Sök i Ratio Lex

Angående uppskov i vissa fall med erläggande av annuiteter å, lån från odling slånefonden och statens av dikning slånefond

1933-02-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:113, Angående uppskov i vissa fall med erläggande av annuiteter å, lån från odling slånefonden och statens av dikning slånefond

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 113.

1

Nr 118.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående uppskov i vissa

fall med erläggande av annuiteter å, lån från odling slånefonden

och statens av dikning slånefond; given Stockholms slott den

10 februari 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksä rondén för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 10 februari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,

Möller, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

Till utförande av ett företag, avseende torrläggning av marker — de så

kallade Hidinge-Spångakärren — tillhörande ett flertal fastigheter i Vintrosa,

Hidinge och Knista socknar av Örebro län har Kungl. Majit, förutom

vissa bidrag ur avdikningsanslaget, den 11 november 1921, den 11

juli och den 19 december 1924 samt den 25 november 1927 beviljat lån från

odlingslånefonden oell statens avdikningslånefond å respektive 532,360

nikana lill riksdagrns protokoll 1933. 1 sorni. Nr 113—lii.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

kronor, 33,610 kronor, 1,760 kronor och 2,110 kronor eller tillhopa 569,840

kronor.

Enligt medgivande av 1929 års riksdag har Kungl. Majit den 27 juni

1929 — utöver tidigare utlämnade bidrag från avdikningsanslaget å tili

hopa 268,410 kronor — beviljat torrläggningsföretaget statsbidrag från

statens avdikningsanslag med 300,000 kronor, varav till avdikningslånefonden

överförts 120,370 kronor, därav 86,680 kronor såsom inbetalning å

det förstnämnda lånet å 532,360 kronor, 33,610 kronor såsom inbetalning

av hela det den 11 juli 1924 beviljade lånet och 80 kronor såsom inbetalning

å det den 19 december 1924 beviljade lånet å 1,760 kronor.

Den 4 november 1932 har slutligen torrläggningsföretaget beviljats, förutom

visst bidrag från avdikningsanslaget, ett ytterligare lån å 1,460

kronor, vilket lån emellertid ännu icke av statskontoret utbetalts.

Genom utslag den 1 oktober 1929 har länsstyrelsen i Örebro län, sedan

lånet å 33,610 kronor, på sätt nyss nämnts, helt inbetalts, fastställt kapitalavbetalnings-

och räntebelopp för lånen å 532,360 kronor och å 1,760

kronor. Av utslaget beträffande det förra lånet framgår, att vid tiden

för utslagets meddelande oguldet kapitalbelopp med tillägg av vid samma

tidpunkt upplupna räntor uppgick till 493,033 kronor 56 öre, att årliga

inbetalningen fastställts till 29,582 kronor 1 öre för vart oell ett av åren

1929—1953 och till 26,903 kronor 8 öre för år 1954. — Återbetalningen avåterstoden

av lånet å 1,760 kronor Ilar genom länsstyrelsens utslag ålagts

en fastighet och skall fullgöras för vart och ett av åren 1932—1956 med lil

kronor 69 öre och för 1957 med 101 kronor 41 öre. — Ordningen för återbetalningen

av det den 25 november 1927 beviljade lånet å 2,110 kronor

bar ännu ej av länsstyrelsen fastställts.

Beträffande det ifrågavarande företagets uppkomst och utveckling samt

de svåra förhållanden, de till ett 80-tal uppgående intressenterna iråkat

till följd av företaget, må hänvisas till vad därom anförts i propositionen

nr 169/1929 och jordbruksutskottets utlåtande nr 47/1929.

Med utlåtande den 31 januari 1933 bar statskontoret överlämnat dels

från länsstyrelsen i Örebro län till statskontoret den 24 september, den 19

november och den 12 december 1932 ingivna skrivelser, vari länsstyrelsen

hemställt örn åtgärder för beredande av hjälp åt delägarna i företaget,

dels ett av lantbruksstyrelsen till statskontoret den 1 november 1932 avgivet

yttrande i ärendet, dels ock en skrift i ämnet från Örebro läns hushållningssällskap.

Av handlingarna inhämtas i huvudsak följande.

