Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition Nr 51

1932-01-22 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:51, Kungl. Maj:ts proposition Nr 51

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 51.

1

Nr 51.

Kungl. Maj:ts pfroposition till riksdagen angående rätt för biträdande

föreståndarinnan Elin Thörn att för uppflyttning

i högre lönegrad tillgodoräkna sig viss tjänstgöring;

given Stockholms slott den 22 januari 1932.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Sam. Stadener.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22

januari 1932.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gäkde, Hamrin, von Stockenström, Stadenee, Gyllenswärd,

Laesson, Holmback, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet Stadener anför härefter:

Enligt gällande lönetursbestämmelser för lärarpersonal vid de allmänna

läroverken och statens därmed jämförliga läroanstalter är rätten att tillgodoräkna

arbete utom statens tjänst för erhållande av ålderstillägg i huvudsak

inskränkt till att avse tjänstgöring vid kommunal mellanskola. Förslag,

åsyftande rätt för dylik lärarpersonal att i större utsträckning än hittills

tillgodoräkna sig arbete utom statens tjänst för uppflyttning i högre lönegrad

hava emellertid vid olika tillfällen framlagts. Redan den s. k. lärarnas

lönekommitté föreslog i sitt den 15 augusti 1923 avgivna betänkande, att

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 saml. 41 häft. (Nr 51.) 1

Ang. rätt för

biträdande

föreståndarinnan

Elin

Thörn att för

uppflyttning

i högre lönegrad

tillgodoräkna

sig viss

tjänstgöring.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 51.

det för statsdepartementen in. fl. ämbetsverk antagna lönesystemet skulle

gälla jämväl i fråga om lärarpersonalen, något som skulle innebära, att

å lärarpersonalen bleve tillämpligt stadgandet i 11 § i avlöningsreglementet

den 22 juni 1921, att Kungl. Maj:t efter prövning i varje särskilt fall må

helt eller delvis tillgodoräkna befattningshavare jämväl den tid, han utom

statens tjänst utfört sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som

i avseende på sin art och omfattning finnes ur det allmännas synpunkt svara

mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det arbete han har att

utföra å befattningen.

Och den s. k. 1928 års lönekommitté föreslog i sitt den 21 juli 1930 avgivna

betänkande med förslag till lönereglering för befattningshavare vid

undervisningsväsendet ett stadgande av den innebörd, att om tjänsteman

— utöver vissa angivna fall — i statens eller det allmännas tjänst utfört

arbete eller fullgjort uppdrag, som funnes vara av beskaffenhet att skäligen

böra tillgodoräknas honom vid bestämmandet av hans placering i löneklass

i den erhållna ordinarie befattningen, det skulle bero på Kungl. Maj:ts prövning,

om och i vad mån dylikt tillgodoräknande finge äga rum.

Hos Kungl. Maj:t har nu ämneslärarinnan vid statens högre lärarinneseminarium

i Stockholm och den därmed förenade normalskolan för flickor,

biträdande föreståndarinnan vid seminariet Elin Hilda Sofia Lovisa Thörn

hemställt att för uppflyttning i högre lönegrad få tillgodoräkna sig tidigare

tjänstgöring vid privatläroverk.

Elin Thörn är född den 1 oktober 1888, tjänstgjorde såsom ordinarie

ämneslärarinna läsåren 1912—1915 vid statsunderstödd högre flickskola och

från och med höstterminen 1915 till och med höstterminen 1921 vid statsunderstödd

högre samskola, innehade under tiden januari 1922—maj 1925

anställning såsom lärarinna i svensk familj i Japan, tjänstgjorde åter såsom

ordinarie ämneslärarinna vid statsunderstödd högre samskola läsåren 1925—

1930 samt kallades och utnämndes att från och med den 1 september 1930

vara ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet och normalskolan. Därjämte

förordnades hon till biträdande föreståndarinna vid seminariet från och med

samma dag. Hon anhåller nu att för uppflyttning i högre lönegrad få tillgodoräkna

sig tio år av sin ovannämnda tjänstgöring vid enskilda statsunderstödda

läroanstalter samt att ålderstillägg, som på grund härav kan

komma att tillerkännas henne, må få uppbäras från och med den 1 januari

1931.

