Sök i Ratio Lex

Angående anslag till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet

1932-04-22 · 19 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 16 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:251, Angående anslag till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 251.

1

Nr 251.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående anslag

till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet;

given Stockholms slott den 22 april 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Sam Larsson.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Éans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 22 april 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström,

Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén,

Rundqvist.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Larsson anför efter gemensam

beredning med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen:

I samband med Kungl. Maj:ts proposition nr 255 till 1930 års riksdag

angående anslag till bekämpande av arbetslösheten behandlade sagda års

riksdag, bland annat, två likalydande motioner (1:108 och II: 186), i vilka

hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1930/1931 till Kungl. Maj:ts

förfogande ställa ett förslagsanslag av 20 miljoner kronor att användas för

utförande enligt i huvudsak i motionerna angivna grunder av produktiva

arbeten.

I skrivelse den 11 juni 1930, ur 392, i anledning av omförmälda pro
Bihang

till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 209 höft. (Nr 251.) 867 32 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Majlis proposition nr 231.

position jämte i ämnet väckta motioner anförde riksdagen bland annat

följande.

Arbetslöslietskommissionen hade uttalat den uppfattningen att, innan

pågående utredningar rörande arbetslöshetsförsäkring samt arbetslöshetens

orsaker och medlen för dess bekämpande avslutats eller eljest tvingande

skäl anförts för en ändring, nuvarande ordning för statliga åtgärder i anledning

av arbetslösheten icke borde kastas över ända. Denna uppfattning

syntes, åtminstone i viss utsträckning, icke kunna frånkännas giltighet. I

enlighet därmed funne riksdagen motiverat, att ett anslag till arbetslöshetens

bekämpande genom arbetslöshetskommissionen jämväl denna gång

beviljades enligt oförändrade grunder. Emellertid kunde det tänkas, att ett

reservationsanslag till vissa allmänna arbeten ställdes till Kungl. Maj:ts förfogande

för att tagas i anspråk i den mån påtaglig arbetslöshet antingen

generellt eller, t. ex. på grund av industriella sammanbrott, mera lokalt

uppstode; ett sådant anslag skulle kunna vara av betydande värde vid arbetslöshetsfrågornas

handläggning. Därigenom komme, åtminstone till viss del,

de offentliga arbetena att kunna mera smidigt anpassas efter konjunkturerna,

så att en större anpart av dessa arbeten igångsattes under depressionsperioder,

än eljest bleve fallet. Utredning borde företagas beträffande

frågan huruvida och på vilket sätt en anordning med ett reservationsanslag

till utförande av därför lämpade arbeten borde vidtagas.

Hedan Kungl. Majit den 26 september 1930 på min hemställan beslutat,

att den av riksdagen sålunda begärda utredningen skulle verkställas, samt

jag jämlikt Kungl. Majits samma dag givna bemyndigande för ändamålet

utsett fyra utredningsmän, avlämnade dessa personer med skrivelse den 15

januari 1931 ett av dem utarbetat betänkande med förstäf/ angående arbetslöshetens

motverkande genom beredskapsarbeten (Statens offentliga utredningar

1931:3).

I sitt betänkande lämnade utredningsmännen bland annat en sammanfattande

översikt över betänkandets innehåll. Utredningsmännen anförde

däri huvudsakligen följande.

Utredningsmännens förslag åsyftade vidtagandet av sådana anordningar,

att arbetstillfällen vid de allmänna arbetena kunde vid infallande perioder

av generell eller lokal depression disponeras för åvägabringande av ökad

arbetstillgång i syfte att motverka uppkommen arbetslöshet. Härför erfordrades,

att lämpliga och till utförandet förberedda arbetsobjekt hölles i beredskap,

så att desamma kunde snabbt och på ett efter arbetsmarknadssituationen

avpassat sätt igångsättas såsom i förtid anordnade allmänna arbeten

(beredskapsarbeten).

Till sin principiella innebörd borde beredskapsanordningen betraktas icke

såsom en form av hjälpverksamhet för de arbetslösa — en sådan verksamhet

borde bedrivas efter andra linjer än de i betänkandet föreslagna — utan

såsom en rationaliseringsåtgärd inom den statliga verksamheten, åsyftande

att i görligaste mån förebygga, att å ena sidan arbetslösa erhölle hjälp under

olika för det allmänna kostsamma, kanske improduktiva hjälpformer, medan

å andra sidan angelägna statliga arbeten, vid vilka sådana arbetslösa skulle

kunna beredas sysselsättning och arbetsförtjänst, uppskötes i brist på tillgängliga

anslag.

Med utgångspunkt från denna principiella uppfattning borde givetvis

gälla, att endast arbetsupppgifter av viss angelägenhetsgrad skulle komma i

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 251.

fråga för liff Öran de såsom beredskapsarbeten; förelåge icke sådana arbetsuppgifter,

borde de arbetslösa sysselsättas eller omhändertagas i annan väg.

Med angivna utgångspunkt skilde sig beredskapsarbetet icke från eljest

förekommande allmänna arbeten i annan mån, än som sammanhängde med

detsammas förtidiga igångsättande i syfte att motverka arbetslösheten.

Den allmänna arbetsmarknadens löner och övriga arbetsvillkor, således jämväl

kravet på arbetskraftens fullgoda beskaffenhet och yrkesvana, borde alltså

tillämpas.

Såsom arbetsledande organ för beredskapsarbeten borde i första hand anlitas

de statliga myndigheter, som förfogade över personal, skickad att fullgöra

sådan uppgift. Tillskapandet av ett nytt särskilt, arbetsledande organ

hade icke synts böra ifrågakomma. Därigenom komme det område, inom

vilket arbetsobjekt för ifrågavarande ändamål stöde att finna, att i första

rummet hänföra sig till vissa statliga verks förvaltningsområden. Då också

utanför dessa områden viktiga och för det allmänna angelägna arbetsuppgifter

förefunnes, borde emellertid möjlighet vara öppen att såsom beredskapsarbete

utföra också dylika arbetsobjekt, dock endast i den mån garantier

kunde vinnas för att de statsmedel, som anlitades för beredskapsarbetet,

komme till användning på ett med hänsyn till statens intresse betryggande

sätt och att syftet med arbetets förtidiga igångsättande, nämligen arbetslöshetens

motverkande, kunde tillgodoses.

Beredskapsarbete borde komma till användning endast vid kristillfällen

med åtföljande konstaterad, mera omfattande arbetslöshet. Sådan kris kunde

vara av generell omfattning eller beröra visst yrke eller fack eller också vara

lokalt begränsad, exempelvis vid uppkommande industriellt sammanbrott.

Allt efter de förhandenvarande omständigheterna i de särskilda fallen borde

beredskapsarbeten kunna disponeras för utökande av arbetstillgången i dess

helhet eller för att förmedla oell underlätta överflyttningen av arbetskraft

från ett yrke till ett annat eller från en ort till annan. Beroende på de

förhållanden, som föranlett beredskapsarbetets anordnande, borde de vid

detsamma tillgängliga arbetstillfällena kunna disponeras på ett sådant sätt,

att visst fack eller viss grupp av arbetare komme i åtnjutande av desamma.

Örn sålunda beredskapsarbetets igångsättande föranleddes av omfattande

arbetslöshet vid ett statligt verks arbetarstyrka, borde dithörande arbetslösa

självfallet ifrågakomma för anställning. Vore motivet arbetslöshet inom

visst fack eller i viss trakt, borde föreskrifter kunna lämnas örn sysselsättning

i första hand av arbetslösa inom ifrågavarande fack eller trakt.

Uttagningen av arbetskraft till beredskapsarbete borde, när det ej vore

fråga örn beredskapsarbete, igångsatt för en viss grupp vid statligt verk

anställda arbetare, som blivit arbetslösa, ske genom den offentliga arbetsförmedlingens

organ och i enlighet med de villkor, som funnes lämpligen

böra föreskrivas i det enskilda fallet.

