Sök i Ratio Lex

Angående understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer

1932-03-11 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:231, Angående understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

1

Nr 231.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående understöd åt efterlevande

till vissa i statens tjänst anställda personer; given

Stockholms slott den 11 mars 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna l:o)—3:o) hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 11 mars 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström,

Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anmäler följande

frågor örn understöd, att utgå å allmänna indragningsstaten, åt efterlevande

till vissa i statens tjänst anställda personer och anför därvid:

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 193 hafi. (Nr 231.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

Äng.

pension åt

f. d. vaktkonstapeln

O. A. Anderssons

änka

Maria

Albertina

Andersson.

Departements
chefen.

J ustitiedepar temén tet.

l:o.

I en till Kungl. Majit ställd skrift har Maria Albertina Andersson,

född Hallin, anhållit att bliva tillerkänd pension efter sin den 2 november

1931 avlidne man, f. d. vaktkonstapeln vid statens tvångsarbetsanstalt

å Svartsjö Gustaf Albert Andersson.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Gustaf Albert Andersson,

som var född den 4 december 1852, anställdes såsom extra vaktkonstapel

vid centralfängelset å Långholmen den 8 juli 1874, antogs till ordinarie

vaktkonstapel vid samma fängelse från och med den 2 juli 1875 samt

transporterades i samma befattning till tvångsarbetsanstalten å Svartsjö

i oktober 1894; att han erhöll avsked med utgången av december månad

1917 med en årlig pension av 1,000 kronor; samt att han icke var

delägare i civilstatens änke- och pupillkassa.

Vidare inhämtas, att Gustaf Albert Andersson vid sin död efterlämnade,

förutom änkan, född den 30 augusti 1867, ogifta dottern Edit Maria,

född den 16 augusti 1898; att behållningen i boet efter Andersson

uppgick till omkring 6,120 kronor, därav en till 3,500 kronor taxerad

fastighet; samt att änkan Anderssons arbetsförmåga på grund av sjukdom

(kronisk ledgångsreumatism i armar och händer med deformering

av fingrarnas leder) är i väsentlig grad nedsatt.

Enligt intyg av pastorsämbetet i Färentuna-Hilleshögs församlingar är

sökandens dotter för vård av modern nödsakad att vistas i hemmet och

på grund därav förhindrad att genom förvärvsarbete bereda sig inkomst.

Fångvårdsstyrelsen, som avgivit infordrat utlåtande i ärendet den 28

december 1931, har under åberopande av vad i ärendet blivit upplyst

tillstyrkt, att understöd av statsmedel bereddes änkan Andersson, därvid

styrelsen föreslagit, att eventuell pension måtte bestämmas att utgå

med ett belopp av 384 kronor för år.

Efter remiss har statskontoret avgivit utlåtande i ärendet den 12 januari

1932 och därvid, under åberopande av 1931 års riksdags beslut örn

pension å 384 kronor åt f. d. vaktkonstapeln F. J. Hanssons änka (R.

skr. nr 204, punkt 1), hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva, att änkan Andersson finge från och med den 1 december

1931, så länge hon förbleve änka, å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension å 384 kronor.

Vid upprepade tillfällen har riksdagen beviljat pension åt änkor efter

bevakningsman vid fångvården, vilka icke varit delägare i civilstatens

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

änke- och pupillkassa. Även i det nu föreliggande fallet synas omständigheterna

vara sådana, att pension bör utverkas. Beträffande det föreslagna

pensionsbeloppet, 384 kronor, vilket överensstämmer med vad som

tidigare beviljats i dylika fall, har jag icke heller funnit anledning till

erinran. Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att f. d. vaktkonstapeln vid statens tvångsarbetsanstalt

å Svartsjö Gustaf Albert Anderssons änka

Maria Albertina Andersson, född Hallin, må från och

med den 1 december 1931 under sin återstående livstid,

så länge hon förbliver änka, å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 384 kronor.

Socialdepartementet.

2:o.

I skrivelse till Kungl. Majit den 19 januari 1932 bar riksförsäkringsanstalten

gjort framställning örn utverkande av pension åt tillförordnade

sekreteraren, notarien å extra stat bos anstalten Carl Arthur Olsson

Cronströms änka Agda Helena Elisabeth Cronström, född Arbin.

