Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av § 16 lagen den 30 maj 1873 (nr 31) om rikets mynt

1932-01-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:27, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av § 16 lagen den 30 maj 1873 (nr 31) om rikets mynt

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 27.

5

Nr 27.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av § 16 lagen den 30 maj 1873 (nr 31) om

rikets mynt; given Stockholms slott den 8 januari 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av § 16

lagen den 30 maj 1873 (nr 31) om rikets mynt.

GUSTAF.

Felix Hamrin.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 27.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av § 16 lagen den 30 maj 1873 (nr 31) om

rikets mynt.

Härigenom förordnas, att § 16 lagen elen 30 maj 1873 örn rikets mynt

skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ 16.

I riksbankens huvudkontor ävensom i dess avdelningskontor i Göteborg

oell Malmö äger en var att få vilket som helst belopp av sådana mynt,

som endast till statens kassor äro lagligt betalningsmedel, utväxlat mot

lika stort belopp samma slags gångbara mynt. Likaså äger en var att

i riksbankens nu nämnda kontor få vilket som helst med tio kronor delbart

belopp av skiljemynt utväxlat mot guldmynt, dock att vad sålunda

stadgats icke skall gälla under tid, för vilken undantag medgivits banken

från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna sedlar med

guld. Genom särskilda stadganden bestämmes å vilka andra ställen utväxling,

varom i denna paragraf sägs, skall äga rum.

Denna lag träder i kraft å dag, som av Konungen bestämmes.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits proposition Nr 27.

7

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 januari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför:

Förut i dag har Kungl. Majit på min hemställan beslutat till riksdagen

avlåta proposition om gillande av den riksbanken för tiden till och

nied den 29 februari 1932 meddelade befrielsen från skyldigheten att inlösa

av banken utgivna sedlar med guld.

I § 16 lagen den 30 maj 1873 örn rikets mynt stadgas, bland annat, att i

riksbankens huvudkontor ävensom i dess avdelningskontor i Göteborg och

Malmö skall en var äga att få vilket som helst med tio kronor delbart

belopp av skiljemynt utväxlat mot guldmynt, ävensom att genom särskilda

stadgande!! skall bestämmas å vilka andra ställen dylik ntväxling skall

äga rum.

På grundval av detta stadgande i myntlagen har genom § 2 i kungörelsen

den 31 december 1908 angående myntväxling bestämts, att en var

skall äga att i varje riksbankens kontor få vilket som helst nied tio kronor

delbart belopp av skiljemynt växlat mot guldmynt eller riksbankens

sedlar.

I en till finansdepartementet inkommen, den 11 december 1931 dagtecknad

skrivelse hava fullmäktige i riksbanken anfört att, sedan riksbanken

genom kungörelse den 27 september 1931 tillsvidare fritagits från skyldigheten

att inlösa sina sedlar nied guld, mot riksbanken riktats anspråk på

erhållande av guldmynt mot skiljemynt, samt att, sedan allmänheten genom

meddelanden i tidningspressen fått kännedom om möjligheten att

erhålla guldmynt mot skiljemynt, utväxlingen av guldmynt erhållit ökad

omfattning. Fullmäktige hava förklarat sig anse, att de nuvarande förhållandena

påkallade, att riksbanken åtminstone för den tid, varunder

banken vore eller kunde bliva fritagen från skyldigheten att inlösa sina

sedlar nied guld, befriades jämväl från skyldigheten att utlämna guld

mynt mot skiljemynt. Fullmäktige hava för den skull hemställt, att

Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder, avseende sådan ändring av lagen

om rikets mynt, att riksbanken snarast möjligt befriades från nyssnämnda

skyldighet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

8 Kungl. Martts proposition Nr 27.

Lika med fullmäktige finner jag uppenbart, att det skydd för riksbankens

guldkassa, som bankens befriande från skyldigheten att inlösa sina

sedlar med gilld är avsett att utgöra, icke kan få äventyras, såsom tydligen

bleve fallet, örn banken fortfarande skulle vara pliktig att inlösa

skiljemynt med guld. Visserligen torde —- med hänsyn till att varje

stadgande i myntlagen eller, annorstädes angående skyldighet för riksbanken

att tillhandahålla guld åt allmänheten utgör ett komplement till

grundlagens föreskrift örn guldinlösen av riksbankens sedlar — starka

skäl kunna anföras för den meningen, att ett suspenderande av guldmyntfoten

för viss tid automatiskt medför, att bankens skyldighet att inlösa

skiljemynt med guld upphör för samma tid, eller, med andra ord, att

nämnda skyldighet står och faller med det inhemska penningväsendets

förbindelse med guldet. Denna uppfattning har ock av riksbanken

gjorts gällande i rättegång, som blivit mot banken anhängiggjord i anledning

av dess vägran i visst fall att, efter det guldmyntfoten suspenderats,

inlösa skiljemynt med guld. För att alldeles förebygga en tolkning

av ifrågavarande stadgande, motsatt den av mig nu antydda, synes dock

försiktigheten bjuda, att i författningstexten uttryckligen angives, att

skyldighet för riksbanken att inlösa skiljemynt med guld icke skall föreligga

under tid, då stadgandet örn motsvarande skyldighet att inlösa bankens

sedlar är satt ur kraft.

Det omförmälda stadgandet i § 16 myntlagen har tillkommit i enlighet

med bestämmelser av motsvarande innehåll i gällande myntkonvention

med Danmark och Norge. Emellertid torde — sedan danska och norska

skiljemynt upphört att vara lagligt betalningsmedel här i riket — sagda

bestämmelser i myntkonventionen hava förlorat sin väsentliga betydelse.

Enligt vad jag förvissat mig örn hava ej heller regeringarna i dessa båda

länder något att erinra emot en åtgärd i den ifrågasatta riktningen.

För den händelse det förslag till ändring av § 16 myntlagen, jag sålunda

avser att framlägga, av riksdagen godkännes, kommer jag senare

att föreslå Kungl. Majit motsvarande ändring av § 2 i omförmälda kungörelse

den 31 december 1908.

Föredragande departementschefen uppläser härefter ett inom finansdepartementet

upprättat förslag till lag angående ändrad lydelse av § 16

lagen den 30 maj 1873 (nr 31) örn rikets mynt samt hemställer, att Kungl.

Majit måtto i proposition föreslå riksdagen att antaga nämnda förslag.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen bifalla och

förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olga Gjörloff.

320034.

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:14 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av § 16 lagen den BO maj 1873 a1 i texten
  2. BU 1932:4 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av § 16 lagen den 30 maj 1873 s. 4 i texten