Förslag till igångsättande av beredskapsarbete borde kunna väckas av:

1. socialstyrelsen, som skulle fungera såsom central myndighet för beredskapsärendens

handläggning;

2. ett statens verk, som i kritiska tider funne arbetstillgången för arbetare,

som brukade sysselsättas inom dess förvaltningsområde, otillräcklig och

arbetslösheten bland dessa arbetare besvärande; eller

3. länsstyrelse, som funne arbetsmarknadssituationen inom länet vara

svårartad.

Förslag om anordnande av beredskapsarbete skulle ställas till Kungl. Maj:t,

som i sist omnämnda båda fall remitterade detsamma till socialstyrelsen.

I händelse av tillstyrkande skulle socialstyrelsen jiimväl avgiva förslag angående

sådana villkor beträffande uttagning av arbetskraft och andra för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

hållanden, som kunde befinnas påkallade vid arbetets utförande såsom beredskapsarbete.

Beslut i ärendet skulle härefter fattas av Kungl. Majit. I händelse av

bifall till framställningen skulle medel anslås till arbetets utförande ur ett

för ifrågavarande ändamål till Kungl. Majlis förfogande ställt reservationsanslag

samt uppdragas åt vederbörligt statsorgan att ombesörja utförandet

av arbetet med iakttagande av de föreskrifter, som befunnes böra lämnas

i fråga örn arbetets igångsättande och utförande. I sådana särskilda fall,

där arbetet vore av beskaffenhet att ej kunna utföras i direkt statlig regi,

ankomme därvid på det statliga organet — länsstyrelse eller annan statlig

myndighet — som fått sig anförtrott uppdraget att ombesörja arbetets utförande,

att träffa bindande överenskommelse med ifrågakommande arbetsledande

organ örn arbetets utförande med iakttagande av de av Kungl. Majit

eventuellt föreskrivna villkoren.

Utredningsmännen berörde jämväl frågan örn återbäring av medel från

anslaget till beredskapsarbeten d. v. s. i vad mån de affärsdrivande verkens

kapitalkonton rimligen borde belastas med kostnader uppkomna av beredskapsarbetes

utförande inom deras förvaltningsområden. Därom anförde

utredningsmännen, att det bland affärsverkens nybvggnadsuppgifter kunde

finnas arbeten, som skulle väl lämpa sig såsom beredskapsarbeten och som

alltså vore av styrkt angelägenhetsgrad. Då dylika arbeten utfördes enligt

i betänkandet angivna linjer, syntes medlen till utförandet böra förskjutas

ur anslaget till beredskapsarbeten samt kostnaden överföras till vederbörande

verks kapitalkonto i den utsträckning, som kunde befinnas skälig, när den

genom arbetet åvägabragta nyttigheten kunde komma till avsedd användning.

Vid den sålunda avsedda tidpunkten syntes upplåning i vanlig ordning

få ske och ersättning därigenom beredas ifrågavarande reservationsanslag.

Sedan yttranden över betänkandet avgivits av vederbörande centrala

ämbetsverk och av länsstyrelserna ävensom av vissa enskilda korporationer,

hemställde Kungl. Majit på mitt förslag i proposition den 20 mars 1931,

nr 202, örn anvisande av ett anslag för ifrågavarande ändamål.

Vid behandlingen i statsrådet av förevarande fråga lämnade jag en redogörelse

för såväl det huvudsakliga innehållet i betänkandet som de däröver

avgivna yttrandena samt utvecklade därefter min ståndpunkt till förevarande

spörsmål. Jag framhöll därvid till en början att det i och för sig måste

vara till övervägande gagn att de statliga arbeten, som under alla förhållanden

skulle förr eller senare utföras, avpassades så att de i större utsträckning

än som skulle följa av det sedvanliga arbetsprogrammet komme att pågå

under tider, då det enskilda näringslivet icke vore i stånd att i samma

utsträckning som eljest sysselsätta den tillgängliga arbetskraften, samt att

därför en anordning med beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet

syntes böra komma till stånd. A andra sidan betonade jag, att en dylik

anordning blott borde få karaktären av en provisorisk lösning, enär tillräckligt

material för bedömande av hithörande frågor först komme att föreligga

när den pågående utredningen rörande arbetslöshetens karaktär och

orsaker samt medlen för dess bekämpande blivit avslutad. Jag påpekade

även, att en utökning under depressionsperioder av de allmänna arbetena

direkt i syfte att såvitt möjligt påverka arbetslöshetsläget alltid måste bliva

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl Majlis proposition nr 251. 0

förenad med stora svårigheter. I detta sammanhang anförde jag, att ju

mera man vid anordnandet av beredskapsarbeten toge sikte pa att de skulle

kunna i så stor utsträckning som möjligt och pä de punkter, där de bäst

behövdes, minska arbetslöshetens följder, desto större risker skulle uppkomma

för att arbetena skulle leda till svårigheter med hänsyn till det dittills

tillämpade systemet för statliga åtgärder mot arbetslösheten. Enligt min

mening kunde det icke vara lämpligt att vidtaga åtgärder, som kunde leda

till dylika konsekvenser. Jag ansåg mig därför icke kunna föreslå ett genomförande

av utredningsmännens förslag oförändrat. Då emellertid i dåvarande

arbetslöshetsläge den ifrågasatta utvägen icke syntes böra lämnas oprövad,

hade jag funnit mig böra undersöka möjligheten av en sådan anordning att

några risker icke skulle behöva förekomma. Jag föreslog därför, att statsmakterna

skulle begränsa sig till en anordning av i huvudsak följande

innebörd.

I ändamål att de offentliga arbetena skulle kunna i viss utsträckning anpassas

efter konjunkturerna och därmed följande variationer i arbetslösheten,

borde till Kungl. Maj:ts förfogande ställas ett reservationsanslag av lämplig

storlek. Detta skulle enligt Kungl. Maj:ts beprövande användas till arbeten,

som under alla förhållanden skulle förr eller senare utföras med anlitande

av allmänna medel och genom statlig myndighets försorg och som vöre av

natur att i normala fall riksdagen, på framställning av Kungl. Majit, för

varje särskilt fall därtill anvisade medel. Enda olikheten mot det vanliga

förfaringssättet vore alltså här, att Kungl. Majit hade att, efter det de särskilda

ämbetsverken inkommit med förslag om utförande av olika allmänna

arbeten vid sidan av det i vanliga former till omedelbart genomförande avsedda

programmet, väga dessa förslag mot varandra icke blott med hänsyn

till graden av angelägenheten av utförandet utan också med hänsyn till

deras betydelse för motverkande av arbetslösheten och dess följder. \id

prövningen skulle avseende även bistås vid att varje särskilt arbete borde

igångsättas vid den tidpunkt, som ur angivna synpunkter och med hänsyn

till lokala förhållanden vore den lämpligaste. Man skulle på detta sätt skapa

möjlighet till en viss elasticitet i statens verksamhet och genom att avvägandet

skedde centralt och enhetligt kunna utan uppskov träffa val mellan

skilda arbeten och bestämma i fråga örn tidpunkten för deras påbörjande.

Varje särskild myndighet skulle hava att inkomma med förslag till arbeten

inom dess ordinarie program, lämpligen ordnade efter angelägenhetsgraden.

Sådana arbeten skulle tydligen i allmänhet komma att äga företräde, beträffande

vilka förelåge i detalj utarbetat program, som gjorde det möjligt

att utan dröjsmål igångsätta dem vid den lämpliga tidpunkten. Med hänsyn

till mängden av föreliggande arbetsuppgifter syntes det ej behöva befaras,

att vederbörande fackmyndigheter skulle underlåta att inkomma med dylika

förslag i den omfattning, att ett verkligt val för Kungl. Majit bleve möjligt.

Initiativ till övervägande av anordnande av arbete inom viss ort syntes

kunna, såsom förutsattes enligt betänkandet, tagas av ortsmyndigliet eller

vederbörande centrala verk. Beaktandet ur arbetslöslietssynpunkt av olika

föreliggande förslag syntes kunna ske efter inhämtande av yttrande flan

socialstyrelsen och arbetsl Öslin t skom missionen.

