Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2i och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 (nr 110) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker

1932-01-08 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:31, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2i och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 (nr 110) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 31.

9

Nr 31.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av 2i och 31 §§ förordningen den 1 juni

1923 (nr 110) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker;

given Stockholms slott den 8 januari 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av

24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker.

GUSTAF.

Felix Hamrin.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 31.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 24 och 31 §§ förordningen den 1

juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker1.

Härigenom förordnas, att 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923

angående tillverkning och beskattning av maltdrycker skola i nedan angivna

delar erhålla följande ändrade lydelse:

24 §.

skatteplikt För malt, som i skattepliktigt bryggeri användes vid tillverkning av

och skatt*- maltdryck, skall erläggas skatt med nittiofem öre för varje kilogram,

dock att för varje bryggeri skatten för de första under tillverkningsåret

avverkade etthundratusen kilogrammen malt utgår med åttiofem öre för

kilogram och för de nästa etthundratusen kilogrammen med nittio öre

för kilogram.

I intet---dygn.

31 §.

Restitution a v Vid skattepliktigt bryggeri må efter varje kvartals utgång restitution

*kanväut ™ij*'' av s^a^> efter åttiotvå öre för kilogram räknat, åtnjutas för det under

svagdricka nästföregående kvartal omedelbart till svagdricka eller maltdricka aneldr’<*aU~

vända malt, dock icke till högre belopp än att den återstående skatten

uppgår till minst det i 24 § andra stycket stadgade medeltal.

Där med---klassen tagits.

Till kontrollstyrelsen--— återbetalnings verkställande.

Denna förordning träder i kraft å dag, som av Kungl. Maj :t bestämmes,

dock att 31 § i dess äldre lydelse fortfarande skall äga tillämpning beträffande

restitution av skatt, som utgått efter de före denna förordnings

ikraftträdande gällande bestämmelserna.

1 Senaste lydelse se 1928: 116.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 31.

11

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 januari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anmäler fråga

örn höjning av maltskatten samt anför:

Maltdrycksbeskattningen är i vårt land anordnad i form av en råämnesskatt,

i det att skatt uttages a det vid tillverkningen använda maltet.

Gällande bestämmelser i ämnet återfinnas i förordningen den 1 juni 1928

<nr 140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker. Enligt

24 § i förordningen utgår maltskatten med 65 öre för varje kilogram av

de första under tillverkningsåret avverkade 100,000 kilogrammen malt,

70 öre för kilogram av de nästa 100,000 kilogrammen och 75 öre för kilogram

för överskjutande kvantiteter. Jämlikt 81 § åtnjutes restitution

av skatt för malt, som i skattepliktigt bryggeri använts för tillverkningav

svagdricka eller maltdricka, efter 62 öre för kilogram.

Maltskatten har för de senare budgetåren tillfört statsverket följande

belopp i behållen inkomst, nämligen 16.28 miljoner kronor under budgetåret

1928/1929, 17.39 miljoner kronor under budgetåret 1929/1930 och I8.10

miljoner kronor under budgetåret 1930/1931. För budgetåret 1931/1932 är

ifrågavarande skatt i riksstaten upptagen till 17.50 miljoner kronor.

Vid anmälan av den i statsverkspropositionen framlagda finansplanen

erinrade jag, hurusom enligt riksräkenskapsverkets förslag till beräkning

av statsinkomsterna för budgetaret 1932/1933 intäkterna från rusdrycksmedelstitlarna

skulle enligt nu gällande skattebestämmelser kunna beräknas

till inalles 103.20 miljoner kronor, därav i brännvinstillverkningsskatt

16.20 miljoner kronor, från partihandelsbolaget 10 miljoner kronor,

från detaljhandelsbolagen 22 miljoner kronor, i omsättnings- och utskänkningsskatt

38 miljoner kronor samt i maltskatt 17 miljoner kronor.

