Angående understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer
1932-03-11 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1932:231, Angående understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.
1
Nr 231.
Kungl. Majus proposition till riksdagen angående understöd åt efterlevande
till vissa i statens tjänst anställda personer; given
Stockholms slott den 11 mars 1932.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
under punkterna l:o)—3:o) hemställt.
Under Hans Marits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Felix Hamrin.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 11 mars 1932.
Närvarande:
Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström,
Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anmäler följande
frågor örn understöd, att utgå å allmänna indragningsstaten, åt efterlevande
till vissa i statens tjänst anställda personer och anför därvid:
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 193 hafi. (Nr 231.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.
Äng.
pension åt
f. d. vaktkonstapeln
O. A. Anderssons
änka
Maria
Albertina
Andersson.
Departements
chefen.
J ustitiedepar temén tet.
l:o.
I en till Kungl. Majit ställd skrift har Maria Albertina Andersson,
född Hallin, anhållit att bliva tillerkänd pension efter sin den 2 november
1931 avlidne man, f. d. vaktkonstapeln vid statens tvångsarbetsanstalt
å Svartsjö Gustaf Albert Andersson.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Gustaf Albert Andersson,
som var född den 4 december 1852, anställdes såsom extra vaktkonstapel
vid centralfängelset å Långholmen den 8 juli 1874, antogs till ordinarie
vaktkonstapel vid samma fängelse från och med den 2 juli 1875 samt
transporterades i samma befattning till tvångsarbetsanstalten å Svartsjö
i oktober 1894; att han erhöll avsked med utgången av december månad
1917 med en årlig pension av 1,000 kronor; samt att han icke var
delägare i civilstatens änke- och pupillkassa.
Vidare inhämtas, att Gustaf Albert Andersson vid sin död efterlämnade,
förutom änkan, född den 30 augusti 1867, ogifta dottern Edit Maria,
född den 16 augusti 1898; att behållningen i boet efter Andersson
uppgick till omkring 6,120 kronor, därav en till 3,500 kronor taxerad
fastighet; samt att änkan Anderssons arbetsförmåga på grund av sjukdom
(kronisk ledgångsreumatism i armar och händer med deformering
av fingrarnas leder) är i väsentlig grad nedsatt.
Enligt intyg av pastorsämbetet i Färentuna-Hilleshögs församlingar är
sökandens dotter för vård av modern nödsakad att vistas i hemmet och
på grund därav förhindrad att genom förvärvsarbete bereda sig inkomst.
Fångvårdsstyrelsen, som avgivit infordrat utlåtande i ärendet den 28
december 1931, har under åberopande av vad i ärendet blivit upplyst
tillstyrkt, att understöd av statsmedel bereddes änkan Andersson, därvid
styrelsen föreslagit, att eventuell pension måtte bestämmas att utgå
med ett belopp av 384 kronor för år.
Efter remiss har statskontoret avgivit utlåtande i ärendet den 12 januari
1932 och därvid, under åberopande av 1931 års riksdags beslut örn
pension å 384 kronor åt f. d. vaktkonstapeln F. J. Hanssons änka (R.
skr. nr 204, punkt 1), hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva, att änkan Andersson finge från och med den 1 december
1931, så länge hon förbleve änka, å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension å 384 kronor.
Vid upprepade tillfällen har riksdagen beviljat pension åt änkor efter
bevakningsman vid fångvården, vilka icke varit delägare i civilstatens
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.
änke- och pupillkassa. Även i det nu föreliggande fallet synas omständigheterna
vara sådana, att pension bör utverkas. Beträffande det föreslagna
pensionsbeloppet, 384 kronor, vilket överensstämmer med vad som
tidigare beviljats i dylika fall, har jag icke heller funnit anledning till
erinran. Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att f. d. vaktkonstapeln vid statens tvångsarbetsanstalt
å Svartsjö Gustaf Albert Anderssons änka
Maria Albertina Andersson, född Hallin, må från och
med den 1 december 1931 under sin återstående livstid,
så länge hon förbliver änka, å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 384 kronor.
Socialdepartementet.
2:o.
I skrivelse till Kungl. Majit den 19 januari 1932 bar riksförsäkringsanstalten
gjort framställning örn utverkande av pension åt tillförordnade
sekreteraren, notarien å extra stat bos anstalten Carl Arthur Olsson
Cronströms änka Agda Helena Elisabeth Cronström, född Arbin.
