Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2i och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 (nr 110) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker
1932-01-08 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1932:31, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2i och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 (nr 110) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 31.
9
Nr 31.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 2i och 31 §§ förordningen den 1 juni
1923 (nr 110) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker;
given Stockholms slott den 8 januari 1932.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av
24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker.
GUSTAF.
Felix Hamrin.
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 31.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 24 och 31 §§ förordningen den 1
juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker1.
Härigenom förordnas, att 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923
angående tillverkning och beskattning av maltdrycker skola i nedan angivna
delar erhålla följande ändrade lydelse:
24 §.
skatteplikt För malt, som i skattepliktigt bryggeri användes vid tillverkning av
och skatt*- maltdryck, skall erläggas skatt med nittiofem öre för varje kilogram,
dock att för varje bryggeri skatten för de första under tillverkningsåret
avverkade etthundratusen kilogrammen malt utgår med åttiofem öre för
kilogram och för de nästa etthundratusen kilogrammen med nittio öre
för kilogram.
I intet---dygn.
31 §.
Restitution a v Vid skattepliktigt bryggeri må efter varje kvartals utgång restitution
*kanväut ™ij*'' av s^a^> efter åttiotvå öre för kilogram räknat, åtnjutas för det under
svagdricka nästföregående kvartal omedelbart till svagdricka eller maltdricka aneldr’<*aU~
vända malt, dock icke till högre belopp än att den återstående skatten
uppgår till minst det i 24 § andra stycket stadgade medeltal.
Där med---klassen tagits.
Till kontrollstyrelsen--— återbetalnings verkställande.
Denna förordning träder i kraft å dag, som av Kungl. Maj :t bestämmes,
dock att 31 § i dess äldre lydelse fortfarande skall äga tillämpning beträffande
restitution av skatt, som utgått efter de före denna förordnings
ikraftträdande gällande bestämmelserna.
1 Senaste lydelse se 1928: 116.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 31.
11
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 januari 1932.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anmäler fråga
örn höjning av maltskatten samt anför:
Maltdrycksbeskattningen är i vårt land anordnad i form av en råämnesskatt,
i det att skatt uttages a det vid tillverkningen använda maltet.
Gällande bestämmelser i ämnet återfinnas i förordningen den 1 juni 1928
<nr 140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker. Enligt
24 § i förordningen utgår maltskatten med 65 öre för varje kilogram av
de första under tillverkningsåret avverkade 100,000 kilogrammen malt,
70 öre för kilogram av de nästa 100,000 kilogrammen och 75 öre för kilogram
för överskjutande kvantiteter. Jämlikt 81 § åtnjutes restitution
av skatt för malt, som i skattepliktigt bryggeri använts för tillverkningav
svagdricka eller maltdricka, efter 62 öre för kilogram.
Maltskatten har för de senare budgetåren tillfört statsverket följande
belopp i behållen inkomst, nämligen 16.28 miljoner kronor under budgetåret
1928/1929, 17.39 miljoner kronor under budgetåret 1929/1930 och I8.10
miljoner kronor under budgetåret 1930/1931. För budgetåret 1931/1932 är
ifrågavarande skatt i riksstaten upptagen till 17.50 miljoner kronor.
Vid anmälan av den i statsverkspropositionen framlagda finansplanen
erinrade jag, hurusom enligt riksräkenskapsverkets förslag till beräkning
av statsinkomsterna för budgetaret 1932/1933 intäkterna från rusdrycksmedelstitlarna
skulle enligt nu gällande skattebestämmelser kunna beräknas
till inalles 103.20 miljoner kronor, därav i brännvinstillverkningsskatt
16.20 miljoner kronor, från partihandelsbolaget 10 miljoner kronor,
från detaljhandelsbolagen 22 miljoner kronor, i omsättnings- och utskänkningsskatt
38 miljoner kronor samt i maltskatt 17 miljoner kronor.