Genom att gå fram på den nu antydda vägen skulle man tydligen kunna

undgå de olägenheter, som befarats bliva en följd av beredskapsarbetenas

anordnande enligt utredningsmännens förslag. De arbeten, till vilka Kungl.

Majit komme att ur ifrågavarande anslag anvisa medel, bleve uppenbarligen

till alla delar helt likställda med andra allmänna arbeten; endast sättet for

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Majus proposition nr 251.

medlens anskaffande skulle angiva skillnaden. Med denna ståndpunkt följde

också, att några särskilda regler angående arbetslön, utväljande av arbetare

o. s. v. icke skulle meddelas, utan vederbörande myndigheter skulle äga att

helt efter eljest tillämpade metoder utföra arbetet. På detta sätt bleve

visserligen den omedelbara effekten till arbetslöshetens bekämpande givetvis

mindre än genom anordningar enligt utredningsmännens betänkande. Men

denna olägenhet syntes uppvägas av de nyss antydda fördelarna. Tydligen

vöre det emellertid i och för sig önskvärt — något som överhuvud taget i

depressionstider borde gälla beträffande statliga arbeten — att man vid utförandet

holle i sikte, att dessa så anordnades, att arbetena bleve till gagn för

arbetslöshetens bekämpande. Sålunda vore det ur allmän synpunkt till fördel,

örn vederbörande myndighet vid anskaffande av arbetskraft hänvände

sig till arbetsförmedlingsorganen inom orter, där arbetslösheten vore särskilt

betungande, och utan särskilda föreskrifter syntes det kunna tillses, att arbetelia

i första hand komme de behövande till godo, i den mån dessa erbjöck

fullgod arbetskraft. I anslutning till det förut anförda borde även i

berörda hänseenden fasthallas, att det här rörde sig örn en försöksanordning

och att därför olika metoder och regler lämpligen borde prövas vid verte

ställigheten hos de särskilda myndigheterna.

Det för ändamålet erforderliga anslaget ansåg jag kunna för budgetåret

1981 1982 uppskattas till 3 miljoner kronor. Beträffande användningen av

detta anslag borde enligt min mening gälla, att det skulle tillkomma Kungl.

Majit att i val mellan olika arbeten träffa det avgörande, som eljest ankomme

på riksdagen, dock att Kungl Majit därvid uppenbarligen icke borde fatta

sådana beslut, som föregrepe en följande prövning av riksdagen.

Bland de arbeten, som borde ifrågakomma, framhöll jag i anslutning till

utredningsmännens förslag såsom en av de viktigaste grupperna anordnandet

av skenfria korsningar vid statens järnvägar. Beträffande kostnaderna för

dessa arbeten förutsatte jag, att vägdistriktens utgifter skulle inskränkas till

i regel en fjärdedel av kostnaden för marklösen, att av statens järnvägar

skulle erläggas en andel, motsvarande värdet av de fördelar, som uppstode

föi järnvägarna av anordningarnas vidtagande, och att hela återstående kostnaden

skulle utgå av anslaget till beredskapsarbeten.

Beträffande övriga arbeten, som borde kunna ifrågakomma, hänvisade jag

till resultatet av en av de sakkunniga företagen inventering. Därjämte omnämnde

jag, att chefen för kommunikationsdepartementet hade för avsikt att

senare samma dag framlägga förslag, enligt vilket viss del av kostnaden för

anordnandet av en järnväg Malung—Vansbro skulle bestridas av anslag till

beredskapsarbeten, vilket förslag komme att kräva riksdagens medverkan.

^ Mare uttalade jag, att i vissa fall en återbäring till anslaget till beredskapsarbeten

borde ifrågakomma samt att jag i huvudsak anslöte mig till

vad de sakkunniga därutinnan anfört. Närmare bestämmelser härom syntes

få meddelas av Kungl. Majit.

I överensstämmelse med min hemställan föreslog Kungl. Majit i omförmälda

proposition riksdagen att till beredskapsarbeten för motverkande av

arbetslöshet för budgetåret 1931/1932 under titeln »Oförutsedda utgifter»

anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor att användas i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig angivna grunder.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majus proposition nr 251.

I en likaledes den 20 mars 1931 dagtecknad, efter föredragning av cliefen

för kommunikationsdepartementet avlåten proposition, nr 210, föreslog Kungl.

Majit riksdagen vidare att till statsbana Malung—Vansbro för budgetåret

1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor, att utgå av lånemedel.

I denna proposition förutsattes bland annat, att för anläggandet av

ifrågavarande statsbana skulle under budgetåret 1931/1932 disponeras, förutom

nyssnämnda anslag av lånemedel, ett belopp av 300,000 krönor från det

av Kungl. Majit för samma budgetår äskade anslaget till beredskapsarbeten.

Båda de ifrågavarande propositionerna blevo av riksdagen bifallna (se

riksdagens skrivelser den 28 maj 1931, nr 287, och den 30 maj 1931, nr 302).

Genom brev den 26 juni 1931 bemyndigade Kungl. Majit, efter hörande

av socialstyrelsen och järnvägsstyrelsen, sistnämnda styrelse att i huvudsaklig

överensstämmelse med i förenämnda proposition nr 210 förordat förslag

anlägga en statsbana Malung—Vansbro. Samtidigt ställde Kungl. Majit till

järnvägsstyrelsens förfogande för påbörjande av ifrågavarande anläggning dels

det av riksdagen för budgetåret 1931/1932 för ändamålet av lånemedel anvisade

reservationsanslaget av 300,000 kronor, dels ock ett belopp av 300,000

kronor från det för samma budgetår anvisade reservationsanslaget till beredskapsarbeten

för motverkande av arbetslöshet.

I och för fördelning av den del av sistnämnda anslag, vilken icke på förhand

beräknats för berörda statsbanebygge d. v. s. ett belopp av 2,700,000 kronor,

anbefallde Kungl. Majit genom ett den 5 juni 1931 utfärdat brev länsstyrelserna

i samtliga län att skyndsamt avlämna uppgifter rörande allmänna

arbeten inom vederbörande län av beskaffenhet att lämpligen kunna under

budgetåret 1931/1932 anordnas såsom beredskapsarbeten under de villkor och

i de former, som angivits i propositionen angående anslag till beredskapsarbeten.

Genom sistnämnda brev uppdrog Kungl. Majit även åt arméförvaltningen,

marinförvaltningen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen, luftfartsmyndigheten, domänstyrelsen,

lantbruksstyrelsen och lotsstyrelsen att — med beaktande jämväl av omförmälda

från länsstyrelserna infordrade uppgifter, i den mån sådana inkomme

och till vederbörande myndigheter överlämnades — skyndsamt avgiva detaljerade,

av kostnadsberäkningar åtföljda förslag till inom myndigheternas

verksamhetsområden fallande arbeten av berörda beskaffenhet, därvid det

skulle åligga vederbörande att tillika angiva deli ordning, i vilken de särskilda

företagen ansåges böra komma till utförande.

Över de förslag, som i anledning härav inkommo, ävensom över de framställningar

i ämnet, som därutöver från olika håll ingåvos, hava efter vederbörliga

remisser statens arbetslöslietskommission och socialstyrelsen gemensamt

yttrat sig.

Därefter har Kungl. Majit genom särskilda beslut, av vilka de första meddelades

den 9 oktober 1931 och det sista den 8 april 1932, förordnat angående

användningen av ifrågavarande belopp å 2,700,(XX) kronor med undantag

för ett belopp av något över 3,000 kronor, vilket ännu icke fördelats.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 251.

Därvid har huvuddelen av beloppet eller 1,654,425 kronor ställts till järnvägsstyrelsens

förfogande för anordnande av ett flertal skenfria korsningar.

Av återstoden har ett belopp av 424,800 kronor ställts till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förfogande för anordnande av olika hamn- och farledsföretag.

