Sök i Ratio Lex

Angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld

1932-02-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:98, Angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 98.

1

Nr 98.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående fortsatt befrielse

för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna

sedlar med guld; given Stockholms slott den 12 februari 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majd

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 februari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gaede, Hamein, von Stockensteöm, Stadenee,

Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför:

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Majit frågan örn fortsatt befrielse

för riksbanken under viss tid från skyldigheten att vid anfordran

inlösa av hanken utgivna sedlar med guld.

På framställning av fullmäktige i riksbanken och efter samråd jämväl

med fullmäktige i riksgäldskontoret medgav Kungl. Majit, med stöd av

§ 72 regeringsformen, genom kungörelse den 27 september 1931 (nr 325), att

riksbanken finge för tiden från och med den 28 september till och med den

30 november 1931 vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran inlösa

av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse. Sedan bankofullmäktige

i skrivelse den 24 november 1931 hemställt örn fortsatt befrielse

för riksbanken från sedelinlösningsskyldigheten intill utgången av februari

innevarande år, förlängde Kungl. Majit genom kungörelse den 27 no
Bihang

till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 76 haft (Nr 98.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Bankofullmäktige•
-

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 98.

vember 1931 (nr 369) ifrågavarande medgivande att gälla till och med den

29 februari 1932. Detta beslut har, efter proposition i ämnet (nr 26), av

innevarande års riksdag gillats (riksdagens skrivelse nr 13).

I skrivelse till Kungl. Majit den 11 februari 1932 hava fullmäktige i riksbanken

hemställt örn fortsatt befrielse för riksbanken från inlösningsskyldigheten

till och med den 20 nästkommande maj.

Efter att hava erinrat örn att fullmäktige i sin nyss omförmälda skrivelse

den 24 november 1931 framhållit, att det då ännu ej kunde angivas,

när en definitiv reglering av myntsystemet kunde äga rum, samt att förhållandena

under den tid, som därefter förflutit, ej ändrats i sådan riktning,

att större möjlighet nu funnes att bestämma tidpunkten för en laglig

stabilisering av den svenska valutan, hava fullmäktige till stöd för sin

hemställan anfört följande:

»Valutans yttre värde, mätt i växelkurserna på vissa guldmyntfotsländer,

nådde den 8 sistlidna december sin hittills lägsta punkt efter guldmyntfotens

upphävande. Nämnda dag förekommo följande noteringar:

Avista säljkurs

1 dollar (New York) ............................................ 5: 59

100 francs (Paris) .................................................... 22: —

100 » (Schweiz) .............................................. 109: —

100 Sörrner (Amsterdam)........................................ 226: —

Växelkurserna hava därefter med vissa kortare avbrott visat en fallande

tendens. Denna dag noteras nämnda fyra valutor sålunda:

Avista säljkurs

1 dollar (New York) ............................................ 5: 20

100 francs (Paris) ................................................. 20: 70

100 » (Schweiz) ............................................... 102:50

100 Sörrner (Amsterdam) 210: 50

Den konsumtionsprisindex, som utarbetas för riksbankens räkning, lämnar

upplysning om valutans inre värde, uttryckt i priserna på de varor

och tjänster, som ingå i allmänhetens konsumtion. Vid indexberäkningen

tages hänsyn till följande grupper: födo- och njutningsämnen, bostad,

bränsle och lyse, inventarier, beklädnad m. m. Berörda index avser sålunda

att vara en mätare på levnadskostnaderna, i möjligaste mån representativ

för den totala konsumtionen i landet. Örn nivån i september 1931

sättes lika med 100, bliva generalindextalen för varje vecka från den 11

oktober 1931:

11 oktober—17 oktober 1931

18 » —24 > ................

25 » —31 > ................

1 november— 7 november .......

8 » —14 * ........

15 » —21 » ........

22 » —28 » ........

29 » — 5 december .....

99: 39

99: 34

99: 40

99: 37

99: 6 0

99: 70

99: 95

99: 99

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.-ts proposition Nr 98.

6 december—12 december ............................... 100: oe

13 » —19 » 100:0 3

20 » —26 » .................................... 100: oi

27 » — 2 januari 1932 ............................... 100: o 6

3 januari— 9 januari ............................................ 100: —

10 » —16 » ............................................ 100: 2 5

17 » _23 » ............................................ 100: 13

24 » —30 » ............................................ 100: 18

Vid guldmyntfotens upphävande angåvo fullmäktige riksbankens avsikt

vara att bevara kronans inhemska köpkraft. I den mån nämnda

köpkraft mätes av riksbankens index, kan således konstateras, att någon

försämring av köpkraften hittills ej inträtt.