Av handlingarna i ärendet framgår, att Cronström, som var .född den
9 juli 1889, efter att hava avlagt kansliexamen inträdde i statens tjänst
den 18 maj 1912 såsom extra ordinarie tjänsteman i fångvårdsstyrelsen;
att han de följande åren till början av år 1918 tjänstgjorde dels i nämnda
verk, dels ock i kammarkollegium och läroverksöverstyrelsen, i vilka ämbetsverk
han innehade förordnande såsom arkivarie i omkring tre månader
samt såsom aktuarie, notarie och registrator sammanlagt omkring
fyra år, varjämte han vissa tider bestred amanuensbefattning; att han
från och med den 21 januari 1918 antogs till amanuens bos riksförsäkringsanstalten
samt från och med den 1 mars 1918 till och med den 31
maj 1919 uppehöll notarietjänst därstädes; att han den 1 juni 1919 blev notarie
å extra stat hos anstalten, vilken befattning han innehade till sitt
den 28 januari 1931 timade frånfälle; att han därjämte från och med den
27 oktober 1927 till och med den 18 juli 1929 enligt anstaltens särskilda beslut
innehade förordnande att uppehålla en vakant sekreterarebefattning
å ordinarie stat samt — sedan förordnande å befattningen kungjorts till
ansökning i den ordning, som stadgas i §§ 27 och 28 av instruktionen för
riksförsäkringsanstalten — den 19 juli 1929 av Kungl. Majit förordnades
att tills vidare uppehålla samma sekreterarebefattning, vilket förordnande
han innehade till sin död; att han jämlikt Kungl. Majits beslut den
Äng.
pension åt
t. f. sekreteraren
hos
riksförsäkringsanstalten
C. A.
Oison Cronströms
änka
Agda Helena
Elisabeth
Cronström.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.
Tidigare framställning
i ämnet.
15 februari 1929 på grund av detta för ordnande åtnjöt samma förmåner,
som örn han varit innehavare av sekreterarebefattning å extra stat; samt
att han omkring två månader uppehållit byråchefsbefattning, varjämte
han före den 27 oktober 1927 uppehållit sekreterarebefattning under omkring
1 år 9 månader.
Vidare framgår av handlingarna, att Cronström efterlämnat, förutom
änkan, vilken är född den 13 oktober 1895, dottern Brita Elisabeth, född
den 5 oktober 1925; att änkan sedan den 1 juli 1930 innehaft befattning
som ordinarie småskollärarinna vid Stockholms stads folkskolor; att enligt
förrättad bouppteckning efter Cronström tillgångarna i boet uppgingo
till 15,836 kronor 76 öre, därav i lösören 1,978 kronor 50 öre, samt
skulderna till 10,635 kronor 63 öre, i vilket belopp emellertid ingick kontrakterad
hyra för tiden 1 april 1931—30 september 1932 med 5,900 kronor;
samt att på grund av mellan makarna upprättat inbördes testamente
den del av den avlidnes kvarlåtenskap, som ej utgjorde bröstarvinges
laglott, med full äganderätt skulle tillfalla änkan.
Frågan örn understöd åt Cronströms efterlevande var nästförflutet år
föremål för Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning med föranledande av
en då föreliggande framställning av riksförsäkringsanstalten örn utverkande
av pension åt Cronströms änka och uppfostringsbidrag åt makarnas
dotter.
I berörda framställning, dagtecknad den 21 februari 1931, anförde riksförsäkringsanstalten
i huvudsak följande:
Oaktat anstalten varit i verksamhet sedan år 1902, hade anstaltens
organisationsfråga ännu icke blivit slutgiltigt löst. På grund härav hade
endast ett fåtal av anstaltens befattningshavare ordinarie anställning. Ej
mer än 41 befattningar, inberäknat 22 biträdes- och expeditionsvaktsbefattningar,
vore uppförda å ordinarie stat. Då hela antalet befattningshavare
i anstalten vid 1931 års ingång utgjorde 329, uppginge antalet orrinarie
befattningar endast till cirka 12 procent därav. Riksförsäkringsanstalten
intoge sålunda uti ifrågavarande hänseende en synnerligen
ogynnsam och i statsförvaltningen sannolikt enastående ställning. Tid
efter annan hade riksförsäkringsanstalten gjort framställning örn anstaltens
försättande på ordinarie stat i större utsträckning, vilket emellertid
ej ansetts kunna föranleda åtgärd med hänsyn till de alltjämt fortgående
utredningarna på socialförsäkringens område. Läget hade ytterligare
förvärrats genom den sedan ett flertal år tillämpade vakanssättningen
av tjänster. Det syntes emellertid icke skäligt, att anstaltens befattningshavare
eller deras efterlevande bleve lidande till följd av dröjsmålet
med lösande av anstaltens organisationsfråga.
