Sök i Ratio Lex

Angående tilläggspension åt vissa i statens tjänst anställda personer

1932-02-12 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:95, Angående tilläggspension åt vissa i statens tjänst anställda personer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 95.

1

Nr 95.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående tilläggspension

åt vissa i statens tjänst anställda personer; given Stockholms

slott den 12 februari 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över 1''inansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen under punkterna l:o)—6:o) hemställt.

GUSTAF.

Félix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 februari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener,

Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anmäler följande

frågor örn tilläggspension åt vissa i statens tjänst anställda personer och

anför därvid:

Ecklesiastikdepartementet.

l:o.

I en den 9 januari 1931 dagtecknad, till Kungl. Majit ställd skrift har r.d.iäroverkaf.

d. adjunkten vid västra realskolan i Göteborg Carl Herman Johansson

anhållit att utöver den avkortade pension, som tillerkänts honom vid av- S(m.

gången från adjunktsbefattningen, komma i åtnjutande av tilläggspension

på grund av tjänstgöring dels å prästerlig befattning dels vid statsunderstödd

kommunal läroanstalt.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 7ti haft. (Nr 95J

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

Av handlingarna, i ärendet inhämtas, bland annat, följande:

Sökanden, som är född den 31 augusti 1864, utnämndes den 25 november

1921 att från och med den 1 december 1921 vara adjunkt vid västra realskolan

i Göteborg och innehade därefter nämnda befattning, med vilken,

var förenad undervisningsskyldighet huvudsakligen i kristendom, intill utgången

av juli månad 1930 eller således under 8 år 8 månader. Under

tiden före tillträdandet av sagda befattning har sökanden tjänstgjort såsom

lärare vid olika statliga läroanstalter under sammanlagt 19 år 11/t

månad. Härjämte har sökanden dels under läsåret 1903/1904 varit anställd

såsom föreståndare och lärare vid Borlänge samskola, som undernämnda

läsår åtnjutit statsunderstöd, dels ock innehaft befattning såsom

kyrkoherde under tiden från och med den 1 maj 1917 till och med den 30

november 1921. Av sistnämnda tid tjänstgjorde sökanden emellertid vid

statlig läroanstalt från och med den 1 maj intill vårterminens slut år 1917,.

vilken tjänstgöring inräknats i nyss angivna tid av 19 år 1 Va månad..

I övrigt åtnjöt sökanden icke någon tjänstledighet under tiden, då han

innehade kyrkoherdebefattningen, och avbrott förekom icke heller i tjänstgöringen

vid Borlänge samskola.

Genom statskontorets beslut den 3 juli 1930, vilket efter besvär av Johansson

av kammarrätten genom utslag- den 21 oktober 1930 lämnats utan

ändring, har statskontoret förklarat sökanden berättigad att från och med

månaden näst efter den, vari avgång från tjänsten bomme att äga rum,

åtnjuta avkortad pension till ett belopp av 3,280 kronor årligen, att utgå

enligt bestämmelserna i lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension. Därvid har statskontoret, som funnit

sig såsom tjänstår för erhållande av pension kunna tillgodoräkna sökanden

varken den tid, varunder han varit anställd vid Borlänge samskola,

eller den tid, varunder han icke innehaft annan än prästerlig befattning,

beräknat sökandens tjänstetid i statens tjänst till 27 tjänstår, vadan, då

sökandens pensionsunderlag utgjorde 4,000 kronor och då för erhållande

av hel pension erfordrats 33 tjänstår, den sökanden tillkommande pensionen

fastställts till belopp, motsvarande 27/s3 av pensionsunderlaget.

I ett i anledning av besvären till kammarrätten avgivet yttrande hade

statskontoret uttalat, bland annat, följande:

Vad anginge anställningen vid Borlänge samskola vore det uppenbart,

att denna anställning icke vore befattning eller tjänstgöring i statens tjänst

och att alltså denna anställning icke kunde enligt pensionslagens bestämmelser

räknas klaganden tillgodo såsom tjänstår för pension. Den omständigheten,

att riksdagen på framställning i särskilt fall medgivit, att någon

del av den tid, varunder vederbörande innehaft anställning vid viss statsunderstödd

kommunal skola, finge räknas honom i pensionshänseende tillgodo,

syntes icke kunna medföra, att sådan tjänstetid i varje fall finge tillgodoräknas

såsom örn sådant vore i författning medgivet.

Vad därefter anginge den tid, varunder sökanden innehaft prästerlig tjänst

utan att samtidigt uppehålla lärartjänst vid statsläroverk, finge framhållas,

att frågan örn tillgodoräkning av prästerlig tjänstgöring såsom tjänstetid

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 95.

3

för pension i statstjänst varit föremål för delade meningar och alltjämt

kunde anses vara i någon män tvivelaktig. Enligt för civila befattningshavares

pensionsrätt gällande äldre bestämmelser, vilka ersattes av 1907 års

civila pensionslag, hade prästerlig befattning ansetts kunna likställas med

anställning i statens tjänst; och under första tiden efter den nya lagens

tillkomst hade man varit benägen att fortsätta denna praxis, såsom framginge

av Kungl. Maj:ts beslut den 18 november 1910 örn avsked med pension

för professorn J. O. Quensel (regeringsrättens årsbok 1910, ref. 132).

Emellertid syntes en annan uppfattning av begreppet »anställning i statens

tjänst» numera hava gjort sig gällande, i det att det befunnits nödigt att

utverka riksdagens medgivande för att vederbörande skulle få för uppfattning

i lönegrad tillgodoräkna tid, varunder han innehaft prästerlig befattning

(se exempelvis Kungl. Majlis prop. nr 137:1925 angående lektorn H.

E. Scholander). Då anställningen i prästerlig befattning icke ansetts vid

bestämmande av lönetur vara statstjänst, syntes sådan anställning icke heller

utan vidare böra räknas såsom statsanställning i och för beräkning av

tjänstår för pension enligt den civila pensionslagen.

Skolöverstyrelsen, har den 12 februari 1931 avgivit infordrat utlåtande

över nu förevarande ansökning och därvid anfört i huvudsak följande:

Det syntes styrelsen med billigheten överensstämmande, att sökanden

finge tillgodoräkna sig tjänstgöringen såsom kyrkoherde, såsom örn den

varit fullgjord i statens tjänst, och att sökanden således beviljades tilläggspension

för den tid han bestritt sådan tjänstgöring utan att därjämte

innehava befattning, som enligt civila tjänstepensionslagen kunde tillgodoräknas

honom.

Vad beträffade sökandens tjänstgöring såsom föreståndare vid Borlänge

samskola under läsåret 1903/1904, skulle överstyrelsen finna önskvärt, att

pension kunde beredas sökanden även för sagda tid. Sökanden hade genom

resolution den 27 november 1903 tillerkänts rätt att under den tid,

han innehade ifrågavarande anställning, åtnjuta lönetursberäkning för

uppflyttning i högre lönegrad vid allmänt läroverk, och överstyrelsen ville

ifråga örn nämnda läroanstalt erinra därom, att densamma åtnjutit statsunderstöd

från och med vårterminen 1901 till och med vårterminen 1914,

att den ombildats till kommunal mellanskola från och med höstterminen

1914 under namn av Stora Tuna kommunala mellanskola, och att den numera

vore ombildad till en statens samrealskola. Sökandens tjänstgöring

vid omförmälda läroanstalt måste således anses hava varit av direkt allmännyttig

beskaffenhet, och den erfarenhet, sökanden därunder vunnit,

syntes hava varit av gagn även för hans följande arbete i statens tjänst.

Med anledning härav krävde billigheten, att, i överensstämmelse med riksdagens

beslut i föregående liknande fall, sökanden beviljades tilläggspension

för *7:-, av den tid, under vilken han tjänstgjort vid Borlänge samskola,

eller för en tid av 2 7 år.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle sökandens årliga pension

komma att uppgå till 32/:;;; av 4,000 kronor eller 3,878 kronor 78 öre och, med

föreskriven avrundning av pensionsbeloppet uppåt, till 3,880 kronor. Da

den sökanden författningsenligt tillerkända pensionen utginge med ett belopp

av 3,280 kronor, bomme tilläggspensionen att uppgå till ett belopp av

000 kronor, och syntes, med hänsyn till riksdagens och Kungl. Maj:ts vid

tidigare tillfällen fattade beslirt angående tilläggspensioner, t. ex. 1929

års riksdags beslut i fråga örn f. d. adjunkten vid Vasa realskola i Stock
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

4 Kungl. Maurts proposition Nr 95.

holm E. O. G. Lindqvist (Kungl. Marits proposition nr 27:1329, punkt 7),

nu ifrågavarande tilläggspension böra utgå från och med månaden näst

efter den, under vilken sökanden avgått från sin adjunktstjänst, och å

sammanlagda beloppet av sökandens pension och tilläggspension höra

utgå förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni 1925

(nr 280).