För utförande såsom beredskapsarbeten av diverse militära arbeten

har vidare ställts till arméförvaltningens, marinförvaltningens och flygstyrelsens

disposition ett belopp av tillhopa omkring 350,000 kronor. Telegrafstyrelsen

har erhållit tillstånd att använda en summa av 227,000 kronor

för utförande av vissa arbeten inom telegrafverket och Sveriges geologiska

undersökning har bemyndigats att disponera ett belopp av 40,000 kronor

för visst gruvarbete i Malå socken.

Den närmare användningen av det sålunda fördelade beloppet framgår av

följande tablå.

Dag för

beslutet Arbetets beskaffenhet

1931

9/''io Arbetsföretag inom lantförsvaret:

1) planering av Västernorrlands regementes övningsfält

till landningsplats för flygplan........................

2) anordnande av vattenledning och brandposter

för Norrlands trängkår ..........................................

3) inom Bodens fästning:

två åskådarvärn, därav ett av trä och ett av betong,

vid Bodens skjutfält, tillhopa .....................

ett skyddsrum av betong......................................

omläggning av vägen Björknäs—Gammelbyn ...

omläggning av vägarna Gammelbyn—Degerberget

(»Korsmyrvägen») och Gammelbyn—Degerbergsvägen

(»Gammelbyvägen») samt den s. k.

Ballongvägen............................................................

9/10 Skenfria korsningar mellan statens järnvägar och allmän

väg:

1) vägbro jämte parallellväg vid Alnässjön å ban
delen

Uddevalla—Strömstad i Göteborgs och Bohus

län ..................................................................... 180,650

2) vägbro med tillfartsvägar vid Halleby å handeln

Göteborg—Uddevalla i Göteborgs och Bohus

län ................. 47,000

3) vägport med tillfartsvägar vid Rämmen på handeln

Kristinehamn—Mora i Värmlands län............ 74,300

4) vägbro jämte tillfartsvägar vid Lesjöfors å ban
delen

Kristinehamn—Mora i Värmlands län ...... 48,650

5) vägport med tillfartsvägar vid Karlslund å bandelin

Kilafors—Bollnäs i Gävleborgs län............ 81,750 432,350

9/10 Hamn- och farledsföretag:

1) förbättring av fiskehamnen vid Björkö i Göteborgs

och Bohus län................................................ 154,400

2) anläggning av fiskehamn vid Klädesholmen i

Göteborgs och Bohus län....................................... 56,200

3) utförande vid fiskehamnen vid Stora Kornö i

Göteborgs och Bohus län av vågbrytare med tillfartsväg

och hamnplan .......................................... 37,600

Anvisat belopp

kronor kronor

20,000

31,300

2,000

14,000

17,400

35,800 120.500

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

9

Dag för

beslutet

Arbetets beskaffenhet

Anvisat belopp

kronor kronor

4) anläggning av vågbrytare för fiskehamn å östra

kusten av Hasslö vid Garpaviken i Blekinge län 170,000

5) upprensning av farleden mellan Hasslö och Kettil
skär

i Blekinge län ......................................... 6,600 424,800

9/''m Gruvarbete i Malå socken (Sveriges geologiska under -

sökning) ........................................................................... - 40,000

30/10 Arbetsföretag inom telegrafverket:

1) vissa ledningsarbeten m. m. i Norrbottens län... 120,100

2) vissa ledningsarbeten m. m. i Jämtlands län 7,900 128 000

*»/10 Skenfria korsningar mellan statens järnvägar och allmän

väg:

1) vägbro med tillfartsvägar vid Tyskbo å bandelen

Krylbo—Storvik i Kopparbergs län .................... 93,750

2) vägbro o jämte tillfartsvägar vid Getterån å bandelen

Ånge—Sundsvall i Västernorrlands län ... 30,750

3) vägbro med tillfartsvägar vid Mellansel å bandelen

Mellansel—Vännäs i Västernorrlands län. . 62,250

4) vägport jämte tillfartsvägar vid Björna å bandelen

Mellansel—Vännäs i Västernorrlands län... 45,625

5) bro jämte anslutningsbankar i Boden i Norrbottens

län...................v................................................. 54,500

6) vägport med tillfartsvägar vid Hednoret å bandelen

Älvsby—Boden i Norrbottens län ............ 39,950

7) vägbro jämte tillfartsvägar vid Niemisel å bandelen

Boden—Morjärv i Norrbottens län........■■■■ 61.875 388,700

*%, Ändring i beslut 9/io angående Bodens fästning, kostnadsökning

....................................................................... — 3,800

l,/12 Skenfria korsningar mellan statens järnvägar och allmän

väg i Göteborgs och Bohus län:

1) vägbro med tillfartsvägar vid Överby (Hessland)

å bandelen Göteborg—Strömstad ........................ 125,300

2) vägbro med tillfartsvägar vid Säm nedre å bandelen

Göteborg—Strömstad................................ 100,350 225,650

18/''12 Skenfria korsningar i Söderhamn ................................ — 306,000

1932

6/2 Väganläggningar m. m. å Bohusläns regementes övningsområde

Samneröd................................................... — 15,100

5/2 Anordnande av vattenledning m. m. till 4:e flygkårens

etablissement å Frösön................................................... — 72,500.

5/''j Skenfria korsningar mellan statens järnvägar och allmän

väg:

1) vägbro med tillfartsvägar vid Nora å bandelen

Simonstorp—Ändebol i Östergötlands län.......... 64,375

2) vägbro med tillfartsvägar norr om Långban å

bandelen Kristinehamn—Mora i Värmlands län 67,050 131,425

19/2 Arbetsföretag inom lantförsvaret:

1) vissa arbeten å Kronobergs detachements i

Karlskrona kasernområde...................................... 4,600

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majus proposition nr 251.

Dag för

beslutet

Arbetets beskaffenhet . Anvisat belopp

kronor kronor

19/

/ 2

19

/ 2

19

*»

8/

/ 4

2) vissa arbeten å samma detachements övningsfält

Rosenholm .................,............................................ 21,625

3) anordnande av utfartsväg från landstorm sförrådet

i Karlshamn ..................................................... 980

4) planering av Norrlands dragonregementes öv
ningsfält

till start- och landningsplats för flygplan

........................................................................... 6,400

5) anordnande av start- och landningsplats för land
flygplan

å förra mötesplatsen Mohed .................. 45,000

Utförande av vägbyggnad mellan byarna Dalom och

Varglund ä Hemsö i Västernorrlands län (marinförvaltningen)

.............................................................. —

Arbetsföretag inom telegrafverket:

1) ombyggnad av stolplinje jämte regelsättning

mellan Rusksele och Vistträsk (Norrbottens och

Västerbottens län) ................................................. 44,400

2) vissa ledningsarbeten m. m. i Norrbottens län... 15,100

3) » » »i Västerbottens » ... 28,800

4) » » »i Jämtlands » ... 10,700

Skenfria korsningar i Skellefteå stad........................... —

Reparation och breddning av befintlig väg samt utförande

av delvis ny väg från Ryd vid Ryamad till

Styrsnäs udde på Sturkö (marinförvaltningen)......... —

Planering av Dalregementets övningsfält å Rommehed

i Stora Tuna socken till start- och landningsplats

för flygplan.................................................................... —

Summa kronor

78,605

20,000

99,000

170,300

27,000

13,000

2,696,730

Länsvis fördela sig dessa belopp, avrundade nedåt till jämna tusental, på

följande sätt.