Vad beträffade Cronström, vilkens stora nit och skicklighet i arbetet
anstalten vitsordade, skulle han under normala förhållanden givetvis
innehaft notarietjänst å ordinarie stat och sannolikt även sekreterarebefattning
å sådan stat. Då han på grund av de säregna förhållandena vid
anstalten varit förhindrad vinna delaktighet i civilstatens änke- och pupillkassa,
syntes det befogat, att hans änka och barn av statsmedel erhölle
pension.
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.
Riksförsäkringsanstalten ville erinra om att 1928 års riksdag enligt skrivelse
nr 354 (punkt 31) medgivit, att änkan elter tjänstförrättande sekreteraren
hos anstalten, notarien å extra stat A. E. Nordgren linge uppbära
en årlig pension å 720 kronor. I riksdagens nyssnämnda skrivelse hade
anförts, bland annat, följande: »Såsom framgår av utredningen i ärendet
innehade Nordgren icke ordinarie befattning, till följd varav han saknat
möjlighet att ingå i civilstatens änke- och pupillkassa och därigenom
grundlägga pensionsrätt för sin hustru. Anledningen till att Nordgrens
tjänst i likhet med det stora llertalet av riksförsäkringanstaltens befattningar
icke blivit uppförd å ordinarie stat, torde såsom riksförsäkringsanstalten
i avgivet utlåtande framhållit stå i samband därmed, att frågan
örn socialförsäkringens organisation ännu icke blivit slutgiltigt avgjord.
Med hänsyn härtill synas starka billighetsskäl föreligga för beredande
av någon pension av statsmedel såsom bidrag till änkan Nordgrens uppehälle.
Vid bestämmandet av storleken av denna pension torde, då mannen
Nordgren icke erlagt några pensionsavgifter, en viss reduktion böra
äga rum av det belopp, som skolat utgå, därest Nordgren varit ordinarie
notarie. Vid sådant förhållande finner riksdagen det av statskontoret
i avgivet utlåtande föreslagna pensionsbeloppet av 720 kronor skäligt.»
Riksförsäkringsanstalten framhöll vidare, att de skäl, som riksdagen
anfört i omförmälda skrivelse angående notarien Nordgrens änka, syntes
till fullo motivera, att pension beviljades även de efterlevande efter Cronström.
Den omständigheten, att dessa icke alldeles saknade medel till
sitt uppehälle samt att änkan tills vidare vore i stånd att utföra förvärvsarbete,
syntes under föreliggande förhållanden icke böra tillmätas betydelse.
Vad anginge frågan, huruvida pension skulle beräknas med hänsyn
till Cronströms sekreterareförordnande eller till hans notariebefattning
på extra stat, syntes det riksförsäkringsanstalten, att, då Cronström —
efter det att förordnande å ifrågavarande sekreterarebefattning kungjorts
till ansökning i förenämnda ordning — av Kungl. Majit förordnats att
tills vidare uppehålla denna befattning med åtnjutande av samma förmåner,
som örn han varit sekreterare å extra stat, pension borde beräknas
till samma belopp, som skulle utgått, därest han varit sekreterare å
ordinarie stat, dock med viss reduktion med hänsyn till att pensionsavgifter
ej erlagts.
Statskontoret, som den 4 mars 1931 avgav infordrat utlåtande i ärendet,
anförde däri, att, på grund av vad riksförsäkringsanstalten andragit och
meddelat rörande anställningsförhållandena hos anstalten och därav föranledd
försening av befordran till ordinarie tjänst vid verket, statskontoret
ansåge, att Cronströms änka, oaktat hon endast vore 35 år gammal och
själv innehade ordinarie tjänst såsom småskollärarinna vid Stockholms
folkskolor, väl borde erhålla någon änkepension, men att beloppet borde
begriinsas till 720 kronor, motsvarande vad av 1928 års riksdag beviljats
notarien A. E. Nordgrens änka, ävensom att makarna Cronströms dotter
bordo i uppfostringsbidrag undfå 300 kronor, för år räknat.
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.
