Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordaccis å silke

1932-01-29 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:61, Med förslag till förordaccis å silke

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

1

Nr 61.

Kungl. Maj:ts

ning om

1932.

proposition till riksdagen med förslag till förordaccis

å silke; given Stockholms slott den 29 januari

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att

dels antaga härvid fogade förslag till förordning om accis å silke,

dels ock bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen därjämte hemställt.

GUSTAF.

Felix Hamrin.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 saml. 50 höft. (Nr 61.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

Förslag

till

förordning om accis å silke.

Härigenom förordnas som följer:

1*.

För silke, som inom riket tillverkas för försäljning eller vidare bearbetning,

skall efter vad nedan sägs erläggas accis.

Från accisplikt undantagas dels naturligt, ofärgat råsilke, ospunna

konstsilkefibrer och andra motsvarande på konstlad väg ur cellulosa

framställda spånadsfibrer i mindre längder samt garn av dyfika fibrer,

dels ock silke, som styrkes vara avsett uteslutande för tillverkning av

elektrisk ledningstråd eller av glödstrumpor och andra glödnät.

2 $.

Accisen utgår med 300 kronor efter 100 kilogram av varans nettovikt.

3 i

Den, som ämnar inom riket tillverka accispliktigt silke, skall därom

göra skriftlig anmälan till generaltullstyrelsen. Anmälningsskyldigheten

skall, där tillverkning bedrives vid tiden för denna förordnings

ikraftträdande, fullgöras utan dröjsmål och i annat fall innan tillverkningen

tager sin början.

4 %.

Det åligger tillverkare att, sedan anmälan blivit ingiven, inom en

månad efter varje kalenderkvartals utgång till generaltullstyrelsen avlämna

en på tro och heder avgiven deklaration rörande mängden av det

enligt denna förordning accispliktiga silke, som blivit under kalenderkvartalet

av honom till annan levererat eller taget i bruk för vidare bearbetning.

I deklarationen skola, särskilt för varje dag, angivas de försålda

eller i bruk tagna kvantiteterna.

Har tillverkare under kalenderkvartalet till utlandet utfört silke under

enahanda tullkontroll som i 12 § tullstadgan sägs, äger han att därför

göra motsvarande avdrag i deklaration angående levererad kvantitet.

Härvid skall uppgivas den gränsort, över vilken utförseln skett, dagen

för utförseln samt varupartiets nettovikt.

5 *.

Tillverkares skyldighet att jämlikt 4 § avlämna deklaration upphör,

sedan skriftlig anmälan om rörelsens upphörande och dagen därför

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

KungL Maj:ts proposition Nr 61.

ingivits till generaltullstyrelsen. Dock skall deklaration avlämnas för

det kalenderkvartal, under vilket rörelsen upphört.

6 §.

Tillverkare skall samtidigt med avlämnandet av deklaration till generaltullstyrelsen

erlägga den accis, som belöper å den i deklarationen upptagna

accispliktiga kvantiteten silke.

7 §.

Accis, som i 6 § avses, skall inbetalas genom insättning å generaltullstyrelsens

giroräkning i riksbanken eller å generaltullstyrelsens postgirokonto.

Inbetalning må ock kunna fullgöras därmed, att den betalningsskyldige

på eget ansvar med posten insänder accisbeloppet i check

eller postremissväxel, ställd till generaltullstyrelsen.

Accis, som sålunda mottages av generaltullstyrelsen, skall av styrelsen

levereras till statsverkets giroräkning i riksbanken i enahanda ordning

som tullmedel.

8 §.

överinseendet å kontrollen, att accisen behörigen utgöres, handhaves av

generaltullstyrelsen. Den lokala kontrollen utövas av en såvitt möjligt

inom den ort, där tillverkningen skall ske, bosatt kontrollant, som av generaltullstyrelsen

utses, då anmälan enligt 3 § ingivits eller anledning

därtill eljest föreligger. Det åligger sålunda utsedd kontrollant att under

andra månaden efter varje kalenderkvartals utgång genom granskning

av tillverkares bokföring eller annorledes kontrollera riktigheten

av dennes under nästföregående månad avlämnade deklaration, och skall

rapport över granskningen omedelbart tillställas generaltullstyrelsen.

Tillverkares handelsböcker ävensom erforderliga upplysningar skola i

och för granskningen tillhandahållas kontrollanten.

Kostnaden för kontrollens utövande bestrides av medel, som enligt denna

förordning inflyta till statsverket.

9 §.

Försummar någon att inbetala accis, som det enligt denna förordning

åligger honom att erlägga, må accisen utmätas med det belopp, vartill

generaltullstyrelsen efter verkställd undersökning fastställer densamma.

10 $.

Visar uppgiftspliktig, att vara, som upptagits i deklaration, blivit

före denna förordnings ikraftträdande försåld, och är den

uppgiftspliktige icke på grund av förbehåll i försäljningsavtalet eller

eljest berättigad att hos köparen uttaga accis, som belöper å det försålda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

partiet, äger Kungl. Maj:t bestämma, att accisen skall erläggas av köpare,

eller, där skäl därtill föreligger, medgiva befrielse från accisen.

Ansökan om sådan befrielse skall ingivas inom tre månader efter denna

förordnings ikraftträdande.

11 *.

Näringsidkare äger att vid utförsel av här i riket framställd vara, vid

vars framställning använts silke, för vilket accis enligt denna förordning

skall utgå, åtnjuta restitution av erlagd accis eller, i fall accisen

ännu icke erlagts, befrielse från dess gäldande. Rätt till sådan restitution

eller befrielse gäller jämväl i avseende å silke, som gått förlorat vid

exportvarans framställning.

I fråga om rätt till restitution av accis eller befrielse från dess gäldande

skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som beträffande allmän

industrirestitution är stadgat i förordningen den 4 oktober 1929

(nr 307) angående tullrestitution.

12 §.

Granskning av deklarationer, som enligt denna förordning avgivits, må

ej verkställas av annan än generaltullstyrelsen eller jämlikt 8 § utsedd

kontrollant. Deklarationerna skola tillhandahållas dem, som i och för sin

befattning böra därav erhålla del. I övrigt må deklaration icke vara för

någon tillgänglig, utan att den, som avgivit deklarationen, medgivit dess

offentliggörande; dock må deklarationer, på sätt Kungl. Maj:t förordnar,

för statistisk bearbetning utlämnas till ämbetsmyndighet eller tjänsteman,

åt vilken Kungl. Maj:t uppdrager utförandet av sådan bearbetning.