Östergötlands län......................... 64,000 kronor

Blekinge » 230,000 »

Göteborgs och Bohus » ........................... 716,000 »

Värmlands » 190,000 »

Kopparbergs » 106,000

Gävleborgs » 432,00(1 »

Västernorrlands » ........................... 209,000 »

Jämtlands » 80,000 »

Västerbottens » 236,000 »

Norrbottens * 428,000 »

De största beloppen hava alltså anvisats för anordnande av beredskapsarbeten

i Göteborgs och Bohus län och därnäst för dylika arbeten i Gävleborgs

och Norrbottens län. Detta sammanhänger givetvis med den betydande

arbetslöshet, vilken varit och alltjämt är rådande inom dessa län och

vilken ansetts påkalla hjälpåtgärder från det allmännas sida även i den form,

varom här är fråga.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

I besluten om anordnande av ifrågavarande beredskapsarbeten hava

meddelats särskilda villkor och föreskrifter. Sålunda har beträffande skenfria

korsningar mellan statens järnvägar och allmän väg föreskrivits, att

beslutat arbetsföretag icke finge påbörjas, förrän för detsamma upprättad

plan blivit av vederbörande länsstyrelse godkänd och ej heller innan vederbörande

vägliållningsdistrikt i vederbörlig ordning ålagts att — sedan i företaget

ingående väg jämte i förekommande fall vägbro blivit färdigställd och

av länsstyrelsen godkänd —■ övertaga desamma till allmänt underhåll samt

distriktet förbundit sig att lämna bidrag med en fjärdedel av den verkliga

kostnaden för lösen av mark för företaget. I besluten har också föreskrivits,

att järnvägsstyrelsen hade att hos vederbörande länsstyrelse påkalla medverkan

i syfte att nu angivna villkor för arbetenas påbörjande skulle kunna

fyllas samt att plankorsningar, som genom vägföretagens utförande vore avsedda

att ersättas med skenfria, bleve i den mån så kunde ske vederbörligen

avstängda. Järnvägsstyrelsen har förpliktats att deltaga i kostnaderna för företagen

med vissa mindre belopp att utgå av till järnvägsstyrelsens förfogande

för anordnande av skenfria vägkorsningar m. m. ställt riksstatsanslag. Järnvägsstyrelsen

har bemyndigats att, i den mån så befunnes lämpligt, träffa

överenskommelse örn utförande för styrelsens räkning av i företagen ingående

vägarbeten genom vederbörande vägliållningsdistrikts försorg, därvid järnvägsstyrelsen

skulle hava att för kontroll anlita vägingenjören i vederbörande

län.

I besluten angående anordnande av vissa hamn- och farledsföretag har

Kungl. Maj:t fastställt av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordade planer

för företagen att lända till efterrättelse vid arbetenas utförande med de ändringar

däri, som av styrelsen kunde finnas erforderliga och icke ökade kostnaden.

Beträffande hamnföretagen har Kungl. Majit föreskrivit, att i tillämpliga

delar skulle gälla föreskrifterna rörande statsunderstödda fiskehamnar i

kungörelsen den 10 augusti 1928 (nr 328) angående statsbidrag till byggande,

förbättring och underhåll av allmänna hamnar och farleder. I fråga örn

vissa av företagen hade vederbörande hamnintressenter förbundit sig att bidraga

med 10 % av den verkliga kostnaden för respektive företag. Med avseende

ä dessa företag har Kungl. Majit bestämt, att företagen icke finge påbörjas

innan intressenterna — utöver fullgörande av eljest gjorda åtaganden —

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inbetalat tio procent av de för respektive

företag beräknade kostnaderna. Vidare har föreskrivits, att det skulle

åligga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att vidtaga erforderliga åtgärder för

tryggande av hamnbyggnadernas användning och underhåll.

I samtliga beslut angående anordnande av beredskapsarbeten har intagits

en bestämmelse örn skyldighet för vederbörande statliga myndighet att beträffande

varje arbetsföretag enligt uppgjort formulär till socialdepartementet

månadsvis insända rapporter rörande den vid företaget befintliga arbetsstyrkan

och dess fördelning på olika yrkesgrupper. Av sålunda inkomna rapporter

framgår, att antalet vid beredskapsarbetena anställda arbetare vid utgången

av februari månad 1932 — den senaste månad för vilken fullständiga tipp
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

gifter föreligga — utgjorde 382. Av dessa voro 58 jordbruksarbetare, 10 skogsarbetare,

117 arbetare tillhöraude jord-, sten- och glasindustrien, 3 metalloch

maskinarbetare, 12 arbetare tillhörande träindustrien, 32 byggnadsarbetare,

21 tillhörande trämasse- och pappersindustrien, 4 arbetare, hänförliga

till icke särskilt specificerade grupper av industri och hantverk, 22 järnvägsarbetare,

1 landtransportarbetare och 102 arbetare, som icke tillhörde annan

grupp. Av nämnda arbetare voro 30 anställda vid beredskapsarbeten inom

Blekinge län, 201 vid arbete inom Göteborgs och Bohus län, 4 vid arbeten

inom Värmlands län, 88 vid arbeten inom Västernorrlands län och 59 vid

arbeten inom Norrbottens län. Vid arbetena å banan Malung—Vansbro i

Kopparbergs län, vilket företag såsom förut nämnts finansieras även med

lånemedel, voro vid samma tidpunkt sysselsatta 150 arbetare.

Vid behandling i 1932 års s ta tsverkspropos i tion av frågan örn anvisande

av anslag å riksstaten till oförutsedda utgifter erinrade chefen för finansdepartementet

om här ifrågavarande för budgetåret 1931/1932 anvisade

reservationsanslag till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet.

Chefen för nämnda departement framhöll, att med anslaget avsetts ett försök

av begränsad räckvidd med en anordning, varigenom skulle beredas möjlighet

till ett sådant avpassande av vissa statliga arbeten, vilka ansetts böra

under alla förhållanden förr eller senare komma till utförande, att dessa arbeten

i större utsträckning än som skulle följa av det sedvanliga arbetsprogrammet

komme att pågå under tider, då det enskilda näringslivet icke vore

i stånd att i samma omfattning som eljest sysselsätta tillgänglig arbetskraft.

Efter samråd med mig ansåg sig chefen för finansdepartementet böra förorda,

att medel för berörda ändamål under titeln »Oförutsedda utgifter» och

rubriken beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet ställdes till förfogande

jämväl för nästkommande budgetår. Med ett närmare bedömande

av denna anslagsfråga borde enligt departementschefen lämpligen anstå intill

dess frågan örn äskande av anslag till bekämpande av arbetslösheten kunde

längre fram på året upptagas till Kungl. Maj:ts prövning. Liksom beträffande

sistnämnda anslag skett, syntes därför anslaget till beredskapsarbeten

böra i riksstatsförslaget allenast beräknas. Under åberopande av det sålunda

anförda hemställde chefen för finansdepartementet, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på den proposition, som kunde komma

att avlåtas i ämnet, till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet

för budgetåret 1932/1933 beräkna ett reservationsanslag av 3 miljoner kronor.

Denna hemställan bifölls av Kungl. Majit.

I en i februari 1932 inom socialdepartementet till förberedande av ärendets

vidare behandling utarbetad promemoria anfördes bland annat följande.

Såsom allmänt känt, förelåge alltjämt en mycket omfattande arbetslöshet

oell därmed jämväl behov av åtgärder till lindrande av dess verkningar.

Då detta behov kunde förväntas komma att kvarstå under den närmaste

framtiden, syntes även för nästa budgetår böra anvisas ett anslag till arbeten

av här ifrågavarande karaktär. Yad anginge användningen av ett sådant

anslag syntes samma regler böra få gälla, som av statsmakterna godkänts

beträffande det för innevarande budgetår anvisade anslaget.

Anslaget syntes även för budgetåret 1932/1933 böra bestämmas till

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus ■proposition nr 251. 13

3,000,(XX) kronor, med vilket belopp också preliminärt räknats i 1932 års

statsverksproposition.

Innan beslut i ärendet fattades, syntes emellertid yttranden däri böra

inhämtas av vederbörande centrala verk och myndigheter. Det syntes

önskvärt, att i sålunda avsedda yttranden redogörelse lämnades bland annat

dels för dittills tillämpade metoder för uttagande av arbetskraft till beredskapsarbeten,

dels för uppfattningen rörande den i proposition nr 202/1931

(sid. 15 och 31) behandlade frågan örn återbäring i vissa fall till anslaget

av därifrån anvisade medel.

Vid promemorian var fogad en förteckning över samtliga intill utgången

av januari 1932 meddelade beslut angående anordnande av beredskapsarbeten.