Vid anmälan av ärendet inför Kungl. Majit den 13 mars 1931 anförde
jag följande:
På sätt riksförsäkringsanstalten anfört hade statsmakterna, i avbidan
på avgörande av frågan örn socialförsäkringens organisation, allenast beträffande
ett fåtal tjänster medgivit uppförande å ordinarie stat av riksförsäkringsanstaltens
befattningshavare. Därest tjänsterna bos anstalten
fått besättas med ordinarie innehavare, skulle Cronström—enligt vad anstalten
uttalat — med säkerhet vunnit befordran till ordinarie notarie och
sannolikt även kommit att innehava sekreterarebefattning å ordinarie
stat. Med hänsyn härtill och med avseende å 1928 års riksdags av ämbetsverken
åberopade beslut angående pension åt notarien Nordgrens änka
syntes det mig rimligt, att Cronströms änka — ehuru särskilt ömmande
omständigheter icke kunde anses föreligga — tillerkändes pension ävensom
att uppfostringsbidrag beviljades åt makarnas barn. Beträffande
storleken av pensionen och uppfostringsbidraget anslöte jag mig till statskontorets
förslag.
I enlighet med min hemställan föreslog Kungl. Majit i proposition nr 177
(punkt 1) riksdagen medgiva, att Cronströms änka Agda Helena Elisabeth
Cronström, född Arbin, och makarna Cronströms minderåriga dotter Brita
Elisabeth finge från och med den 1 februari 1931 å allmänna indragningsstaten
uppbära, änkan en årlig pension av 720 kronor under återstående
livstiden, så länge hon förbleve änka, och dottern ett årligt uppfostringsbidrag
å 300 kronor intill utgången av det kalenderår, under vilket hon
uppnådde 18 års ålder.
I utlåtande nr 29, punkt 5, i anledning av berörda proposition anförde
bankoutskottet följande:
Enligt utskottets mening vore omständigheterna i förevarande fall sådana,
att staten icke borde undandraga sig att lämna något understöd. I
anslutning till de principer, som hittills tillämpats vid behandlingen av
liknande framställningar, hade utskottet emellertid icke ansett sig kunna
tillstyrka, att pension bereddes Cronströms änka, vilken endast vore
35 år gammal och innehade ordinarie befattning såsom småskollärarinna
vid Stockholms stads folkskolor. Vid detta ståndpunktstagande hade utskottet
icke förbisett de i propositionen framhållna särskilda anställningsförhållanden,
som rådde inom riksförsäkringsanstalten, men funne utskottet
dessa förhållanden icke kunna utesluta en skälighetsprövning med
hänsyn jämväl till övriga på frågan inverkande omständigheter. Vad
därefter förslaget om beviljande av ett uppfostringsbidrag till makarna
Cronströms minderåriga dotter beträffade, funne utskottet billigt, att sådant
bidrag skulle utgå. Med hänsyn till den ställning, utskottet intagit
till frågan örn änkepension i detta fall, syntes berörda bidrag böra bestämmas
till 384 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställde bankoutskottet, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Majits ifrågavarande framställning, måtte
medgiva, att makarna Cronströms minderåriga dotter Brita Elisabeth
finge från och med den 1 februari 1931 till och mod utgången av det kalenderår,
under vilket hon uppnådde 18 års ålder, å allmänna indragningsstaten
uppbära ett årligt uppfostringsbidrag å 384 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.
7
Riksdagen (E. skr. nr 204, punkt 3) beslöt i enlighet med vad utskottet • '' ^
sålunda hemställt.
Till stöd för nu föreliggande, av riksförsäkringsanstalten i skrivelse Nn föreiigden
19 januari 1932 gjorda framställning örn pension åt Cronströms änka sa”ty0,Ili^a™"
har anstalten anfört följande:
Sedan 1931 års riksdag fattat beslut i frågan örn understöd åt Cronströms
efterlevande, hade riksdagen medgivit, att docenten vid universitetet
i Lund Johannes (Hannes) Evelinus Skölds änka och makarnas tre
minderåriga barn ävensom att docenten vid universitetet i Uppsala Adolf
Fredrik Söderströms änka samt dessa makars tre minderåriga barn finge
från och med den 1 oktober 1930 å allmänna indragningsstaten uppbära,
änkorna vardera en årlig pension av 600 kronor under deras återstående
livstid, så länge de förbleve änkor, samt vart och ett av barnen ett årligt
uppfostringsbidrag av 384 kronor till och med utgången av det kalenderår,
under vilket barnet uppnådde 18 års ålder (Kungl. Maj:ts prop.
nr 93 år 1931, p. 3 och 4; tankoutskottets uti. nr 29, p. 10 och 11; riksdagens
skriv, nr 204, p. 8 och 9).
