Angående godkännande av ett mellan Sverige och Rumänien slutet bosättnings-, handelsoch sjöfartsavtal
1932-01-15 · 38 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 37 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1932:34, Angående godkännande av ett mellan Sverige och Rumänien slutet bosättnings-, handelsoch sjöfartsavtal
Dokumentets text
Kungl. Mattts proposition Nr 34.
1
Nr 34.
Kungl. Mattts proposition till riksdagen angående godkännande av
ett mellan Sverige och Rumänien slutet bosättnings-, handelsoch
sjöfartsavtal; given Stockholms slott den 15 januari 1932.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över handels-
och utrikesdepartementsärenden för den 2 oktober 1931 och över
handelsärenden för denna dag samt med överlämnande av ett den 7 oktober
1931 mellan Sverige och Rumänien slutet bosättnings-, handels- och
sjöfartsavtal med tillhörande slutprotokoll, vill Kungl. Majit härmed
äska riksdagens godkännande av berörda avtal och protokoll.
GUSTAF.
T). Hansén.
Bihang till riksdagens protokoll 1932.
1 sami. tlO hafi. (Nr tli.)
1
2
Kungl. Majus proposition Nr 34.
(Autentisk text.)
(Svensk översättning.)
Convention ^Etablissement, de
Commerce et de Navigation entre
le Royaume de Suéde et le Royaume
de Roumanie.
Sa Majesté le Roi de Suéde
et Sa Majesté le Roi de Roumanie,
animés du désir de consolider
et développer les rapports
économiques entre les deux pays,
ont résolu dé conclure une Convention
d’Etablissement, de Commerce
et de Navigation et ont ''
nommé å cet ef fet pour leur» Plénipotentiaires,
å savoir:
Sa Majesté le Roi de Suéde: \
Son Excellence Monsieur le Baron
J. M. Alströmer, Envoyé
Extraordinaire et Ministre Plénipotentiaire
du Royaume de Suéde
en Roumanie;
Sa Majesté le Roi de Roumanie:
Son Excellence Monsieur Nicolas
Iorga, Président du Conseil,
Ministre de PInstruction Publique,
Ministre des Affaires Etrangéres
par interim;
lesquels, aprés s’étre communiqués
leurs pleins pouvoirs respec
-
Bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal
mellan Sverige och
Rumänien.
Hans Majit Konungen av Sverige
och Hans Majit Konungen av
Rumänien, besjälade av önskan
att befästa och främja de ekonomiska
förbindelserna mellan de
båda länderna, hava beslutat att
avsluta ett bosättnings-, handels■
och sjöfartsavtal och hava för detta
ändamål till sina befullmäktigade
ombud utsett:
"'' Hans Majit Konungen av Sverige:
Sin
Envoyé extraordinaire och
Ministre plenipotentiaire i Rumänien
Friherre J. M. Alströmer;
Hans Majit Konungen av Rumänien:
Hans
Excellens Nicolas Iorga,
konseljpresident, minister för undervisningsväsendet,
tjänstförrättande
utrikesminister,
vilka efter att hava meddelat
varandra sina fullmakter, som be
-
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.
tiis trouvés en bonne et due forme iunnits i god oell behörig form,
sont convenus des dispositions sui- överenskommit örn följande bevan
tes: stämmelser.
A r t i c 1 e I.
Les ressortissants de chacune
des Hautes Parties Contractantes
jouiront sur le territoire de l’autre,
sous tous les rapports, en ce qui
concerne leur personne et leurs
biens, des mörnes droits, priviléges
et faveurs accordés ou qui seraient
accordés aux ressortissants de la
nation la plus favorisée.
En eonséquence, les ressortissants
de chacune des Hautes Parties
Contractantes pourront, en observant
les lois et réglements du
pays, entrer librement, voyager,
sé jour ner et s’établir dans le territoire
de l’autre, ou 1’abandonner
en tont temps, sans étre soumis ä
des restrictions ou charges, de
quelque nature qu’elles soient,
autres que Gelles auxquelles sont
ou ser ont soumis les ressortissants
de la nation la plus favorisée.
11 est toutefois entendu que les
dispositions de la présente Convention
ne portent andine atteinte
au droit reconnu å chacune des
Hautes Parties Contractantes de
refuser, dans des cas déterminés,
aux ressortissants de l’autre Partie,
soit en vertu d’une sentence
judiciaire, soit pour des raisons de
sécurité intérieure ou extérieure
de l’Etat ou Nordre public ou pour
des raisons de politique sociale
notamment pour des motifs d’assistance
publique ou de police sanitaire
ou des mceurs, 1’autorisation
de séjourner dans le pays.
Artikel I.
Medborgare, tillhörande endera
av de höga fördragsslutande parterna,
skola inom den andra partens
område i alla hänseenden, såväl
för sin person som för sin egendom,
åtnjuta samma rättigheter,
privilegier och förmanet, som medgivits
eller må komma att tillerkännas
medborgare tillhörande
mest gynnad nation.
Följaktligen skola medborgare,
tillhörande endera av de höga fördragsslutande
parterna, förutsatt
att de iakttaga landets lagstiftning,
kunna fritt beträda den andra
partens område samt där resa,
uppehålla och bosätta sig eller när
som helst lämna sagda område,
utan att vara underkastade andra
inskränkningar eller pålagor av
något slag än dem, som tillämpas
eller må komma att tillämpas i avseende
å medborgare tillhörande
mest gynnad nation.
Het är likväl överenskommet, att
genom bestämmelserna i förevarande
avtal icke någon inskränkning
äger rum i någondera fördragsslutande
partens rätt att antingen
på grund av domstols beslut
eller av hänsyn till statens inre
eller yttre säkerhet eller till den
allmänna ordningen eller av socialpolitiska
skäl, särskilt med hänsyn
till fattigvårds-, sundhets- och sedlighetspolisväsendet,
i särskilda
fall förvägra den andra partens
medborgare rätt att vistas i landet.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.
A r t i c 1 o II.
Les ressortissants de chacune
des Hautes Parties Contractantes
auront, sur le territoire de l’autre,
aux mémes conditions que les ressortissants
de la nation la plus favorisée,
le droit d’acquérir et de
posséder toute espéce de biens mobiliers
ou immobiliers, conformément
aux dispositions constitutionnelles
et légales du pays. Ils
pourront, aux mémes conditions,
en disposer librement par vente,
échange, donation, transfert, contrat
de mariage, testament, succession
ab intestat ou par tout
autre moyen et acquérir des biens
par testament ou succession ab
intestat.
Ils ne seront assujettis dans audin
des cas susmentionnés å des
charges, taxes ou impöts, sous
quelque dénomination que ce soit,
autres ou plus élevés que ceux qui
sont ou seront établis pour les nationaux
ou les ressortissants de la
nation la plus favorisée.
lis auront aussi le droit d’exporter
librement leurs biens sans étre
å cet égard soumis å d’autres restrictions
ou å des charges, taxes
ou impöts, autres ou plus élevés,
que ceux qui sont ou seront établis
pour les nationaux ou les ressortissants
de la nation la plus
favorisée.
Ar tide III.
Les ressortissants de chacune
des Hautes Parties Contractantes
auront, aux mémes conditions que
Artikel II.
Medborgare, tillhörande endera
av de höga fördragsslutande parterna,
skola inom den andra partens
område vara berättigade, på
samma villkor som medborgare
tillhörande mest gynnad nation
och i enlighet med bestämmelserna
i landets lagstiftning och författning,
att förvärva och besitta alla
slag av lös och fast egendom. De
skola på enahanda villkor äga rätt
att genom försäljning, byte, gåva,
överlåtelse, äktenskapskontrakt,
testamente, arv eller på varje annat
sätt fritt förfoga över sådan
egendom ävensom att på grund av
testamente eller arv enligt lag förvärva
kvarlåtenskap.
De skola i intet av ovannämnda
fall vara underkastade andra eller
högre skatter, avgifter eller pålagor,
av vad slag de vara må, än
dem, som tillämpas eller må komma
att tillämpas i avseende å landets
egna medborgare eller medborgare
tillhörande mest gynnad
nation.
De skola även vara berättigade
att fritt utföra dem tillhörig egendom
utan att i detta hänseende vara
underkastade andra inskränkningar
eller andra eller högre skatter,
avgifter eller pålagor än dem,
som tillämpas eller må komma att
tillämpas i avseende å landets
egna medborgare eller medborgare
tillhörande mest gynnad nation.
Artikel lil.
Medborgare, tillhörande endera
av de höga fördragsslutande parterna,
skola inom den andra par
-
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.
]es ressortissants de la nation la
plus favorisée, sur le territoire de
1’autre, le droit d’exercer toute
sorte d’industrie et de commerce
et de se vouer å tout métier ou
profession dont l’exercice n’est pas
et ne sera pas réservé aux nationaux.
A r t i c 1e IV.
Les ressortissants de cliacune des
Hautes Parties Contractantes ne
seront soumis, sur le territoire de
l’autre, quant å leur personne,
leurs biens, droits et intéréts, amsi
que pour 1’exercice de tout genre
de commerce, industrie, métier ou
profession, å aucune charge, faxe
ou impöt direet ou indirect, de
quelque dénomination que ce soit,
autre ou plus élevé que ceux imposés
ou qui seront imposés aux
nationaux ou aux ressortissants de
la nation la plus favorisée.
Artide V.
Les ressortissants de cliacune
des Hautes Parties Contractantes
seront exempts, sur le territoire
de l’autre Partie, de tout service
militaire personnel obligatoire et
de toute fonction officielle obligatoire,
judiciaire, administrative ou
municipale, sauf toutefois de la
tutelle, ainsi que de toutes taxes
ou charges rempla<?ant le service
militaire ou 1’exercise d’une telle
fonction.
Ils seront également dispensés
de tons emprunts forcés, ainsi que
tens område vara berättigade att,
på samma villkor som medborgare
tillhörande mest gynnad nation,
bedriva alla slag av industri och
handel samt ägna sig åt varje
hantverk eller yrke, som icke förbehållits
eller må komma att förbehållas
landets egna medborgare.
Artikel IV.
Medborgare, tillhörande endera
av de höga fördragsslutande parterna,
skola inom den andra partens
område, i avseende å sin person,
sin egendom, sina rättigheter
och intressen ävensom vad angår
utövande av varje slag av handel,
industri, hantverk eller yrke, icke
vara underkastade andra eller högre
direkta eller indirekta skatter,
avgifter eller pålagor, av vad slag
de vara må, än dem, som uppbäras
eller må komma att uppbäras av
landets egna medborgare eller medborgare
tillhörande mest gynnad
nation.
Artikel V.
Medborgare, tillhörande endera
av de höga fördragsslutande parterna,
skola inom den andra partens
område vara befriade från all
obligatorisk personlig militärtjänst
samt från varje obligatorisk officiell
funktion, vare sig judiciell,
administrativ eller municipal, dock
med undantag av förmynderskap,
ävensom från varje avgift eller pålaga,
som utgår i stället för dylik
tjänst eller för fullgörandet av sådan
funktion.
De skola likaledes vara befriade
från alla tvångslån liksom från
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kunni. Maj:ts proposition Nr 34.
(i
de toutes autres contributions de
quelque nature qu’elles soient, qui
pourraient étre imposés pour des
besoins de guerre ou en raison
d’autres circonstances exceptionnelles.
