Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av ett mellan Sverige och Rumänien slutet bosättnings-, handelsoch sjöfartsavtal

1932-01-15 · 38 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 37 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:34, Angående godkännande av ett mellan Sverige och Rumänien slutet bosättnings-, handelsoch sjöfartsavtal

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mattts proposition Nr 34.

1

Nr 34.

Kungl. Mattts proposition till riksdagen angående godkännande av

ett mellan Sverige och Rumänien slutet bosättnings-, handelsoch

sjöfartsavtal; given Stockholms slott den 15 januari 1932.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över handels-

och utrikesdepartementsärenden för den 2 oktober 1931 och över

handelsärenden för denna dag samt med överlämnande av ett den 7 oktober

1931 mellan Sverige och Rumänien slutet bosättnings-, handels- och

sjöfartsavtal med tillhörande slutprotokoll, vill Kungl. Majit härmed

äska riksdagens godkännande av berörda avtal och protokoll.

GUSTAF.

T). Hansén.

Bihang till riksdagens protokoll 1932.

1 sami. tlO hafi. (Nr tli.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition Nr 34.

(Autentisk text.)

(Svensk översättning.)

Convention ^Etablissement, de

Commerce et de Navigation entre

le Royaume de Suéde et le Royaume

de Roumanie.

Sa Majesté le Roi de Suéde

et Sa Majesté le Roi de Roumanie,

animés du désir de consolider

et développer les rapports

économiques entre les deux pays,

ont résolu dé conclure une Convention

d’Etablissement, de Commerce

et de Navigation et ont ''

nommé å cet ef fet pour leur» Plénipotentiaires,

å savoir:

Sa Majesté le Roi de Suéde: \

Son Excellence Monsieur le Baron

J. M. Alströmer, Envoyé

Extraordinaire et Ministre Plénipotentiaire

du Royaume de Suéde

en Roumanie;

Sa Majesté le Roi de Roumanie:

Son Excellence Monsieur Nicolas

Iorga, Président du Conseil,

Ministre de PInstruction Publique,

Ministre des Affaires Etrangéres

par interim;

lesquels, aprés s’étre communiqués

leurs pleins pouvoirs respec
-

Bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal

mellan Sverige och

Rumänien.

Hans Majit Konungen av Sverige

och Hans Majit Konungen av

Rumänien, besjälade av önskan

att befästa och främja de ekonomiska

förbindelserna mellan de

båda länderna, hava beslutat att

avsluta ett bosättnings-, handels■

och sjöfartsavtal och hava för detta

ändamål till sina befullmäktigade

ombud utsett:

"'' Hans Majit Konungen av Sverige:
Sin

Envoyé extraordinaire och

Ministre plenipotentiaire i Rumänien

Friherre J. M. Alströmer;

Hans Majit Konungen av Rumänien:
Hans

Excellens Nicolas Iorga,

konseljpresident, minister för undervisningsväsendet,

tjänstförrättande

utrikesminister,

vilka efter att hava meddelat

varandra sina fullmakter, som be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

tiis trouvés en bonne et due forme iunnits i god oell behörig form,

sont convenus des dispositions sui- överenskommit örn följande bevan

tes: stämmelser.

A r t i c 1 e I.

Les ressortissants de chacune

des Hautes Parties Contractantes

jouiront sur le territoire de l’autre,

sous tous les rapports, en ce qui

concerne leur personne et leurs

biens, des mörnes droits, priviléges

et faveurs accordés ou qui seraient

accordés aux ressortissants de la

nation la plus favorisée.

En eonséquence, les ressortissants

de chacune des Hautes Parties

Contractantes pourront, en observant

les lois et réglements du

pays, entrer librement, voyager,

sé jour ner et s’établir dans le territoire

de l’autre, ou 1’abandonner

en tont temps, sans étre soumis ä

des restrictions ou charges, de

quelque nature qu’elles soient,

autres que Gelles auxquelles sont

ou ser ont soumis les ressortissants

de la nation la plus favorisée.

11 est toutefois entendu que les

dispositions de la présente Convention

ne portent andine atteinte

au droit reconnu å chacune des

Hautes Parties Contractantes de

refuser, dans des cas déterminés,

aux ressortissants de l’autre Partie,

soit en vertu d’une sentence

judiciaire, soit pour des raisons de

sécurité intérieure ou extérieure

de l’Etat ou Nordre public ou pour

des raisons de politique sociale

notamment pour des motifs d’assistance

publique ou de police sanitaire

ou des mceurs, 1’autorisation

de séjourner dans le pays.

Artikel I.

Medborgare, tillhörande endera

av de höga fördragsslutande parterna,

skola inom den andra partens

område i alla hänseenden, såväl

för sin person som för sin egendom,

åtnjuta samma rättigheter,

privilegier och förmanet, som medgivits

eller må komma att tillerkännas

medborgare tillhörande

mest gynnad nation.

Följaktligen skola medborgare,

tillhörande endera av de höga fördragsslutande

parterna, förutsatt

att de iakttaga landets lagstiftning,

kunna fritt beträda den andra

partens område samt där resa,

uppehålla och bosätta sig eller när

som helst lämna sagda område,

utan att vara underkastade andra

inskränkningar eller pålagor av

något slag än dem, som tillämpas

eller må komma att tillämpas i avseende

å medborgare tillhörande

mest gynnad nation.

Het är likväl överenskommet, att

genom bestämmelserna i förevarande

avtal icke någon inskränkning

äger rum i någondera fördragsslutande

partens rätt att antingen

på grund av domstols beslut

eller av hänsyn till statens inre

eller yttre säkerhet eller till den

allmänna ordningen eller av socialpolitiska

skäl, särskilt med hänsyn

till fattigvårds-, sundhets- och sedlighetspolisväsendet,

i särskilda

fall förvägra den andra partens

medborgare rätt att vistas i landet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

A r t i c 1 o II.

Les ressortissants de chacune

des Hautes Parties Contractantes

auront, sur le territoire de l’autre,

aux mémes conditions que les ressortissants

de la nation la plus favorisée,

le droit d’acquérir et de

posséder toute espéce de biens mobiliers

ou immobiliers, conformément

aux dispositions constitutionnelles

et légales du pays. Ils

pourront, aux mémes conditions,

en disposer librement par vente,

échange, donation, transfert, contrat

de mariage, testament, succession

ab intestat ou par tout

autre moyen et acquérir des biens

par testament ou succession ab

intestat.

Ils ne seront assujettis dans audin

des cas susmentionnés å des

charges, taxes ou impöts, sous

quelque dénomination que ce soit,

autres ou plus élevés que ceux qui

sont ou seront établis pour les nationaux

ou les ressortissants de la

nation la plus favorisée.

lis auront aussi le droit d’exporter

librement leurs biens sans étre

å cet égard soumis å d’autres restrictions

ou å des charges, taxes

ou impöts, autres ou plus élevés,

que ceux qui sont ou seront établis

pour les nationaux ou les ressortissants

de la nation la plus

favorisée.

Ar tide III.

Les ressortissants de chacune

des Hautes Parties Contractantes

auront, aux mémes conditions que

Artikel II.

Medborgare, tillhörande endera

av de höga fördragsslutande parterna,

skola inom den andra partens

område vara berättigade, på

samma villkor som medborgare

tillhörande mest gynnad nation

och i enlighet med bestämmelserna

i landets lagstiftning och författning,

att förvärva och besitta alla

slag av lös och fast egendom. De

skola på enahanda villkor äga rätt

att genom försäljning, byte, gåva,

överlåtelse, äktenskapskontrakt,

testamente, arv eller på varje annat

sätt fritt förfoga över sådan

egendom ävensom att på grund av

testamente eller arv enligt lag förvärva

kvarlåtenskap.

De skola i intet av ovannämnda

fall vara underkastade andra eller

högre skatter, avgifter eller pålagor,

av vad slag de vara må, än

dem, som tillämpas eller må komma

att tillämpas i avseende å landets

egna medborgare eller medborgare

tillhörande mest gynnad

nation.

De skola även vara berättigade

att fritt utföra dem tillhörig egendom

utan att i detta hänseende vara

underkastade andra inskränkningar

eller andra eller högre skatter,

avgifter eller pålagor än dem,

som tillämpas eller må komma att

tillämpas i avseende å landets

egna medborgare eller medborgare

tillhörande mest gynnad nation.

Artikel lil.

Medborgare, tillhörande endera

av de höga fördragsslutande parterna,

skola inom den andra par
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

]es ressortissants de la nation la

plus favorisée, sur le territoire de

1’autre, le droit d’exercer toute

sorte d’industrie et de commerce

et de se vouer å tout métier ou

profession dont l’exercice n’est pas

et ne sera pas réservé aux nationaux.

A r t i c 1e IV.

Les ressortissants de cliacune des

Hautes Parties Contractantes ne

seront soumis, sur le territoire de

l’autre, quant å leur personne,

leurs biens, droits et intéréts, amsi

que pour 1’exercice de tout genre

de commerce, industrie, métier ou

profession, å aucune charge, faxe

ou impöt direet ou indirect, de

quelque dénomination que ce soit,

autre ou plus élevé que ceux imposés

ou qui seront imposés aux

nationaux ou aux ressortissants de

la nation la plus favorisée.

Artide V.

Les ressortissants de cliacune

des Hautes Parties Contractantes

seront exempts, sur le territoire

de l’autre Partie, de tout service

militaire personnel obligatoire et

de toute fonction officielle obligatoire,

judiciaire, administrative ou

municipale, sauf toutefois de la

tutelle, ainsi que de toutes taxes

ou charges rempla<?ant le service

militaire ou 1’exercise d’une telle

fonction.

Ils seront également dispensés

de tons emprunts forcés, ainsi que

tens område vara berättigade att,

på samma villkor som medborgare

tillhörande mest gynnad nation,

bedriva alla slag av industri och

handel samt ägna sig åt varje

hantverk eller yrke, som icke förbehållits

eller må komma att förbehållas

landets egna medborgare.

Artikel IV.

Medborgare, tillhörande endera

av de höga fördragsslutande parterna,

skola inom den andra partens

område, i avseende å sin person,

sin egendom, sina rättigheter

och intressen ävensom vad angår

utövande av varje slag av handel,

industri, hantverk eller yrke, icke

vara underkastade andra eller högre

direkta eller indirekta skatter,

avgifter eller pålagor, av vad slag

de vara må, än dem, som uppbäras

eller må komma att uppbäras av

landets egna medborgare eller medborgare

tillhörande mest gynnad

nation.

Artikel V.

Medborgare, tillhörande endera

av de höga fördragsslutande parterna,

skola inom den andra partens

område vara befriade från all

obligatorisk personlig militärtjänst

samt från varje obligatorisk officiell

funktion, vare sig judiciell,

administrativ eller municipal, dock

med undantag av förmynderskap,

ävensom från varje avgift eller pålaga,

som utgår i stället för dylik

tjänst eller för fullgörandet av sådan

funktion.

De skola likaledes vara befriade

från alla tvångslån liksom från

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition Nr 34.

(i

de toutes autres contributions de

quelque nature qu’elles soient, qui

pourraient étre imposés pour des

besoins de guerre ou en raison

d’autres circonstances exceptionnelles.