Genom remiss den 10 februari 1932 anbefallde Kungl. Majit dels arméförvaltningen,

marinförvaltningen, flygstyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, luftfartsmyndigheten,

domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen och lotsstyrelsen att var

för sig, dels och statens arbetslöshetskommission och socialstyrelsen att

gemensamt avgiva utlåtande i anledning av omförmälda promemoria.

Sålunda infordrade utlåtanden inkommo till socialdepartementet under

loppet av februari 1932. Utlåtandena, som i sin helhet torde böra bifogas

handlingarna i detta ärende, synas mig endast delvis vara av det mera

principiella intresse att de här behöva återgivas. Beträffande de delar av

utlåtandena, vilka synts mig äga större betydelse, får jag här lämna följande

redogörelse.

Arméförvaltningen åberopar såsom eget utlåtande av ämbetsverket infordrade

yttranden från chefen för norra arméfördelningen och från fortifikationsbefälhavaren

i Boden.

Arméfördelningschefens yttrande avser ett den 9 oktober 1931 beslutat

arbetsföretag omfattande'' anordnande av vattenledning och brandposter för

Norrlands trängkår. Arméfördelningschefen meddelar följande. Arbetet,

som igångsatts i januari 1932, bedreves med en arbetsstyrka örn 20 man.

Grunderna för uttagningen av den erforderliga arbetskraften hade bestämts

vid ett sammanträde med delegerade från arbetslöshetskommittéerna i Sollefteå

stad, Sollefteå socken och Långsele socken. Uttagningen av arbetare hade

verkställts av vederbörande arbetslöshetskommittéer efter rekvisition av de

militära myndigheterna. Arbetet hade bedrivits såsom ackordsarbete. Vid

förskott å ackorden hade räknats med en lön av 1 krona 27 öre per arbetstimme.

Organisationen hade fungerat väl och personvalet syntes hava varit

gjort med omsorg och i syfte att hjälpa, där hjälp bäst behövdes. Arbetsvilligheten

hade varit anmärkningsvärt god.

Fortifikationsbefälhavaren i Boden. Uttagningen av arbetskraft till de beredskapsarbeten

inom Bodens fästning, till vilka Kungl. Majit anvisat medel

och vilkas utförande uppdragits åt fästningens kommendant, hade skett

efter överenskommelse med ordföranden i försvarsverkens civila personals

förbund och ordföranden i arbetslöshetskommittén i Överluleå socken. Man

hade enats om att till arbetare vid beredskapsarbetena skulle uttagas i första

hand eljest arbetslösa fortifikationsarbetare efter en på förhand uppgjord

lista, i huvudsak efter ålder i tjänsten så att först de äldre uttoges. Endast

i den mån arbete kunde beredas ytterligare arbetare, som antingen icke

hade haft tidigare anställning vid fortifikationens arbeten eller där tjänst
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr 251.

gjort så kort tid (mindre än 20 månader) att de ej uppförts på listan,

skulle ifrågakomma sådana yrkeskunniga arbetare, som vore i särskilt behov

av arbete för sig oell sin familjs uppehälle. Arbetare av det senare slaget

hade emellertid i brist på arbete dittills icke kunnat komma i fråga.

Antalet arbetare hade hållits tämligen litet i avsikt att under jämförelsevis

längre tid, ett halvår eller mera, bereda jämn tillgång till arbete även under

vintern. För den skull hade också de väsentligaste arbetena igångsatts och

fortgått under vinterperioden.

Telegrafstyrelsen. Då arbetskraft till beredskapsarbeten vid telegrafverket

skulle. uttagas, hänvände sig arbetsledaren till vederbörande arbetslöshetskommitté,

som uttoge vid respektive arbetsföretag erforderligt antal arbetare.

Beträffande återbäring i vissa fall av anslaget till beredskapsarbeten för

motverkande av arbetslöshet finge telegrafstyrelsen i fråga örn de medel,

som ställdes till styrelsens förfogande för bestridande av arbetskostnaden

för vissa arbeten, anföra, att det syntes styrelsen skäligt, att dessa medel

icke skulle, behöva återbäras. De arbeten, som utfördes med hjälp av nämnda

medel, utgjordes nämligen till övervägande del av kompletteringar, ombyggnader

och reparationer av anläggningar för telefonförbindelser i glest'' befolkade

trakter av Norrland, och anläggningarna hade till största delen

anordnats i kulturellt syfte, utan att tillfredsställande förräntning av i desamma

nedlagt kapital kunnat påräknas.

Styrelsen finge i detta sammanhang även erinra, att hela kostnaden för

materialanskaffningen ''bestredes av andra till styrelsens förfogande stående

medel samt att nämnda kostnad uppginge till ej mindre än 201,300 kronor

för de beredskapsarbeten, som avsåges i Kungl. Majrts beslut den 30 oktober

1931 och till 88,600 kronor för i styrelsens skrivelse den 12 januari 1932

föreslagna arbeten. Mot dessa poster svarande arbetskostnader uppginge

till 128,000 kronor respektive 99,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen. Beträffande frågan örn vilka metoder, som dittills tilllämpats

för uttagande av arbetskraft till beredskapsarbeten, finge styrelsen

meddela, att beträffande de beredskapsarbeten, som avsåge skenfria korsningar,

samtliga dylika arbeten, vartill järnvägsstyrelsen erhållit anslag, utfördes

på entreprenad samt att i entreprenadkontrakten därom intagits den

bestämmelsen, att entreprenör skulle för vägföretaget i möjligaste män använda

arbetslösa från trakten ävensom vid statens järnvägar arbetslösa banoch

byggnadsarbetare, allt i den mån ifrågavarande arbetssökande kunde

erbjuda fullgod arbetskraft. Vid statsbanebyggnaden Malung—Vansbro utfördes

arbetena i styrelsens egen regi. Arbetsstyrkan rekryterades dels från

arbetslösa byggnadsarbetare från andra banbyggnader, dels ock från arbetslösa

inom av banan berörda orter.

Vad anginge frågan rörande återbäring i vissa fall till anslaget för beredskapsarbeten

av därifrån anvisade medel finge styrelsen anföra följande. Av

berörda anslag hade till statens järnvägars förfogande dittills ställts medel

dels för anordnande av skenfria vägkorsningar, dels för anläggande av en

järnväg mellan Malung och Vansbro. Till kostnaderna för anordnandet av

de skenfria vägkorsningarna lämnade statens järnvägar bidrag i samma

omfattning, som skulle hava ifrågakommit, därest anläggningarna utförts i

vanlig ordning. Bidragen, som svarade mot de fördelar, som uppstode för

statens järnvägar av anordningarnas vidtagande, utginge av till styrelsens

förfogande stående anslag av kapitalökande natur och påfördes verkets kapitalkonto.

Detta borde därför icke belastas med någon del av de kostnader

för skenfria vägkorsningar, vilka bestredes med anslag för beredskapsarbeten.

Av de till 3.3 miljoner kronor beräknade kostnaderna för anläggandet av

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Majus proposition nr 251.

järnväg mellan Malung oell Vansbro skulle enligt finansieringsplanen 0.4

miljoner kronor bestridas med förnyelsefondsmedel, 0.7 miljoner kronor med

lånemedel oell 2.2 miljoner kronor med andra statsinkomster. Anläggningskostnaderna,

frånsett den del därav, som bestredes med förnyelsefondsmedel,

vore av den art, att de regelmässigt skulle påföras verkets kapitalkonto.