På grund av vad sålunda anförts har överstyrelsen hemställt, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att sökanden finge från och med månaden näst efter den, under vilken

avgång från tjänsten ägt rum, under återstående livstiden uppbära — utöver

honom författningsenligt tillkommande avkortad pension — en tilläggspension

å allmänna indragningsstaten till ett belopp av 600 kronor för år,

dels att å sammanlagda beloppet av sökandens pension och tilläggspension

finge utgå förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni 1925

(nr 280).

I utlåtande den 27 februari 1931 har statskontoret förklarat sig icke hava

något att erinra mot vad skolöverstyrelsen föreslagit och sålunda tillstyrkt,

att framställning avlätes till riksdagen i enlighet med skolöverstyrelsens

hemställan.

Då den i ärendet avsedda tjänstgöring, som Johansson fullgjort dels i

prästerlig befattning och dels såsom föreståndare och lärare vid Borlänge

statsunderstödda samskola, måste anses hava varit av betydelse för hans

senare verksamhet såsom ordinarie lärare vid statlig läroanstalt, tillstyrker

jag, att tilläggspension på grund av nämnda tjänstgöring utverkas

åt Johansson. Härvid torde emellertid tiden för Johanssons prästerliga

tjänstgöring böra tillgodoräknas honom icke, på sätt ämbetsverkens

förslag innebär, i sin helhet utan — liksom tjänstgöringen vid Borlänge

samskola — allenast till två tredjedelar. Till stöd härför tillåter jag mig

åberopa 1931 års riksdags beslut angående tilläggspension åt f. d. rektorn

vid skeppsgosseskolan i Karlskrona K. J. R. Segrell (R. skr. nr 202,

punkt 38).

Vid tillämpning av de av mig sålunda angivna grunderna utgör det sammanlagda

antal tjänstår, efter vilket Johanssons pension av statsmedel bör

bestämmas, 31 år och hela den pension, som således bör utgå till Johansson,

31/33 av 4,000 kronor eller 3,757 kronor 57 öre och, med föreskriven avrundning

av pensionsbeloppet, 3,760 kronor. Då Johansson författningsenligt

uppbär en pension av 3,280 kronor, bör alltså tilläggspensionen fixeras till

480 kronor.

Då jag i övrigt icke haft något att erinra mot ämbetsverkens förslag,

får jag alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

5

att f. d. adjunkten vid västra realskolan i Göteborg

Carl Herman Johansson må, räknat från och med den

1 augusti 1930, under sin återstående livstid uppbära

— utöver honom författningsenligt tillkommande pension

— en tilläggspension å allmänna indragningsstaten

till belopp av 480 kronor för år, med rätt att å sammanlagda

pensionsförmånen åtnjuta förhöjning enligt

bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni 1925

(nr 280).

2:o.

I en till Kungl. Majit ställd, av skolöverstyrelsen med eget utlåtande

den 25 augusti 1931 överlämnad skrift har f. d. adjunkten vid högre allmänna

läroverket i Borås Axel Ragnar Tingvall anhållit att utöver honom

vid avgången från adjunktsbefattningen tillerkänd avkortad pension

komma i åtnjutande av tilläggspension på grund av tjänstgöring

såsom ordinarie komminister.

Av handlingarna i ärendet och därutöver införskaffade upplysningar

framgår, att Tingvall, som är född den 11 januari 1866, under tiden från

och med den 19 januari 1893 till och med den 30 april 1897 innehaft ickeordinario

prästerlig anställning, nämligen såsom vice komminister i

Klockrike-Brunneby från och med den 19 januari 1893 till och

med den 30 juni 1895, såsom vice pastor i Lönneberga från och

med den 1 juli till och med den 31 augusti 1895, såsom pastorsadjunkt i

Hjorted från och med den 1 till och med den 30 september 1895

samt såsom vice komminister i Törnsfall från och med den 1

oktober 1895 till och med den 30 april 1896 och i Målilla-Gårdveda

från och med den 1 maj 1896 till och med den 30 april 1897; att

han varit ordinarie komminister i Målilla-Gårdveda från och med

den 1 maj 1897 till och med den 30 april 1900 och i Östra Husby

från och med den 1 maj 1900 till och med den 31 augusti 1913;

att han tjänstgjort som vice kyrkoadjunkt i Borås från och med den 8

januari till och med den 18 februari 1915 samt från och med den 17 april

till och med den 31 maj 1916 ävensom såsom vice komminister i samma

stad från och med den 21 augusti till och med den 31 oktober 1920; att

han tjänstgjort såsom partiellt vikarierande adjunkt vid Stockholms

norra latinläroverk från och med den 1 mars till och med den 7 juni 1909,

såsom vikarierande adjunkt vid samma läroverk från och med den 1

november 1910 till och med den 8 juni 1911 samt såsom extralärare vid

Linköpings högre allmänna läroverk läsåren 1911/1912 och 1912/1913; att

han innehaft ordinarie befattning såsom adjunkt vid högre allmänna lä

roverket i Borås från och med höstterminen 1913 till och med den 14

augusti 1931, med vilken befattning varit förenad undervisningsskyl
-

F. d. läroverksadjunkten

A. B. Tingvall.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

digliet huvudsakligen i kristendom; att lian genom beslut av statskontoret

den 30 juli 1931 förklarats berättigad att från oell med månaden näst efter

den, da avgång från tjänsten komme att äga runi, åtnjuta en årlig pension

av 2,550 kronor, motsvarande 21/=3 av det för honom gällande pensionsunderlaget,

4,000 kronor; att därvid tillgodoräknats honom den tid

av 21 år, under vilken han tjänstgjort vid allmänna läroverk, eller tiden

från och med den 1 mars tili och nied den 7 juni 1909 samt från och

nied den 1 november 1910 till avgången ur tjänst, däri således inberäknade

såväl ferier som lästerminer under vissa år, då Tingvall med

tjänstledighet under lästerminerna från sin komministerbefattning bestritt

tjänstgöring vid allmänna läroverk.

I sitt utlåtande i ärendet har skolöverstyrelsen anfört bland annat

följande:

Statskontoret hade ansett sig icke kunna för pension av statsmedel tillgodoräkna

Tingvall den tid av sammanlagt 12 år 9 månader 28 dagar,

under vilken han enbart uppehållit befattningarna såsom ordinarie komminister

i Målilla-Gårdveda och i Östra Husby pastorat eller tiden från

och med den 1 maj 1897 till och med den 31 oktober 1910 med frånräknande

av 8 månader, under vilka han åtnjutit tjänstledighet från sin

prästerliga befattning för att genomgå provårskurs och i vilken tid även

inginge huvudsakliga delen av den tjänstgöring vid allmänt läroverk,

som Tingvall fullgjort under tiden den 1 marsr—7 juni 1909.

Beträffande Tingvalls ansökning att för pension få tillgodoräkna den

tid, under vilken han fullgjort nyssnämnda prästerliga tjänstgöring,

funne sig överstyrelsen, under hänvisning till vad överstyrelsen i utlåtande

den 12 februari 1931 anfört i fråga örn en av f. d. adjunkten vid

västra realskolan i Göteborg C. H. Johansson ingiven liknande framställning,

böra tillstyrka densamma. Vid bifall till ansökningen skulle

Tingvalls för statspension beräkneliga tjänstetid uppgå till 33 hela år och

hans årliga pension till det för adjunktsbefattningen gällande pensionsunderlaget,

4,000 kronor. Den tilläggspension, som i nu förevarande fall

skulle kunna ifrågakomma, syntes alltså, enär den Tingvall författningsenligt

tillkommande pensionen utginge med 2 550 kronor, böra utgöra

1.450 kronor. Med hänsyn till Kungl. Maj:ts och riksdagens vid tidigare

tillfällen fattade beslut rörande tilläggspensioner till läroverkslärare, t.

ex. 1931 års riksdags beslut i fråga örn f. d. lektorn G. A. S. Göransson,

syntes sökanden böra erhålla rätt dels att uppbära ifrågavarande tillläggspension

från och med månaden näst efter den, under vilken han

avgått från sin adjunktstjänst, dels ock att å sammanlagda pensionsförmånerna

åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18

juni 1925 (nr 2S0).

Skolöverstyrelsen har sålunda tillstyrkt, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen medgiva, att Tingvall finge från och med månaden näst

efter den, under vilken avgång från tjänsten ägt rum, under sin återstående

livstid uppbära — utöver honom författningsenligt tillkommande

avkortad pension — en tilläggspension å allmänna indragningsstaten

till ett belopp av 1,450 kronor för år, samt att å sammanlagda beloppet

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Martts proposition Nr 95. 7

sav Tingvalls pension oell tilläggspension linge utgå förhöjning enligt

bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).