En ce qui concerne les requisitions

et toutes autres prestations

analogues pour les besoins de la

force armée, ils ne seront traités,

sous aucun rapport, ni en temps

de paix ni en temps de guerre,

moins avantageusement que les

nationaux ou les ressortissants de

la nation la plus favorisée.

A r t i c 1 e VI.

Les ressortissants de cbacune

des Hautes Parties Contractantes

jouiront, sur le territoire de l’autre,

en tout ce qui concerne la protection

légale et judiciaire de leur

personne et de leurs biens, du

méme traitement que les nationaux.

En conséquence, ils auront libre

et facile accés auprés des tribunaux

et pourront ester en justiee

aux mémes conditions que les nationaux.

lis pourront également

employé!’ des avocats et agents

ckoisis å leur gré et autorisés par

les lois du pays, et jouiront, sous

ce rapport aussi, des mémes droits

et avantages que les nationaux.

Les quesfions de la caution judicatum

solvi et de Fassistance judiciaire

gratuite seront toutefois

réglées entre les Hautes Parties

Contractantes conformément aux

stipulation intervenues ou å intervenir

entre Elles.

alla andra kontribution!-, av vad

slag de vara må, som kunna komma

att påläggas för krigsändamål

eller eljest på grund av utomordentliga

omständigheter.

I avseende å rekvisitioner och

andra liknande prestationer för

krigsmaktens behov skola de i intet

hänseende, vare sig i freds- eller

krigstid behandlas mindre gynnsamt

än landets egna medborgare

eller medborgare tillhörande mest

gynnad nation.

Artikel VI.

Medborgare, tillhörande endera

av de fördragsslutande parterna,

skola inom den andra partens område

i allt som rör lagligt och

rättsligt skydd till person och

egendom åtnjuta samma behandling

som landets egna medborgare.

De skola följaktligen äga fritt

och obehindrat tillträde till domstolar

samt vara berättigade att

föra talan inför dessa på samma

villkor som landets egna medborgare.

De kunna vidare begagna sig

av efter eget val utsedda advokater

och ombud, vilka enligt landets lag.

stiftning äro berättigade att för sådant

ändamål brukas, och skola

jämväl i detta hänseende åtnjuta

samma rättigheter och förmåner

som landets egna medborgare.

Vad beträffar ställande av säker,

het för rättegångskostnader samt

kostnadsfri rättshjälp skall likväl

ömsesidigt gälla vad härom mellan

de båda parterna är eller må bliva

särskilt överenskommet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

A r t i c 1 e VII.

Les sociétés anonymes et autres

entreprises économiques — y compris

les sociétés commerciales, industrielles,

financiéres, de transports

et d’assurances — qui ont

été légalement constituées et ont

leur siége sur le territoire de 1’une

des Hautes Parties Contractantes,

seron! reconnues sur le territoire

de l’autre Partie et pourront, en

eonséquence, y ester en justiee,

soit poul’ intenter une action, soit

pour se défendre.

Les dites sociétés pourront dans

le cadre de la législation en vigueur

et sous les conditions y prévues,

exercer leur activité sur le

territoire de l’autre Partie et y

acquérir et posséder toutes sortes

de biens meubles et les biens immeubles

nécessaires å leur fonctionnement,

ainsi que disposer

librement desdits bien meubles et

immeubles, et jouiront sous ees

rapports comme å tous autres

égards d’un traitement aussi avantageux

que celui accordé aux sociétés

similaires de la nation la

plus favorisée. Elles ne seront pas

assujetties, en ce qui concerne leur

activité, ni pour leurs bien mobiliers

ou immobiliers, ni å n’importe

quel autre égard, å des charges,

taxes ou impöts, quelle qu’en

soit la dénomination, autres ou

plus élevés que ceux qui sont ou

seront établis pour les sociétés similaires

de la nation la plus favorisée.

Les stipulation des artides V et

VI, relatives aux ressortissants des

Artikel VII.

Aktiebolag och andra sammanslutningar

med ekonomiskt syfte

— kommersiella, industriella,

finans-, transport- och försäkringssammanslutningar

däri inbegripna

— vilka hava sitt säte inom endera

fördragsslutande partens område

och äro stiftade enligt dess lagar,

skola erkännas inom den andra

partens område och följaktligen

äga rätt att därstädes föra talan

inför domstol, både såsom kärande

och svarande.

Ovannämnda bolag och sammanslutningar

skola, inom ramen

av gällande lagstiftning samt under

iakttagande av däri stadgade

villkor, å den andra partens område

kunna utöva sin verksamhet

samt förvärva och besitta alla slag

av lös egendom samt sådan fast

egendom, som erfordras för deras

verksamhet, ävensom fritt förfoga

över sagda lösa och fasta egendom

och skola i nämnda hänseende liksom

i allt övrigt åtnjuta lika gynnsam

behandling som likartade bolag

och sammanslutningar, hemmahörande

i mest gynnat land. De skola

icke, vare sig för sin verksamhet eller

för sin lösa eller fasta egendom

eller i något som helst annat hänseende,

vara underkastade andra

eller högre skatter, avgifter eller

pålagor, av vad slag de vara må,

än dem, som tillämpas eller må

komma att tillämpas i avseende å

likartade bolag och sammanslutningar

hemmahörande i mest gynnat

land.

Vad i artiklarna V och VI

stadgats angående enskilda med
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 34.

Parties Contractantes, s’appliqueront

également par analogie aux

socrates visées au présent artide.

Artide VIII.

Soms réserve cles dérogations

expressément prévues par la présente

Convention, lee Hautes Parties

Contractantes se reconnaissent

réciproquement, pour tout ce

qui concerne le commerce entre

les deus pays, les mörnes priviléges,

facilités et faveurs de toute

nature que ceux qui sont ou pourront

étre appliqués en ce qui concerne

le commerce avec n’importe

quel autre pays.

Artide IX.

Les Hautes Parties Contractantes

n’établiront ni ne maintiendront

des prohibitions ou restrictions

relatives å 1’importation ou

å 1’exportation réciproque qui ne

s’appliqueraient pas de la méme

maniöre å 1’importation ou å l’exportation

des mörnes produits dans

le commerce avec tout autre pays.

Toutefois, ne seront pas censées

déroger au principe du traitement

de la nation la plus favorisée, les

prohibitions ou restrictions établies

ou maintenues,

a) pour des raisons d’ordre public

ou de sureté intérieure ou extérieure

de l’Etat;

b) pour des raisons de santé publique

ou en vue d’assurer la pretention

des animaux ou des plantes

ntiles contre les maladies, les

borgare, som tillhöra de fördragsslutande

parterna, skall i tillämpliga

delar gälla även beträffande de

i denna artikel omförmälda bolag

och sammanslutningar.

Artikel VIII.

Såframt icke genom detta avtal

uttryckligen undantag göras, tillerkänna

de höga fördragsslutande

parterna varandra ömsesidigt, i

allt vad angår handeln mellan de

båda länderna, samma privilegier,

förmåner och lättnader av varje

slag, vilka tillämpas eller må komma

att tillämpas ifråga om handeln

med vilket som helst annat land.

Artikel IX.

De höga fördragsslutande parterna

förbinda sig att icke införa eller

upprätthålla förbud eller inskränkningar

i avseende å den ömsesidiga

införseln eller utförseln, vilka icke

tillämpas på samma sätt i avseende

å införsel och utförsel av likartade

varor i handeln med varje annat

land.

Såsom avvikelser från grundsatsen

örn behandling såsom mest gynnad

nation skola likväl icke anses

förbud eller inskränkningar, vilka

införas eller upprätthållas

a) av hänsyn till den allmänna

ordningen eller statens inre eller

yttre säkerhet;

b) av hänsyn till det allmänna

hälsotillståndet eller till skyddande

av djur eller nyttiga växter mot

sjukdomar skadliga insekter eller

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

insectes nuisibles ou les parasites parasiter eller av nyttiga vaxter

ou de parer å la dégénérescence ou mot urartning eller utdöende,

ä l’extinction des plantes utiles; c) beträffande varor, som äro elci

concernant les produits que ler må bliva föremål för statsmo
font

ou pourront faire 1’objet d’un nopol.

monopol d’Etat.

A r t i c 1e X.

En ce qui concerne les droits

d’entrée et tous autres droits et

taxes, quelle qu’en soit la nature,

qui sont perhus å 1’importation de

marchandises, chacune des Hautes

Parties Contractantes s’engage å

faire bénéficier l’autre, immédiatement

et sans conditions, de toute

faveur, réduction ou exonération

quille applique ou pourra appliquer

å 1’égard de la nation la plus

favorisée. Les Parties Contractantes

s’engagent aussi å ne pas

appliquer réciproquement des

droits de douane plus élevés que

les droits autonomes les plus bas

prévus par le tarif douanier qui

est ou sera en vigueur dans le pays

respectif.

Les deux Parties s’accordent réciproquement

aussi le traitement

de la nation la plus favorisée, en

ce qui concerne les droits de sortie

et tous autres droits ou taxes

perhus å 1’exportation de marchandises.

Elles se garantissent réciproquemen,

t, en outre, le traitement de la

nation la plus favorisée, en ce qui

concerne la caution å déposcr pour

les droits de douane et autres

droits å l’i exportation, le mode de

perception de ees droits, la tarification,

les drawbaeks et autres

formalités douaniéres applicables

å rimportation, å 1’exportation,

A r t i k e 1 X.

I avseende å införseltullar ävensom

alla andra avgifter, av vad

slag de vara må, vilka uppbäras

vid införsel av varor, förbinder

sig envar av de boga fördragsslutande

parterna att omedelbart och

ovillkorligt låta den andra parten

komma i åtnjutande av varje förmån,

nedsättning och befrielse,

som den tillämpar eller må komma

att tillämpa i förhållande till mest

gynnad nation. De fördragsslutande

parterna förbinda sig härjämte

att i förhållande till varandra icke

tillämpa högre tullsatser än de lägsta

autonoma tullsatserna i den i

respektive land nu eller framdeles

gällande tulltaxan.

De båda parterna tillerkänna

varandra likaledes ömsesidigt

mestgynnadnationsbehandling i

avseende å utförseltullar ävensom

alla andra avgifter, som uppbäras

vid utförsel av varor.

De tillerkänna varandra jämväl

ömsesidigt mestgynnadnationsbehandling

ifråga örn ställande

av säkerhet för tull- och andra

införselavgifter, sättet för dessa

avgifters indrivande, tulltaxering,

tullrestitution, samt övriga tullformaliteter,

tillämpliga å införda,

utförda eller transiterade varor,

återntförsel, omlastning ävensom

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

an transit, k la reexportation et

au transbordement des marchandises,

ainsi qu’å 1’entreposage de

celles-ci, leur traitement dans les

entrepöts et les droits ou taxes y

afférents.

A r t i c 1 e XI.

Les Hautes Parties Contractantes

s’engagent å appliquer dans

leur commerce réciproque, en ce

qui concerne les certificats d’origine,

les dispositions de la Convention

internationale poul- la

simplification des formalités

douaniéres signée å Genéve le 3

novembre 1923.

Les certificats d’origine, en tant

qu’ils sont exigés par l’un des

deux pays contraetants pourront,

s’ils ont trait aux marcbandises

originaires de l’autre pays contractant,

émaner, soit des autorités

douaniéres soit des Cliambres

de commerce et d’industrie, ou

d’agriculture compétentes de ce

dernier pays, soit encore de toutes

autres autorités ou institutions de

ce pays reconnues å cet effet par

le Gouvernement du pays de destination.