13 §.

Kontrollant, som i 8 § sägs, äger vid fullgörande av sitt uppdrag åtnjuta

i förekommande fall resekostnads- och traktamentsersättning enligt

allmänna resereglementet samt, därest han icke är anställd i tullverkets

tjänst, särskilt arvode, som Kungl. Maj:t bestämmer.

14 §.

Den, som underlåter att inom föreskriven tid avlämna deklaration,

böte från och med tjugufem till och med trehundra kronor, och må generaltullstyrelsen

förelägga den uppgiftspliktige lämpligt vite.

15 §.

Har någon i deklaration mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift,

så att han därigenom undgått att betala accis eller fått erlägga för låg

accis, böte högst fem gånger det belopp, som genom det oriktiga förfarandet

undandragits.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

Har den oriktiga uppgiften icke lämnats mot bättre vetande, men bar

den, som lämnat uppgiften, vid dess avgivande gjort sig skyldig till grov

vårdslöshet, vare straffet böter, högst två gånger det belopp, som genom

den oriktiga uppgiften undandragits.

Den, som dömes till straff enligt denna paragraf, skall jämväl förpliktas

utgiva den accis, som genom det oriktiga förfarandet undandragits.

16 $.

Den, som utan att hava gjort sådan anmälan, varom i B § sägs, tillverkar

silke, straffes med böter, ej under tio dagsböter, samt gälde accis

enligt den i 2 § angivna grund för det silke, som av honom tillverkats.

17 %.

1 mom. Tjänsteman, vilken på grund av sin befattning med ärende, som

i denna förordning avses, erhållit del av deklaration eller tillverkares bokföring,

må ej i vidare mån än hans tjänsteutövning fordrar yppa vare

sig innehållet i sådan deklaration eller tillverkares affärsförhållande,

varom han därvid erhållit kännedom. Den häremot bryter vare underkastad

ansvar såsom för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig skyldig

till förseelse som nu sagts, straffes med böter, ej under fem dagsböter.

2 mom. Den, som på grund av sådant förordnande om statistisk bearbetning

av deklarationer, som i 12 § sägs, erhållit del av deklaration, må

ej utom tjänsten yppa något av deklarationens innehåll. Vid överträdelse

härav vare den skyldige förfallen till ansvar, som i 1 mom. stadgas.

18 §.

Åtal för förseelse mot denna förordning skall anhängiggöras vid allmän

domstol.

Förseelse, som i 14, 15 eller 16 § omförmäles, atalas av allmän åklagare.

Förseelse, varom i 17 § sägs, är icke föremål för allmänt atal, där densamma

ej av målsägande till sådant åtal angives.

19 §.

Böter och viten, som utdömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till deras fulla gäldande, skola de förvandlas efter allmän

strafflag.

Denna förordning träder i kraft å dag, som av Kungl. Maj:t

bestämmes.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

Sakkunnig
förslaget.

Konstailkeproduktionens

utveckling.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hems Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 januari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Stadener, Gyllenswärd

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför:

I den proposition med förslag om införande av tilläggstullar å vissa

varor, som Kungl. Maj:t denna dag beslutat avlåta till riksdagen, föreslås,

bland annat, tilläggstull å silke. Såsom i propositionen framhålles,

har förutsatts, att tilläggstul}en för nämnda vara skall kombineras med

accis å den inhemska tillverkningen därav.

I anledning härav har jag uppdragit åt byråchefen i generaltullstyrelsen

T. Alsén att verkställa utredning angående frågan om en sådan accis.

Resultatet av denna utredning föreligger i en den 27 januari 1932 dagtecknad

promemoria jämte förslag i ämnet.

Hå någon beredning av naturligt silke för närvarande icke förekommer

inom landet, avser utredningen närmast de förhållanden, som beröra

konstgjort silke (s. k. konstsilke).

Beträffande till en början konstsilkeproduktionens utveckling anföres i

promemorian följande:

»Konstsilkeindustrien, som är av jämförelsevis ungt datum, har haft

att uppvisa en enastående utveckling:, särskilt under det senaste decenniet.

Hela världsproduktionen, som år 1900 utgjorde omkring I 000 ton,

uppgick enligt tillgängliga uppgifter:

år 1910 till

» 1920 »

» 1928 »

» 1929 »

» 1930 »

8 000 ton,

25 000 ton.

172 000 ton,

198 000 ton och

185 000 ton.

De viktigaste produktionsländerna äro Amerikas Förenta Stater Italien,

England, Tyskland och Frankrike.

. 1)011 kvantitativa utvecklingen motsvaras av utomordentliga framsteg

i kvalitativt hänseende, varigenom den nya artikeln med fördel kunnat

användas såsom ersättningsprodukt såväl för naturligt silke som för

bomull och, i viss mån, även för ull.

Den inhemska produktionen av konstsilke, som bedrives vid ett enda

företag, begynte år 1918 och har från en blygsam början nått en för våra

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61. 7

förhållanden icke obetydlig omfattning. Så kan företagets årliga kapacitet

nu uppskattas till omkring 250 ton med ett värde av cirka 2 miljoner

kronor. Ny byggnad, beräknad för en avsevärt ökad produktion,

är under uppförande. Sedan samarbete etablerats med en av de större

utländska koncernerna, står till den svenska fabrikens förfogande erforderlig

teknisk fackkunskap, varför det svenska fabrikatet är fullt jämförligt

med det utländska.»

Till belysande av silkeinförselns omfattning samt förbrukningen inom

landet av ifrågavarande varuslag meddelas vidare:

»Samtidigt med en stegring i den inhemska produktionen har införseln

av konstsilke ökat. Från att år 1913 hava utgjort icke fullt 12 ton uppgick

införseln år 1930 — ehuru arbetsnedläggelse rådde inom textilindustrien

under tre månader av nämnda år — till 1110 ton och visar, av

hittills tillgängliga statistiska siffror för år 1931 att döma, tecken till fortsatt

stegring. I de uppgivna kvantiteterna äro ej inberäknade ospunna

konstsilkefibrer i mindre längder (s. k. stapelfaser) eller därav framställt

garn, ursprungligen ett såsom avfall erhållet, numera enligt särskild

teknik framställt konstsilke, vilket emellertid, bland annat genom

sin kortfibrighet, ej har det vanliga konstsilkets glans och för närvarande

i tullbeskattningsavseende icke heller är likställt med detta.