Statskontoret, som den 26 september 1981 avgivit infordrat utlåtande

i ärendet, har därvid, med förmälan att statskontoret icke funnit anledning

till erinran mot vad skolöverstyrelsen föreslagit, tillstyrkt, att framställning

avbites till riksdagen i enlighet med skolöverstyrelsens hemställan.

Under hänvisning till vad jag anfört i det under nästföregående punkt

upptagna ärendet tillstyrker jag, att åt Tingvall utverkas tilläggspension,

grundad på tillgodoräknande av två tredjedelar av tiden för hans prästerliga

tjänstgöring. Inberäkna! tiden för de av Tingvall före tillträdandet

.av befattning såsom ordinarie komminister innehavda anställningarna såsom

icke-ordinarie prästman, vartill i nu förevarande avseende hänsyn

jämväl torde böra tagas, omfattar nämnda tjänstgöring en tid av något

över 17 år. Pension och tilläggspension torde alltså böra beräknas

efter en tjänstgöringstid av (21 -f 11) 32 år och tillsammans bestämmas

till 32/33 av 4,000 kronor, d. v. s. till 3,878 kronor 79 öre eller med föreskriven

avrundning av pensionsbeloppet till 3.880 kronor. Då Tingvall författningsenligt

uppbär en pension å 2 550 kronor, bör sålunda tilläggspensionen utgöra

1,330 kronor.

Med tillstyrkan i övrigt av vad skolöverstyrelsen föreslagit får jag

alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. adjunkten vid högre allmänna läroverket

i Borås Axel Ragnar Tingvall må, räknat från och

med den 1 september 1931, under sin återstående livstid

uppbära — utöver honom författningsenligt tillkommande

pension — en tilläggspension å allmänna

indragningsstaten till belopp av 1,330 kronor för år,

med rätt att å sammanlagda pensionsförmånen åtnjuta

förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen

den 18 juni 1925 (nr 280).

3:o.

I en till Kungl. Majit ställd den 15 juli 1931 dagteckuad skrift har f. d.

adjunkten vid samrealskolan i Säffle Johannes Emil Örtqvist anhållit

att utöver avkortad pension, som tillerkänts honom vid avgången från

adjunktsbefattningen, komma i åtnjutande av tilläggspension på grund

av tidigaro tjänstgöring vid statsunderstödd enskild samskola.

Av handlingarna i ärendet framgår, bland annat, att Örtqvist, som är

född den 16 september 1864, tjänstgjort såsom vikarierande adjunkt vid

Departements
chefen.

F. d. adjunkten

J. E. Ört<[vist.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

högre allmänna Läroverket i Karlstad från och med den 23 mars till och

med den 3 juni 1892, såsom extralärare vid nämnda skola från och med

den 16 oktober till och med den 29 november 1892 samt såsom vikarierande

adjunkt vid samma skola under vårterminen 1893 till och med den 11 maj;

att han innehaft befattning såsom extralärare vid lägre allmänna läroverket

i Åmål läsåret 1893/1894—1895/1896; att han hösten år 1899 grundat

Säffle enskilda samskola, som genom Kungl. Maj:ts beslut den 16 december

1904 erhållit statsunderstöd från och med år 1905; att han från och med höstterminen

1899 till och med höstterminen 1912 tjänstgjort såsom föreståndare

för nämnda skola, vilken med ingången av år 1913 ombildades till

kommunal mellanskola; att han tjänstgjort såsom vikarierande ämneslärare

och t. f. rektor för sistberörda skola under vårterminen 1913 samt

såsom ordinarie ämneslärare och t. f. rektor därstädes läsåren 1913/1914—

1927/1928; att han, sedan läroanstalten från och med den 1 juli 1928 ombildats

till en statens samrealskola, utnämnts till adjunkt vid skolan och

i denna egenskap kvarstått till dess han den 30 juli 1930 erhöll avsked;

att han under tiden den 1 juli 1928—30 juni 1930 tillika innehaft förordnande

såsom rektor vid samrealskolan och under tiden den 1 juli—11

augusti 1930 såsom vikarie uppehållit rektorsbefattningen; att Örtqvist,

vilken i egenskap av ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola

från och med höstterminen 1913 blivit delägare i statens pensionsanstalt,

jämlikt mom. 12 i övergångsstadgandena under kap. IV i pensionsanstaltens

reglemente den 31 december 1919, sådant sagda moment lyder

enligt kungörelse den 29 juni 1928 (nr 257), i pensionshänseende tillhört

statens pensionsanstalt även efter övergång till statstjänst; att, då han

icke ägt adjunktskompetens, hans pensionsunderlag varit detsamma som

det för manlig ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola gällande,

eller 3,375 kronor; att pensionsanstalten vid prövning den 18 juli 1930 av

den rätt till pension, som tillkomme Örtqvist, vilken den 16 september 1929

uppnått 65 levnadsår men erhållit tillstånd att kvarstå i tjänsten, tillgodoräknat

honom hans tjänstgöring dels såsom vikarierande adjunkt eller

extra lärare vid statsläroverk i olika perioder under tillhopa omkring

3 8/'' 12 år, dels såsom ordinarie ämneslärare vid kommunala mellanskolan

i Säffle från och med läsåret 1913/1914 till och med den 30 juni 1928, således

15 år, och dels såsom adjunkt vid samrealskolan under följande 2 år,

eller sammanlagt omkring 208/i2 år, avjämnat till 20 tjänstår; att pensionen

följaktligen bestämts till 2%s av 3,375 kronor eller sålunda 2,045 kronor

45 öre; samt att pensionsbrev utfärdats för honom, gällande från och

med den 1 augusti 1930.

Statens pensionsanstalt, som den 24 juli 1931 avgivit infordrat utlåtande i

ärendet, har anfört, bland annat, att tjänstår för pension icke tillgodoräknats

Örtqvist för vare sig hans tjänstgöring såsom föreståndare och rektor vid

Säffle enskilda samskola från och med höstterminen 1899 till och med år

1912 eller hans tjänstgöring såsom vikarierande ämneslärare vid kommunala

mellanskolan i Säffle vårterminen 1913. Den förra tjänstgöringen hade icke

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 95.

9

medfört pensionsrätt enligt pensionsanstaltens reglemente, och för den

senare tjänstgöringens tillgodoräknande hade erfordrats en särskild engångsavgift,

som dock ej erlagts.

Då nu Örtqvist anhölle örn tilläggspension på grund av den del av hans

vid den enskilda samskolan fullgjorda tjänstgöring, som infallit under

de 7 åren 1906—1912, ville pensionsanstalten erinra, hurusom tidigare

förekommit, att i ordinarie statstjänst anställda lärare och folkskolinspektörer

erhållit tilläggspension å allmänna indragningsstaten på grund

av tjänstgöring vid statsunderstödd kommunal eller enskild läroanstalt.

Såsom exempel kunde åberopas 1931 års riksdags beslut örn dylik tilläggspension

för förre lektorn vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm

G. A. S. Göransson och förre lektorn vid folkskoleseminariet i Skara Elida Sanomon

(Kungl. Majlis prop. nr 51, punkterna 4 och 5; R. skr. nr 202,

punkterna 62 och 63) samt förre folkskolinspektören N. J. Jonsson (Kungli

Majtts prop. nr 82, punkt 3; R. skr. nr 202, punkt 66).

För beräknande av tilläggspensionen hade 2/3 av tjänstetiden vid statsunderstödd

kommunal eller enskild läroanstalt plägat tillgodoräknas. Den

omständigheten, att Örtqvist begärt tilläggspension endast för 7 års tjänst

vid den enskilda samskolan, borde måhända ej billigtvis hindra, att jämväl

tjänstgöringen såsom vikarierande ämneslärare vid kommunal mellanskola

under förra halvåret 1913 tillgodoräknades. Hela den tjänstetid, som

kunde komma i fråga, utgjorde således 7 Va år och s/3 därav utgjorde 5 år.

Pensionen för Örtqvist skulle, örn dessa 5 år fått tilläggas den tjänstetid,

varpå den honom beviljade pensionen grundats, utgjort av 3,375

kronor eller 2,556 kronor 81 öre. Tilläggspensionen borde således, enär den

författningsenligt bestämda pensionen utgjorde 2,045 kronor 45 öre, uppgå

till 511 kronor 36 öre eller i jämnt tal till 511 kronor för år. Med hänsyn

till Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut i föregående liknande fall borde

Örtqvist jämväl erhålla rätt att å sammanlagda pensionsförmånerna åtnjuta

förhöjning enligt kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser

örn ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst

m. fl. pensionärer.