Lesdits certificats d’origine

seront reconnus par les autorités

du pays de destination. Dans

le cas ou ils ne seraient pas délivrés

par une autorité d’Etat ou

une Chambre de commerce et d’industrie

ou d’agriculture compétente,

le Gouvernement du pays

de destination pourra exiger qu’ils

soient légalisés par son représentant

diplomatique ou consulaire

au lieu d’expédition. Ladite légalisation

s’effectuera sans frais.

Lorsque les produits d’un Gers

varors uppläggande och behandling

å tullager samt avgifterna härför.

Artikel XI.

De höga fördragsslutande parterna

förbinda sig att ifråga örn ursprungsbevis

i handeln mellan de

båda länderna tillämpa bestämmelserna

i den i Genéve den 3 november

1923 undertecknade internationella

konventionen angående förenkling

av tullformaliteterna.

Ursprungsbevisen, i de fall då sådana

i ettdera fördragsslutande

landet erfordras, kunna, såvitt de

avse varor härrörande från det

andra fördragsslutande landet, utfärdas

av tullmyndighet eller behörig

handels-, industri- eller jordbrukskammare

i det senare landet

eller ock av varje annan myndighet

eller institution därstädes, som

av regeringen i destinationslandet

godkänts. Sålunda utfärdade ursprungsbevis

skola av myndigheterna

i destinationslandet godtagas.

I det fall att bevisen icke utfärdats

av statlig myndighet eller

av behörig handels-, industri- eller

jordbrukskammare, skall regeringen

i destinationslandet kunna

fordra, att desamma bestyrkas av

dess å varornas avsändningsort behöriga

diplomatiska eller konsulära

representant. Dylikt bestyrkande

skall ske kostnadsfritt.

I händelse varor från ett tredje

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

pays traversent le territoire de

rune des Hautes Parties Contractantes,

your étre imporcés dans le

territoire de 1’autre Partie, les

autorités douaniéres de Gette dernier

accepteront, Gömme valables,

les certificats délivrés par les autorités

douaniéres de l’autre Haute

Partie Contractante, attestant que

les produits sont restés, pendant le

transit, smis la surveillance de la

douane.

Les autorités du pays destinataire

pourront exiger la tradition

en francois des certificats

d’origine.

A r t i c 1 e XII.

Les droits ou taxes intérieurs,

de quelque dénomination qu’ils

soient, qui grévent ou pourront

grever sur le territoire de 1’une

des Hautes Parties Contractantes,

au profit de l’Etat, des provinces,

des communes ou des corporations,

la fabrication, la préparation,

la circulation, l’acbat, la

vente ou la consommation d’un

produit, ne pourront sous aucun

prétexte étre plus lourds ou plus

élevés pour les produits de l’autre

Partie que pour les produits similaires

indigénes ou ceux de la nation

de la plus favorisée.

land befordras genom endera fördragsslutande

partens område för

att sedermera införas till den andra

partens område, skola tullmyndigheterna

i det senare landet godtaga

ursprungsbevis, som utfärdats

av tullmyndighet inom den förra

fördragsslutande partens område,

bestyrkande att varorna under

transiteringen förblivit under uppsikt

av tullmyndighet.

Myndigheterna i destinationslandet

skola vara berättigade att fordra

översättning av ursprungsbevis

till franska språket.

Artikel XII.

Inre skatter och avgifter, av vad

slag de vara må, vilka inom endera

höga fördragsslutande partens område,

vare sig för statens eller för

provinsers, kommuners eller korporationers

räkning för närvarande

äro lagda på eller framdeles kunna

komma att påläggas tillverkning,

beredning, transport, köp, försäljning

eller förbrukning av någon

vara, må under ingen förevändning

drabba varor från den andra partens

område med högre belopp eller

på mera betungande sätt än det

egna landets likartade varor eller

varor från mest gynnad nation.

Ar tide XIII. Artikel XIII.

Les négociants, fabricants et Köpmän, fabriks- och andra

autres industriel établis sur le näringsidkare, vilka äro etablerade

territoire de 1’une des Hautes Par- inom endera höga fördragsslutande

ties Contractantes et qui justitie- partens område och vilka genom

Tont par la production d’une carte ett av behörig myndighet å nämn

de légitimation, délivrée par une da område utfärdat näringslegiti

autorité compétente de ce terri- mationsbevis styrka, att de därstä
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts proposition Nr 34.

loire, qu’ils y Borit autorisés å

exereer leur commerce ou leur Industrie

et y acquittent leurs contributions

légales ä cet effet, auront

sur le territoire de 1’autre

Partie, å condition d’observer lea

formalités prescrites, le droit de

faire, soit personnellement, Soit

par des voyageurs de commerce å

leur service, des achats diez les

négociants ou producteurs ou dans

les locaux de vente publica. Ils

pourront aussi prendre des commandes,

méme sur échantillons,

chez les négociants ou autres personnes

qui, poul* leur commerce

ou leur industri, utilisent des marchandises

de la méme espéce que

Gelles offertes. Ils jouiront å ees

égards, ainsi qu’en ce qui concerne

les droits et taxes et sous tous

autres rapports, d’un traitement

aussi favorable que les négociants,

industriel et voyageurs de commerce

de la nation la plus favorisée.

Lesdits industriel et voyageurs

de commerce, munis d’une carte de

légitimation, ont le droit d’avoir

avec eux des échantillons ou des

modéles, mais non des march andres.

Les cartes de légitimation devront

étre établies conformément

au modéle inséré ä la Convention

internationale pour la simplification

des formalités douaniéres,

signée å Genéve le 3 novembre

1923. Sous réserve des cas exceptionels

visés par ladite Convention

le visa d’une autorité consulaire

ou autre ne sera pas exigible.

Les stipulation de ladite Con
-

des äro berättigade att idka bandel

eller annan näring samt att de därstädes

erlägga härför stadgade

skatter och avgifter, skola vara berättigade

att personligen eller genom

i deras tjänst anställda resande,

under iakttagande av föreskrivna

formaliteter, inom den andra

partens område göra varuinköp hos

köpmän, producenter eller i öppna

försäljningslokaler. De kunna vidare

upptaga beställningar, även

enligt prov, hos köpmän och andra

personer, i vilkas rörelse varor av

samma slag som de utbjudna finna

användning. De skola i nu nämnda

hänseenden liksom ifråga örn

skatter och avgifter samt i allt övrigt

åtnjuta lika gynnsam behandling

som köpmän, näringsidkare

och handelsresande tillhörande

mest gynnad nation.

Ovannämnda näringsidkare och

handelsresande, försedda med näringslegitimationsbevis,

skola vara

berättigade att medföra varuprover

och mönster, men icke varor.

Nkrin gslegitimationsbevisen skola

vara avfattade i enlighet med

det formulär, som intagits i den i

Genéve den 3 november 1923 undertecknade

internationella konventionen

angående förenkling av tullformaliteterna.

Med förbehåll för

i nämnda konvention förutsatta

undantagsfall, skall visering av

konsulär eller annan myndighet

icke erfordras.

Bestämmelserna i samma in
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

vention internationale s’appliqueront

également en ce qui concerne

1’importation et la réexportation

des échantillons et modéles. Le

délai de réexportation est fixé å

six mois, mais il pourra, sur l’autorisation

de 1’Administration des

Douanes, ét re prolongé jusqu’u

douze mois.

En tout ce qui concerne 1’importation

et la réexportation des écliantillons

et modéles, les Parties s’accordent,

en outre, le traitement de

la nation la plus favorisée.

Artide XIV.

En ce qui concerne le transit, les

Hautes Parties Contractantes appliqueront

réciproquement dans

leurs relations les dispositions de

la Convention et du Statut sur la

liberté du transit, signés å Barcelona

le 20 a vill 1921.

Artide XV.

Pour le transport par chemins

de fer des voyageurs, bagages et

marcbandises, les Hautes Parties

Contractantes se garantissent réciproquement

le traitement de la

nation la plus favorisée en ce qui

concerne 1’expédition, les prix de

transport et les taxes publiques

afférentes aux transports.

Artide XVI.

Les navires et bateaux suédois

et leurs cargaisons jouiront en Roumanie,

et les navires et bateaux

ternationella konvention skola tilllämpas

jämväl vad beträffar införsel

och återutförsel av varuprover

och mönster. Fristen för återutförsel

härav fastställes till sex månader

men skall, genom medgivande

av tulldirektionen, kunna utsträckas

till tolv månader.

I allt vad angår införsel och återutförsel

av varuprover och mönster

tillerkänna de båda parterna varandra

därjämte behandling såsom

mest gynnad nation.

Artikel XIV.

Med avseende å transitering skola

de båda höga fördragsslutande

parterna ömsesidigt i förhållande

till varandra tillämpa bestämmelserna

i den i Barcelona den 20 april

1921 undertecknade internationella

konventionen och stadgan angående

transiteringsfrihet.

Artikel XV.

Ifråga örn person-, resgods- och

varuträsk på järnvägarna tillerkänna

de båda höga fördragsslntande

parterna varandra ömsesidigt

beträffande expedition, befordringspris

och med befordring sammanhängande

allmänna avgifter

behandling såsom mest gynnad

nation.

Artikel XVI.

Svenska fartyg och deras last

skola i Rumänien och rumänska

fartyg och deras last skola i Svert
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

roumains et teurg cargaisons jouiront

en Suéde, å toug égards, du

méme traitement que les navires

et bateaux nationaux et teurg cargaisons,

quels que soient le lieu de

départ et le lieu de destination

desdits navires ou bateaux, quelles

que soient aussi la provenance

et la destination de leurs cargaisons.

Les navires et bateaux de Tune

des Hautes Parties Contractantes

ne seront pas asslijettis, sur le territoire

de 1’autre, å des droits de

tonnage, de port, de pilotage, de

phare et de bouée ou de quarantaine,

ni ä d’autres droits et charges,

de quelque dénomination que

ce soit, plus élevés que ceux qui

sont ou seront appliqués, dans les

moines conditions, aux navires et

bateaux nationaux.

Les navires et bateaux de chacune

des Parties Contractantes

jouiront de tout privilége et de

toute faveur qui est ou sera accordé

aux navires et bateaux nationaux,

en ce qui concerne leur

placement, leur chargement ou

leur déchargement dans les ports

et généralement pour toutes les

formalités et dispositions quelconques

auxquelles sont ou pourront

étre soumis les navires et bateaux,

leurs équipages et leurs cargaisons.

Tout privilége et toute exonération

que 1’une des Parties Contractantes

a accordé ou pourra accorder

sous l’un des rapports susvisés

å une tierce Puissance seront appliqués

simultanément et sans réserves

å l’autre Partie Contractante.

ge i alla avseenden åtnjuta samma

behandling som landets egna fartyg

och deras last, oavsett varifrån

fartygen avgått eller varthän de

äro destinerade och oavsett varifrån

lasten förskriver sig eller

varthän den är bestämd.

Fartyg, tillhörande endera av

de höga fördragsslutande parterna,

skola inom den andra partens område

icke vara underkastade högre

tonnage-, hamn-, lots-, fyr- och håk-,

karantäns- eller andra avgifter eller

pålagor, av vad slag de vara må,

än dem, vilka under samma betingelser

påvila eller må komma att

påvila landets egna fartyg.