Av handlingarna i ärendet framgår, att Cronström, som var .född den

9 juli 1889, efter att hava avlagt kansliexamen inträdde i statens tjänst

den 18 maj 1912 såsom extra ordinarie tjänsteman i fångvårdsstyrelsen;

att han de följande åren till början av år 1918 tjänstgjorde dels i nämnda

verk, dels ock i kammarkollegium och läroverksöverstyrelsen, i vilka ämbetsverk

han innehade förordnande såsom arkivarie i omkring tre månader

samt såsom aktuarie, notarie och registrator sammanlagt omkring

fyra år, varjämte han vissa tider bestred amanuensbefattning; att han

från och med den 21 januari 1918 antogs till amanuens bos riksförsäkringsanstalten

samt från och med den 1 mars 1918 till och med den 31

maj 1919 uppehöll notarietjänst därstädes; att han den 1 juni 1919 blev notarie

å extra stat hos anstalten, vilken befattning han innehade till sitt

den 28 januari 1931 timade frånfälle; att han därjämte från och med den

27 oktober 1927 till och med den 18 juli 1929 enligt anstaltens särskilda beslut

innehade förordnande att uppehålla en vakant sekreterarebefattning

å ordinarie stat samt — sedan förordnande å befattningen kungjorts till

ansökning i den ordning, som stadgas i §§ 27 och 28 av instruktionen för

riksförsäkringsanstalten — den 19 juli 1929 av Kungl. Majit förordnades

att tills vidare uppehålla samma sekreterarebefattning, vilket förordnande

han innehade till sin död; att han jämlikt Kungl. Majits beslut den

Äng.

pension åt

t. f. sekreteraren

hos

riksförsäkringsanstalten

C. A.

Oison Cronströms

änka

Agda Helena

Elisabeth

Cronström.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

Tidigare framställning

i ämnet.

15 februari 1929 på grund av detta för ordnande åtnjöt samma förmåner,

som örn han varit innehavare av sekreterarebefattning å extra stat; samt

att han omkring två månader uppehållit byråchefsbefattning, varjämte

han före den 27 oktober 1927 uppehållit sekreterarebefattning under omkring

1 år 9 månader.

Vidare framgår av handlingarna, att Cronström efterlämnat, förutom

änkan, vilken är född den 13 oktober 1895, dottern Brita Elisabeth, född

den 5 oktober 1925; att änkan sedan den 1 juli 1930 innehaft befattning

som ordinarie småskollärarinna vid Stockholms stads folkskolor; att enligt

förrättad bouppteckning efter Cronström tillgångarna i boet uppgingo

till 15,836 kronor 76 öre, därav i lösören 1,978 kronor 50 öre, samt

skulderna till 10,635 kronor 63 öre, i vilket belopp emellertid ingick kontrakterad

hyra för tiden 1 april 1931—30 september 1932 med 5,900 kronor;

samt att på grund av mellan makarna upprättat inbördes testamente

den del av den avlidnes kvarlåtenskap, som ej utgjorde bröstarvinges

laglott, med full äganderätt skulle tillfalla änkan.

Frågan örn understöd åt Cronströms efterlevande var nästförflutet år

föremål för Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning med föranledande av

en då föreliggande framställning av riksförsäkringsanstalten örn utverkande

av pension åt Cronströms änka och uppfostringsbidrag åt makarnas

dotter.

I berörda framställning, dagtecknad den 21 februari 1931, anförde riksförsäkringsanstalten

i huvudsak följande:

Oaktat anstalten varit i verksamhet sedan år 1902, hade anstaltens

organisationsfråga ännu icke blivit slutgiltigt löst. På grund härav hade

endast ett fåtal av anstaltens befattningshavare ordinarie anställning. Ej

mer än 41 befattningar, inberäknat 22 biträdes- och expeditionsvaktsbefattningar,

vore uppförda å ordinarie stat. Då hela antalet befattningshavare

i anstalten vid 1931 års ingång utgjorde 329, uppginge antalet orrinarie

befattningar endast till cirka 12 procent därav. Riksförsäkringsanstalten

intoge sålunda uti ifrågavarande hänseende en synnerligen

ogynnsam och i statsförvaltningen sannolikt enastående ställning. Tid

efter annan hade riksförsäkringsanstalten gjort framställning örn anstaltens

försättande på ordinarie stat i större utsträckning, vilket emellertid

ej ansetts kunna föranleda åtgärd med hänsyn till de alltjämt fortgående

utredningarna på socialförsäkringens område. Läget hade ytterligare

förvärrats genom den sedan ett flertal år tillämpade vakanssättningen

av tjänster. Det syntes emellertid icke skäligt, att anstaltens befattningshavare

eller deras efterlevande bleve lidande till följd av dröjsmålet

med lösande av anstaltens organisationsfråga.