På grund av vad sålunda anförts har pensionsanstalten hemställt, att Kungl.

Majit ville föreslå riksdagen medgiva, dels att Örtqvist finge från och med

månaden näst efter den, under vilken avgång från tjänsten ägt rum, under

sin bestående livstid uppbära — utöver honom författningsenligt tillkommande

avkortad pension — en tilläggspension å allmänna indragningsstaten

till ett belopp av 511 kronor för år, dels ock att å sammanlagda beloppet

av örtqvists pension och tilläggspension finge utgå förhöjning enligt bestämmelserna

i förenämnda kungörelse den 18 juni 1925 (nr 280).

I utlåtande den 27 augusti 1931 har skolöverstyrelsen anfört, bland

annat, att örtqvists tjänstgöring i Säffle samskola måste anses hava varit

av direkt allmännyttig beskaffenhet och ti^l gagn för bans följande arbete

vid läroanstalten efter dess ombildning först till kommunal mellanskola

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

och därefter till statsläroverk. Under sådana omständigheter syntes det även

skolöverstyrelsen med billigheten överensstämmande, att Örtqvist beviljades

tilläggspension av statsmedel.

Vad beträffar storleken av den tilläggspension, som borde beviljas Örtqvist,

har skolövertyrelsen framhållit, att Säffle samskola genom Kungl.

Majlis brev den 16 december 1904 redan från och med år 1905 erhållit statsunderstöd

och att sagda skola därefter åtnjutit dylikt understöd allt intill

dess att den ombildades till statsunderstödd kommunal mellanskola. Den

tjänstgöring vid nämnda skola, för vilken Örtqvist skulle tillerkännas nu

ifrågavarande tilläggspension, omfattade således en tid av 8 år i stället

för 7 år, såsom i ansökningen angåves. Med anledning härav syntes den

tid, för vilken den ifrågasatta tilläggspensionen skulle beräknas och som

enligt den av pensionsanstalten gjorda utredningen i ärendet uppginge till

7s av 7 ''/2 år, i stället böra beräknas till 2/.i av 8V3 år eller 5-/3 år.

Emellertid ville överstyrelsen ytterligare framhålla, att, då pension jämlikt

reglementet för pensionsanstalten hade kunnat beviljas Örtqvist för endast

20 år av den tid av 20 /12 år, som, enligt vad i pensionsanstaltens yttrande

i ärendet uppgåves, Örtqvist intjänat för sådan pension, även nyssnämnda

7i2 år syntes kunna inräknas i den tid, för vilken den nu ifrågasatta tillläggspensionen

borde beräknas. Sistnämnda tid skulle således under förut

angivna förutsättningar uppgå till 6’/3 år eller 6 hela år i stället för, såsom

pensionsanstalten föreslagit, 5 år. Vid bifall härtill skulle Örtqvists

pension, örn i övrigt det i pensionsanstaltens yttrande angivna beräkningssättet

tillämpades, komma att utgöra 2n/rt av 3,375 kronor eller 2,659 kronor

9 öre, och den tilläggspension, som borde beviljas Örtqvist, uppgå till 2,659

kronor 9 öre — 2,045 kronor 45 öre = 613 kronor 64 öre eller i jämnt krontal

613 kronor.

På grund av vad sålunda anförts har skolöverstyrelsen på så sätt tillstyrkt

bifall till den av statens pensionsanstalt i ärendet gjorda hemställan, att

Örtqvist finge från och med månaden näst efter den, under vilken avgång

från tjänsten ägt rum, under sin återstående livstid uppbära — utöver honom

författningsenligt tillkommande avkortad pension — en tilläggspension av

613 kronor om året, samt att å sammanlagda beloppet av Örtqvists pension

och tilläggspension finge utgå förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen

18 juni 1925 (nr 280).

I utlåtande den 26 september 1931 har statskontoret anfört, att det

syntes statskontoret rimligt, att i likhet med vad som skett i ett flertal

likartade fall Örtqvist finge räkna sig tillgodo sin tjänstgöring vid den

enskilda samskolan under den tid, densamma åtnjutit statsunderstöd. Mot

vad skolöverstyrelsen föreslagit hade statskontoret intet att invända.

Statskontoret ville emellertid i detta sammanhang erinra, att riksdagen

vid åtskilliga tillfällen medgivit, att personal, som i samband med att staten

.övertagit ett enskilt företag övergått i statens tjänst, fått för erhållande av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95. 11

pension tillgodoräkna sig liela sin föregående anställningstid hos det enskilda

företaget. Detta hade, bland annat, varit fallet beträffande personal, som

trätt i domänverkets tjänst i samband med statens förvärv av enskilda

skogsområden. Då här syntes föreligga ett analogt fall, ville statskontoret

ifrågasätta, huruvida icke av Örtqvists anställningstid tiden från och

med år 1905, då Säffle samskola erhållit statsunderstöd, till och med

vårterminen 1913 borde i förevarande hänseende oavkortad tillgodoräknas

honom. Under denna förutsättning skulle — vid tillämpning i övrigt av

det av skolöverstyrelsen angivna beräkningssättet — Örtqvists pension komma

att utgöra 29/33 av 3,375 kronor eller 2,965 kronor 90 öre och den tilläggspension,

som i anledning härav borde beviljas sökanden, 2,965 kronor 90

öre—2,045 kronor 45 öre = 920 kronor 45 öre eller efter avrundning 920

kronor.

På sätt av den föregående redogörelsen framgår, har Örtqvist tjänstgjort

vid den av honom grundade, från och med år 1905 statsunderstödda

Säffle samskola intill utgången av år 1912, då skolan ombildades till kommunal

mellanskola, samt därefter vid sistnämnda skola till den 1 juli

1928, då han i samband med skolans omvandling till statlig samrealskola

tillträdde den ordinarie adjunktsbefattning'', från vilken han den 30 juli 1930

beviljades avsked. På grund av det av statens pensionsanstalt i dess förut

återgivna utlåtande omförmälda övergångsstadgandet i pensionsanstaltens

reglemente har Örtqvist även efter övergången till statstjänst kvarstått

såsom delägare i pensionsanstalten, i vilken han från och med

läsåret 1913/1914 vunnit delaktighet i egenskap av ordinarie ämneslärare

vid den kommunala mellanskolan. För den tid, varunder Örtqvist sålunda

såsom statlig befattningshavare varit delägare i pensionsanstalten, hava

-av statsmedel gäldats de pensionsavgifter, som enligt anstaltens reglemente

ankomma på delägares huvudman.

Vid pensionens bestämmande har Örtqvist icke kunnat av pensionsanstalten

tillgodoräknas vare sig den tid av 8 år, varunder Säffle samskola

under Örtqvists tjänstgöring därstädes åtnjutit statsunderstöd,

eller vårterminen 1913, då han innehaft befattning såsom extra ordinarie

ämneslärare vid den kommunala mellanskolan. Enär emellertid

nu angivna tjänstgöring, omfattande tillhopa 8 34 läsår, måste

anses hava varit av betydelse för Örtqvists senare lärarverksamhet,

synes Örtqvist böra på grund av densamma komma i åtnjutande

av tilläggspension. Beträffande beräkningen av denna ansluter jag mig

till skolöverstyrelsens förslag. I överensstämmelse med detta förslag och

i enlighet med de grunder, som i regel tillämpats vid tillgodoräknande i

pensionshänseende av utomstatlig tjänstgöring, förordar jag, att allenast

två tredjedelar av tiden för Örtqvists ifrågavarande tjänstgöring tagas i

betraktande vid tilläggspensionens bestämmande. Jag anser mig så
-

Departements
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

JT. d. första

lärarinnan

Elin Sofia

Hallengren.

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

lunda icke kunna förorda, att omförmälda tjänstgöring, på sätt statskontoret

ifrågasatt, i sin helhet tillgodoräknas Örtqvist,

Då Örtqvist för pension från statens pensionsanstalt intjänat omkring 20

år 8 månader, utgör vid tillämpning av nyss angivna grunder den

lagda tjänstetid, för vilken Örtqvist hör komma i åtnjutande av pension,

omkring 261/3 år (20 8/12 + 2/3 X 8 1/2). Sammanlagda pensionsförmånen bör i

enlighet härmed beräknas till 2%3 av 3,375 kronor eller 2,659 kronor 9 öre och

tilläggspensionen till (2,659 kronor 9 öre — 2,045 kronor 45 öre =) 613 kronor

64 öre eller, avrundat till närmaste med tolv jämnt delbara tal, 612

kronor. Tilläggspensionen synes böra utgå från och med den 1 januari

1932 och, på sätt av statens pensionsanstalt föreslagits, bestridas från

allmänna indragningsstaten.