Länsstyrelsen bar framhållit de ekonomiska svårigheter, vari delägarna

i torrläggningsföretaget genom dettas misslyckande råkat, samt ansett,

att enda framkomliga vägen för beredande åt delägarna av den ytterligare

hjälp, varav de oundgängligen vore i behov, skulle vara nedskrivning

av lånen i största möjliga omfattning. Då en dylik nedskrivning

emellertid måste föregås av en utredning av hithörande förhållanden

—• en utredning, som torde få beräknas taga en avsevärd tid i anspråk —

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr lis.

har länsstyrelsen, i avvaktan härpå och då snar hjälp vore av nöden,

ifrågasatt uppskov helt eller delvis nied erläggande av till betalning redan

förfallna annuiteter samt inställande tillsvidare av exekutiva åtgärder

för indrivning av desamma. Därest staten icke trädde hjälpande emellan.

måste dylika åtgärder i betydande omfattning tillgripas för annuiteternas

indrivande. I några fall hade åtgärder redan måst vidtagas. 1

tre av dessa fall hade fastigheterna å exekutiv auktion inropats av statskontoret,

varefter — i två fall — de förutvarande ägarna hos statskontoret

anhållit att få återköpa fastigheterna till priser och villkor, som.

örn anbuden antoges, skulle enligt länsstyrelsens uppfattning förorsaka

staten och många enskilda icke ringa förlust. Vidare har länsstyrelsen

i skrivelse den 19 november 1932 meddelat, att av de under 1931 förfallna

annuiteterna återstode oguldna 11,744 kronor 83 öre. Av länsstyrelsens

skrivelse den 12 december 1932 framgår, att under november sagda år för

indrivning av 1931 års annuiteter i flera fall utmätning måst företagas

för bevarandet av den kronan enligt 17 kap. ti § handelsbaden tillkommande

förmånsrätt, men hade länsstyrelsen med stöd av 86 § utsökningslagen

medgivit anstånd intill den 15 maj 1933 i avbidan på vidtagande

av åtgärder för lånens gäldande.

Lantbruksstyrelsen Ilar uttalat tvekan beträffande ytterligare mellankomst

från statens sida för hindrande av de enskilda delägarnas i företaget

ekonomiska svårigheter, »enär därmed dörren skulle lämnas öppen

för liknande anspråk jämväl från andra kristidsföretag av denna art .

Därest emellertid hjälpåtgärder skulle anses påkallade, har lantbruksstyrelsen

ifrågasatt, huruvida icke i avvaktan på bättre tider ett tillfälligt

uppskjutande av exekutiva åtgärder för annuiteternas indrivande jämväl

ur statens egen synpunkt kunde anses lämpligt och huruvida icke beträffande

de låntagare, vilka länsstyrelsen efter prövning i varje särskilt

fall funne därav vara oundgängligen i behov, anstånd med annuiteternas

erläggande borde kunna lämnas under viss tid, exempelvis tre å fem år,

varvid under samma tid upplupen ogulden ränta skulle läggas till kapitalskulden.

Genom dessa åtgärder skulle, enligt lantbruksstyrelsens åsikt,

åtminstone ett tillfälligt andrum kunna beredas de intressenter i företaget,

som starkast vore i behov därav. För att bringa lättnad på längre

sikt uti intressenternas svårigheter torde vidare enligt lantbruksstyrelsens

förmenande en lämpligt avvägd förlängning av amorteringstiden för lånen

kunna tänkas komma i åtanke.

Statskontoret har vitsordat, att ämbetsverket nödgats att för indrivningav

1929 och 1930 års annuiteter å exekutiva auktioner i tre fall inropa till

torrläggningsföretaget hörande fastigheter och att i två fall till stats

kontoret inkommit köpeanbud å de inropade fastigheterna till belopp, som

därest köpeanbuden antoges, skulle medföra betydande förluster för stats

verket. I likhet med lantbruksstyrelsen och länsstyrelsen har statskonto

ret ansett, att någon generell nedskrivning av lånen icke för närvarande

borde äga rum. En sådan åtgärd måste enligt ämbetsverkets förmenande

göras till föremål för särskild utredning. Det syntes emellertid uppenbart

att, i avvaktan på resultatet av denna utredning, någon lättnad

mäste beredas företagets intressenter i deras svårigheter. Detta torde då

kunna ske genom medgivande av lindringar i återbetalnings villkoren.