BeJctor vid högre lärarinneseminariet tillstyrker bifall till framställningen

och anför därvid, bland annat, följande.

Då högre lärarinneseminariet och den därmed förenade normalskolan är

en provårsinstitution, är det av synnerlig vikt, att vid denna läroanstalt

fästa dugande och erfarna lärare. Det är från denna synpunkt givetvis en

fördel, att lärarinnor, som under en längre tids tjänstgöring vunnit förtro
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 51.

genhet med undervisning och uppfostran i enskilda högre skolor av olika

typ, finna med sitt intresse förenligt att övergå till nämnda för lärarinneutbildningen

i vårt land så betydelsefulla läroanstalt. Under nuvarande förhållanden,

då tjänstgöring i enskild skola icke får tillgodoräknas lärarinna

vid statsläroverk i och för uppflyttning i högre lönegrad, föreligger emellertid

fara, att inga lärarinnor med längre tids tjänstgöring i privatskola befinnas

villiga att vid ledighet söka dylik transport. Högre lärarinneseminariet

och normalskolan kommer på detta sätt i en ogynnsam ställning vid

platsers tillsättande, så mycket mer som statens normalskola ända till för

ett par år sedan varit statens enda högre flickskola.

Vad som sålunda gäller om vanliga lärarinnebefattningar vid läroverket

i fråga, gäller i ännu högre grad om föreståndarinnebefattningarna. Då

utom de båda föreståndarinnorna endast 10 ordinarie ämneslärarinnor

tjänstgöra vid läroverket, är det ofta nödvändigt att vid valet av föieståndarinna

vända sig till lärarinnor vid enskild skola. Men av sådana kunna

givetvis endast de, som förvärvat större erfarenhet såsom lärarinnor, komma

i åtanke. _ . . .

För en god rekrytering av lärarinnekrafter vid högre lärarinneseminariet

och normalskolan är det alltså av yttersta vikt, att lärarinnor vid denna

läroanstalt få tillgodoräkna sig tidigare tjänstgöring, som eventuellt vant

förlagd till statsunderstödd enskild läroanstalt,

De skäl, som här anförts hava också vid ett tidigare tillfälle behjärtats

av regering och riksdag. Till 1927 års riksdag avlät Kungl. Maj:t proposition

av innehåll, att en var av ämneslärarinnor na och biträdande föreståndarinnorna

vid statens högre lärarinneseminarium i Stockholm och den därmed

förenade normalskolan för flickor Gerda Euphrosyne von Sydow och

Kerstin Fjetterström måtte för erhållande av ålderstillägg vid sin befattning

tillgodoräkna sig tio år av den tid hon tjänstgjort vid statsunderstödd enskild

läroanstalt, och riksdagen biföll detta förslag.

I utlåtande den 5 januari 1931 förordar skolöverstyrelsen bifall till ansökningen

och uttalar därvid i huvudsak följande.

Överstyrelsen vill till en början erinra om, att Kungl. Maj:t genom proposition

den 4 januari 1927 till 1927 års riksdag (nr 28) hemställt om liknande

rätt för ämneslärarinnorna och biträdande föreståndarinnorna vid

statens högre lärarinneseminarium i Stockholm och den därmed förenade

normalskolan för flickor Gerda von Sydow och Kerstin Fjetterström, i det

Kungl. Maj:t då föreslog riksdagen medgiva, att en var av dessa måtte för

erhållande av ålderstillägg vid sin befattning tillgodoräkna sig 10 år av den

tid, hon tjänstgjort vid statsunderstödd enskild läroanstalt samt att ålderstillägg,