Fullmäktiges åberopade uttalande bör emellertid ej erhålla den tolkningen,

att fullmäktige åsyfta att bibehålla detaljprisnivån för samtliga

konsumtionsvaror i genomsnitt oförändrad. På grund av prisstegringen

å vissa import- och exportvaror, vilken småningom i större utsträckning

kan väntas komma till uttryck även i detaljhandeln, skulle en penningpolitik

av nämnda innebörd nödvändiggöra en motsvarande nedpressning

av priserna å de egentliga hemmamarknadsvarorna, en utveckling som för

vårt land skulle skärpa verkningarna av den nuvarande krisen. Däremot

bör i omförmälda uttalande inläggas den betydelsen, att riksbanken vill

eftersträva att bibehålla genomsnittet av priserna å hemmamarknadsvarorna

och å de viktigare i konsumtionen ingående tjänsterna på en i huvudsak

oförändrad nivå. En penningpolitik enligt sistnämnda riktlinjer

medgiver viss stegring av riksbankens index, nämligen i den mån en av

växelkursstegringen och prisstegringar i utlandet föranledd höjning av

priserna å import- och exportvaror (och av priser, som direkt sammanhänga

med dessa) skulle giva upphov därtill. Med hänsyn till att en dylik

prisförhöjning endast i mindre grad komme att återverka på levnadskostnaderna,

torde emellertid stegringen av de sistnämnda, vilken avspeglas i

riksbankens index, ej bliva betydande. Statsrådet och chefen för finansdepartementet

har vid föredragning inför Eders Kungl. Majit av finansplan

och inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933 anfört, bland annat,

följande: ’De gångna månadernas utveckling har givit stöd åt uppfattningen,

att fluktuationerna i kronans värde på den inhemska marknaden,

i första hand dess köpkraft i konsumenternas händer, skola kunna hållas

inom trånga gränser. Att i anslutning till det mål, som i september uppställdes,

söka vidmakthålla nämnda köpkraft, synes mig alltjämt böra utgöra

en riktlinje för våra strävanden’. Enligt fullmäktiges mening bör

en penningpolitik enligt ovan angivna riktlinjer medföra, att levnadskostnaderna

blott inom trånga gränser komma att avvika från genomsnittet

av desamma för år 1931.

Av det anförda framgår, att riksbanken vid bedömandet av fluktuationerna

i prisnivån ej kan underlåta att taga hänsyn till orsakerna till de

inträdda prisförskjutningarna. Det är nämligen av betydelse att kunna

konstatera, huruvida prisrörelsernas ursprung är att söka exempelvis i

tullförhöjningar, förändrade växelkurser eller inflationstendenser på den

inre marknaden, vilka framstå såsom primära i förhållande till växelkurserna.

Vid en sådan analys av prisläget komma givetvis att beaktas

jämväl andra prisindexberäkningar än riksbankens ovanberörda konsuln

tionsprisindex.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Riksgäldsfulimäkt

i?/e.

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 98.

Uppenbart är, att fullmäktige i sin strävan att åstadkomma så stabila

förhållanden som möjligt inom näringslivet taga hänsyn jämväl till andra

faktorer än förändringar i prisnivån, framförallt till produktivitetsförhållanden

och lagerhållning inom olika näringsgrenar.

Det vore givetvis önskvärt, att ett program för riksbankens penningpolitik

kunde uppgöras, som erhölle så stor allmängiltighet som möjligt

och kunde avse en längre tid. Med hänsyn till de många osäkerhetsmoment,

som läget alltjämt rymmer och så beroende som den inhemska ställningen

är av vad som kan inträffa i utlandet, bör dock framhållas, att

varje penningpolitiskt program för närvarande måste angivas att gälla

endast tills vidare. Tidpunkten för fastställandet av ett program på

längre sikt, innebärande riktlinjer för vården av en stabiliserad valuta,

har enligt fullmäktiges mening ej ännu inträtt.»

Fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka beretts tillfälle att yttra sig i

ärendet, hava förklarat sig ej hava något att erinra mot att bankofullmäktiges

framställning bifalles.

Mot bankofullmäktiges framställning örn fortsatt befrielse för riksbanken

för tiden till och med den 20 nästkommande maj från skyldigheten

att inlösa av banken utgivna sedlar med guld har jag intet att erinra.

Då vid bifall härtill frågan örn sedelinlösningsskyldigheten

kommer att ånyo bliva föremål för prövning av innevarande års riksdag,

finner jag icke anledning att nu för min del närmare ingå på hithörande

spörsmåls innebörd i olika hänseenden. Jag hemställer alltså,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att riksbanken må för tiden från och med den 1 mars

till och med den 20 maj 1932 vara fritagen från skyldigheten

att vid anfordran inlösa av banken utgivna

sedlar med guld efter deras lydelse, med rätt dock för

riksbanken att, örn förhållandena därtill giva anledning,

före utgången av nämnda tid återupptaga inlösningen

av bankens sedlar.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen

lämna bifall och förordnar, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

8 2 0 518. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:59 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedla a1 i texten
  2. BU 1932:6 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld. s. 1 i texten