Sök i Ratio Lex

Angående bidrag av statsmedel till pensioner åt överkonstapeln A. Rask och vaktmästaren N. Månsson

1932-01-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:46, Angående bidrag av statsmedel till pensioner åt överkonstapeln A. Rask och vaktmästaren N. Månsson

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 46.

19

Nr 46.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bidrag

av statsmedel till pensioner åt överkonstapeln A. Rask

och vaktmästaren N. Månsson; given Stockholms

slott den 22 januari 1932.

Kungl. Maj: t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Sam Larsson.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Éans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 22 januari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Stadener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet Larsson anför efter gemensam beredning

med chefen för finansdepartementet:

Med skrivelse den 16 juli 1931 har länsstyrelsen i Malmöhus län underställt

Kungl. Maj:ts prövning en framställning från lånets landstings förvaltningsutskott

om bidrag av statsmedel till pensioner, som av landstinget tillerkänts

överkonstapeln Axel Rask och vaktmästaren Nils Månsson, vilka

varit anställda vid landstingets polisavdelning.

Innan jag ingår på denna framställning, vill jag erinra om följande bestämmelser

i lagen den 6 juni 1925 (nr 170) om polisväsendet i riket. Enligt

3 § i denna lag må för visst landstingsområde anställas polismän till för
125

32

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 46.

stärkning av den för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet avsedda

polispersonalen inom landstingsområdet. Jämlikt 8 § är landsting i

fråga om djlika polismän skyldigt att med skälig pension förse innehavare

av befattning, som är av stadigvarande beskaffenhet och av vilken befattningshavaren

kan antagas bliva helt sysselsatt (ordinarie befattning), och

enligt 15 § 3_mom. är landsting, som på annat sätt än genom pensionsförsäkring

i statens pensionsanstalt ombesörjer pensionering av ordinarie befattningshavare,

som anställts för landstingsområdet, berättigat till bidrag av

statsverket med en tredjedel av den till sådan befattningshavare utgående

pensionen.

Vidare är att erinra om övergångsbestämmelsen till förordningen den 6

juni 1925 (nr 172) med vissa bestämmelser angående befattningshavares vid

polisväsendet rätt till lön och pension m. m. Denna övergångsbestämmelse

innehåller, att polis- eller fjärdingsman, som vid polisväsendet har anställning,

som kan betraktas såsom ordinarie, vid den tidpunkt, från vilken lagen

om polisväsendet i riket skall lända till efterrättelse i avseende å det område,

för vilket han är anställd, äger, då fråga uppstår om honom tillkommande

rätt till pension, tillgodoräkna sig hela den tid, som han i en följd

innehaft dylik anställning för området.

Förenämnda författningar hava, såvitt de avse för landstingsområde anställda

polismän, trätt i kraft den 1 januari 1926.

Förvaltningsutskottets nyssnämnda framställning innehåller till en början

huvudsakligen följande:

Genom beslut vid sammanträde den 9 september 1925 bestämde Malmöns

lans landsting, att inom landstingsområdet skulle för år 1926 vara anställd

en ordnings- och säkerhetspolis, benämnd centralpolis, bestående av

elva polismän, därav en kommissarie och två överkonstaplar samt en vaktmästare,

och skulle samtliga nämnda befattningar vara icke ordinarie. Landstmget

beslutade tillika, att för utredning av frågan om behovet av anställande

av en särskild ordnings- och säkerhetspolis för landstingsområdet samt de

frågor i samband därmed, som enligt lagen om polisväsendet i riket skulle

« Stmget bestämmas, utse en kommitté med uppdrag att förelägga

1926 års landsting resultatet av utredningen tillika med de förslag, vartill

utredningen gåve anledning.

I anslutning till förslag av nämnda kommitté beslutade 1926 års landsting,

bland annat, att inom landstingsområdet skulle för tiden från och med

den 1 januari 1927 till och med den 31 december 1931 anställas en ordningsoch

säkerhetspolis, bestående av en kommissarie, en överkonstapel, fyra

konstaplar och en vaktmästare, vilka befattningar skulle vara icke ordinarie

ävensom att överkonstapeln Aug. Strandkvist, vilken vore född den 20 maj

1869 och vant anställd vid länspolisen sedan den 1 januari 1905, skulle entledigas

med utgången av ar 1926 och tilldelas en årlig pension av 2,340

kronor jämte dyrtidstillägg enligt grunder, som gällde för befattningshavare

vid statens reglerade verk.

framställning av förvaltningsutskottet enligt landstingets uppdrag medgav

Kungl. Maj:t genom brev den 29 juni 1928, att till den Strandkvist av

landstinget _ beviljade pensionen finge från och med ingången av år 1927

utgå statsbidrag med en tredjedel av de Strandkvist tillkommande pensionstormanerna.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 46.