Fartyg, tillhörande envar av

de höga fördragsslutande parterna,

skola, vad beträffar anvisande av

plats åt fartyg, deras lastning eller

lossning i hamnar samt i allmänhet

alla formaliteter och föreskrifter,

av vad slag de vara må, vilka fartyg,

deras besättning och last äro

eller må bliva underkastade, tillerkännas

varje företrädesrätt och

förmån, som är eller må bliva tillerkänd

landets egna fartyg.

Varje företrädesrätt och befrielse,

som endera av de fördragsslutande

parterna i ovannämnda hänseenden

tillerkänt eller må komma

att tillerkänna en tredje stat, skola

samtidigt och ovillkorligt jämväl

tillerkännas den andra fördragsslutande

parten.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kunni. Majlis proposition Nr 34.

A r t i c 1 e XVII.

Sont exceptés des dispositions

de la présente Convention relatives

å la navigation mariame:

1) le cabotage;

2) les faveurs qui, dans l’un ou

1’autre des deux pays, ont été ou

pourront étre accordées å la péche

nationale et å ses produits;

3) 1’application de mesures spéciales

ayant pour objet de favoriser

le développement de la marine

marchande au moyen de subventions;
4)

les priviléges concédés aux

sociétés de sports nautiques;

5) 1’exercise du service maritime

des ports, des rades et des

plages, y compris le pilotage, le

remorquage, le sauvetage et l’assistance

maritime; étant entendu

toutefois que, si Tune des Hautes

Parties Contractantes accorde å

un autre Etat quelque avantage

ou privilege qui soit excepté par

le présent alinéa, elle appliquera

å l’autre, en ce qui concerne ledit

avantage ou privilege, le traitement

de la nation la plus favorisée;
6)

l’émigration et le transport

des émigrants, étant entendu qu’- un accord spécial pourra étre conclu

å ce sujet entre les deux Hautes

Parties Contractantes.

Ar tide XVIII.

La nationalité des navires et

bateaux sera de part et d’autre,

admise d’aprés les documents et

certificats délivrées å cet effet par

Artikel XVII.

Från bestämmelserna i detta avtal

i vad angår sjöfart å yttre farvatten

göres undantag beträffande

1) kustfart;

2) förmåner, som i någotdera

landet beviljats eller må komma

att beviljas den inhemska fiskerinäringen

och dess alster;

3) tillämpningen av särskilda bestämmelser,

åsyftande att medelst

subventioner främja utvecklingen

av den nationella handelsflottan;

4) privilegier, som tillkomma

sällskap för nautisk sport;

5) utövande av sjötjänst i hamnar,

på redder och vid kuster, däri

inbegripet lotsning, bogsering och

bärgning, dock under iakttagande

av att, därest endera av de höga

för dragsslutande parterna skulle

tillerkänna en tredje stat någon

förmån eller företrädesrätt, med

avseende å vilken förbehåll gjorts

enligt detta moment, parten ifråga

skall tillerkänna den andra fördragsslutande

parten, vad nämnda

förmån eller företrädesrätt beträffar,

behandling såsom mest gynnad

nation;

6) emigration samt befordring av

emigranter, varvid är överenskommet,

att nämnda spörsmål skall

kunna regleras genom ett särskilt

avtal mellan de båda höga fördragsslutande

parterna.

Artikel XVIII.

Fartygs nationalitet skall ömsesidigt

erkännas på grund av de handlingar

och bevis, som av vederbörande

myndigheter i vartdera lan
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis proposition Nr 34.

les autorités compétentes des Etats

respectifs.

Les certificats de jauge et autres

documents relatifs å la jauge délivrés

par Tune des Hautes Parties

Contractantes, seront reconnus

par l’autre Partie, aux conditions

prévues dans les arrangements

spéciaux qui pourront étre

conclus par les deux Parties, au

moment ou celles-ci trouveront

opportun.

Ar tide XIX.

Les navires et bateaux suédois

qui entreront dans un port de la

Roumanie, et les navires et bateaux

roumains qui entreront dans

un port de la Suéde, å seul fin d’y

compléter leur cargaison pour une

destination étrangére ou d’en débarquer

une partie, apportée de

1’étranger, pourront, en se conformant

aux lois et réglements des

Etats respectifs, conserver å bord

la partie de leur cargaison qui serait

destinée å un autre port ou

ä un autre pays, et la réexporter,

sans étre tenus å payer pour celleci

aucun droit ou frais, qui ne seraient

pas percjus sur les bateaux

nationaux ou ceux de la nation la

plus favorisée.

Artide XX.

Si un navire ou bateau de Tune

des Hautes Parties Contractantes

a échoué ou a fait naufrage sur

les cötes de l’autre, le navire ou

bateau et sa cargaison jouiront

des mörnes faveurs et immunités

que les lois et réglements des pays

respectifs accordent dans des cir
-

det blivit för sådant ändamål utfärdade.

Mätbrev och andra mätningshandlingar,

vilka utfärdats av endera

av de båda höga fördragsslutande

parterna, skola av den andra

parten godkännas i enlighet med

de särskilda överenskommelser,

som vid tidpunkt, då de båda parterna

finna lämpligt, dem emellan

må komma att träffas.

Artikel XIX.

Svenska fartyg, som inkomma

till rumänska hamnar, och rumänska

fartyg, som inkomma till svenska

hamnar, för att där allenast

komplettera sin last med destination

till utlandet eller lossa en del

av från utlandet medförd last, må,

under förutsättning att de rätta sig

efter de i de respektive staterna

gällande lagar och föreskrifter, behålla

ombord den del av lasten, som

är bestämd till annan hamn eller

annat land och återutföra densamma,

utan att för denna del av

lasten behöva erlägga någon

avgift eller umgäld, som icke uppbäres

av landets egna fartyg eller

fartyg tillhörande mest gynnad

nation.

Artikel XX.

Örn ett fartyg, tillhörande endera

av de höga fördragsslutande

parterna, strandar eller lider

skeppsbrott vid det andra landets

kuster, skola fartyg och last åtnjuta

samma förmåner och befrielser,

som respektive stats lagstiftning

under enahanda omständigheter be
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Metias proposition Nr 34.

constances analogues alix navires

et bateaux nationaux ou de la nation

la plus favorisée. Il sera

donné, dans la méme mesure qu’- aux nationaux, aide et assistance

au capitaine et å 1’équipage, tant

pour eux-mémes ciue pour le navire

ou bateau et la cargaison.

Les objets sauvés d’un navire

ou bateau échoué ou naufragé ou

de sa cargaison seront restitués

au propriétaire ou å son représentant,

pourvu que le propriétaire

ou son représentant justitie de son

droit dans le délai prévu par la

loi. Si lesdits objets ont été vendus,

le produit de la vente sera,

aux moines conditions, mis å la

disposition du propriétaire ou de

son représentant. Le montant des

droits de sauvetage et des autres

frais occasionnés par le sauvetage

sera calculé d’aprés les mémes régles

que celles applicables aux nationaux.

Il est convenu aussi que les objets

sauvés d’un navire ou bateau

échoué ou naufragé ne seront assujettis

å audin droit de douane,

å moins qu’ils ne soient admis å

la consommation intérieure.

viljar egna eller mest gynnad

nations fartyg. Hjälp och bistånd

skall lämnas befälhavare och besättning

såväl för dem personligen

som för fartyg och last i samma

omfattning som landets egna medborgare.

Föremål, som bärgats från

strandat eller skeppsbrutet fartyg

eller från dess last, skola återställas

till ägaren eller hans ställföreträdare,

förutsatt att ägaren eller

bans ställföreträdare styrker sin

rätt inom i lag föreskriven tid. I

det fall att föremålen blivit försålda

skola vid försäljningen erhållna

medel, under enahanda betingelser,

tillhandahållas ägaren eller hans

ställföreträdare. Bärgarlön samt

övriga av bärgningen betingade utgifter

skola beräknas enligt samma

grunder som ifråga örn landets egna

medborgare.

Det är vidare överenskommet,

att föremål, som bärgats från

strandat eller skeppsbrutet fartyg,

icke skola vara underkastade någon

tullavgift, såvida de icke övergå

till förbrukning inom landet.

Ar tide XXI.

Les Hautes Parties Contractantes

s’engagent å appliquer réciproquement

les dispositions de la

Convention et du Statut sur le régime

des voies navigables d’intérét

international, signés å Barcelone

le 20 avril 1921, et du Protocole

additionnel y relatif.

Il est entendu toutefois qu’il

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami.

Artikel XXL

De höga fördragsslutande parterna

förbinda sig att i förhållande

till varandra tillämpa bestämmelserna

i den i Barcelona den 20 april

1921 undertecknade konventionen

och stadgan rörande segelbara vattenvägar

av internationell betydelse

jämte därtill hörande tilläggsprotokoll.

Det är likväl överenskommet, att

30 käft- (Nr 3>i.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

sera term compte des réserves faites

tant par la Suéde que par la

Roumanie, ä la signature de la

Convention, du Protocole additionnel,

ou des Protocoles d’adhésion.

Il est entendu, en outre, que les

dispositions de la présente Convention

ne peuvent porter en aucun

cas, atteinte å 1’application du

Statut définitif du Danube.

Article XXII.

Les dispositions de la présente

Convention ne s’appliquent pas ä

la navigation dans les eaux intérieures.

Il est entendu, toutefois, que les

facilités accordées par 1’une des

Hautes Parties Contractantes å

une nation tierce en ce qui concerne

la navigation dans les eaux

intérieures, ne seraient'' pas refusées

å l’autre Partie.

Article XXIII.

Les représentants consulaires

nommés par 1’une des Hautes Parties

Contractantes jouiront sur le

territoire de 1’autre Partie de tous

les priviléges, exemptions, immunités

et droits qui appartiennent

ou qui pourront ultérieurement

étre reconnus aux représentants

consulaires d’une tierce Puissance.

Toutefois, ees priviléges, exemptions,

immunités et droits ne pourront

étre réclamés par 1’une des

Parties Contractantes dans une

mesure plus large que celle ou ils

appartiennent aux représentants

consulaires de l’autre Partie Contraetante

sur le territoire de la

premiére.

förestående bestämmelse är underkastad

de förbehåll, vilka gjorts av

Sverige och Rumänien vid undertecknandet

av konventionen, tillläggsprotokollet

eller adhesionsprotokollen.

Det är vidare överenskommet, att

tillämpningen av den definitiva

Donaustadgan icke i något hänseende

lider intrång genom bestämmelserna

i förevarande avtal.

Artikel XXII.

Bestämmelserna i förevarande

avtal äro icke tillämpliga ifråga

örn sjöfart på inre farvatten.

Det är likväl överenskommet, att

lättnader, vilka endera av de höga

fördragsslutande parterna ifråga

örn sjöfart på inre farvatten tillerkänner

en tredje stat, icke skola

förvägras den andra fördragsslutande

parten.

Artikel XXIII.

Konsulära representanter, som

utnämnts av endera av de höga fördragsslutande

parterna, skola inom

den andra partens område åtnjuta

alla de privilegier, befrielser, immuniteter

och rättigheter, som tillkomma

eller framdeles må tillerkännas

någon tredje makts konsulära

representanter. Likväl skola

nämnda privilegier, befrielser, immuniteter

och rättigheter icke kunna

av deli ena fördragsslutande

parten påfordras i större utsträckning

än som tillkommer den andra

fördragsslutande partens konsulära

representanter inom den förras område.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Majlis proposition Nr 34.