En ce qui concerne les requisitions
et toutes autres prestations
analogues pour les besoins de la
force armée, ils ne seront traités,
sous aucun rapport, ni en temps
de paix ni en temps de guerre,
moins avantageusement que les
nationaux ou les ressortissants de
la nation la plus favorisée.
A r t i c 1 e VI.
Les ressortissants de cbacune
des Hautes Parties Contractantes
jouiront, sur le territoire de l’autre,
en tout ce qui concerne la protection
légale et judiciaire de leur
personne et de leurs biens, du
méme traitement que les nationaux.
En conséquence, ils auront libre
et facile accés auprés des tribunaux
et pourront ester en justiee
aux mémes conditions que les nationaux.
lis pourront également
employé!’ des avocats et agents
ckoisis å leur gré et autorisés par
les lois du pays, et jouiront, sous
ce rapport aussi, des mémes droits
et avantages que les nationaux.
Les quesfions de la caution judicatum
solvi et de Fassistance judiciaire
gratuite seront toutefois
réglées entre les Hautes Parties
Contractantes conformément aux
stipulation intervenues ou å intervenir
entre Elles.
alla andra kontribution!-, av vad
slag de vara må, som kunna komma
att påläggas för krigsändamål
eller eljest på grund av utomordentliga
omständigheter.
I avseende å rekvisitioner och
andra liknande prestationer för
krigsmaktens behov skola de i intet
hänseende, vare sig i freds- eller
krigstid behandlas mindre gynnsamt
än landets egna medborgare
eller medborgare tillhörande mest
gynnad nation.
Artikel VI.
Medborgare, tillhörande endera
av de fördragsslutande parterna,
skola inom den andra partens område
i allt som rör lagligt och
rättsligt skydd till person och
egendom åtnjuta samma behandling
som landets egna medborgare.
De skola följaktligen äga fritt
och obehindrat tillträde till domstolar
samt vara berättigade att
föra talan inför dessa på samma
villkor som landets egna medborgare.
De kunna vidare begagna sig
av efter eget val utsedda advokater
och ombud, vilka enligt landets lag.
stiftning äro berättigade att för sådant
ändamål brukas, och skola
jämväl i detta hänseende åtnjuta
samma rättigheter och förmåner
som landets egna medborgare.
Vad beträffar ställande av säker,
het för rättegångskostnader samt
kostnadsfri rättshjälp skall likväl
ömsesidigt gälla vad härom mellan
de båda parterna är eller må bliva
särskilt överenskommet.
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.
A r t i c 1 e VII.
Les sociétés anonymes et autres
entreprises économiques — y compris
les sociétés commerciales, industrielles,
financiéres, de transports
et d’assurances — qui ont
été légalement constituées et ont
leur siége sur le territoire de 1’une
des Hautes Parties Contractantes,
seron! reconnues sur le territoire
de l’autre Partie et pourront, en
eonséquence, y ester en justiee,
soit poul’ intenter une action, soit
pour se défendre.
Les dites sociétés pourront dans
le cadre de la législation en vigueur
et sous les conditions y prévues,
exercer leur activité sur le
territoire de l’autre Partie et y
acquérir et posséder toutes sortes
de biens meubles et les biens immeubles
nécessaires å leur fonctionnement,
ainsi que disposer
librement desdits bien meubles et
immeubles, et jouiront sous ees
rapports comme å tous autres
égards d’un traitement aussi avantageux
que celui accordé aux sociétés
similaires de la nation la
plus favorisée. Elles ne seront pas
assujetties, en ce qui concerne leur
activité, ni pour leurs bien mobiliers
ou immobiliers, ni å n’importe
quel autre égard, å des charges,
taxes ou impöts, quelle qu’en
soit la dénomination, autres ou
plus élevés que ceux qui sont ou
seront établis pour les sociétés similaires
de la nation la plus favorisée.
Les stipulation des artides V et
VI, relatives aux ressortissants des
Artikel VII.
Aktiebolag och andra sammanslutningar
med ekonomiskt syfte
— kommersiella, industriella,
finans-, transport- och försäkringssammanslutningar
däri inbegripna
— vilka hava sitt säte inom endera
fördragsslutande partens område
och äro stiftade enligt dess lagar,
skola erkännas inom den andra
partens område och följaktligen
äga rätt att därstädes föra talan
inför domstol, både såsom kärande
och svarande.
Ovannämnda bolag och sammanslutningar
skola, inom ramen
av gällande lagstiftning samt under
iakttagande av däri stadgade
villkor, å den andra partens område
kunna utöva sin verksamhet
samt förvärva och besitta alla slag
av lös egendom samt sådan fast
egendom, som erfordras för deras
verksamhet, ävensom fritt förfoga
över sagda lösa och fasta egendom
och skola i nämnda hänseende liksom
i allt övrigt åtnjuta lika gynnsam
behandling som likartade bolag
och sammanslutningar, hemmahörande
i mest gynnat land. De skola
icke, vare sig för sin verksamhet eller
för sin lösa eller fasta egendom
eller i något som helst annat hänseende,
vara underkastade andra
eller högre skatter, avgifter eller
pålagor, av vad slag de vara må,
än dem, som tillämpas eller må
komma att tillämpas i avseende å
likartade bolag och sammanslutningar
hemmahörande i mest gynnat
land.
Vad i artiklarna V och VI
stadgats angående enskilda med
-
8
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 34.
Parties Contractantes, s’appliqueront
également par analogie aux
socrates visées au présent artide.
Artide VIII.
Soms réserve cles dérogations
expressément prévues par la présente
Convention, lee Hautes Parties
Contractantes se reconnaissent
réciproquement, pour tout ce
qui concerne le commerce entre
les deus pays, les mörnes priviléges,
facilités et faveurs de toute
nature que ceux qui sont ou pourront
étre appliqués en ce qui concerne
le commerce avec n’importe
quel autre pays.
Artide IX.
Les Hautes Parties Contractantes
n’établiront ni ne maintiendront
des prohibitions ou restrictions
relatives å 1’importation ou
å 1’exportation réciproque qui ne
s’appliqueraient pas de la méme
maniöre å 1’importation ou å l’exportation
des mörnes produits dans
le commerce avec tout autre pays.
Toutefois, ne seront pas censées
déroger au principe du traitement
de la nation la plus favorisée, les
prohibitions ou restrictions établies
ou maintenues,
a) pour des raisons d’ordre public
ou de sureté intérieure ou extérieure
de l’Etat;
b) pour des raisons de santé publique
ou en vue d’assurer la pretention
des animaux ou des plantes
ntiles contre les maladies, les
borgare, som tillhöra de fördragsslutande
parterna, skall i tillämpliga
delar gälla även beträffande de
i denna artikel omförmälda bolag
och sammanslutningar.
Artikel VIII.
Såframt icke genom detta avtal
uttryckligen undantag göras, tillerkänna
de höga fördragsslutande
parterna varandra ömsesidigt, i
allt vad angår handeln mellan de
båda länderna, samma privilegier,
förmåner och lättnader av varje
slag, vilka tillämpas eller må komma
att tillämpas ifråga om handeln
med vilket som helst annat land.
Artikel IX.
De höga fördragsslutande parterna
förbinda sig att icke införa eller
upprätthålla förbud eller inskränkningar
i avseende å den ömsesidiga
införseln eller utförseln, vilka icke
tillämpas på samma sätt i avseende
å införsel och utförsel av likartade
varor i handeln med varje annat
land.
Såsom avvikelser från grundsatsen
örn behandling såsom mest gynnad
nation skola likväl icke anses
förbud eller inskränkningar, vilka
införas eller upprätthållas
a) av hänsyn till den allmänna
ordningen eller statens inre eller
yttre säkerhet;
b) av hänsyn till det allmänna
hälsotillståndet eller till skyddande
av djur eller nyttiga växter mot
sjukdomar skadliga insekter eller
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.
insectes nuisibles ou les parasites parasiter eller av nyttiga vaxter
ou de parer å la dégénérescence ou mot urartning eller utdöende,
ä l’extinction des plantes utiles; c) beträffande varor, som äro elci
concernant les produits que ler må bliva föremål för statsmo
font
ou pourront faire 1’objet d’un nopol.
monopol d’Etat.
A r t i c 1e X.
En ce qui concerne les droits
d’entrée et tous autres droits et
taxes, quelle qu’en soit la nature,
qui sont perhus å 1’importation de
marchandises, chacune des Hautes
Parties Contractantes s’engage å
faire bénéficier l’autre, immédiatement
et sans conditions, de toute
faveur, réduction ou exonération
quille applique ou pourra appliquer
å 1’égard de la nation la plus
favorisée. Les Parties Contractantes
s’engagent aussi å ne pas
appliquer réciproquement des
droits de douane plus élevés que
les droits autonomes les plus bas
prévus par le tarif douanier qui
est ou sera en vigueur dans le pays
respectif.
Les deux Parties s’accordent réciproquement
aussi le traitement
de la nation la plus favorisée, en
ce qui concerne les droits de sortie
et tous autres droits ou taxes
perhus å 1’exportation de marchandises.
Elles se garantissent réciproquemen,
t, en outre, le traitement de la
nation la plus favorisée, en ce qui
concerne la caution å déposcr pour
les droits de douane et autres
droits å l’i exportation, le mode de
perception de ees droits, la tarification,
les drawbaeks et autres
formalités douaniéres applicables
å rimportation, å 1’exportation,
A r t i k e 1 X.
I avseende å införseltullar ävensom
alla andra avgifter, av vad
slag de vara må, vilka uppbäras
vid införsel av varor, förbinder
sig envar av de boga fördragsslutande
parterna att omedelbart och
ovillkorligt låta den andra parten
komma i åtnjutande av varje förmån,
nedsättning och befrielse,
som den tillämpar eller må komma
att tillämpa i förhållande till mest
gynnad nation. De fördragsslutande
parterna förbinda sig härjämte
att i förhållande till varandra icke
tillämpa högre tullsatser än de lägsta
autonoma tullsatserna i den i
respektive land nu eller framdeles
gällande tulltaxan.
De båda parterna tillerkänna
varandra likaledes ömsesidigt
mestgynnadnationsbehandling i
avseende å utförseltullar ävensom
alla andra avgifter, som uppbäras
vid utförsel av varor.
De tillerkänna varandra jämväl
ömsesidigt mestgynnadnationsbehandling
ifråga örn ställande
av säkerhet för tull- och andra
införselavgifter, sättet för dessa
avgifters indrivande, tulltaxering,
tullrestitution, samt övriga tullformaliteter,
tillämpliga å införda,
utförda eller transiterade varor,
återntförsel, omlastning ävensom
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.
an transit, k la reexportation et
au transbordement des marchandises,
ainsi qu’å 1’entreposage de
celles-ci, leur traitement dans les
entrepöts et les droits ou taxes y
afférents.
A r t i c 1 e XI.
Les Hautes Parties Contractantes
s’engagent å appliquer dans
leur commerce réciproque, en ce
qui concerne les certificats d’origine,
les dispositions de la Convention
internationale poul- la
simplification des formalités
douaniéres signée å Genéve le 3
novembre 1923.
Les certificats d’origine, en tant
qu’ils sont exigés par l’un des
deux pays contraetants pourront,
s’ils ont trait aux marcbandises
originaires de l’autre pays contractant,
émaner, soit des autorités
douaniéres soit des Cliambres
de commerce et d’industrie, ou
d’agriculture compétentes de ce
dernier pays, soit encore de toutes
autres autorités ou institutions de
ce pays reconnues å cet effet par
le Gouvernement du pays de destination.