Med hänsyn härtill syntes det anstalten rätt och billigt, att jämväl
Cronströms änka bereddes rätt att uppbära pension i den omfattning, som
av riksförsäkringsanstalten föreslagits, då samma förutsättningar för erhållande
av pension i huvudsak förelegat i samtliga nu omförmälda fall.
Statskontoret har den 26 januari 1932 avgivit infordrat utlåtande över
den nu förevarande framställningen och därvid anfört följande:
Sedan bankoutskottet vid 1931 års riksdag beträffande de ganska likartade
framställningarna örn pensioner åt Cronströms samt docenterna
Skölds och Söderströms efterlämnade änkor och barn föreslagit en enhetlig
lösning, i det att uppfostringsbidrag åt de minderåriga barnen skulle
beviljas med 384 kronor till vart och ett av barnen, men däremot änkepension
i intet fall förekomma, hade detta förslag godkänts av riksdagen - ''
i avseende å den först behandlade framställningen örn understöd åt Cronströms
efterlämnade familj, varemot riksdagen, när de båda andra framställningarna
därefter föredragits, bifallit framställda yrkanden örn pension
å 600 kronor till vardera av änkorna Sköld och Söderström jämte de
av bankoutskottet tillstyrkta uppfostringsbidragen till barnen. Det förhållandet,
att berörda framställningar till synes utan sakligt skäl lett till
så skilda resultat, syntes enligt statskontorets mening böra föranleda
till att ånyo för riksdagen framlägga frågan örn beredande av pension
åt Cronströms änka. Den framställning, som i propositionen nr 177 förelagts
1931 års riksdag, hade avsett att bereda änkan Cronström en pension
å 720 kronor och makarna Cronströms minderåriga dotter ett årligt upp:
fostringsbidrag å 300 kronor. När riksdagen bestämt sistnämnda bidrag
till 384 kronor, skulle det kunna ifrågasättas att bestämma änkepensionen
även i detta fall liksom för änkorna Sköld och Söderström till 600
kronor för år räknat. Pensionen syntes böra få åtnjutas från och med
månaden näst efter mannens dödsfall, eller från och med den 1 februari
1931, och syntes böra anvisas att utgå å allmänna indragningsstaten,
allt i enlighet med vad som föreslagits i nyssnämnda proposition.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.
Departements- Under hänvisning till vad jag vid anmälan inför Kungl. Majit nästchefen.
£r av ^en ^å föreliggande framställningen från riksförsäkrings
anstalten
anförde till stöd för förslaget örn beredande av pension åt Cron•
ströms änka och med hänsyn till 1931 års riksdags beslut att tillerkänna
pension åt änkorna efter docenterna Sköld och Söderström, förordar jag,
att förslag örn beviljande av pension åt Cronströms änka ånyo förelägges
riksdagen. Beträffande storleken av pensionen, vilken i propositionen till
1931 års riksdag föreslogs till 720 kronor, anser jag mig på av statskontoret
angivna skäl nu böra tillstyrka, att pensionsbeloppet fastställes till
600 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att tillförordnade sekreteraren, notarien å extra
stat bos riksförsäkringsanstalten Carl Arthur Olsson
Cronströms änka Agda Helena Elisabeth Cronström,
född Arbin, må från och med den 1 februari 1931 under
sin återstående livstid, så länge hon förbliver
änka, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension av 600 kronor.
Ecklesiastikdepartementet.
3io.
Äng. I skrivelse den 19 februari 1932 har riksarkivet, med föranledande av
fölTe^arkil en av förre föreståndaren för arkivdepån i Visby Oskar Wilhelm Wenföreståndaren
nerstens änka Emma Johanna Wennersten, född Stenberg, hos riksarkivarien
8j°rd ansökning, hemställt, att Kungl. Majit måtte hos riksdagen
Emma utverka pension åt Emma Johanna Wennersten.
Johanna
Wennersten var född den 13 oktober 1867 och avled den 31 augusti 1931.
Från och med den 18 februari 1905 till utgången av juni månad 1927 innehade
han förordnande såsom föreståndare för arkivdepån i Visby. Vid
tiden för sin avgång ur tjänst uppbar Wennersten i avlöningsförmåner
arvode med 1,200 kronor för år jämte två ålderstillägg å vardera 200 kronor
ävensom tillfällig löneförbättring å 300 kronor.
Med bifall till av Kungl. Majit i proposition nr 125 under punkt 1
framlagt förslag beviljade 1927 års riksdag (R. skr. nr 214, punkt 80) Wennersten
en årlig pension av 1,404 kronor.