Vad beträffade Cronström, vilkens stora nit och skicklighet i arbetet

anstalten vitsordade, skulle han under normala förhållanden givetvis

innehaft notarietjänst å ordinarie stat och sannolikt även sekreterarebefattning

å sådan stat. Då han på grund av de säregna förhållandena vid

anstalten varit förhindrad vinna delaktighet i civilstatens änke- och pupillkassa,

syntes det befogat, att hans änka och barn av statsmedel erhölle

pension.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

Riksförsäkringsanstalten ville erinra om att 1928 års riksdag enligt skrivelse

nr 354 (punkt 31) medgivit, att änkan elter tjänstförrättande sekreteraren

hos anstalten, notarien å extra stat A. E. Nordgren linge uppbära

en årlig pension å 720 kronor. I riksdagens nyssnämnda skrivelse hade

anförts, bland annat, följande: »Såsom framgår av utredningen i ärendet

innehade Nordgren icke ordinarie befattning, till följd varav han saknat

möjlighet att ingå i civilstatens änke- och pupillkassa och därigenom

grundlägga pensionsrätt för sin hustru. Anledningen till att Nordgrens

tjänst i likhet med det stora llertalet av riksförsäkringanstaltens befattningar

icke blivit uppförd å ordinarie stat, torde såsom riksförsäkringsanstalten

i avgivet utlåtande framhållit stå i samband därmed, att frågan

örn socialförsäkringens organisation ännu icke blivit slutgiltigt avgjord.

Med hänsyn härtill synas starka billighetsskäl föreligga för beredande

av någon pension av statsmedel såsom bidrag till änkan Nordgrens uppehälle.

Vid bestämmandet av storleken av denna pension torde, då mannen

Nordgren icke erlagt några pensionsavgifter, en viss reduktion böra

äga rum av det belopp, som skolat utgå, därest Nordgren varit ordinarie

notarie. Vid sådant förhållande finner riksdagen det av statskontoret

i avgivet utlåtande föreslagna pensionsbeloppet av 720 kronor skäligt.»

Riksförsäkringsanstalten framhöll vidare, att de skäl, som riksdagen

anfört i omförmälda skrivelse angående notarien Nordgrens änka, syntes

till fullo motivera, att pension beviljades även de efterlevande efter Cronström.

Den omständigheten, att dessa icke alldeles saknade medel till

sitt uppehälle samt att änkan tills vidare vore i stånd att utföra förvärvsarbete,

syntes under föreliggande förhållanden icke böra tillmätas betydelse.

Vad anginge frågan, huruvida pension skulle beräknas med hänsyn

till Cronströms sekreterareförordnande eller till hans notariebefattning

på extra stat, syntes det riksförsäkringsanstalten, att, då Cronström —

efter det att förordnande å ifrågavarande sekreterarebefattning kungjorts

till ansökning i förenämnda ordning — av Kungl. Majit förordnats att

tills vidare uppehålla denna befattning med åtnjutande av samma förmåner,

som örn han varit sekreterare å extra stat, pension borde beräknas

till samma belopp, som skulle utgått, därest han varit sekreterare å

ordinarie stat, dock med viss reduktion med hänsyn till att pensionsavgifter

ej erlagts.

Statskontoret, som den 4 mars 1931 avgav infordrat utlåtande i ärendet,

anförde däri, att, på grund av vad riksförsäkringsanstalten andragit och

meddelat rörande anställningsförhållandena hos anstalten och därav föranledd

försening av befordran till ordinarie tjänst vid verket, statskontoret

ansåge, att Cronströms änka, oaktat hon endast vore 35 år gammal och

själv innehade ordinarie tjänst såsom småskollärarinna vid Stockholms

folkskolor, väl borde erhålla någon änkepension, men att beloppet borde

begriinsas till 720 kronor, motsvarande vad av 1928 års riksdag beviljats

notarien A. E. Nordgrens änka, ävensom att makarna Cronströms dotter

bordo i uppfostringsbidrag undfå 300 kronor, för år räknat.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

Vid anmälan av ärendet inför Kungl. Majit den 13 mars 1931 anförde

jag följande:

På sätt riksförsäkringsanstalten anfört hade statsmakterna, i avbidan

på avgörande av frågan örn socialförsäkringens organisation, allenast beträffande

ett fåtal tjänster medgivit uppförande å ordinarie stat av riksförsäkringsanstaltens

befattningshavare. Därest tjänsterna bos anstalten

fått besättas med ordinarie innehavare, skulle Cronström—enligt vad anstalten

uttalat — med säkerhet vunnit befordran till ordinarie notarie och

sannolikt även kommit att innehava sekreterarebefattning å ordinarie

stat. Med hänsyn härtill och med avseende å 1928 års riksdags av ämbetsverken

åberopade beslut angående pension åt notarien Nordgrens änka

syntes det mig rimligt, att Cronströms änka — ehuru särskilt ömmande

omständigheter icke kunde anses föreligga — tillerkändes pension ävensom

att uppfostringsbidrag beviljades åt makarnas barn. Beträffande

storleken av pensionen och uppfostringsbidraget anslöte jag mig till statskontorets

förslag.

I enlighet med min hemställan föreslog Kungl. Majit i proposition nr 177

(punkt 1) riksdagen medgiva, att Cronströms änka Agda Helena Elisabeth

Cronström, född Arbin, och makarna Cronströms minderåriga dotter Brita

Elisabeth finge från och med den 1 februari 1931 å allmänna indragningsstaten

uppbära, änkan en årlig pension av 720 kronor under återstående

livstiden, så länge hon förbleve änka, och dottern ett årligt uppfostringsbidrag

å 300 kronor intill utgången av det kalenderår, under vilket hon

uppnådde 18 års ålder.

I utlåtande nr 29, punkt 5, i anledning av berörda proposition anförde

bankoutskottet följande:

Enligt utskottets mening vore omständigheterna i förevarande fall sådana,

att staten icke borde undandraga sig att lämna något understöd. I

anslutning till de principer, som hittills tillämpats vid behandlingen av

liknande framställningar, hade utskottet emellertid icke ansett sig kunna

tillstyrka, att pension bereddes Cronströms änka, vilken endast vore

35 år gammal och innehade ordinarie befattning såsom småskollärarinna

vid Stockholms stads folkskolor. Vid detta ståndpunktstagande hade utskottet

icke förbisett de i propositionen framhållna särskilda anställningsförhållanden,

som rådde inom riksförsäkringsanstalten, men funne utskottet

dessa förhållanden icke kunna utesluta en skälighetsprövning med

hänsyn jämväl till övriga på frågan inverkande omständigheter. Vad

därefter förslaget om beviljande av ett uppfostringsbidrag till makarna

Cronströms minderåriga dotter beträffade, funne utskottet billigt, att sådant

bidrag skulle utgå. Med hänsyn till den ställning, utskottet intagit

till frågan örn änkepension i detta fall, syntes berörda bidrag böra bestämmas

till 384 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställde bankoutskottet, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Majits ifrågavarande framställning, måtte

medgiva, att makarna Cronströms minderåriga dotter Brita Elisabeth

finge från och med den 1 februari 1931 till och mod utgången av det kalenderår,

under vilket hon uppnådde 18 års ålder, å allmänna indragningsstaten

uppbära ett årligt uppfostringsbidrag å 384 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

7

Riksdagen (E. skr. nr 204, punkt 3) beslöt i enlighet med vad utskottet • '' ^

sålunda hemställt.

Till stöd för nu föreliggande, av riksförsäkringsanstalten i skrivelse Nn föreiigden

19 januari 1932 gjorda framställning örn pension åt Cronströms änka sa”ty0,Ili^a™"

har anstalten anfört följande:

Sedan 1931 års riksdag fattat beslut i frågan örn understöd åt Cronströms

efterlevande, hade riksdagen medgivit, att docenten vid universitetet

i Lund Johannes (Hannes) Evelinus Skölds änka och makarnas tre

minderåriga barn ävensom att docenten vid universitetet i Uppsala Adolf

Fredrik Söderströms änka samt dessa makars tre minderåriga barn finge

från och med den 1 oktober 1930 å allmänna indragningsstaten uppbära,

änkorna vardera en årlig pension av 600 kronor under deras återstående

livstid, så länge de förbleve änkor, samt vart och ett av barnen ett årligt

uppfostringsbidrag av 384 kronor till och med utgången av det kalenderår,

under vilket barnet uppnådde 18 års ålder (Kungl. Maj:ts prop.

nr 93 år 1931, p. 3 och 4; tankoutskottets uti. nr 29, p. 10 och 11; riksdagens

skriv, nr 204, p. 8 och 9).