Under åberopande av det anförda får jag alltså hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. adjunkten vid samrealskolan i Säffle Johannes

Emil Örtqvist må, räknat från och med den 1

januari 1932, under sin återstående livstid uppbära —

utöver honom författningsenligt tillkommande pension

— en tilläggspension å allmänna indragningsstaten

till belopp av 612 kronor för år, med rätt att å

sammanlagda pensionsförmånen åtnjuta förhöjning enligt

bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni 1925

(nr 280).

4:o.

Med eget utlåtande den 29 augusti 1931 har skolöverstyrelsen överlämnat

en till Kungl. Majit ställd, den 29 juli 1931 dagtecknad skrift, däri

f. d. första lärarinnan vid samrealskolan i Trälleberg Elin Sofia Hallengren

anhållit att utöver den avkortade pension, som tillerkänts henne vid

avgången från lärarinnebefattningen, komma i åtnjutande av tilläggspension

på grund av tjänstgöring vid statsunderstödda enskilda läroanstalter

före inträdet i statstjänst.

Av handlingarna i ärendet framgår, att Elin Hallengren, som är född

den 3 december 1869, innehade befattning såsom ämneslärarinna vid samskolan

i Södertälje läsåren 1910—1920 och såsom första lärarinna vid samrealskolan

i Trälleberg läsåren 1920—1930; att hon den 1 juli 1930 avgick

från sin sistnämnda befattning; att statskontoret genom beslut den 26 juni

1930 beviljat henne avkortad pension med 1,710 kronor, att utgå jämlikt

bestämmelserna i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension; att därvid, då hon ansetts innehava 19 tjänstår

i statens tjänst, pensionen hestämts till 19/30 av det för henne gällande

pensionsunderlaget, 2,700 kronor; att Elin Hallengren före tillträdandet

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ls proposition Nr 95.

av statstjänst innehaft anställning'' såsom ämneslärarinna med. full

tjänstgöring vid följande enskilda läroanstalter, nämligen under läsåren

1894—1896 vid elementarskolan för flickor i Ängelholm, under läsåren

1896—1907 vid högre elementarläroverket för kvinnlig ungdom i

Halmstad, under läsåret 1907—1908 vid högre elementarskolan för flickor

i Hälsingborg, under vårterminen 1909 vid Anna Sandströms skola

i Stockholm och under läsåret 1909—1910 vid Saltsjöbadens samskola;

samt att hon under tiden för sin anställning vid nämnda enskilda läroanstalter

åtnjutit tjänstledighet under endast 14 dagar.

Skolöverstyrelsen har i sitt utlåtande över ansökningen anfört, bland

annat, följande:

Överstyrelsen ville erinra därom, att Kungl. Majit och riksdagen i vissa

tidigare fall bifallit liknande ansökningar. Så hade 1931 års riksdag

beviljat ämneslärarinnan vid högre lärarinneseminariet i Stockholm och

den därmed förenade statens normalskola för flickor Anna Sofia Sondén

och första lärarinnan vid samrealskolan i Åmål Lilly Emilia Högdahl

tilläggspensioner, beräknade för 2/s av den tid, under vilken var och en av

dem bestritt tjänstgöring vid statsunderstödda enskilda läroanstalter

(Kungl. Maj:ts prop. nr 180:1931, punkterna 1 och 2, R. skr. nr 202:1931,

punkterna 71 och 72). Av de enskilda läroanstalter, vid vilka Elin Hallengren

tjänstgjort, hade elementarskolan för flickor i Ängelholm, högre

elementarläroverket för kvinnlig ungdom i Halmstad, högre elementarskolan

för flickor i Hälsingborg och Anna Sandströms skola i Stockholm

åtnjutit statsunderstöd de år, då sökanden tjänstgjorde vid skolorna, under

det att Saltsjöbadens samskola visserligen icke åtnjutit statsunderstöd

läsåret 1909—1910, då sökanden var anställd därstädes, men varit

ställd under läroverksöverstyrelsens inseende alltsedan höstterminen

1906. I fråga örn Elin Hallengrens tjänstgöring vid nämnda, läroanstalter

ville överstyrelsen framhålla, att densamma måste anses hava varit

av direkt allmännyttig beskaffenhet och till stort gagn för hennes följande

arbete i statens tjänst. Under sådana omständigheter syntes det överstyrelsen

med billigheten överensstämmande, att även sökanden beviljades

tilläggspension av statsmedel.

Beträffande storleken av den tilläggspension, som kunde beviljas Elin

Hallengren för ifrågavarande tjänstgöring, syntes densamma böra beräknas

i överensstämmelse med det sätt, varpå nyssnämnda av 1931 års

riksdag beviljade tilläggspensioner till ämneslärarinnorna Högdahl och

Sondén beräknats. Under sådan förutsättning skulle vid beräknandet av

nu ifrågavarande tilläggspension böra tillgodoräknas sökanden intill */»

av den till 15 år 20 veckor uppgående tid, under vilken hon tjänstgjort vid

enskilda läroanstalter, som under den tid, då hon där tjänstgjort, varit

statsunderstödda eller, vad beträffade Saltsjöbadens samskola, utan att

åtnjuta statsunderstöd varit ställd under överstyrelsens inseende, eller 10

hela år.

Vid bifall härtill skulle Elin Hallongrens sammanlagda för statspension

beräkneliga tjänstetid uppgå till 29 år och, då hon vid avgången åtnjutit

avlöning i högsta lönegraden för ämneslärarinna vid allmänt läroverk.

bennes årliga pension komma att uppgå till *°/.0 X 2.700 kronor eller

2,610 kronor. Den tilläggspension, som skulle kunna beviljas henne, syn
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majus proposition Nr 95.

tes alltså, enär den henne författningsenligt tillkommande pensionen uppginge

till ett belopp av 1,710 kronor, utgöra 900 kronor. Av handlingarna

framginge emellertid, att Elin Hallengren från svenska lärarinnornas

pensionsförening åtnjöte en årlig pension av 90 kronor, och att av detta

belopp 38 kronor utginge på grund av statsbidrag och för dettas erhållande

erlagda pensionsavgifter och resten, 52 kronor, på grund av frivilligt

inbetalade avgifter. Fråga kunde därför uppstå, huruvida med anledning

härav någon minskning skulle göras i det nyss beräknade beloppet

för den ifrågasatta tilläggspensionen. Då 1931 års riksdag beviljade

tilläggspension till de förutnämnda lärarinnorna Högdahl och Sondén,

hade sådant avdrag gjorts med anledning därav, att i annat fall för vardera

av dem det sammanlagda pensionsbeloppet skulle hava överstigit det

för henne gällande pensionsunderlaget. Vad nu Elin Hallengren beträffade

uppginge den till henne författningsenligt utgående pensionen, den

nyss beräknade tilläggspensionen och hennes pension från svenska lärarinnornas

pensionsförening till ett sammanlagt belopp av 2,700 kronor eller

samma belopp som det för henne gällande pensionsunderlaget. Vidare

vore i överensstämmelse med den praxis, som plägade tillämpas vid

ärenden av ifrågavarande slag, förut angivna belopp för den ifrågasatta

tilläggspensionen beräknad till endast 2A av det belopp, som skulle hava

utgått till henne, örn hon under hela den tid, då hon tjänstgjort vid de enskilda

läroanstalterna, inbetalat pensionsavgifter till statsverket. Då således

härigenom beloppet av den för henne ifrågasatta tilläggspensionen

redan minskats med Va eller så stort belopp, som plägade anses grunda sig

på de av vederbörande sökande erlagda pensionsavgifter, syntes minst

den del av den till henne från svenska lärarinnornas pensionsförening utgående

pensionen, som grundade sig på de av henne frivilligt erlagda

pensionsavgifterna, böra anses motsvara sagda tredjedel och icke avdragas

från det belopp av 900 kronor, vartill tilläggspensionen beräknats.

Nyssnämnda belopp av 900 kronor syntes därför böra minskas med högst

ett belopp av 38 kronor, eller till lägst 862 kronor.

Vidkommande slutligen den Elin Hallengren tillkommande pensionsförhöjningen

enligt kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) och dyrtidstilllägg,

torde desamma, i överensstämmelse med 1931 års riksdags förenämnda

beslut rörande ämneslärarinnorna Sondén och Högdahl, böra

beräknas på ett sammanlagt belopp av 2,610 kronor.

Vad beträffade den tidpunkt, från vilken nu ifrågavarande tilläggspension

borde beviljas, syntes, enär Elin Hallengren ingivit sin ansökan

ett helt år efter det hon erhållit avsked, tilläggspensionen, i överensstämmelse

med 1930 års riksdags beslut rörande tilläggspension för ämneslärarinnan

Åhman, böra utgå från och med den 1 januari 1932.

På grund av vad sålunda anförts har överstyrelsen hemställt, att Kungl.

Majit ville föreslå riksdagen medgiva, dels att Elin Hallengren finge

från och med den 1 januari 1932 under sin återstående livstid uppbära —

utöver henne författningsenligt tillkommande pension — en tilläggspension

å allmänna indragningsstaten till belopp av 862 kronor för år, dels

ock att pensionsförhöjning enligt kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280)

och dyrtidstillägg finge för henne beräknas å ett sammanlagt pensionsbelopp

av 2,610 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kuncjl. Maj:ts proposition Nr 95.

15

Statskontoret, som den 26 september 1931 avgivit infordrat utlåtande r

ärendet, har därvid anfört följande:

Såsom av skolöverstyrelsen framhållits hade riksdagen i åtskilliga fall

medgivit rätt för lärare att för erhållande av pension få tillgodoräkna

sig 2,3 av den tid, varunder tjänstgöring fullgjorts vid statsunderstödd

enskild läroanstalt. Statskontoret funne skäligt, att jämväl sökanden beviljades

dylik förmån i avseende å sin tjänstgöring vid elementarskolan

för flickor i Ängelholm under läsåren 1894—1896, vid högre elementarläroverket

för kvinnlig ungdom i Halmstad under läsåren 1896—1907,

vid högre elementarskolan för flickor i Hälsingborg under läsåret 1907

—1908 samt vid Anna Sandströms skola i Stockholm under vårterminen

1909, vilka läroanstalter åtnjutit statsunderstöd under den tid, sökanden

varit anställd därstädes.

Skolöverstyrelsen hade emellertid föreslagit, att Elin Hallengren därjämte

skulle i pensionshänseende få räkna sig tillgodo sin tjänstgöring

vid Saltsjöbadens samskola under läsåret 1909—1910, ehuru nämnda läroanstalt,

som visserligen alltsedan höstterminen 1906 stått under läroverksöverstyrelsens

inseende, under ifrågavarande läsår icke varit statsunderstödd.

Statskontoret ansåge sig därvid böra bringa i erinran ett

av 1929 års riksdag (R. skr. nr 215, punkt 79) i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition örn tilläggspension åt vissa lärare och lärarinnor i ämnet

gjort principuttalande av följande innehåll:

»Emellertid har riksdagen uppmärksammat, att i vissa av dessa fall

tid, som ifrågasatts till tillgodoräknande, avser tjänstgöring vid läroanstalter,

vilka vid ifrågavarande tider icke varit statsunderstödda.

Riksdagen, som tagit i övervägande vad skolöverstyrelsen i avgivet utlåtande

anfört i detta hänseende, vill visserligen icke förneka, att skäl

stundom torde kunna anföras för tillgodoräknande av tjänstgöringstid vid

enskild läroanstalt, även örn densamma icke vid denna tid erhållit det

erkännande från det allmännas sida, som kan anses ligga i statsunderstödet.

Riksdagen har dock — under erinran, att i ärendet åberopade

tidigare riksdagsbeslut örn tilläggspension åt lärarinnor avsett tjänstgöringstider,

under vilka vederbörande läroanstalt åtnjutit statsunderstöd

— ansett sig icke böra förorda ett beslut, som skulle kunna tågås

till intäkt för ett mera allmänt medgivande i dylik riktning, utan att

äga tillfälle till bedömande av de konsekvenser, ett sådant beslut skulle

kunna medföra särskilt med tanke på de omläggningar av såväl det statliga

som det enskilda skolväsendet, vilka blivit eller komma att bliva

en följd av den år 1927 beslutade omorganisationen av undervisningsväsendet.

»

Med hänsyn till detta riksdagens uttalande funne statskontoret sig icke

kunna biträda skolöverstyrelsens förslag i nu nämnt hänseende.

Av handlingarna i ärendet framginge vidare, att sökanden från svenska

lärarinnornas pensionsförening uppbure en årlig pension av 90 kronor,

varav 38 kronor utginge på grund av de statsbidrag, som föreningen erhållit,

och återstoden, 52 kronor, på grund av frivilligt erlagda avgifter. I

olikhet med vad skolöverstyrelsen i sådant avseende föreslagit ansåge

statskontoret, att avdrag borde göras jämväl med sistnämnda belopp från

den tilläggspension, som kunde komma att tillerkännas Elin Hallengren.

Ett stöd härför ansåge sig statskontoret finna i vad 1931 års riksdag

i sin skrivelse nr 202, punkt 71, anfört i anledning av ifrågasatt tilläggspension

åt ii mnesl lira rinnan Sondén.

s. 16 Kontrollera mot PDF

departement achefen.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

Med hänsyn till vad sålunda anförts funne statskontoret Elin Hallengren

böra tillgodoräknas en tid av ytterligare 9 år. Sökandens pension

skulle sålunda komma att uppgå till 28/s0 av 2,700 eller 2,520 kronor. Då,

såsom förut omförmälts, avdrag borde göras med hela det från svenska

lärarinnornas pensionsförening utgående pensionsbeloppet, 90 kronor, skulle

sökanden tillkommande tilläggspension alltså utgöra 720 kronor (2,520

—1,710 — 90 = 720).

Skolöverstyrelsens framställning i övrigt hade icke givit statskontoret anledning

till erinran.

I överensstämmelse med vad som förekommit i tidigare liknande fall

synes Elin Sofia Hallengren böra i pensionshänseende få räkna sig till

godo två tredjedelar av sin tjänstgöring vid statsunderstödda enskilda läroanstalter.

Däremot anser jag i likhet med statskontoret skäl icke föreligga

att tillgodoräkna sökanden hennes tjänstgöring vid Saltsjöbadens samskola,

, vilken skola icke åtnjutit statsunderstöd under det läsår sökanden

varit anställd därstädes.

Beträffande frågan, i vad mån från den med hänsyn till sålunda bestämt

antal tjänstår uträknade tilläggspensionen avdrag bör göras för den pension,

som av sökanden åtnjutes från svenska lärarinnornas pensionsförening,

ansluter jag mig till skolöverstyrelsens förslag. Mellan

nu ifrågavarande pensionsfråga och de av ämbetsverken omförmälda, vid

1931 års riksdag behandlade framställningarna örn tilläggspension åt

lärarinnorna Sondén och Högdahl, föreligger skiljaktighet så tillvida, att

den sammanlagda tjänstetid, efter vilken för sistnämnda lärarinnor pension

jämte tilläggspension beräknades, uppgick till för erhållande av hel

pension föreskriven tjänstålder, under det att motsvarande tjänstetid för

Elin Sofia Hallengren understiger vad som erfordras för hel pension. Även

örn icke någon som helst reduktion verkställdes med hänsyn till pensionen

från pensionsföreningen, skulle på grund härav Hallengrens sammanlagda

pensionsförmåner icke komma att överstiga ett belopp, motsvarande hel

pension. Skolöverstyrelsens å detta förhållande grundade förslag örn avdrag

från tilläggspensionen med den del av pensionen från pensionsföreningen,

som utgår på grund av statsbidrag och för statsbidrags utbekommande erlagda

avgifter, synes mig motiverat och torde vara förenligt med den

principiella ståndpunkt, varåt riksdagen givit uttryck i sin skrivelse angående

tilläggspension åt de före-nämnda lärarinnorna Sondén och Högdahl.

I enlighet med de av mig sålunda förordade beräkningsgrunderna bör

tilläggspensionen åt Elin Sofia Hallengren bestämmas till (2,520 -— 1,710

— 38 —) 772 kronor.

I fråga örn den tidpunkt, från vilken tilläggspension bör utgå, tillstyrker

jag ämbetsverkens förslag.

Riksdagens medgivande synes även böra utverkas därtill, att pensionsförhöjning

enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280)

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95. 17

och dyrtidstillägg må av Hallengren åtnjutas å ett sammanlagt ''belopp

av 2,520 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att f. d. första lärarinnan vid samrealskolan

i Trälleberg Elin Sofia Hallengren må, räknat från

och med den 1 januari 1932, under sin återstående livstid

uppbära — utöver henne författningsenligt tillkommande

pension — en tilläggspension å allmänna

indragningsstaten till belopp av 772 kronor för år,

dels ock att pensionslörhöjning enligt kungörelsen

den 18 juni 1925 (nr 280) och dyrtidstillägg för Elin

Sofia Hallengren må beräknas å ett sammanlagt belopp

av 2,520 kronor.

5:o.