som på grund av en beviljad dylik rätt kunde uppkomma, måtte

åtnjutas från och med den 1 januari 1927. Den 11 maj 1927 beslöt riksdagen

bifalla Kungl. Maj:t,s proposition (riksdagens skrivelse nr 186/1927),

dock under framhållande, dels att riksdagen ställde sig synnerligen tveksam

mot förslaget att, under det frågan om lönereglering för lärarpersonalen vid

statsläroverken ännu icke avgjorts, beträffande två befattningshavare, vilka

torde komma att innefattas i den blivande löneregleringen, medgiva tillämpande

av särbestämmelser rörande uppflyttning i högre lönegrad, dels att,

då riksdagen icke desto mindre av billighetsskäl givit sitt bifall till förslaget,

detta skett med fäst avseende å den särskilda ställning, som högre

lärarinneseminariet intager såsom statens enda utbildningsanstalt i sitt slag

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 51.

samt under uttrycklig förutsättning, att ett bifall till detsamma icke finge

tagas till intäkt för liknande anspråk från befattningshavare, som i avlöningshänseende

möjligen kunde befinnas jämförliga med ifrågavarande biträdande

föreståndarinnor.

I här förevarande fall gäller det uppenbarligen icke en befattningshavare,

som i avlöningshänseende möjligen kan befinnas jämförlig med ifrågavarande

biträdande föreståndarinnor, utan innehavaren av alldeles samma

tjänst som den ena av de då omhandlade biträdande föreståndarinnorna.

Alldeles samma skäl torde under sådana förhållanden få anses föreligga

för ett bifall till den förevarande framställningen som de, vilka år 1927

åberopades av Kungl. Maj:t och riksdagen för ett bifall till den då föreliggande

framställningen.. Särskilt tillåter sig överstyrelsen framhålla, att

till den synnerligen viktiga och krävande befattning, som biträdande förestån

darinnetjänsten vid högre lärarinneseminariet utgör, endast kunna ifrågakomma

lärarinnor med omfattande pedagogisk erfarenhet. Man kan sålunda

utgå ifrån, att den lärarinna, som förordnas till innehavare av den

ifrågavarande befattningen, befinner sig i högre lönegrad såsom lärarinna

vid enskild skola, och så är också förhållandet i föreliggande fall, i det att

sökanden under mer än 28 terminer tjänstgjort vid enskilda läroanstalter

och senast, sedan den 1 januari 1926, uppburit lön i 3:e (högsta) lönegraden

högre löneskalan jämlikt kungörelsen den 29 oktober 1909. Det

synes under sådana förhållanden obilligt, att sökanden vid övergången till

en ojämförligt mera krävande befattning, till vilken hon erhållit skolöverstyrelsens

kallelse, skall placeras allenast i första lönegraden såsom ordinarie

ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet.

Därest de principer för tillgodoräknande av s. k. lönetursår, vilka föreslagits

av. 1928 års lönekommitté, bliva lagda till grund för beslut angående

lönereglering för undervisningsväsendets befattningshavare, och beslut om

sådan lönereglering kommer att fattas av 1931 års riksdag, torde emellertid

anledning saknas att nu ifrågasätta särskild rätt för här omhandlade befattningshavare,

alldenstund de föreslagna lönetursbestämmelserna synas

innebära generell möjlighet för statsanställda lärare att under vissa förutsättningar

få tillgodoräkna sig tjänstgöring vid enskilda skolor för uppflyttning

i högre lönegrad. Därest åter frågan om eu lönereglering skulle

komma att uppskjutas, finner överstyrelsen det av ovan angivna skäl och

av skal, som överstyrelsen mera utförligt utvecklat i sitt utlåtande den 2

januari 1925 angående biträdande föreståndarinnorna Gerda von Sydows

och Kerstin Fjetterströms ansökningar, angeläget, att sådan rätt, varom här

är fråga, blir sökanden medgiven, och det synes i så fall riktigast, att

denna rätt medgives från och med början av kalenderåret 1931.

