnantalet för staden i dess helhet i och för sig äro ägnade att framkalla

betänkligheter mot ett vidgande av den bestående skolorganisationens

ram.

Å andra sidan finnas, som kontoret i det föregående framhållit, åtskilliga

huvudsakligen i den ekonomiska utvecklingen bottnande faktorer av motverkande

art. Sådana äro bland annat vissa samhällsgruppers välståndsökning

och eventuellt ökad värdesättning hos befolkningen av högre undervisning.

Dessa sistnämnda faktorer kunna, även vid minskat totalt barnantal,

öka antalet elever på det högre skolstadiet. En annan motverkande

faktor är den starka inflyttningen till Stockholm.

Härtill komma även vissa skolorganisatoriska förhållanden, som verka i

samma riktning. Bland annat äro härvid av betydelse åtgärder, som vidtagits

eller vidtagas för att underlätta övergången från folkskolan till realskolan

och sedan till gymnasiet.

I detta sammanhang kan erinras därom, att den av stadskollegiet år 1928

tillsatta gymnasiekommittén i sitt första betänkande (jfr uti. 1929, nr 3) framhöll,

att det fanns föga anledning antaga, att tillströmningen till realskolan

i framtiden skulle komma att minskas. Kommittén förutsatte därför, att

krav på utvidgning av realskolan skulle kunna komma att inställa sig. I

fråga om gymnasieorganisationen höll kommittén för troligt, att denna organisation,

vad gossarna angår, skulle komma att visa sig alltför vid.

Den allmänna skolpolitiska uppfattningen örn de olika skolformernas ändamålsenlighet

är — frånsett finansiella synpunkter — givetvis ytterst avgörande

för frågan, huruvida och i vad mån staden bör ytterligare söka utbygga

den högre undervisningen genom att söka få till stånd ett nytt högre

allmänt statsläroverk (för vilket staden i sådant fall skulle få byggnadsskyldighet).

De skolpolitiska sjmpunkterna falla givetvis utom ramen för detta utlå
Bihang

lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 1S7 höft. (Nr 221.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

Stockholms

stads gymnasiekommitté

den 24

febr. 1931.

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

tande. Men några konsekvensfrågor, hänförande sig till den här behandlade,

av motionären i första hand avsedda lösningen, torde böra här beröras.

Om man skulle vilja tillgodose det i Bromma otvivelaktigt föreliggande

lokala behovet av högre skolundervisning genom ett högre allmänt statsläroverk,

kan detta ske på skilda sätt. Antingen kan ett helt nytt sådant

läroverk skapas, eller ock kan ett läroverk från den inre staden flyttas till

Bromma.

Det första alternativet innefattar ett väsentligt vidgande av den befintliga

skolorganisationen och föranleder, som antytts, ur vissa synpunkter en del

betänkligheter.

Beträffande det andra alternativet erbjuder sig emellertid en möjlighet,

som kontoret anser sig böra här antyda. Kontoret får i detta hänseende

erinra om, att den ovannämnda gymnasiekommittén vid behandlingen av

frågan om stadens övertagande av byggnadsskyldigheten för nya elementarskolan

uttalat, att det borde tagas i övervägande, »örn icke den enda lösningen

av nämnda skolas odisputabla lokalsvårigheter vore att bygga ett

nytt läroverkshus på helt ny tomt». I sådant fall borde måhända tagas

under omprövning, huruvida icke en förflyttning av nya elementarskolan

till Bromma vore en framkomlig och till äventyrs ur en del synpunkter

icke olämplig väg för att lösa den av motionären väckta frågan örn tillgodoseendet

av den högre skolundervisningen i Bromma.

Med avseende på konsekvenserna av en sådan förflyttning av nya elementarskolan

till Bromma anföres följande.

Genom en sådan åtgärd skulle givetvis ett stort antal vakanser uppstå

efter Brommaeleverna i läroverken i den inre staden (jfr Tab. 7, kol. 4).

Det erinras örn de förut lämnade uppgifterna, att år 1929 undervisades i

den inre staden 310 i Bromma boende gossar på real- och gymnasiestadiet

i skilda skolor, statliga, kommunala eller enskilda. De häremot svarande

eventuella vakanserna kunde bland annat komma till godo de i den inre

staden boende gossarna, som nu undervisas i nya elementarskolan, och som

genom denna skolas eventuella förflyttning skulle få minskad tillgång på

läroverksplatser i den inre staden.1)

Såsom slutord till detta utlåtande må här till sist anföras: Bland de ut
vägar,

som föreligga för tillgodoseende av motionens syfte, synes, med hänsyn

till de i den ovan gjorda utredningen belysta skilda förhållandena, bland

annat det dokumenterade lokala behovet av högre undervisning i Bromma,

en förflyttning till Bromma av nya elementarskolan vara en åtgärd, som

torde vara förtjänt att tagas i närmare övervägande.

Sedan Stockholms stads gymnasiekommitté beretts tillfälle att yttra sig

i ärendet, har kommittén i skrivelse den 24 februari 1931 hemställt, att

stadsfullmäktige måtte hos Kungl. Maj:t göra framställning om upprättande

av ett högre allmänt läroverk för gossar och flickor i Bromma. Till

stöd för denna hemställan har kommittén, med hänvisning till den av statistiska

kontoret verkställda utredningen, anfört följande.

Statistiska kontorets utredning visar enligt kommitténs uppfattning, att det

lokala behovet av ett läroverk, avsett särskilt för elever från Bromma träd
-

r) Angående antalet elever i nya elementarskolan samt dessas hemort och bostad i

Stockholm, se Tab. 8.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Majlis proposition Nr 221,

Tab. 8. Översikt av antalet elever vid nya elementarskolan fördelade efter

hemort och hostad, höstterminen 1929.

Elever med hemort i Stockholm

boende å (i)

Elever med hemort

utom Stockholm

boende & (i)

Samt-

liga

elever

Norrmalm

Södermalm

Östermalm

Kungshol-

men

Staden

inom

broarna

Brännkyrka

Bromma

Summa j

Norra för-

städerna

Södra för-

städerna i

Övriga

Sverige

Summa

Realstadiet .

107

6

92

32

i

_

12

250

27

2

—

29

279

Gymnasie-

stadiet . .

74

2

49

16

—

i

10

152

12

4

—

16

168

Summa

181

8

lil

48

i

i

22

402

| 39

6

—

45

447

gårdsstäder, är påtagligt. Kommittén skulle kunna inskränka sig till att

hänvisa till denna utrednings resultat såsom tillräckligt motiverande på denna

punkt, men har dock velat utöver vad kontoret anfört meddela några synpunkter,

som ytterligare styrka den uppfattning, varåt kontoret givit uttryck.

De sifferuppgifter, som kommittén i det följande stöder sig på, äro samtliga

hämtade ur kontorets utredning.

Folkmängden i Bromma har under sist redovisade period, 1 januari 1921

—1 januari 1930, ökat från 9,940 till 22,922 personer och dess procentuella

andel i Stockholms hela folkmängd har vuxit från 2,4 procent till 4,7 procent

(Tab. 6). Även under föregående redovisade perioder har såväl folkmängden

i Bromma som dess procentdel i hela stadens folkmängd befunnit sig i jämn

stegring. Det finnes ingen anledning förutsätta annat, än att denna utveckling

under avsevärd tid framåt skall fortsätta. Det behov av högre skolundervisning

för ungdomen i Bromma, vilket redan nu föreligger, kommer

därför att med all sannolikhet i framtiden än ytterligare accentueras.

I Stockholms statliga, kommunala och enskilda realskolor och gymnasier

undervisades höstterminen 1929 inalles 751 elever med hem i Bromma

(statistiska kontorets Tab. 7). Denna siffra, som på grund av vissa redovisningsskäl

sannolikt är något för låg, innebär, att av Bromma befolkning vid

samma tidpunkt, 22,922 personer, 3,3 procent undervisades i högre skolor.

Motsvarande procenttal för Stockholms övriga delar var 3,o1. En jämförelse

mellan dessa båda procenttal visar, att lärjungefrekvensen från Bromma är

något starkare än från andra stadsdelar. Procenttalen bestyrka jämväl det

kända förhållandet, att till Bromma överflyttat särskilt familjer med barn i

skolåldern och tillika med förmåga och vilja att låta barnen deltaga i högre

skolors undervisning. Samma förhållanden indicera även följande procenttal.

Medan Bromma befolkning utgör 4,7 procent av Stockholms hela folkmängd,

utgör elevantalet från Bromma 5,2 procent av hela elevantalet i Stockholms

läroverk av olika slag. Nu anförda siffror påvisa, att ordnandet av läroverksundervisning

i Bromma är motiverat.

Övergår man härefter att granska de absoluta talen för lärjungefrekvensen

från Bromma, finner man bland annat följande. Av de 751 Brommaelever, *)

*) Beträffande denna siffra må för övrigt observeras, att ett icke oväsentligt antal barn,

hemmahörande utom Stockholm, undervisas i högre skolor i den inre staden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. May.ts proposition Nr 221.

som höstterminen 1929 undervisades i realskolor och gymnasier, tillhörde

656 realskolan och 95 gymnasiet. Lärjungefrekvensen i realskolan är anmärkningsvärt

stark. I förhållande till Bromma folkmängd vid 1930 års

början utgöra nämligen eleverna å realskolstadiet 2,9 procent, medan i

övriga stadsdelar motsvarande procenttal är 2,5. Påfallande är vidare den

starka övervikten för realskolan över gymnasiet. Gymnasiets elevantal utgjorde

12,6 procent av hela elevantalet, under det att för Stockholm i dess

helhet motsvarande procenttal var 17,4. Man skulle härav möjligen vilja

draga den slutsatsen, att behovet av gymnasium i Bromma icke är lika påtagligt

som behovet av realskola. En sådan slutsats torde emellertid vara

förhastad. Den starka övervikten för realskolan beror givetvis därpå, att

det i stor utsträckning varit unga familjer, som bosatt sig i Bromma trädgårdsstäder,

varför barnen i allmänhet ännu icke hunnit upp i gymnasieåldern.

I den mån så blir förhållandet, kommer naturligtvis även å gymnasiet

lärjungefrekvensen från Bromma att bli normal. Den starka tillströmningen

till realskolstadiet gör det till och med troligt, att lärjungefrekvensen

å gymnasiet för framtiden i denna stadsdel skall bli något starkare än

för staden i dess helhet. Farhågor för en svag lärjungefrekvens å ett gymnasium,

förlagt till Bromma, synas enligt kommitténs mening icke vara

motiverade. För att en fullt tillfredsställande lösning av läroverksfrågan i

Bromma skall vinnas synes därför ett högre allmänt läroverk, d. v. s. ett

läroverk med såväl realskola som gymnasium, där böra inrättas. En utbyggnad

av kommunala mellanskolan i Alvik med parallellavdelningar skulle

därför icke giva en slutgiltig lösning av frågan örn högre skolundervisning

Bromma trädgårdsstäder.

Av det sammanlagda elevantalet från Bromma, 751 elever, undervisades

274 i statliga läroanstalter (Tab. 7). Det största antalet Brommaelever eller

143 åtnjöto undervisning i det närmast liggande läroverket, högre allmänna

läroverket å Kungsholmen. De 131 återstående Brommaeleverna voro fördelade

på samtliga övriga statsläroverk i den inre staden. Detta förhållande,

som ur lokal synpunkt är ägnat att förvåna, beror tydligen i regeln därpå,

att eleverna tillhört ett visst läroverk redan vid familjens utflyttning till

Bromma och föredragit att stanna kvar vid sitt gamla läroverk hellre än

att flytta till ett närmare beläget. Det är att förutsätta, att samma synpunkter

till en del skola göra sig gällande beträffande val av läroverk, om

och när ett läroverk kommit till stånd i Bromma. En omedelbar överflyttning

av samtliga Brommaelever från nuvarande Stockholmsläroverken till

ett läroverk, förlagt i Bromma, är därför med all sannolikhet ej att vänta

och vore ej heller praktiskt möjlig.

Inledningsvis har kommittén framhållit, att den anslutit sig till statistiska

kontorets uppfattning därom, att behovet av ett läroverk i Bromma är påtagligt.

Kommittén anser sig här hava påvisat ytterligare några förhållanden,

som stödja denna uppfattning. Kommittén vill även framhålla, att utvecklingen

inom trädgårdsstäderna i Bromma möjliggjorts genom stadens

aktiva medverkan, och att staden städse visat sig behjärta den i trädgårdsstäderna

växande befolkningens behov av skolor. Sålunda hava folkskolor

där inrättats, en linje av norra kommunala mellanskolan har förlagts till

Alvik, och stadens accepterande av gymnasiet vid läroverket å Kungsholmen

betingades starkt av hänsynen till blivande elever från Bromma. I vad dessa

stadens åtgärder avse den högre skolundervisningen få de dock numera, då

befolkningssiffran i Bromma vuxit till den storlek den nu har och kan för
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

väntas ytterligare starkt tillväxa, anses såsom icke tillräckliga. Därjämte

torde böra påpekas, att genom exploateringen av Kristinebergsområdet, som

fullt utbyggt beräknas rymma en befolkning av 25,000 personer, en starkare

lärjungefrekvens vid högre allmänna läroverket å Kungsholmen uppstår.

Detta läroverk bör därför för framtiden betraktas huvudsakligen såsom ett

läroverk för Kungsholmen med Kristineberg och torde icke kunna komma

att upptaga elever från Bromma i den utsträckning, som tidigare förutsatts.

Ett utbyggande av stadens skolorganisation i Bromma med ett läroverk bör

därför betraktas såsom ett av nya förhållanden betingat fullföljande av stadens

omvårdnad örn trädgårdsstäderna.

I sitt utlåtande har statistiska kontoret framhållit, att nativitetsnedgången

och den därav framkallade nedgångstendensen i barnantalet för staden i dess

helhet i och för sig äro ägnade att framkalla betänkligheter mot ett vidgande

av den bestående skolorganisationens ram. Häri kan kommittén för

sin del instämma. Dessa betänkligheter torde dock icke ha betydelse beträffande

kommitténs hemställan örn förläggande av ett läroverk i Bromma.

