Sök i Ratio Lex

Angående bestridande från allmänna indragning sstaten av visst Josef Bertil Karlsson tillerkänt skadestånd

1932-02-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:97, Angående bestridande från allmänna indragning sstaten av visst Josef Bertil Karlsson tillerkänt skadestånd

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 9 7.

3

Nr 97.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående bestridande

från allmänna indragning sstaten av visst

Josef Bertil Karlsson tillerkänt skadestånd; given

Stockholms slott den 12 februari 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. llundqvist.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 12 februari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener,

Gtllenswärd, Earsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet Rundqvist anför:

Den 17 september 1929 deltog Josef Bertil Karlsson i Kyrkebo, som då

fullgjorde värnpliktstjänstgöring vid Vaxholms kustartilleriregemente, i övning

uti så kallad lösskjutning med ett batteri kanoner, varvid såsom laddning

användes svartkrut, som ej var inneslutet i patronhylsor. Då Karlsson,

omedelbart efter det att ett skott avlossats, införde en ny laddning i krutkammaren

å en av kanonerna, inträffade en explosion, varvid Karlsson erhöll

så svåra skador, att högra armen måste amputeras mellan handleden

371 32

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

och armbågen. Efter olyckshändelsen vårdades Karlsson å garnisonssjukhuset

i Stockholm till den 13 februari 1930.

I anledning av olycksfallet tillerkände riksförsäkringsanstalten Karlsson

en årlig livränta av 882 kronor att utgå tillsvidare från och med den 13

februari 1930 till och med den 12 februari 1933.

Sedermera yrkade Karlsson vid Stockholms rådhusrätt, efter stämning,

åläggande för kronan att till Karlsson i skadestånd på grund av olycksfallet

utgiva vissa angivna belopp.

Itådhusrätten utlät sig i dom den 20 maj 1931: Enär upplyst vore, att

kort innan Karlsson infört laddningen i den ifrågakomna kanonens krutkammare

med kanonen avlossats ett löst skott, utan att i vederbörande

artillerireglemente föreskriven viskning av krutkammaren för släckande av

däri förefintliga bränder efter skottet vidtagits, samt på grund av vad i

målet förekommit finge antagas, att antändningen av nämnda laddning förorsakats

av bränder, som efter det förut avlossade skottet blivit kvarliggande

i kanonens krutkammare; ty och som ostridigt vore, att vid tillfället, då

såsom ledare av övningen tjänstgjort en officer och såsom pjäsbefälhavare

vid kanonen en korpral, dessa uraktlåtit att, på sätt dem jämlikt förberörda

reglemente ålegat, pjäsbefälhavaren att anbefalla viskning och övningsledaren

att tillse, att viskning ägde rum, samt nämnda befälspersoner genom vad

de sålunda låtit komma sig till last måste anses hava varit vållande till

olyckan och kronan till följd därav vore skyldig att till Karlsson för den

honom genom olyckan åsamkade skada utgiva ersättning utöver den livränta,

som i anledning av olyckan, jämlikt förordningen den 18 juni 1927

örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

av allmänna medel tillerkänts Karlsson eller kunde komma att denne tillerkännas,

alltså och då kronan förklarat sig icke hava något att erinra mot

skäligheten av de utav Karlsson i förevarande hänseende i målet yrkade

belopp, nämligen för sveda och värk 1,000 kronor, för lyte likaledes 1,000

kronor och för varaktig nedsättning i arbetsförmågan 600 kronor örn året

under Karlssons återstående livstid, räknat från den 13 februari 1930, då

Karlsson, som på grund av de honom vid olyckan tillskyndade kroppsskador

vårdats å garnisonssjukhuset i Stockholm, därifrån utskrivits, prövade rådhusrätten

med bifall till Karlssons talan rättvist förplikta kronan att till

Karlsson mot kvitto utgiva dels 2,000 kronor, dels ock — utöver den ersättning,

som på grund av Karlsson vid ifrågakomna olycka ågångna kroppsskador

jämlikt nyssnämnda förordning den 18 juni 1927 av allmänna medel

tillerkänts Karlsson eller kunde komma att denne tillerkännas — 600 kronor

om året under Karlssons återstående livstid, räknat från den 13 februari

1930; och skulle den kronan sålunda ålagda betalningsskyldighet fullgöras

genast, såvitt avsage berörda belopp 2,000 kronor ävensom vad av det

Karlsson tillerkända årliga understödet belöpte å tiden till och med den

31 mars 1931, samt, vad beträffade det å tiden efter sist sagda dag belöpande

understödet, med 150 kronor den sista söckendagen i varje kalenderkvartal.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 97. 5

Svea hovrätt, där kronan efter vad sökte ändring, fann i dom den 8 december

1931 ej skäl att göra ändring i rådhusrättens dom.

Hovrättens dom har vunnit laga kraft.

Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 januari 1932 har marinförvaltningen

anmält, att efter det hovrättens dom vunnit laga kraft marinförvaltningen

beslutat att förskottsvis utbetala ifrågavarande ersättningsbelopp, dåmera

uppgående till 3,125 kronor 90 öre, och hemställde ämbetsverket, bland

annat, att Kungl. Majit till ersättande av sålunda förskotterade medel ville

anvisa 3,125 kronor 90 öre från sjöförsvarets anslag till extra utgifter, ävensom

bemyndiga marinförvaltningen att till Karlsson från och med första

kvartalet år 1932 under dennes återstående livstid varje kalenderkvartal i

efterskott utbetala 150 kronor av nämnda anslag.

I utlåtande den 29 januari 1932 har statskontoret, anfört, bland annat,

att marinförvaltningens förslag att det förskotterade beloppet 3,125 kronor

90 öre måtte ersättas av sjöförsvarets anslag till extra utgifter finge statskontoret

biträda. För gäldande av det utdömda understödet torde emellertid

nyssnämnda anslag icke böra anlitas, i vidare mån än vad som avsåge

tiden intill utgången av budgetåret 1931/1932. För tiden därefter torde

understödet, efter inhämtat medgivande av riksdagen, böra bestridas av anslaget

till allmänna indragningsstaten, på vilket sätt förfarits i ett flertal

likartade fall.

Jag får erinra örn, att riksdagen förut i liknande fall på framställning av DepartementsKungl.

Majit (jfr prop. 128/1930) medgivit, att kronan ådömt skadestånd femtinge

utgå av anslaget till allmänna indragningsstaten, dock med iakttagande

av att å skadeståndsbeloppet icke finge åtnjutas någon sådan tilläggsförmån,

som enligt gällande bestämmelser tillkommer pensionstagare.

Under åberopande av vad i ärendet förekommit hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att det Josef Bertil Karlsson jämlikt Svea hovrätts dom den 8 december

1931 tillerkända årliga understödet av 600 kronor må från och med budgetåret

1932/1933 bestridas från anslaget till allmänna indragningsstaten med

iakttagande av att å understödsbeloppet icke må åtnjutas någon sådan tillläggsförmån,

som enligt gällande bestämmelser tillkommer pensionstagare,

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hans Edsberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1932:30 Utlåtande, i anledning av vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragnimgsstaterna. Bankoutskottet får härmed s. 35 i texten