På ifrågavarande titlar syntes emellertid enligt min mening för nästkommande

budgetår kunna för budgetens finansiering uttagas ytterligare

ett belopp av 22 miljoner kronor.

Enligt vad jag vid anmälan tidigare i dag av fråga örn fortsatt till
-

i} dllande best

amme Ise-r

angående

maltskatt

m. m.

Höjning av

maltskatten.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kontrollstyrelsen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 31.

Ympning av gällande bestämmelser angående omsättnings- oell utskänkningsskatt

å spritdrycker anfört, anmodade jag den 28 december 1931

kontrollstyrelsen att inkomma med utredning, huru denna merinkomst

skulle kunna uttagas oell fördelas å de olika rusdrycksmedelstitlarna

eller vissa av dem, ävensom med förslag till de författningsändringar och

bestämmelser i övrigt, som till vinnande av förevarande syfte erfordrades.

I detta sammanhang anmälde jag även, att kontrollstyrelsen i skrivelse

den 3 januari 1932 avgivit utredning och förslag i ämnet, varvid

styrelsen i fråga om de rusdrycksmedelstitlar, som borde anlitas för ernående

av sagda merinkomst, uttalat, att det ifrågavarande beloppet

av 22 miljoner kronor syntes böra fördelas på lämpligt sätt på dels maltdryckstillverkningen,

dels rusdrycksomsättningen. Såvitt kontrollstyrelsen

vid företagen undersökning kunnat finna, borde 5 miljoner kronor

uttagas i höjd maltskatt, under det att 17 miljoner kronor syntes böra

uttagas på någon eller några av de skattetitlar, som hade avseende på

tillverkningen och försäljningen av rusdrycker.

Vidkommande sättet för uttagande av ett belopp av 5 miljoner kronor

i höjd maltskatt erinrar kontrollstyrelsen till en början örn maltskattens

tillkomst och utveckling. Styrelsen anför härutinnan följande:

»Maltskatten infördes år 1903 med en skattesats av 12 öre för kilogram,

var Aud emellertid för beredande av skydd åt de mindre företagen

mom bryggeriindustrien vissa skattelindringar med gå vos för de första

i ett bryggeri avverkade 200,000 kilogrammen efter fem olika, degressiva

skattesatsei, lägst 2 öre och högst 11 öre. År 1907 \Tidtogs en omläggning

av degressionsskalan närmast i syfte att försvåra uppkomsten av småbryggerier,

vid Anika skatteinkomsten dittills understundom knappast

varit tilli äcklig att täcka kontrollkostnaden. Skattesatsernas antal minskades

till fyra med 4 öre för den lägsta, avseende en avArerkning av intill

50,000 kilogram, och 12 öre för den högsta, gällande för en avverkning

över 150,000 kilogram. Genom beslut aA'' 1909 års riksdag fastställdes

maltskatten till 17 öre för varje kilogram av de första under tillverkningsåret

avverkade 100,000 kilogrammen malt, 20 öre för kilogram av de

nästa 100,000 kilogrammen och 23 öre för kilogram för överskjutande

kvantiteter.»

Sedan styrelsen härefter återgivit de nu gällande skattesatserna för

maltskatten, hänvisar styrelsen till nedanstående sammanställning till

belysning av storleken av maltavverkning, debiterad maltskatt, konsumtion

av skattepliktiga maltdrycker samt genomsnittlig skattebelastning

för de senare tillverkningsåren, varvid för tillverkningsåret 1930/1931

först angivits maltaA^verkningens fördelning å olika skattegrupper:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 31. 13

i

Antal

brygge-

rier

Maltavverk-

ning

kg.

Ska

t

Skattegrupp

|

på det hela

kr.

pr kg.

malt

öre

Försålda

skattepliktiga

maltdrycker

miljoner

liter

Skattebelast- j

ning i genom- snitt, beräk- nad per 1/s j

liter skatte- j

pliktig malt- j

dryck

öre

■

! 1 .......................