Frågan örn ett läroverk i denna del av staden har nämligen icke uppkommit

som ett krav på vidgande av läroverksorganisationens omfattning utan

är fastmera en fråga om ändamålsenlig förläggning av läroverken ur rent

lokal synpunkt.

Till belysande av denna förläggningsfråga anser sig kommittén böra

framhålla följande. Inom stadens centrala delar har under de senaste decennierna

folkmängden till följd av city bildningen gått starkt tillbaka, en

utveckling, som uppenbarligen torde bliva alltmer accentuerad. Folkmängden

återigen i stadens perifera delar har starkt ökats, dels till följd av befolkningens

utflyttning från de centrala delarna, dels ock till följd av direkt

nyinflyttning till stadens yttre delar. Särskilt har stadens starka utveckling

gått i västlig riktning och icke minst mot Bromma.

Detta har medfört, att de allmänna läroverkens lokala placering, som

baserar sig på äldre tiders befolkningsfördelning inom staden, blivit mindre

ändamålsenlig. Olägenheterna härav hava på sistone blivit starkt utpräglade,

särskilt genom stadens ovanberörda kraftiga utveckling västerut, innefattande

icke blott en avsevärd befolkningsökning i dessa delar av staden utan även

lokalisering därstädes av en befolkning, bestående företrädesvis av barnrika

familjer.

Enligt kommitténs uppfattning synes en anpassning av de allmänna läroverkens

förläggning med hänsyn till befolkningsförskjutningarna inom staden

böra äga rum. Det är som ett led i denna nödvändiga anpassning, som

kommittén hemställer örn förläggande av ett läroverk till Bromma.

De betänkligheter mot ett vidgande av den bestående skolorganisationens

ram, som ett Brommaläroverk kan framkalla och som kommittén ovan berört,

synas kommittén snarast böra föranleda, att det spörsmålet upptages,

huruvida något av läroverken i stadens centrala delar — där folkmängden

och alldeles särskilt barnantalet går tillbaka — bör förflyttas eller nedläggas.

Stadskollegiet har redan tidigare i sitt yttrande (uti. 3/1929) angående

inrättande av ett nytt högre allmänt läroverk å Kungsholmen berört denna

fråga i den form, att spörsmålet om nya elementarskolans nedläggande eller

förflyttning framfördes.

Denna fråga får i samband med det här föreliggande förslaget om ett

Brommaläroverk en aktualisering. Elevantalet har vid nya elementarskolan

under de senare åren avsevärt nedgått. Om ock vissa skolorganisatoriska

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

åtgärder kunna anföras som förklaring till denna kraftiga nedgång, torde

den dock även vara framkallad av skolans läge i ett område, som under

de senare åren undergått en utpräglad citybildning.

Aven bristfälligheten i denna skolas lokala utrustning torde tala för att

frågan om förflyttning eller ett eventuellt nedläggande av ett läroverk inom

stadens centrala delar bör i första rummet gälla nya elementarskolan.

Då byggnadskyldigheten för denna skola icke åligger staden utan staten

och skolan såsom provskola och lyceum delvis har en annan karaktär än

de andra läroverken i huvudstaden, så har kommittén icke ansett sig varken

kunna eller böra göra en framställning örn skolans förflyttning men

har likväl icke kunnat underlåta att i detta sammanhang beröra denna

fråga.

Det har visserligen, med hänsyn till vad ovan sagts, stått klart för kommittén

att en förflyttning eller avveckling av nya elementarskolan förr eller

senare kommer att ske, men tidpunkten för en dylik åtgärd är svårare att

nu beräkna.

Den blivande exploateringen av Ladugårdsgärde kommer otvivelaktigt att

medföra en belastning av läroverken i den inre staden. Härför torde med

all sannolikhet krävas åtminstone en realskola, närmast avsedd för de östra

stadsdelarna. Dessa nya krav synas ej kunna tillfredsställas vid ett bibehållande

av nya elementarskolan på dess nuvarande plats. Förhållandet torde

emellertid, särskilt med hänsyn till att redan nu ett betydande antal av nya

elementarskolans elever äro bosatta å Östermalm, komma att inverka på

frågan örn tidpunkten för denna skolas eventuella nedläggande.

Ytterligare ett moment, som icke saknar betydelse i detta sammanhang,

torde här förtjäna anföras. På grund av den relativt starka födelsefrekvensen

i Stockholm åren 1920 och 1921 kommer sannolikt, såsom statistiska

kontoret framhåller, ett starkt örn ock temporärt ökat tillopp av elever till

de allmänna läroverken att inställa sig åren 1931 och 1932, ett förhållande,

som sannolikt sedermera under en följd av år torde göra sig märkbart i

form av ett ökat antal elever på real- och gymnasiestadiet. Ett närmare

överblickande av dessa förhållanden — vilket för närvarande icke låter sig

göra — är uppenbarligen av betydelse för ett definitivt ställningstagande

till den lämpliga tidpunkten för eventuella åtgärder beträffande nya elementarskolan.

I detta sammanhang torde även böra påpekas, att på grund av övergångsanordningarna

vid skolreformens genomförande möjligheterna till inträde i

realskolan under de tre sista åren varit vidgade. Då från och med höstterminen

1931 sådan utökning av begynnelseplatserna i realskolan icke mera

förefinnes, försvåras givetvis tillträdet till densamma, och i jämförelse med

vad som varit fallet under de sista åren torde då ett större antal godkända

inträdessökande komma att förvägras plats i första klasserna, därest dessa

avdelningar ej utökats till antalet. Även detta förhållande synes kommittén

böra tagas i beaktande i samband med frågan om nya elementarskolan.

Beträffande organisationen av det föreslagna läroverket i Bromma får

kommittén anföra följande. Antalet elever från Bromma i högre skolor fördelar

sig ungefär jämnt på gossar och flickor (höstterminen 1929 348 gossar

och 403 flickor). För enbart statsläroverkens vidkommande blir förhållandet

ett annat (261 gossar och 13 flickor), men detta beror givetvis därpå, att

platser endast en kort tid varit tillgängliga för flickor i statens läroverk.

Med hänsyn emellertid till ovan anförda siffror för samtliga elever från

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

Bromma bör ett läroverk för Bromma ungdom lämpligen organiseras som

samläroverk. Det bör omfatta realskola, minst tvåparallellig, samt latin- och

realgymnasium.

Beträffande tidpunkten för läroverkets upprättande anser kommittén, att

en första årsklass av såväl realskolan som gymnasiet bör komma till stånd

redan höstterminen 1932. Då en särskild byggnad för läroverket till denna

tidpunkt icke kan vara uppförd, måste läroverket under första, eventuellt

andra året inrymmas i provisoriska lokaler.

För övriga läroverk inom staden — utom nya elementarskolan har

staden åtagit sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte

inredning och möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor.

Givetvis bör staden förklara sig villig ikläda sig samma förpliktelser för

Brommaläroverket som för övriga läroverk inom staden.

I yttrande den 27 november 1931 har folkskoledirektionen livligt tillstyrkt

gymnasiekommitténs hemställan samt till stöd härför anfört i huvudsak

följande.

Den av statistiska kontoret och gyinnasiekommittén i ärendet verkställda

utredningen synes folkskoledirektionen klart ådagalägga, att trängande behov

föreligger av ett högre allmänt läroverk i Bromma. I detta avseende vill

direktionen för egen del särskilt framhålla, att antalet gossar och flickor

från Bromma, som besöka högre skolor i den inre egentliga staden, redan

nu är tillräckligt stort för att fylla ett läroverk. Härtill kommer, att den

alltjämt fortgående inflyttningen till Bromma i förening med den omständigheten,

att särskilt barnrika familjer söka sig bostad där, bestämt talar

för att elevantalet i ett blivande högre läroverk i Bromma kommer att snabbt

växa och redan vid läroverkets tillkomst torde komma att vida överstiga

det antal Brommabarn, som för närvarande åtnjuter undervisning vid högre

skolor. Särskilt torde denna utveckling komma att göra sig gällande i fråga

örn gymnasiet, sedan de för närvarande talrika yngre årgångarna kommit

upp i gymnasieåldern.

I fråga örn organisationen anser folkskoledirektionen lika med gymnasiekommittén

självfallet, att läroverket bör anordnas såsom samskola. Med

hänsyn till det påräknade stora elevantalet anser direktionen vidare nödvändigt,

att läroverket redan från början organiseras med minst två linjer såväl

å realskolstadiet som i gymnasiet.

Med hänvisning till det sålunda anförda hemställde stadskollegiet i likhet

med gyinnasiekommittén och folkskoledirektionen att stadsfullmäktige måtte

hos Kungl. Majit göra framställning örn upprättande i Bromma av ett högre

allmänt läroverk för gossar och flickor.

T enlighet med denna stadskollegiets hemställan hava stadsfullmäktige enligt

beslut den 25 januari 1932 hos Kungl. Majit gjort framställning örn

upprättande i Bromma av ett högre allmänt läroverk för gossar och flickor.

På grund av remiss har skolöverstyrelsen den 29 februari 1932 avgivit

utlåtande i ärendet och därvid anfört följande.

Folkskoledirektionen

den 27 nov.

1931.

Stadsfull
mäktige.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Skolöverstyrelsen

20/-2 1932.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

Överstyrelsen vill i första hand hänvisa till de av Stockholms stads statistiska

kontor och den s. k. gymnasiekommittén gjorda utredningarna, vilka,

ehuru de endast sträcka sig till utgången av år 1929, särskilt beträffande

befolkningsförhållandena torde ge erforderlig ledning för ett bedömande av

den föreliggande frågan. För egen del vill överstyrelsen närmast på vissa

punkter komplettera de gjorda undersökningarna beträffande behovet av ett

högre allmänt läroverk i Bromma, särskilt sådant detta för närvarande

framträder i lärjungetillströmningen till läroverken i Stockholm samt beträffande

det föreslagna läroverkets organisation och statsverkets kostnader

för dess upprättande.

Då det till en början gäller att bedöma frågan, i vad mån behov kan

anses föreligga av ett till Bromma förlagt allmänt läroverk, synes först och

främst böra beaktas den mycket snabba och starka befolkningsökning, som

under det sista decenniet kännetecknat samhället. I genomsnitt har folkmängden

stigit med icke mindre än två ä tre tusen personer årligen. Från

att den 1 januari 1921 hava utgjort allenast 9,940 hade befolkningen den

1 januari 1930 ökats till 22,922 personer och utgjorde vid senaste årsskiftet

27,040. Bromma församlings folkmängd är alltså lika stor som de större

svenska läroverkssamhällenas, och överstyrelsen vill till jämförelse nämna

Uppsala med 28,897, Linköping med 29,845 och Västerås med 30,378 invånare.

Det finnes all anledning antaga, att denna ökning under de närmaste

åren kommer att fortfara, då utflyttningen av familjer från det inre

Stockholm^ till Bromma alltjämt pågår i oförminskad omfattning och då

stora områden inom samhället — Nockeby, Stora Ängby, Stora Mossen,

Timmermansordens område vid Nocket^bro m. fl. — äro avsedda att ytterligare

och inom en nära framtid tagas i anspråk för bebyggelse. Härvid

förtjänar även att märkas, vad som redan av statistiska kontoret och gymnasiekommittén

blivit framhållet, att det framförallt är barnrika familjer,

som med tanke på de hygieniska fördelar, vilka därigenom kunna beredas

de uppväxande barnen, söka sig ut till trädgårdsstäderna med deras enfamiljshus

som vanligaste bostadsform och deras större möjligheter till friluftsvistelse.

Det är i allmänhet också familjer i sådan ekonomisk ställning,

att de kunna förväntas i jämförelsevis stor utsträckning önska förskaffa

sina barn högre utbildning och därvid bereda dem tillfälle att avlägga realeller

studentexamen. Detta framgår även av det av gymnasiekommittén påpekade

förhållandet, att medan Bromma befolkning år 1929 utgjorde 4,7 procent

av Stockholms hela folkmängd, antalet elever från Bromma vid läroverk

av olika slag under höstterminen samma år utgjorde 5,2 procent av elevantalet

. i Stockholms samtliga läroverk. Sedan dess har procenten säkerligen

stigit ytterligare. Det synes under sådana förhållanden i hög grad

önskvärt, att, därest antalet i Bromma boende barn, som önska högre undervisning,

är tillräckligt stort för att motivera särskild sådan undervisning,

möjligheter härför beredas inom själva samhället, så att barnen icke behöva

underkasta sig de nuvarande långa och tröttande resorna och andra därmed

förknippade olägenheter, varigenom de avsedda hygieniska fördelarna

av en utflyttning till trädgårdsstäderna gå mer eller mindre fullständigt

förlorade.

Överstyrelsen har företagit en undersökning av det antal i Bromma boende

barn, som innevarande läsår åtnjuta undervisning å olika stadier i högre

läroanstalter i själva Stockholm. Det har framgått av denna undersökning,

att i de nio statliga läroverken i Stockholm, med deras sammanlagda

lärjungantal av 5,482 (höstterminen 1931) 370, utgörande 6,75 pro
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

cent av samtliga, äro hemmahörande i Bromma. Samtidigt finnas i gymnasiet

av högre goss- och samskolor och högre flickskolor i Stockholm 46

och å realskolstadiet av enskilda läroverk, inklusive högre lärarinneseminariets

realskola 601) lärjungar av ifrågavarande kategori, tillsammans med de

statliga läroverkens sålunda 476 lärjungar, därav 70 flickor. Detta motsvarar

i stort sett lärjungesiffran i något av de större landsortsläroverken. På

flickskolestadiet i enskilda läroverk i Stockholm finner man sammanlagt

259 flickor, som ha sina hem i Bromma. De anförda siffrorna visa även,

huru hastigt behovet av ett särskilt läroverk för Bromma ökas, då enligt

de av statistiska kontoret anförda uppgifterna höstterminen 1929 598 elever

från Bromma, därav 310 gossar och 288 flickor undervisades i allmänna

eller enskilda läroverk i den inre staden, medan sagda totalantal innevarande

läsår utgör (476 + 259 =) 735, därav 406 gossar och 329 flickor.8) Att antalet

flickor ökats i mindre omfattning än antalet gossar torde sammanhänga

med det förhållandet, att en enskild flickskola i Äppelviken under

tiden hunnit utbildas till att omfatta ett större antal klasser, varför lärjungantalet

i denna skola under den åsyftade tiden ökats från 66 till 91.