Lesdits certificats d’origine
seront reconnus par les autorités
du pays de destination. Dans
le cas ou ils ne seraient pas délivrés
par une autorité d’Etat ou
une Chambre de commerce et d’industrie
ou d’agriculture compétente,
le Gouvernement du pays
de destination pourra exiger qu’ils
soient légalisés par son représentant
diplomatique ou consulaire
au lieu d’expédition. Ladite légalisation
s’effectuera sans frais.
Lorsque les produits d’un Gers
varors uppläggande och behandling
å tullager samt avgifterna härför.
Artikel XI.
De höga fördragsslutande parterna
förbinda sig att ifråga örn ursprungsbevis
i handeln mellan de
båda länderna tillämpa bestämmelserna
i den i Genéve den 3 november
1923 undertecknade internationella
konventionen angående förenkling
av tullformaliteterna.
Ursprungsbevisen, i de fall då sådana
i ettdera fördragsslutande
landet erfordras, kunna, såvitt de
avse varor härrörande från det
andra fördragsslutande landet, utfärdas
av tullmyndighet eller behörig
handels-, industri- eller jordbrukskammare
i det senare landet
eller ock av varje annan myndighet
eller institution därstädes, som
av regeringen i destinationslandet
godkänts. Sålunda utfärdade ursprungsbevis
skola av myndigheterna
i destinationslandet godtagas.
I det fall att bevisen icke utfärdats
av statlig myndighet eller
av behörig handels-, industri- eller
jordbrukskammare, skall regeringen
i destinationslandet kunna
fordra, att desamma bestyrkas av
dess å varornas avsändningsort behöriga
diplomatiska eller konsulära
representant. Dylikt bestyrkande
skall ske kostnadsfritt.
I händelse varor från ett tredje
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.
pays traversent le territoire de
rune des Hautes Parties Contractantes,
your étre imporcés dans le
territoire de 1’autre Partie, les
autorités douaniéres de Gette dernier
accepteront, Gömme valables,
les certificats délivrés par les autorités
douaniéres de l’autre Haute
Partie Contractante, attestant que
les produits sont restés, pendant le
transit, smis la surveillance de la
douane.
Les autorités du pays destinataire
pourront exiger la tradition
en francois des certificats
d’origine.
A r t i c 1 e XII.
Les droits ou taxes intérieurs,
de quelque dénomination qu’ils
soient, qui grévent ou pourront
grever sur le territoire de 1’une
des Hautes Parties Contractantes,
au profit de l’Etat, des provinces,
des communes ou des corporations,
la fabrication, la préparation,
la circulation, l’acbat, la
vente ou la consommation d’un
produit, ne pourront sous aucun
prétexte étre plus lourds ou plus
élevés pour les produits de l’autre
Partie que pour les produits similaires
indigénes ou ceux de la nation
de la plus favorisée.
land befordras genom endera fördragsslutande
partens område för
att sedermera införas till den andra
partens område, skola tullmyndigheterna
i det senare landet godtaga
ursprungsbevis, som utfärdats
av tullmyndighet inom den förra
fördragsslutande partens område,
bestyrkande att varorna under
transiteringen förblivit under uppsikt
av tullmyndighet.
Myndigheterna i destinationslandet
skola vara berättigade att fordra
översättning av ursprungsbevis
till franska språket.
Artikel XII.
Inre skatter och avgifter, av vad
slag de vara må, vilka inom endera
höga fördragsslutande partens område,
vare sig för statens eller för
provinsers, kommuners eller korporationers
räkning för närvarande
äro lagda på eller framdeles kunna
komma att påläggas tillverkning,
beredning, transport, köp, försäljning
eller förbrukning av någon
vara, må under ingen förevändning
drabba varor från den andra partens
område med högre belopp eller
på mera betungande sätt än det
egna landets likartade varor eller
varor från mest gynnad nation.
Ar tide XIII. Artikel XIII.
Les négociants, fabricants et Köpmän, fabriks- och andra
autres industriel établis sur le näringsidkare, vilka äro etablerade
territoire de 1’une des Hautes Par- inom endera höga fördragsslutande
ties Contractantes et qui justitie- partens område och vilka genom
Tont par la production d’une carte ett av behörig myndighet å nämn
de légitimation, délivrée par une da område utfärdat näringslegiti
autorité compétente de ce terri- mationsbevis styrka, att de därstä
-
12
Kungl. May.ts proposition Nr 34.
loire, qu’ils y Borit autorisés å
exereer leur commerce ou leur Industrie
et y acquittent leurs contributions
légales ä cet effet, auront
sur le territoire de 1’autre
Partie, å condition d’observer lea
formalités prescrites, le droit de
faire, soit personnellement, Soit
par des voyageurs de commerce å
leur service, des achats diez les
négociants ou producteurs ou dans
les locaux de vente publica. Ils
pourront aussi prendre des commandes,
méme sur échantillons,
chez les négociants ou autres personnes
qui, poul* leur commerce
ou leur industri, utilisent des marchandises
de la méme espéce que
Gelles offertes. Ils jouiront å ees
égards, ainsi qu’en ce qui concerne
les droits et taxes et sous tous
autres rapports, d’un traitement
aussi favorable que les négociants,
industriel et voyageurs de commerce
de la nation la plus favorisée.
Lesdits industriel et voyageurs
de commerce, munis d’une carte de
légitimation, ont le droit d’avoir
avec eux des échantillons ou des
modéles, mais non des march andres.
Les cartes de légitimation devront
étre établies conformément
au modéle inséré ä la Convention
internationale pour la simplification
des formalités douaniéres,
signée å Genéve le 3 novembre
1923. Sous réserve des cas exceptionels
visés par ladite Convention
le visa d’une autorité consulaire
ou autre ne sera pas exigible.
Les stipulation de ladite Con
-
des äro berättigade att idka bandel
eller annan näring samt att de därstädes
erlägga härför stadgade
skatter och avgifter, skola vara berättigade
att personligen eller genom
i deras tjänst anställda resande,
under iakttagande av föreskrivna
formaliteter, inom den andra
partens område göra varuinköp hos
köpmän, producenter eller i öppna
försäljningslokaler. De kunna vidare
upptaga beställningar, även
enligt prov, hos köpmän och andra
personer, i vilkas rörelse varor av
samma slag som de utbjudna finna
användning. De skola i nu nämnda
hänseenden liksom ifråga örn
skatter och avgifter samt i allt övrigt
åtnjuta lika gynnsam behandling
som köpmän, näringsidkare
och handelsresande tillhörande
mest gynnad nation.
Ovannämnda näringsidkare och
handelsresande, försedda med näringslegitimationsbevis,
skola vara
berättigade att medföra varuprover
och mönster, men icke varor.
Nkrin gslegitimationsbevisen skola
vara avfattade i enlighet med
det formulär, som intagits i den i
Genéve den 3 november 1923 undertecknade
internationella konventionen
angående förenkling av tullformaliteterna.
Med förbehåll för
i nämnda konvention förutsatta
undantagsfall, skall visering av
konsulär eller annan myndighet
icke erfordras.
Bestämmelserna i samma in
-
13
Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.
vention internationale s’appliqueront
également en ce qui concerne
1’importation et la réexportation
des échantillons et modéles. Le
délai de réexportation est fixé å
six mois, mais il pourra, sur l’autorisation
de 1’Administration des
Douanes, ét re prolongé jusqu’u
douze mois.
En tout ce qui concerne 1’importation
et la réexportation des écliantillons
et modéles, les Parties s’accordent,
en outre, le traitement de
la nation la plus favorisée.
Artide XIV.
En ce qui concerne le transit, les
Hautes Parties Contractantes appliqueront
réciproquement dans
leurs relations les dispositions de
la Convention et du Statut sur la
liberté du transit, signés å Barcelona
le 20 a vill 1921.
Artide XV.
Pour le transport par chemins
de fer des voyageurs, bagages et
marcbandises, les Hautes Parties
Contractantes se garantissent réciproquement
le traitement de la
nation la plus favorisée en ce qui
concerne 1’expédition, les prix de
transport et les taxes publiques
afférentes aux transports.
Artide XVI.
Les navires et bateaux suédois
et leurs cargaisons jouiront en Roumanie,
et les navires et bateaux
ternationella konvention skola tilllämpas
jämväl vad beträffar införsel
och återutförsel av varuprover
och mönster. Fristen för återutförsel
härav fastställes till sex månader
men skall, genom medgivande
av tulldirektionen, kunna utsträckas
till tolv månader.
I allt vad angår införsel och återutförsel
av varuprover och mönster
tillerkänna de båda parterna varandra
därjämte behandling såsom
mest gynnad nation.
Artikel XIV.
Med avseende å transitering skola
de båda höga fördragsslutande
parterna ömsesidigt i förhållande
till varandra tillämpa bestämmelserna
i den i Barcelona den 20 april
1921 undertecknade internationella
konventionen och stadgan angående
transiteringsfrihet.
Artikel XV.
Ifråga örn person-, resgods- och
varuträsk på järnvägarna tillerkänna
de båda höga fördragsslntande
parterna varandra ömsesidigt
beträffande expedition, befordringspris
och med befordring sammanhängande
allmänna avgifter
behandling såsom mest gynnad
nation.
Artikel XVI.
Svenska fartyg och deras last
skola i Rumänien och rumänska
fartyg och deras last skola i Svert
-
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.
roumains et teurg cargaisons jouiront
en Suéde, å toug égards, du
méme traitement que les navires
et bateaux nationaux et teurg cargaisons,
quels que soient le lieu de
départ et le lieu de destination
desdits navires ou bateaux, quelles
que soient aussi la provenance
et la destination de leurs cargaisons.
Les navires et bateaux de Tune
des Hautes Parties Contractantes
ne seront pas asslijettis, sur le territoire
de 1’autre, å des droits de
tonnage, de port, de pilotage, de
phare et de bouée ou de quarantaine,
ni ä d’autres droits et charges,
de quelque dénomination que
ce soit, plus élevés que ceux qui
sont ou seront appliqués, dans les
moines conditions, aux navires et
bateaux nationaux.
Les navires et bateaux de chacune
des Parties Contractantes
jouiront de tout privilége et de
toute faveur qui est ou sera accordé
aux navires et bateaux nationaux,
en ce qui concerne leur
placement, leur chargement ou
leur déchargement dans les ports
et généralement pour toutes les
formalités et dispositions quelconques
auxquelles sont ou pourront
étre soumis les navires et bateaux,
leurs équipages et leurs cargaisons.
Tout privilége et toute exonération
que 1’une des Parties Contractantes
a accordé ou pourra accorder
sous l’un des rapports susvisés
å une tierce Puissance seront appliqués
simultanément et sans réserves
å l’autre Partie Contractante.
ge i alla avseenden åtnjuta samma
behandling som landets egna fartyg
och deras last, oavsett varifrån
fartygen avgått eller varthän de
äro destinerade och oavsett varifrån
lasten förskriver sig eller
varthän den är bestämd.
Fartyg, tillhörande endera av
de höga fördragsslutande parterna,
skola inom den andra partens område
icke vara underkastade högre
tonnage-, hamn-, lots-, fyr- och håk-,
karantäns- eller andra avgifter eller
pålagor, av vad slag de vara må,
än dem, vilka under samma betingelser
påvila eller må komma att
påvila landets egna fartyg.
