Angående uppskov i vissa fall med erläggande av annuiteter å, lån från odling slånefonden och statens av dikning slånefond
1933-02-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1933:113, Angående uppskov i vissa fall med erläggande av annuiteter å, lån från odling slånefonden och statens av dikning slånefond
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 113.
1
Nr 118.
Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående uppskov i vissa
fall med erläggande av annuiteter å, lån från odling slånefonden
och statens av dikning slånefond; given Stockholms slott den
10 februari 1933.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksä rondén för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 10 februari 1933.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,
Möller, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:
Till utförande av ett företag, avseende torrläggning av marker — de så
kallade Hidinge-Spångakärren — tillhörande ett flertal fastigheter i Vintrosa,
Hidinge och Knista socknar av Örebro län har Kungl. Majit, förutom
vissa bidrag ur avdikningsanslaget, den 11 november 1921, den 11
juli och den 19 december 1924 samt den 25 november 1927 beviljat lån från
odlingslånefonden oell statens avdikningslånefond å respektive 532,360
nikana lill riksdagrns protokoll 1933. 1 sorni. Nr 113—lii.
1
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 113.
kronor, 33,610 kronor, 1,760 kronor och 2,110 kronor eller tillhopa 569,840
kronor.
Enligt medgivande av 1929 års riksdag har Kungl. Majit den 27 juni
1929 — utöver tidigare utlämnade bidrag från avdikningsanslaget å tili
hopa 268,410 kronor — beviljat torrläggningsföretaget statsbidrag från
statens avdikningsanslag med 300,000 kronor, varav till avdikningslånefonden
överförts 120,370 kronor, därav 86,680 kronor såsom inbetalning å
det förstnämnda lånet å 532,360 kronor, 33,610 kronor såsom inbetalning
av hela det den 11 juli 1924 beviljade lånet och 80 kronor såsom inbetalning
å det den 19 december 1924 beviljade lånet å 1,760 kronor.
Den 4 november 1932 har slutligen torrläggningsföretaget beviljats, förutom
visst bidrag från avdikningsanslaget, ett ytterligare lån å 1,460
kronor, vilket lån emellertid ännu icke av statskontoret utbetalts.
Genom utslag den 1 oktober 1929 har länsstyrelsen i Örebro län, sedan
lånet å 33,610 kronor, på sätt nyss nämnts, helt inbetalts, fastställt kapitalavbetalnings-
och räntebelopp för lånen å 532,360 kronor och å 1,760
kronor. Av utslaget beträffande det förra lånet framgår, att vid tiden
för utslagets meddelande oguldet kapitalbelopp med tillägg av vid samma
tidpunkt upplupna räntor uppgick till 493,033 kronor 56 öre, att årliga
inbetalningen fastställts till 29,582 kronor 1 öre för vart oell ett av åren
1929—1953 och till 26,903 kronor 8 öre för år 1954. — Återbetalningen avåterstoden
av lånet å 1,760 kronor Ilar genom länsstyrelsens utslag ålagts
en fastighet och skall fullgöras för vart och ett av åren 1932—1956 med lil
kronor 69 öre och för 1957 med 101 kronor 41 öre. — Ordningen för återbetalningen
av det den 25 november 1927 beviljade lånet å 2,110 kronor
bar ännu ej av länsstyrelsen fastställts.
Beträffande det ifrågavarande företagets uppkomst och utveckling samt
de svåra förhållanden, de till ett 80-tal uppgående intressenterna iråkat
till följd av företaget, må hänvisas till vad därom anförts i propositionen
nr 169/1929 och jordbruksutskottets utlåtande nr 47/1929.
Med utlåtande den 31 januari 1933 bar statskontoret överlämnat dels
från länsstyrelsen i Örebro län till statskontoret den 24 september, den 19
november och den 12 december 1932 ingivna skrivelser, vari länsstyrelsen
hemställt örn åtgärder för beredande av hjälp åt delägarna i företaget,
dels ett av lantbruksstyrelsen till statskontoret den 1 november 1932 avgivet
yttrande i ärendet, dels ock en skrift i ämnet från Örebro läns hushållningssällskap.
Av handlingarna inhämtas i huvudsak följande.
