Angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld
1932-05-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1932:252, Angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.
1
Nr 252.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående fortsatt befrielse
för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna
sedlar med guld; given Stockholms slott den 10 maj 1932.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Felix Hamrin.
Utdrag av protokollet Över finansärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 maj 1932.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Larsson, Holmbäck, Hansén, Rundqvist.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför:
Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Majit frågan örn fortsatt befrielse
för riksbanken under viss tid från skyldigheten att vid anfordran
inlösa av banken utgivna sedlar med guld.
På framställning av fullmäktige i riksbanken och efter samråd jämväl
med fullmäktige i riksgäldskontoret medgav Kungl. Majit, med stöd av
§ 72 regeringsformen, genom kungörelse den 27 september 1931 (nr 325),
att riksbanken finge för tiden från och med den 28 september till och med
den 30 november 1931 vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran
inlösa av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse. Sedan
bankofullmäktige i skrivelse den 24 november 1931 hemställt om fortsatt
Bihang (ill riksdagens protokoll 1932. 1 sand. 210 haft. (Nr 252.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.
B anbo fullmäktige.
Biksgälds
fullmäktige.
befrielse för riksbanken från sedelinlösningsskyldigheten intill utgången
av februari innevarande år, förlängde Kungl. Majit genom kungörelse
den 27 november 1931 (nr 369) ifrågavarande medgivande att gälla till
och med den 29 februari 1932. Detta beslut har, efter proposition i ämnet
(nr 26), av innevarande års riksdag gillats (riksdagens skrivelse nr 13).
Efter det bankofullmäktige i skrivelse den 11 februari 1932 gjort framställning
örn ytterligare förlängd befrielse för riksbanken från sedelinlösningsskyldigheten
för tiden till och med den 20 maj 1932 samt Kungl.
Majit för riksdagen framlagt proposition i ämnet (nr 98), har riksdagen
med bifall till propositionen medgivit, att riksbanken må för tiden från
och med den 1 mars till och med den 20 maj 1932 vara fritagen från skyldigheten
att vid anfordran inlösa av banken utgivna sedlar med guld
efter deras lydelse, med rätt dock för riksbanken att, örn förhållandena
därtill giva anledning, före utgången av nämnda tid återupptaga inlösningen
av bankens sedlar (riksdagens skrivelse nr 59). Kungl. Majit
har den 29 februari 1932 utfärdat kungörelse i ämnet (nr 40).
I skrivelse till Kungl. Majit den 8 maj 1932 hava fullmäktige i riksbanken
hemställt örn fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten
att inlösa av banken utgivna sedlar med guld. Under erinran örn att
riksbanken genom nyss omförmälda kungörelse den 29 februari 1932 medgivits
befrielse från sedelinlösningsskyldigheten för tiden till och med
den 20 maj 1932, hava fullmäktige anfört följande:
»I den framställning den 11 februari 1932, vari fullmäktige hemställde
om nämnda befrielse, hava fullmäktige närmare uttalat sig om innebörden
av det penningpolitiska program, som riksbanken, i överensstämmelse
med av statsrådet och chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
vid olika tillfällen gjorda uttalanden, ansett sig böra fullfölja.
Frågan örn riktlinjerna för penningpolitiken har därefter behandlats
av bankoutskottet, som i sitt den 2 i denna månad avgivna utlåtande
(nr 40) utförligt uttalat sig i ämnet. Detta uttalande har ej föranlett
någon erinran från riksdagens sida. En penningpolitik enligt dessa av
riksdagen godkända riktlinjer förutsätter, att riksbanken erhåller fortsatt
befrielse från sedelinlösningsskyldigheten.»
Med stöd av vad sålunda anförts hava fullmäktige hemställt, att riksbanken
för tiden till och med den 30 september 1932 måtte fritagas från
skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld enligt deras
lydelse, med rätt dock för riksbanken att, örn förhållandena därtill giva
anledning, före utgången av nämnda tid återupptaga sedlhrnas inlösen.
Fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka beretts tillfälle att yttra sig i
ärendet, hava i ett den 9 maj 1932 avgivet yttrande förklarat sig ej hava
något att erinra mot att bankofullmäktiges framställning bifölles.
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.
Såsom fullmäktige i riksbanken erinrat, har bankoutskottet i samband Departementsmed
avgivande av utlåtande angående verkställd granskning av riksban- chefen.
kens styrelse och förvaltning uttalat sig rörande den förda penningpolitiken
under tiden efter det Sverige i september 1931 övergav guldmyntfoten
samt därvid angivit vissa riktlinjer för den fortsatta valutavården.
Mot dessa numera av riksdagen godtagna riktlinjer synes, vad deras allmänna
syftning angår, ur min synpunkt någon erinran icke vara att
göra. Härav torde följa, att jag icke har något att erinra mot att giltighetstiden
för den riksbanken medgivna befrielsen från sedelinlösningsskyldigheten
förlänges. Den fortsatta befrielsen synes mig lämpligen
böra gälla för tiden intill den 1 september 1932.
Under åberopande av vad sålunda anförts och under erinran tillika, att
det jämlikt § 72 regeringsformen ankommer på Kungl. Majit att å tid,
då riksdagen ej är samlad, besluta i angelägenhet av förevarande art,
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att riksbanken må för tiden från och med den 21
maj till den 1 september 1932 vara fritagen från skyldigheten
att vid anfordran inlösa av banken utgivna
sedlar med guld efter deras lydelse, med rätt dock
för riksbanken att, örn förhållandena därtill giva anledning,
före utgången av nämnda tid återupptaga
inlösningen av bankens sedlar.
Med bifall till denna av statsrådets övriga
ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans
Majit Konungen, att proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet!
Hjalmar Ekengren.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1932:230 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedl a1 i texten
- BU 1932:50 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld. s. 1 i texten