I 2 ........................

100

41

5,007,670

5,506,085

15.864,495

3,255,064

3,649,260

65.0

66.3

! 3........................

17

11.643,371

73.4

Summa 1930/31......

158

26,378,250

18,547,695

70.8

164.2

3.62

1929/30......

159

27,115,519

19,069,215

70.3

167.0

3.66

1928/29......

160

25,179,662

17,686,322

70.2

152.8

3.71

1927/28......

162

24,896,955

17,462,470

70.1

149.5

3.7 5 j

1926/27......

162

25,478,165

17,901,219

70.3

151.2

3.81

Kontrollstyrelsen ingår härefter på frågan om elen höjning i de nuvarande

skattesatserna för maltskatten, som är behövlig för ernående av

sagda merinkomst. Härom yttrar styrelsen följande:

»I enlighet med vad ovan anförts, skulle av den erforderliga ökningen

i inkomsterna från rusdrycksmedelstitlarna ett belopp av ungefär 5 miljoner

kronor uttagas genom förhöjning av maltskatten. Till utgångspunkt

vid beräkningen av den höjning i skattesatserna, som skulle erfordras för

ernående av nämnda merinkomst, torde böra tagas den kvantitet avverkat

malt, som kan beräknas svara mot det av riksräkenskapsverket vid beräkningen

av statsverkets inkomster för budgetåret 1932/1933 föreslagna

inkomstbeloppet för maltskatten, 17 miljoner kronor. Verkställd undersökning

bar givit vid banden, att en maltavverkning i de skattepliktiga

bryggerierna av 25.5 miljoner kilogram under den mot budgetåret svarande

tiden ungefärligen skulle lämna sagda belopp såsom behållen inkomst

av maltskatten, sedan avdrag beräknats för restitutioner och eftergifter

av skatt å omkring 1.5 miljon kilogram malt med omkring l.o miljon

kronor. Höjes maltskatten med 20 öre för kilogram, erhålles å ovannämnda

maltavverkning en ökning i den behållna maltskatteinkomsten av omkring

4.8 miljoner kronor eller i runt tal det erforderliga beloppet 5 miljoner

kronor. Tillräckliga skäl att frångå den nuvarande skillnaden av

5 öre mellan de olika skattesatserna torde icke kunna anses föreligga, varför

skatteskalan skulle bliva för de första under tillverkningsåret avverkade

100,000 kilogrammen malt 85 öre, för de nästa 100,000 kilogrammen

90 öre samt därutöver 95 öre för kilogram. Icke heller torde ändring böra

vidtagas i den nuvarande anordningen, varigenom restitution av skatt

å malt, som i skattepliktigt bryggeri användes direkt för tillverkning av

svagdricka och maltdricka, medgives med ett belopp för kilogram, som

med 3 öre understiger lägsta skattesatsen. Dylik skatterestitution borde

därför efter skattehöjningen få åtnjutas med 82 öre för kilogram.»

I fråga örn den ökning i den genomsnittliga skattebelastningen å färdig

skattepliktig maltdryck, som skulle följa av maltskattens höjning, anför

styrelsen vidare:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 31.

»Vad angår den ökade skattebelastning å färdig skattepliktig maltdryck,

som skulle inträda genom den ovan föreslagna höjningen av maltskatten,

komme densamma att belöpa sig till i genomsnitt 1 öre för halvbutelj, varför

skatten å sagda kvantitet maltdryck efter skattehöjningen i sin helhet

skulle utgöra omkring 4.6 öre. Till jämförelse må nämnas, att å Va liter

av närmast motsvarande slag av maltdrycker vilar i Danmark — för öl

av skatteklassen I med stamvörtstyrka av högst 10.75 procent — en skatt

av cirka 7.5 öre och i Norge — för ''almindeligt öl’ med en övre alkoholgräns

av 4.75 volymprocent — en skatt av 8 1/3 öre.»