Ar tide XXIV.

Pour autant qu’elles visent le

traitement de la nation la plus

favorisée, les stipulations de la

présente Convention ne seront pas

applicables:

a) aux faveurs que 1’une des

Hautes Parties Contractantes a

accordées ou pourra accorder par

la suite ä des Etats limitrophes en

vue de faciliter le trafic frontalier,

dans une zone qui ne devra

pas dépasser, en regie générale,

une largeur de quinze kiloxnétres

de chaque cöté de la frentiere;

b) aux faveurs accordées ou qui

pourront étre accordées par la

Suéde au Danemark ou å la Norvége,

ou å ees deux pays, tant que

les mörnes faveurs n’auront été accordées

å aucun autre Etat;

c) au régime spécial que la Roumanie

a déjå ou pourrait instituer

en matiére tarifaire pour les importations

destinées å faciliter les

réglements financiers résultant de

l’état de guerre ou elle s’est trouvée

de 1916 å 1918;

d) aux droits et priviléges qui

pourraient étre accordés å un ou

plusieurs autres Etats limitrophes,

en vertu d’une union douaniére.

Artide XXV.

Tout différend sur 1’interprétation

ou 1’application de la présente

Convention qui n’aura pu étre résolu

entre les Hautes Parties Contractantes

par la voie diplomatique,

sera soumis ä la Cour permanente

de Justiee internationale.

Artikel XXIV.

I den mån bestämmelserna i detta

avtal avse ömsesidig behandling

såsom mest gynnad nation, skola

de icke vara tillämpliga å

a) de förmåner, som endera av de

höga fördragsslutande parterna

medgivit eller må komma att medgiva

angränsande stater för underlättande

av gränshandeln inom ett

område, som i regel icke må sträcka

sig längre än 15 kilometer på

båda sidor örn gränsen;

b) de förmåner, som Sverige tillerkänt

eller må komma att tillerkänna

Danmark eller Norge eller

båda dessa länder, sålänge samma

förmåner icke tillerkänts ytterligare

någon stat;

c) den särskilda régime i tariffhänseende,

som Rumänien infört

eller kan komma att införa för import,

avsedd att underlätta de finansiella

regleringar, vilka bero

av Rumäniens deltagande i kriget

under åren 1916—1918;

d) rättigheter och privilegier,

som kunna komma att tillerkännas

en eller flera angränsande stater i

samband med ingående av en tullunion.

Artikel XXV.

Varje meningsskiljaktighet rörande

tolkningen eller tillämpningen

av bestämmelserna i detta avtal,

som uppkommit mellan de höga

fördragsslutande parterna och som

icke kunnat lösas på diplomatisk

väg, skall hänskjutas till den fasta

mellanfolkliga domstolen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

Toutefois, les différends qui

pourraient surgir sur le traitement

des marchandises ou sur

1’application des stipulations tarifaires

ou de navigation et qui

seraient de nature å exiger une

solution immédiate, seront soumis,

si les Hautes Parties Contraetantes

en conviennent, å un tribunal

arbitral constitué ad hoc. Ce tribunal

sera composé de trois mernbres.

Les Parties Contractantes

nommeront cbacune un membre å

leur gré et désigneront d’un commun

accord le troisiéme membre,

agissant comme président. La désignation

des membres devra étre

effectuée dans les 30 jours qui suivent

la date ou les Hautes Parties

Contractantes seront convenues de

recourir å la procédure arbitrale.

A défaut d’accord entre les Parties

Contractantes å 1’expiration

de ce délai en ce qui concerne le

troisiéme membre, celui-ci sera

nommé par le Président de la Cour

permanente de Justiee internationale

de la Haye.

Les décisions dudit tribunal arbitral

auront force obligatoire.

Ar tide XXVI.

La présente Convention sera ratifiée

par Sa Majesté le Roi de

Suéde, avec Improbation du Riksdag,

et par Sa Majesté le Roi de

Roumanie avec 1’approbation du

Parlement.

Elle entrera en vigueur dix jours

apres 1’échange des ratifications,

qui aura lieu, aussitöt que faire se

pourra, å Stockholm et restera applicable

pendant deux ans.

Si aucune des Hautes Parties

Tvist, som avser behandlingen av

varor eller tillämpningen av tariff-

eller sjöfartsbestämmelserna

och som erfordrar omedelbar lösning,

skall likväl, därest de höga

fördragsslutande parterna överenskomma

härom, hänskjutas till en

för ändamålet utsedd skiljenämnd.

Skiljenämnden skall vara sammansatt

av tre medlemmar. De fördragsslutande

parterna skola efter

eget val utse vardera en medlem

och i samförstånd tillsätta den tredje,

vilken skall vara skiljenämndens

ordförande. Medlemmar i

skiljenämnden skola utses inom 30

dagar räknat från den dag, då de

höga fördragsslutande parterna

överenskommit att anlita skiljedomsförfarandet.

Därest vid utgången

av nämnda tid enighet mellan

de fördragsslutande parterna

icke uppnåtts angående val av den

tredje medlemmen, skall denne utses

av ordföranden i den fasta mellanfolkliga

domstolen i Haag.

Skiljenämndens beslut skall äga

förbindande kraft.

Artikel XXVI.

Förevarande avtal skall ratificeras

av Hans Maj:t Konungen av

Sverige med godkännande av riksdagen

samt av Hans Majit Konungen

av Rumänien med parlamentets

godkännande.

Det träder i kraft tio dagar efter

ratifikationernas utväxling, som

skall äga rum snarast möjligt i

Stockholm, och skall förbliva gällande

under två år.

Därest ingendera av de höga

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

Contractantes ira fait connaitre å

1’autre Partie, six mois avant l’expiration

du délai susdit, son. intention

de mettre fin å la (konvention,

celle-ci demeurera exécutoire

jusqu’å 1’expiration d’un délai de

six mois, å compter de la date de

sa dénonciation pär 1’une des Parties.

En foi de quoi, les Plénipotentiaires

des deux Hautes Parties

Contractantes ont signé la présente

Convention et y, ont apposé

leurs sceaux.

Fait en double exemplaire å Bucarest,

le 7 octobre 1931.

N. Iorga.

fördragsslutande parterna sex månader

före utgången av nämnda tid

delgivit den andra parten sin avsikt

att försätta avtalet ur kraft,

bliver det gällande intill utgången

av sex månader, räknat från den

dag då endera parten uppsagt detsamma.

Till bekräftelse härav hava de

höga fördragsslutande parternas

befullmäktigade ombud undertecknat

detta avtal och försett detsamma

med sina sigill.

Som skedde i Bukarest, i två

exemplar, den 7 oktober 1931.

Signé: Alströmer.

lindert.: Alströmer.

N. Iorga.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition Nr 34.

Protocole final.

Au moment de procéder å la signatur

de la présente Convention

d’Etablissement, de Commerce et

de Navigation, les Plénipotentiaires

des deus Hautes Parties

Contractantes sont, en outre, convenus

des dispositions suivantes,

qui font partie intégrante de la

Convention.

Ad Artide I.

Les stipulations de la présente

Convention ne porteront aucune

atteinte aux dispositions qui sont

ou seront en vigueur dans chacun

des deux Pays concernant les passeports,

ni aux prescriptions générales

édictées ou å édicter par les

Etats Contractants concernant le

droit pour les étrangers de prendre

du travail sur leurs territoires respectifs.

Il est également entendu que

les dispositions ci-dessus ne portent

aucune atteinte aux droits

reconnus å chacune des Hautes

Parties Contractantes de réglementer

par une loi Immigration

ou 1’immigration.

Ad Ar tide IV.

Les Hautes Parties Contractantes

conviennent que 1’octroi du

traitement national aux tennes de

1’article IV n’exclut pas 1’application

aux ressortissants de la Koumanie

des Ordonnances suédoises

du 23 octobre 1908, cöncernant les

droits å acquitter pour priviléges

Slutprotokoll.

Vid undertecknandet av förevarande

bosättnings-, handels- och

sjöfartsavtal hava de höga fördragsslutande

parternas befullmäktigade

ombud ytterligare överenskommit

örn följande bestämmelser,

vilka utgöra integrerande del av

avtalet.

Till artikel I.

Genom bestämmelserna i förevarande

avtal göres icke någon inskränkning

vare sig i de föreskrifter

i avseende å pass, som äro gällande

eller må komma att utfärdas

i vartdera landet eller i de av de

fördragsslutande parterna nu eller

framdeles utfärdade allmänna bestämmelser

angående rätt för utlänning

att taga arbetsanställning

inom deras respektive områden.

Det är vidare överenskommet, att

genom bestämmelserna i avtalet

icke någon inskränkning äger rum

i vardera höga fördragsslutande

partens rätt att genom lag reglera

immigration eller emigration.

Till artikel IV.

De höga fördragsslutande parterna

äro ense därom, att genom medgivandet

av nationell behandling

enligt artikel IV tillämpligheten

icke uteslutes gentemot rumänska

medborgare av de svenska förordningarna

den 23 oktober 1908 angående

bevillningsavgifter för sär
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

et droits spéciaux, et du 31 déeembre

1913, concernant le droit des

étrangers et des ressortissauts

suédois domiciliés å 1’étranger, de

donner en Suéde des représentations

publiques, etc., ou de préter

leur concours å ees représentations,

en tant que les dites Ordonnances

prévoient le payment de

taxes.

Ad Artiele XII.

Les stipulations de la présente

Convention ne porteront aucune

atteinte aux dispositions des lois

suédoises qui sont ou seront en vigueur

et aux termes desquelles les

aleools et les amidons, fabriqués

avec des matiéres premiéres étrangéres,

ainsi que les tabacs importés

de 1’étranger, sont frappés d’un

impöt spécial. Sous ees rapports,

le traitement de la nation la plus

favorisée sera toutefois applicable.

Ad Artiele XIII.

Les dispositions de la présente

Convention ne s’appliqueront pas

aux marehands axnbulants ni å

toutes autres personnes exerQant

un métier ambulant.

Ad Artiele XXII.

Il est toutefois entendu que les

avantages partieuliers accordés

par la Roumanie aux båtiments

fluviaux yougoslaves pour la navigation

sur le Canal de Begå ne

pourront étre réclamés par la

Suéde.

skilda förmåner och rättigheter

samt den 31 december 1913 angående

rätt för utlänning och i utlandet

bosatt svensk medborgare att

i Sverige giva offentlig föreställning

m. m. eller att därvid medverka,

i den mån i desamma föreskrives

erläggande av avgifter.

Till artikel XII.

Genom bestämmelserna i förevarande

avtal göres icke någon inskränkning

i nu eller framdeles

gällande bestämmelser i svensk lagstiftning,

enligt vilka alkohol och

och stärkelse, som framställts av

utländska råämnen, ävensom från

utlandet införda tobaksvaror äro

underkastade särskild beskattning.

I dessa hänseenden skall likväl

mestgynnadnationsbehandling till
lämpas.

Till artikel XIII.

Bestämmelserna i förevarande

avtal äro icke tillämpliga å gårdfarihandlare

och andra dylika

kringvandrande yrkesutövare.