Vid 1929 års landstingsmöte utsåg landstinget en kommitté med uppdrag

att verkställa utredning och avgiva förslag, huruvida landstingspolisens verksamhet

skulle fortfara jämväl efter den 31 december 1931 samt för motsatt

fall, huru en avveckling borde ske.

Sedan nämnda kommitté framlagt betänkande i ämnet, beslutade landstinget

vid sammanträde den 3 september 1930, bland annat,

att vid poliskåren anställda överkonstapeln Axel Bäsk och vaktmästaren

Nils Månsson skulle entledigas med utgången av år 1931;

att pension skulle utgå till Kask och Månsson i enlighet med samma

grunder, som gällde beträffande landstingets övriga befattningshavare;

att inom landstingsområdet skulle för tiden från och med den 1 januari

1932 anställas en ordnings- och säkerhetspolis, bestående av fyra konstaplar;

att befattningarna, å vilka de nuvarande konstaplarna borde förordnas,

skulle vara ordinarie; samt

att vid vakans befattning skulle förändras till extra.

Tillika uppdrog landstinget åt förvaltningsutskottet att ingå till Kungl.

Maj:t med ansökan om statsbidrag till de pensioner, som av landstinget

beviljats Kask och Månsson.

Förvaltningsutskottet har härefter upplyst, att enligt de grunder, som

gälla beträffande pensionering av landstingets befattningshavare, de ifrågavarande

befattningshavare tillkommande pensionerna uppgå för överkonstapeln

Kask till 2,760 kronor och för vaktmästaren Månsson till 1,690 kronor för

år, med skyldighet för pensionstagarna att underkasta sig den reglering av

pensionsbeloppet, som landstinget på grund av penningvärdets förändring

kan finna skäl föreskriva.

Angående befattningshavarnas anställningsförhållanden m. m. har förvaltningsutskottet

anfört följande:

Rask, som är född den 31 augusti 1876, har varit anställd vid länspolisen

sedan den 1 januari 1902. Hans tjänstetid den 31 december 1931 utgör

alltså 30 år.

Månsson är född den 26 september 1874, har varit anställd vid länspolisen

sedan den 1 januari 1901 och innehar sålunda vid utgången av år 1931 en

tjänstetid av 31 år.

Rasks anställning vid länspolisen måste, vad angår tiden före den 1 januari

1926, betraktas såsom ordinarie. Yid sådant förhållande hade han, därest

han även för åren 1926—1931 beretts ordinarie anställning, enligt övergångsbestämmelserna

till förordningen den 6 juni 1925 med vissa bestämmelser

angående befattningshavares vid polisväsendet rätt till lön och pension m. m.

otvivelaktigt varit berättigad tillgodoräkna sig hela den tid, han varit anställd

vid länspolisen, och skyldighet hade inträtt för statsverket att enligt

15 § i lagen om polisväsendet i riket bidraga med en tredjedel av den för

Rask bestiimda pensionen.

Den omständigheten, att Rask för åren 1926—1931 beretts anställning

som endast extra ordinarie befattningshavare torde icke rimligen böra föranleda,

att landstinget går miste om det statsbidrag, som utgår enligt det

förut åberopade lagrummet.

Enahanda förhållanden torde kunna åberopas till stöd för att statsbidrag

till den vaktmästaren Månsson tilldelade pensionen bör utgå. Vaktmästaren

Månsson har handhaft, förutom vanliga vaktmästarsysslor, jämväl tillsyn

över polismännens transportmedel samt har därjämte i stor utsträckning

tjänstgjort såsom telefonvakt. Polismännens tjänstgöringstid har härigenom

undgått motsvarande avbränning. Enligt gällande författning är också stats
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Departementschefen

.

Kungl. Maj tis proposition nr 46.

verkets bidrag till pensionering, när rätt till pension föreligger, ej begränsat

till polismän irtan det omfattar befattningshavare vid polisväsendet i gemen.

Under åberopande av vad sålunda anförts har förvaltningsutskottet hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte medgiva, att till de Kask och Månsson av

landstinget beviljade pensionerna må från och med ingången av år 1932

utgå statsbidrag med en tredjedel av de pensionsbelopp, som tillkomma dem.

Länsstyrelsen har förklarat sig icke hava något att erinra mot bifall till

ansökningen.