Styrelsen framhåller, att den föreslagna skatteförhöjningen icke syntes

vara av den betydenhet, att den komme att föranleda nedgång i konsumtionen,

så mycket mera som, enligt vad kontrollstyrelsen genom hänvändelse

till representanter för svenska bryggareföreningens styrelse förvissat

sig örn, för den allra största delen av bryggeriindustrien skatteförhöjningen

under en tid framåt icke komme att föranleda höjning av priset å

maltdryckerna.

Under erinran att en höjning av maltskatten föranleder ändring av 24

och 31 §§ i maltdryckstillverkningsförordningen, anför kontrollstyrelsen

vidare:

»Det. må anmärkas, att ändring av den i 24 § andra stycket stadgade

minimiskatten för helgfritt dygn icke torde påkallas i detta sammanhang,

enär med stadgandet avses att i första hand bereda staten tillräcklig skatteinkomst

vid varje bryggeri för kontrollkostnadens täckande. Ändring

i denna bestämmelse vidtogs icke heller år 1923 vid den då genomförda

skattehöjningen. Av motsvarande anledning bör ändring vidare icke ifrågakomma

beträffande de minimibelopp för maltskatt, varom stadganden

finnas i 16 § 2 mom. och 43 §.»

Vidkommande tidpunkten för författningsändringarnas ikraftträdande

utlåter sig kontrollstyrelsen sålunda:

»I fråga örn tidpunkten för de föreslagna författningsändringarnas

ikraftträdande må anmärkas, att, därest skattehöjningen skall inverka på

hela den under budgetåret 1932/1933 inflytande maltskatten, höjningen bör

träda i tillämpning senast från och med den 1 april 1932. Enär de flesta

tillverkarna i de skattepliktiga bryggerierna begagna sig av den enligt

28 § i förordningen medgivna rätten till anstånd med skattens erläggande,

varigenom under ett kvartal debiterad maltskatt icke behöver erläggas

förrän inom andra månaden i nästpåföljande kvartal, skulle nämligen

eljest huvudparten av den under budgetårets första kvartal inflytande

maltskatten utgöras av skattebelopp, som debiterats enligt nu gällande

skattesatser.»

I detta sammanhang påpekar kontrollstyrelsen, att — då de i 31 § med

dess nuvarande lydelse givna bestämmelserna böra äga giltighet även efter

ändringens ikraftträdande beträffande förhållanden, som hänföra sigun

tiden dessförinnan en övergångsbestämmelse härom är erforderlig.

Kontrollstyrelsen berör slutligen frågan örn skattehöjningens inverkan

på maltdryckstullen samt anför härom följande:

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. May.ts proposition Nr 31.

»Enligt gällande tulltaxa utgår för närvarande tull för maltdrycker å

fat efter 21 öre per kilogram, fatets vikt inberäknad, och för maltdrycker

på andra kärl efter 30 öre per liter. Det torde böra övervägas, huruvida

den föreslagna höjningen av maltskatten även skall medföra ökning i

nämnda tullsatser. Då maltskatten per liter maltdryck av andra klassen

efter skattehöjningen skulle utgöra omkring 15 öre, vill det emellertid synas

kontrollstyrelsen, som örn de nuvarande tullsatserna borde vara av

tillräcklig storlek för att även i fortsättningen bereda den inhemska maltdrycksindustrien

skäligt tullskydd.»

I överensstämmelse med kontrollstyrelsens förslag har jag i statsverks- Departement*-

, , . CntJCH.

propositionen räknat med en ökning i maltskattens avkastning för budgetåret

1932/1933 av 5 miljoner kronor. Ifrågavarande skattetitel, vilken,

under förutsättning av oförändrade skattesatser, av riksräkenskapsverket

beräknades till 17 miljoner kronor, har i enlighet härmed i riksstatsförslaget

upptagits med 22 miljoner kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att maltskatten för närvarande

utgår med 65 öre för varje kilogram av de första under tillverkningsåret

avverkade 100,000 kilogrammen malt, 70 öre för kilogram av de nästa

100,000 kilogrammen och 75 öre för kilogram för överskjutande kvantiteter.