Länsstyrelsen bar framhållit de ekonomiska svårigheter, vari delägarna
i torrläggningsföretaget genom dettas misslyckande råkat, samt ansett,
att enda framkomliga vägen för beredande åt delägarna av den ytterligare
hjälp, varav de oundgängligen vore i behov, skulle vara nedskrivning
av lånen i största möjliga omfattning. Då en dylik nedskrivning
emellertid måste föregås av en utredning av hithörande förhållanden
—• en utredning, som torde få beräknas taga en avsevärd tid i anspråk —
3
Kungl. Maj:ts proposition nr lis.
har länsstyrelsen, i avvaktan härpå och då snar hjälp vore av nöden,
ifrågasatt uppskov helt eller delvis nied erläggande av till betalning redan
förfallna annuiteter samt inställande tillsvidare av exekutiva åtgärder
för indrivning av desamma. Därest staten icke trädde hjälpande emellan.
måste dylika åtgärder i betydande omfattning tillgripas för annuiteternas
indrivande. I några fall hade åtgärder redan måst vidtagas. 1
tre av dessa fall hade fastigheterna å exekutiv auktion inropats av statskontoret,
varefter — i två fall — de förutvarande ägarna hos statskontoret
anhållit att få återköpa fastigheterna till priser och villkor, som.
örn anbuden antoges, skulle enligt länsstyrelsens uppfattning förorsaka
staten och många enskilda icke ringa förlust. Vidare har länsstyrelsen
i skrivelse den 19 november 1932 meddelat, att av de under 1931 förfallna
annuiteterna återstode oguldna 11,744 kronor 83 öre. Av länsstyrelsens
skrivelse den 12 december 1932 framgår, att under november sagda år för
indrivning av 1931 års annuiteter i flera fall utmätning måst företagas
för bevarandet av den kronan enligt 17 kap. ti § handelsbaden tillkommande
förmånsrätt, men hade länsstyrelsen med stöd av 86 § utsökningslagen
medgivit anstånd intill den 15 maj 1933 i avbidan på vidtagande
av åtgärder för lånens gäldande.
Lantbruksstyrelsen Ilar uttalat tvekan beträffande ytterligare mellankomst
från statens sida för hindrande av de enskilda delägarnas i företaget
ekonomiska svårigheter, »enär därmed dörren skulle lämnas öppen
för liknande anspråk jämväl från andra kristidsföretag av denna art .
Därest emellertid hjälpåtgärder skulle anses påkallade, har lantbruksstyrelsen
ifrågasatt, huruvida icke i avvaktan på bättre tider ett tillfälligt
uppskjutande av exekutiva åtgärder för annuiteternas indrivande jämväl
ur statens egen synpunkt kunde anses lämpligt och huruvida icke beträffande
de låntagare, vilka länsstyrelsen efter prövning i varje särskilt
fall funne därav vara oundgängligen i behov, anstånd med annuiteternas
erläggande borde kunna lämnas under viss tid, exempelvis tre å fem år,
varvid under samma tid upplupen ogulden ränta skulle läggas till kapitalskulden.
Genom dessa åtgärder skulle, enligt lantbruksstyrelsens åsikt,
åtminstone ett tillfälligt andrum kunna beredas de intressenter i företaget,
som starkast vore i behov därav. För att bringa lättnad på längre
sikt uti intressenternas svårigheter torde vidare enligt lantbruksstyrelsens
förmenande en lämpligt avvägd förlängning av amorteringstiden för lånen
kunna tänkas komma i åtanke.
Statskontoret har vitsordat, att ämbetsverket nödgats att för indrivningav
1929 och 1930 års annuiteter å exekutiva auktioner i tre fall inropa till
torrläggningsföretaget hörande fastigheter och att i två fall till stats
kontoret inkommit köpeanbud å de inropade fastigheterna till belopp, som
därest köpeanbuden antoges, skulle medföra betydande förluster för stats
verket. I likhet med lantbruksstyrelsen och länsstyrelsen har statskonto
ret ansett, att någon generell nedskrivning av lånen icke för närvarande
borde äga rum. En sådan åtgärd måste enligt ämbetsverkets förmenande
göras till föremål för särskild utredning. Det syntes emellertid uppenbart
att, i avvaktan på resultatet av denna utredning, någon lättnad
mäste beredas företagets intressenter i deras svårigheter. Detta torde då
kunna ske genom medgivande av lindringar i återbetalnings villkoren.