På ifrågavarande titlar syntes emellertid enligt min mening för nästkommande
budgetår kunna för budgetens finansiering uttagas ytterligare
ett belopp av 22 miljoner kronor.
Enligt vad jag vid anmälan tidigare i dag av fråga örn fortsatt till
-
i} dllande best
amme Ise-r
angående
maltskatt
m. m.
Höjning av
maltskatten.
12
Kontrollstyrelsen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 31.
Ympning av gällande bestämmelser angående omsättnings- oell utskänkningsskatt
å spritdrycker anfört, anmodade jag den 28 december 1931
kontrollstyrelsen att inkomma med utredning, huru denna merinkomst
skulle kunna uttagas oell fördelas å de olika rusdrycksmedelstitlarna
eller vissa av dem, ävensom med förslag till de författningsändringar och
bestämmelser i övrigt, som till vinnande av förevarande syfte erfordrades.
I detta sammanhang anmälde jag även, att kontrollstyrelsen i skrivelse
den 3 januari 1932 avgivit utredning och förslag i ämnet, varvid
styrelsen i fråga om de rusdrycksmedelstitlar, som borde anlitas för ernående
av sagda merinkomst, uttalat, att det ifrågavarande beloppet
av 22 miljoner kronor syntes böra fördelas på lämpligt sätt på dels maltdryckstillverkningen,
dels rusdrycksomsättningen. Såvitt kontrollstyrelsen
vid företagen undersökning kunnat finna, borde 5 miljoner kronor
uttagas i höjd maltskatt, under det att 17 miljoner kronor syntes böra
uttagas på någon eller några av de skattetitlar, som hade avseende på
tillverkningen och försäljningen av rusdrycker.
Vidkommande sättet för uttagande av ett belopp av 5 miljoner kronor
i höjd maltskatt erinrar kontrollstyrelsen till en början örn maltskattens
tillkomst och utveckling. Styrelsen anför härutinnan följande:
»Maltskatten infördes år 1903 med en skattesats av 12 öre för kilogram,
var Aud emellertid för beredande av skydd åt de mindre företagen
mom bryggeriindustrien vissa skattelindringar med gå vos för de första
i ett bryggeri avverkade 200,000 kilogrammen efter fem olika, degressiva
skattesatsei, lägst 2 öre och högst 11 öre. År 1907 \Tidtogs en omläggning
av degressionsskalan närmast i syfte att försvåra uppkomsten av småbryggerier,
vid Anika skatteinkomsten dittills understundom knappast
varit tilli äcklig att täcka kontrollkostnaden. Skattesatsernas antal minskades
till fyra med 4 öre för den lägsta, avseende en avArerkning av intill
50,000 kilogram, och 12 öre för den högsta, gällande för en avverkning
över 150,000 kilogram. Genom beslut aA'' 1909 års riksdag fastställdes
maltskatten till 17 öre för varje kilogram av de första under tillverkningsåret
avverkade 100,000 kilogrammen malt, 20 öre för kilogram av de
nästa 100,000 kilogrammen och 23 öre för kilogram för överskjutande
kvantiteter.»
Sedan styrelsen härefter återgivit de nu gällande skattesatserna för
maltskatten, hänvisar styrelsen till nedanstående sammanställning till
belysning av storleken av maltavverkning, debiterad maltskatt, konsumtion
av skattepliktiga maltdrycker samt genomsnittlig skattebelastning
för de senare tillverkningsåren, varvid för tillverkningsåret 1930/1931
först angivits maltaA^verkningens fördelning å olika skattegrupper:
Kungl. Maj:ts proposition Nr 31. 13
i
Antal
brygge-
rier
Maltavverk-
ning
kg.
Ska
t
Skattegrupp
|
på det hela
kr.
pr kg.
malt
öre
Försålda
skattepliktiga
maltdrycker
miljoner
liter
Skattebelast- j
ning i genom- snitt, beräk- nad per 1/s j
liter skatte- j
pliktig malt- j
dryck
öre
■
! 1 .......................
