Angående befrielse för förre stadsförvaltaren J. E. Elfving från viss betalningsskyldighet på grund av borgen
1932-01-29 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1932:56, Angående befrielse för förre stadsförvaltaren J. E. Elfving från viss betalningsskyldighet på grund av borgen
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 56.
1
Nr 56.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående befrielse
för förre stadsförvaltaren J. E. Elfving från viss
betalningsskyldighet på grund av borgen; given Stockholms
slott den 29 januari 1932.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
A. Rundqvist.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj-.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 29 januari 1932.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Stadener, Gyllenswärd,
Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Departementschefen, statsrådet Rundqvist anför:
Sedan chefen för fjärde arméfördelningen till A. Josefson pa arrende
upplåtit kronoegendomen Råsta nr 1 och 2 i Spånga socken, förklarade förre
stadsförvaltaren J. E. Elfving jämte annan person i en den 21 januari 1921
dagtecknad handling, att de ginge i full borgen för såväl arrendesummans
riktiga erläggande som de förpliktelser i övrigt Josefson enligt arrendekontraktet
iklätt sig.
Genom utslag den 20 december 1921 ålade länsstyrelsen i Stockholms län
Josefson att till kronan utgiva för ovannämnda egendom oguldet arrende
5,480 kronor jämte G procent årlig ränta därå från den 1 april 1921, tills
betalning skedde.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 saml. 40 haft. (Nr 50—57.)
119 99
2
Kungl. May.ts proposition nr 56.
I Josefsons sedermera inträffade konkurs bevakades kronans fordran
enligt förenämnda utslag. Konkursen avslutades emellertid utan utdelning.
Genom dom den 18 april 1923 förpliktade härefter Stockholms rådhusrätt
Elfving att på grund av förenämnda borgensförbindelse till kronan utgiva
2,740 kronor jämte 6 procent årlig ränta därå från den 1 april 1921, tills
betalning skedde, ävensom att ersätta kronans rättegångskostnader med 32
kronor. Rådhusrättens dom vann laga kraft.
Uti en till Kungl. Maj:t ställd skrift, dagtecknad den 27 april 1931, har
Elfving anhållit, att kronans fordran hos honom på grund av rådhusrättens
omförmälda dom måtte efterskänkas. Såsom skäl härför har Elfving framhållit,
att han, som lede av lungtuberkulos, saknade utsikt att nu eller framdeles
erhålla arbete eller inkomst och att det i följd härav vore honom
omöjligt att betala sin skuld eller någon del av densamma.
I avgivet yttrande den 25 november 1931 har arméförvaltningens fortifikationsdepartement
anfört följande.
Samtidigt med att Elfving av Stockholms rådhusrätt den 18 april 1923
ålagts att till kronan utgiva å honom belöpande andel av Josefsons skuld
med 2,740 kronor jämte sex procent årlig ränta därå från den 1 april 1921,
tills betalning skedde, ävensom att ersätta kronans rättegångskostnader med
32 kronor, hade, jämlikt utslag av annan domstol, den andre borgensmannen
förpliktats att gottgöra kronan den å denne borgensman belöpande andelen
av Josefsons skuld med likaledes 2,740 kronor jämte ränta och rättegångskostnader.
Sistnämnde borgensman hade sedermera fullgjort sin betalningsskyldighet
till kronan, vadan alltså numera kronans fordran återstode blott
i fråga om det Elfving ådömda beloppet, för vilket även Josef son fortfarande
vore ansvarig. Senast år 1931 hade vidtagits nya indrivningsförsök beträffande
kronans ifrågavarande kvarstående fordran, därvid beträffande
Josefson utmätningsförsök med negativt resultat vidtagits av landsfiskalen i
Västerås distrikt den 30 mars och 19 september 1931. Vidkommande Elfving
hade sådana försök vidtagits år 1923 med likaledes negativt resultat. Sedan
nya indrivningsåtgärder mot Elfving under år 1931 påkallats i dennes hemort,
Enköping, hade magistraten i nämnda stad i skrivelse den 9 maj 1931
— med stöd av bland annat ett av utmätningsmannen i staden den 7 maj
1931 utfärdat bevis om att Elfving i staden icke torde äga några utmätningsbara
tillgångar — gjort det uttalandet, att någon utsikt att fordringsbeloppet
helt eller delvis kunde uttagas hos Elfving icke ansåges föreligga.
Av i ärendet befintliga handlingar framginge vidare, att Elfving, som vore
född år 1887, enligt läkarbetyg sedan ett tiotal år tillbaka lede av lungsjukdom,
varför lian åtnjutit flerårig sanatorievård, att han sedan år 1922
varit oförmögen till arbete, att hans arbetsförmåga för framtiden sannolikt
icke torde komma att förbättras, att vetskapen om hans ifrågavarande skuld
för honom innebure ett psykiskt tryck utöver det, som hans sjukdom förorsakade,
samt att han vore i saknad av såväl privat förmögenhet som egna
inkomster.
Därest kronans fordran hos Elfving understigit 1,000 kronor, syntes hinder
icke hava förelegat för fortifikationsdepartementet att förordna om avskrivning
av fordringen jämlikt bestämmelserna i kungörelsen den 29 september
1911 (nr 106 sid. 3) angående extra ordinarie avskrivning av vissa kronans
utestående fordringar.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 56.
Fortifikationsdepartementet, som vid i ärendet upplysta förhållanden ansåge,
att vidare åtgärder för indrivande av kronans ifrågavarande fordran,
i vad avsåge Elfving, icke borde vidtagas, finge därför under framhållande
av att inställande av berörda indrivningsåtgärder icke torde inverka å kronans
möjligheter att av liuvudgäldenären Josefson utfå samma fordran — tillstyrka
Elfvings ansökan om efterskänkande av kronans fordran hos honom.
Statskontoret, som härefter hörts i ärendet, har i utlåtande den 31 december
1931 anfört:
Enligt vad statskontoret inhämtat, förelåge här icke solidarisk borgen,
varför möjlighet icke förefunnes att hos Elfvings medborgensman utkräva det
resterande beloppet. Ehuru statskontoret funne det i viss mån betänkligt,
att kronans fordran i ett fall som det föreliggande avskreves, ville statskontoret
likväl med hänsyn till i ärendet anförda omständigheter icke motsätta
sig, att riksdagens medgivande inhämtades till vidtagande av en dylik
åtgärd.
Då Elfving synes sakna utmätningsbara tillgångar och då, av utredningen
att döma, utsikterna för kronan att framdeles av honom utfå sin fordran
vare sig helt eller till någon avsevärd del lära vara skäligen ringa, torde
fordringen vara för kronan praktiskt taget värdelös. På grund härav och
med hänsyn till föreliggande ömmande omständigheter finner jag mig böra
tillstyrka, att kronan avstår från sin fordran hos Elfving jämlikt omförmälda
domstolsutslag. Framställning i sådant syfte torde böra göras hos riksdagen.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att förre stadsförvaltaren J. E. Elfving må befrias från honom jämlikt
Stockholms rådhusrätts omförmälda dom den 18 april 1923 åliggande betalningsskyldighet
till kronan.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
*4. Lindman.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1932:71 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för förre stadsförvaltaren J. E. Elfving frän viss betalningsskyldighet på g a1 i texten
- SU 1932:20 Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående befrielse för förre stadsförv altar en J. E. Elfving från viss betalningsskyldighet på grund av borge s. 1 i texten