I ovanstående översikt över det antal barn från Bromma, som för närvarande

söker utbildning i högre läroanstalter, har överstyrelsen icke medtagit

den hithörande i norra kommunala mellanskolan gående lärjungegruppen,

vilken innevarande år utgör 133, därav lil placerade i skolans filial

i Alvik. Ett motsvarande antal lärjungar torde nämligen kunna beräknas

komma att fortfarande söka sig in i den för dem välbelägna och ekonomiskt

fördelaktigare kommunala mellanskolan, även örn enstaka av de lärjungar,

som för närvarande tillhöra denna skola, skulle ha föredragit ett

för dem ännu mera välbeläget statligt läroverk i Bromma. Endast i den

mån till inträde i den kommunala mellanskolan godkända barn från Bromma

bliva avvisade på grund av platsbrist, synes man därför lämpligen böra i

detta sammanhang taga hänsyn jämväl till denna lärjungegrupp. Under

de båda sista åren har det nämligen inträffat, att vissa sålunda till inträde

godkända barn blivit avvisade, nämligen år 1930 9 och år 1931 18 lärjungar,

och det synes icke uteslutet, att åtminstone några bland dem skulle

ha sökt och vunnit inträde vid ett statligt läroverk, därest ett sådant funnits

i Bromma.

Av de ovan nämnda 370 i Bromma boende eleverna vid statens läroverk

i Stockholm kommer den största kontingenten eller 224 på högre allmänna

läroverket å Kungsholmen. En närmare granskning av ifrågavarande lärjungars

fördelning på olika stadier ådagalägger bland annat, att första och

andra klasserna av den femåriga realskolan uppvisa vardera 44 hithörande

lärjungar. I de båda senast tillkomna årsgrupperna finnas alltså vid ett

enda läroverk avsevärt fler lärjungar från Bromma än som kunna placeras

i en klassavdelning. Sammanräknas siffrorna för samtliga statsläroverk

med hopslagning av de klasser, som representera samma årsklass, t. ex.

34, 45 och 56, erhålles för realskolstadiets olika klasser följande siffror:

klass l5:.......................60 lärjungar

» 2r> (3°, l4):.................. 75

» 35 (4°, 24):.................. 60

» 4'' (5°, 3’j:..................56

» 6:.......................25 »

r) Av dessa torde dock måhända ett 10-tal snarare böra föras till flickskolekategorien.

2) I statistiska kontorets siffra — i motsats mot den av överstyrelsen anförda — torde

dessutom ingå elever i skolor, som icke stå under skolöverstyrelsens inseende.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

Enbart de i statsläroverken i Stockholm gående lärjungarna från Bromma

utgöra alltså ett tillräckligt stort antal för att ungefär fylla två avdelningar

i en femårig realskolas fyra lägsta klasser och en avdelning i högsta klassen.

Överstyrelsen finner det anförda siffermaterialet hava ådagalagt, att ett

omedelbart behov av möjligheter till realskolutbildning inom Bromma samhälle

föreligger. Men samma material visar enligt överstyrelsens uppfattning

med bestämdhet, att behov av gymnasium likaledes föreligger. Till

det fyraåriga gymnasiet sker övergång från näst högsta klassen av (den fyraeller

femåriga) realskolan, och då denna klass redan vid de nuvarande allmänna

läroverken i Stockholm uppvisar ett hithörande lärjungantal av 56,

synes ingen tvekan behöva råda, att första ringen av ett gymnasium i

Bromma redan nästkommande läsår skall bliva väl besatt. Men i fråga örn

gymnasiet måste dessutom hänsyn tagas dels till norra kommunala mellanskolan,

vars Alviksavdelning i klass 34 utgör 25 och i klass 44 21 lärjungar,

dels sannolikt också till nuvarande högre folkskolan i Spånga vars ombildning

till kommunal mellanskola överstyrelsen tillstyrkt i yttrande den 7

sistlidne januari. Huruvida behovet närmast kan anses peka på ett fyraårigt

eller treårigt gymnasium, är därvid en annan fråga, till vilken överstyrelsen

nedan återkommer i annat sammanhang.

Det är emellertid icke blott med hänsyn till förhållandena för den i Bromma

hemmahörande ungdomen, som nya och bättre möjligheter till förvärvande

av läroverksutbildning äro av behovet påkallade. Jämväl med hänsyn till

förhållandena vid huvudstadens övriga läroverk och särskilt vid det läroverk,

där flertalet av ifrågavarande barn för närvarande erhåller skolundervisning,

kommer ett behov av avlastning att göra sig gällande i undan för

undan ökad utsträckning. Lärjungeområdet för högre allmänna läroverket

å Kungsholmen har nämligen under sista året erhållit synnerligen starka

befolkningstillskott genom bebyggandet av nya stora kvarter på Kungsholmen,

och när Kristinebergs- och Fredhällsområdena, vilkas bebyggelse redan

påbörjats och fortskridit ganska långt, bliva fullt utbyggda, torde inom

dessa sistnämnda områden ett nytt befolkningstillskott på mellan tjugu och

och trettio tusen personer hava tillförts denna stadsdel. Sedan den s. k.

Västerbron blivit färdigbyggd, uppnås även bekväm förbindelse mellan Södermalm

och Kungsholmen, varvid Kungsholmens läroverk torde bliva det

mest välbelägna för vissa områden av Södermalm. Det vore önskvärt, att

högre allmänna läroverket å Kungsholmen kunde i någon mån betjäna

dessa områden på Södermalm, alldenstund utrymmet i de inom denna sistnämnda

stadsdel belägna läroverken icke blott är till det yttersta utnyttjat

utan även redan visat sig otillräckligt.

Därest en undersökning göres av förhållandena vid läroverken i Stockholm

i dess helhet, visar det sig likaledes, att den år 1927 uppgjorda organisationsplanen

redan blivit sprängd och att den nuvarande läroverksorganisationen

sålunda är för snäv. innevarande läsår hava nämligen upprättats

fem tillfälliga parallellavdelningar av första Massen av den femåriga

reals7colan, och icke desto mindre blevo 84 godkända inträdessökande avvisade

av brist på utrymme. Av gymnasiet hava likaledes upprättats extra avdelningar

till ett antal av två, varvid 32 till inträde å gymnasiet berättigade

lärjungar måste avvisas samt 5, för att erhålla placering, måst välja annan

linje än den önskade. Att någon minskning i tillströmningen nästkommande

läsår skulle inträda, finnes icke för närvarande anledning att antaga;

tvärtom måste för gymnasiets del räknas med en betydande ökning. Där
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

vid visar det sig emellertid, att, enligt vad överstyrelsen inhämtat, det icke

torde bli möjligt, att vad realskolan beträffar med till buds stående lokalutrymmen

upprätta mer än tre möjligen fyra tillfälliga parallellavdelningar

av klass l5, och i fortsättningen är det ovisst, huruvida ens så många kunna

erhålla erforderliga utrymmen, detta beroende därpå, att de tillfälliga parallellavdelningar,

som redan blivit inrättade och nästa år komma att inrättas,

måste utbyggas successivt genom följande klasser. Med den starka

befolkningsväxt, som kännetecknat Stockholm under de senaste åren och

varigenom folkmängden vuxit från 465,000 år 1928 eller det år, då den nya

läroverksorganisationen började tillämpas, till omkring 513,000 vid senaste

årsskiftet, alltså med omkring 50,000 personer, är ju en sådan utveckling

också vad man a priori kunnat vänta. Därtill kommer, att åren 1920 och

1921 uppvisa ett något högre födelsetal än föregående och efterföljande år,

varigenom ökningen i tillströmningen för närvarande måhända blivit särskilt

stark. Dock har det visat sig, såsom också framgår av statistiska kontorets

utredning i föreliggande fråga, att en sänkning i födelsesiffrorna jämförelsevis

obetydligt påverkar tillströmningen till läroverken ■—• varemot den

givetvis i hög grad påverkar lärjungenumerären i folkskolorna — vilket

torde ha sin grund i det förhållandet, att med ett minskat barnantal i de

enskilda familjerna följa bättre ekonomiska förutsättningar att bereda barnen

tillfälle till högre utbildning, varvid man åtminstone försöker möjliggöra

avläggandet av realskolexamen. Då man därjämte tar i betraktande,

att den kvinnliga ungdomen i Stockholm för närvarande har ojämförligt

mindre möjligheter att erhålla utbildning i statliga läroanstalter av läroverkstyp

än i andra samhällen, men att, sedan de förberedande klasserna

vid de enskilda läroverken betydligt kommit att minskas i omfattning, en

stark efterfrågan på platser i de statliga läroverken från den kvinnliga ungdomens

sida kan beräknas komma att göra sig gällande, finner överstyrelsen

det sannolikt, att den starka tillströmningen till läroverk, som för närvarande

råder, kommer att i det stora hela fortfara även under de närmaste

åren.

Vad överstyrelsen här anfört gäller emellertid, såsom redan framhållits,

icke endast realskolan utan jämväl gymnasiet. Överstyrelsen tillåter sig

med avseende på tillströmningen till gymnasiet särskilt meddela, att, enligt

en från rektorerna vid de allmänna läroverken i Stockholm till överstyrelsen

i januari i år inkommen skrivelse, så många lärjungar i näst högsta klassen

av realskolan vid sagda läroverk redan preliminärt tillkännagivit sin

önskan att nästa hösttermin vinna inträde i första ringen av det fyraåriga

gymnasiet (latin- och real-), att, därest inga extra parallellavdelningar bliva

inrättade, omkring 200 lärjungar måste avvisas. Visserligen torde en del

av ifrågavarande lärjungar icke vid läsårets slut vinna flyttning till gymnasiet,

men rektorerna beräkna, att antalet kvarsittare motväges av från de

kommunala mellanskolorna och andra läroanstalter tillströmmande lärjungar,

varför de anse den ifrågavarande siffran väsentligen hållbar. Enligt vad

överstyrelsen inhämtat torde det vid de ifrågavarande läroverken finnas utrymmen

för tre extra gymnasieavdelningar, motsvarande 90 lärjungar, men

därest icke helt nya möjligheter komma till stånd, skulle alltså fortfarande

ett betydande antal få lov att avvisas.

Överstyrelsen finner det sålunda ådagalagt ej mindre, att ett påtagligt

och omedelbart behov föreligger för Brommas vidkommande att erhålla ett

särskilt högre allmänt läroverk än jämväl, att den nuvarande läroverksor
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

ganisationen för Stockholm är i sin helhet i behov av vidgning. Den tanken

har framförts, att samtidigt med upprättande av ett nytt läroverk i

Bromma i stället skulle nedläggas något av läroverken i det inre Stockholm,

närmast nya elementarskolan. Överstyrelsen är icke beredd att för

närvarande taga ståndpunkt till denna fråga, som enligt överstyrelsens uppfattning

och enligt vad ovanstående utredning torde få anses ådagalägga,

icke behöver lösas i nu förevarande sammanhang. Överstyrelsen vill emellertid

erinra om, att frågan örn nya elementarskolan under alla förhållanden

måste i en nära framtid upptagas tili förnyad prövning, alldenstund

läroverkets lokalförhållanden för närvarande äro i hög grad otillfredsställande

och läroverkets nuvarande organisation uppenbarligen icke motsvarar det

föreliggande behovet av utbildningsmöjligheter. Som överstyrelsen nedan

kommer att framhålla, torde behovet av ordinarie lärare vid ett eventuellt

nytt läroverk i Bromma under detta och följande år kunna väsentligen tillgodoses

genom överflyttande av tills vidare vid nya elementarskolan vakanssatta

tjänster från detta sistnämnda läroverk till det nya läroverket, och

skulle frågan om ett nedläggande eller ombildande i någon form av nya

elementarskolan örn något år aktualiseras, underlättas härigenom i viss mån

avgörandet av denna senare fråga.

Överstyrelsen övergår så till frågan om den organisation, som synes böra i

första rummet komma i fråga för ett nytt läroverk i Bromma. Till en

början vill överstyrelsen därvid, i anslutning till Stockholms stadsfullmäktiges

hemställan, framhålla önskvärdheten för att icke säga nödvändigheten

av att den nya läroanstalten erhåller karaktär av samläroverlc. Den kvinnliga

ungdomens utbildning vid statliga läroverk kan, såsom redan framhållits,

icke anses tillräckligt tillgodosedd för Stockholms vidkommande med

ett enda flickläroverk jämte ett samgymnasium, och det synes för den skull

vara ett lämpligt tillfälle att i detta sammanhang jämväl möta det berörda

behovet genom att göra det nya läroverket tillgängligt även för kvinnliga

lärjungar.

Beträffande realskolans organisation synes det föreliggande behovet med

all tydlighet framgå av vad redan blivit anfört och av de siffror, som framgått

ur den av överstyrelsen verkställda utredningen. Denna har nämligen

givit vid handen, att i realskolor av allmänna läroverk i Stockholm befinna

sig lärjungar från Bromma till ett antal, som motsvarar i det närmaste två

fulla avdelningar av den femåriga realskolan. Att tillströmningen kan tänkas

bliva ytterligare ökad i fortsättningen, torde också framgå av det ovan

anförda. Överstyrelsen finner det därför önskvärt, att en femårig realskollinje

med två serier avdelningar inrättas, varvid frågan om dubblering av

avslutningsklassen blir beroende på det sätt, varpå frågan örn gymnasiets

organisation löses. Visserligen kunde man tänka sig, att endast en serie

avdelningar nu upprättades och att ett därutöver förefintligt behov finge

tillgodoses genom upprättande av tillfälliga parallellavdelningar och inom

ramen av det för anställande av extra ordinarie lärare beviljade anslaget.