Den årliga användningen av konstsilke inom vårt land kan sålunda

uppskattas till omkring 1 350 ton, varav omkring 34 ton i smaförpackningar

och i övrigt avsett för industriellt bruk. I jämförelse med konstsilke

spelar det naturliga silket en underordnad roll. Den sammanlagda

införseln av natursilke, vilket icke tillverkas inom landet, uppgick ar

1930 till omkring 58 ton, varav omkring 32 ton i småförpackningar.»

I fortsättningen lämnas en kortfattad historik över utvecklingen av

vår tullagstiftning i fråga om silke och därav tillverkade artiklar. Med

avseende härå anföres följande:

»Alltsedan en fabriksmässig inhemsk tillverkning av konstsilke uppstått,

har denna artikel tulltaxerats efter de bestämmelser, som gällt för

natursilke. Sålunda fanns redan i 1898 års tulltaxa intagen en anmärkning

av innehåll, att vid tullbehandling av konstgjort silke eller därav

helt eller delvis framställda artiklar nämnda vara skulle anses såsom

silke. Före berörda tulltaxas ikraftträdande drog det färgade eller

blekta silket en tull av 1 krona för kilogram, medan det råa, ofärgade

silket var tullfritt. År 1899 höjdes nämnda tull till 2 kronor för kilogram,

varjämte år 1911 silke i detaljhandelsförpackningar utbröts och

åsattes en särskild tull av 2 kronor 50 öre.

Samtidigt med sistnämnda ändring genomfördes den nuvarande uppdelningen

på natursilke och konstsilke, varvid dock de båda slagen av silke

fortfarande kommo att i stort sett tulltaxeras efter samma allmänna

grunder. Den för rått, ofärgat natursilke gällande tullfriheten avsåg

sålunda även oblekt och vitt konstsilke. Då det dock efter en tid visado

sig alltmera vanskligt att tulltekniskt skilja det oblekta och vita

konstsilket från det blekta, vidtogs år 1922 den ändringen, att de båda

slagen av konstsilke sammanslogos under den för blekt konstsilko gällande

''tullsatsen av 2 kronor för kilogram. _ .

De ändringar, som sedermera kommit till stånd i tullarna å konstsilke,

Införsel och

inhemsk för.

brukning av

silke.

Tullpolitiska

data.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Inhemsk lörbrukning

av

silke; införsel

av silkeartiklar.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

hänföra sig till ospunna konstsilkefibrer i mindre längder och konstsilkejVf

f.: samt av nyssnämnda slag av fibrer spunnet garn, vilka artiklar i

det föregående redan berörts. Genom beslut av 1926 års riksdag fastställdes

tullen a ospunna konstsilkefibrer i mindre längder, som förut dragit

en tuli av 2 kronor för kilogram, till 15 öre för kilogram, vilken senare

. 1 ayen asattes konstsilkeavfall, som förut varit tullfritt. I anslutning

till de sålunda vidtagna ändringarna infördes en tull av 50 öre för

kilogram å garn, spunnet av förenämnda fibrer, vilket garn förut tullbehandlats

såsom egentligt konstsilke med tull av 2 kronor per kilogram.

IJet ma i detta sammanhang erinras därom, att de ospunna konstsilkenbrerna

i mindre längder, för vilka tullen sålunda nedsattes från 2 kronor

till 15 ore för kilogram, från att tidigare hava varit en ganska obear.

kel numera fått en rätt betydande användning. Under år

1930 uppgick importen av dylika fibrer till 79 638 kilogram. Samma år

infördes garn av sådana fibrer till en kvantitet av 51124 kilogram

Den största förbrukningen av konstsilke äger rum inom vävnads- och

trikåindustrierna, men även vid tillverkningen av band och snörmakararbeten

användes detta spånadsämne i ej obetydlig omfattning.

De tullsatser, som äro åsätta ifrågavarande artiklar, framgå av nedanstående

sammanställning, i vilken till jämförelse även angivits de tullsatser,

som gällde före den vid 1921 års riksdag genomförda höjningen

av vissa finanstullar. Det torde böra framhållas, att vissa av de då

fastställda tullsatserna blivit nedsatta genom 1926 års handelstraktat

med Tyska riket.

Tulltaxe-

nummer

V aruslag

Nuvarande

tullsats för

100 kg

kronor

Tullsats för 100

kg före höj- ningen år 1921

kronor

477

Vävnader av konstgjort silke enbart eller i för- ening med högst 15 % annat spånadsämne ...

1500

600

480

Halvsidenvävnader................................

1000

300

542

Band av konstgjort silke enbart eller i förening

med högst 15 % annat spånadsämne ............

1 500

600

544

Halvsidenband..............................

1 000

300

546

Snören och andra snörmakararbeten av silke ...

3 000

900

552

Strumpstolsarbeten av silke...........................

2 000

900

I promemorian göres vidare en jämförelse mellan förhållandena före

och efter 1921 års tullförhöjningar, beträffande såväl den industriella

förbrukningen av silke som införseln av sådana artiklar, i vilka silke

(företrädesvis konstsilke) ingår. I detta avseende anföres följande:

»Vår officiella industristatistik är visserligen icke så specialiserad, att

man därav kan bedöma tillverkningens omfattning beträffande olika artiklar,

som helt eller delvis framställts av konstsilke. Nedanstående sammanställning

har emellertid intresse så tillvida, att den utvisar å ena sidan

ökningen av konstsilkeförbrukningen inom olika grenar av den inhemska

industrien och å andra sidan införselns omfattning för de artiklar,

vid vilkas framställning här i landet konstsilke huvudsakligen användes.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

9

1920

1922

1924

1926

1928

1930

Inhemsk industriell förbrukning

av

silke, företrädesvis konstsilke (tull-

1 353

taxenr 399)...........................

Införsel av:

ton

27

54

226

574

811

vävnader av konstgjort silke enbart

fr. o- m.

eller i förening med högst 15 %

1 aug.