I 2 ........................
100
41
5,007,670
5,506,085
15.864,495
3,255,064
3,649,260
65.0
66.3
! 3........................
17
11.643,371
73.4
Summa 1930/31......
158
26,378,250
18,547,695
70.8
164.2
3.62
1929/30......
159
27,115,519
19,069,215
70.3
167.0
3.66
1928/29......
160
25,179,662
17,686,322
70.2
152.8
3.71
1927/28......
162
24,896,955
17,462,470
70.1
149.5
3.7 5 j
1926/27......
162
25,478,165
17,901,219
70.3
151.2
3.81
Kontrollstyrelsen ingår härefter på frågan om elen höjning i de nuvarande
skattesatserna för maltskatten, som är behövlig för ernående av
sagda merinkomst. Härom yttrar styrelsen följande:
»I enlighet med vad ovan anförts, skulle av den erforderliga ökningen
i inkomsterna från rusdrycksmedelstitlarna ett belopp av ungefär 5 miljoner
kronor uttagas genom förhöjning av maltskatten. Till utgångspunkt
vid beräkningen av den höjning i skattesatserna, som skulle erfordras för
ernående av nämnda merinkomst, torde böra tagas den kvantitet avverkat
malt, som kan beräknas svara mot det av riksräkenskapsverket vid beräkningen
av statsverkets inkomster för budgetåret 1932/1933 föreslagna
inkomstbeloppet för maltskatten, 17 miljoner kronor. Verkställd undersökning
bar givit vid banden, att en maltavverkning i de skattepliktiga
bryggerierna av 25.5 miljoner kilogram under den mot budgetåret svarande
tiden ungefärligen skulle lämna sagda belopp såsom behållen inkomst
av maltskatten, sedan avdrag beräknats för restitutioner och eftergifter
av skatt å omkring 1.5 miljon kilogram malt med omkring l.o miljon
kronor. Höjes maltskatten med 20 öre för kilogram, erhålles å ovannämnda
maltavverkning en ökning i den behållna maltskatteinkomsten av omkring
4.8 miljoner kronor eller i runt tal det erforderliga beloppet 5 miljoner
kronor. Tillräckliga skäl att frångå den nuvarande skillnaden av
5 öre mellan de olika skattesatserna torde icke kunna anses föreligga, varför
skatteskalan skulle bliva för de första under tillverkningsåret avverkade
100,000 kilogrammen malt 85 öre, för de nästa 100,000 kilogrammen
90 öre samt därutöver 95 öre för kilogram. Icke heller torde ändring böra
vidtagas i den nuvarande anordningen, varigenom restitution av skatt
å malt, som i skattepliktigt bryggeri användes direkt för tillverkning av
svagdricka och maltdricka, medgives med ett belopp för kilogram, som
med 3 öre understiger lägsta skattesatsen. Dylik skatterestitution borde
därför efter skattehöjningen få åtnjutas med 82 öre för kilogram.»
I fråga örn den ökning i den genomsnittliga skattebelastningen å färdig
skattepliktig maltdryck, som skulle följa av maltskattens höjning, anför
styrelsen vidare:
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 31.
»Vad angår den ökade skattebelastning å färdig skattepliktig maltdryck,
som skulle inträda genom den ovan föreslagna höjningen av maltskatten,
komme densamma att belöpa sig till i genomsnitt 1 öre för halvbutelj, varför
skatten å sagda kvantitet maltdryck efter skattehöjningen i sin helhet
skulle utgöra omkring 4.6 öre. Till jämförelse må nämnas, att å Va liter
av närmast motsvarande slag av maltdrycker vilar i Danmark — för öl
av skatteklassen I med stamvörtstyrka av högst 10.75 procent — en skatt
av cirka 7.5 öre och i Norge — för ''almindeligt öl’ med en övre alkoholgräns
av 4.75 volymprocent — en skatt av 8 1/3 öre.»