Fartyg, tillhörande envar av
de höga fördragsslutande parterna,
skola, vad beträffar anvisande av
plats åt fartyg, deras lastning eller
lossning i hamnar samt i allmänhet
alla formaliteter och föreskrifter,
av vad slag de vara må, vilka fartyg,
deras besättning och last äro
eller må bliva underkastade, tillerkännas
varje företrädesrätt och
förmån, som är eller må bliva tillerkänd
landets egna fartyg.
Varje företrädesrätt och befrielse,
som endera av de fördragsslutande
parterna i ovannämnda hänseenden
tillerkänt eller må komma
att tillerkänna en tredje stat, skola
samtidigt och ovillkorligt jämväl
tillerkännas den andra fördragsslutande
parten.
15
Kunni. Majlis proposition Nr 34.
A r t i c 1 e XVII.
Sont exceptés des dispositions
de la présente Convention relatives
å la navigation mariame:
1) le cabotage;
2) les faveurs qui, dans l’un ou
1’autre des deux pays, ont été ou
pourront étre accordées å la péche
nationale et å ses produits;
3) 1’application de mesures spéciales
ayant pour objet de favoriser
le développement de la marine
marchande au moyen de subventions;
4)
les priviléges concédés aux
sociétés de sports nautiques;
5) 1’exercise du service maritime
des ports, des rades et des
plages, y compris le pilotage, le
remorquage, le sauvetage et l’assistance
maritime; étant entendu
toutefois que, si Tune des Hautes
Parties Contractantes accorde å
un autre Etat quelque avantage
ou privilege qui soit excepté par
le présent alinéa, elle appliquera
å l’autre, en ce qui concerne ledit
avantage ou privilege, le traitement
de la nation la plus favorisée;
6)
l’émigration et le transport
des émigrants, étant entendu qu’- un accord spécial pourra étre conclu
å ce sujet entre les deux Hautes
Parties Contractantes.
Ar tide XVIII.
La nationalité des navires et
bateaux sera de part et d’autre,
admise d’aprés les documents et
certificats délivrées å cet effet par
Artikel XVII.
Från bestämmelserna i detta avtal
i vad angår sjöfart å yttre farvatten
göres undantag beträffande
1) kustfart;
2) förmåner, som i någotdera
landet beviljats eller må komma
att beviljas den inhemska fiskerinäringen
och dess alster;
3) tillämpningen av särskilda bestämmelser,
åsyftande att medelst
subventioner främja utvecklingen
av den nationella handelsflottan;
4) privilegier, som tillkomma
sällskap för nautisk sport;
5) utövande av sjötjänst i hamnar,
på redder och vid kuster, däri
inbegripet lotsning, bogsering och
bärgning, dock under iakttagande
av att, därest endera av de höga
för dragsslutande parterna skulle
tillerkänna en tredje stat någon
förmån eller företrädesrätt, med
avseende å vilken förbehåll gjorts
enligt detta moment, parten ifråga
skall tillerkänna den andra fördragsslutande
parten, vad nämnda
förmån eller företrädesrätt beträffar,
behandling såsom mest gynnad
nation;
6) emigration samt befordring av
emigranter, varvid är överenskommet,
att nämnda spörsmål skall
kunna regleras genom ett särskilt
avtal mellan de båda höga fördragsslutande
parterna.
Artikel XVIII.
Fartygs nationalitet skall ömsesidigt
erkännas på grund av de handlingar
och bevis, som av vederbörande
myndigheter i vartdera lan
-
16
Kungl. Majlis proposition Nr 34.
les autorités compétentes des Etats
respectifs.
Les certificats de jauge et autres
documents relatifs å la jauge délivrés
par Tune des Hautes Parties
Contractantes, seront reconnus
par l’autre Partie, aux conditions
prévues dans les arrangements
spéciaux qui pourront étre
conclus par les deux Parties, au
moment ou celles-ci trouveront
opportun.
Ar tide XIX.
Les navires et bateaux suédois
qui entreront dans un port de la
Roumanie, et les navires et bateaux
roumains qui entreront dans
un port de la Suéde, å seul fin d’y
compléter leur cargaison pour une
destination étrangére ou d’en débarquer
une partie, apportée de
1’étranger, pourront, en se conformant
aux lois et réglements des
Etats respectifs, conserver å bord
la partie de leur cargaison qui serait
destinée å un autre port ou
ä un autre pays, et la réexporter,
sans étre tenus å payer pour celleci
aucun droit ou frais, qui ne seraient
pas percjus sur les bateaux
nationaux ou ceux de la nation la
plus favorisée.
Artide XX.
Si un navire ou bateau de Tune
des Hautes Parties Contractantes
a échoué ou a fait naufrage sur
les cötes de l’autre, le navire ou
bateau et sa cargaison jouiront
des mörnes faveurs et immunités
que les lois et réglements des pays
respectifs accordent dans des cir
-
det blivit för sådant ändamål utfärdade.
Mätbrev och andra mätningshandlingar,
vilka utfärdats av endera
av de båda höga fördragsslutande
parterna, skola av den andra
parten godkännas i enlighet med
de särskilda överenskommelser,
som vid tidpunkt, då de båda parterna
finna lämpligt, dem emellan
må komma att träffas.
Artikel XIX.
Svenska fartyg, som inkomma
till rumänska hamnar, och rumänska
fartyg, som inkomma till svenska
hamnar, för att där allenast
komplettera sin last med destination
till utlandet eller lossa en del
av från utlandet medförd last, må,
under förutsättning att de rätta sig
efter de i de respektive staterna
gällande lagar och föreskrifter, behålla
ombord den del av lasten, som
är bestämd till annan hamn eller
annat land och återutföra densamma,
utan att för denna del av
lasten behöva erlägga någon
avgift eller umgäld, som icke uppbäres
av landets egna fartyg eller
fartyg tillhörande mest gynnad
nation.
Artikel XX.
Örn ett fartyg, tillhörande endera
av de höga fördragsslutande
parterna, strandar eller lider
skeppsbrott vid det andra landets
kuster, skola fartyg och last åtnjuta
samma förmåner och befrielser,
som respektive stats lagstiftning
under enahanda omständigheter be
-
17
Kungl. Metias proposition Nr 34.
constances analogues alix navires
et bateaux nationaux ou de la nation
la plus favorisée. Il sera
donné, dans la méme mesure qu’- aux nationaux, aide et assistance
au capitaine et å 1’équipage, tant
pour eux-mémes ciue pour le navire
ou bateau et la cargaison.
Les objets sauvés d’un navire
ou bateau échoué ou naufragé ou
de sa cargaison seront restitués
au propriétaire ou å son représentant,
pourvu que le propriétaire
ou son représentant justitie de son
droit dans le délai prévu par la
loi. Si lesdits objets ont été vendus,
le produit de la vente sera,
aux moines conditions, mis å la
disposition du propriétaire ou de
son représentant. Le montant des
droits de sauvetage et des autres
frais occasionnés par le sauvetage
sera calculé d’aprés les mémes régles
que celles applicables aux nationaux.
Il est convenu aussi que les objets
sauvés d’un navire ou bateau
échoué ou naufragé ne seront assujettis
å audin droit de douane,
å moins qu’ils ne soient admis å
la consommation intérieure.
viljar egna eller mest gynnad
nations fartyg. Hjälp och bistånd
skall lämnas befälhavare och besättning
såväl för dem personligen
som för fartyg och last i samma
omfattning som landets egna medborgare.
Föremål, som bärgats från
strandat eller skeppsbrutet fartyg
eller från dess last, skola återställas
till ägaren eller hans ställföreträdare,
förutsatt att ägaren eller
bans ställföreträdare styrker sin
rätt inom i lag föreskriven tid. I
det fall att föremålen blivit försålda
skola vid försäljningen erhållna
medel, under enahanda betingelser,
tillhandahållas ägaren eller hans
ställföreträdare. Bärgarlön samt
övriga av bärgningen betingade utgifter
skola beräknas enligt samma
grunder som ifråga örn landets egna
medborgare.
Det är vidare överenskommet,
att föremål, som bärgats från
strandat eller skeppsbrutet fartyg,
icke skola vara underkastade någon
tullavgift, såvida de icke övergå
till förbrukning inom landet.
Ar tide XXI.
Les Hautes Parties Contractantes
s’engagent å appliquer réciproquement
les dispositions de la
Convention et du Statut sur le régime
des voies navigables d’intérét
international, signés å Barcelone
le 20 avril 1921, et du Protocole
additionnel y relatif.
Il est entendu toutefois qu’il
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami.
Artikel XXL
De höga fördragsslutande parterna
förbinda sig att i förhållande
till varandra tillämpa bestämmelserna
i den i Barcelona den 20 april
1921 undertecknade konventionen
och stadgan rörande segelbara vattenvägar
av internationell betydelse
jämte därtill hörande tilläggsprotokoll.
Det är likväl överenskommet, att
30 käft- (Nr 3>i.) 2
18
Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.
sera term compte des réserves faites
tant par la Suéde que par la
Roumanie, ä la signature de la
Convention, du Protocole additionnel,
ou des Protocoles d’adhésion.
Il est entendu, en outre, que les
dispositions de la présente Convention
ne peuvent porter en aucun
cas, atteinte å 1’application du
Statut définitif du Danube.
Article XXII.
Les dispositions de la présente
Convention ne s’appliquent pas ä
la navigation dans les eaux intérieures.
Il est entendu, toutefois, que les
facilités accordées par 1’une des
Hautes Parties Contractantes å
une nation tierce en ce qui concerne
la navigation dans les eaux
intérieures, ne seraient'' pas refusées
å l’autre Partie.
Article XXIII.
Les représentants consulaires
nommés par 1’une des Hautes Parties
Contractantes jouiront sur le
territoire de 1’autre Partie de tous
les priviléges, exemptions, immunités
et droits qui appartiennent
ou qui pourront ultérieurement
étre reconnus aux représentants
consulaires d’une tierce Puissance.
Toutefois, ees priviléges, exemptions,
immunités et droits ne pourront
étre réclamés par 1’une des
Parties Contractantes dans une
mesure plus large que celle ou ils
appartiennent aux représentants
consulaires de l’autre Partie Contraetante
sur le territoire de la
premiére.
förestående bestämmelse är underkastad
de förbehåll, vilka gjorts av
Sverige och Rumänien vid undertecknandet
av konventionen, tillläggsprotokollet
eller adhesionsprotokollen.
Det är vidare överenskommet, att
tillämpningen av den definitiva
Donaustadgan icke i något hänseende
lider intrång genom bestämmelserna
i förevarande avtal.
Artikel XXII.
Bestämmelserna i förevarande
avtal äro icke tillämpliga ifråga
örn sjöfart på inre farvatten.
Det är likväl överenskommet, att
lättnader, vilka endera av de höga
fördragsslutande parterna ifråga
örn sjöfart på inre farvatten tillerkänner
en tredje stat, icke skola
förvägras den andra fördragsslutande
parten.
Artikel XXIII.
Konsulära representanter, som
utnämnts av endera av de höga fördragsslutande
parterna, skola inom
den andra partens område åtnjuta
alla de privilegier, befrielser, immuniteter
och rättigheter, som tillkomma
eller framdeles må tillerkännas
någon tredje makts konsulära
representanter. Likväl skola
nämnda privilegier, befrielser, immuniteter
och rättigheter icke kunna
av deli ena fördragsslutande
parten påfordras i större utsträckning
än som tillkommer den andra
fördragsslutande partens konsulära
representanter inom den förras område.