Till följd av remiss har statskontoret den 2 september 1931 avgivit utlåtande

i ärendet och därvid anfört bland annat följande:

Av propositionen nr 20 till 1928 års riksdag angående bidrag av statsmedel

till pension åt den i handlingarna omförmälda överkonstapeln Strandkvist

framginge, att sådant bidrag lämnats särskilt av den anledningen, att

Strandkvist, vilken under en tid av 20 år varit anställd vid Malmöhus läns

landstings polisväsen före tillkomsten av 1925 års polislagstiftning, erhållit

extra ordinarie anställning i avvaktan på en utredning av frågan om behovet

av särskild ordnings- och säkerhetspolis för länet samt att han i samband

med genomförandet från och med år 1927 av viss organisation för polisväsendet

därstädes blivit avskedad. Beträffande nu ifrågavarande befattningshavare,

Kask och Månsson, förelåge emellertid det förhållandet, att de

jämväl efter genomförande från och med år 1927 av förberörda organisation

innehaft extra ordinarie anställningar. Ett bifall till förevarande framställning

torde därför komma att medföra anspråk från landstingen på att staten

skulle bidraga till pensionering av även andra extra ordinarie polismän med

långvarig anställning. Sådant bidrag syntes emellertid böra lämnas endast

i de fall, då särskilda omständigheter förelåge. Då tillräcklig anledning för

ett avsteg från den i gällande författning fastställda regeln i nu ifrågavarande

avseende enligt statskontorets mening icke förelåge beträffande Rask och

Månsson, hemställde statskontoret, att den gjorda framställningen icke måtte

föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Genom utslag den 20 november 1930 har länsstyrelsen med stöd av 14 §

i lagen om polisväsendet i riket efter underställning fastställt landstingets

förberörda vid sammanträde den 3 september 1930 fattade beslut i fråga om

pensionsförmåner åt överkonstapeln Rask och vaktmästaren Månsson.

Såsom av det anförda framgår, hava Rask och Månsson alltsedan den

tidpunkt, då 1925 års polislagstiftning trädde i kraft i avseende å dem, och

intill dess att de med utgången av sistförflutna kalenderår entledigades,

liksom övriga vid Malmöhus läns landstings polisväsen anställda befattningshavare

innehaft anställning, vilken betecknats såsom icke ordinarie. Yad

angår år 1926 sammanhängde denna anordning med att landstinget igångsatt

utredning av frågan om behovet av särskild ordnings- och säkerhetspolis

för landstingsområdet m. m. Ej heller sedan denna utredning slutförts

och resulterat i viss omorganisation av länspolisen från och med år 1927

vunno emellertid befattningshavarna vid ifrågavarande poliskår formellt stadigvarande

anställning, utan anställningstiden begränsades till utgången av år

1931. Anledningen härtill synes hava varit, att förhållandena efter fullständigt

genomförande med ingången av år 1932 av 1925 års polisreform an
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts proposition nr 46. 23

sågos kunna bliva så förändrade, att samma behov av länspolis icke längre

komme att förefinnas.

Vid utgången av år 1931, då de entledigades, hade Rask och Månsson

tjänstgjort vid länspolisen under respektive 30 och 31 år i anställningar, som

givit dem full sysselsättning och som få anses hava, reellt sett, varit av

stadigvarande art. Vid entledigandet voro de respektive 55 och 57 år

gamla; de hade således båda uppnått en ålder, som i många polisdistrikt

berättigar till pension.

Vid nu berörda förhållanden och då enligt min mening länspolisen i

Malmöhus län jämväl under de senast förflutna åren måste anses hava

utgjort en väl behövlig förstärkning av polispersonalen, synas mig starka

skäl tala för att statsbidrag till Rasks och Månssons pensionering medgives,

oaktat de under de senaste åren formellt icke innehaft ordinarie anställning.

Med hänsyn till de i ärendet föreliggande särskilda omständigheterna torde

ett beslut härom näppeligen behöva, såsom statskontoret befarat, föranleda

några icke önskvärda konsekvenser.

Det tillstyrkta statsbidraget synes, i likhet med vad tidigare skett beträffande

överkonstapeln Strandkvists pensionering, böra bestämmas att utgå efter samma

grunder, som enligt polislagen skulle hava gällt, om Rask och Månsson vid

entledigandet varit ordinarie befattningshavare, eller således med en tredjedel

av de utgående pensionerna. Med hänsyn till avfattningen av landstingets

beslut om pensioneringen torde dock statsbidraget böra maximeras till en

tredjedel av de nu utgående pensionsbeloppen eller 1,483 kronor 33 öre.

Statsbidraget synes böra utgå från och med ingången av år 1932 och bestridas

från det under femte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till polisväsendet

i riket.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att såsom bidrag till överkonstapeln Axel Rask och vaktmästaren

Nils Månsson av Malmöhus läns landsting beviljade

pensioner må, räknat från och med ingången av år 1932,

från förslagsanslaget till polisväsendet i riket årligen till landstinget

utbetalas ett belopp, motsvarande en tredjedel av de

till Rask och Månsson utgående pensionsbeloppen, dock tillhopa

högst 1,483 kronor 33 öre.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition, av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A ke Karlholm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:227 Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. s. 1 i texten
  2. BU 1932:30 Utlåtande, i anledning av vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragnimgsstaterna. Bankoutskottet får härmed s. 1 i texten