Vid sin död efterlämnade Wennersten, förutom änkan, född den 25 december
1875, en dotter Margit (Greta) Hillevi Wennersten, född den 1
Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.
9
februari 1907. Bouppteckningen efter Wennersten utvisade en behållning
i boet av 4,555 kronor. Av handlingarna inhämtas vidare, att änkan i övrigt
saknar tillgångar samt att hon av dottern icke kan påräkna något bidrag
till sitt uppehälle.
Riksantikvarien har i ett handlingarna bilagt yttrande av den 12 februari
1932 anfört, bland annat, följande:
Ehuru arkivföreståndaren Wennerstens officiella verksamhet fallit
inom det arkivaliska området, syntes hans vetenskapliga insatser huvudsakligen
tillhöra den arkeologiska forskningen. Sedan 1890-talet hade
Wennersten i mer än 30 år utfört talrika uppdrag för riksantikvariens
räkning, däribland en hel del grävningar. Hans förnämsta insatser hade
kanske bestått i hans omfattande verksamhet för uppspårande och tillvaratagande
av de talrika fynd, som oavbrutet gjordes på Gotland under
allt slags jordarbete. Härigenom hade han räddat ett otal fornfynd och
införskaffat upplysningar örn fyndomständigheterna samt givit uppslag
till fortsatta forskningar. För allt detta mångåriga arbete hade han uppburit
mycket blygsamma ersättningar för resekostnader från statens
historiska museum. Det kunde med en viss rätt påstås, att endast det
stöd, han åtnjutit från sin duktiga och arbetsamma hustrus sida, möjliggjort
hans strövtåg runt hela ön för att uppspåra och beskriva dess fornminnen.
Drivkraften till hans verksamhet hade varit en ren och oskrymtad
kärlek till fäderneön. Att han ej förmått uträtta allt han önskat hade
till ej ringa del berott på en svag ekonomi.
Det syntes alltså även från de för riksantikvarien givna synpunkter
väl motiverat, att en framställning gjordes örn pension åt Wennerstens
efterlevande änka.
Riksarkivet har i sin berörda skrivelse den 19 februari 1932 anslutit sig
till de av riksantikvarien gjorda uttalandena samt, under åberopande
tillika att Wennerstens änka befunne sig i mycket bekymmersamma omständigheter
och icke syntes äga möjlighet till något förvärvsarbete, hemställt
örn utverkande av pension åt änkan med belopp, som kunde anses
skäligt.
Efter remiss har statskontoret avgivit yttrande i ärendet den 27 februari
1932 och därvid yttrat följande:
På grund av vad i detta ärende blivit meddelat och anfört syntes billigheten
bjuda, att något understöd i form av pension bereddes änkan
Wennersten. Statskontoret föreställde sig, att pensionsbeloppet, som icke
gärna kunde enligt vanliga regler för förhållandet mellan tjänstepension
och familjepension avpassas efter den låga pension, vilken tillkommit Wennersten,
borde bestämmas till 600 kronor.
Statskontoret har alltså hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva, att Emma Wennersten finge från och med den 1 september
1931 under sin återstående livstid, så länge hon förbleve änka, uppbära
pension från allmänna indragningsstaten till belopp av 600 kronor
årligen.
Hiliana lill riksdapens protokoll 1932. t sami. 193 haft. (Nr 231.) 2
Departements
chefen.
10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.
På grund av de i ärendet upplysta omständigheterna anser jag mig
böra biträda förslaget om beredande av pension åt Wennerstens änka.
Det av statskontoret ifrågasatta pensionsbeloppet, 600 kronor, synes mig
emellertid väl högt och skäligen böra reduceras till förslagsvis 504 kronor.
Då jag i övrigt icke baft något att erinra mot statskontorets förslag, får
jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att förre föreståndaren för arkivdepån i Visby Oskar
Wilhelm Wennerstens änka Emma Johanna Wennersten,
född Stenberg, må från och med den 1 september
1981 under sin återstående livstid, så länge hon
förbliver änka, å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension av 504 konor.
Vad departementschefen ovan under punkterna
l:o)—3:o) hemställt, däri statsrådets övriga
ledamöter instämma, bifaller Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten samt förordnar, att
proposition äv den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
R. Borgström.
820911. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1932:229 Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa framställningar rörande pensioner eller understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer m s. 35 i texten
- BU 1932:32 Utlåtande, i anledning av vissa framställningar rörande pensioner eller understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer rn. fl. Bankout s. 2 i texten