Statskontorets utlåtande utmynnar i hemställan, att uppskov medgives

under tre år med erläggande av en var av de annuiteter, som från och med

ar 1933 förfalla till betalning å det genom Kungl. Majrts beslut den 11

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements''

chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

november 1921 beviljade länet, att under uppskovstiden upplupen ränta

ä kapitalskulden lägges till och återbetalas i samma ordning som denna,

därest ej intressenternas ekonomiska belägenhet anses böra föranleda räntefrihet

under uppskovstiden; samt att anstånd lämnas till 1934 med under

1931 och till 1935 med under 1932 förfallna oguldna annuitetsandelar.

Tillräckliga skäl synas mig vara i ärendet anförda för beredande åt intressenterna

i företaget av visst uppskov med erläggande av annuiteter a

berörda lån. Med hänsyn såväl till behovet av att bringa delägarna i

detta misslyckade företag snar hjälp som till statens intresse av att ej

påskynda exekutiva åtgärder med ty åtföljande övertagande av ett antal

fastigheter, vilkas försäljning torde komma att bereda staten avsevärda

förluster, vill jag därför i huvudsak tillstyrka statskontorets förslag.

Med stor sannolikhet finnas dock andra torrläggningsföretag, där det

ur nyss anförda synpunkter kan vara av ett trängande behov påkallat

att, i avvaktan på utredning rörande företagets framtida möjligheter, be

reda intressenterna visst rådrum med ränte- och kapitalavbetalningar å

lån från odlingslånefonden och från statens avdikningslånefond. Gällande

bestämmelser rörande ifrågavarande lånerörelse inrymma emellertid

icke befogenhet för Kungl. Maj:t att medgiva dylikt uppskov. Då frågor

av nu berörd art oftast torde kräva ett snabbt avgörande och givetvis

kunna under rådande ekonomiska förhållanden uppkomma även under

den tid, riksdagen ej är samlad, kan ifrågasättas, örn icke av riksdagen

nu borde begäras bemyndigande för Kungl. Majit att efter prövning

av omständigheterna beträffande varje företag, från fall till fall

medgiva anstånd med nyssberörda annuiteter. Erinras må, att Kungl.

Majit erhållit bemyndigande av snarlikt slag, såsom rätt att medgiva

anstånd eller ytterligare anstånd med erläggande av avbetalningar och

räntor å ogulden köpeskilling för vissa från kronoegendomar försålda

fastigheter. Jag förutsätter, att uppskov med annuiteter å lån ur nyssnämnda

fonder ej kommer att av Kungl. Majit medgivas i andra fall, än

där sådant uppenbarligen finnes vara av nöden. De närmare villkor, varmed

dylikt anstånd bör i vart fall förenas, torde få föreskrivas av Kungl.

Majit. Därvid bör det vara Kungl. Majit obetaget att i avseende å under

uppskovstiden upplupna räntor å kapitalskulden meddela bestämmelser i

enlighet med vad statskontoret föreslagit rörande nyssberörda lån. Det

nu ifrågasatta bemyndigandet torde böra begränsas att gälla för tiden

intill den 1 juli 1934, och torde frågan örn fortsatt bemyndigande, jämte

anmälan örn lämnade anstånd, böra underställas en kommande riksdag.

Sedan riksdagen beslutat i ärendet, torde jag få för Kungl. Majit ånyo

anmäla förevarande framställning rörande Hidinge-Spångakärren.

Under åberopande av det anförda hemställer jag nu. att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

att Kungl. Majit må, för beredande av erforderligt

rådrum åt intressenterna i ett i trångmål varande

torrläggningsföretag, efter prövning av föreliggande

omständigheter rörande varje särskilt företag under

tiden till och med den 30 juni 1934 medgiva anstånd

med erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden

och från statens avdikningslånefond.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

TJr protokollet:

Hugo Nordlander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:122 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppskov i vissa fall med erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och sta a1 i texten
  2. JoU 1933:54 Utlåtande i anledning av väckt motion om bidrag från statens avdikningsanslag till Frihamra—Täby torrläggningsföretag. s. 12 i texten
  3. JoU 1933:55 Utlåtande i anledning av väckt motion om visst betalning sanstånd m. m. beträffande ett till GuUungens torrläggningsföretag utlämnat lån. s. 14 i texten