40

100

annat spånadsämne (nr 477)1

ton

—

—

—

8

halvsiden vävnader (nr 480)2

157

66

138

183

158

202

band av konstgjort silke enbart eller

fr. o. m.

i förening med högst 15 % annat

1 aug.

10

20

spånadsämne (nr 542)''.........

ton

—

—

—

3

halvsidenband (nr 544)2 .........

t>

23

17

20

39

23

23

snören och andra snörmakararbeten

av silke (nr 546)2...............

ton

14

8

6

6

6

6

strumpstolsarbeten av silke

(nr

32

43

69

78

552)2 ..............................

ton

90

42

Av dessa siffror framgår, att medan införseln av de helfabrikat, beträffande

vilka en jämförelse mellan införselkvantiteterna åren 1920 och

1930 kan göras, stigit från 284 ton till 309 ton, den industriella förbrukningen

inom landet av silke ökats från 27 ton till 1 353 ton. I sistnämnda

kvantiteter ingår konstsilke med respektive 13 och 1 327 ton.»

Beträffande den ståndpunkt, riksdagen intagit till frågan om tullsatserna

för artiklar av konstsilke, lämnas följande redogörelse:

»I den skrivelse, genom vilken 1921 års riksdag meddelade sitt ovannämnda

beslut om höjning av vissa finanstullar, anförde riksdagen, i enlighet

med bevillningsutskottets i ämnet avgivna betänkande, bland annat

följande:

’För den händelse de av riksdagen beslutade tullförböjningarna skulle

föranleda, att fråga uppkomme om igångsättande av någon ny tillverkning

inom landet, för vilken betingelse kunde anses föreligga i och med

höjningen av en eller annan tullsats, har riksdagen velat uttryckligen

framhålla, att avsikten med de ifrågavarande tullförhöjningarna uteslutande

är att bereda förstärkning åt statskassan, under en tid med sinande

statsinkomster samt att en ny industrigren följaktligen icke kan påräkna,

att de höga tullsatserna skola äga giltighet under längre tid än

som påkallas av det skäl, som nu varit för riksdagen ensamt bestämmande.

’

Bedan vid 1923 års riksdag upptogs i anledning av väckt motion frågan

om tull å artiklar av konstsilke till förnyad behandling. Frågan

gällde då strumpstolsarbeten av konstsilke, ett varuslag som efter tullförhöjningens

inträdande redan vid denna tidpunkt blivit föremål för

avsevärd inhemsk tillverkning. Bevillningsutskottet, som i sitt över motionen

avgivna utlåtande framhöll, att den avsevärda stegringen i tillverkningen

av konstsilkeartiklar, som i motionen omnämnts, utgjorde ett

1 Rubriken infördes i tulltaxan fr. o. m. den 1 augusti 1926-^

2 Med hänsyn till konstsilkets allt större landvinningar på de områden, där förr det

naturliga silket varit förhärskande, kan man utgå från, att införseln företrädesvis bestått av

artiklar, i vilka det ingående silket utgjorts av konstsilke.

Riksdagens

ställning till

tallsatserna

för artiklar

av konstsilke.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Tidigare utredningar.

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

fall av sådan under skydd av en höjd finanstull uppkommen tillverkning,

som riksdagen med sitt ovan återgivna uttalande avsett att förebygga,

hemställde, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning

angående de åtgärder, som borde vidtagas för att de av 1921

års riksdag beslutade tullförhöjningarna å varor av konstgjort silke icke

skulle medföra andra verkningar än de av riksdagen avsedda. Enligt

vad utskottet framhöll, borde utredningen i första rummet avse frågan,

huruvida produkter av konstsilke och produkter av natursilke kunde

på tulltekniskt tillfredsställande sätt särskiljas, i vilket fall en nedsättning

av tullen å konstsilkevaror kunde vidtagas. Skulle däremot ett dylikt

särskiljande visa sig icke kunna utföras på ett tillfredsställande sätt,

borde undersökningen inriktas på att pröva andra medel, som till äventyrs

kunde tillgodose det avsedda syftet. Även vid 1930 års riksdag förelågo

motioner om nedsättning av tullen å strumpstolsarbeten av silke, vilka

motioner av riksdagen, i enlighet med bevillningsutskottets under hänvisning

till pågående tullutredning gjorda hemställan, avslogos.»

Vidkommande de utredningar, som tidigare företagits med anledning

av att de höjda tullsatserna för konstsilkeartiklar visat sig medföra andra

verkningar än som åsyftats, meddelas i promemorian följande:

»I överensstämmelse med bevillningsutskottets hemställan anhöll 1923

års riksdag hos Kungl. Maj:t om utredning i ämnet, och blevo kommerskollegium

och generaltullstyrelsen anmodade att verkställa nämnda utredning.

Efter att hava redogjort för möjligheterna att skilja naturligt silke

från konstgjort framställde ämbetsverken i sitt den 27 februari 1924 avgivna

yttrande tvenne förslag, innebärande antingen en nedsättning av

tullen å strumpstolsarbeten av konstsilke eller tullförhöjning å konstsilkegarn

i förening med skatt på den inhemska tillverkningen av dylikt

garn, vilket sistnämnda förslag emellertid icke förordades till omedelbart

genomförande.

Även vid den senast verkställda tulltaxerevisionen uppmärksammades

frågan om tullbeskattningen av konstsilkeartiklar. Det uppdrag, som

meddelats de tillkallade sakkunniga, innefattade också åliggande att undersöka,

huruvida och i vad mån i tulltaxan vidtagna förändringar medfört

ej avsedda verkningar, vilka kunde påkalla korrigeringar. Härvid

hade i första rummet åsyftats en utredning, huruvida de tullförhöjningar,

som år 1921 vidtagits i statsfinansiellt syfte, kommit att i avsevärd

omfattning verka såsom skyddstullar, i vilket hänseende tullsatserna å

vissa artiklar av konstsilke tilldragit sig särskild uppmärksamhet.

De sakkunniga anförde i sitt betänkande, att det icke kunnat undvikas,

att i ett eller annat fall en uteslutande såsom finanstull avsedd tullsats

med tiden fått karaktär av skyddstull. I första rummet gällde detta tullsatserna

å vissa sidenvaror. Med den framskjutna ställning, som konstsilket

kommit att intaga bland spånadsämnena, hade frågan angående

tullen å varor av konstsilke blivit alltmera aktuell. Särskilt gällde detta

strumpstolsarbeten av konstsilke men även vävnader och band, helt

eller delvis bestående av detta spånadsämne. Visserligen hade tullen å

trikåvaror av konstsilke genom handelstraktaten med Tyska riket nedsatts

från 30 till 20 kronor för kilogram, men även sistnämnda tullsats vore

obestridligen högre, än som kunde anses motiverat uteslutande ur tull
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

11

skyddssynpunkt. Enahanda vore förhållandet, om också i mindre påfallande

grad, beträffande tullsatserna å vävnader och band, innehållande

konstsilke. Då emellertid en nedskrivning av tullsatserna till en ur tullskyddssynpunkt

lämpligare höjd måste grundas på en ingående undersökning

av alla på frågan inverkande faktorer, vilken krävde bland annat

medverkan av industriell sakkunskap, och då därtill komme att en

nedsättning av tullen å konstsilkeprodukter sannolikt skulle få vittgående

statsfinansiella konsekvenser, ansågo de sakkunniga sig icke böra

närmare ingå på frågan.»

Resultatet av utredningen i denna första, mera historiska del sammanfattas

i promemorian sålunda:

»Av det ovan anförda torde framgå,

att, medan tullen å konstsilke tillkommit såsom en skyddstull för den

inhemska tillverkningen, avsikten med den år 1921 beslutade höjningen

av de för artiklar av konstsilke gällande tullsatserna uteslutande varit att

tillföra statskassan ökade inkomster;

att i och med konstsilkets alltmer ökade användning såsom spånadsämne

uppstått tillverkning även inom vårt land av olika slags konstsilkeartiklar,

varigenom vissa såsom finanstullar avsedda tullsatser kommit

att verka såsom skyddstullar;

att ovannämnda, såsom finanstullar fastställda tullsatser torde få anses

högre än som kan vara motiverat uteslutande ur tullskyddssynpunkt;

samt

att syftet med tullsatsernas genomförande, nämligen att tillföra statskassan

ökade inkomster, genom uppkomsten av tillverkning inom landet

av strumpstolsarbeten, vävnader och andra helt eller delvis av konstsilke

bestående artiklar i avsevärd grad förfelats.»

I promemorian beröres vidare frågan angående den omfattning, accisen

lämpligen borde erhålla, I detta avseende göres följande uttalande:
»Under

de förhållanden, som här ovan berörts, framstår vid nu rådande

brist i statskassan med ökad styrka angelägenheten av att syftet med

den år 1921 genomförda tullbeskattningen av konstsilkeartiklar i högre

grad än hittills skett förverkligas. Detta synes lämpligen kunna ske på

det sätt, att samtidigt som tullen å silke höjes, en accis till motsvarande

belopp pålägges den inhemska tillverkningen av nämnda artikel. Det

huvudsakliga intresset i detta avseende anknyter sig till det för vidare

bearbetning (inom vävnads-, trikå- m. fl. industrier) avsedda silket, men

då vissa svårigheter säkerligen skulle möta vid uppdragandet av gränsen

mellan detta silke och sådant, som har annan användning, samt det sistnämnda,

såsom av ovan angivna uppgifter framgår, icke förbrukas i den

omfattning, att en beskattning av detta silke skulle verka nämnvärt betungande,

synes beskattningen böra omfatta båda slagen. Någon anledning

att i fråga om tullen låta det naturliga silket intaga en mera gynnad

ställning än konstsilket synes icke föreligga, och torde med hänsyn

härtill en förordning angående accis å den inhemska tillverkningen även

böra omfatta färgat eller på annat dylikt sätt förädlat natursilke, ehuruväl

någon sådan tillverkning för närvarande icke förekommer inom

landet.

Sammanfatt
ning.

Accisens omfattning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Aecisens

lopp.

Eungl. Maj:ts proposition Nr 61.

Vad. konstsilket beträffar kan på grund av gällande bandelsavtal någon

höjning av tullen icke nu ifrågakomma för ospunna konstsilkefibrer

l ^iIld1r?.1^ngder eller för garn framställt av dylika fibrer, ehuruväl en

tulliorhojnmg å dessa artiklar vore väl förenlig med här förevarande

sytte. -Någon inhemsk tillverkning av dylika fibrer förekommer icke.»

he- Slutligen upptages spörsmålet angående det belopp, med vilket accisen

lämpligen borde utgå. Körande denna fråga anföres följande:

>>I det ovan berörda yttrandet, i vilket kommerskollegium och generaltullstyrelsen

uttalade sig angående vilka åtgärder, som borde vidtagas

för att tullförhöjningarna å varor av konstgjort silke icke skulle medföra

andra verkningar än de av riksdagen avsedda och vari såsom en möjlighet

i sådan riktning framkastades tanken på att höja tullen å konstsilke

och belägga den inhemska tillverkningen med särskild skatt, gingo

ämbetsverken icke in på frågan om tullförhöjningens respektive tillverkningsskattens

storlek. Denna fråga ter sig helt olika, allt eftersom man

— i likhet med ämbetsverken i frågans dåvarande läge — huvudsakligen

betraktar en sådan beskattning såsom en utväg att bringa nettotullskyddet

för tillverkningen av konstsilkeartiklar till en lämplig höjd eller

åsyftar att genom en tullförhöjning å konstsilke jämte accis å den inhemska

tillverkningen av nämnda varuslag tillföra statskassan ökade

inkomster.

En jämförelse mellan nettotullskyddet för viktigare, av konstsilke helt

eller delvis tillverkade artiklar före och efter de år 1921 genomförda tullförhöjningarna

utvisar följande belopp (tullen å konstsilke, 200 kronor

för 100 kilogram, är oförändrad):

Tulltaxe-

numiuer

V a r u 8 1 a g

Tullsats för

100 kg

Nettotullskydd för

100 kg

före tull-

liöjningen

kronor

nu

kronor

före tull- höjningen

kronor

nu

kronor

477

Vävnader av konstgjort silke enbart eller i

förening med högst 15 % annat spånads-

ämne ................................................

600

1 500

400

1 300

480

Halvsidenvävnader ............................. ...

300

1 000

200 1

900

542

Band av konstgjort silke enbart eller i för-

ening med högst 15 % annat spånads-

ämne —......................................

600

1 500

400

1 300

544

Halvsidenband .......................................

300

1 000

200 1

900

546

Snörmakararbeten av silke .....................

900

3 000

700 2

2 800

552

Strumpstolsarbeten av silke .....................

900

2 000

700 2

1800

Att döma enbart av nettotullskyddets ökning, vilket uppgår lägst till

700 kronor för 100 kilogram räknat, skulle en relativt kraftig höjning av

tullen å konstsilke och motsvarande accis vara tänkbar. Emellertid bör

beloppets storlek bedömas ur flera synpunkter. Att de nuvarande tullsatserna

i genomsnitt taget innebära ett högre tullskydd än som erfordras

för den inhemska fabrikationen synes påtagligt. Detta framgår bland

1 Under förutsättning att silke ingår med 50 % av vikten.

s * * 1 spånadsämnet utgöres uteslutande av silke.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 61.

13

annat därav, att vissa vävnader och strumpstolsarbeten — standardartiklar,

helt av konstsilke eller i vilka konstsilke till större eller mindre

del ingår — säljas till priser, vilka föga överstiga den tull, som skulle

utgå för motsvarande artiklar av utländsk tillverkning. Fabrikanterna

måste nämligen vid prissättningen räkna med att, om tullen utnyttjades

i allt för stor utsträckning, varorna bleve osäljbara i konkurrensen med

i främsta rummet utländska artiklar av andra spånadsämnen, såsom

bomull, ull och, framför allt, s. k. vistragarn.

Enahanda bleve givetvis fallet, om en alltför hög tilläggstull respektive

accis åsattes konstsilke och av detta skäl motsvarande prisstegring inträdde

för konstsilkeartiklar.

Den officiella industristatistiken lämnar icke stöd för bedömandet av

antalet arbetare, som äro sysselsatta med tillverkning av konstsilkeartiklar,

men man lärer härvid kunna räkna med ett fyrsiffrigt tal. Även

med hänsyn till angelägenheten av att dessa personer, särskilt under nu

rådande förhållanden på arbetsmarknaden, icke berövas arbetstillfällen

torde vid skattebeloppets avvägning nödig försiktighet böra iakttagas.

Bedömandet av frågan, huru högt tilläggstullen respektive accisen kan

sättas utan allt för stor risk i ovan berörda avseenden, är givetvis ytterst

vanskligt, då konstsilket såsom halvfabrikat användes för framställning

av en mångfald olika artiklar med olika förutsättningar att vid en

enhetlig beskattning av halvfabrikatet göra sig gällande i marknaden.

Det har emellertid vid övervägandet av olika på denna fråga inverkande

faktorer förefallit, som om, ehuruväl, såsom ovan anförts, tullsatserna för

konstsilkeartiklar ur tullskyddssynpunkt synas medgiva en tämligen hög

skattesats å halvfabrikatet, en tilläggstull respektive accis icke lämpligen

borde sättas till högre belopp än 300 kronor för 100 kilogram.

Stannar man vid detta belopp, synes ej behöva befaras någon nämnvärd

vare sig av beskattningen eller av det minskade nettotullskyddet å

helfabrikaten föranledd tillbakagång i den inhemska produktionen av

konstsilke och därav framställda artiklar.»

I enlighet med resultatet av den verkställda utredningen har utarbetats

förslag till förordning om accis å tillverkningen av silke, varvid de i

förordningen den 2 juni 1922 (nr 261) om särskild skatt å automobilgummiringar

givna bestämmelserna tjänat såsom mönster. Då jag kunnat

ansluta mig till förslaget och detta sålunda kommer att ingå i den hemställan

om framläggande av proposition till riksdagen, som jag ämnar

göra, torde ej vara erforderligt att här återgiva detsamma. Rörande vissa

delar av förslaget har i förenämnda promemoria anförts följande:

»Vid avfattningen av första stycket i denna paragraf har hänsyn tagits

därtill, att framställning av konstsilke i obetydlig skala kan äga

rum vid företag, som tillverka för konstsilkeproduktion avsedd trämassa.

I det fall, att en i sådant mera vetenskapligt syfte tillkommen produkt

icko är föremål för försäljning eller vidare bearbetning, synes tillverkningen

icke böra bliva föremål för beskattning enligt denna förordning.

Såsom i det föregående anförts äro tullsatserna för ospunna konstsilkefibrer

i mindre längder och andra dylika fibrer samt diirav framställt

garn bundna genom handelstraktaten med Tyskland och kunna sålunda

under traktatens giltighetstid icko höjas. Med hänsyn härtill lärer ock
-

Förslag till

förordning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

så den inhemska tillverkningen av dessa artiklar — i den mån sådan förekommer

— böra undantagas från accis.

Utom i textilindustrien förekommer veterligen ingen annan industriell

användning av silke än vid tillverkningen av elektrisk ledningstråd samt

glödstrumpor och andra glödnät. Ehuru de kvantiteter, som härvid förbrukas,

icke äro stora, har det icke synts lämpligt att genom ökad beskattning

fördyra ett vid dessa tillverkningar använt halvfabrikat.

3 § För närvarande finnes veterligen endast eu fabrik för tillverkning av

konstsilke, och på grund av de tekniska svårigheter, som äro förenade

med nämnda tillverkning, torde man icke hava anledning antaga, att något

större antal sådana fabriker skola uppstå inom vårt land. Den fabrikation,

man nu har att räkna med, är förlagd till Borås, där tullkammare

finnes, vilken i och för andra tjänsteangelägenheter redan står i

livlig kontakt med såväl denna fabrik som med andra, vilka i sin tillverkning

använda konstsilke såsom halvfabrikat. Därest någon ny fabrik

för tillverkning av konstsilke skulle uppstå, är det väl sannolikt, att

även denna kommer att förläggas å en i trafikhänseende så välbelägen

plats, att tullanstalt finnes å densamma. Vid sådant förhållande synes

mest ändamålsenligt att kontrollen över efterlevnaden av förordningen

— såsom i 8 § föreslagits — anförtros åt tullverket. Under denna förutsättning

bör givetvis även anmälan om tillverkningen göras hos generaltullstyrelsen.