Men i så fall uppstår bland annat den risken, att någon sådan tillfällig

parallellavdelning av brist på medel tilläventyrs icke låter sig upprättas,

varjämte uppstår en i hög grad olämplig proportion mellan ordinarie och

extra ordinarie lärare. För att säkerställa sig i konkurrensen om platser i

en på antytt sätt begränsad linje skulle de inträdessökande lärjungarna då

måhända också finna nödvändigt att underkasta sig en dyrbar och tröttsam

extra undervisning vid sidan av undervisningen i folkskolan, varvid de

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

mindre bemedlade bland lärjungarna lätt kunna komma i en oförmånlig

ställning. Överstyrelsen vill för den skull föreslå, att organisationsplanen

redan från början upptar två serier avdelningar av den femåriga realskolan.

Vad beträffar behovet av en fyraårig realskollinje, kan detta visserligen

synas mindre påtagligt med hänsyn dels därtill, att förevarande skola säkerligen

i mycket ringa mån kommer att mottaga lärjungar, som icke äro bosatta

å orten, varför den med denna studielinje förenade förlängningen av

studietiden i detta fall icke kommer att motvägas av fördelen att få så länge

som möjligt kvarstanna i hemmet, dels därtill, att tillgång till fyraårig realskola

redan finues vid den jämförelsevis välbelägna norra kommunala mellanskolan.

Denna sistnämnda skola upptar ej mindre än sex parallellavdelningar

i varje klass, av vilka en serie avdelningar äro förlagda just till

Alvik i Bromma, där i det närmaste samtliga de skolan tillhörande barnen

från Bromma, eller lil av 133, äro placerade. Emellertid vill överstyrelsen

erinra om vad överstyrelsen ovan framhållit, att det icke kan anses uteslutet,

att en eller annan av de lärjungar, som nu söka sig till mellanskolan,

skulle trots de större kostnaderna föredra ett statligt läroverk, därest detta

vore för dem ännu mera välbeläget, vartill kommer, att under de båda sista

åren 9, respektive 18 till inträde i kommunala mellanskolan godkända lärjungar

från Bromma icke kunnat beredas plats vid mellanskolan av brist

på utrymme. Överstyrelsen finner detta utgöra ett bestämt skäl för att jämväl

en fyraårig linje upprättas vid skolan. Men därjämte tillåter sig överstyrelsen

framhålla en annan omständighet, som icke saknar betydelse i

detta sammanhang. Överstyrelsen har i framställning den 25 januari 1930

med yttrande över utredning rörande allmänna läroverk för flickor framhållit

såsom en brist, att provårsutbildningen uteslutande är förlagd till gossläroverk,

trots att de allmänna läroverken numera till sitt flertal äro samläroverk,

och betonat önskvärdheten av att den praktiska lärarutbildningen

kunde åtminstone i någon utsträckning förläggas till läroanstalter av samskolekaraktär.

Då provårsutbildningen av lätt insedda skäl behöver vara

förlagd till de största städerna och universitetsstäderna, torde en mycket

lämplig lösning av föreliggande fråga kunna vinnas, därest det här föreslagna

läroverket, när det nått erforderlig omfattning, erhåller karaktär av

provårsläroverk. Beslut härom torde visserligen icke behöva eller böra fattas

vid detta tillfälle — överstyrelsen har anledning att i annat sammanhang,

nämligen i samband med besvarande av Kungl. Maj:ts remiss den

15 juli 1929 angående praktisk lärarkurs för blivande lärare vid de allmänna

läroverken, återkomma till frågan — men överstyrelsen har icke desto mindre

ansett sig böra redan nu något beröra densamma, enär den har en viss betydelse

för organisationsfrågan. Därest det nämligen skulle befinnas lämpligt

att förlägga provårsutbildning till det föreslagna läroverket, är det också

önskvärt, att läroverkets organisation i ovan berörda avseende blir representativ

för läroverken i allmänhet, och överstyrelsen finner det därför även

ur denna synpunkt av värde, att jämväl en fyraårig realskollinje kommer

till stånd vid läroverket.

Beträffande gymnasiets organisation framgår behovet icke med samma tydlighet

av det av överstyrelsen förebragta siffermaterialet. Vid början av

innevarande läsår blevo inträdesberättigade lärjungar avvisade både vid det

fyraåriga och vid det treåriga gymnasiet. Antalet avvisade var, såsom ovan

nämnts, 32, däribland 18 vid det fyraåriga och 14 vid det treåriga gymnasiet.

Av do ovan omnämnda preliminära beräkningar, som rektorerna vid

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

de allmänna läroverken i Stockholm företagit rörande efterfrågan på gymnasieplatser

vid Stockholmsläroverken för nästkommande läsår, framgår

dock, att det är på det fyraåriga gymnasiet som behov av platser för närvarande

framför allt kan anses föreligga. Men därtill kommer i fråga örn

här förevarande läroverk den viktiga omständigheten, att det närmast liggande

högre allmänna läroverket, nämligen högre allmänna läroverket å

Kungsholmen, är organiserat med uteslutande treårigt gymnasium på såväl

latin- som reallinjen. Då man vid den vid 1927 års riksdag uppgjorda fördelningen

mellan tre- och fyraåriga gymnasielinjer synes hava i icke oväsentlig

mån tagit hänsyn just till geografiska faktorer av antydd art, så att

närliggande läroverk berett i viss utsträckning olika anknytningsmöjligheter,

talar den anförda omständigheten för en fyraårig gymnasieorganisation i

förevarande fall. Det förtjänar även framhållas, att ingen fyraårig reallinje

med tillträde jämväl för flickor finnes upprättad vid Stockholms läroverk,

och att av de för flickor tillgängliga latinlinjerna två äro treåriga och endast

en fyraårig. Aven de mera interna förhållandena vid ett högre allmänt

läroverk i Bromma peka enligt överstyrelsens uppfattning i riktning

mot fyraårigt gymnasium. Jämväl gymnasiet vid läroverket kommer att

väsentligen rekryteras av lärjungar från Bromma, i det stora flertalet fall

av lärjungar från läroverkets realskola, och dessa torde oftast redan vid

flyttningen från näst högsta realskolklassen ha klart för sig, huruvida de

önska fortsätta å gymnasiet. Och för de från kommunala mellanskolans

avdelning i Alvik kommande lärjungarna torde i allmänhet intet hinder

möta för övergång från näst högsta klassen. Att det fyraåriga gymnasiet

äger avgjorda pedagogiska företräden framför det treåriga, torde icke i detta

sammanhang behöva särskilt framhållas. Överstyrelsen finner alltså de starkare

skälen tala för en fyraårig gymnasieorganisation i här förevarande fall, varvid

överstyrelsen jämväl vill framhålla de fördelar, som äro förbundna därmed,

att övergången till gymnasiet kan ske samtidigt för de blivande latinarna

och realisterna. Därest emellertid Kungl. Majit skulle hysa den uppfattningen,

att den ena av linjerna bör göras treårig, anser överstyrelsen,

att detta bör bli fallet med realgymnasiet, där de pedagogiska olägenheterna

av en treårig organisation icke äro lika starkt framträdande som i fråga örn

latinlinjen.

Ur ekonomisk synpunkt torde det icke spela någon roll, huruvida gymnasiet

organiseras såsom fyraårigt eller treårigt, alldenstund, i händelse av fyraårig

organisation, realskolans avslutningsklass kommer att minskas i motsvarande

mån. Med fyraårig gymnasieorganisation torde endast en avdelning

av realskolans avslutningsklass vara erforderlig.

Överstyrelsen föreslår alltså, att läroverket organiseras såsom samläroverk

med två serier parallellavdelningar av den femåriga och en serie avdelningar

av den fyraåriga realskolan, dock med gemensam avslutningsklass, samt med

fyraårigt latin- och realgymnasium.

Vad angår den ordning, i vilken läroverket bör upprättas, tillåter sig överstyrelsen

föreslå, att under första året upprättas första klassen av de håda

realskolelinjerna och första ringen av gymnasiet, varefter läroverket varje år

successivt utbygges med nya klasser och ringar, tills det blivit färdigbildat,

alldeles så som tidigare skett i fråga örn bland annat de nyinrättade flickläroverken.

Överstyrelsen övergår så att behandla frågan örn kostnaderna för en läroverksorganisation

av angivet slag. När läroverket blivit färdigbildat, torde

dessa komma att gestalta sig på i stort sett följande sätt.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

I. Antal lärartimmar.

1. Realskolan.

Läroämnen.....................................341,5

Delning av klass vid laborationer............. 6_

Summa 347,5 timmar

Övningsämnen:

Teckning och välskrivning......................... 30

Musik......................................... 18

Gymnastik..................................... 26

Slöjd för flickor................................. 17

Summa 91 timmar

2. Gymnasiet:

Läroämnen:

Ring I och II.................................. 115

» III och IV................................ 156,5

Delning av klass vid laborationer............. 4_

Summa 275,5 timmar

Övningsämnen:

Teckning...................................... 16

Musik........................................ 6

Gymnastik..................................... 12

Summa 34 timmar

Lärartimmarna torde alltså komma att utgöra i läroämnen 623 och i övningsämnen

125. En viss minskning häri är icke utesluten, då det torde

vara ovisst, exempelvis huruvida latin kommer att tillväljas på real- och

kemi på latinlinjen.

II. Lärare.

1 rektor ä 12 timmar.............................. 12 timmar

7 lektorer ä 21 timmar............................. 147 »

6 adjunkter å 21 timmar........................... 126 »

6 adjunkter å 26 timmar........................... 156 »

4 ämneslärarinnor å 26 timmar....................... 104 »

3 extralärare å 26 timmar........................... 78 »

Summa 623 timmar

1 teckningslärare.................................. 32 timmar

1 biträdande teckningslärare......................... 14 »

1 musiklärare.................................... 24 »

1 gymnastiklärare................................. 21 »

1 biträdande gymnastiklärare (kvinnlig)................. 17 »

1 lärarinna i kvinnlig slöjd................... 17 »

Summa 125 timmar

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

III. Avlöning sstat.

Rektor..................................... kronor 7,500: —

7 lektorer ä 5,800: —.......................... » 40,600: —

12 adjunkter ä 4,300: —........................ » 51,600: —

4 ämneslärarinnor ä 2,800:—.................... » 11,200: —

3 extralärare ä 3,300: —....................... » 9,900: —

Teckningsläraren.............................. » 3,840: —

Biträdande teckningslärare ä 90 kronor i timmen...... » 1,260: —

Musikläraren................................. » 2,880: —

Gymnastikläraren............................. » 2,520: —

Biträdande gymnastiklärare ä 85 kronor i timmen..... » 1,445: —

Slöjdlärarinnor............................... » 1,360: —

Arvode till tillsyningslärarinnan................... » 500: —

» » skolläkare.......................... » 1,400: —

» » bibliotekarie......................... » 600: —

» » biträde å rektorsexpeditionen............ »_800: -

Summa kronor 137,405

I ovanstående lönebelopp äro icke medräknade tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg i den mån sådana utgå.

De ovan anförda kostnadsberäkningarna avse emellertid, såsom nämnts,

det färdigbildade läroverket. För första verksamhetsåret blir det antal lärartimmar,

som erfordras, endast 79.5 i realskolan och 55 i gymnasiet i fråga

örn läroämnen samt 45 i fråga örn övningsämnen. För bestridande av denna

undervisning torde böra beräknas 1 rektor, 1 lektor, 1 adjunkt, 1 ämneslärarinna

och 2 extralärare samt timlärare i övningsämnen. Kostnaderna

för det första verksamhetsåret torde alltså kunna beräknas på följande sätt:

Rektor......................

1 lektor.....................

1 adjunkt....................

1 ämneslärarinna..............

2 extra lärare .................

12 timmar teckning och välskrivning

11 timmar musik..............

8 timmar gymnastik ...........

8 timmar gymnastik............

6 timmar slöjd för flickor........

Tillsyningslärarinna.............

Skolläkare....................

Bibliotekarie.................

Biträde å rektorsexpeditionen......

......kronor 7,500: —

...... » 5,800: —

....... » 4,300: -

....... » 2,800: —

....... » 6,600: —

...... » 1,080: —

....... » 990:—

....... » 720: —

....... » 680: —

....... » 450:—

....... » 200:—

....... » 400: —

....... » 150: —

....... » 200: -

Summa kronor 31,870: —

Vad angår sättet för förevarande ämneslärartjänsters upprättande, får

överstyrelsen anföra följande.

Lektors- och adjunktstjänsterna torde böra upprättas på det sätt, att en

lektors- och en adjunktstjänst vid nya elementarskolan, vilka tills vidare

blivit vakanssatta eller av överstyrelsen nyligen föreslagits skola vakanssättas,

lektorstjänsten med och adjunktstjänsten utan vikarie, från och med

den 1 juli 1932 överflyttas från nya elementarskolan till det föreslagna

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

läroverket. En ämneslärarinnetjänst synes böra inrättas vid förevarande

läroverk i stället för vid något av de läroverk, där överstyrelsen i skrivelse

den 31 augusti 1931 föreslagit upprättande av en ämneslärarinnebefattning

från och med budgetåret 1932—1933. Genom dessa dispositioner

ökas behovet av extra lärare med 2, alldenstund de nämnda lektorsoch

ärnneslärarinnetjänsterna vid respektive läroverk då måste ersättas

av extralärarbefattningar, vartill kommer, att vid det nya läroverket erfordras

2 extralärare. Då överstyrelsen emellertid i sin framställning den

31 augusti 1931 angående anslag till extra ordinarie lärare vid de allmänna

läroverken för budgetåret 1932/1933 räknat med en reserv av 10

extralärarbefattningar och Kungl. Majit i årets statsverksproposition anslutit

sig till överstyrelsens beräkningar i ifrågavarande avseende, torde

kostnaderna för de nämnda 4 extralärartjänsterna kunna bestridas inom

ramen av det begärda extra! äraranslaget, även örn överstyrelsen finner

sannolikheten tala för att ifrågavarande anslag, därest det skall täcka jämväl

det nu tillkommande behovet, kommer att befinnas mycket knappt.