För täckande av det andra av »andra statsinkomster» under budgetåret

1931/1932 enligt finansieringsplanen erforderliga medelsbehovet hade av anslag

för beredskapsarbeten anvisats 300,000 kronor. Detta belopp, liksom ock

vad som framdeles kunde komma att av sistnämnda anslag anvisas för

ifrågavarande banbygge, borde i anslutning till förestående i sin helhet uppföras

på statens järnvägars kapitalkonto.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Av anslaget till beredskapsarbeten för

budgetåret 1931,1932 hade ställts till styrelsens förfogande ett belopp av

424,800 kronor att utgå till fem olika företag, varav fyra fiskehamnar och

en farledsrensning. Då styrelsen avgivit sitt förslag till dylika arbeten, hade

styrelsen utgått från att företagen skulle vara belägna inom trakter, där

arbetslöshet vore rådande, samt att desamma skulle vara lämpliga ur den

synpunkten, att vid utförandet ett relativt stort antal arbetare skulle kunna

beredas arbete. Till belysande därav kunde nämnas fiskehamnsanläggningen

vid Stora Kornö i Bohuslän, där endast en del av anläggningen ansetts

lämplig ur sistnämnda synpunkt.

Vid anskaffandet av arbetskraft hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för erhållande av upplysningar rörande behovet av arbetstillfällen hänvänt

sig till respektive länsstyrelser samt arbetsförmedlingsorganen inom närbelägna

orter. Endast i mycket ringa grad hade arbetare, som förut varit

anställda vid fiskehamnsbyggnaderna, överförts till beredskapsarbetena.

Genom angivna tillvägagångssätt vid utväljandet av arbetsföretag samt

genom tillämpade metoder vid uttagandet av arbetskraft till beredskapsarbeten,

hade effekten av dessa arbeten till arbetslöshetens bekännande blivit

den största möjliga.

Skulle emellertid de årligen återkommande anslagen till arbeten, som av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bedreves i egen regi, komma att minskas

med hänsyn till att medel kunde erhållas ur anslaget till beredskapsarbeten,

vilket framgått vid budgetens behandling, kunde styrelsen hädanefter ej helt

följa hittills tillämpade principer, vare sig vid valet av arbetsföretag eller

vid anställandet av arbetare. Företag, som på grund av behovet vore angelägnast

att kunna komma till utförande — men som genom arten av vid

desamma förekommande arbetena, såsom exempelvis maskinellt arbete och

arbete inom ej i orten representerad yrkesgrupp, exempelvis träarbete i

Bohuslän, vore mindre lämpliga såsom beredskapsarbeten — skulle då få

stå tillbaka för mindre angelägna arbeten med större lämplighet för lindrande

av arbetslösheten. Dessutom skulle arbetslöshet bliva rådande bland de

arbetare, som sedan manga år varit anställda vid fiskehamnsbyggnaderna.

Beträffande återbäring av beredskapsmedel så kunde detta endast komma

ifråga, därest vid något företag den beräknade kostnaden underskredes.

Vattenfallsstyrelsen har beträffande trugan örn återbäring i vissa fall från

anslaget till beredskapsarbeten uttalat följande. Det vore enligt styrelsens

mening påtagligt, att örn ett beredskapsarbete utfördes till gagn för ett produktivt

företag men vid en tidigare tidpunkt, än sorn skulle normalt blivit

fallet, borde skäligen vederbörande företags bokförda anläggningsvärde (ilias

med verkliga kostnaden för nyanläggningen, sedan denna tagits i verkligt

produktiv användning. Det syntes böra i varje siirskilt fall avgöras, vid

vilken tidpunkt en dylik kostnad borde på detta Klitt bokföras, och vederbörligt

kapitalökningsanslag måste då för ändamålet göras tillgängligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1(3

Kungl. Majlis ''proposition nr 251.

Socialstyrelsen och statens arbetslöshetsJconwiission.

Enligt den till promemorian fogade bilagan hade genom beslut av Kungl.

Maj:t beredskapsarbeten intill utgången av januari 1932 beslutats för ett

belopp av kronor 2,369,800. Av dessa arbeten syntes emellertid ditintills

endast åtta hava hunnit igångsättas och hade hela antalet vid dem sysselsatta

arbetare ännu i slutet av januari 1932 uppgått endast till 178.

Den begränsade omfattning, som beredskapsarbetena intill dess erhållit,

hade icke kunnat inverka nämnvärt lättande på de åtgärder, som staten eljest

nödgats vidtaga för arbetslöshetens lindrande, även om avlastningen ostridigt

varit till gagn för några av de kommuner, där företagen kunnat uppsuga

ett något större antal arbetslösa.

Den förhållandevis ringa effekt, som vunnits av beredskapsarbetena, berodde

på att beslutade arbeten dittills endast till obetydlig del hunnit

igångsättas. Detta kunde näppeligen tillskrivas ogynnsamma tillfälligheter

och än mindre onödigt dröjsmål på något håll utan syntes snarare få anses

utgöra en bekräftelse på en av styrelsen och kommissionen redan tidigare

påvisad konstitutiv brist hos beredskapsarbeten, betraktade såsom ett medel

till motverkande av aktuell arbetslöshet. I och med att sådana arbeten,

samtidigt med att de skulle tjäna arbetslöshetspolitiska syften, i övriga hänseenden

vore likställda med andra arbeten i öppna marknaden och inordnades

i de olika myndigheternas arbetsprogram, måste de givetvis förberedas

på det enligt sakens inneboende natur förhållandevis tidskrävande

sätt, som utmärkte allmänna — och väl också enskilda — arbeten av denna

natur.

Vederbörande myndigheter kunde näppeligen så att säga lägga upp ett

förråd av färdiga planer, lämpade för alla de ur arbetslöshetssynpunkt skiftande

förhållandena under olika tider och å olika orter. Redan kostnadshänsyn

syntes förbjuda uppgörandet på vinst och förlust av sådana i detalj

utarbetade planer, örn vilka man icke på förhand kunde veta, huruvida de

skulle komma till utförande eller ej.

Frågan örn valet av lämpliga arbetsobjekt måste först prövas — bland

annat ur arbetslöshetssynpunkt -— och först sedan beslut därutinnan fattats,

kunde det tidskrävande utarbetandet i detalj av planerna ske. Det måste

alltså städse förflyta en ganska avsevärd tid mellan konstaterandet av behovet

av ett beredskapsarbete och ett sådant arbetes faktiska igångsättande.

Den återgivna siffran för antalet i beredskapsarbeten anställda utvisade,

att beredskapsarbeten ej hunnit igångsättas i nämnvärd omfattning under en

period, då arbetslösheten till följd av samverkande ogynnsamma konjunkturoch

säsongförhållanden hade gjort dem särskilt önskvärda. Sannolikt komme

den största effekten att uppnås först under den varmare delen av året med

därmed normalt förknippade förbättring på arbetsmarknaden. Visserligen

syntes, så vitt nu kunde bedömas, ett tillskott i antalet arbetstillfällen även

då te sig önskvärt, men behovet syntes näppeligen bliva lika trängande

som under vintern.

Vid stigande konjunktur kunde det till och med befaras, att ifrågavarande

konstitutiva brist hos beredskapsarbetena kunde leda därhän, att sådana

arbeten startades, först när de med hänsyn till ett förbättrat läge på arbetsmarknaden

ej vore behövliga ur arbetslöshetssynpunkt.

I förevarande hänseende rådde en bestämd skillnad mellan beredskapsarbeten

och reservarbeten. Dessa senare utvaldes nämligen på sådant sätt,

att starten kunde ske just under vederbörligt beaktande av den aktuella

arbetslöshetssituationen.

Det måste därför starkt betonas, att beredskapsarbeten av nu berörda

skäl icke vore ägnade att ur arbetslöshetspolitisk synpunkt ersätta eller ens

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

i nämnvärd mån erbjuda ett komplement till reservarbetena. Därtill bomme,

att beredskapsarbetena visserligen i och för sig erbjöde ett tillskott av arbetstillfällen,

men att detta ej vore liktydigt med att de erbjöde en häremot svarande

hjälp åt arbetslösa. I den mån arbetstillfällena absorberades av icke

arbetslösa, erbjöde de nämligen ingen eller endast en oviss, indirekt hjälp

åt arbetslösa.

Styrelsen och kommissionen ville under nu rådande tryckande arbetslöshet

ej motsätta sig det ifrågasatta anslaget till beredskapsarbeten men

hade ansett sig böra understryka, att dessa arbetens arbetslöshetspolitiska

effekt icke borde överskattas. Det förutsattes därför, att ett eventuellt anslag

till beredskapsarbeten ej bomme att föranleda någon nedskärning av de

anslagsbelopp, som erfordrades för fullföljande av arbetslöslietskommissionens

uppgifter.