Med hänsyn härtill syntes det anstalten rätt och billigt, att jämväl

Cronströms änka bereddes rätt att uppbära pension i den omfattning, som

av riksförsäkringsanstalten föreslagits, då samma förutsättningar för erhållande

av pension i huvudsak förelegat i samtliga nu omförmälda fall.

Statskontoret har den 26 januari 1932 avgivit infordrat utlåtande över

den nu förevarande framställningen och därvid anfört följande:

Sedan bankoutskottet vid 1931 års riksdag beträffande de ganska likartade

framställningarna örn pensioner åt Cronströms samt docenterna

Skölds och Söderströms efterlämnade änkor och barn föreslagit en enhetlig

lösning, i det att uppfostringsbidrag åt de minderåriga barnen skulle

beviljas med 384 kronor till vart och ett av barnen, men däremot änkepension

i intet fall förekomma, hade detta förslag godkänts av riksdagen - ''

i avseende å den först behandlade framställningen örn understöd åt Cronströms

efterlämnade familj, varemot riksdagen, när de båda andra framställningarna

därefter föredragits, bifallit framställda yrkanden örn pension

å 600 kronor till vardera av änkorna Sköld och Söderström jämte de

av bankoutskottet tillstyrkta uppfostringsbidragen till barnen. Det förhållandet,

att berörda framställningar till synes utan sakligt skäl lett till

så skilda resultat, syntes enligt statskontorets mening böra föranleda

till att ånyo för riksdagen framlägga frågan örn beredande av pension

åt Cronströms änka. Den framställning, som i propositionen nr 177 förelagts

1931 års riksdag, hade avsett att bereda änkan Cronström en pension

å 720 kronor och makarna Cronströms minderåriga dotter ett årligt upp:

fostringsbidrag å 300 kronor. När riksdagen bestämt sistnämnda bidrag

till 384 kronor, skulle det kunna ifrågasättas att bestämma änkepensionen

även i detta fall liksom för änkorna Sköld och Söderström till 600

kronor för år räknat. Pensionen syntes böra få åtnjutas från och med

månaden näst efter mannens dödsfall, eller från och med den 1 februari

1931, och syntes böra anvisas att utgå å allmänna indragningsstaten,

allt i enlighet med vad som föreslagits i nyssnämnda proposition.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

Departements- Under hänvisning till vad jag vid anmälan inför Kungl. Majit nästchefen.

£r av ^en ^å föreliggande framställningen från riksförsäkrings
anstalten

anförde till stöd för förslaget örn beredande av pension åt Cron•

ströms änka och med hänsyn till 1931 års riksdags beslut att tillerkänna

pension åt änkorna efter docenterna Sköld och Söderström, förordar jag,

att förslag örn beviljande av pension åt Cronströms änka ånyo förelägges

riksdagen. Beträffande storleken av pensionen, vilken i propositionen till

1931 års riksdag föreslogs till 720 kronor, anser jag mig på av statskontoret

angivna skäl nu böra tillstyrka, att pensionsbeloppet fastställes till

600 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att tillförordnade sekreteraren, notarien å extra

stat bos riksförsäkringsanstalten Carl Arthur Olsson

Cronströms änka Agda Helena Elisabeth Cronström,

född Arbin, må från och med den 1 februari 1931 under

sin återstående livstid, så länge hon förbliver

änka, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension av 600 kronor.

Ecklesiastikdepartementet.

3io.

Äng. I skrivelse den 19 februari 1932 har riksarkivet, med föranledande av

fölTe^arkil en av förre föreståndaren för arkivdepån i Visby Oskar Wilhelm Wenföreståndaren

nerstens änka Emma Johanna Wennersten, född Stenberg, hos riksarkivarien

8j°rd ansökning, hemställt, att Kungl. Majit måtte hos riksdagen

Emma utverka pension åt Emma Johanna Wennersten.

Johanna

Wennersten var född den 13 oktober 1867 och avled den 31 augusti 1931.

Från och med den 18 februari 1905 till utgången av juni månad 1927 innehade

han förordnande såsom föreståndare för arkivdepån i Visby. Vid

tiden för sin avgång ur tjänst uppbar Wennersten i avlöningsförmåner

arvode med 1,200 kronor för år jämte två ålderstillägg å vardera 200 kronor

ävensom tillfällig löneförbättring å 300 kronor.

Med bifall till av Kungl. Majit i proposition nr 125 under punkt 1

framlagt förslag beviljade 1927 års riksdag (R. skr. nr 214, punkt 80) Wennersten

en årlig pension av 1,404 kronor.