Till artikel XXII.

Det är överenskommet, att Sverige

icke skall kunna göra anspråk

på att komma i åtnjutande av de

särskilda förmåner, vilka Rumänien

tillerkänt jugoslaviska flodfartyg

såvitt angår sjöfart i kanalen

Begå.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

Ad Artide XXIV.

Les stipulation de la présente

Convention relatives au traitement

de la nation la plus favorisée

ne pourront étre invoquées par

1’une ou l’autre des Hautes Parties

Contractantes pour réclamer

le bénéfice du traitement appliqué,

au point de vue fiscal, en vue

d’éviter la double imposition, dans

les rapports de 1’autre Haute Partie

Contractante avec un Etat

tiers, en vertu d’une Convention

spéciale ayant pour objet la répartition

du droit d’imposition en ce

qui concerne certaines matiéres

imposables.

En foi de quoi les Plénipotentiaires

des deux Hautes Parties

Contractantes ont signé le présent

Protocole et y ont apposé leurs

sceaux.

Fait en double exemplaires, Bucarest

7 Octobre 1931.

Signé: Alströmer. N. Iorga.

Till artikel XXIV.

Bestämmelserna i föreliggande

avtal angående tillerkännande av

mestgynnadnationsbehandling skola

icke kunna av någondera av de

höga fördragsslutande parterna

åberopas för att komma i åtnjutande

av den behandling i beskattningshänseende,

som, för undvikande

av dubbelbeskattning, tillämpas

i förhållandet mellan den andra

höga fördragsslutande parten och

en tredje stat på grund av särskild

överenskommelse rörande uppdelning

av beskattningsrätten med

hänsyn till vissa skattekällor.

Till bekräftelse härav hava de

båda höga fördragsslutande parternas

ombud undertecknat detta protokoll

och försett detsamma med sina

sigill.

Som skedde i Bukarest, i två

exemplar, den 7 oktober 1931.

lindert.: Alströmer. N. Iorga.

Tjf. rumänske utrikesministern

till svenske ministern i Bukarest.

Bucarest le 7 octobre 1931.

Monsieur le Ministre.

J’ai 1’honneur de porter å Votre

connaissance que le Gouvernement

Roumain s’engage å soumettre

pendant la durée de la Convention

^Etablissement, de Commerce et

de Navigation, conclue aujourd’-

Bukarest den 7 oktober 1931.

Herr Minister.

Jag har äran bringa till Eder

kännedom, att rumänska regeringen

förbinder sig att, så länge det

innevarande dag avslutade bosättnings-,

handels- och sjöfartsavtal

förbliver i kraft, vid införsel till

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ls proposition Nr 34.

hui, la marcliandise spécifiée cidessous,

fabriquée en Suéde, å son

importation en Eoumanie au droit

d’entrée ci-indiqué ou aux droits

plus réduits que la Roumanie

pourra concéder å la méme marchandise

d’un pays tiers quelconque:
ex

132 Chaussures avec

dessus en tissu

quelconque, saul

ceux en soie ou

contenant de la

soie, et avec la

semelie et le talon

en caoutchouc,

lixés å la

chaussure par

couture ou par

vulcanisation ••• 20,000 lei pr. 100 kg.

Veuillez agréer, Monsieur le

Ministre, les assurances de ma

haute considération.

Signé: N. Iorga.

Svenske ministern i Bukarest till

tjf. rumänske utrikesministern.

Bucarest, le 7 octobre 1931.

Monsieur le Président.

Par la lettre, en date d’aujourd’- hui, Yotre Excellence a bien voulu

me communiquer ce qui suit:

»J’ai 1’konneur de porter å Votre

connaissance que le Gouvernement

Roumain s’engage å soumettre

pendant la durée de la Convention

d’Etablissement, de Commerce et

de Navigation, conclue aujourd’- hui, la marcliandise spécifiée ci
-

Rumänien av nedan angivna vara,

tillverkad i Sverige, tillämpa följande

införseltull eller den lägre

tullsats, som Rumänien kan komma

att tillerkänna samma vara från

något vilket som helst tredje land.

Ur 132 Skodon med överdel

av vävnad av

vilket som helst

slag, utom siden

eller som innehåller

siden, samt med

sula och klack av

kautschuk, lastade

vid skodonet medelst

sömnad eller

vulkanisering ... 20,000 lei pr. 100 kg

Mottag etc.

lindert.: N. Iorga.

Bukarest den 7 oktober 1931.

Herr President.

I skrivelse innevarande dag har

Eders Excellens behagat meddela

mig följande:

»Jag har äran bringa till Eder

kännedom, att rumänska regeringen

förbinder sig att, så länge det

innevarande dag avslutade bosättnings-,

handels- och sjöfartsavtal

förbliver i kraft, vid införsel till

Rumänien av nedan angivna vara,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

dessous, fabriquée en Suéde, å son

importation en Roumanie au droit

d’entrée, ci-indiqué, ou aux drotts

plus reduits que la Roumanie

pourra concéder å la méme marchandise

d’un pays tiers quelconque:
ex

132 Chaussures avec

dessus en tissu

quelconque, saul

ceux en soie ou

contenant de la

soie, et avec la

semelie et le talon

en caoutchouc,

fixés å la

chaussure pär

couture ou pär

vulcanisation •• 20,000 lei pr. 100 kg.*

En remerciant Votre Excellence

de cette communication, j’ai l’honneur

de porter å Sa connaissance

que je prends bonne note de son

contenu.

Veuillez agréer, Monsieur le

Président, les assurances de ma

haute considération.

Signé: Alströmer.

tillverkad i Sverige, tillämpa följande

införseltull eller den lägre

tullsats, som Rumänien kan komma

att tillerkänna samma vara

från något vilket som helst tredje

land.

Ur 132 Skodon med överdel

av vävnad av

vilket som helst

slag, utom siden

eller som innehåller

siden, samt med

sula och klack av

kautschuk, fästade

vid skodonet medelst

sömnad eller

vulkanisering • • 20,000lei pr. 100 kg.»

I det jag får tacka Eders Excellens

för detta meddelande har jag

äran giva tillkänna, att jag med

tillfredsställelse bemärkt dess innehåll.

Mottag etc.

lindert.: Alströmer.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

27

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 oktober 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gaede, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hansén, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena:

»Den mellan Sverige och Rumänien genom noteväxling den 11 november

och 18 december 1922 träffade handelsöverenskommelsen, genom vilken

handelsförhållandena mellan de båda länderna på sin tid provisoriskt

reglerats på basis av ömsesidigt tillämpande av klausulen örn behandling

såsom mest gynnad nation, uppsades av rumänska regeringen genom

note den 27 november 1929 att upphöra att gälla den 1 mars 1930.

Å rumänsk sida framhölls härvid, att åtgärden vore ett led i en allmän

uppsägning av Rumäniens handelsöverenskommelser, betingad av att

Rumänien kort tid förut hade antagit och den 1 augusti 1929 försatt

i kraft en ny tulltaxa, på grundval av vilken rumänska regeringen nu

önskade få till stånd nya handelsfördrag med respektive länder. Överenskommelsen

blev därefter successivt prolongerad till den 1 september

1930, vilken dag emellertid såväl 1922 års avtal som övriga uppsagda rumänska

handelsavtal trädde ur kraft. Såsom ersättning för det utlöpande

avtalet hade emellertid den 26 juli 1930 träffats en ny provisorisk handelsöverenskommelse,

vilken visserligen från början endast avsåg tiden

från och med den 1 september 1930 till den 1 april 1931 men som därefter,

i avvaktan på ikraftträdandet av ett definitivt handels- och sjöfartsavtal,

genom noteväxling den 14 och 21 mars 1931 prolongerades att gälla

tillsvidare med 30 dagars uppsägningstid. I kraft av nämnda överenskommelser

tillämpas för närvarande i förhållandet mellan de båda länderna,

såväl i tullavseende som i övrigt i vissa viktigare hänseenden vad

handel och sjöfart beträffar, grundsatsen örn ömsesidig behandling såsom

mest gynnad nation.

Den nya rumänska tulltaxan medförde rätt anmärkningsvärda föränd
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

ringar i jämförelse med den närmast föregående. Den äldre tariffen, i

den form densamma hade efter genomförda revisioner åren 1924 och 1927,

upptog visserligen formellt sett två kolumner tullsatser. Den högre av

dessa hade likväl i praktiken sin huvudsakliga uppgift såsom kamptariff

och den lägre tillämpades följaktligen gent emot alla länder oavsett förefintligheten

av handelsavtal, förutsatt endast att vederbörande land icke

tillämpade diskriminerande tullsatser i fråga örn rumänska produkter.

Trots de dubbla tarifferna hade tulltaxan sålunda snarast karaktär av

enkeltariff och dess tullsatser voro i stort sett obundna av handelsavtal.

I motsats härtill utgör 1929 års tulltaxa närmast en kombination av dubbeltariff-

och generaltariffsystemen. Ehuru uppställd på två kolumner,

general- och minimitariffen, upptager densamma sålunda icke genomförd

dubbeltariff för alla varuslag. Jämnlöpande tullsatser i båda tarifferna

förekomma endast beträffande inemot hälften av antalet rubriker, under

det att för övriga varor tullsatser finnas upptagna allenast i generaltariffen.

Denna åtskillnad torde böra ses i samband med bestämmelserna

angående tulltariffens användande vid traktatförhandlingar, vari stadgas,

att konventionella nedsättningar skola kunna medgivas med avseende

å tullsatserna i generaltariffen, varemot minimitariffen icke får i avtalsväg

vare sig reduceras eller bindas. Tulltaxans byggnad häntyder sålunda

i viss mån på en omläggning av traktatpolitiken från den rena

mestgynnadlinjen, som efter kriget från rumänsk sida följts såsom allmän

grundprincip vid avslutande av handelsavtal, till tarifftraktatmetoden.

Tullnivån i den nya taxan är på det hela taget snarast något lägre

än enligt den gamla, ehuruväl på vissa punkter, främst till jordbrukets

skydd, icke oväsentligt stegrade tullsatser förekomma.

Efter ikraftträdandet av den nya tariffen upptogos successivt förhandlingar

örn nya avtal mellan Rumänien och respektive länder, varvid ett

av rumänska regeringen antaget typförslag, rubricerat såsom förslag till

bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal, i allmänhet tjänade såsom utgångspunkt.

Typförslaget utgick ifrån, att de blivande avtalen skulle

utformas såsom tariffavtal samt att mestgynnadklausulen skulle begränsas

att gälla endast med avseende å särskilt i avtalen angivna varuslag.

Dessa grundlinjer hava hittills såtillvida blivit genomförda, som flertalet

av de sedan tariffens ikraftträdande ingångna avtalen äro byggda

såsom tarifftraktater. Däremot synes man under förhandlingarnas lopp

hava frånfallit den ursprungliga tanken, att i avtalen endast medgiva

begränsad mestgynnadklausul. Med undantag för något enstaka fall, vari

sådan begränsning genomförts, har klausulen nämligen genomgående utsträckts

att ömsesidigt gälla hela tulltaxan. Tarifftraktater hava efter

tulltaxans ikraftträdande avslutats med Polen, Tjeckoslovakien, Frankrike,

Österrike och Grekland, samtliga åtföljda av listor över ömsesidigt

medgivna nedsättningar eller bindningar av tullsatser. Nedsättningar

eller bindningar i den rumänska tulltaxan hava vidare fastställts i avtal

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Martis proposition Nr 34.

med Italien, Spanien oell Norge. I allt torde dessa medgivanden beröra

drygt 200 rubriker i den rumänska tulltaxan, till övervägande delen sådana,

i fråga örn vilka tullsatser endast funuos upptagna i geneialtariffen.