För uppnående av det förutsatta merbeloppet från maltbeskattningen

-av 5 miljoner kronor för nästa budgetår föreslår nu kontrollstyrelsen en

höjning av envar av dessa skattesatser med 20 öre, varigenom maltskatten

skulle komma att uppgå till respektive 85 öre, 90 öre och 95 öre för kilogram.

Den nuvarande skillnaden av 5 öre mellan de olika skattesatserna

bör alltså enligt kontrollstyrelsen bibehållas.

Vad kontrollstyrelsen sålunda föreslagit finner jag mig böra biträda.

Visserligen har från olika håll ifrågasatts en förändrad anordning av

degressionsskalan, varigenom densamma skulle ytterligare utbyggas.

Spörsmålet härom såväl som frågan örn en omläggning av beskattningssystemet

i syfte att övergå till en beskattning av den färdiga produkten

torde emellertid böra göras till föremål för en särskild utredning. I avvaktan

på att en sådan utredning kommer till stånd, har jag icke ansett

anledning föreligga att frångå kontrollstyrelsens förslag på denna punkt.

Den föreslagna höjningen av maltskatten beräknas av kontrollstyrelsen

medföra en ökning i skattebelastningen per halvbutelj F/, liter) skattepliktig

maltdryck med omkring 1 öre, varigenom deli å sagda enhet belöpande

genomsnittliga maltskatten skulle komma att stiga från nuvarande

3.6 öre till 4.g öre.

T detta sammanhang vill jag meddela, att jag vid hänvändelse till representanter

för svenska bryggareföreningens styrelse — till bekräftelse

av det från samma håll till kontrollstyrelsen gjorda uttalandet - förvissat,

mig örn att, för den allra största delen av bryggeriindustrien, en skatteförhöjning

av här föreslagen storlek tills vidare icke, och i varje fall ej under

innevarande tillverkningsår, kommer att föranleda höjning av priset

å de skattepliktiga bryggeriernas tillverkningar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 31.

Kontrollstyrelsen har framhållit, att, därest skatteökningen skall erhålla

inverkan på hela den under budgetåret 1932/1933 inflytande maltskatten,

ökningen, med hänsyn till sättet för uppbörden, bör träda i tillämpning

senast från och med den 1 april 1932. Med biträdande av denna ståndpunkt

finner jag mig — i anslutning till min hemställan i avseende å den

föreslagna höjningen av omsättningsskatten å spritdrycker — böra föreslå,

att frågan örn tidpunkten för ikraftträdandet överlämnas till Kungl. Maj:ts

bestämmande.

Slutligen tillåter jag mig framhålla, att jag, lika med kontrollstyrelsen,

icke i detta sammanhang finner ändring påkallad i gällande tullsatser

för maltdrycker.

På sätt kontrollstyrelsen erinrat, föranleder en ökning av maltskatten

ändring av 24 och 31 §§ i maltdryckstillverkningsförordningen. Förslag

till författning härom har utarbetats. I överensstämmelse med vad kontrollstyrelsen

uttalat har i förslaget intagits förbehåll örn att 31 § i dess

äldre lydelse fortfarande skall äga tillämpning beträffande restitution

av skatt, som utgått efter nu gällande bestämmelser.

Föredraganden uppläser härefter förslag till förordning örn ändrad lydelse

av 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker samt hemställer, att Kungl.

Majit måtte i proposition föreslå riksdagen att antaga samma förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

Olga Gjörloff.

320099. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:45 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 a1 i texten
  2. BevU 1932:9 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 s. 1 i texten