Vid sin död efterlämnade Wennersten, förutom änkan, född den 25 december

1875, en dotter Margit (Greta) Hillevi Wennersten, född den 1

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

9

februari 1907. Bouppteckningen efter Wennersten utvisade en behållning

i boet av 4,555 kronor. Av handlingarna inhämtas vidare, att änkan i övrigt

saknar tillgångar samt att hon av dottern icke kan påräkna något bidrag

till sitt uppehälle.

Riksantikvarien har i ett handlingarna bilagt yttrande av den 12 februari

1932 anfört, bland annat, följande:

Ehuru arkivföreståndaren Wennerstens officiella verksamhet fallit

inom det arkivaliska området, syntes hans vetenskapliga insatser huvudsakligen

tillhöra den arkeologiska forskningen. Sedan 1890-talet hade

Wennersten i mer än 30 år utfört talrika uppdrag för riksantikvariens

räkning, däribland en hel del grävningar. Hans förnämsta insatser hade

kanske bestått i hans omfattande verksamhet för uppspårande och tillvaratagande

av de talrika fynd, som oavbrutet gjordes på Gotland under

allt slags jordarbete. Härigenom hade han räddat ett otal fornfynd och

införskaffat upplysningar örn fyndomständigheterna samt givit uppslag

till fortsatta forskningar. För allt detta mångåriga arbete hade han uppburit

mycket blygsamma ersättningar för resekostnader från statens

historiska museum. Det kunde med en viss rätt påstås, att endast det

stöd, han åtnjutit från sin duktiga och arbetsamma hustrus sida, möjliggjort

hans strövtåg runt hela ön för att uppspåra och beskriva dess fornminnen.

Drivkraften till hans verksamhet hade varit en ren och oskrymtad

kärlek till fäderneön. Att han ej förmått uträtta allt han önskat hade

till ej ringa del berott på en svag ekonomi.

Det syntes alltså även från de för riksantikvarien givna synpunkter

väl motiverat, att en framställning gjordes örn pension åt Wennerstens

efterlevande änka.

Riksarkivet har i sin berörda skrivelse den 19 februari 1932 anslutit sig

till de av riksantikvarien gjorda uttalandena samt, under åberopande

tillika att Wennerstens änka befunne sig i mycket bekymmersamma omständigheter

och icke syntes äga möjlighet till något förvärvsarbete, hemställt

örn utverkande av pension åt änkan med belopp, som kunde anses

skäligt.

Efter remiss har statskontoret avgivit yttrande i ärendet den 27 februari

1932 och därvid yttrat följande:

På grund av vad i detta ärende blivit meddelat och anfört syntes billigheten

bjuda, att något understöd i form av pension bereddes änkan

Wennersten. Statskontoret föreställde sig, att pensionsbeloppet, som icke

gärna kunde enligt vanliga regler för förhållandet mellan tjänstepension

och familjepension avpassas efter den låga pension, vilken tillkommit Wennersten,

borde bestämmas till 600 kronor.

Statskontoret har alltså hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva, att Emma Wennersten finge från och med den 1 september

1931 under sin återstående livstid, så länge hon förbleve änka, uppbära

pension från allmänna indragningsstaten till belopp av 600 kronor

årligen.

Hiliana lill riksdapens protokoll 1932. t sami. 193 haft. (Nr 231.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

På grund av de i ärendet upplysta omständigheterna anser jag mig

böra biträda förslaget om beredande av pension åt Wennerstens änka.

Det av statskontoret ifrågasatta pensionsbeloppet, 600 kronor, synes mig

emellertid väl högt och skäligen böra reduceras till förslagsvis 504 kronor.

Då jag i övrigt icke baft något att erinra mot statskontorets förslag, får

jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre föreståndaren för arkivdepån i Visby Oskar

Wilhelm Wennerstens änka Emma Johanna Wennersten,

född Stenberg, må från och med den 1 september

1981 under sin återstående livstid, så länge hon

förbliver änka, å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 504 konor.

Vad departementschefen ovan under punkterna

l:o)—3:o) hemställt, däri statsrådets övriga

ledamöter instämma, bifaller Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten samt förordnar, att

proposition äv den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

820911. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:229 Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa framställningar rörande pensioner eller understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer m s. 35 i texten
  2. BU 1932:32 Utlåtande, i anledning av vissa framställningar rörande pensioner eller understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer rn. fl. Bankout s. 2 i texten