19
Kungl. Majlis proposition Nr 34.
Ar tide XXIV.
Pour autant qu’elles visent le
traitement de la nation la plus
favorisée, les stipulations de la
présente Convention ne seront pas
applicables:
a) aux faveurs que 1’une des
Hautes Parties Contractantes a
accordées ou pourra accorder par
la suite ä des Etats limitrophes en
vue de faciliter le trafic frontalier,
dans une zone qui ne devra
pas dépasser, en regie générale,
une largeur de quinze kiloxnétres
de chaque cöté de la frentiere;
b) aux faveurs accordées ou qui
pourront étre accordées par la
Suéde au Danemark ou å la Norvége,
ou å ees deux pays, tant que
les mörnes faveurs n’auront été accordées
å aucun autre Etat;
c) au régime spécial que la Roumanie
a déjå ou pourrait instituer
en matiére tarifaire pour les importations
destinées å faciliter les
réglements financiers résultant de
l’état de guerre ou elle s’est trouvée
de 1916 å 1918;
d) aux droits et priviléges qui
pourraient étre accordés å un ou
plusieurs autres Etats limitrophes,
en vertu d’une union douaniére.
Artide XXV.
Tout différend sur 1’interprétation
ou 1’application de la présente
Convention qui n’aura pu étre résolu
entre les Hautes Parties Contractantes
par la voie diplomatique,
sera soumis ä la Cour permanente
de Justiee internationale.
Artikel XXIV.
I den mån bestämmelserna i detta
avtal avse ömsesidig behandling
såsom mest gynnad nation, skola
de icke vara tillämpliga å
a) de förmåner, som endera av de
höga fördragsslutande parterna
medgivit eller må komma att medgiva
angränsande stater för underlättande
av gränshandeln inom ett
område, som i regel icke må sträcka
sig längre än 15 kilometer på
båda sidor örn gränsen;
b) de förmåner, som Sverige tillerkänt
eller må komma att tillerkänna
Danmark eller Norge eller
båda dessa länder, sålänge samma
förmåner icke tillerkänts ytterligare
någon stat;
c) den särskilda régime i tariffhänseende,
som Rumänien infört
eller kan komma att införa för import,
avsedd att underlätta de finansiella
regleringar, vilka bero
av Rumäniens deltagande i kriget
under åren 1916—1918;
d) rättigheter och privilegier,
som kunna komma att tillerkännas
en eller flera angränsande stater i
samband med ingående av en tullunion.
Artikel XXV.
Varje meningsskiljaktighet rörande
tolkningen eller tillämpningen
av bestämmelserna i detta avtal,
som uppkommit mellan de höga
fördragsslutande parterna och som
icke kunnat lösas på diplomatisk
väg, skall hänskjutas till den fasta
mellanfolkliga domstolen.
20
Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.
Toutefois, les différends qui
pourraient surgir sur le traitement
des marchandises ou sur
1’application des stipulations tarifaires
ou de navigation et qui
seraient de nature å exiger une
solution immédiate, seront soumis,
si les Hautes Parties Contraetantes
en conviennent, å un tribunal
arbitral constitué ad hoc. Ce tribunal
sera composé de trois mernbres.
Les Parties Contractantes
nommeront cbacune un membre å
leur gré et désigneront d’un commun
accord le troisiéme membre,
agissant comme président. La désignation
des membres devra étre
effectuée dans les 30 jours qui suivent
la date ou les Hautes Parties
Contractantes seront convenues de
recourir å la procédure arbitrale.
A défaut d’accord entre les Parties
Contractantes å 1’expiration
de ce délai en ce qui concerne le
troisiéme membre, celui-ci sera
nommé par le Président de la Cour
permanente de Justiee internationale
de la Haye.
Les décisions dudit tribunal arbitral
auront force obligatoire.
Ar tide XXVI.
La présente Convention sera ratifiée
par Sa Majesté le Roi de
Suéde, avec Improbation du Riksdag,
et par Sa Majesté le Roi de
Roumanie avec 1’approbation du
Parlement.
Elle entrera en vigueur dix jours
apres 1’échange des ratifications,
qui aura lieu, aussitöt que faire se
pourra, å Stockholm et restera applicable
pendant deux ans.
Si aucune des Hautes Parties
Tvist, som avser behandlingen av
varor eller tillämpningen av tariff-
eller sjöfartsbestämmelserna
och som erfordrar omedelbar lösning,
skall likväl, därest de höga
fördragsslutande parterna överenskomma
härom, hänskjutas till en
för ändamålet utsedd skiljenämnd.
Skiljenämnden skall vara sammansatt
av tre medlemmar. De fördragsslutande
parterna skola efter
eget val utse vardera en medlem
och i samförstånd tillsätta den tredje,
vilken skall vara skiljenämndens
ordförande. Medlemmar i
skiljenämnden skola utses inom 30
dagar räknat från den dag, då de
höga fördragsslutande parterna
överenskommit att anlita skiljedomsförfarandet.
Därest vid utgången
av nämnda tid enighet mellan
de fördragsslutande parterna
icke uppnåtts angående val av den
tredje medlemmen, skall denne utses
av ordföranden i den fasta mellanfolkliga
domstolen i Haag.
Skiljenämndens beslut skall äga
förbindande kraft.
Artikel XXVI.
Förevarande avtal skall ratificeras
av Hans Maj:t Konungen av
Sverige med godkännande av riksdagen
samt av Hans Majit Konungen
av Rumänien med parlamentets
godkännande.
Det träder i kraft tio dagar efter
ratifikationernas utväxling, som
skall äga rum snarast möjligt i
Stockholm, och skall förbliva gällande
under två år.
Därest ingendera av de höga
21
Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.
Contractantes ira fait connaitre å
1’autre Partie, six mois avant l’expiration
du délai susdit, son. intention
de mettre fin å la (konvention,
celle-ci demeurera exécutoire
jusqu’å 1’expiration d’un délai de
six mois, å compter de la date de
sa dénonciation pär 1’une des Parties.
En foi de quoi, les Plénipotentiaires
des deux Hautes Parties
Contractantes ont signé la présente
Convention et y, ont apposé
leurs sceaux.
Fait en double exemplaire å Bucarest,
le 7 octobre 1931.
N. Iorga.
fördragsslutande parterna sex månader
före utgången av nämnda tid
delgivit den andra parten sin avsikt
att försätta avtalet ur kraft,
bliver det gällande intill utgången
av sex månader, räknat från den
dag då endera parten uppsagt detsamma.
Till bekräftelse härav hava de
höga fördragsslutande parternas
befullmäktigade ombud undertecknat
detta avtal och försett detsamma
med sina sigill.
Som skedde i Bukarest, i två
exemplar, den 7 oktober 1931.
Signé: Alströmer.
lindert.: Alströmer.
N. Iorga.
22
Kungl. Maj.ts proposition Nr 34.
Protocole final.
Au moment de procéder å la signatur
de la présente Convention
d’Etablissement, de Commerce et
de Navigation, les Plénipotentiaires
des deus Hautes Parties
Contractantes sont, en outre, convenus
des dispositions suivantes,
qui font partie intégrante de la
Convention.
Ad Artide I.
Les stipulations de la présente
Convention ne porteront aucune
atteinte aux dispositions qui sont
ou seront en vigueur dans chacun
des deux Pays concernant les passeports,
ni aux prescriptions générales
édictées ou å édicter par les
Etats Contractants concernant le
droit pour les étrangers de prendre
du travail sur leurs territoires respectifs.
Il est également entendu que
les dispositions ci-dessus ne portent
aucune atteinte aux droits
reconnus å chacune des Hautes
Parties Contractantes de réglementer
par une loi Immigration
ou 1’immigration.
Ad Ar tide IV.
Les Hautes Parties Contractantes
conviennent que 1’octroi du
traitement national aux tennes de
1’article IV n’exclut pas 1’application
aux ressortissants de la Koumanie
des Ordonnances suédoises
du 23 octobre 1908, cöncernant les
droits å acquitter pour priviléges
Slutprotokoll.
Vid undertecknandet av förevarande
bosättnings-, handels- och
sjöfartsavtal hava de höga fördragsslutande
parternas befullmäktigade
ombud ytterligare överenskommit
örn följande bestämmelser,
vilka utgöra integrerande del av
avtalet.
Till artikel I.
Genom bestämmelserna i förevarande
avtal göres icke någon inskränkning
vare sig i de föreskrifter
i avseende å pass, som äro gällande
eller må komma att utfärdas
i vartdera landet eller i de av de
fördragsslutande parterna nu eller
framdeles utfärdade allmänna bestämmelser
angående rätt för utlänning
att taga arbetsanställning
inom deras respektive områden.
Det är vidare överenskommet, att
genom bestämmelserna i avtalet
icke någon inskränkning äger rum
i vardera höga fördragsslutande
partens rätt att genom lag reglera
immigration eller emigration.
Till artikel IV.
De höga fördragsslutande parterna
äro ense därom, att genom medgivandet
av nationell behandling
enligt artikel IV tillämpligheten
icke uteslutes gentemot rumänska
medborgare av de svenska förordningarna
den 23 oktober 1908 angående
bevillningsavgifter för sär
-
23
Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.
et droits spéciaux, et du 31 déeembre
1913, concernant le droit des
étrangers et des ressortissauts
suédois domiciliés å 1’étranger, de
donner en Suéde des représentations
publiques, etc., ou de préter
leur concours å ees représentations,
en tant que les dites Ordonnances
prévoient le payment de
taxes.
Ad Artiele XII.
Les stipulations de la présente
Convention ne porteront aucune
atteinte aux dispositions des lois
suédoises qui sont ou seront en vigueur
et aux termes desquelles les
aleools et les amidons, fabriqués
avec des matiéres premiéres étrangéres,
ainsi que les tabacs importés
de 1’étranger, sont frappés d’un
impöt spécial. Sous ees rapports,
le traitement de la nation la plus
favorisée sera toutefois applicable.
Ad Artiele XIII.
Les dispositions de la présente
Convention ne s’appliqueront pas
aux marehands axnbulants ni å
toutes autres personnes exerQant
un métier ambulant.
Ad Artiele XXII.
Il est toutefois entendu que les
avantages partieuliers accordés
par la Roumanie aux båtiments
fluviaux yougoslaves pour la navigation
sur le Canal de Begå ne
pourront étre réclamés par la
Suéde.
skilda förmåner och rättigheter
samt den 31 december 1913 angående
rätt för utlänning och i utlandet
bosatt svensk medborgare att
i Sverige giva offentlig föreställning
m. m. eller att därvid medverka,
i den mån i desamma föreskrives
erläggande av avgifter.
Till artikel XII.
Genom bestämmelserna i förevarande
avtal göres icke någon inskränkning
i nu eller framdeles
gällande bestämmelser i svensk lagstiftning,
enligt vilka alkohol och
och stärkelse, som framställts av
utländska råämnen, ävensom från
utlandet införda tobaksvaror äro
underkastade särskild beskattning.
I dessa hänseenden skall likväl
mestgynnadnationsbehandling till
lämpas.
Till artikel XIII.
Bestämmelserna i förevarande
avtal äro icke tillämpliga å gårdfarihandlare
och andra dylika
kringvandrande yrkesutövare.
Till artikel XXII.