Skulle emellertid upprättandet av ett högre allmänt läroverk i Bromma medföra

så stor minskning i tillströmningen till läroverken i det inre Stockholm,

att någon av de beräknade tillfälliga parallellavdelningarna vid dessa

skulle visa sig överflödig, kan ju någon besparing här uppstå, och en dylik

besparing inträder i så fall helt automatiskt. Övriga arvoden och avlöningar

med nedan nämnda undantag torde likaledes få bestridas ur de anslag, som

av riksdagen varda beviljade för respektive ändamål i anslutning till i statsverkspropositionen

gjorda äskanden, varvid något fast arvode till skolläkaren

icke torde behöva utgå under det första året, utan endast en ersättningssumma

av i ett för allt 400 kronor att uttagas ur det extra förslagsanslaget

till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken. Endast beträffande

avlöningen till rektor och tillsyningslärarinna synes ett nytt anslag på 7,700

kronor böra i detta sammanhang äskas av riksdagen. Därest Kungl. Majit

icke skulle anse sig böra nu framställa begäran örn särskilt anslag av förevarande

art, torde det böra tagas under övervägande, örn icke avlöningarna

i fråga kunde för första året utgå ur besparingarna å det ordinarie reservationsanslaget,

vilka torde visa sig tillräckliga för denna jämförelsevis obetydliga

extra belastning.

Vid upprättande av de nya flickläroverken har riksdagen beviljat vissa

anslag till anskaffande av höcker och undervisningsmateriel m. m., då dessa

engångskostnader ställa sig mycket betydande för läroverken, och de kassor,

ur vilka ifrågavarande utgifter i vanliga fall bestridas, till en början icke

äga några tillgångar och endast efter hand erhålla mera nämnvärda sådana.

Sålunda har, för att anföra ett exempel, till högre allmänna läroverket för

flickor i Stockholm av statsmedel beviljats sammanlagt 10,000 kronor. Emellertid

vill överstyrelsen erinra om att, då 1931 års riksdag beslöt ombildning

av samrealskolan i Kristinehamn till högre allmänt läroverk, ifrågavarande

stad, sedan 1927 års skolsakkunniga därom väckt förslag, vilket av

skolöverstyrelsen tillstyrktes, redan åtagit sig att bevilja ett engångsanslag

på 5,000 kronor för ifrågavarande ändamål. Överstyrelsen finner det mycket

rimligt, att ett liknande förfaringssätt tillämpas även denna gång, så mycket

mer som frågan om det nya läroverkets upprättande först tämligen sent

kail föreläggas årets riksdag, sedan de olika anslagsbeloppen under åttonde

huvudtiteln måhända redan hunnit bliva fastställda. Då det här emellertid

gäller nyinrättande av ett högre allmänt läroverk, torde ett större belopp än

Bihang till riksdagens protokoll 19112. 1 sami. 187 haff. (Nr 221.) 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr "221.

i fråga om högre allmänna läroverket i Kristinehamn erfordras, och överstyrelsen

tillåter sig föreslå, att såsom villkor för ett eventuellt beslut om

ett högre allmänt läroverk i Bromma skall bland annat gälla, att staden

förbinder sig att bidraga till bestridande av de utgifter, som åvila biblioteks-

och materielkassan samt ljus- och vedkassan med ett engångsanslag

under första året av läroverkets verksamhet ej understigande 10,000 kronor.

Det är visserligen icke uteslutet, att jämväl bidrag från statens sida kunna

visa sig behövliga för ifrågavarande ändamål, men dessa bidrag torde under

angiven förutsättning bliva tämligen begränsade, och i varje fall erfordras

då intet särskilt sådant anslag för det första verksamhetsåret.

Överstyrelsen förutsätter tillika, att staden skall ikläda sig skyldighet att

tillhandahålla erforderliga undervisning slokaler jämte inredning och möbelutrustning

samt bostad åt rektor eller motsvarande hyresersättning, och att

beslut härom å stadens myndigheters sida skall föregå Kungl. Maj:ts beslut

om upprättande av ett högre allmänt läroverk.

Skolöverstyrelsen slutar med att hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes vidtaga

åtgärder för att från och med budgetåret 1932/1933 ett högre allmänt

läroverk må upprättas i Bromma församling i Stockholm med den organisation

och i den ordning, som ovan angivits, samt under förutsättning, att

Stockholms stad förbinder sig ej mindre att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning samt bostad eller hyresersättning

åt läroverkets rektor än även att bevilja ett engångsanslag av

minst 10,000 kronor till bestridande av utgifter, som eljest påvila läroverkets

biblioteks- och materielkassa samt ljus- och vedkassa.

Vid ärendets behandling inom skolöverstyrelsen har i fråga om organisationen

av realskolan vid det tilltänkta läroverket, i vad rör dess anknytning

till folkskola, undervisningsrådet N. H. Hänninger gjort sig till tolk för en

från överstyrelsens majoritet avvikande mening och anfört:

Då överstyrelsen för det ifrågasatta nya läroverket i Bromma föreslagit

en organisation med anknytning till folkskolans såväl fjärde som sjätte

klass, synes det mig böra erinras därom, att i tidigare fall, då läroverk

nyinrättats antingen i samband med 1927 års omorganisation av det högre

skolväsendet eller därefter, anknytning skett allenast till sexårig folkskola.

Visserligen är jag medveten örn att i föreliggande fall särskilda skäl kunna

andragas för en organisation med dubbel anknytning, framför allt den omständigheten,

att vid bestämmandet av läroverksorganisationen inom Stockholms

stad hänsyn tagits till den kommunala mellanskolans betydande omfattning

och till följd härav läroverken i övervägande utsträckning erhållit

femårig realskola. Emellertid anser jag mig böra vid detta tillfälle uttala

min principiella uppfattning, att utvecklingen av vårt skolväsen i organisatoriskt

hänseende bör försiggå i sådan riktning, att den högre skolan uppbygges

på sexårig folkskola. Den läroverksorganisation, som bestämdes år

1927, utgjorde ett steg i denna riktning, vilken jag sålunda anser böra

alltjämt följas. Den förlängning av studietiden, som föranledes av den

högre skolans anknytning till sexårig folkskola, synes mig böra motverkas

genom vissa anordningar beträffande folkskolans undervisning. Härvidlag

torde närmast böra tagas under övervägande, i vad mån en förkortning av

den samlade skoltiden kan åvägabringas genom en differentiering av undervisningen

inom folkskolans högre klasser.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

Sedan skolöverstyrelsen genom remiss den 10 mars 1932 anbefallts att

verkställa utredning angående ett ifrågasatt successivt nedläggande av statens

provskola, nya elementarskolan i Stockholm, i omedelbar anslutning

till det föreslagna upprättandet av ett högre allmänt läroverk i Bromma samt

till Kungl. Maj:t inkomma med nämnda utredning jämte därå grundat förslag,

har överstyrelsen nu med utlåtande den 14 mars 1932 inkommit med

det sålunda infordrade förslaget.

Överstyrelsen anför:

Vad beträffar själva huvudfrågan, nämligen frågan om lämpligheten av

ett nedläggande av nya elementarskolan i samband med upprättande av

ett högre allmänt läroverk i Bromma, har överstyrelsen i sitt utlåtande den

29 nästlidne februari uttalat den uppfattningen, att läroverksorganisationen

i Stockholm i dess helhet är i behov av vidgning för att kunna motsvara

den nuvarande lärjungetillströmningen till de allmänna läroverken och att

frågan örn ett eventuellt nedläggande av nya elementarskolan icke behöver

lösas i här förevarande sammanhang. Överstyrelsen har icke, vid den ytterligare

utredning, som överstyrelsen haft att nu verkställa, funnit anledning

att frångå sin sålunda uttalade mening. Överstyrelsen har emellertid fattat

det överstyrelsen nu givna uppdraget så, att det gällt att undersöka, på vad

sätt och i vilken ordning en eventuell avveckling av nya elementarskolan,

i samband med upprättandet av ett högre allmänt läroverk i Bromma, skall

kunna verkställas med hänsyn dels till undervisningen i olika klasser och

klassavdelningar, dels till de vid skolan anställda lärarna. Jämväl torde

därvid vissa ekonomiska förhållanden, sammanhängande med läroverkets

karaktär av statlig läroanstalt i vidsträcktare mening än andra allmänna

läroverk, böra bliva föremål för undersökning, i den mån hithörande frågor

äro av sådan natur, att det för närvarande är möjligt eller kan anses böra

tillkomma överstyrelsen att därom yttra sig.

Innan överstyrelsen går in på de angivna frågorna, anser sig överstyrelsen

emellertid i korthet böra beröra vissa spörsmål av mera allmän natur.

Nya elementarskolan intar en särställning inom den svenska läroverksorganisationen

genom sin karaktär av statens provskola. Jämlikt bestämmelsen

i § 1 av det för skolan gällande reglementet — fastställt genom nådig

resolution den 2 december 1905 —har nya elementarskolan utöver det för

rikets allmänna läroverk angivna ändamål, »till särskild uppgift att vara

ett läroverk, där ifrågasatta förändringar med avseende å undervisningen

vid de allmänna läroverken samt organisationen av desamma företrädesvis

må kunna på försök tillämpas». Skolan har alltså varit en läroanstalt för

utprövande av nya pedagogiska metoder och tillvägagångssätt och nya organisationsformer.

Särskilt under tidigare skeden av sin tillvaro har läroverket

utövat en omfattande verksamhet av här antydd art, vilken varit av

stor betydelse för utvecklingen på det pedagogiska området. Överstyrelsen

finner det också vara av stor vikt, att pedagogisk försöksverksamhet bedrives

jämväl vid de statliga läroanstalterna och att tillfälle sålunda beredes

att i praktisk tillämpning få under betryggande kontroll pröva uppslag och

reformförslag, som under utvecklingens gång kunna framkomma och synas

beaktansvärda. Emellertid torde det icke kunna göras gällande, att det numera

är nödvändigt att för vinnande av detta ändamål upprätthålla en särskild

statlig läroanstalt. Pedagogiska försök hava under senare tid utförts

Skolöverstyrelsen

u/3 1932.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

även vid andra statliga läroverk än nya elementarskolan, och genom tillkomsten

av 1928 års läroverksstadga och undervisningsplaner hava läroverken

i allmänhet medgivits större frihet vid undervisningens anordnande

än tidigare varit fallit. Det kan ur vissa synpunkter ifrågasättas, örn det

icke rent av är lämpligare, att försök i olika avseenden göras vid olika

läroverk allt efter de förutsättningar för uppgiften, som i de särskilda fallen

äro tillfinnandes, än att den statliga försöksverksamheten på det pedagogiska

området skall vara företrädesvis koncentrerad till ett enda läroverk. På

vad sätt lämpliga försöksanordningar böra underlättas vid de allmänna läroverken

torde därvid böra bliva föremål för övervägande, men överstyrelsen

är övertygad örn att i sådana fall, där anställande av ett visst försök befinnes

önskvärt, möjlighet härtill icke skall komma att saknas.

Vad särskilt beträffar nya elementarskolan, bedrives där alltjämt pedagogisk

verksamhet av här antydd art, men det torde dock icke böra förbises,

att under de senaste årtiondena läroverkets organisation och undervisning

knappast kunna sägas hava företett några mera väsentliga avvikelser

från övriga allmänna läroverks. Med allt erkännande av det utomordentligt

betydelsefulla arbete i den högre undervisningens tjänst, som av

nya elementarskolan utförts under dess mer än hundraåriga tillvaro, håller

överstyrelsen därför före, att ett bibehållande av läroverket icke kan anses

betingat allenast med hänsyn till dess här berörda speciella uppgift av en

statens pedagogiska försöksanstalt och att ett nedläggande av skolan följaktligen

icke behöver föranleda någon beskärning av den pedagogiska försöksverksamheten

vid de statliga läroverken i landet i det stora hela.

Frågan örn ett eventuellt nedläggande av nya elementarskolan synes sålunda

böra bedömas väsentligen med hänsyn till skolans betydelse för utbildningsmöjligheterna

vid allmänna läroverk i Stockholm i dess helhet. Utöver

vad överstyrelsen yttrat i sitt ovanberörda utlåtande den 29 nästlidne februari

vill överstyrelsen i detta sammanhang endast anföra följande.

Nya elementarskolans betydelse inom huvudstadens läroverksorganisation

torde icke vara alldeles densamma i fråga örn realskolan som i fråga om

gymnasiet —• överstyrelsen bortser därvid helt från den lyceilinje, som enligt

nu gällande specialplan ingår i läroverkets organisation, alldenstund denna

linje icke kunnat hittills upprättas. Läroverkets realskola är endast fyraårig.

I vad mån avvecklingen av denna kan vara förenad med några större olägenheter,

är svårt att med bestämdhet avgöra med hänsyn till ovissheten

beträffande den fortsatta tillströmningen till denna realskoletyp vid läroverken

i Stockholm. För närvarande gå i klass l4 vid nya elementarskolan

22 lärjungar (i klass 24 9), av vilka icke mer än ungefär hälften tillhör

Östermalm och Norrmalm. De återstående tillhöra andra stadsdelar, t. ex.

Södermalm, där goda möjligheter till denna utbildningsväg redan förefinnas

(högre allmänna läroverket på Södermalm och Katarina realskola, frånsett

kommunala mellanskolan), Kungsholmen eller Bromma, för vilken sistberörda.

lärjungegrupp möjligheter äro föreslagna i det nya läroverket. Det

är alltså endast ett ganska obetydligt antal lärjungar, som genom en avveckling

av nya elementarskolans realskola bliva hänvisade till längre bort

belägna allmänna eller kommunala eller enskilda läroverk, och med hänsyn

jämväl'' till lärjungefrekvensen i den nu färdigbildade fyraåriga realskolan

vid högre allmänna läroverket på Södermalm — 8, 20, 16, 17 lärjungar i

respektive . klasserna 4, 3, 2 och 1 —■ förefaller det sålunda, som om olägenheterna

:flv , den ifrågasatta avvecklingen skulle ha jämförelsevis ringa

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

räckvidd. Däremot är tillströmningen till femårig realskola inom Stockholm,

såsom framgår av vad överstyrelsen anfört i sitt yttrande den 29 februari, för

närvarande så stark, att en femårig realskola vid nya elementarskolan

kunde beräknas vinna stor tillslutning av lärjungar, även därest ett nytt

läroverk tillkomme i Bromma, och det torde vara att förutse, att detta nya

läroverk icke är tillfyllest för att tillsammans med de gamla läroverken i

det inre Stockholm utom nya elementarskolan motsvara den nuvarande

lärjungetillströmningen till nämnda realskolelinje i Stockholm i dess helhet.