Då överstyrelsen anser det ovisst, huruvida förslag om lönereglering

kommer att framläggas för 1931 års riksdag och då några generella nya

lönetursbestämmelser icke torde komma att beslutas förrän i samband med

en lönereglering, anser sig överstyrelsen, under hänvisning till Kungl. Maj:ts

proposition nr 28/1927 och riksdagens beslut nr 1861927 angående rätt för

biträdande föreståndarinnorna Gerda von Sydow och Kerstin Fjetterström

att för uppflyttning i högre lönegrad få tillgodoräkna sig 10 år av den tid,

de tjänstgjort vid statsunderstödd enskild läroanstalt, böra tillstyrka bifall

till förevarande framställning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 51.

5

Statskontoret yttrar i utlåtande den 10 februari 1931:

Såväl sökanden som skolöverstyrelsen hava erinrat, att 1927 års riksdag

medgivit, att en var av ämneslärarinnorna och biträdande föreståndarinnorna

vid statens högre lärarinneseminarium Gerda von Sydow och Kerstin

Fjetterström finge för erhållande av ålderstillägg vid sin befattning tillgodoräkna

sig 10 år av den tid, varunder hon tjänstgjort vid statsunderstödd

enskild läroanstalt. I anledning härav vill statskontoret framhålla, att

nämnda lärarinnor före tillträdet av statstjänst innehaft anställning i en

följd vid enskild statsunderstödd läroanstalt, von, Sydow under 26 och Fjetterström

under 31 läsår. I förevarande fall har sökanden före tillträdet av

statstjänst innehaft anställning vid enskild statsunderstödd läroanstalt under

141/2 läsår, varav icke mer än 5 varit i en följd med hennes senare statsanställning.

Därest 11 § i avlöningsreglementet för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

hade varit tillämplig å sökanden, torde hon jämlikt nämnda paragrafs

2 mom., sådant nämnda författningsrum ansetts böra tillämpas, endast

kunnat tillgodoräknas den tid, varunder hon i en följd med statsanställningen

tjänstgjort vid enskild statsunderstödd läroanstalt, efter avdrag av

tre år. Under angiven förutsättning skulle hon således endast få tillgodoräkna

två år och först från och med den 1 januari 1934 komma i åtnjutande

av första ålderstillägget. Då enligt statskontorets mening anledning

icke föreligger att bereda sökanden en gynnsammare ställning i förevarande

avseende, än om nämnda bestämmelse i avlöningsreglementet för civilförvaltningen

varit å henne tillämplig, och då det synes sannolikt, att vid den

tidpunkt, då frågan om hennes uppflyttning i högre lönegrad, på sätt nyss

nämnts, kan bliva aktuell, sådana avlöningsbestämmelser gälla, att spörsmål

av nu ifrågavarande slag icke behöva underställas riksdagens prövning, har

statskontoret icke ansett sig böra tillstyrka framställning till riksdagen om

tillgodoräknande av ifrågavarande tjänstgöring.

Den föreliggande framställningen åsyftar en avvikelse från de bestämmelser,

som gälla för, bland andra, lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet.

Som jag redan nämnt, föreligga visserligen förslag, som avse en

generell lösning av de frågor, till vilka det föreliggande ärendet lärer vara

att räkna, men med genomförande av dessa förslag torde ännu dröja. Jag

anser därför, att förevarande framställning redan nu bör upptagas till prövning

och i likhet med seminariets rektor och skolöverstyrelsen håller jag

före, att goda skäl tala för bifall till framställningen. Rektor och skolöverstyrelsen

hava erinrat om att Kungl. Maj:t genom proposition till 1927 års

riksdag hemställt om liknande rätt för ämneslärarinnorna och biträdande föreståndarinnorna

vid ifrågavarande läroanstalt Gerda von Sydow och Kerstin

Fjetterström samt att riksdagen bifallit denna hemställan. Riksdagens bifall

lämnades visserligen med viss tvekan och med fäst avseende å den särskilda

ställning, som högre lärarinneseminariet intoge såsom statens enda utbildningsanstalt

i sitt slag samt under uttrycklig förutsättning, att ett bifall till

propositionen icke (inge tagas till intäkt för liknande anspråk från befattningshavare,

som i avlöningshänseende möjligen kunde befinnas jämförliga med

Departe
mentschefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj\ts proposition Nr 51.