Såsom i den föregående redogörelsen omförmälts, har jag redan vid behandlingen

av årets statsverksproposition anslutit mig till den uppfattningen, att

anslag jämväl för nästa budgetår bör beviljas till beredskapsarbeten för motverkande

av arbetslöshet. Såsom framgått av vad jag förut i dag vid behandlingen

av frågan örn nytt anslag till bekämpande av arbetslösheten anfört,

måste man enligt min mening för nästa budgetår påräkna behov av

statliga åtgärder av mycket stor omfattning till lindrande av arbetslöshetens

följder. Det synes mig fortfarande önskligt, att såsom ett led i dessa åtgärder

böra ingå så kallade beredskapsarbeten. Då beslut örn dylika arbeten förra

året fattades, avsåg man närmast en försöksanordning och ännu har av olika

skäl någon definitiv uppfattning örn anordningen icke kunnat vinnas. Så

mycket har emellertid tydligt visat sig, att en synnerligen riklig tillgång fin.

nes å arbetsföretag, lämpade för utförande genom arbeten av här avsedd

beskaffenhet. Förhållandet har varit, att medelstillgången icke medgivit

anordnandet av mer än en mindre del av sådana arbeten, som av vederbörande

myndigheter angivits böra i första hand komma till utförande. Erfarenheten

har icke heller bestyrkt de på förhand uttalade farhågorna för att beredskapsarbetena

skulle i olika hänseenden medföra skadliga verkningar för arbetslöshetspolitiken

i dess helhet. Ifrågavarande arbeten torde hava på ett

naturligt sätt inpassat sig i statens ordinarie arbetsprogram, och några

slitningar i förhållande till de statliga och kommunala reservarbetena nied

avseende å arbetskraft eller arbetslöner hava, såvitt för mig är bekant, icke

förekommit. Vidare giva de anförda siffrorna rörande de vid beredskapsarbetena

sysselsatta arbetarnas yrkesfördelning vid handen, att dessa arbeten

kommit icke blott grovarbetare utan även en hel del andra arbetargrupper

till godo.

I detta sammanhang må i anledning av det nyss återgivna yttrandet från

socialstyrelsen och arbetslöshetskommissionen påpekas, att den omständigheten

att siffrorna rörande i beredskapsarbeten anställda än så länge liro

låga givetvis sammanhänger med det av nämnda myndigheter anförda förhål,

landet, att viss tid alltid måste förflyta innan arbetsföretag, vilka liksom de

här ifrågavarande skola igångsättas och bedrivas i ordinarie former, hinna

komma till stånd. Detta är emellertid väsentligen en engångsföreteelse, som

Bihang till riksdagens protokoll 1232. I sami. 203 haft. (Nr 251.) 857 32 2

Departements
chefen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majus proposition nr 251.

icke behöver i samma utsträckning göra sig gällande, sedan systemet kommit

i tillämpning och nya arbeten kunna undan för undan förberedas.

Beträffande kostnaderna för beredskapsarbetena i jämförelse med andra

allmänna arbeten är det i nuvarande läge ännu icke möjligt att göra något

uttalande. Det är emellertid min avsikt att, så snart närmare erfarenhet i

ämnet kan hava vunnits, föranstalta örn en undersökning i berörda hänseende.

Yad angår det belopp, som för nästa budgetår synes böra beräknas för

ifrågavarande ändamål, har detsamma i statsverkspropositionen preliminärt

uppskattats till 3,000,000 kronor. Av detta belopp är en summa av 600,000

kronor avsedd för fortsättande av den i det föregående omförmälda järnvägsbyggnaden

mellan Malung och Vansbro. Det för övriga ändamål återstående

beloppet skulle alltså endast bliva 2,400,000 kronor; för nästa budgetår torde

man nämligen knappast hava att räkna med några återbäringar av anvisade medel

av den storleksordning, att de kunna inverka vid bedömandet av anslagsbehovet.

Givetvis skulle det i nuvarande situation i och för sig vara önskvärt,

att sistberörda belopp kunde icke oväsentligt höjas. Då jag likväl

trots det utomordentligt svåra läget på arbetsmarknaden ansett mig böra

stanna vid den angivna summan, har detta föranletts — förutom av de

statsfinansiella svårigheterna — framför allt av följande omständigheter.

Enär hela anordningen ännu kan sägas befinna sig på försöksstadiet, är

det icke tillrådligt att giva densamma för stor omfattning. Vidare har

arbetslöshetens fortgående ökning nödvändiggjort en mycket betydande

utvidgning av ramen för de för arbetslöshetens bekämpande avsedda

statliga åtgärderna, och då effekten av en viss summa med hänsyn till lindrande

av arbetslösheten blir störst, då densamma användes enligt de för

arbetslöshetskommissionens verksamhet angivna riktlinjerna, har hela den för

en dylik utvidgning erforderliga anslagsökningen ansetts böra läggas på anslaget

till bekämpande av arbetslösheten. Slutligen är att märka, att i olika

hänseenden i år föreslagits — och delvis redan beslutats — anordningar av

en karaktär, som ganska nära ansluter sig till den till grund för beredskapsarbeten

liggande tanken. Sålunda har innevarande års riksdag i enlighet

med förslag av Kungl. Majit för utlämnande av statsbidrag för vissa tillfälliga

skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar anvisat ett anslag av 2,000,000

kronor, från vilket anslag bidrag må utgå allenast till företag, vilkas utförande

finnes vara ägnat att lindra eller motverka arbetslöshet inom orten.

Vidare har Kungl. Majit i år genom proposition (nr 211) föreslagit riksdagen

att till förlag för inköp av gatsten anvisa ett reservationsanslag av

4,000,000 kronor ävensom medgiva, att de medel, vilka inflyta vid försäljning

av sten från statens med för nu löpande budgetår anvisat anslag inköpta

förråd av gatsten, må under innevarande och nästkommande budgetår användas

för fortsatta beställningar av gatsten. I samma proposition har föredragande

departementschefen förklarat sig vara beredd att förorda, att Kungl.

Majit skulle verkställa en fördelning förskottsvis av automobilskattemedel i

och för igångsättande av nya vägbyggnadsarbeten — nyanläggnings- eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

11)

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

förbättringsföretag — vilka vore av beskaffenhet att kunna tilldelas bidrag

av automobilskattemedel och vilkas omedelbara påbörjande funnes påkallade

för lindrande av arbetslöshet. Slutligen har Kungl. Maj:t genom brev den

12 februari 1932 beslutat örn höjning av den av arbetslöshetskommissionen

förvaltade väglånefonden från 1,000,000 kronor till 2,000,000 kronor, varigenom

möjlighet beretts för väghållnings distrikt att lånevägen erhålla förskott

jämväl å sådana statsbidrag för vägbyggnadsarbeten, som icke utgå av

automobilskattemedel utan av vanliga skattemedel.

Yad angår grunderna för det nu ifrågasatta anslagets användning torde

anledning till ändring i de av 1931 års riksdag godkända samt av Kungl.

Majit sedermera närmare utformade bestämmelserna icke föreligga.

I fråga örn sättet för beredande av medel för ändamålet torde, såsom

chefen för finansdepartementet vid frågans förberedande behandling i statsverkspropositionen

anförde, samma väg som förra året böra anlitas, nämligen

att anslaget inordnas under den vid sidan av de särskilda departementens

huvudtitlar stående titeln »Oförutsedda utgifter».

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Hajd måtte föreslå riksdagen

att till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet

för budgetåret 1932/1933 uiider titeln »Oförutsedda utgifter»

anvisa ett reservationsanslag, att användas i huvudsaklig överensstämmelse

med i det föregående angivna grunder,

av...................................................................... kronor 3,000,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

B. Spångberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:296 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet. s. 4 i texten
  2. SU 1932:124 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten