Sök i Ratio Lex

Angående överlåtelse på Kristianstads stad av den Kungl. MajU och kronan tillkommande rätten till högre allmänna läroverkets i Kristianstad byggnader

1932-02-05 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:80, Angående överlåtelse på Kristianstads stad av den Kungl. MajU och kronan tillkommande rätten till högre allmänna läroverkets i Kristianstad byggnader

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition Nr 80.

Överlåtelse

på Kristian

stads stad

av högre

allmänna

läroverkets

därstädes

byggnader.

16

Nr 80.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående överlåtelse på

Kristianstads stad av den Kungl. MajU och kronan

tillkommande rätten till högre allmänna läroverkets i

Kristianstad byggnader; given Stockholms slott den o

februari 1932.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Sam. Städener.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

MajU Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5

februari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström,

Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet Städener anför:

Jag anhåller att få för Kungl. Maj:t anmäla frågan om överlåtelse på

Kristianstads stad av äganderätten till högre allmänna läroverkets i nämnda

stad byggnader.

I avseende å stadens byggnadsskyldighet beträffande läroverket ber jag

att få erinra örn följande:

I skrivelse den 2 juni 1927, nr 262, anmälde riksdagen, bland annat, att

riksdagen beslutit, att det högre allmänna läroverket i en var av vissa an
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 80.

givna städer, däribland Kristianstad, skulle ombildas till högre samläroverk,

under villkor att vederbörande kommun åtoge sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler ävensom bostad och hyresersättning åt rektor.

Enligt cirkulär den 18 juni 1927 anbefallde Kungl. Maj:t vederbörande

länsstyrelser att från stadsfullmäktige i en var av ifrågavarande städer inhämta

och till Kungl. Majit överlämna yttranden, huruvida vederbörande

kommun åtoge sig de av riksdagen föreskrivna villkoren för ombildning

av de högre allmänna läroverken i samma städer till högre samläroverk.

Tillika fastställde Kungl. Majit — under förutsättning att vederbörande

kommuner i de fall, som i riksdagens omförmälda skrivelse angivits, åtoge

sig där omnämnda förpliktelser — plan för organisationen av de allmänna

läroverken. Enligt denna plan skulle högre allmänna läroverket i Kristianstad

ombildas till högre samläroverk.

I cirkulär den 22 december 1927 meddelade Kungl. Majit — under nyss

angivna förutsättning — bestämmelser angående genomförande av den nya

organisationen av de allmänna läroverken.

Med skrivelse den 25 februari 1928 överlämnade länsstyrelsen i Kristianstad

utdrag av protokoll vid stadsfullmäktiges i nämnda stad sammanträde

den 1 februari 1928 med tillhörande handlingar, av vilka framgick, att

»fullmäktige väl icke avvisa anspråken å stadens medverkan vid byggnadsfrågor

rörande läroverket därstädes men att de å andra sidan vilja förbehålla

sig rätt till fri prövning i de särskilda fallen».

Detta stadsfullmäktiges uttalande torde förklaras därav, att äganderätten

till läroverksbyggnaderna icke oförtydbart tillkom staden och att frågan

härom ävensom angående äganderätten till marken, varå byggnaderna vore

belägna, tarvade utredning.

I ett den 15 mars 1928 avgivet utlåtande hemställde skolöverstyrelsen att

Kungl. Majit täcktes dels förklara, att Kristianstads stad icke uppfyllt de

villkor, som av riksdagen förutsatts för ombildning av högre allmänna

läroverket därstädes till högre samläroverk, dels anbefalla vederbörande länsstyrelse

att inhämta förnyat yttrande från staden, huruvida den åtoge sig

de av riksdagen föreskrivna villkoren för ombildning av högre allmänna

läroverket därstädes till högre samläroverk.

Den 4 april 1928 anbefalldes länsstyrelsen i Kristianstad att med anledning

av vad skolöverstyrelsen sålunda anfört från stadsfullmäktige inhämta

och snarast möjligt till Kungl. Majit inkomma med bestämt yttrande, huruvida

fullmäktige dåmera vore villiga ikläda sig de i cirkuläret den 18 juni

1927 omförmälda, av riksdagen uppställda villkoren.

Den 2 maj 1928 beslöto stadsfullmäktige i Kristianstad att dels förklara

sig villiga att ikläda staden de i cirkuläret den 18 juni 1927 omförmälda,

av riksdagen uppställda villkoren för ombildning av högre allmänna läroverket

därstädes till högre samläroverk, dels och bemyndiga drätselkammaren

att träda i förhandlingar med Kungl. Majit i ändamål att åt staden

O ilning till riksdagens protokoll 1932. / sami. 04 haft. (Nr 78—80.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. May.ts proposition Nr 80.

förvärva äganderätten till samtliga de å läroverkstomten nu uppförda byggnaderna.

I skrivelse den 20 februari 1930 har nu drätselkammaren anfört följande.

De byggnader, som för närvarande begagnas av läroverket, utgöras av:

a) huvudbyggnaden,

b) gymnastikhuset med tillbyggnad, innehållande avklädningsrum,

c) en bakom gymnastikhuset belägen byggnad, som tidigare använts till

avträdeshus; samt

d) rektorsbostaden.

I fråga örn den mark, varå de ifrågavarande byggnaderna äro uppförda,

vill drätselkammaren erinra, hurusom stadsfullmäktige den 27 april 1871

beslöto, »att till byggnadstomt för nytt läroverkshus här i staden skulle

upplåtas de staden tillhöriga, söder örn Artillerigatan belägna tomter, som å

stadens karta finnas utmärkta med nr 252 och 253». Efter berörda den

27 april har emellertid icke någon handling utfärdats, varigenom staden

avhänt sig äganderätten till ovannämnda tomter, och lagfart har icke för

kronan meddelats å desamma.

Drätselkammaren hävdar den uppfattningen, att vad stadsfullmäktige, på

sätt ovan anförts, beslutit icke i och för sig är av avgörande betydelse för

frågan örn äganderätten till tomterna, och anser, att staden allt fortfarande

är ägare av desamma.

Beträffande härefter byggnaderna, vill drätselkammaren erinra, att huvudbyggnaden

och gymnastikhuset jämte tillbyggnad uppfördes åren 1873—

1875 för medel, som erhållits dels genom anslag av staten, landstinget,

stiftets byggnadskassa och sparbanken i Kristianstad, dels genom försäljning

av gamla läroverkshuset, dels ock genom anlitande av läroverkets byggnadsfond,

varjämte staden bidrog med 9,292 kronor 60 öre. Härförutom upptogos

två lån å 10,000 kronor hos riksgäldskontoret, för vilka staden i första

hand iklädde sig betalningsansvar, men å vilka annuiteten skulle betalas

av läroverkets byggnadsfond, såsom ock skett intill år 1907, och slutligen

upptog staden hos sparbanken ett lån å 20,000 kronor, därå samma byggnadsfond

i mån av tillgång skulle bestrida annuiteten, i vilket avseende

under åren 1877—1888 guldits tillhopa 13,373 kronor 87 öre.

Redan den 22 januari 1866 hade stadsfullmäktige anslagit ett belopp av

7,666 kronor 67 öre till nytt elementarläroverk i syfte att med detta belopp,

som ansågs motsvara värdet av rektors bostad i gamla läroverkshuset, bekosta

inredning av dylik bostad i nybyggnaden. Vid nybyggnaden blev

det emellertid av kostnadshänsyn nödigt inskränka byggnadsplanen, så att

den flygelbyggnad, som avsetts att inrymma jämväl rektorsbostad, ej kom

till uppförande. I stället anslogo stadsfullmäktige den 14 december 1875

årlig hyresersättning till rektor med 800 kronor, vilket belopp sedermera

höjts.

På framställning av läroverkskollegium beviljade stadsfullmäktige genom

särskilda beslut den 15 februari och 14 juni 1900 sammanlagt 40,000 kronor,

inberäknat ovannämnda belopp 7,666 kronor 67 öre, till uppförande

av ytterligare en läroverksbyggnad, inrymmande jämväl rektorsbostad; och

skulle av anslaget 25,000 kronor anses motsvara kapitaliserade värdet av

hyresersättningen till rektor, vilken ersättning därefter upphörde.

Genom beslut den 18 december 1906 anslogo stadsfullmäktige 6,000 kronor

för vissa byggnadsarbeten, såsom utvidgning av gymnastikhuset, nybygg
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 80.

nåd av avträdeshnset m. m., varjämte fullmäktige dels för åren 1907—1909

iklädde sig annuitet å lånet från riksgäldskontoret med 1,000 kronor för

varje år, dels ock den 15 juni 1909 för vissa förbättringsarbeten i läroverkshuset

anslogo 2,744 kronor.

Den 16 december 1913 beslöto stadsfullmäktige att befria läroverket från

skyldigheten att åren 1913—1915 gälda annuitet å lånet hos riksgäldskontoret.

Den 24 april 1915 anslogo fullmäktige 130,000 kronor till ombyggnad

och inredning av huvudbyggnaden under vissa villkor, som i detta sammanhang

icke äro av betydelse.

Den 8 januari 1918 anvisade fullmäktige ett anslag å 2,000 kronor till

framdragande av värmeledning till gymnastikhuset, varjämte ett mindre

belopp anslogs till förbättring av en duschapparat;

och slutligen har staden den 5 juni 1929 till utförande av bekvämlighetsinrättningar

i huvudbyggnaden anslagit ett belopp av högst 22,650

kronor.

Här ovan lämnade framställning anser drätselkammaren oförtydbart giva

vid handen, att staden Kristianstad även under den långa tid, då laglig

förpliktelse för staden att bidraga till läroverksbyggnadernas uppförande

och underhåll icke förelegat, lämnat dylika bidrag till synnerligen betydande

belopp. Att staden därvid icke ställt sig avvisande har förvisso berott därav,

att den ansett en viss förpliktelse därutinnan föreligga och allmänt gagn

kräva dess ingripande.

Lika klart synes det emellertid vara, att då staden Kristianstad numera,

utöver sina tidigare lämnade betydande bidragsbelopp, generellt och oville

korligt åtagit sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler vid

läroverket, staden får anses hava berättigat intresse att bliva tillförsäkrad

äganderätten till läroverksbyggnaderna ävensom att — för undanröjande av

all tveksamhet — äganderätten till den mark, varå byggnaderna uppförts,

förklaras skola tillhöra staden; och drätselkammaren tillåter sig erinra, hurusom

ett flertal liknande framställningar tidigare upprepade gånger blivit av

Kungl. Maj:t efter inhämtande av riksdagens medgivande beviljade — så

t. ex. beträffande läroverkshusen i Kalmar (1910), Linköping (1913), Hudiksvall

(1915), Lund (1923) och Härnösand (1929).

Drätselkammaren slutar med att hemställa, att Kungl. Majit måtte efter

riksdagens hörande förklara, att högre allmänna läroverkets i Kristianstad

byggnader ävensom den mark, varå byggnaderna äro belägna, tillhöra staden

Kristianstad.

Över drätselkammarens framställning har skolöverstyrelsen, efter hörande

av lokalstyrelsen vid högre allmänna läroverket i Kristianstad, den 14 juli

1930 avgivit utlåtande.

Lokalstyrelsen har tillstyrkt bifall till drätselkammarens framställning.

Skolöverstyrelsen har anfört, bland annat:

Överstyrelsen håller före, att oavsett huruvida äganderätten till berörda

tomt och byggnader tillkommer staden eller staten, det vore lämpligast, att

samma rätt helt överlätes till staden, i likhet med vad tidigare efter beslut

av Kungl. Majit och riksdagen skett, senast efter beslut av 1930 års,,riksdag

i fråga om läroverksbyggnaden vid högre allmänna läroverket i Öster
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj\ts proposition Nr 80.

sund. Härigenom skulle överensstämmelse vinnas med förhållandena å de

flesta andra orter, där allmänna läroverk finnas, då för närvarande i de

ojämförligt flesta fall läroverkshusen i dessa orter ägas av vederbörande

kommuner.

Några särskilda villkor synas icke behöva förbindas med överlåtelsen, då

stadsfullmäktige genom ovannämnda beslut hava åtagit sig underhåll av

byggnaden och anledning att uppställa ytterligare villkor saknas.

På grund av vad sålunda anförts får överstyrelsen hemställa, det Kungl.

Majit täcktes vidtaga erforderliga åtgärder för att den rätt till högre allmänna

läroverkets i Kristianstad tomt och byggnader, som må kunna tillkomma

Kungl. Majit och kronan, må överlåtas på staden Kristianstad.

Vidare har, på grund av remiss, kammarkollegiet i ärendet låtit höra

magistraten i Kristianstad ävensom inhämtat respektive den 7 november

1930 och den 4 februari 1931 dagtecknade utlåtanden av länsstyrelsen i

Kristianstad och domkapitlet i Lund, varjämte kollegiet införskaffat utredning

rörande äganderätten till den mark, varå de av läroverket nu disponerade

byggnaderna äro belägna. Vidare har kollegiet den 23 februari 1931

för egen del yttrat sig i ärendet.

Till handlingarna i ärendet hava fogats dels utdrag av en av fortifikationsbefälhavaren

Fritz Ewerlöf i mars 1880 upprättad karta, benämnd

»orienteringskarta över jordbytena år 1855 och 1861 emellan Kronan och

staden Christianstad i vad de röra fästningsverk och stadstomter», å vilken

kartkopia inlagts läroverkstomten samt därå uppförda byggnader, dels ock

utdrag av registerkartan över Kristianstad, utvisande stadsägan nr 589. För

den följande redogörelsen hänvisas till nämnda kartutdrag.

Av den av kammarkollegiet sålunda införskaffade utredningen angående

läroverkstomten framgår att stadsfullmäktige den 27 april 1871 beslutit att

»till byggnadstomt för nytt elementarläroverk här i staden skulle upplåtas

de staden tillhöriga söder om Artillerigatan belägna tomter, som å stadens

charta finnas utmärkta med Niris 252 och 253». Genom bytesavhandling

med Kungl. Majit och kronan den 7 juni 1855 tillföll staden, bland annat,

134,793 kvadratalnar tomter och stadsmark, vilka områden enligt det till

grund för bytesavtalet liggande, av en av staden utsedd kommitté den 22

maj 1855 avgivet betänkande utgjordes av, bland annat, »en tomt eller

kvarter» om 11,504 kvadratalnar, å en av förste lantmätaren J. P. Tellander

år 1854 upprättad karta utmärkt med litt. i samt »plan till ett nytt torg»

om 14,099 kvadratalnar eller 1 tunnland 2/io kappland, å Tellander karta

betecknat med litt. h. Härefter återlämnade staden genom bytesbrev den

10 oktober 1860 till Kungl. Majit och kronan, bland annat, residensträdgården

örn 20 7u> kappland eller den nordliga och större delen av ovanberörda

litt. h., vilken del numera utgöres av residensträdgård. Den mindre

och sydligare delen förblev i stadens ägo och utgöres numera en del därav

av Artillerigatan och en del ingår i stadsägan nr 589. Staden förvärvade

samtidigt »platserna» niris 9, 10, 15—21, 43 och 45 samt dessutom ett

onumrerat gatuområde, betecknat »7-i av gamla gatan», vilka områden återgivits

å en av Tellander år 1858 upprättad karta. Det genom 1855 års

bytesbrev av staden förvärvade området litt. i benämnes numera tomt nr

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Majlis proposition Nr 80.

251 eller »läroverkets fotbollsplan». Ovanberörda tomterna n:ris 252 och

253 synas enligt ett handlingarna i ärendet bifogat utdrag av förteckning

över tomterna i Kristianstads stad motsvara den å registerkartan redovisade

stadsägan nr 589, vilken äga i sin helhet utgöres av delar av ovannämnda,

av staden genom 1855 och 1860 års byten förvärvade områden. Lagfart å

tomterna n:ris 252 och 253 har emellertid, enligt av magistraten den 20

november 1930 lämnad upplysning, icke sökts eller beviljats. Enligt uppgift

av stadens ombudsman disponerar läroverket jämlikt beslut av stadsfullmäktige

den 1 mars 1921 jämväl tillsvidare Artillerigatan. Läroverkets

byggnader synas samtliga vara uppförda å stadsägan nr 589.

Magistraten och länsstyrelsen hava tillstyrkt bifall till drätselkammarens

ansökning.

Domkapitlet har anfört följande:

Vad först angår den mark, varå läroverksbyggnaderna äro belägna, framgår

av stadsombudsmannens i Kristianstad utredningar, att staden genom

bytesavhandlingar med Kungl. Majit och kronan den 7 juni 1855 och den

10 maj 1860 förvärvat äganderätten till hela detta område. Sedermera

hava stadsfullmäktige i Kristianstad den 27 april 1871 beslutit, att området

skulle upplåtas »till byggnadstomt för nytt elementarläroverkshus», för vilket

ändamål detsamma därefter använts. Då staden sålunda uppenbarligen

icke avhäut sig äganderätten till området, saknas enligt domkapitlets förmenande

anledning till den begärda förklaringen vad marken angår, och

synes förty ansökan i denna del icke böra föranleda någon Kungl. Maj:ts

åtgärd.

Läroverksbyggnaderna åter hava uppförts med anlitande av medel, som

erhållits dels" genom anslag av staten, landstinget, stiftets byggnadskassa

och sparbanken i Kristianstad, dels genom försäljning av förutvarande läroverkshus,

dels genom anlitande av läroverkets byggnadsfond, dels ock i

betydande omfattning genom anslag av staden. I betraktande härav och

med hänsyn till att, enligt vad sökanden uppgivit, ett flertal liknande framställningar

i senare tid blivit av Kungl. Majit efter inhämtande av riksdagens

medgivande beviljade, får domkapitlet tillstyrka bifall till ansökan

i vad den avser läroverksbyggnaderna.

Kammarkollegiet har yttrat, bland annat:

Ordalagen i bytesavhandlingarna giva vid handen att överlåtelserna till

staden skett med full äganderätt.

Vad sålunda beträffar frågan om äganderätten till den mark, varå läroverksbyggnaderna

numera äro uppförda, har staden såsom framgår av ovanberörda

utredning förvärvat äganderätten till densamma. Enligt kollegiets

förmenande har staden icke avhänt sig äganderätten till marken genom

dess upplåtande för läroverkets behov, varför ansökningen, såvitt angår

äganderätten till marken, icke lärer böra föranleda någon Kungl. Majlis

vidare åtgärd.

Beträffande härefter äganderätten till läroverksbyggnaderna synes staden

enligt den i ansökningen lämnade utredningen hava till huvudsaklig del

bidragit till dessas uppförande och underhåll. Angående det bidrag om

32,100 kronor till läroverksbyggnadernas uppförande åren 1873—1875, som

uppkommit vid försäljning av gamla läroverkshuset, har visserligen icke

angivits i vad mån staden ägt andel i sistnämnda byggnad och den vid

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 80.

försäljningen influtna köpeskillingen, något som emellertid torde sakna

större betydelse i detta sammanhang.

Frågan om den framtida byggnadsskyldigheten vid läroverket har blivit

löst genom stadens den 2 maj 1928 gjorda åtagande.

Kammarkollegiet har icke något att erinra mot att proposition avlåtes till

riksdagen örn medgivande att den Kungl. Majit och kronan tillkommande

rätten till ifrågavarande byggnader må överlåtas å Kristianstads stad.

Slutligen hava infordrade yttranden i ärendet avgivits den 28 mars 1931

av justitiekanslersämbetet och den 2 december 1931 av arméförvaltningens

fortifikationsdepartement.

Justitiekansler sämbetets yttrande är av följande lydelse:

Då remisshandlingarna icke innehålla de i bytesbreven den 7 juni 1855

och den 10 oktober 1860 åberopade kartor m. m., kan justitiekanslersämbetet

för sin del icke anse det vara tillfullo utrett, att staten avhänt sig

den mark, örn vilken i remissärendet är fråga. Än mindre giva remisshandlingarna

vid handen, att, örn avhändelse skett, denna ägt rum i den

uti 77 § regeringsformen föreskrivna ordning, som utgör villkor för en

rättsgiltig avhändelse (jämför Malmgrens grundlagsedition sid. 72). Måhända

kan dock utredningen i dessa avseenden kompletteras av arméförvaltningens

fortifikationsdepartement.

Har Kristianstads stad 1855 och 1860 förvärvat den mark, örn vilken i

remissärendet är fråga, lärer med hänsyn till stadgandet i 1 kap. 2 § 1

morn. gamla jordabalken staden icke kunna anses hava år 1871 upplåtit

äganderätt till samma mark, med mindre hos läroverkets rektor eller annorstädes

kan påträffas laga avhandling härom.

Ur de synpunkter, justitiekanslersämbetet har att företräda, torde icke

finnas anledning avstyrka vad skolöverstyrelsen hemställt uti sitt den 14

juli 1930 avgivna yttrande i remissärendet.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement har anfört:

Den mark, som enligt den i ärendet åberopade av fortifikationsbefälhavaren

Fritz Ewerlöf år 1880 upprättade orienteringskartan med därå sedermera

gjorda tillägg begagnas såsom tomt för läroverket och vilken numera,

enligt bland handlingarna befintligt utdrag av registerkartan över staden,

benämnes stadsägan nr 589, har av Kristianstads stad förvärvats från kronan

genom tre särskilda fång.

Uti proposition till 1851 års riksdag föreslog Kungl. Majit, att de tomter

och platser, som genom Kristianstads fästningsverks rasering dels redan

uppkommit och dels under raseringsarbetenas fortsättande därefter uppkomme

samt för kronans behov icke erfordrades, finge, sedan de erhållit

den indelning och utstakning, vartill den av Kungl. Majit fastställda stadsplan

föranledde, samt blivit uppskattade och värderade, åt staden Kristianstad

under äganderätt emot en för varje tomt eller plats i förhållande

till dess uppskattningsvärde bestämd lösen överlämnas. Berörda proposition

blev av riksdagen bifallen. Med stöd av nådigt brev den 16 mars 1855

avslöts mellan Kungl. Majits befallningshavande i Kristianstads län, efter

krigskollegii uppdrag, å kronans vägnar, samt staden ett den 7 juni 1855

dagtecknat, bland handlingarna i förevarande ärende intaget avtal, genom

vilket kronan avhände sig — förutom annan mark, varom nu ej är fråga

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. May.ts ''proposition Nr 80.

— två å en av förste lantmätaren J. P. Tellander år 1854 upprättad karta

med litt. h ock litt. i betecknade områden ävensom av Kristianstads fästnings

södra utanverk 5 tunnland 16,690 kappland. Av dessa områden ingå

i den nuvarande läroverkstomten, sådan denna å orienteringskartan utmärkts,

de tre särskilda delar, som å samma karta äro betecknade med ljusgrön

färgläggning och av vilka de båda rektangulära delarna i tomtens norra

del tillhört förberörda områden litt. h och i samt den oregelbundna delen i

tomtens sydvästra hörn tillhört fästningens södra utanverk.

Med stöd av nådiga brev den 15 november 1859 och den 9 juli 1860

avslöts mellan krigskollegium samt staden Kristianstad den 10 oktober 1860

ett bytesavtal, varigenom —- såvitt nu är fråga — kronan till staden överlät

de å en av förste lantmätaren Tellander år 1858 upprättad karta med n:ris

9, 10 och 15—21 utmärkta områdena samt dessutom ett onumrerat gatuområde,

betecknat »''A av gamla gatan». De sålunda överlåtna områdena

äro å orienteringskartan utmärkta med mörkgrön färgläggning.

1860 års bytesavtal synes hava skett med stöd av 1851 års riksdagsbeslut,

och den därav omfattade, i läroverkstomten nu ingående marken synes hava

utgjort sådan mark, som enligt 1851 års riksdagsbeslut fått till staden avyttras.

Det återstående i läroverkstomten ingående området eller det, som å orienteringskartan

är utmärkt med svart streckning å ljus botten samt siffran

10 i rött, ingick i mark, varom under åren 1887—1893 rättegång fördes

mellan kronan och staden Kristianstad. Nämnda rättegång berörde icke den

övriga i läroverkstomten ingående marken. Genom högsta domstolens dom

den 22 november 1893 förklarades kronan äga bättre rätt än staden till —

förutom annan mark, varom här ej är fråga —- ett område, som å en av

förste lantmätaren A. E. Modée år 1881 upprättad karta utmärkts såsom

ägofiguren nr 19 och varav den sydligaste delen utgöres av förberörda å

orienteringskartan med svart streckning å ljus botten utmärkta, i läroverkstomten

ingående område. Sedan 1895 års riksdag medgivit, att de genom berörda

dom kronan tillerkända områdena finge försäljas till staden Kristianstad

samt Kungl. Majit genom nådigt brev den 24 maj 1895 antagit ett av

stadsfullmäktige i nämnda stad avgivet anbud örn inlösen för stadens räkning

av ifrågavarande områden, träffades mellan fortifikationsdepartementet

och staden ett den 23 oktober och den 11 november 1896 dagtecknat avtal,

varigenom — förutom övriga sistberörda områden — till staden försåldes det

å Modées karta med 19 betecknade området.

Genom berörda fastighetsöverlåtelser åren 1855, 1860 och 1896, vilka

samtliga ägt rum efter riksdagens medgivande, har staden sålunda förvärvat

all den mark, som ingår i läroverkstomten, sådan denna avgränsats å orienteringskartan.

Något hinder för staden att på grund av vederbörande överlåtelsehandlingar

erhålla lagfart å tomten i fråga, lärer, såvitt fortifikationsdepartementet

kan bedöma, icke föreligga.

Beträffande stadsfullmäktiges år 1871 fattade beslut att upplåta tomt till

läroverkshus i staden har fortifikationsdepartementet samma uppfattning som

de övriga i ärendet hörda myndigheter, vilka yttrat sig i denna del, att

sagda beslut icke i och för sig kunnat medföra, att staden avhänt sig äganderätten

till tomten.

Vidkommande rättsförhållandet mellan kronan och staden i avseende å

de för det högre allmänna läroverket disponerade byggnaderna synes det

icke ankomma å fortifikationsdepartementet att göra något uttalande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

24 Kungl. May.ts proposition Nr 80.

Av vad sålunda blivit anfört torde framgå, att äganderätten till den mark,

varå högre allmänna läroverkets i Kristianstad byggnader äro belägna, tillkommer

staden. Läroverkets byggnader åter hava uppförts med anlitande

av medel, som erhållits, bland annat, genom statsanslag; dock har staden

till huvudsaklig del bestritt deras uppförande och underhåll. Staden har

numera förbundit sig att fullgöra de av riksdagen uppställda villkoren för

läroverkets ombildning till högre samläroverk, nämligen att tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning åt

rektor. Vid dessa förhållanden har jag för min del intet att erinra mot

ett bifall så till vida till den gjorda framställningen rörande äganderätten

till läroverkshyggnadema, att framställning avlåtes till riksdagen angående

avstående till staden av den rätt till dessa byggnader, som må tillkomma

Kungl. Majit och kronan. Jag erinrar, att liknande överlåtelser tidigare

upprepade gånger blivit av Kungl. Majit efter inhämtande av riksdagens

medgivande beviljade — så t. ex. beträffande läroverkshusen i Kalmar

(1910), Linköping (1913), Hudiksvall (1915), Lund (1923), Härnösand (1929)

och Östersund (1930).

Drätselkammarens framställning i vad den angår äganderätten till den

mark, varå läroverksbyggnaderna äro uppförda, torde av skäl, som ovan

berörts, icke böra föranleda någon Kungl. Majits åtgärd, och torde beslut

härom böra meddelas, sedan riksdagen lämnat sitt svar å den proposition,

som jag tillstyrker angående själva byggnaderna.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den rätt, som må tillkomma Kungl. Majit och kronan

till högre allmänna läroverkets i Kristianstad byggnader,

må överlåtas på Kristianstads stad.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

II. B. Hammar.

Stockholm 1932, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

320214

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1932:41 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse på Kristianstads stad av den Kungl. Maj:t och kronan tillkommande rätten till högre allm s. 10 i texten