I en till Kungl. Majit ställd skrift har f. d. folkskolinspektören, filo- F-d.foikskoisofie

doktorn Knut Bernhard Kjellmark, som vid avgången från folkskolinspektörsbefattningen

tillerkänts avkortad pension, anhållit att kom- maTkma

i åtnjutande av tilläggspension på grund av tidigare utom statens

tjänst fullgjord tjänstgöring såsom folkskolinspektör och såsom lärare.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Kjellmark, som är född den 29

oktober 1866, tjänstgjorde såsom vikarierande andre lärare vid Värmlands

läns folkhögskola och den därmed förenade lantmannaskolan under läsåren

1899 1900 och 1900/1901 med undervisningsskyldighet i historia, nationalekonomi,

geografi, geologi, zoologi, fysik, litteraturhistoria och välskrivning;

att han innehade befattning såsom andre lärare vid Jämtlands

läns folkhögskola under tiden den 15 oktober 1901—den 31 december 1904,

därvid han undervisade huvudsakligen i modersmålet, naturvetenskapliga

ämnen, räkning och sång; att han uppehöll förordnande såsom statens

folkskolinspektör i Kronobergs län under åren 1905—1909; att han var

anställd såsom Malmö stads folkskolinspektör under åren 1910—1916 samt

från och med början av höstterminen 1911 jämsides med sistnämnda befattning

tjänstgjorde såsom föreståndare för och lärare vid Malmö seminarium

för utbildande av småskollärarinnor, lärarinnor vid mindre folkskola

samt biträdande lärarinnor vid folkskola; att han uppehöll förordnande

såsom statens folkskolinspektör i Smålands södra inspektionsområde

under åren 1917 och 1918; att han den 11 oktober 1918 konstituerades

och förordnades att från och med den 1 januari 1919 vara folkskolinspektör

i nyssnämnda inspektionsområde, vilket konstitutorial av Kungl.

Majit den 10 oktober 1919 förklarades från och med den 1 januari 1920 av
Dihang

till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 74 höft. (Nr 95.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

so Sydsmålands mellersta inspektionsområde; att han genom Kungl.

Maj:ts beslut den 16 oktober 1931 beviljades avsked från och med den 30

i samma månad; att han genom beslut av statskontoret den 1 oktober

1931 förklarades berättigad att från och med månaden näst efter den, vari

avgång från tjänsten efter uppnådd levnadsålder av 65 år bomme att äga

rum, under återstående livstiden åtnjuta avkortad pension till belopp av

3,270 kronor årligen, att utgå enligt bestämmelserna i lagen den 11 oktober

1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension; att därvid såsom

tjänstår tillgodoräknats honom allenast den tid, varunder han tjänstgjort

såsom statens folkskolinspektör, eller alltså åren 1905—1909 samt tiden

från och med ingången av år 1917; att sammanlagda tjänstetiden i statstjänst

sålunda beräknats till 19 år 9 månader 29 dagar; samt att, då för

hel pension erfordrats 25 tjänstår, hans pension alltså bestämts till 19/25

av det för honom jämlikt kungörelsen den 19 juni 1919 (nr 520) angående

avlöningsförmåner åt folkskolinspektörer m. m. gällande pensionsunderlaget,

4,300 kronor, eller alltså efter föreskriven avrundning 3,270 kronor.

Skolöverstyrelsen, som den 3 november 1931 avgivit infordrat utlåtande

i ärendet, har därvid anfört huvudsakligen följande:

Såsom av utredningen i ärendet framginge, hade Kjellmark, vilken vid

avgången från sin folkskolinspektörstjänst hade att åberopa en sammanlagd

tjänstgöring i statens tjänst av 19 år 9 månader 29 dagar, dessutom haft

sin verksamhet förlagd till folkundervisningens område under en tid av

omkring 12 år. Att denna hans verksamhet varit av direkt allmännyttig

beskaffenhet, liksom att den varit till särskilt gagn för hans arbete såsom

folkskolinspektör, syntes vara otvivelaktigt.

överstyrelsen ville erinra därom, att 1930 och 1931 års riksdagar med

bifall till av Kungl. Majit gjorda framställningar beviljat folkskolinspektörerna

E. E. Svänsson och N. J. Jonsson tilläggspensioner, grundade på

tillgodoräknande av 2/a av viss tjänstgöring utom statens tjänst (R. skr.

nr 369:1930, punkt 83, och 202:1931, punkt 66).

Därest Kjellmark finge tillgodoräkna sig 2/3 av sin förutnämnda tjänstgöring

utom statens tjänst, komme hans pensionsförmåner att uppbringas

till samma belopp som hel tjänstepension för folkskolinspektör. Den tillläggspension,

som skulle kunna tillerkännas Kjellmark, skulle alltså utgöra

skillnaden mellan 4,300 kronor och 3,270 kronor eller 1,030 kronor.

På grund av vad sålunda anförts har skolöverstyrelsen hemställt, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att Kjellmark finge, räknat

från och med den 1 november 1931, under sin återstående livstid, utöver

honom författningsenligt tillkommande pension, å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig tilläggspension å 1,030 kronor, med rätt att

å sammanlagda pensionsförmånerna åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna

i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).

Statskontoret har efter remiss avgivit utlåtande i ärendet den 23 november

1931 och därvid anfört, bland annat, följande:

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

Såsom framginge av handlingarna, hade Kjellmark varit anställd under

fem år såsom lärare vid folkhögskola samt under sju år såsom folkskolinspektör

i Malmö stad och under större delen av sistnämnda period

jämväl såsom föreståndare och lärare vid Malmö lärarinneseminarium.

På grund härav och då, såsom skolöverstyrelsen erinrat, tilläggspensioner

under liknande förhållanden beviljats folkskolinspektörerna E. E.

Svänsson och N. J. Jonsson, tillstyrkte statskontoret — som icke funnit

anledning till erinran mot vad skolöverstyrelsen föreslagit — vidtagande

av åtgärd i enlighet med överstyrelsens hemställan.

Såsom skolöverstyrelsen och statskontoret framhållit, har riksdagen vid

tidigare tillfällen beviljat folkskolinspektör tilläggspension, grundad på

tillgodoräknande i viss utsträckning av icke-statlig tjänstgöring, som ansetts

hava varit av väsentlig betydelse för vederbörandes lämplighet såsom

folkskolinspektör. Enahanda skäl, som föranlett sålunda lämnade

medgivanden, synas mig föreligga även i nu förevarande fall. Jag tillstyrker

sålunda, att Kjellmark i enlighet med myndigheternas förslag herodes

en tilläggspension att utgå med ett årligt belopp av 1,030 kronor,

motsvarande skillnaden mellan det för folkskolinspektörstjänst gällande

pensionsunderlaget och den till Kjellmark författningsenligt utgående

pensionen. Föreskrift synes, på sätt ämbetsverken även föreslagit,

böra meddelas, att pensionsförhöjning enligt kungörelsen den 18 juni 1925

(nr 280) må åtnjutas å sammanlagda pensionsbeloppet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. folkskolinspektören, filosofie doktorn

Knut Bernhard Kjellmark må, räknat från och med

den 1 november 1931, under sin återstående livstid

uppbära — utöver honom författningsenligt tillkommande

pension — en tilläggspension å allmänna indragningsstaten

till belopp av 1,030 kronor för år, med rätt

att å sammanlagda pensionsförmånen åtnjuta förhöjning

enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18

juni 1925 (nr 280).

Jordbruksdepartementet.

6:0.

I en till Kungl. Majit ställd skrift har f. d. överassistenten vid centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet Pehr Karl Wilhelm

Bolin gjort framställning örn erhållande av pension, såsom om

han innehaft befattning som avdelningsföreståndare vid centralanstalten.

Tillika har Bolin anhållit, att, därest sådan förmån ej skulle kunna beredas

honom, han måtte få komma i åtnjutande av tilläggspension — ut
-

Departements
ckefen.

F. d. Overassistenten

P. K. W.

Bolin.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

över honom tillagd avkortad pension såsom Överassistent — till belopp,

motsvarande skillnaden mellan hel pension för Överassistent och den

honom tillerkända avkortade pensionen.

Av handlingarna i ärendet framgår, att Bolin är född den 4 november

1865; att han från och med den 19 april 1900 intill utgången av år 1906 enligt

förordnande av lantbruksakademien tjänstgjorde såsom föreståndare

för centralanstalten för hushållningssällskapens lokala fältlörsök; att

han vid upprättandet den 1 januari 1907 av centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet förordnades att uppehålla överassistenttjänsten

vid centralanstaltens avdelning för jordbruk och växtodling

samt den 25 januari 1907 av Kungl. Majit utnämndes till ordinarie innehavare

av samma tjänst; att han genom Kungl. Maj:ts beslut den 30

oktober 1931 beviljades avsked från och med den 5 november samma år;

att statskontoret den 15 oktober 1931 förklarade Bolin berättigad att från

och med dagen näst efter den, då avgång från tjänsten komme att äga

rum, under återstående livstiden åtnjuta en avkortad pension till belopp

av 5,496 kronor årligen, att utgå enligt bestämmelserna i lagen den 11

oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension; samt att

vid bestämmandet av nämnda pensionsbelopp, som efter föreskriven avjämning

motsvarar 2i/2s av det för Bolin såsom Överassistent gällande

pensionsunderlaget, 5,724 kronor (lönegrad B 26), såsom tjänstår tillgodoräknats

Bolin allenast tiden efter ingången av år 1907, då han tillträdde

förordnande såsom Överassistent.