nyssnämnda biträdande föreståndarinnor. Såsom skolöverstyrelsen framhållit,

gäller det emellertid här icke en befattningshavare, som i avlöningshänseende

möjligen kan befinnas jämförlig med de två nämnda biträdande föreståndarinnorna,

utan innehavaren av alldeles samma tjänst som den ena av dem

innehade. Alldeles samma skäl torde därför föreligga för ett bifall till den

förevarande framställningen, som år 1927 åberopades av Kungl. Maj:t för

den framställning, det då gällde och som av riksdagen bifölls. Jag vill

särskilt erinra om vad som då anfördes, nämligen att stor vikt alltid lagts

uppå att såsom föreståndarinnor vid ifrågavarande läroanstalter få lärarinnor,

som med framstående pedagogisk skicklighet förena grundlig och mångsidig

erfarenhet från de läroanstalter, i främsta rummet de högre flickskolorna,

för vilka seminariet utbildar lärarinnor. Då dylik erfarenhet främst

kan väntas hos lärarinnor vid högre flickskolor, är det vanligen bland dem,

som man haft att söka personer, lämpade att bekläda de viktiga föreståndarinneposterna

vid seminariet. Så har varit fallet även med den befattningshavare,

om vilken nu är fråga.

Vad beträffar det avbrott i tjänstgöringen vid statsunderstödd enskild läroanstalt,

som statskontoret anfört som skäl mot ett tillstyrkande från dess

sida av framställningen, bör det framhållas, att detsamma förorsakades av

en verksamhet i enskild tjänst, som var väsentligen likartad eller, för att

använda författningsbestämmelsens ord, »jämförbar» med den övriga tjänstgöring,

som sökanden åberopar. Denna verksamhet innebar alltså intet

avsteg från den gärning, sökanden gjort till sin livsuppgift. Det torde ej

heller böra förbises, att ifrågavarande lärarverksamhet i enskild tjänst var

förlagd till ett avlägset kulturland, där vistelsen bör hava varit av värde

för sökandens utveckling och förkovran i sitt kall. Jag vill erinra, att det

i förevarande fall icke gäller för sökanden att för lönetursberäkningen tillgodoräkna

sig verksamheten utomlands utan allenast att få det hinder undanröjt,

som ligger i att hennes mer än 14-åriga tjänstgöring vid enskilda skolor

avbrutits av nämnda verksamhet utomlands. Enligt min mening bör detta

avbrott icke betaga henne den sökta förmånen att för erhållande av ålderstillägg

tillgodoräkna sin föregående tjänstgöring vid enskild läroanstalt.

Jag anser mig alltså böra förorda, att förslag om rätt för nu ifrågavarande

lärarinna att för lönetur tillgodoräkna sig intill tio år av sin tjänstgöring

vid enskild statsunderstödd läroanstalt nu avlåtes till riksdagen. Med

hänsyn till att ålderstilläggsberäkningen för lärarpersonalen vid statens läroanstalter

gäller för kalenderår, anser jag mig även böra förorda, att ålderstillägg,

som på grund av den gjorda framställningen må bliva sökanden

tillerkänt, må åtnjutas från och med den 1 januari 1932.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att ämneslärarinnan och biträdande föreståndarinnan vid

statens högre lärarinneseminarium i Stockholm Elin Hilda

Sofia Lovisa Thörn må för erhållande av ålderstillägg vid

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts proposition Nr 51.

sin befattning tillgodoräkna sig 10 år av den tid hon tjänstgjort

vid statsunderstödd enskild läroanstalt samt att ålderstillägg,

som på grund av en beviljad dylik rätt kan ifrågakomma,

må åtnjutas från och med den 1 januari 1932.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

1. A. Hedenlund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:278 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för biträdande föreståndarinnan Elin Thörn att för uppflyttning i högre lönegrad a1 i texten
  2. SU 1932:110 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående rätt för biträdande föreståndarinnan Elin Thörn att för uppfattning i högre lönegrad tillgodoräkna s. 8 i texten