Styrelsen framhåller, att den föreslagna skatteförhöjningen icke syntes
vara av den betydenhet, att den komme att föranleda nedgång i konsumtionen,
så mycket mera som, enligt vad kontrollstyrelsen genom hänvändelse
till representanter för svenska bryggareföreningens styrelse förvissat
sig örn, för den allra största delen av bryggeriindustrien skatteförhöjningen
under en tid framåt icke komme att föranleda höjning av priset å
maltdryckerna.
Under erinran att en höjning av maltskatten föranleder ändring av 24
och 31 §§ i maltdryckstillverkningsförordningen, anför kontrollstyrelsen
vidare:
»Det. må anmärkas, att ändring av den i 24 § andra stycket stadgade
minimiskatten för helgfritt dygn icke torde påkallas i detta sammanhang,
enär med stadgandet avses att i första hand bereda staten tillräcklig skatteinkomst
vid varje bryggeri för kontrollkostnadens täckande. Ändring
i denna bestämmelse vidtogs icke heller år 1923 vid den då genomförda
skattehöjningen. Av motsvarande anledning bör ändring vidare icke ifrågakomma
beträffande de minimibelopp för maltskatt, varom stadganden
finnas i 16 § 2 mom. och 43 §.»
Vidkommande tidpunkten för författningsändringarnas ikraftträdande
utlåter sig kontrollstyrelsen sålunda:
»I fråga örn tidpunkten för de föreslagna författningsändringarnas
ikraftträdande må anmärkas, att, därest skattehöjningen skall inverka på
hela den under budgetåret 1932/1933 inflytande maltskatten, höjningen bör
träda i tillämpning senast från och med den 1 april 1932. Enär de flesta
tillverkarna i de skattepliktiga bryggerierna begagna sig av den enligt
28 § i förordningen medgivna rätten till anstånd med skattens erläggande,
varigenom under ett kvartal debiterad maltskatt icke behöver erläggas
förrän inom andra månaden i nästpåföljande kvartal, skulle nämligen
eljest huvudparten av den under budgetårets första kvartal inflytande
maltskatten utgöras av skattebelopp, som debiterats enligt nu gällande
skattesatser.»
I detta sammanhang påpekar kontrollstyrelsen, att — då de i 31 § med
dess nuvarande lydelse givna bestämmelserna böra äga giltighet även efter
ändringens ikraftträdande beträffande förhållanden, som hänföra sigun
tiden dessförinnan en övergångsbestämmelse härom är erforderlig.
Kontrollstyrelsen berör slutligen frågan örn skattehöjningens inverkan
på maltdryckstullen samt anför härom följande:
15
Kungl. May.ts proposition Nr 31.
»Enligt gällande tulltaxa utgår för närvarande tull för maltdrycker å
fat efter 21 öre per kilogram, fatets vikt inberäknad, och för maltdrycker
på andra kärl efter 30 öre per liter. Det torde böra övervägas, huruvida
den föreslagna höjningen av maltskatten även skall medföra ökning i
nämnda tullsatser. Då maltskatten per liter maltdryck av andra klassen
efter skattehöjningen skulle utgöra omkring 15 öre, vill det emellertid synas
kontrollstyrelsen, som örn de nuvarande tullsatserna borde vara av
tillräcklig storlek för att även i fortsättningen bereda den inhemska maltdrycksindustrien
skäligt tullskydd.»
I överensstämmelse med kontrollstyrelsens förslag har jag i statsverks- Departement*-
, , . CntJCH.
propositionen räknat med en ökning i maltskattens avkastning för budgetåret
1932/1933 av 5 miljoner kronor. Ifrågavarande skattetitel, vilken,
under förutsättning av oförändrade skattesatser, av riksräkenskapsverket
beräknades till 17 miljoner kronor, har i enlighet härmed i riksstatsförslaget
upptagits med 22 miljoner kronor.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att maltskatten för närvarande
utgår med 65 öre för varje kilogram av de första under tillverkningsåret
avverkade 100,000 kilogrammen malt, 70 öre för kilogram av de nästa
100,000 kilogrammen och 75 öre för kilogram för överskjutande kvantiteter.