Till stöd för sin framställning att bliva tillerkänd pension såsom avdelningsföreståndare

vid centralanstalten har Bolin anfört, att orsaken

till att han icke vunnit befordran till avdelningsföreståndare vore att söka

i särskilda omständigheter, vilka icke hade avseende å hans kompetens,

varjämte Bolin framhållit, bland annat, att hans tjänsteuppgift såsom

ledare av centralanstaltens underavdelning för växtodling inneburit

ungefär samma ansvar och i realiteten också varit av samma art och omfattning

som den, avdelningsföreståndaren haft sig ålagd, detta ej blott

beträffande löpande göromål utan även i fråga om skyldighet att deltaga

i handläggandet av andra centralanstaltens verksamhet berörande

ärenden.

Såsom skäl för sin hemställan örn erhållande av tilläggspension å överassistenttjänsten

har Bolin åberopat den av honom före tillträdandet av

statstjänst innehavda anställningen såsom föreståndare för centralanstalten

för hushållningssällskapens lokala fältförsök.

Stj/relsen för centralanstalten för för söksväsendet på jordbruksområdet,

som avgivit infordrat utlåtande i ärendet den 11 november 1931, har därvid

anfört, bland annat, följande:

I fråga örn Bolins föreliggande anhållan att bliva tilldelad pension i likhet

med avdelningsföreståndare vid centralanstalten torde styrelsen en
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

dast hava att yttra sig rörande arten av de med Bolins befattning såsom

Överassistent förenade tjänsteåliggandena. Enligt den för centralanstalten

gällande instruktionen den 18 juni 1926 omfattade anstalten sex avdelningar,

av vilka avdelningen för jordbruk och växtodling vore uppdelad på

en underavdelning för jordbruk och en underavdelning för växtodling. Den

förstnämnda underavdelningen hade till uppgift att verkställa undersökningar

och utredningar rörande jordens bearbetning och gödsling m. m.

Underavdelningen för växtodling åter hade till uppgift att verkställa undersökningar

och utredningar rörande de olika åkerbruksväxternas odlingsvärde

m. m. samt angående ogräsens bekämpande. Föreståndaren för

avdelningen för jordbruk och växtodling hade tillika den direkta ledningen

av verksamheten vid underavdelningen för jordbruk, under det att

överassistenten vid avdelningen utövade närmaste ledningen av verksamheten

vid underavdelningen för växtodling. Föreståndaren företrädde

jämlikt gällande instruktion avdelningen i alla ärenden rörande

dess arbetsområde utom sådana, som direkt sammanhängde med den av

överassistenten ledda underavdelningens verksamhet. Beträffande sistnämnda

kategori av ärenden vore överassistenten vid verksamhetens utövande

ansvarig direkt inför styrelsen.

Vad därefter anginge Bolins framställning att bliva tillerkänd fyllnadspension

till belopp, motsvarande skillnaden mellan Överassistent i lönegrad

B 26 tillkommande hel pension och den honom tillagda avkortade

pensionen, ville styrelsen erinra därom, att kostnaderna för den särskilda

centralanstalt för hushållningssällskapens lokala ialtlörsök, som föreiunnits,

innan den genom beslut av 1905 års riksdag upprättade centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet den 1 januari 1907 trädde i

verksamhet, och som närmast sysslat med lokala gödslings- och andra växtodlingsförsök,

med tillskott av statsmedel bestritts av de olika hushållningssällskapen

samt att verksamheten vid densamma fortgått från år

1900 under lantbruksakademiens överinseende och under närmaste ledningen

av en utav akademien tillsatt styrelse. Styrelsen ansåge, att det arbete,

som Bolin haft att utföra å sin befattning såsom föreståndare för hushållningssällskapens

centralanstalt, varit av direkt allmännyttig beskaffenhet

och måste anses väl jämförbart med det arbete, som sedermera ålegat

honom i egenskap av Överassistent vid centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet.

På grund av vad sålunda anförts har styrelsen tillstyrkt, att Bolin,

utöver den honom genom statskontorets beslut den 15 oktober 1931 tillerkända

avkortade pensionen å 5,496 kronor, måtte komma i åtnjutande av

en årlig fyllnadspension av 228 kronor.

Statskmtoret har efter remiss avgivit utlåtande i ärendet den 28 november

1931 och därvid anfört, att, såvitt statskontoret kunde finna, sådana

omständigheter icke blivit i ärendet förebragta, att Kungl. Majit skulle

kunna utan risk för vittgående konsekvenser av betänklig art bereda Bolin

pension, såsom örn han innehaft befattning såsom avdeluingsföreståndaro

vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Beträffande framställningen i vad den avsågo utverkande av sådan tillläggspension

åt Bolin, att han komme i åtnjutande av hel pension såsom

Överassistent, har statskontoret anfört, bland annat, följande:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majlis proposition Nr 95.

Departements
chefen.

Tiden den 19 april 1900—den 31 december 1906, varunder Bolin varit föreståndare

för centralanstalten för hushållningssällskapens lokala fältförsök,

hade icke författningsenligt kunnat tillgodoräknas honom i pensionshänseende.

Det ville dock synas statskontoret, som örn här förelåge ett fall,

där riksdagens medgivande borde utverkas till åtnjutande av en tilläggspension

såsom plägade äga rum i fall, där vederbörande före statsanställningen

utövat för statstjänsten betydelsefull verksamhet och särskilt där

den institution, vid vilken verksamheten utövats, övertagits av staten och

vederbörande då övergått i statens tjänst. Den statliga centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet syntes kunna betraktas såsom en

direkt fortsättning av den hushållningssällskapens försöksverksamhet, vid

vilken Bolin under åren närmast före 1907 varit anställd.

På grund härav och då allenast ett år fattades i den tid av 25 år, som

skulle hava erfordrats för tillerkännande av hel pension åt Bolin, syntes

skillnadsbeloppet, 228 kronor, böra utverkas såsom tilläggspension åt

honom.

Statskontoret har sålunda hemställt, att Kungl. Majit ville föreslå riksdagen

medgiva, att Bolin finge från och med den 5 november 1931, då han

efter erhållet avsked från överassistentbefattningen tillträtt honom författningsenligt

tillagd avkortad pension å 5,496 kronor, under återstående

livstiden åtnjuta en tilläggspension å allmänna indragningsstaten till belopp

av 228 kronor för år räknat.

Beträffande framställningen i vad den avser beredande åt Bolin av pension

till samma belopp, som tillkommer avdelningsföreståndare vid centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet, finner jag mig

icke kunna tillstyrka densamma.

Däremot anser jag mig på de av myndigheterna anförda skäl böra biträda

den av Bolin alternativt gjorda hemställan örn pension åt honom

till belopp, motsvarande hel pension å överassistentbefattningen. Jag

förordar, att Bolin må för nyssnämnda ändamål i erforderlig omfattning

tillgodoräkna sig sin tjänstgöring såsom föreståndare för centralanstalten

för hushållningssällskapens lokala fältförsök och således, utöver honom

redan tillagd avkortad pension, komma i åtnjutande av en tilläggspension

å allmänna indragningsstaten i enlighet med myndigheternas förslag. Till

närmare upplysning angående den av centralanstalten för hushållningssällskapens

lokala fältförsök bedrivna verksamheten samt rörande denna

verksamhets överflyttande å den nuvarande centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet tillåter jag mig hänvisa till vad därom anförts

under nionde huvudtiteln (sid. 42 och 70) i 1905 års statsverksproposition.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen medgiva.

att f. d. överassistenten vid centralanstalten för

försöksväsendet på jordbruksområdet Pehr Karl

Wilhelm Bolin må, räknat från och med den 5 novem
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

ber 1931, under sin återstående livstid uppbära — utöver

honom författningsenligt tillkommande pension

— en tilläggspension å allmänna indragningsstaten till

belopp av 228 kronor för år.

Vad departementschefen ovan under punkterna

l:o)—6:o) hemställt, däri statsrådets övriga

ledamöter instämma, behagar Hans Maj:t

Konungen bifalla samt förordnar, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1932:30 Utlåtande, i anledning av vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragnimgsstaterna. Bankoutskottet får härmed s. 84 i texten