Det är överenskommet, att Sverige
icke skall kunna göra anspråk
på att komma i åtnjutande av de
särskilda förmåner, vilka Rumänien
tillerkänt jugoslaviska flodfartyg
såvitt angår sjöfart i kanalen
Begå.
24
Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.
Ad Artide XXIV.
Les stipulation de la présente
Convention relatives au traitement
de la nation la plus favorisée
ne pourront étre invoquées par
1’une ou l’autre des Hautes Parties
Contractantes pour réclamer
le bénéfice du traitement appliqué,
au point de vue fiscal, en vue
d’éviter la double imposition, dans
les rapports de 1’autre Haute Partie
Contractante avec un Etat
tiers, en vertu d’une Convention
spéciale ayant pour objet la répartition
du droit d’imposition en ce
qui concerne certaines matiéres
imposables.
En foi de quoi les Plénipotentiaires
des deux Hautes Parties
Contractantes ont signé le présent
Protocole et y ont apposé leurs
sceaux.
Fait en double exemplaires, Bucarest
7 Octobre 1931.
Signé: Alströmer. N. Iorga.
Till artikel XXIV.
Bestämmelserna i föreliggande
avtal angående tillerkännande av
mestgynnadnationsbehandling skola
icke kunna av någondera av de
höga fördragsslutande parterna
åberopas för att komma i åtnjutande
av den behandling i beskattningshänseende,
som, för undvikande
av dubbelbeskattning, tillämpas
i förhållandet mellan den andra
höga fördragsslutande parten och
en tredje stat på grund av särskild
överenskommelse rörande uppdelning
av beskattningsrätten med
hänsyn till vissa skattekällor.
Till bekräftelse härav hava de
båda höga fördragsslutande parternas
ombud undertecknat detta protokoll
och försett detsamma med sina
sigill.
Som skedde i Bukarest, i två
exemplar, den 7 oktober 1931.
lindert.: Alströmer. N. Iorga.
Tjf. rumänske utrikesministern
till svenske ministern i Bukarest.
Bucarest le 7 octobre 1931.
Monsieur le Ministre.
J’ai 1’honneur de porter å Votre
connaissance que le Gouvernement
Roumain s’engage å soumettre
pendant la durée de la Convention
^Etablissement, de Commerce et
de Navigation, conclue aujourd’-
Bukarest den 7 oktober 1931.
Herr Minister.
Jag har äran bringa till Eder
kännedom, att rumänska regeringen
förbinder sig att, så länge det
innevarande dag avslutade bosättnings-,
handels- och sjöfartsavtal
förbliver i kraft, vid införsel till
25
Kungl. Maj:ls proposition Nr 34.
hui, la marcliandise spécifiée cidessous,
fabriquée en Suéde, å son
importation en Eoumanie au droit
d’entrée ci-indiqué ou aux droits
plus réduits que la Roumanie
pourra concéder å la méme marchandise
d’un pays tiers quelconque:
ex
132 Chaussures avec
dessus en tissu
quelconque, saul
ceux en soie ou
contenant de la
soie, et avec la
semelie et le talon
en caoutchouc,
lixés å la
chaussure par
couture ou par
vulcanisation ••• 20,000 lei pr. 100 kg.
Veuillez agréer, Monsieur le
Ministre, les assurances de ma
haute considération.
Signé: N. Iorga.
Svenske ministern i Bukarest till
tjf. rumänske utrikesministern.
Bucarest, le 7 octobre 1931.
Monsieur le Président.
Par la lettre, en date d’aujourd’- hui, Yotre Excellence a bien voulu
me communiquer ce qui suit:
»J’ai 1’konneur de porter å Votre
connaissance que le Gouvernement
Roumain s’engage å soumettre
pendant la durée de la Convention
d’Etablissement, de Commerce et
de Navigation, conclue aujourd’- hui, la marcliandise spécifiée ci
-
Rumänien av nedan angivna vara,
tillverkad i Sverige, tillämpa följande
införseltull eller den lägre
tullsats, som Rumänien kan komma
att tillerkänna samma vara från
något vilket som helst tredje land.
Ur 132 Skodon med överdel
av vävnad av
vilket som helst
slag, utom siden
eller som innehåller
siden, samt med
sula och klack av
kautschuk, lastade
vid skodonet medelst
sömnad eller
vulkanisering ... 20,000 lei pr. 100 kg
Mottag etc.
lindert.: N. Iorga.
Bukarest den 7 oktober 1931.
Herr President.
I skrivelse innevarande dag har
Eders Excellens behagat meddela
mig följande:
»Jag har äran bringa till Eder
kännedom, att rumänska regeringen
förbinder sig att, så länge det
innevarande dag avslutade bosättnings-,
handels- och sjöfartsavtal
förbliver i kraft, vid införsel till
Rumänien av nedan angivna vara,
26
Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.
dessous, fabriquée en Suéde, å son
importation en Roumanie au droit
d’entrée, ci-indiqué, ou aux drotts
plus reduits que la Roumanie
pourra concéder å la méme marchandise
d’un pays tiers quelconque:
ex
132 Chaussures avec
dessus en tissu
quelconque, saul
ceux en soie ou
contenant de la
soie, et avec la
semelie et le talon
en caoutchouc,
fixés å la
chaussure pär
couture ou pär
vulcanisation •• 20,000 lei pr. 100 kg.*
En remerciant Votre Excellence
de cette communication, j’ai l’honneur
de porter å Sa connaissance
que je prends bonne note de son
contenu.
Veuillez agréer, Monsieur le
Président, les assurances de ma
haute considération.
Signé: Alströmer.
tillverkad i Sverige, tillämpa följande
införseltull eller den lägre
tullsats, som Rumänien kan komma
att tillerkänna samma vara
från något vilket som helst tredje
land.
Ur 132 Skodon med överdel
av vävnad av
vilket som helst
slag, utom siden
eller som innehåller
siden, samt med
sula och klack av
kautschuk, fästade
vid skodonet medelst
sömnad eller
vulkanisering • • 20,000lei pr. 100 kg.»
I det jag får tacka Eders Excellens
för detta meddelande har jag
äran giva tillkänna, att jag med
tillfredsställelse bemärkt dess innehåll.
Mottag etc.
lindert.: Alströmer.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.
27
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 oktober 1931.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gaede, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Larsson, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hansén, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena:
»Den mellan Sverige och Rumänien genom noteväxling den 11 november
och 18 december 1922 träffade handelsöverenskommelsen, genom vilken
handelsförhållandena mellan de båda länderna på sin tid provisoriskt
reglerats på basis av ömsesidigt tillämpande av klausulen örn behandling
såsom mest gynnad nation, uppsades av rumänska regeringen genom
note den 27 november 1929 att upphöra att gälla den 1 mars 1930.
Å rumänsk sida framhölls härvid, att åtgärden vore ett led i en allmän
uppsägning av Rumäniens handelsöverenskommelser, betingad av att
Rumänien kort tid förut hade antagit och den 1 augusti 1929 försatt
i kraft en ny tulltaxa, på grundval av vilken rumänska regeringen nu
önskade få till stånd nya handelsfördrag med respektive länder. Överenskommelsen
blev därefter successivt prolongerad till den 1 september
1930, vilken dag emellertid såväl 1922 års avtal som övriga uppsagda rumänska
handelsavtal trädde ur kraft. Såsom ersättning för det utlöpande
avtalet hade emellertid den 26 juli 1930 träffats en ny provisorisk handelsöverenskommelse,
vilken visserligen från början endast avsåg tiden
från och med den 1 september 1930 till den 1 april 1931 men som därefter,
i avvaktan på ikraftträdandet av ett definitivt handels- och sjöfartsavtal,
genom noteväxling den 14 och 21 mars 1931 prolongerades att gälla
tillsvidare med 30 dagars uppsägningstid. I kraft av nämnda överenskommelser
tillämpas för närvarande i förhållandet mellan de båda länderna,
såväl i tullavseende som i övrigt i vissa viktigare hänseenden vad
handel och sjöfart beträffar, grundsatsen örn ömsesidig behandling såsom
mest gynnad nation.
Den nya rumänska tulltaxan medförde rätt anmärkningsvärda föränd
-
28 Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.
ringar i jämförelse med den närmast föregående. Den äldre tariffen, i
den form densamma hade efter genomförda revisioner åren 1924 och 1927,
upptog visserligen formellt sett två kolumner tullsatser. Den högre av
dessa hade likväl i praktiken sin huvudsakliga uppgift såsom kamptariff
och den lägre tillämpades följaktligen gent emot alla länder oavsett förefintligheten
av handelsavtal, förutsatt endast att vederbörande land icke
tillämpade diskriminerande tullsatser i fråga örn rumänska produkter.
Trots de dubbla tarifferna hade tulltaxan sålunda snarast karaktär av
enkeltariff och dess tullsatser voro i stort sett obundna av handelsavtal.
I motsats härtill utgör 1929 års tulltaxa närmast en kombination av dubbeltariff-
och generaltariffsystemen. Ehuru uppställd på två kolumner,
general- och minimitariffen, upptager densamma sålunda icke genomförd
dubbeltariff för alla varuslag. Jämnlöpande tullsatser i båda tarifferna
förekomma endast beträffande inemot hälften av antalet rubriker, under
det att för övriga varor tullsatser finnas upptagna allenast i generaltariffen.
Denna åtskillnad torde böra ses i samband med bestämmelserna
angående tulltariffens användande vid traktatförhandlingar, vari stadgas,
att konventionella nedsättningar skola kunna medgivas med avseende
å tullsatserna i generaltariffen, varemot minimitariffen icke får i avtalsväg
vare sig reduceras eller bindas. Tulltaxans byggnad häntyder sålunda
i viss mån på en omläggning av traktatpolitiken från den rena
mestgynnadlinjen, som efter kriget från rumänsk sida följts såsom allmän
grundprincip vid avslutande av handelsavtal, till tarifftraktatmetoden.
Tullnivån i den nya taxan är på det hela taget snarast något lägre
än enligt den gamla, ehuruväl på vissa punkter, främst till jordbrukets
skydd, icke oväsentligt stegrade tullsatser förekomma.
Efter ikraftträdandet av den nya tariffen upptogos successivt förhandlingar
örn nya avtal mellan Rumänien och respektive länder, varvid ett
av rumänska regeringen antaget typförslag, rubricerat såsom förslag till
bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal, i allmänhet tjänade såsom utgångspunkt.
Typförslaget utgick ifrån, att de blivande avtalen skulle
utformas såsom tariffavtal samt att mestgynnadklausulen skulle begränsas
att gälla endast med avseende å särskilt i avtalen angivna varuslag.
Dessa grundlinjer hava hittills såtillvida blivit genomförda, som flertalet
av de sedan tariffens ikraftträdande ingångna avtalen äro byggda
såsom tarifftraktater. Däremot synes man under förhandlingarnas lopp
hava frånfallit den ursprungliga tanken, att i avtalen endast medgiva
begränsad mestgynnadklausul. Med undantag för något enstaka fall, vari
sådan begränsning genomförts, har klausulen nämligen genomgående utsträckts
att ömsesidigt gälla hela tulltaxan. Tarifftraktater hava efter
tulltaxans ikraftträdande avslutats med Polen, Tjeckoslovakien, Frankrike,
Österrike och Grekland, samtliga åtföljda av listor över ömsesidigt
medgivna nedsättningar eller bindningar av tullsatser. Nedsättningar
eller bindningar i den rumänska tulltaxan hava vidare fastställts i avtal
29
Kungl. Martis proposition Nr 34.
med Italien, Spanien oell Norge. I allt torde dessa medgivanden beröra
drygt 200 rubriker i den rumänska tulltaxan, till övervägande delen sådana,
i fråga örn vilka tullsatser endast funuos upptagna i geneialtariffen.