Luckorna i minimitariff-kolumnen hava sålunda på dessa punkter,

låt vara att de nytillkomna satserna snarast hava karaktär av konventionaltullar,

blivit utfyllda. Jämte nu nämnda tariffavtal har Rumänien

jämväl träffat rena mestgynnadavtal med vissa länder, bland

vilka här särskilt må framhållas handels- och sjöfartstraktaten mellan

Rumänien och Storbritannien, sluten under år 1930. I kraft av sålunda

ingångna avtal tillämpas tullsatserna i den rumänska tulltaxans kombinerade

minimi- och konventionaltariff för närvarande i förhållande till

de flesta länder, som stå i handelsförbindelse med Rumänien.

Sedan rumänska regeringen i januari 1930 till Kungl. Maj:ts minister

i Bukarest överlämnat förut omför mälda typförslag att tjäna såsom utgångspunkt

vid blivande förhandlingar örn ett bosättnings-, handels- och

sjöfartsavtal mellan Sverige och Rumänien, igångsattes på föranstaltande

av min företrädare i ämbetet erforderliga förberedelser med hänsyn

till de sålunda ifrågasatta förhandlingarna. Utredningarna hava till en

början givit vid handen, att varuutbytet mellan Sverige och Rumänien

hittills varit av tämligen begränsad omfattning. Under tiden 1925-1929

har likväl en beaktansvärd ökning av exporten till Rumänien, ägt runi,

i det att densamma därunder successivt ökat i värde från omkring 1.6 till

4.8 miljoner kronor per år. Enligt preliminär uppgift har exporten för

år 1930 uppgått till 4.3 miljoner kronor. Importen från Rumänien uppgick

åren 1925 och 1926 till omkring 1.4 respektive 1.8 miljoner kronor men

uppvisar för senare år, sannolikt i viss mån beroende på att importen agt

rum över andra länder, en väsentligt reducerad siffra. Enligt den svenska

officiella statistiken har sålunda värdet av importen från Rumänien

för åren 1927—1929 understigit 0.2 miljoner kronor per år räknat. Motsvarande

siffra för år 1930 uppgår enligt preliminär uppgift till 0.7 miljoner

kronor. Till belysande av sammansättningen av export och import

hava särskilda tabeller upprättats, vilka såsom bilagor torde få fogas

till protokollet (bil. A—C). I anslutning till dessa tabeller må framkallas,

att exporten till Rumänien huvudsakligen utgjorts av skodon av

vävnad med gummisula samt kautschukskodon. Sammanlagda exportvärdet

härav uppgick sålunda åren 1927-1929 till omkring^ respektive

2e och 1.5 miljoner kronor, representerande omkring 32—7a procent av

totalexporten till Rumänien, och för år 1930 enligt preliminär uppgift till

0.7 miljoner kronor eller i det närmaste 17 procent av totalexporten. Bland

övriga exportartiklar av någon betydelse märkas särskilt fotogenkök, motorer

samt kullager. Importen från Rumänien utgöres praktiskt taget

uteslutande av jordbruksprodukter, framför allt majs.

Rörande tullförhållandena i Rumänien för de svenska exportvarorna

hava undersökningarna ådagalagt, att tullsatserna i den nya rumänska

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

tulltaxan, under förutsättning av bibehållen mestgynnadställning, i allmänhet

icke torde medföra några större svårigheter för Sveriges del.

I fråga örn en av de viktigaste svenska exportartiklarna till Rumänien,

nämligen skodon av vävnad med gummisula, upptager emellertid den rumänska

tulltaxan en tullsats i generaltariffen — minimitariff saknas på

denna punkt av 72,000 lei per 100 kilogram, vilket, efter en kurs av kronor

2:57 för 100 lei, i svenskt mynt motsvarar 18 kronor 50 öre per kilogram,

en tullsats som givetvis måste verka starkt försvårande på den svenska

exporten. Örn till jämförelse tages den före år 1927 gällande tullsatsen för

ifrågavarande artikel, uppgående till endast 12,000 lei per 100 kilogram,

medför den nya tariffen sålunda — låt vara att under tiden 1927—1929

en ännu högre tullsats varit gällande — en betydande ökning av tullbelastningen.

Genom ingångna tariffavtal med bland annat Österrike har

nämnda tullsats visserligen nedbragts till 40,000 lei per 100 kilogram, en

tull som dock allt fortfarande anses omöjliggöra ostörd avsättning på

den rumänska marknaden. Ur svensk synpunkt bär det sålunda framstått

såsom ett önskemål, att man i samband med det blivande avtalet,

till grund för vilket i övrigt syntes böra läggas principen örn ömsesidig

behandling såsom mest gynnad nation, såvitt möjligt måtte få till stånd

en nedsättning i den rumänska tulltaxan på ifrågavarande punkt.

I samband med frågan örn utformningen av det blivande avtalet underkastades

på sin tid det rumänska typförslaget en närmare granskning,

varvid framgick, att detsamma visserligen, örn man undantager tullbestämmelserna,

i stora delar nära överensstämde med grunderna för de

under senare tid slutna avtalen mellan Sverige och andra länder, men

att såväl i dessa delar som i övrigt åtskilliga önskemål örn ändringar

och tillägg ur svensk synpunkt gjorde sig gällande. Till följd härav

upprättades ett svenskt motförslag, som i tullhänseende baserade sig på

ömsesidigt tillerkännande av generell och ovillkorlig mestgynnadrätt och

som även i övrigt tillgodosåg här avsedda svenska önskemål. Sedan

motförslaget, efter det att kommerskollegium yttrat sig i ärendet, överlämnats

till rumänska regeringen, hava förhandlingar i anknytning

till detsamma ägt rum i Bukarest. Förhandlingarna hava å svensk sida

förts av Kungl. Maj:ts minister därstädes, envoyén J. M. Alströmer. De

hava till övervägande delen rört sig örn vissa rumänska ändringsförslag

i avseende å avtalstexten, varvid överenskommelse successivt träffats örn

vissa jämkningar i det svenska förslaget i huvudsaklig överensstämmelse

med vad på motsvarande punkter stadgats i mellan Rumänien och andra

länder slutna avtal. Härjämte har vid förhandlingarna frågan örn tullnedsättning

för vissa gummiskodon varit föremål för behandling, varvid

uppnåtts nedsättning i rumänska tulltaxan på ifrågavarande punkt från

nu gällande konventionaltullsats av 40,000 lei till 20,000 lei per 100 kilogram,

salunda en nedsättning av tullen med 50 procent. Ifrågavarande

nedsättning är avsedd att medgivas genom noteväxling i samband med

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mai:ts proposition Nr 34. 31

avtalets undertecknande och skall äga tillämplighet så länge avtalet förbliver

i kraft.

Sedan förhandlingarna numera slutförts har det avtalsförslag, varom

enighet uppnåtts vid förhandlingarna, överlämnats till respektive regeringar

för godkännande. Dess innehåll är i korthet följande.

Artiklarna I—VI innehålla bestämmelser angående den behandling,

som i vartdera landet skall tillkomma medborgare från det andra landet.

I artikel I, första stycket, stadgas, att medborgare i det ena landet skola

åtnjuta mest.gynna.d behandling i det andra i alla hänseenden såväl för

sin person som för sin egendom. Detta grundstadgande utvecklas närmare

i efterföljande bestämmelser, vilka innefatta detaljföreskrifter i

avseende å ifrågavarande medborgares rätt till inresa, vistelse och bosättning

i det andra landet, rätt att därstädes förvärva, besitta och förfoga

över lös och fast egendom, att på grund av testamente eller arv förvärva

kvarlåtenskap ävensom att driva handel och industri samt hantverk

och arman yrkesmässig verksamhet. I dessa hänseenden tillförsäkras

vartdera landets medborgare i det andra landet lika gynnsam behandling

som mest gynnad nations medborgare.

Oavsett dessa bestämmelser skall vardera parten likväl i vissa angivna

fall vara berättigad att förvägra den andra partens medborgare rätt att

vistas i landet. I ett till förslaget fogat protokoll, avsett att såsom slutprotokoll

ingå sorn integrerande del i avtalet, hava de båda parterna härjämte,

i överensstämmelse med vad som stadgats i vissa andra rumänska

avtal från senaste tid, ömsesidigt förbehållit sig rätt att genom lag reglera

immigration till och emigration från sina respektive områden. Vidare

skall avtalet icke medföra någon inskränkning i föreskrifterna i avseende

å pass i respektive land eller i de i de båda länderna nu eller framdeles

gällande allmänna bestämmelser angående rätt för utlänning att taga arbetsanställning.

Behandlingen av enskilda medborgare i skattehänseende regleras i artikel

IV, däri stadgas, att vartdera landets medborgare i fråga örn skatter

och avgifter skola åtnjuta samma behandling i det andra landet som

detta lands egna respektive mest gynnad nations medborgare. I slutprotokollet

har emellertid härvid gjorts förbehåll för de bevillningsavgifter,

som i Sverige i vissa fall utgå för utländska undersåtar ävensom beträffande

förmåner, som medgivits tredje land i samband med avtal till undvikande

av dubbelbeskattning.

I artikel V stadgas, att vartdera landets medborgare skola vara befriade

från militärtjänst, tvångslån m. m. i det andra landet. Enligt

artikel VI tillförsäkras vartdera landets medborgare i det andra landet

samma skydd till person och egendom samt, med vissa undantag, samma

rätt att föra talan inför domstol som sistnämnda lands egna medborgare.

I artikel VII stadgas mestgynnadrätt i vartdera landet för aktie- och

andra bolag, som äro hemmahörande i det andra landet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

Artiklarna Vill—XIII innefatta bestämmelser angående varuhandeln,

mellan de båda länderna. Artikel VIII upptager ett allmänt stadgande,

varigenom i nämnda hänseende såsom grundregel fastställes principen

örn ömsesidig behandling såsom mest gynnad nation. I artiklarna IX och

X utvecklas detta stadgande närmare bland annat i vad angår importoch

exportförbud, exporttullar samt tullformaliteter.

I fråga örn importtullar tillerkänna de båda parterna varandra enligt

artikel X generell och ovillkorlig mestgynnadrätt. Med hänsyn till den

rumänska tulltaxans struktur och i överensstämmelse med vad som stadgats

i ett flertal av Rumäniens handelsavtal med andra länder under senaste

tid har emellertid mestgynnadklausulen i fråga örn importtullarna

kompletterats med ett stadgande, att ingendera parten gentemot den andra

må tillämpa högre tullsatser än de lägsta autonoma tullsatserna i den

vid tillfället gällande tulltaxan.