För uppnående av det förutsatta merbeloppet från maltbeskattningen
-av 5 miljoner kronor för nästa budgetår föreslår nu kontrollstyrelsen en
höjning av envar av dessa skattesatser med 20 öre, varigenom maltskatten
skulle komma att uppgå till respektive 85 öre, 90 öre och 95 öre för kilogram.
Den nuvarande skillnaden av 5 öre mellan de olika skattesatserna
bör alltså enligt kontrollstyrelsen bibehållas.
Vad kontrollstyrelsen sålunda föreslagit finner jag mig böra biträda.
Visserligen har från olika håll ifrågasatts en förändrad anordning av
degressionsskalan, varigenom densamma skulle ytterligare utbyggas.
Spörsmålet härom såväl som frågan örn en omläggning av beskattningssystemet
i syfte att övergå till en beskattning av den färdiga produkten
torde emellertid böra göras till föremål för en särskild utredning. I avvaktan
på att en sådan utredning kommer till stånd, har jag icke ansett
anledning föreligga att frångå kontrollstyrelsens förslag på denna punkt.
Den föreslagna höjningen av maltskatten beräknas av kontrollstyrelsen
medföra en ökning i skattebelastningen per halvbutelj F/, liter) skattepliktig
maltdryck med omkring 1 öre, varigenom deli å sagda enhet belöpande
genomsnittliga maltskatten skulle komma att stiga från nuvarande
3.6 öre till 4.g öre.
T detta sammanhang vill jag meddela, att jag vid hänvändelse till representanter
för svenska bryggareföreningens styrelse — till bekräftelse
av det från samma håll till kontrollstyrelsen gjorda uttalandet - förvissat,
mig örn att, för den allra största delen av bryggeriindustrien, en skatteförhöjning
av här föreslagen storlek tills vidare icke, och i varje fall ej under
innevarande tillverkningsår, kommer att föranleda höjning av priset
å de skattepliktiga bryggeriernas tillverkningar.
16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 31.
Kontrollstyrelsen har framhållit, att, därest skatteökningen skall erhålla
inverkan på hela den under budgetåret 1932/1933 inflytande maltskatten,
ökningen, med hänsyn till sättet för uppbörden, bör träda i tillämpning
senast från och med den 1 april 1932. Med biträdande av denna ståndpunkt
finner jag mig — i anslutning till min hemställan i avseende å den
föreslagna höjningen av omsättningsskatten å spritdrycker — böra föreslå,
att frågan örn tidpunkten för ikraftträdandet överlämnas till Kungl. Maj:ts
bestämmande.
Slutligen tillåter jag mig framhålla, att jag, lika med kontrollstyrelsen,
icke i detta sammanhang finner ändring påkallad i gällande tullsatser
för maltdrycker.
På sätt kontrollstyrelsen erinrat, föranleder en ökning av maltskatten
ändring av 24 och 31 §§ i maltdryckstillverkningsförordningen. Förslag
till författning härom har utarbetats. I överensstämmelse med vad kontrollstyrelsen
uttalat har i förslaget intagits förbehåll örn att 31 § i dess
äldre lydelse fortfarande skall äga tillämpning beträffande restitution
av skatt, som utgått efter nu gällande bestämmelser.
Föredraganden uppläser härefter förslag till förordning örn ändrad lydelse
av 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker samt hemställer, att Kungl.
Majit måtte i proposition föreslå riksdagen att antaga samma förslag.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet!
Olga Gjörloff.
320099. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1932:45 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 a1 i texten
- BevU 1932:9 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 s. 1 i texten