Luckorna i minimitariff-kolumnen hava sålunda på dessa punkter,
låt vara att de nytillkomna satserna snarast hava karaktär av konventionaltullar,
blivit utfyllda. Jämte nu nämnda tariffavtal har Rumänien
jämväl träffat rena mestgynnadavtal med vissa länder, bland
vilka här särskilt må framhållas handels- och sjöfartstraktaten mellan
Rumänien och Storbritannien, sluten under år 1930. I kraft av sålunda
ingångna avtal tillämpas tullsatserna i den rumänska tulltaxans kombinerade
minimi- och konventionaltariff för närvarande i förhållande till
de flesta länder, som stå i handelsförbindelse med Rumänien.
Sedan rumänska regeringen i januari 1930 till Kungl. Maj:ts minister
i Bukarest överlämnat förut omför mälda typförslag att tjäna såsom utgångspunkt
vid blivande förhandlingar örn ett bosättnings-, handels- och
sjöfartsavtal mellan Sverige och Rumänien, igångsattes på föranstaltande
av min företrädare i ämbetet erforderliga förberedelser med hänsyn
till de sålunda ifrågasatta förhandlingarna. Utredningarna hava till en
början givit vid handen, att varuutbytet mellan Sverige och Rumänien
hittills varit av tämligen begränsad omfattning. Under tiden 1925-1929
har likväl en beaktansvärd ökning av exporten till Rumänien, ägt runi,
i det att densamma därunder successivt ökat i värde från omkring 1.6 till
4.8 miljoner kronor per år. Enligt preliminär uppgift har exporten för
år 1930 uppgått till 4.3 miljoner kronor. Importen från Rumänien uppgick
åren 1925 och 1926 till omkring 1.4 respektive 1.8 miljoner kronor men
uppvisar för senare år, sannolikt i viss mån beroende på att importen agt
rum över andra länder, en väsentligt reducerad siffra. Enligt den svenska
officiella statistiken har sålunda värdet av importen från Rumänien
för åren 1927—1929 understigit 0.2 miljoner kronor per år räknat. Motsvarande
siffra för år 1930 uppgår enligt preliminär uppgift till 0.7 miljoner
kronor. Till belysande av sammansättningen av export och import
hava särskilda tabeller upprättats, vilka såsom bilagor torde få fogas
till protokollet (bil. A—C). I anslutning till dessa tabeller må framkallas,
att exporten till Rumänien huvudsakligen utgjorts av skodon av
vävnad med gummisula samt kautschukskodon. Sammanlagda exportvärdet
härav uppgick sålunda åren 1927-1929 till omkring^ respektive
2e och 1.5 miljoner kronor, representerande omkring 32—7a procent av
totalexporten till Rumänien, och för år 1930 enligt preliminär uppgift till
0.7 miljoner kronor eller i det närmaste 17 procent av totalexporten. Bland
övriga exportartiklar av någon betydelse märkas särskilt fotogenkök, motorer
samt kullager. Importen från Rumänien utgöres praktiskt taget
uteslutande av jordbruksprodukter, framför allt majs.
Rörande tullförhållandena i Rumänien för de svenska exportvarorna
hava undersökningarna ådagalagt, att tullsatserna i den nya rumänska
30
Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.
tulltaxan, under förutsättning av bibehållen mestgynnadställning, i allmänhet
icke torde medföra några större svårigheter för Sveriges del.
I fråga örn en av de viktigaste svenska exportartiklarna till Rumänien,
nämligen skodon av vävnad med gummisula, upptager emellertid den rumänska
tulltaxan en tullsats i generaltariffen — minimitariff saknas på
denna punkt av 72,000 lei per 100 kilogram, vilket, efter en kurs av kronor
2:57 för 100 lei, i svenskt mynt motsvarar 18 kronor 50 öre per kilogram,
en tullsats som givetvis måste verka starkt försvårande på den svenska
exporten. Örn till jämförelse tages den före år 1927 gällande tullsatsen för
ifrågavarande artikel, uppgående till endast 12,000 lei per 100 kilogram,
medför den nya tariffen sålunda — låt vara att under tiden 1927—1929
en ännu högre tullsats varit gällande — en betydande ökning av tullbelastningen.
Genom ingångna tariffavtal med bland annat Österrike har
nämnda tullsats visserligen nedbragts till 40,000 lei per 100 kilogram, en
tull som dock allt fortfarande anses omöjliggöra ostörd avsättning på
den rumänska marknaden. Ur svensk synpunkt bär det sålunda framstått
såsom ett önskemål, att man i samband med det blivande avtalet,
till grund för vilket i övrigt syntes böra läggas principen örn ömsesidig
behandling såsom mest gynnad nation, såvitt möjligt måtte få till stånd
en nedsättning i den rumänska tulltaxan på ifrågavarande punkt.
I samband med frågan örn utformningen av det blivande avtalet underkastades
på sin tid det rumänska typförslaget en närmare granskning,
varvid framgick, att detsamma visserligen, örn man undantager tullbestämmelserna,
i stora delar nära överensstämde med grunderna för de
under senare tid slutna avtalen mellan Sverige och andra länder, men
att såväl i dessa delar som i övrigt åtskilliga önskemål örn ändringar
och tillägg ur svensk synpunkt gjorde sig gällande. Till följd härav
upprättades ett svenskt motförslag, som i tullhänseende baserade sig på
ömsesidigt tillerkännande av generell och ovillkorlig mestgynnadrätt och
som även i övrigt tillgodosåg här avsedda svenska önskemål. Sedan
motförslaget, efter det att kommerskollegium yttrat sig i ärendet, överlämnats
till rumänska regeringen, hava förhandlingar i anknytning
till detsamma ägt rum i Bukarest. Förhandlingarna hava å svensk sida
förts av Kungl. Maj:ts minister därstädes, envoyén J. M. Alströmer. De
hava till övervägande delen rört sig örn vissa rumänska ändringsförslag
i avseende å avtalstexten, varvid överenskommelse successivt träffats örn
vissa jämkningar i det svenska förslaget i huvudsaklig överensstämmelse
med vad på motsvarande punkter stadgats i mellan Rumänien och andra
länder slutna avtal. Härjämte har vid förhandlingarna frågan örn tullnedsättning
för vissa gummiskodon varit föremål för behandling, varvid
uppnåtts nedsättning i rumänska tulltaxan på ifrågavarande punkt från
nu gällande konventionaltullsats av 40,000 lei till 20,000 lei per 100 kilogram,
salunda en nedsättning av tullen med 50 procent. Ifrågavarande
nedsättning är avsedd att medgivas genom noteväxling i samband med
Kungl. Mai:ts proposition Nr 34. 31
avtalets undertecknande och skall äga tillämplighet så länge avtalet förbliver
i kraft.
Sedan förhandlingarna numera slutförts har det avtalsförslag, varom
enighet uppnåtts vid förhandlingarna, överlämnats till respektive regeringar
för godkännande. Dess innehåll är i korthet följande.
Artiklarna I—VI innehålla bestämmelser angående den behandling,
som i vartdera landet skall tillkomma medborgare från det andra landet.
I artikel I, första stycket, stadgas, att medborgare i det ena landet skola
åtnjuta mest.gynna.d behandling i det andra i alla hänseenden såväl för
sin person som för sin egendom. Detta grundstadgande utvecklas närmare
i efterföljande bestämmelser, vilka innefatta detaljföreskrifter i
avseende å ifrågavarande medborgares rätt till inresa, vistelse och bosättning
i det andra landet, rätt att därstädes förvärva, besitta och förfoga
över lös och fast egendom, att på grund av testamente eller arv förvärva
kvarlåtenskap ävensom att driva handel och industri samt hantverk
och arman yrkesmässig verksamhet. I dessa hänseenden tillförsäkras
vartdera landets medborgare i det andra landet lika gynnsam behandling
som mest gynnad nations medborgare.
Oavsett dessa bestämmelser skall vardera parten likväl i vissa angivna
fall vara berättigad att förvägra den andra partens medborgare rätt att
vistas i landet. I ett till förslaget fogat protokoll, avsett att såsom slutprotokoll
ingå sorn integrerande del i avtalet, hava de båda parterna härjämte,
i överensstämmelse med vad som stadgats i vissa andra rumänska
avtal från senaste tid, ömsesidigt förbehållit sig rätt att genom lag reglera
immigration till och emigration från sina respektive områden. Vidare
skall avtalet icke medföra någon inskränkning i föreskrifterna i avseende
å pass i respektive land eller i de i de båda länderna nu eller framdeles
gällande allmänna bestämmelser angående rätt för utlänning att taga arbetsanställning.
Behandlingen av enskilda medborgare i skattehänseende regleras i artikel
IV, däri stadgas, att vartdera landets medborgare i fråga örn skatter
och avgifter skola åtnjuta samma behandling i det andra landet som
detta lands egna respektive mest gynnad nations medborgare. I slutprotokollet
har emellertid härvid gjorts förbehåll för de bevillningsavgifter,
som i Sverige i vissa fall utgå för utländska undersåtar ävensom beträffande
förmåner, som medgivits tredje land i samband med avtal till undvikande
av dubbelbeskattning.
I artikel V stadgas, att vartdera landets medborgare skola vara befriade
från militärtjänst, tvångslån m. m. i det andra landet. Enligt
artikel VI tillförsäkras vartdera landets medborgare i det andra landet
samma skydd till person och egendom samt, med vissa undantag, samma
rätt att föra talan inför domstol som sistnämnda lands egna medborgare.
I artikel VII stadgas mestgynnadrätt i vartdera landet för aktie- och
andra bolag, som äro hemmahörande i det andra landet.
32
Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.
Artiklarna Vill—XIII innefatta bestämmelser angående varuhandeln,
mellan de båda länderna. Artikel VIII upptager ett allmänt stadgande,
varigenom i nämnda hänseende såsom grundregel fastställes principen
örn ömsesidig behandling såsom mest gynnad nation. I artiklarna IX och
X utvecklas detta stadgande närmare bland annat i vad angår importoch
exportförbud, exporttullar samt tullformaliteter.
I fråga örn importtullar tillerkänna de båda parterna varandra enligt
artikel X generell och ovillkorlig mestgynnadrätt. Med hänsyn till den
rumänska tulltaxans struktur och i överensstämmelse med vad som stadgats
i ett flertal av Rumäniens handelsavtal med andra länder under senaste
tid har emellertid mestgynnadklausulen i fråga örn importtullarna
kompletterats med ett stadgande, att ingendera parten gentemot den andra
må tillämpa högre tullsatser än de lägsta autonoma tullsatserna i den
vid tillfället gällande tulltaxan.
Artikel XI upptager bestämmelser angående ursprungsbevis. Artikel
XII avser inre avgifter för varor, i vilket hänseende förslaget går ut på
ömsesidig nationell respektive mestgynnad behandling. Med hänsyn till
bestämmelsen örn nationell behandling har i slutprotokollet upptagits förbehåll
för de särskilda skatter, som i Sverige tillämpas i fråga örn alkohol
och stärkelse, framställda av utländska råämnen, samt från utlandet
införda tobaksvaror. Artikel XIII stadgar bland annat mestgynnadrätt
i vartdera landet för handelsresande från det andra landet samt av dem
medförda varuprover.