Statskontorets utlåtande utmynnar i hemställan, att uppskov medgives
under tre år med erläggande av en var av de annuiteter, som från och med
ar 1933 förfalla till betalning å det genom Kungl. Majrts beslut den 11
Departements''
chefen.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 113.
november 1921 beviljade länet, att under uppskovstiden upplupen ränta
ä kapitalskulden lägges till och återbetalas i samma ordning som denna,
därest ej intressenternas ekonomiska belägenhet anses böra föranleda räntefrihet
under uppskovstiden; samt att anstånd lämnas till 1934 med under
1931 och till 1935 med under 1932 förfallna oguldna annuitetsandelar.
Tillräckliga skäl synas mig vara i ärendet anförda för beredande åt intressenterna
i företaget av visst uppskov med erläggande av annuiteter a
berörda lån. Med hänsyn såväl till behovet av att bringa delägarna i
detta misslyckade företag snar hjälp som till statens intresse av att ej
påskynda exekutiva åtgärder med ty åtföljande övertagande av ett antal
fastigheter, vilkas försäljning torde komma att bereda staten avsevärda
förluster, vill jag därför i huvudsak tillstyrka statskontorets förslag.
Med stor sannolikhet finnas dock andra torrläggningsföretag, där det
ur nyss anförda synpunkter kan vara av ett trängande behov påkallat
att, i avvaktan på utredning rörande företagets framtida möjligheter, be
reda intressenterna visst rådrum med ränte- och kapitalavbetalningar å
lån från odlingslånefonden och från statens avdikningslånefond. Gällande
bestämmelser rörande ifrågavarande lånerörelse inrymma emellertid
icke befogenhet för Kungl. Maj:t att medgiva dylikt uppskov. Då frågor
av nu berörd art oftast torde kräva ett snabbt avgörande och givetvis
kunna under rådande ekonomiska förhållanden uppkomma även under
den tid, riksdagen ej är samlad, kan ifrågasättas, örn icke av riksdagen
nu borde begäras bemyndigande för Kungl. Majit att efter prövning
av omständigheterna beträffande varje företag, från fall till fall
medgiva anstånd med nyssberörda annuiteter. Erinras må, att Kungl.
Majit erhållit bemyndigande av snarlikt slag, såsom rätt att medgiva
anstånd eller ytterligare anstånd med erläggande av avbetalningar och
räntor å ogulden köpeskilling för vissa från kronoegendomar försålda
fastigheter. Jag förutsätter, att uppskov med annuiteter å lån ur nyssnämnda
fonder ej kommer att av Kungl. Majit medgivas i andra fall, än
där sådant uppenbarligen finnes vara av nöden. De närmare villkor, varmed
dylikt anstånd bör i vart fall förenas, torde få föreskrivas av Kungl.
Majit. Därvid bör det vara Kungl. Majit obetaget att i avseende å under
uppskovstiden upplupna räntor å kapitalskulden meddela bestämmelser i
enlighet med vad statskontoret föreslagit rörande nyssberörda lån. Det
nu ifrågasatta bemyndigandet torde böra begränsas att gälla för tiden
intill den 1 juli 1934, och torde frågan örn fortsatt bemyndigande, jämte
anmälan örn lämnade anstånd, böra underställas en kommande riksdag.
Sedan riksdagen beslutat i ärendet, torde jag få för Kungl. Majit ånyo
anmäla förevarande framställning rörande Hidinge-Spångakärren.
Under åberopande av det anförda hemställer jag nu. att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva,
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 113.
att Kungl. Majit må, för beredande av erforderligt
rådrum åt intressenterna i ett i trångmål varande
torrläggningsföretag, efter prövning av föreliggande
omständigheter rörande varje särskilt företag under
tiden till och med den 30 juni 1934 medgiva anstånd
med erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden
och från statens avdikningslånefond.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.
TJr protokollet:
Hugo Nordlander.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1933:122 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppskov i vissa fall med erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och sta a1 i texten
- JoU 1933:54 Utlåtande i anledning av väckt motion om bidrag från statens avdikningsanslag till Frihamra—Täby torrläggningsföretag. s. 12 i texten
- JoU 1933:55 Utlåtande i anledning av väckt motion om visst betalning sanstånd m. m. beträffande ett till GuUungens torrläggningsföretag utlämnat lån. s. 14 i texten