4 §• I 4 § av förordningen den 2 juni 1922 (nr 261) om särskild skatt å auto
mobilgummiringar

iöreskrives, att i deklarationen angående levererade

dylika ringar skall, särskilt för varje leverans, angivas, bland annat,

vikt samt namn och fullständig postadress för den. till vilken leveransen

skett. Motsvarande stadgande skulle möjligen kunna ifrågasättas även

beträffande levererat silke. Då emellertid här ifrågavarande förordning

skulle avse icke blott sådant silke, som användes för industriell förbrukning,

utan även silke för handarbeten och annat i smärre uppläggningar

förekommande silke, som försäljes från fabriken i små partier, skulle ett

dylikt åläggande för silkefabrikanten innebära ett omfattande detaljarbete

utan motsvarande fördel för den kontrollerande myndigheten. Däremot

synes den för varje dag levererade sammanlagda kvantiteten böra

uppgivas, vilken bör stämma överens med företagets bokföring och däremot

svarande verifikationer, som kontrollanten har att granska. Närmare

kontrollbestämmelser böra, om så erfordras, utfärdas av generaltullstyrelsen.

Jämlikt 9 § av förordningen om särskild skatt å automobilgummiringar

kan sådan skatt vid utförsel efter ansökan återbekommas. Om, såsom i

detta förslag ifrågasatts, kontrollen ankommer på tullverket, i vars bokföring

även utförseln redovisas, synes den omgång, som är förenad med

accisens återbärande, i förevarande fall kunna undvikas. Tillverkaren

bör sålunda i sin deklaration angående den tillverkade kvantiteten särskilt

angiva den mängd, som under tullkontroll utförts, och göra motsvarande

avdrag. Generaltullstyrelsen har sedermera att även i denna del

granska uppgiftens riktighet.

v §. Den föreslagna ordningen för inbetalning av accismedel överensstämmer

med förfarandet vid hittillsvarande leveranser av medel i allmänhet,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

15

som generaltullstyrelsen har att uppbära för statsverkets räkning. Genom

insättning i första hand av medlen å generaltullstyrelsens girokonto

vinnes icke blott förmånen av likformig behandling av belopp, som

inbetalas kontant, med check eller med postremissväxel, utan även att

generaltullstyrelsen undgår att anlita den omständliga åtgärden att rekvirera

belopp från statsverkets giroräkning för de restitutioner av accismedel,

som enligt förevarande förordning skulle kunna ifrågakomma.

Därjämte kan, om medlen, i likhet med vad eljest sker och såsom föreslagits,

få passera generaltullstyrelsens egen giroräkning, allmänheten beredas

möjlighet att fullgöra sin betalningsskyldighet jämväl med anlitande

av postgiro.

Kontrollen beträffande de avgivna deklarationernas överensstämmelse 8 §•

med företagets bokföring synes lämpligen böra förläggas till månaden

efter den, då deklarationen avgivits. Det ligger i sakens natur, att kontrollanten

därvid skall hava tillgång till all den bokföring och de verifikationer,

som erfordras för kontrollens verkställande eller vilka kunna

vara ägnade att underlätta densamma.

Då den inhemska konstsilkefabriken vid tiden för ikraftträdandet av io §.

den ifrågasatta författningen angående accis å inom landet tillverkat

konstsilke torde hava träffat avtal om försäljning av en stor del av årsproduktionen

och icke haft anledning att därvid räkna med en sådan

beskattning samt sålunda ej säkerställt sig för en dylik eventualitet,

skulle företaget drabbas synnerligen hårt av skyldighet att erlägga accis

för vad sålunda försålts. Det synes därför icke skäligt, att fabrikanten i

här ifrågavarande fall utan vidare ålägges skatteplikt.

Frågan, huruvida skatteplikten skall överföras på köparen, torde

böra bliva beroende på i de särskilda fallen sig företeende omständigheter.

Det lärer ingalunda vara ovanligt, att en fabrikant, som i sin tillverkning

använder större mängd av visst halvfabrikat, i sina köpeavtal

reserverar sig mot inträffande tullförhöjning å detsamma, och särskilt i

dessa tider torde anledning till reservation i berörda avseende hava synts

föreligga beträffande en sådan vara som konstsilke. En fabrikant, som

säkerställt sig mot en tullförhöjning i sådan form, att den täcker även

en accis, skulle, om han icke ålades skyldighet att erlägga accis för det

konstsilke, han inköpt från den svenska fabriken, härav kunna bereda

sig en oförtjänt vinst. I varje fall synes möjlighet böra hållas öppen att

i dylika fall överföra skattskyldigheten från tillverkaren av konstsilket

till köparen av varan. Det torde ligga i sakens natur, att accis ej kommer

att utkrävas för vad som försålts exempelvis till detaljaffärer i

mindre kvantiteter.

Denna paragraf är avfattad i anslutning till 9 § av förordningen den 2

juni 1931 (nr 138) om tillfällig skatt å bensin.

För att tillverkare av exportvara, i vilken ingår här i landet framställt u §•

silke, icke skall komma i ofördelaktigare ställning än den, som i sin fabrikation

använt sig av utländskt silke, bör restitution medgivas av accis

å silke, som använts för framställning av exportvara.

Liknande bestiimmelse var gällande på den tid, då skatt utgick för inhemskt

socker (se bland annat förordningen den 15 maj 1925, nr 117).

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

12 §.

Kommerskollegium

och

generaltullstyrelsen.

Departements
chefen.

Angående rätten att granska de avgivna deklarationerna synas till sekretessens

säkerställande vissa föreskrifter påkallade. Sådana hava ock

föreslagits i huvudsaklig överensstämmelse med dem som finnas intagna

i 11 § förordningen den 2 juni 1931 (nr 138) om tillfällig skatt å bensin.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen, vilka, efter remiss, denna

dag var för sig avgivit utlåtande över det uppgjorda förslaget till förordning

om accis å silke, hava förklarat, att ur synpunkten av de intressen,

ämbetsverken hava att företräda, någon erinran icke vore att göra mot

förslaget.

