Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition Nr 26

1932-01-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:26, Kungl. Maj:ts proposition Nr 26

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 26.

1

Nr 26.

Kungl. Marits proposition till riksdagen örn gillande av den riksbanken

meddelade befrielsen från skyldigheten att inlösa av banken

utgivna sedlar med guld; given Stockholms slott den 8

januari 1932.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats- ■

rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 januari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför:

Jag anhåller nu att få anmäla fråga örn avlåtande till riksdagen av

proposition med hemställan örn gillande av det i kungörelse den 27 november

1931 (nr 369) lämnade medgivande, att riksbanken må för tiden till och

med den 29 februari 1932 vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran

inlösa av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse.

Enligt § 72 regeringsformen skola riksbankens sedlar, vid anfordran, inlösas

av banken med guld efter deras lydelse. Undantag härifrån må

dock, där sådant med hänsyn till krig, krigsfara eller svår penningkris

prövas oundgängligen nödigt, för viss tid medgivas av Konungen och riksdagen

samfällt eller, om riksdagen ej är samlad, av Konungen på fram
Rihanq

lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 2''i haft. (Nr 26’—27.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition Nr 26.

ställning av fullmäktige i riksbanken oell efter samråd jämväl med fullmäktige

i riksgäldskontoret. Dylikt av Konungen mellan riksdagarna

lämnat medgivande skall, därest detsamma icke varder av nästföljande

riksdag inom tjuga dagar från riksdagens början gillat, efter utgången

av nämnda tid upphöra att lända till efterrättelse.

I skrivelse den 27 september 1931 hemställde fullmäktige i riksbanken,

under åberopande av nyssnämnda stadgande, örn riksbankens befriande

till och med utgången av november samma år från skyldigheten att inlösa

av banken utgivna sedlar med guld.

I årets statsverksproposition lämnade jag i mitt inledningsanförande

rörande det allmänna läget en redogörelse för det huvudsakliga innehållet

i bankofullmäktiges nämnda skrivelse liksom oek för de skäl, på grund

av vilka jag fann mig böra giva min anslutning till berörda, av fullmäktige

i riksgäldskontoret tillstyrkta framställning; och tillåter jag mig nu

att hänvisa till omförmälda redogörelse.

I enlighet med min hemställan utfärdade Kungl. Majit förenämnda

den 27 september 1931 kungörelse (nr 325), varigenom Kungl. Majit för tiden

till och med den 30 november 1931 fritog riksbanken från skyldigheten

att inlösa av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse.

I skrivelse den 24 november 1931 hemställde därefter bankofullmäktige

örn fortsatt befrielse för riksbanken från sedelinlösningsskyldigheten intill

utgången av februari innevarande år. Till stöd härför anförde fullmäktige

i huvudsak följande:

Den internationella kris, vars verkningar för vårt land föranledde fullmäktige

att under september månad hemställa örn befrielse för riksbanken

att inlösa sedlarna med guld, företedde ännu ej tecken till avmattning.

Man syntes i stället kunna säga, att krisen i vissa avseenden skärpts,

nämligen så till vida att den i flera länder föranlett vidtagandet av extraordinära

åtgärder, vilka för det dåvarande icke gjorde det möjligt att

i vårt land återgå till guldmyntfot och som ytterligare försvårade bedömandet

av frågan, när mera normala förhållanden åter kunde ATäntas inträda

inom det internationella penningväsendet. Lika litet som för andra

länder kunde för vårt land ännu angivas tidpunkten för en definitiv reglering

av myntsystemet.

Den stegring av växelkurserna på Anssa länder, som inträtt efter befrielsen

från guldinlösen ua7 sedlarna, hade föranlett stegring uat partipriserna

å Anssa importvaror. Dessa prisförhöjningar syntes dock ej hava inverkat

förhöjande på konsumtionsA7arornas priser och således ej heller på

levnadskostnaderna. Fullmäktige ansåge fortfarande den närmaste uppgiften

för penningpolitiken vara att i möjligaste mån bibehålla den svenska

kronans inhemska köpkraft.

Sedan fullmäktige i riksgäldskontoret yttrat sig över sistnämnda framställning,

utfärdade Kungl. Majit förut omförmälda kungörelse den 27

november 1931 (nr 369), vilken är aA7 följande lydelse:

»Kungl. Majit har, med stöd a\ bestämmelse i § 72 regeringsformen, på

framställning aA7 fullmäktige i riksbanken och efter samråd jämväl med

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts proposition Nr 26.

fullmäktige i riksgäldskontoret, funnit gott medgiva, att riksbanken ina

för tiden från och med den 1 december 1931 till oell med den 29 februari

1932 vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken

utgivna sedlar med guld efter deras lydelse, dock att detta medgivande

skall, därest detsamma icke varder av nästföljande riksdag inom tjugu dagar

från riksdagens början gillat, efter utgången av nämnda tid upphöra

att lända till efterrättelse; ägande riksbanken rätt att, örn förhållandena

därtill givu anledning, även under den tid, berörda medgivande gällex,

återupptaga inlösningen av bankens sedlar.»

Av det anförda framgår, att det för närvarande icke är fråga örn något Departementsställningstagande

från Kungl. Majrts sida till spörsmålet örn fortsatt befrielse

för riksbanken från guldinlösningsskyldigheten utan att frågan

nu allenast gäller att hänskjuta Kungl. Majlis redan fattade beslut till

riksdagens prövning.

Under erinran härom hemställer jag, att Kungl. Majit, i anledning a\

§ 72 regeringsformen, måtte i proposition föreslå riksdagen att gilla det

i kungörelsen den 27 november 1931 lämnade medgivandet, att riksbanken

må för tiden till och med den 29 februari 1932 vara fritagen från skyldigheten

att vid anfordran inlösa av banken utgivna sedlar med guld

efter deras lydelse.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen bifalla och

förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet;

Olga Gjörloff.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:13 Skrivelse till Konungen!, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om gillande av den riksbanken meddelade befrielsen från skyldigheten att inlösa av banken utg a1 i texten
  2. BU 1932:3 Bankoutskottets utlåtande Nr 3 s. 1 i texten