Artikel XI upptager bestämmelser angående ursprungsbevis. Artikel

XII avser inre avgifter för varor, i vilket hänseende förslaget går ut på

ömsesidig nationell respektive mestgynnad behandling. Med hänsyn till

bestämmelsen örn nationell behandling har i slutprotokollet upptagits förbehåll

för de särskilda skatter, som i Sverige tillämpas i fråga örn alkohol

och stärkelse, framställda av utländska råämnen, samt från utlandet

införda tobaksvaror. Artikel XIII stadgar bland annat mestgynnadrätt

i vartdera landet för handelsresande från det andra landet samt av dem

medförda varuprover.

Artiklarna XIV och XV upptaga bestämmelser angående transitering

respektive person-, resgods- och varuträsk på järnvägarna.

I artiklarna XVI—XXII behandlas frågor rörande sjöfarten mellan

de båda länderna. Huvudbestämmelserna härom återfinnas i artikel XVI

och gå ut på, att vartdera landets fartyg inom det andra landets område

i alla hänseenden skola behandlas på samma sätt som detta lands egna

fartyg. Härtill har i fjärde stycket anknutits en bestämmelse, som fastslår,

att i detta hänseende jämväl mestgynnadbehandling skall tillämpas.

Från dessa bestämmelser göras emellertid följande undantag.

Enligt artikel XXII undantages till en början sjöfarten på de inre farvattnen,

i vilket hänseende parterna ömsesidigt endast förbinda sig att

— med visst förbehåll å rumänsk sida rörande de förmåner, vilka tillerkänts

jugoslaviska flodfartyg såvitt angår trafik å kanalen Begå — icke

förvägra varandra de lättnader, som på detta område tillerkännas tredje

land. Vidare göres i artikel XVII vad beträffar sjöfart å de yttre farvattnen

ömsesidiga förbehåll i fråga örn kustfart, fiske, subventioner till

förmån för den nationella handelsflottan samt privilegier medgivna sammanslutningar

för nautisk sport. Härjämte undantages ömsesidigt rätten

att utöva sjötjänst i hamnar, på redder och vid kuster, däri inbegripet

lotsning, bogsering och bärgning, dock skall vardera parten, för den hän
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ls proposition Nr 34.

delse den andra partén skulle tillerkänna ett tredje land någon förmån

eller företrädesrätt i dessa hänseenden, äga göra anspråk på mestgynnadhehandling

med avseende å sådan förmån och företrädesrätt. Slutligen

göres även undantag i fråga örn emigration samt befordring av emigranter.

Vad beträffar sålunda upptagna förbehåll, av vilka flertalet tillkommit

på yrkande från rumänsk sida, må framhållas, att de i allmänhet

i ungefärligen samma form influtit även i andra rumänska avtal från

senaste tid, exempelvis i avtalet med Storbritannien.

Artiklarna XVIII—XX behandla vissa särskilda spörsmål på sjöfartens

område, såsom erkännande av fartygs nationalitet och fartygs mätbrev,

rätt för fartyg att intaga last respektive lossa i successiva hamnar samt

fartygs behandling i händelse av strandning eller skeppsbrott. Enligt

artikel XXI skola de båda parterna i förhållande till varandra tillämpa

bestämmelserna i den i Barcelona den 20 april 1921 undertecknade konventionen

och stadgan rörande segelbara vattenvägar av internationell

betydelse jämte tilläggsprotokoll, en bestämmelse soth dock är underkastad

de av respektive parter vid undertecknandet gjorda förbehållen.

Slutligen har upptagits bestämmelse, att tillämpningen av den definitiva

Donaustadgan icke skall lida intrång genom vad som stadgas i avtalet.

Enligt artikel XXIII förbinder sig vardera parten att under förutsättning

av reciprocitet tillerkänna konsulära representanter för det andra

landet samma rättigheter och immuniteter som mest gynnad nations konsulära

representanter.

Artikel XXIV innehåller vissa undantag från avtalets bestämmelser

angående mestgynnadbehandling. I sådant avseende undantagas ömsesidigt

de förmåner, som medgivas angränsande stater för underlättande

av gränshandeln, ävensom förmåner, som härleda sig från ingåendet av

tullunion. Å svensk sida har härjämte införts den skandinaviska förbehållsklausulen

samt å rumänsk sida förbehåll för den tariffrégime, som

tillämpas för import avsedd att underlätta de finansiella regleringar, som

bero av Rumäniens deltagande i världskriget.

I artikel XXV upptagas bestämmelser angående hänskjutande av uppkommande

meningsskiljaktigheter rörande avtalets tolkning och tillämpning

till den fasta mellanfolkliga domstolen i Haag eller, därest tvisten

avser vissa tekniska spörsmål, till en särskild för ändamålet utsedd skiljenämnd.

I tjugusjätte och sista artikeln stadgas, att avtalet med godkännande

av rumänska parlamentet respektive av svenska riksdagen skall ratificeras.

Det träder i kraft tio dagar efter ratifikationshandlingarnas utväxling

och förbliver därefter gällande under två år. Örn ingendera parten

sex månader före utgången av nämnda tid delgivit den andra sin

avsikt att försätta avtalet ur kraft, bliver detsamma gällande för obestämd

tid med sex månaders uppsägning.

Det föreliggande avtalsförslaget är, såsom av redogörelsen framgår, i

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 30 hafi. (Nr 3U.)

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

det väsentliga baserat på grundsatsen örn ömsesidig behandling såsom

mest gynnad nation och ansluter sig i alla viktigare hänseenden till övriga

handelsavtal, som från svensk sida slutits under senare tid. Genom

detsamma synes mig en mera betryggande grundval än hittills komma

att vinnas för Sveriges handels- och sjöf artsintressen på Rumänien. Utan

att pålägga Sverige några förpliktelser av icke önskvärd art, kommer avtalet,

som nämnts, härjämte att till Sveriges förmån medföra en viss

nedsättning i den rumänska tulltaxan i fråga örn gummiskodon, en lättnad,

vars praktiska värde visserligen icke hör överskattas, men som dock

icke torde vara alldeles betydelselös för den svenska exporten. Under

åberopande av vad sålunda anförts får jag tillstyrka, att förslaget oförändrat

godtages.»

Föredragande departementschefen uppläser härefter det förslag till

bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal mellan Sverige och Rumänien

jämte slutprotokoll, för vars innehåll han ovan redogjort (bil. D), och

hemställer, under erinran att det torde ankomma på ministern för utrikes

ärendena att göra erforderlig framställning rörande undertecknandet,

att Kungl. Majit måtte för sin del godkänna berörda avtal och protokoll.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gösta Jacobsson.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 34.

35

Bilaga A.

Varuutbytet mellan Sverige och Rumänien enligt svensk statistik åren 1925—1930.

Sveriges export Sveriges import

År till Rumänien från Rumänien

kronor kronor

1925 ............................................. 1,665,000 1,477,000

1926 ............................................. 1,461,000 1,884,000

1927 ............................................. 2,696,000 45,000

1928 ........................................... 3,709,000 199,000

1929 ............................................ 4,808,000 185,000

1930 (prel.) ....................... 4,330,000 746,000

Bilaga B.

Sveriges export till Rumänien.

.

Enhet

Sveriges export till Rumänien

Varuslag

År

1928

År 1929

År 1930

(prel. siffror)

Kvantitet

Värde i

kronor

Kvantitet

Värde i

kronor

Kvantitet

Värde i

kronor

Skodon av vävnad m. m. med

sulor av gummi...............

kg-

1 136,014

‘1,367,746

79,160

696,951

16,639

127,209

Kautschukskodon ...............

»

231,025

1,336,522

131,989

863,941

102,070

605,581

Pappersmassa, papp och pap-

per samt arbeten därav ...

»

1,057

65,878

9,580

9,497

Kokapparater av mässing och

delar därtill .................

»

31,268

145,734

35,921

179,132

24,969

126,136

Elektrotekniska specialappa-

rater ..............................

»

1,164

20,725

4,519

63,300

Generatorer m. m.............

»

19,112

36,657

151,994

213,879

Gas- och andra motorer ej

elektriska........................

»

68,049

103,645

27,800

53,038

Mjölkskumningsmaskiner......

»

8,781

34,521

13,161

50,422

13,966

59,762

Rull- och kullager ............

14,078

143,535

34,815

258,526

14,246

127,009

Räknemaskiner ..................

»

917

42,596

817

34,729

787

28,816

Skörde- och slåttermaskiner

»

46,686

34,222

65,805

41,714

49,122

32,520

Transmissioner m. m..........

»

78,310

58,533

108,942

90,392

82,130

52,446

Övriga maskiner och appara-

ter.................................

»

162,717

266,437

‘

Samtliga till Rumänien ex-

porterade varor

3,708,993

•

4,808,024

4,330,454

1 Avser tiden 1 februari—31 december.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Majlis proposition Nr 34.

Bilaga C.

Sveriges import från Rumänien.

Sveriges import från Rumänien

Varuslag

Enhet

År 1926

År 1929

År 1930

(prel. siffror)

Kvantitet

Värde i

kronor

Kvantitet

Värde i

kronor

Kvantitet

Värde i

kronor

Majs .................................

kg.

12,786,074

1,748,348

5,678,993

569,432

Veto ...............................

»

•

680,317

122,457

618,803

110,250

Kli....................................

298,710

35,585

310,000

26,600

Frukter och trädgårdsväxter

»

59,808

43,850

2,754

2,937

•

Oljekakor...........................

208,351

30,237

99,484

11,467

„

Samtliga fran Kutnänien im- porterade varor

■

1,884,431

185,215

745,561

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 34.

37

Utdrag av protokoll över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2

oktober 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

2:o)

Under erinran att Kungl. Majit vid föredragning denna dag av handelsärenden

godkänt ett förslag till bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal

med Rumänien,

hemställer ministern, att Kungl. Majit måtte

dels bemyndiga sändebudet i Bukarest, envoyén friherre J. M. Alströmer

att för Sveriges del underteckna ett bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal

med Rumänien i enlighet med ifrågavarande förslag,

dels ock förordna, att fullmakt för undertecknandet skall i vanlig ordning

utfärdas.

Till vad ministern under ovanstående punkt hemställt,

däruti övriga närvarande statsrådsledamöter

förena sig, behagar Hans Maj:t Konungen lämna

bifall.

Ur protokollet:

Fritz Stackelberg.

bihang till riksdagen» protokoll 1932. 1 sami. 30 höft.. (Nr 3b.)

4

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

Utdrag av protokollet över handelsärenden hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 januari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hansén, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena:

»Sedan Kungl. Maj:t den 2 oktober 1931 bemyndigat sändebudet i Bukarest,

friherre J. M. Alströmer, att för Sveriges del underteckna ett

bosättnings-, handels- och sjofartsavtal med Rumänien, av den lydelse

ett av Kungl. Maj:t tidigare samma dag för egen del godkänt förslag

angåve, har sagda avtal med tillhörande slutprotokoll den 7 oktober 1931

blivit av friherre Alströmer och Rumäniens konseljpresident N. Iorga

vederbörligen undertecknat.

I anledning härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte i proposition

äska riksdagens godkännande av berörda avtal och protokoll.»

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla, samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Sehlberg.

812515. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:26 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:is proposition angående godkännande av ett mellan Sverige och Rumänien slutat bosättnings-, handelsoch sjö/är a1 i texten
  2. BevU 1932:6 Betänkande, i anledning av Kungl. Martts proposition angående godkännande av ett mellan Sverige och Rumänien slutet bosättnings-, handelsoch sjöt artsavtal. s. 1 i texten