Av den lämnade redogörelsen för tillkomsten av nu gällande bestämmelser

angående tullbeskattning av konstsilke och därav framställda artiklar

framgår, att tullen å förstnämnda varuslag avsetts såsom skyddstull,

medan däremot syftet med de vid 1921 års riksdag genomförda tullförhöjningarna

å artiklar av nämnda spånadsämne uteslutande varit att

under en tid av sinande statsinkomster bereda förstärkning åt statskassan.

Vid tiden för genomförandet av nämnda tullförhöjningar hade användningen

av konstsilke icke tillnärmelsevis samma omfattning som nu, och

för vårt lands vidkommande spelade konstsilket då en mycket underordnad

roll såsom halvfabrikat för vävnadsindustrien, trikåtillverkningen

och andra grenar av textilindustrien. Helt annorlunda är förhållandet

nu, då det silke, som årligen förbrukas av den inhemska industrien, uppgår

till 1 344 ton, i vilken kvantitet konstsilke ingår med 1 318 ton.

Med anledning av de ändrade förhållanden, varigenom tullarna å konstsilkeartiklar

kommit att verka såsom skyddstullar och sålunda icke tillfört

statskassan den beräknade inkomstökningen, hava, såsom i det föregående

berörts, inom riksdagen vid flera tillfällen påyrkats åtgärder för

att det med tullförhöjningarna avsedda syftemålet skulle vinnas i större

utsträckning än som blivit fallet. Någon sådan åtgärd har emellertid hittills

icke vidtagits.

Såsom ett förslag i nämnda riktning kan betecknas den av kommerskollegium

och generaltullstyrelsen i yttrandet den 27 februari 1924 framkastade

tanken att höja tullen å konstsilke och samtidigt belägga den inhemska

tillverkningen därav med en mot tullförhöjningen svarande accis.

Då ämbetsverken i sitt yttrande icke förordade detta förslag till omedelbart

genomförande, torde detta hava berott, bland annat, på vanskligheten

att helt eller delvis på denna väg reglera tullskyddet för de tillverkningar,

i vilka konstsilke ingår. Tidpunkten för ett slutligt ordnande av denna

fråga lärer, särskilt med hänsyn till pågående tullutredning, icke heller för

närvarande vara inne. Däremot synes, på sätt ämbetsverken föreslagit,

ett steg nu kunna tagas i nyss angiven riktning. I direktiven, som meddelats

de sakkunniga, vilka tillkallats för att inom finansdepartementet

biträda vid utarbetandet av förslag till vissa ändringar i tullbeskattningen,

avsedda att bereda statsverket ökade inkomster, har också meddelats,

att i förslaget skulle upptagas förhöjd tull å silke, varvid förutsatts,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

17

att denna skulle kombineras med accis å den inhemska tillverkningen av

nämnda varuslag. Då någon beredning av naturligt silke för närvarande

icke förekommer inom landet, är det konstsilketillverkningen man

härvid har att räkna med.

Med hänsyn till möjligheten av att beredning av natursilke kan uppstå

inom landet finnes emellertid ingen anledning att i en blivande förordning

angående accis å silketillverkning göra undantag för detta slag av silke.

Av vissa i utredningen omnämnda tekniska skäl synes accisen böra omfatta

även sådant silke, som förekommer i mindre uppläggningar.

Någon anledning att nu rubba tullskyddet för konstsilketillverkningen

föreligger icke. Tilläggstullen å det utländska konstsilket och accisen å den

inhemska konstsilketillverkningen böra sålunda utgå med lika belopp. Vad

beträffar tillverkningen av sådana varor, i vilka konstsilke ingår, har otvivelaktigt

en stor del av den tillverkning av vävnader, strumpstolsarbeten

m. fl. konsilkeartiklar, som för närvarande finnes inom landet, uppstått

till följd av de år 1921 vidtagna tullförhöjniugarna å dessa varuslag. Men

även oavsett dessa tullförhöjningar torde smakriktningen förr eller senare

även för vår industris vidkommande hava framtvingat ett användande i

viss utsträckning av konstsilke, som inom de ledande länderna på textilindustriens

område allt mer kommit att ersätta natursilke, bomull och ull

såsom spånadsämne, särskilt i fråga om damartiklar. Givet är emellertid,

att smakriktningen härvid icke är den enda faktor, man har att räkna

med. Vid valet av spånadsämne måste nämligen hänsyn även tagas till

priset härå, om den färdiga varan skall kunna försäljas till konkurrenskraftigt

pris. Vid fastställandet av accisens respektive tilläggstullens

storlek måste tillses, att man icke genom en allt för hård beskattning fördyrar

konstsilket så mycket, att man förorsakar kännbara rubbningar för

den inhemska produktionen. Den verkställda sakkunnigutredningen har

givit vid handen, att sådana rubbningar knappast äro att befara, om man

stannar vid ett belopp av 300 kronor för 100 kilogram. För egen del har

jag också funnit denna skattesats lämplig.

Det förslag till förordning om accis å silke, som av den sakkunnige

utarbetats, bygger i huvudsak på gällande förordning om särskild skatt

å automobilgummiringar. Mot förslaget, rörande vars detaljer jag hänvisar

till den i det föregående lämnade redogörelsen, har jag, såsom förut

nämnts, ej funnit anledning till erinran. Förordningen torde böra träda

i kraft å dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Enligt verkställda beräkningar kan accisen förväntas under nästkommande

budgetår inbringa bortåt 900 000 kronor. På sätt jag förut i dag vid

anmälan av proposition med förslag till förordning med tillägg till gällande

tulltaxa angivit, bör detta belopp avrundas till en miljon kronor. Enligt

vad jag samtidigt framhöll, bör vidare — i stället för den i statsverkspropositionen

föreslagna inkomsttiteln »acciser på vissa varor» — upptagas en

inkomsttitel under beteckning »accis å silke» till sistnämnda belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. I sand. ~>0 höft (Nr 61.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

Föredraganden uppläser därefter förslag till förordning om accis å

silke samt hemställer, att Kungl. Majrt måtte föreslå riksdagen ått

dels antaga nämnda förslag, 1,1 1 '' . V

dels ock, i stället för den i statsverkspropositionen

föreslagna inkomsttiteln »acciser på vissa varor», i

riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaga en inkomsttitel

med beteckning »accis å silke» å 1 miljon

kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majrt Konungen

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hjalmar Ekengren.

320211. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1932:4 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om accis å silke. s. 1 i texten