Artiklarna XIV och XV upptaga bestämmelser angående transitering
respektive person-, resgods- och varuträsk på järnvägarna.
I artiklarna XVI—XXII behandlas frågor rörande sjöfarten mellan
de båda länderna. Huvudbestämmelserna härom återfinnas i artikel XVI
och gå ut på, att vartdera landets fartyg inom det andra landets område
i alla hänseenden skola behandlas på samma sätt som detta lands egna
fartyg. Härtill har i fjärde stycket anknutits en bestämmelse, som fastslår,
att i detta hänseende jämväl mestgynnadbehandling skall tillämpas.
Från dessa bestämmelser göras emellertid följande undantag.
Enligt artikel XXII undantages till en början sjöfarten på de inre farvattnen,
i vilket hänseende parterna ömsesidigt endast förbinda sig att
— med visst förbehåll å rumänsk sida rörande de förmåner, vilka tillerkänts
jugoslaviska flodfartyg såvitt angår trafik å kanalen Begå — icke
förvägra varandra de lättnader, som på detta område tillerkännas tredje
land. Vidare göres i artikel XVII vad beträffar sjöfart å de yttre farvattnen
ömsesidiga förbehåll i fråga örn kustfart, fiske, subventioner till
förmån för den nationella handelsflottan samt privilegier medgivna sammanslutningar
för nautisk sport. Härjämte undantages ömsesidigt rätten
att utöva sjötjänst i hamnar, på redder och vid kuster, däri inbegripet
lotsning, bogsering och bärgning, dock skall vardera parten, för den hän
-
33
Kungl. Maj:ls proposition Nr 34.
delse den andra partén skulle tillerkänna ett tredje land någon förmån
eller företrädesrätt i dessa hänseenden, äga göra anspråk på mestgynnadhehandling
med avseende å sådan förmån och företrädesrätt. Slutligen
göres även undantag i fråga örn emigration samt befordring av emigranter.
Vad beträffar sålunda upptagna förbehåll, av vilka flertalet tillkommit
på yrkande från rumänsk sida, må framhållas, att de i allmänhet
i ungefärligen samma form influtit även i andra rumänska avtal från
senaste tid, exempelvis i avtalet med Storbritannien.
Artiklarna XVIII—XX behandla vissa särskilda spörsmål på sjöfartens
område, såsom erkännande av fartygs nationalitet och fartygs mätbrev,
rätt för fartyg att intaga last respektive lossa i successiva hamnar samt
fartygs behandling i händelse av strandning eller skeppsbrott. Enligt
artikel XXI skola de båda parterna i förhållande till varandra tillämpa
bestämmelserna i den i Barcelona den 20 april 1921 undertecknade konventionen
och stadgan rörande segelbara vattenvägar av internationell
betydelse jämte tilläggsprotokoll, en bestämmelse soth dock är underkastad
de av respektive parter vid undertecknandet gjorda förbehållen.
Slutligen har upptagits bestämmelse, att tillämpningen av den definitiva
Donaustadgan icke skall lida intrång genom vad som stadgas i avtalet.
Enligt artikel XXIII förbinder sig vardera parten att under förutsättning
av reciprocitet tillerkänna konsulära representanter för det andra
landet samma rättigheter och immuniteter som mest gynnad nations konsulära
representanter.
Artikel XXIV innehåller vissa undantag från avtalets bestämmelser
angående mestgynnadbehandling. I sådant avseende undantagas ömsesidigt
de förmåner, som medgivas angränsande stater för underlättande
av gränshandeln, ävensom förmåner, som härleda sig från ingåendet av
tullunion. Å svensk sida har härjämte införts den skandinaviska förbehållsklausulen
samt å rumänsk sida förbehåll för den tariffrégime, som
tillämpas för import avsedd att underlätta de finansiella regleringar, som
bero av Rumäniens deltagande i världskriget.
I artikel XXV upptagas bestämmelser angående hänskjutande av uppkommande
meningsskiljaktigheter rörande avtalets tolkning och tillämpning
till den fasta mellanfolkliga domstolen i Haag eller, därest tvisten
avser vissa tekniska spörsmål, till en särskild för ändamålet utsedd skiljenämnd.
I tjugusjätte och sista artikeln stadgas, att avtalet med godkännande
av rumänska parlamentet respektive av svenska riksdagen skall ratificeras.
Det träder i kraft tio dagar efter ratifikationshandlingarnas utväxling
och förbliver därefter gällande under två år. Örn ingendera parten
sex månader före utgången av nämnda tid delgivit den andra sin
avsikt att försätta avtalet ur kraft, bliver detsamma gällande för obestämd
tid med sex månaders uppsägning.
Det föreliggande avtalsförslaget är, såsom av redogörelsen framgår, i
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 30 hafi. (Nr 3U.)
3
34
Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.
det väsentliga baserat på grundsatsen örn ömsesidig behandling såsom
mest gynnad nation och ansluter sig i alla viktigare hänseenden till övriga
handelsavtal, som från svensk sida slutits under senare tid. Genom
detsamma synes mig en mera betryggande grundval än hittills komma
att vinnas för Sveriges handels- och sjöf artsintressen på Rumänien. Utan
att pålägga Sverige några förpliktelser av icke önskvärd art, kommer avtalet,
som nämnts, härjämte att till Sveriges förmån medföra en viss
nedsättning i den rumänska tulltaxan i fråga örn gummiskodon, en lättnad,
vars praktiska värde visserligen icke hör överskattas, men som dock
icke torde vara alldeles betydelselös för den svenska exporten. Under
åberopande av vad sålunda anförts får jag tillstyrka, att förslaget oförändrat
godtages.»
Föredragande departementschefen uppläser härefter det förslag till
bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal mellan Sverige och Rumänien
jämte slutprotokoll, för vars innehåll han ovan redogjort (bil. D), och
hemställer, under erinran att det torde ankomma på ministern för utrikes
ärendena att göra erforderlig framställning rörande undertecknandet,
att Kungl. Majit måtte för sin del godkänna berörda avtal och protokoll.
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Gösta Jacobsson.
Kungl. Maj.ts proposition Nr 34.
35
Bilaga A.
Varuutbytet mellan Sverige och Rumänien enligt svensk statistik åren 1925—1930.
Sveriges export Sveriges import
År till Rumänien från Rumänien
kronor kronor
1925 ............................................. 1,665,000 1,477,000
1926 ............................................. 1,461,000 1,884,000
1927 ............................................. 2,696,000 45,000
1928 ........................................... 3,709,000 199,000
1929 ............................................ 4,808,000 185,000
1930 (prel.) ....................... 4,330,000 746,000
Bilaga B.
Sveriges export till Rumänien.
.
Enhet
Sveriges export till Rumänien
Varuslag
År
1928
År 1929
År 1930
(prel. siffror)
Kvantitet
Värde i
kronor
Kvantitet
Värde i
kronor
Kvantitet
Värde i
kronor
Skodon av vävnad m. m. med
sulor av gummi...............
kg-
1 136,014
‘1,367,746
79,160
696,951
16,639
127,209
Kautschukskodon ...............
»
231,025
1,336,522
131,989
863,941
102,070
605,581
Pappersmassa, papp och pap-
per samt arbeten därav ...
»
1,057
65,878
9,580
9,497
Kokapparater av mässing och
delar därtill .................
»
31,268
145,734
35,921
179,132
24,969
126,136
Elektrotekniska specialappa-
rater ..............................
»
1,164
20,725
4,519
63,300
Generatorer m. m.............
»
19,112
36,657
151,994
213,879
Gas- och andra motorer ej
elektriska........................
»
68,049
103,645
27,800
53,038
Mjölkskumningsmaskiner......
»
8,781
34,521
13,161
50,422
13,966
59,762
Rull- och kullager ............
14,078
143,535
34,815
258,526
14,246
127,009
Räknemaskiner ..................
»
917
42,596
817
34,729
787
28,816
Skörde- och slåttermaskiner
»
46,686
34,222
65,805
41,714
49,122
32,520
Transmissioner m. m..........
»
78,310
58,533
108,942
90,392
82,130
52,446
Övriga maskiner och appara-
ter.................................
»
162,717
266,437
‘
Samtliga till Rumänien ex-
porterade varor
3,708,993
•
4,808,024
4,330,454
1 Avser tiden 1 februari—31 december.
36
Kungl. Majlis proposition Nr 34.
Bilaga C.
Sveriges import från Rumänien.
Sveriges import från Rumänien
Varuslag
Enhet
År 1926
År 1929
År 1930
(prel. siffror)
Kvantitet
Värde i
kronor
Kvantitet
Värde i
kronor
Kvantitet
Värde i
kronor
Majs .................................
kg.
12,786,074
1,748,348
5,678,993
569,432
Veto ...............................
»
•
680,317
122,457
618,803
110,250
Kli....................................
298,710
35,585
310,000
26,600
Frukter och trädgårdsväxter
»
59,808
43,850
2,754
2,937
•
Oljekakor...........................
208,351
30,237
99,484
11,467
„
Samtliga fran Kutnänien im- porterade varor
■
1,884,431
185,215
745,561
Kungl. Majlis proposition Nr 34.
37
Utdrag av protokoll över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2
oktober 1931.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Larsson, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
2:o)
Under erinran att Kungl. Majit vid föredragning denna dag av handelsärenden
godkänt ett förslag till bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal
med Rumänien,
hemställer ministern, att Kungl. Majit måtte
dels bemyndiga sändebudet i Bukarest, envoyén friherre J. M. Alströmer
att för Sveriges del underteckna ett bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal
med Rumänien i enlighet med ifrågavarande förslag,
dels ock förordna, att fullmakt för undertecknandet skall i vanlig ordning
utfärdas.
Till vad ministern under ovanstående punkt hemställt,
däruti övriga närvarande statsrådsledamöter
förena sig, behagar Hans Maj:t Konungen lämna
bifall.
Ur protokollet:
Fritz Stackelberg.
bihang till riksdagen» protokoll 1932. 1 sami. 30 höft.. (Nr 3b.)
4
38
Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.
Utdrag av protokollet över handelsärenden hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 januari 1932.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hansén, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena:
»Sedan Kungl. Maj:t den 2 oktober 1931 bemyndigat sändebudet i Bukarest,
friherre J. M. Alströmer, att för Sveriges del underteckna ett
bosättnings-, handels- och sjofartsavtal med Rumänien, av den lydelse
ett av Kungl. Maj:t tidigare samma dag för egen del godkänt förslag
angåve, har sagda avtal med tillhörande slutprotokoll den 7 oktober 1931
blivit av friherre Alströmer och Rumäniens konseljpresident N. Iorga
vederbörligen undertecknat.
I anledning härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte i proposition
äska riksdagens godkännande av berörda avtal och protokoll.»
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla, samt förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Sehlberg.
812515. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932,
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1932:26 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:is proposition angående godkännande av ett mellan Sverige och Rumänien slutat bosättnings-, handelsoch sjö/är a1 i texten
- BevU 1932:6 Betänkande, i anledning av Kungl. Martts proposition angående godkännande av ett mellan Sverige och Rumänien slutet bosättnings-, handelsoch sjöt artsavtal. s. 1 i texten