Beträffande gymnasiet kan överstyrelsen icke undgå att finna, att en avveckling

av nya elementarskolan åtminstone under närmaste tiden blir förenad

med icke obetydliga olägenheter. I femte klassen av den sexåriga

realskolan vid nya elementarskolan gå för närvarande icke mindre än 53

lärjungar, av vilka säkerligen en stor del, måhända flertalet, önska övergå

till det fyraåriga latingymnasiets första ring. Då, såsom överstyrelsen framhållit

i sitt tidigare yttrande, enligt preliminära beräkningar för nästa läsår

ett mycket stort antal lärjungar kunna förväntas söka inträde i nämnda

gymnasiering, så att, därest inga extra avdelningar därvidlag tillkomma,

omkring 200 lärjungar av rektorerna vid de allmänna läroverken i Stockholm

beräknats komma att avvisas vid de övriga stockholmsläroverken, blir

den förbättring som inträder, därest nya elementarskolan ersättes med ett

högre allmänt läroverk i Bromma, endast jämförelsevis obetydlig för gymnasiets

vidkommande. Särskilt torde konkurrensen om platser på gymnasiet

vid de högre allmänna läroverken på Norrmalm och Östermalm komma att

under sådana förhållanden bliva icke obetydligt skärpt. A andra sidan sker

dock en avlastning av gymnasiet vid högre allmänna läroverket på Kungsholmen,

varigenom lärjungeströmmen torde kunna i ökad utsträckning ledas

till detta även för vissa delar av Norrmalm välbelägna läroverk. Och så

tillvida innebär överstyrelsens förslag angående upprättande av ett högre

allmänt läroverk i Bromma i varje fall en förbättring av det nuvarande

läget, som överstyrelsen för detta läroverk föreslagit fyraårig såväl real- som

latinlinje, medan vid nya elementarskolan endast latingymnasiet är fyraårigt.

Huru lärjungarna i nya elementarskolan innevarande läsår fördela sig på

olika stadsdelar, framgår av en skrivelsen bifogad bilaga. Med ledning av

denna översikt torde det vara möjligt att bilda sig en ungefärlig uppfattning

om den ökade påfrestning på andra läroverk i Stockholm, som ett nedläggande

av nya elementarskolan i nuvarande situation kan beräknas

medföra.

Då det gäller att uppgöra en plan för en eventuell avvecJcling av nya elementarskolan,

finner överstyrelsen sig till en början böra utgå därifrån, att

de lärjungar, som redan påbörjat studier i nya elementarskolans realskola

eller gymnasium skola äga tillfälle att där fortsätta och avsluta sina studier

med real-, respektive studentexamen. Däremot torde med det undantag,

som nedan säges, nya avdelningar av realskolan, respektive gymnasiet icke

böra upprättas. Avvecklingen skulle alltså förlöpa parallellt med upprättandet

av det nya läroverket i Bromma på så sätt, att de klasser och ringar,

som för varje år komma till stånd i det nya läroverket, indragas från och

med ifrågavarande år i nya elementarskolan.

En fullständig parallcllism är därvidlag dock icke möjlig med hänsyn till

de organisatoriska skiljaktigheterna mellan nya elementarskolan och det

föreslagna samläroverket. Sålunda saknar den för det nya läroverket före
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

slagna femåriga realskollinjen motsvarighet i nya elementarskolan, och för

realskolans vidkommande blir det alltså endast avdelningarna av den fyraåriga

realskollinjen, som komma att upprättas parallejlt med avvecklingen

av motsvarande klasser vid nya elementarskolan. A andra sidan finnes,

såsom redan nämnts, enligt organisationsplanen vid nya elementarskolan

en latinlyceilinje, vilken emellertid av brist på lärjungar hittills icke kunnat

komma till stånd. Med hänsyn till de gjorda erfarenheterna har överst}7- relsen icke ansett sig kunna ifrågasätta, att någon lyceilinje skall upprättas

vid det föreslagna läroverket, och överstyrelsen finner det lämpligast,

att, därest ett nedläggande av nya elementarskolan skulle beslutas,

någon första krets av lyceilinjen icke upprättas under nästa läsår, detta

framför allt på grund därav, att ett sådant upprättande skulle komma att

förlänga avvecklingstiden till det dubbla mot vad som annars erfordras.

Däremot håller överstyrelsen före, att det treåriga realgymnasiets första ring,

vartill någon motsvarighet icke heller enligt överstyrelsens förslag skulle

finnas vid högre allmänna läroverket i Bromma, bör upprättas vid nya

elementarskolan nästkommande läsår. Innevarande år finnes nämligen för

första gången vid läroverket en klass 6, under det att en första ring av

fyraårigt realgymnasium saknas, och det synes då riktigast att betrakta

första ringen av det treåriga gymnasiet såsom en fortsättning på klass 6.

Aven örn den nuvarande klass 6 vid nya elementarskolan har ett litet antal

lärjungar, är det att förvänta, att innevarande år liksom förra året till inträde

å det treåriga realgymnasiet berättigade lärjungar komma att i viss

utsträckning avvisas vid de övriga stockholmsläroverken, varför behov av

denna avdelning otvivelaktigt kan beräknas föreligga. Någon förlängning

av avvecklingsperioden medför ett inrättande av ring I3 under höstterminen

1932 icke heller. Tvärtom skulle upprättande av denna ring medföra den

fördelen, att läroverket under det sista året av avvecklingen, då det eljest

skulle komma att omfatta allenast en ring LIV och en klass 44, bleve

något fylligare och att ett rationellt utnyttjande av lärarkrafterna följaktligen

skulle högst betydligt underlättas.

I och för sig skulle överstyrelsen också gärna vilja förorda ett bibehållande

av första ringen av det fyraåriga latingymnasiet, då, såsom ovan framhållits,

ett påtagligt behov därav kan anses föreligga. Med hänsyn till lärjungarna

i avslutningsklasserna av nya elementarskolan själv är behovet

av en ring L I4 i själva verket vida mer påtagligt än av en ring R I8.

De mest omedelbara olägenheterna av ett nedläggande av nya elementarskolan

skulle genom en sådan anordning också åtminstone för tillfället i

någon mån neutraliseras. Frånsett den omständigheten, att den sålunda

skapade vidgningen av gymnasieorganisationen emellertid endast komme att

äga bestånd ett enda läsår, finnér överstyrelsen den ifrågasatta anordningen

vara förbunden med vissa praktiska svårigheter. Sålunda komme avvecklingen

av läroverket att förlängas med ett år, och under det sista året

komme endast en enda avdelning att kvarstå av läroverket. Därest Kungl.

Maj:t emellertid med hänsyn till den rådande starka tillströmningen till det

fyraåriga gymnasiet skulle anse sig böra föreslå denna modifikation i överstyrelsens

avvecklingsplan, har överstyrelsen för sin del givetvis så långt

ifrån något att däremot erinra, att överstyrelsen tvärtom skulle finna anordningen

mycket önskvärd. I så fall torde man dock få tänka sig, att läroverkets

avveckling icke desto mindre avslutas med läsåret 1934—1935 och

att den vid detta års slut kvarstående ringen L IV finge överflyttas till ett

annat läroverk.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

Därest på här angivet sätt antalet klassavdelningar vid nya elementarskolan

skulle ökas med en, får den nedan föreslagna planen för indragning

av tjänster förskjutas i motsvarande mån. Man torde då böra räkna med,

att en av de adjunktstjänster, som enligt nedanstående översikt beräknas

indragna från och med nästa läsår, finge kvarstå vid skolan till slutet av

avvecklingstiden.

Rörande detaljerna i avvecklingsplanen hänvisar överstyrelsen i övrigt till

vissa skrivelsen bifogade bilagor.

En jämförelse mellan å ena sidan det antal klassavdelningar, som enligt

de nu gällande specialplanerna för nya elementarskolan är beräknat för

nämnda läroverk, och å andra sidan antalet klassavdelningar vid det föreslagna

läroverket i Bromma jämte de kvarstående klasserna i nya elementarskolan

giver vid handen, att sagda antal sammanfaller under läsåren

1932—1934 men att därefter det senare antalet överstiger det förra, under

läsåret 1934—1935 med 1, och därefter med 3. Denna siffra anger alltså

den beräknade skillnaden i kapacitet mellan de båda läroverken i deras nuvarande,

respektive föreslagna organisation, och den anger därmed också

den mycket ringa merkostnaden för det nya läroverket. Ett tillfälligt upprättande

av parallellavdelningar vid läroverken i det inre Stockholm för att

täcka platsbehovet skulle för övrigt kunna borteliminera denna merkostnad.

I detta sammanhang bör måhända även erinras därom, att, enligt den ursprungliga

av 1927 års riksdag fastställda specialplanen för nya elementarskolan,

detta läroverk var avsett att omfatta 18 klassavdelningar (mot den

nuvarande specialplanens 17) och att, därest lyceilinjen ej heller i fortsättningen

skulle komma till stånd, en omorganisation torde bliva ofrånkomlig,

som eventuellt kan tänkas medföra en ökning i antalet klassavdelningar.

Å andra sidan får man vid beräkningar av denna art icke förbise, att

nya elementarskolan endast är tillgänglig för manliga lärjungar, under

det att det nya läroverket föreslagits organiserat som samläroverk, varigenom

platser i allmänt läroverk bliva tillgängliga för en ny grupp av lärjungar.

I samband med avvecklingen av klasser och avdelningar vid nya elementarskolan

minskas behovet av lärarkrafter, och de lärartjänster, som nu äro

knutna till sagda läroverk, måste alltså successivt indragas eller förflyttas

till andra läroverk. Överstyrelsen, som i sitt yttrande den 29 februari 1932

angående upprättande av ett högre allmänt läroverk i Bromma, räknat med

bibehållande tills vidare av nya elementarskolan, har därvid föreslagit, att

under detta och följande år vissa lärartjänster vid nya elementarskolan

skulle överflyttas till högre allmänna läroverket i Bromma, då redan den

nuvarande organisationen av nya elementarskolan gör vissa lärarkrafter där

åtminstone tills vidare överflödiga. Genom en sådan anordning skulle det

också enligt överstyrelsens mening vara möjligt att under ett par år framåt

hålla frågan om hur med nya elementarskolan skall förfaras öppen, och

ett eventuellt beslut om en avveckling av skolan skulle jämväl vid denna

senare tidpunkt kunna fattas utan några svårigheter med avseende på placering

av läroverkets dåvarande lärarpersonal.

Överstyrelsen har nu, med anledning av Kungl. Maj:ts åläggande, företagit

en utredning av det sannolika lärarbehovet vid nya elementarskolan

under avvecklingstiden i anslutning till den ovan skisserade avvecklings
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Majlis proposition Nr 221.

planen. En sådan beräkning är mycket svår att på förhand företaga, då

antalet undervisningstimmar inom den differentierade delen av gymnasiet

aldrig kan med säkerhet förutberäknas och den ovissa lärjungenumerären

gör det omöjligt att på förhand veta, i vilken utsträckning samläsning mellan

parallella avdelningar kan komma till stånd. Nedanstående beräkningar

äro därför givetvis endast approximativa.

Innevarande läsår äger läroverket, förutom rektor, 9 lektors- och 16

adjunktstjänster. Därjämte förekomma timlärartimmar, till ett antal ungefärligen

motsvarande en ordinarie ämneslärartjänst, men då dessa avse

undervisning i ryska och bestridas av särskilt anslag, bortses i denna översikt

helt från dessa timmar. Av dessa äro 3 lektors- och 5 adjunktstjänster

för närvarande vakanta och uppehållas med vikarie utom ifråga örn 2

adjunktstjänster, vilka stå vakanta utan vikarie, och 1 adjunktstjänst, som

endast partiellt uppehälles med vikarie. Frånsett undervisningen i ryska

kan alltså lärarbehovet för närvarande anses utgöra 9 lektors- och i det

närmaste 14 adjunktstjänster eller sammanlagt 23 ämneslärartjänster förutom

rektor. Det antal undervisningstimmar, som bestrides av dessa lärare,

utgör innevarande läsår 515. Läsåret 1932—1933 torde antalet undervisningstimmar

minskas med i runt tal 80, läsåret 1933—1934 med ytterligare

omkring 150 samt läsåret 1934—1935 med ytterligare 175 timmar för att

under sistnämnda och sista läsåret utgöra omkring 110. Förutom de två

utan vikarie vakanta tjänsterna, vilka böra indragas från och med början

av det år, då avvecklingen påbörjas, synas alltså under avvecklingstiden

tjänster böra indragas i följande omfattning:

1932— 1933: 3 adjunktstjänster,?1 lektorstjänst

1933— 1934: 5 » 2 lektorstjänster

1934— 1935: 5 » 3 »

1935— 1936: 1 » 3 » jämte rektorstjansten.

För det nya läroverket har överstyrelsen i sitt tidigare yttrande beräknat

ett lärarbehov av, förutom rektor, 7 lektorer, 12 adjunkter, 4 ämneslärarinnor

och 3 extralärare. Detta skulle alltså innebära, att de vid nya elementarskolan

förefintliga lärartjänsterna kunde överflyttas till ett högre allmänt

läroverk i Bromma, dock med undantag för 2 lektors- och 4 adjunktstjänster,

som finge överflyttas till annat läroverk. Med hänsyn bland annat därtill,

att vissa av de ordinarie tjänsterna vid det föreslagna samläroverket måste

konstitueras såsom ämneslärarinnetjänster, torde det emellertid icke bliva

möjligt att inrätta framför allt adjunktstjänster vid det nämnda läroverket

i alldeles samma tempo, som dylika tjänster avvecklas vid nya elementarskolan,

varför vissa av de senare tjänsterna torde få överflyttas till andra

läroverk än det nu föreslagna (eventuellt indragas) och adjunktstjänster vid

detta sedermera i mån av behov nyinrättas, en anordning, som dock är

utan betydelse i statsekonomiskt hänseende.

Det torde i detta sammanhang icke heller behöva särskilt framhållas, att

det ovan sagda gäller allenast tjänsterna, däremot icke nödvändigt tjänsternas

nuvarande innehavare. Av nya elementarskolans lärarpersonal komma,

förutom rektor, 1 lektor och 1 adjunkt att uppnå pensionsåldern under det

sista året av avvecklingsperioden. Med hänsyn till det ovan omnämnda förhållandet,

att för närvarande 3 lektorstjänster och 5 adjunktstjänster äro

vakanta, är det alltså av den nuvarande lärarpersonalen endast 5 lektorer

och 10 adjunkter, som under tiden 1932—1935 behöva förflyttas till annat

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

läroverk, och av dessa har en lektor nyligen av överstyrelsen föreslagits till

lektorstjänst vid annat läroverk i Stockholm. Några svårigheter med avseende

på placeringen av de nuvarande lärarna vid nya elementarskolan, i händelse

detta läroverk skulle avvecklas, kunna sålunda icke anses vara för handen.

Vad angår nya elementarskolans ekonomiska förhållanden är framför allt

att märka, att ifråga om detta läroverk staten och icke staden är att anse

såsom ägare till läroverksbyggnaden liksom staten även äger den tomt, å

vilken läroverksbyggnaden är uppförd. Detta är också direkt utsagt i § 10

av skolans reglemente, där det talas örn »det av skolan disponerade, statsverket

tillhöriga läroverkshus». Då detta på 1890-talet uppfördes — byggnaden

invigdes år 1899 — lämnade staten därtill ett anslag av 55,000 kronor.

Detta belopp överlämnades till Stockholms stad, som, utan att beräkna särskild

ränta, förskotterade de till 220,000 kronor uppgående byggnadskostnaderna

mot villkor, att skolans byggnadskassa skulle till staden årligen

amortera 5.500 kronor, till dess beloppet (220,000 kronor) var i sin helhet

återbetalt. Utgifterna för underhåll av lokalerna hava helt påvilat byggnadskassan,

och Stockholms stad har icke iklätt sig några skyldigheter i

detta avseende. Till rektor utgår särskild hyresersättning enligt kungl, breven

den 29 december 1860 och den 1 juni 1877 med ett belopp av 1,000 kronor

av statsmedel, vartill sedan 1921 (riksdagens skrivelse nr 157) kommer en

av Kungl. Majit årligen beviljad förhöjning av detta belopp med 1,700

kronor, varav hälften utgår från reservationsanslaget till de allmänna läroverken

och hälften från nya elementarskolans byggnadskassa. Av statsmedel

utgå alltså årligen (1,000 + ^ =) 1,850 kronor såsom hyresersättning till

nya elementarskolans rektor.

Av skolans byggnadskassas ovannämnda amorteringslån av Stockholms

stad å ursprungligen 220,000 kronor återstår efter den senast verkställda

amorteringen endast ett belopp av 27,500 kronor. Då byggnadskassans inkomster

jämlikt nådigt brev senast den 13 mars 1931 utgöras av 35 kronor

årligen av varje lärjunges terminsavgifter, som icke åtnjuter nedsättning i

terminsavgiften, är det tydligt, att den minskning i antalet lärjungar, som

kommer att inträda i och med avvecklingens början, kommer att försvåra

möjligheten för sagda kassa att bestrida ifrågavarande amortering. Detta så

mycket mer som sagda kassa jämväl har att bestrida vissa andra utgifter.

Från densamma skola sålunda utgå medel till bestridande av kostnader för

brandförsäkring samt för behövliga reparationer ävensom andra fastigheten

åliggande utgifter. Vidare utgår därifrån det redan omnämnda bidraget

(850 kronor) till rektors hyresersättning. Slutligen påvilar kassan en årlig

tomtöresavgift till lantbruksakademien av 500 kronor. Denna sistnämnda

ersättningsskyldighet har uppkommit därigenom, att, vid uppförande av nya

elementarskolans första egna lokaler i slutet av 1850-talet, det lantbruksakademien

tillhöriga så kallade pistolsmedshuset måste rivas, och enligt

Kungl. Majits beslut skulle lantbruksakademien äga att i gottgöreise uppbära

nämnda 500 kronor i årliga tomtören av nya elementarskolan. De sammanlagda

utgifterna för byggnadskassan hava under det senaste räkenskapsåret

utgjort något över 9,000 kronor, och detta synes även kulina betraktas

som ett ungefärligt genomsnittsbelopp för de senaste fyra åren.

Byggnadskassans behållning vid senaste bokslut utgjorde icke mindre än

(formaliter) 37,024:44 kronor, vilken summa dock av olika anledningar

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

måste betydligt reduceras, så att man knappast torde kunna räkna med

större behållning än omkring 23,000 kronor. Trots nedgången i lärjungantal

torde denna kassa sålunda kunna utan någon svårighet bestrida de

på densamma löpande utgifterna icke blott för innevarande år utan jämväl

för budgetåret 1932,1933, även därest en avveckling av skolan med detta

läsår skulle påbörjas. Huruvida i händelse av skolans avveckling så kan

bliva fallet även för budgetåret 1933/1934, är däremot mera ovisst, ehuru

icke alldeles uteslutet. Skulle så icke bliva fallet, torde överstyrelsen i samband

med sina framställningar om anslag till de allmänna läroverken för

sagda budgetår i augusti 1932 få inkomma med framställning örn det belopp,

som kan beräknas bliva erforderligt såsom bidrag till bestridande av

kassans utgifter. Med säkerhet torde ett sådant bidrag bliva erforderligt

budgetåret 1934/1935, då skolan endast skulle hava kvar avslutningsklasserna

med deras i allmänhet reducerade lärjungantal och då följaktligen

byggnadskassans inkomster kunna beräknas bliva mycket obetydliga. Sedan

skolans avveckling blivit helt genomförd, torde statsverket böra i sin helhet

övertaga ansvaret för de skyldigheter, som allt fortfarande kunna anses påvila

nya elementarskolans byggnadskassa, d. v. s. amorteringen till Stockholms

stad och tomtöresavgiften till lantbruksakademien. Den förra av

nämnda utgifter upphör dock år 1937, varför det sedan blott gäller tomtöresavgiften

till lantbruksakademien.

Det synes emellertid icke vara byggnadskassan, som i första hand blir i

behov av bidrag från statsverket, därest en avveckling av nya elementarskolan

skulle äga rum. Under de fyra sista åren hava de utgifter, som

belöpa sig på läroverkets skolkassa, uppgått till i genomsnitt nära 25,000

kronor årligen, under det sista året till omkring 21,000 kronor. Av sistnämnda

utgifter erfordrades omkring 9,000 kronor till avlöning åt vaktmästare

och eldare samt till städning och rengöring, 4,500 kronor till bränsle,

1,000 kronor till lyse och 5,200 kronor till tryckning, annonser, bindning

och inköp av böcker m. m. Återstoden, omkring 1,300 kronor, användes

till inköp av undervisningsmateriel, förbrukningsartiklar m. m. Skolkassans

inkomster uppgingo budgetåret 1930/1931 till 20,910 kronor 87 öre, därav

terminsavgifter 17,575 kronor, inskrivningsavgifter 90 kronor, hyror 1,550

kronor, statsbidrag till biblioteket 1,100 kronor samt bidrag från Lönnerbergska

fonden 545 kronor. För innevarande läsår kan inkomsten av terminsavgifter

med hänsyn till den minskade lärjungenumerären beräknas till blott

omkring 14,300 kronor. Läroverkets rektor räknar också för detta år med

en brist i skolkassan — måhända omkring 5,000 kronor — som i så fall *

torde få täckas genom att med Kungl. Maj:ts medgivande i överensstämmelse

med bestämmelserna i § 13 i skolans reglemente erforderligt belopp

överföres från byggnadskassan till skolkassan. För budgetåret 1932/1933

kommer skolkassans inkomster av terminsavgifter att ytterligare nedgå med

sannolikt omkring 3,000 kronor, och torde sålunda icke böra beräknas till

högre belopp än 11,500 kronor. Skolkassans utgifter äro av den natur, att

de endast i ringa mån kunna påverkas av den samtidiga minskningen i

antalet klassavdelningar från 16 till 13, och man torde därför böra beräkna

dess utgifter under budgetåret 1932/1933 till omkring 19,000 kronor. Under

sådana omständigheter torde man behöva räkna med ett statligt bidrag till

denna kassa av cirka 6,000 kronor för budgetåret 1932/1933.

Den ovan gjorda beräkningen är givetvis approximativ, och för de båda

återstående avvecklingsåren 1933—1935 är överstyrelsen icke beredd att nu

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

göra något uttalande med avseende på storleken av det statsbidrag till nya

elementarskolans skolkassa, som kan komma att visa sig erforderligt. Överstyrelsen

har för avsikt att i sina framställningar örn anslag till de allmänna

läroverken därom årligen avgiva förslag.

I den mån statliga bidrag till endera eller båda av nya elementarskolans

kassor kunna visa sig erforderliga, torde det ligga närmast till hands, att

de, liksom för närvarande är fallet med vissa andra ersättningar, få utgå

ur det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken.

Örn ett nedläggande av nya elementarskolan sålunda kommer att bli förenat

med vissa särskilda kostnader för statsverket, medför å andra sidan

detta nedläggande stora ekonomiska fördelar för statsverket. Överstyrelsen

har redan omnämnt upphörandet av statens hyresersättning till skolans

rektor, vilket medför en minskning av det ordinarie reservationsanslaget till

de allmänna läroverken med 1,850 kronor årligen. Skolans inredning och

undervisningsmateriel torde representera ett ganska avsevärt belopp. Den

största betydelsen torde emellertid få tillmätas det förhållandet, att läroverksbyggnaden

blir i sin helhet disponibel för statsverket från och med budgetåret

1935/1936 och delvis torde kunna disponeras åtminstone från och med

budgetåret 1934/1935. Beträffande värdet av den av nya elementarskolan

disponerade byggnaden kan överstyrelsen icke uttala någon egen mening,

men överstyrelsen tillåter sig hänvisa till den av skolans rektor år 1925

verkställda utredningen av nya elementarskolans lokalförhållanden och byggnadsfråga

(i Meddelanden frän statens provskola LXXV 1925) i vilken utredning

sagda värde beräknas till minst en halv million kronor. Därtill kommer

det säkerligen mycket betydande värde, som representeras av den i stadens

mest centrala del belägna byggnadstomten, vilken omfattar själva det område,

å vilket läroverkshuset är uppfört, samt därjämte enligt den av skolans

rektor verkställda, ovan omnämnda utredningen angränsande gatumark på

omkring 1,000 kvadratmeter, vilken gatumark för närvarande disponeras av

Stockholms stad utan att enligt meromnämnda utredning någon reglering

av äganderättsförhållandena mellan staten och Stockholms stad torde hava

kommit till stånd. Dessa frågor torde emellertid icke behöva bliva föremål

för någon utredning i här förevarande sammanhang.

Det torde icke behöva särskilt framhållas, att de ekonomiska fördelar,

som ur statsverkets synpunkt äro förbundna med ett nedläggande av nya

elementarskolan, icke äventyras, även därest frågan örn nya elementarskolan

icke skulle bliva avgjord i detta sammanhang. En överenskommelse mellan staten

och staden angående läroverkets lokalförhållanden torde för övrigt under

alla förhållanden inom en nära liggande framtid böra komma till stånd.

Beträffande nya elementarskolans nuvarande lokaler anser sig överstyrelsen

även böra i detta sammanhang erinra därom, att överstyrelsen vid upprepade

tillfällen vid inspektioner och i andra sammanhang, däribland i skrivelse

till byggnadsstyrelsen den 24 april 1929, påpekat, att sagda lokaler

äro bristfälliga och otillräckliga och att det därvid icke är tillräckligt med

partiella lokalförbättringar, utan att en genomgripande örn- och tillbyggnad

är erforderlig, därest läroverket skall kunna på ett tillfredsställande sätt

fylla sin uppgift. Bättre lokalförhållanden måste alltså inom en nära framtid

åvägabringas, därest läroverket fortfarande skall äga bestånd.

Frågan örn huru med de till nya elementarskolan knutna lärjungestipendierna

skall förfaras, anser sig överstyrelsen icke heller hava anledning att

i detta sammanhang upptaga till behandling.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

Överstyrelsen hemställer sålunda, att, därest Kungl. Majit skulle anse sig

böra vidtaga åtgärder för ett nedläggande av nya elementarskolan i samband

med upprättande av ett högre allmänt läroverk i Bromma, avvecklingen av

nya elementarskolans verksamhet måtte ske i överensstämmelse med överstyrelsens

ovan angivna avvecklingsplan, att nya elementarskolans byggnadskassas

kvarstående förpliktelser måtte efter läroverkets avveckling övertagas

av statsverket, samt att för budgetåret 1932/1933 måtte beräknas ett belopp

av 6,000 kronor såsom bidrag till nya elementarskolans skolkassa, att utgå

ur besparingarna å det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken.

Av det anförda framgår, att Bromma församling under de senaste årtiondena

varit stadd i en hastig utveckling. Invånarantalet därstädes har stigit i ett alltmer

ökat tempo och torde väl kunna väntas ytterligare stiga. Den 1 januari

1932 utgjorde enligt av Stockholms stads statistiska kontor lämnad

uppgift den mantalsskrivna befolkningen i Bromma församling 26,898 personer.

Denna folkmängd motiverar redan i och för sig, att ett allmänt läroverk

förlägges till ifrågavarande trakt av huvudstaden, detta så mycket mer

som de tättbebyggda delarna av Bromma utgöra ett område för sig, relativt

avskilt från huvudstadens övriga bebyggda delar. Det nu sagda ävensom vad

i övrigt under ärendets behandling framkommit synes mig ovedersägligen

ådagalägga behovet av ett sådant läroverk i Bromma från och med läsåret

1932/1933.

Behovet av ett allmänt läroverk i Bromma synes kunna tillgodoses endera genom

upprättande därstädes av ett nytt läroverk eller därigenom, att ett av

Stockholms äldre, inom den egentliga staden belägna läroverk så att säga utflyttas

till Bromma. Upprättande av ett nytt högre allmänt läroverk anser jag

mig framför allt av statsfinansiella synpunkter icke under nuvarande förhållanden

böra förorda. Däremot synes mig tanken på en förflyttning av

ett av huvudstadens äldre, inom dess centrala delar beläget läroverk vara

förtjänt att närmare beaktas. I detta hänseende föreligger nu en plan

från skolöverstyrelsens sida. Denna plan, som tager sikte på statens provskola,

nya elementarskolan, innebär visserligen icke en direkt förflyttning

till Bromma av detta läroverk, utan en successiv avveckling av detsamma

i omedelbar anslutning till upprättandet av ett nytt läroverk i Bromma.

I sak innebär planen så till vida detsamma, som dess genomförande ej

skulle i avsevärdare mån medföra ökade kostnader för den statliga läroverksorganisationen

i huvudstaden. Jag har vid frågans övervägande funnit

mig böra förorda ett successivt nedläggande av nya elementarskolan i

samband med upprättande av ett högre allmänt läroverk i Bromma, och

vill jag uttala min huvudsakliga anslutning till den plan, som skolöverstyrelsen

i detta avseende framlagt. Såsom skäl för en anordning av nu angiven

art synas mig böra framhållas dels den relativt ringa elevfrekvensen

i nya elementarskolan, dels detta läroverks belägenhet i en stadsdel, som

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

mer och mer uppsuges i stadens city-bildning och där därför antalet familjer

med barn i skolåldern minskas, dels ock den värdefulla, kronan tillhöriga

tomt, som genom läroverkets upphörande skulle lösgöras antingen för

försäljning eller för annat statligt ändamål. Jag vill i detta sammanhang

erinra, att den vid nya elementarskolan beslutade latinlyceilinjen icke kommit

till stånd och att densamma vid ett bifall till mitt förslag givetvis icke

är avsedd att upprättas.

Det är uppenbart, att en åtgärd sådan som den nu ifrågasatta jämväl

skulle innebära ett försvinnande av den speciella pedagogiska försöksinstitution,

som nya elementarskolan från början varit avsedd att vara och som

den ända till nu — örn än måhända i något mindre omfattning — varit.

Jag finner emellertid häri ej någon så betydande olägenhet, att den bör få

utgöra ett hinder för realiserandet av den av ett starkt framträdande behov

föranledda framställning, som här är i fråga. Såsom jag nyss antytt, har

nya elementarskolans betydelse som prov- eller försöksskola under årens

lopp blivit mindre framträdande, dels på grund av den allmänna pedagogiska

utvecklingen vid våra läroverk och dels på grund av den viktiga roll

som försöksläroverk, som åtskilliga privatskolor under lång tid spelat. Behovet

av en särskild statsinstitution i berörda syfte kan alltså sägas nu vara

väsentligt mindre framträdande än tidigare, så mycket mer som även vid

andra statsläroverk undervisningsförsök anordnats och alltfort kunna göras.

Beträffande organisationen av det ifrågasatta läroverket i Bromma har

från Stockholms stads sida endast föreslagits, att detsamma skulle organiseras

som samläroverk samt omfatta realskola med minst två linjer, samt

latin- och realgymnasium.

Skolöverstyrelsen har i detta avseende efter en ingående motivering föreslagit,

att läroverket skulle organiseras såsom samläroverk med två serier

parallellavdelningar vid den. femåriga och en serie avdelningar vid den fyraåriga

realskolan, dock med gemensam avslutningsklass, samt med fyraårigt

latin- och realgymnasium. Emellertid har skolöverstyrelsen även uttalat att,

därest Kungl. Majit skulle hysa den uppfattningen, att den ena av gymnasielinjerna

. bör göras treårig, överstyrelsen ansåge, att detta borde bli fallet

med realgymnasiet, där de pedagogiska olägenheterna med en treårig organisation

icke vore lika starkt framträdande som i fråga örn latingymnasiet.

Då

har jag funnit anledning att uppmärksamma även de olika stadsdelarnas

likheter och olikheter i avseende på befolkningens sociala struktur. Det har

då förefallit mig, att en påfallande överensstämmelse i nämnda hänséende

råder mellan Södermalm, vars lärjungeområde omfattar förstadssamhällep

såsom Enskede, Älvsjö, Brännkyrka m. fl., och Bromma, som jämväl i sig

innesluter förstadssamhällen av liknande art, och jag har ansett mig kunna

och böra därav sluta till ungefär liknande behov i fråga om läroverksorganisation

inom dessa båda stadsdelar.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

Högre allmänna läroverket å Södermalm, som visserligen är uteslutande

förbehållet manliga lärjungar, omfattar såväl fyraklassig som femklassig

realskola, alltså med anknytning till folkskolans såväl sjätte som fjärde

klass, ävensom gymnasium med dels en fyraårig och en treårig latinlinje, dels

en fyraårig och en treårig reallinje. Denna organisation synes mig väl lämpa

sig att genomföra för det tilltänkta läroverket i Bromma, med den skillnad

likväl, att Brommaläroverket bör i såväl realskolan som gymnasiet lämna

tillträde även för kvinnliga lärjungar samt att gymnasiet bör omfatta

allenast en fyraårig latinlinje och en treårig reallinje.

Såsom jag nyss anfört, är jag benägen förorda ett successivt upprättande

av läroverket i Bromma i omedelbar anslutning till en successiv avveckling

av nya elementarskolan. Mot den av överstyrelsen härutinnan framlagda

planen har jag i stort sett intet att erinra. Vad först beträffar realskolan —

som enligt min mening bör vid Brommaläroverket omfatta en serie avdelningar

vid den fyraåriga och en serie avdelningar vid den femåriga realskolan

— skulle sålunda den första klassen av nya elementarskolans fyraåriga

realskola upphöra med ingången av läsåret 1932/1933 och samtidigt

en första klass av den fyraåriga realskolan vid Brommaläroverket träda i

funktion. Som jag nyss nämnde, skulle emellertid sistnämnda läroverks

realskola även innefatta en femårig linje, vars första klass ävenledes skulle

begynna med läsåret 1932/1933. Om man kan beträffande den fyraåriga

linjens första klass säga, att densamma överflyttas från nya elementarskolan

till Brommaläroverket, kan vid första påseendet inrättandet av den femåriga

linjens första klass anses innebära en viss utvidgning av läroverksorganisationen

i Stockholm. Jag vill emellertid framhålla, att i realiteten någon

utvidgning icke kan sägas komma till stånd, enär upprättandet av denna klass

måste föranleda skolöverstyrelsen att vidtaga en motsvarande inskränkning

vid högre allmänna läroverket å Kungsholmen. Detta framgår därav, att

enligt av överstyrelsen lämnad uppgift ej mindre än 44 lärjungar, vilka

voro bosatta i Bromma, höstterminen 1931 åtnjöto undervisning i den femåriga

realskolans första klass vid sistnämnda läroverk.

Vad beträffar gymnasiets organisation, skulle vid Brommaläroverket läsåret

1932/1933 upprättas första ringen av såväl det fyraåriga latingymnasiet som

det treåriga realgymnasiet. I samband härmed skulle indragning vid nya

elementarskolan ske av första ringen av därvarande fyraåriga latingymnasium,

varjämte någon första ring av det treåriga realgymnasiet därstädes

ej skulle komma till stånd. Upprättandet av sistnämnda ring under läsåret

1932/1933, varom skolöverstyrelsen framlagt förslag, anser jag mig alltså

ej kunna förorda.

Vad överstyrelsen anfört ifråga örn lärarkrafter vid de båda läroanstalterna

under övergångstiden har icke givit mig anledning till erinran, dock

med den jämkning, som föranledes därav, att jag förordar allenast en femårig

reallskollinje i stället för av överstyrelsen föreslagna två dylika linjer

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221. 47

och vidare ett treårigt realgymnasium i stället för av överstyrelsen föreslaget

fyraårigt.

Vad angår nya elementarskolans ekonomiska förhållanden, har skolöverstyrelsen

i sitt senaste utlåtande redogjort för desamma. Överstyrelsens

förslag om ett bidrag av statsmedel å 6,000 kronor till läroverkets s. k.

skolkassa kan visserligen med de av överstyrelsen angivna utgångspunkterna

synas motiverat, men å andra sidan föreligga här omständigheter, som

tala för att undvika ett anlitande av statsmedel. Givetvis inträda för nya

elementarskolan med hänsyn till det sjunkande elevantalet svårigheter att

under avvecklingstiden infria annuiteten å det av Stockholms stad lämnade

byggnadslånet. Det måste emellertid anses billigt, att staden, för vars befolkning

den nu ifrågasatta organisationsförändringen otvivelaktigt skulle

medföra avgjorda fördelar, avstår från detta sitt krav. Enklast torde detta ske

genom att staden omedelbart avskriver sin återstående fordran, 27,500 kronor,

en anordning, som synes så mycket mera rimlig som staden aldrig haft att

vidkännas några som helst underhållskostnader för skolans lokaler, vilka

dessutom, såsom uppförda och inredda för skoländamål, för staten endast

kunna hava en relativt begränsad användbarhet för andra ändamål.

Såsom jag antytt, skulle den av mig ifrågasatta organisationsförändringen

i längden ställa sig för statsverket ekonomiskt fördelaktigare än den nuvarande

organisationen. Under ett par övergångsår torde dock vissa ökade

utgifter av mindre omfattning icke kunna undvikas. Jag syftar härvid på

avlöning till en rektor vid det nya Brommaläroverket. En rektorstjänst

måste nämligen där inrättas redan från och med läroverkets begynnande.

Att överflytta rektorstjänsten från nya elementarskolan låter sig icke göra,

enär densamma givetvis är där nödvändig under skolans avvecklingsperiod.

Den nuvarande innehavaren av sistnämnda tjänst uppnår pensionsåldern

under läsåret 1934—1935, med vilket läsårs utgång denna skolas avveckling

skulle vara slutförd. Vidare torde arvode, 200 kronor, böra beräknas

för en tillsyningslärare. För budgetåret 1932/1933 lära erforderliga medel

till såväl rektorslön vid Brommaläroverket, 7,500 kronor, som arvode åt

en tillsyningslärare, 200 kronor, kunna bestridas från besparingarna å reservationsanslaget

till de allmänna läroverken, vilka med visshet torde kunna

beräknas lämna tillgång härtill. Riksdagens medgivande härtill torde böra

inhämtas.

Skolöverstyrelsen har under erinran om 1931 års riksdags beslut angående

ombildning av samrealskolan i Kristinehamn till högre allmänt läroverk,

föreslagit att såsom villkor för ett eventuellt beslut örn ett högre allmänt

läroverk i Bromma skulle föreskrivas, bland annat, att Stockholms stad

skulle förbinda sig att bidraga till bestridande av de utgifter, som åvila

biblioteks- och materielkassan samt ljus- och vedkassan, med ett engångsanslag

under första året av läroverkets verksamhet med minst 10,000 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition Nr 221.

I anseende till de skäl, skolöverstyrelsen anfört för detta sitt förslag, ansluter

jag mig till detsamma.

Jag vill slutligen erinra, hurusom vid ett bifall till mitt förslag den av

nya elementarskolan innehavda byggnaden jämte tomt skulle efter skolans

avveckling bliva frigjord för annat statligt ändamål, eventuellt för försäljning.

Att i detta sammanhang närmare ingå på denna fråga, anser jag

icke erforderligt, då densamma jämte härmed sammanhörande spörsmål torde

böra bliva föremål för en närmare utredning.

Under åberopande av vad sålunda blivit anfört får jag hemställa, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

att inom Bromma församling i Stockholm må från och

med läsåret 1932—1933 successivt upprättas ett högre allmänt

läroverk, avsett för såväl manliga som kvinnliga lärjungar,

med såväl fyraklassig som femklassig realskola,

ävensom med gymnasium, omfattande fyraårig latinlinje

samt treårig reallinje,

att statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm,

må från och med läsåret 1932/1933 successivt nedläggas,

att upprättandet av nämnda läroverk i Bromma må ske i

omedelbar anslutning till det successiva nedläggandet av

nya elementarskolan på sådant sätt, att under första läsåret

första klassen av de båda realskollinjerna och första

ringen av de båda gymnasielinjerna av läroverket i Bromma

upprättas och samtidigt första klassen av realskolan vid nya

elementarskolan och första ringen av de båda gymnasielinjerna

därstädes indragas samt därefter en klass respektive

ring å varje linje vid läroverket i Bromma successivt upprättas

i samband med att en klass respektive ring å varje

linje vid nya elementarskolan successivt indrages, allt till

dess förstnämnda läroverk är å samtliga linjer färdigbildat

och sistnämnda läroanstalt blivit i sin helhet indragen,

att vid läroverket i Bromma må från och med den 1 juli

1932 inrättas en ordinarie rektorsbefattning, samt

att avlöning för nämnda rektorsbefattning, 7,500 kronor,

ävensom arvode åt en tillsyningslärare, 200 kronor, må

under budgetåret 1932/1933 bestridas ur besparingarna å

reservationsanslaget till de allmänna läroverken,

allt under förutsättning att Stockholms stad dels tillhandahåller

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och

möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor,

dels bidrager till bestridande av de utgifter, som åvila

biblioteks- och materielkassan samt ljus- och vedkassan vid

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

läroverket med ett engångsanslag under första året av läroverkets

verksamhet av minst 10,000 kronor, dels oclc avstår

från sin fordran att återbekomma vad ännu är oguldet,

27,500 kronor, av nya elementarskolans ovannämnda, av

staden erhållna byggnadslån.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter tillstyrkta hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

H. B. Hammar.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 187 käft. (Nr 221.)

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:275 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående viss ändring av läroverksorganisationen i Stockholm. s. 3 i texten
  2. SU 1932:100 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss ändring av läroverksorganisationen i Stockholm jämte två i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten