Sök i Ratio Lex

Angående understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer

1933-02-10 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:135, Angående understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

1

Nr 135.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd åt efterlevande

till vissa i statens tjänst anställda personer; given

Stockholms slott den 10 februari 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över iinansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen under punkterna l:o—6:o hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 10 februari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,

Möller, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler uppkomna

frågor örn understöd, att utgå å allmänna indragningsstaten, åt

efterlevande till i det följande angivna, i statens tjänst anställda personer

och anför därvid:

Justitiedepartementet.

l:o.

F. d. vaktkonstapeln vid straffängelset i Stockholm Viktor Bohlins änka

Alida Bohlin, född Landin. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Bohlin var född den 6 augusti 1853 och avled den 6 juli 1932;

att han den 10 juli 1876 inträdde i fångvårdens tjänst såsom extra ordi
-

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 135—136.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

narie vaktkonstapel vid straffängelset i Stockholm och den 19 december

3882 konstituerades till vaktkonstapel å ordinarie stat;

att han med utgången av april månad 1919, således efter en tjänstetid

av mer än 42 år, beviljades avsked med åtnjutande av en årlig pension

å 1,000 kronor;

att han icke var delägare i civilstatens änke- och pupillkassa;

att Bohlin vid sin död efterlämnade — förutom änkan, vilken är född

den 5 augusti 1868 — två i ett tidigare äktenskap födda döttrar samt två

i det senare äktenskapet födda söner, Erik Viktor Konrad, född år 1908,

och Kurt Lennart, född år 1912;

att behållningen i boet efter Bohlin uppgick till omkring 3,700 kronor;

att änkefru Bohlin enligt för henne utfärdat läkarintyg är på grund av

sjukdom för framtiden oförmögen att försörja sig själv;

samt att änkefru Bohlin icke äger några som helst tillgångar utöver

dem, som ingå i bouppteckningen efter mannen.

Änkefru Bohlin har anhållit att komma i åtnjutande av pension.

Fångvårdsstyrelsen har tillstyrkt utverkande åt änkefru Bohlin av pension

till skäligt belopp samt därvid överlämnat från direktören vid centralfängelset

å Långholmen Sven Axi införskaffad utredning, varav in

hämtas, att makarna Bohlins äldste son innehar anställning såsom brev

bärare med en avlöning för månad av 226 kronor, dyrtidstillägg inberäknat,

och att den yngre sonen nyligen antagits till brevbäraraspirant med

en månatlig avlöning av 160 kronor.

Statskontoret har anfört i huvudsak följande:

I likhet med fångvårdsstyrelsen ansåge statskontoret skäl föreligga, att

änkan Bohlin erhölle något understöd av statsmedel. Riksdagen hade i

liknande fall vid upprepade tillfällen beviljat ekonomisk hjälp åt änkor

efter bevakningsmän, vilka icke varit delägare i civilstatens änke- och pupillkassa.

Vad nu förevarande ärende beträffade kunde det möjligen ifrågasättas,

huruvida icke pensionen med hänsyn därtill att åtminstone en av sönerna

syntes kunna i någon mån bidraga till moderns försörjning borde bestämmas

till något lägre belopp än 384 kronor, som hittills plägat beviljas i liknande

fall. Med avseende emellertid å övriga i ärendet förekommande

omständigheter, särskilt mannens långvariga anställning i statens tjänst,

ansåge statskontoret sig dock icke höra föreslå någon nedsättning av pensionsbeloppet.

Statskontoret har alltså hemställt, att pension måtte tillerkännas änkefru

Bohlin till belopp av 384 kronor för år.

I anslutning till vad ämbetsverken föreslagit hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. vaktkonstapeln vid straffängelset i Stockholm

Viktor Bohlins änka Alida Bohlin, född Landin,

må från och med den 1 augusti 1932 under sin återstå
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

3

ende livstid, så länge lion förblir änka, å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 384

kronor.

Socialdepartementet.

2:o.

Landskanslisten i Malmöhus län Nils Vilhelm Berlitz’ änka Hulda Sofia

Berlitz, född Andersson, och minderåriga barn. Av handlingarna i ärendet

inhämtas,

att Berlitz var född den 18 november 1892 och avled den 14 februari

1932;

att han tjänstgjorde såsom biträde å livsmedelsfiskalens i Malmödi-:

striktet expedition under tiden 18 mars 1918—30 april 1919;

att han från och med den 1 maj 1919 intill sin död tjänstgjorde å landskansliet

i Malmöhus län;

att han den 30 juli 1926 förordnades att från och med den 1 augusti

1926 tills vidare uppehålla befattning såsom landskanslist och den 12 februari

1932, således två dagar före sin död, konstituerades och förordnades

att vara ordinarie landskanslist;

att bouppteckningen efter Berlitz utvisar en behållning i boet av omkring

13,000 kronor;

att Berlitz — förutom änkan, vilken är född den 1 februari 1898 —

efterlämnade två minderåriga barn, But Elisabet, född den 18 juli 1918, och

Uno Gerhard, född den 11 april 1923;

samt att, enär Berlitz enligt bestämmelserna i reglementet för civilstatens

änke- och pupillkassa kunnat vinna delaktighet i kassan först

från och med månaden näst efter tillträdet av den ordinarie befattningen,

änkan och barnen icke äro berättigade till pension från kassan.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har gjort framställning örn beredande av

pension åt Berlitz’ änka och barn med samma belopp, som skulle hava tillkommit

dem, därest Berlitz vid sin död varit delägare i civilstatens änke

och pupillkassa, och har länsstyrelsen därvid anfört, bland annat, följande:

Det framstode såsom uppenbart obilligt, örn icke Berlitz’ änka och.

makarnas barn skulle komma i åtnjutande av den pension, som skulle

hava tillkommit dem, därest Berlitz varit att anse såsom delägare i kassan.

Länsstyrelsen ville härutinnan framhålla, att den tanke på en eventuell

indragning av vissa tjänster inom landsstaten, som föranlett, att Berlitz

icke konstituerats till ordinarie landskanslist redan från och med den

1 augusti 1926, sedermera ej av statsmakterna fullföljts samt att, därest

Kungl. Maj:ts cirkulär den 29 januari 1932, varigenom förordnats

örn återbesättande av dels vissa landsfiskalstjänster och dels vissa ordinarie

tjänster hos länsstyrelsen, kommit länsstyrelsen tillhanda å så
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 135.

dan tid, att länsstyrelsen kunnat utfärda konstitutorial redan före utgången

av januari månad, detta skulle hava medfört, att Berlitz’ änka

och barn blivit berättigade till pension.

Styrelsen över civilstatens änke- och pupillkassa har anfört:

Jämlikt § 2 i gällande reglemente för civilstatens änke- och pupillkassa

vore ordinarie innehavare av landskanslisttjänst förpliktad till

delaktighet i kassan. På sätt i § 3, första stycket, i samma reglemente

stadgades, inträdde emellertid delaktigheten för den, som blivit ordinarie

innehavare av tjänst, varmed vore förenad skyldighet att ingå såsom

delägare i kassan, först från och med den första kalendermånad,

vid vars början tjänsten innehades. Då Berlitz, som konstituerats till

landskanslist den 12 februari 1932 och som dessförinnan icke innehaft

med delaktighet i kassan förenad tjänst, avlidit redan den 14 i sagda månad,

hade han vid sin död icke varit delägare i kassan. Vid sådant förhållande

vore hans änka och harn icke berättigade till pension från

kassan.

Därest Berlitz vid sin död varit delaktig i kassan för den landskanslisttjänst,

han innehade, skulle hans delaktighetsbelopp utgjort 840

kronor. Därvid skulle hans änka och barn varit berättigade att från

och med mars 1932 åtnjuta pension från kassan. Pensionens årliga belopp

skulle på grund av bestämmelserna i § 9 h) i kassans reglemente

utgjort 1,260 kronor, motsvarande delaktighetsbeloppet, förhöjt med

femtio procent för de båda barnen. Därtill skulle hava kommit av kassans

fullmäktige särskilt beslutad pensionsförhöjning med tio procent

jämte dyrtidstillägg av statsmedel.

Statskontoret har, med överlämnande av en av änkefru Berlitz hos statskontoret

gjord ansökning örn pension, anfört följande:

Berlitz’ efterlämnade änka och barn vore visserligen icke alldeles utan

tillgångar, men med hänsyn till den mindre goda ekonomiska ställningen

i dödsboet ävensom därtill att, oaktat Berlitz vid dödsfallet varit ordinarie

innehavare av tjänst, med vilken följde skyldighet att bliva delägare

i civilstatens änke- och pupillkassa, hans efterlämnade familj

likväl icke författningsenligt kunde komma i åtnjutande av pension

från kassan, finge det anses billigt, att någon hjälp av statsmedel utverkades

till familjens uppehälle och barnens uppfostran. Under ganska likartade

förhållanden hade 1918 års riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 48 medgivit, att tillförordnade andre länsnotarien J. G.

Söderströms änka och minderåriga dotter finge åtnjuta pensioner å 500

respektive 200 kronor. Beträffande de belopp, som i nu förevarande fall

kunde ifrågakomma, ville statskontoret erinra om 1931 års riksdags beslut

örn pension åt änkor och barn efter docenterna J. E. Sköld och A.

F. Söderström till belopp av 600 kronor åt änkorna och 384 kronor åt

varje minderårigt barn (riksd. skr. nr 204, p. 8 och 9). Statskontoret föreställde

sig, att motsvarande pension och uppfostringsbidrag borde beredas

änkan Berlitz och hennes två minderåriga barn.

Statskontoret har sålunda hemställt, att Berlitz’ änka och harn måtte

från och med den 1 mars 1932 få åtnjuta, änkan en årlig pension å 600

kronor under återstående livstiden, så länge hon levde ogift, och vartdera

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

barnet ett årligt uppfostringsbidrag å 384 kronor intill utgången av det

kalenderår, under vilket barnet uppnådde 18 års ålder.

De i förevarande ärende åberopade särskilda omständigheterna hava

synts mig vara av den beskaffenhet, att den gjorda framställningen bör,

så långt möjligt är, vinna tillmötesgående. Med hänsyn till hittillsvarande

praxis vid behandling av ärenden rörande beviljande av änkepension

i fall, där författningsenlig rätt till pension icke föreligger, har jag

dock icke ansett mig kunna förorda, att pension beredes Berlitz’ änka,

vilken endast är 35 år gammal och, såvitt handlingarna utvisa, är fullt arbetsför.

Däremot förordar jag, att uppfostringsbidrag tillerkännas makarna

Berlitz’ minderåriga barn i enlighet med statskontorets förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att vartdera av avlidne landskanslisten Nils Vilhelm

Berlitz’ och hans efterlämnade änka Hulda Sofia

Berlitz’, född Andersson, minderåriga barn Rut

Elisabet och Uno Gerhard må från och med den 1

mars 1932 till och med utgången av det kalenderår,

varunder barnet uppnår 18 års ålder, å allmänna indragningsstaten

uppbära ett årligt uppfostringsbidrag

å 384 kronor.

3:o.

Extra länsnotarien i Södermanlands län Ernst Erik Vilhelm Dahlströms

änka Walda Ingegerd Gudmarsdotter Dahlström, född Hogner, och minderåriga

barn. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Dahlström var född den 24 augusti 1894 och avled den 21 augusti

1932;

att han efter år 1920 avlagd juris kandidatexamen tjänstgjorde i domsaga

samt under åren 1922 och 1923 förvaltade häradshövdingämbete under

sammanlagt 2 månader 10 dagar, under vilken tid han förrättade två

lagtima ting, 7 urtima ting och 2 allmänna tingssammanträden;

att han från och med den 1 oktober 1923 till sin död tjänstgjorde såsom

extra länsnotarie i Södermanlands län, varunder han innehade förordnande

såsom landssekreterare omkring 1 ''h månad, såsom länsassessor

å landskansliet omkring 7 månader, såsom länsnotarie med föredragningsskyldighet

omkring 3 år 10 månader och såsom landsfogde omkring 2 */*

månad;

att han vid sitt frånfälle var placerad i 19 :e lönegraden 20 :e löneklassen

i gällande löneplan för extra ordinarie tjänstemän vid allmänna civilförvaltningen;
att

han såsom närmaste anhöriga efterlämnade änkan, vilken är född

den 17 april 1900, samt barnen Kerstin Ingegerd, lödd den 14 juli 1927,

och Per Erik Gudmar, född den 17 december 1928;

Departementechefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

att bouppteckningen efter Dahlström utvisar en behållning av omkring

13,000 kronor;

samt att änkefru Dahlström sedan år 1925 varit anställd såsom skrivbiträde

å pastorsexpeditionen i Nyköpings västra församling.

Änkefru Dahlström Ilar med instämmande av den för barnen förordnade

gode mannen anhållit örn vidtagande av åtgärd för beredande av pension

åt henne och uppfostringsbidrag åt barnen till belopp, som Kungl.

Majit kunde finna skäligt.

Länsstyrelsen i Södermanlands län, som tillstyrkt den gjorda ansökningen,

har därvid anfört, bland annat, följande:

Dahlström hade varit en i alldeles ovanlig grad såväl skicklig och begåvad

som samvetsgrann och arbetsam tjänsteman. Att han detta oaktat

vid sin bortgång icke vunnit ordinarie anställning, syntes hava haft sin

grund i ogynnsamma befordringsförhållanden, vilka icke kunnat förutses

av honom, då han år 1923 sökte och erhöll anställning hos länsstyrelsen.

Den ordinarie länsnotarien hos länsstyrelsen hade nämligen icke sökt befordran

till högre tjänst inom annat län, ehuru sådan med hänsyn till

hans meriter utan tvivel kunnat erhållas.

Till jämförelse ville länsstyrelsen framhålla, att — såvitt av tillgängliga

matriklar och kalendrar kunnat utrönas — länsnotarierna i riket till

ett antal av 32 erhållit ordinarie anställning i statens tjänst vid en medelålder

av omkring 35 år samt att 21 av nämnda länsnotarier (beträffande

de övriga hade upplysning härutinnan icke kunnat inhämtas) befordrats

till ordinarie tjänst efter i medeltal 7 års anställning i statstjänst. Dahlström

däremot hade icke vunnit ordinarie anställning, ehuru han varit

nära 38 år gammal och varit anställd i statens tjänst närmare 12 år.

1918 års riksdag hade med bifall till av Kungl. Majit i proposition nr

48 framlagt förslag medgivit understöd i ett fall, som företedde stor likhet

med det nu föreliggande. I berörda fall, som gällt understöd åt tillförordnade

andre länsnotarien J. G. Söderströms änka och dotter, hade väl boets

behållning i någon mån understigit behållningen i nu förevarande fall,

men denna skillnad syntes tilliullo uppvägas därav, att Dahlström efterlämnat,

förutom maka, två minderåriga barn samt sin till arbete oförmögna

moder, som varit av honom helt försörjd alltsedan han tillträdde

befattningen såsom extra länsnotarie.

Statskontoret har anfört i huvudsak följande:

På grund av vad handlingarna innehölle och med hänsyn särskilt till

de av länsstyrelsen i ärendet meddelade upplysningarna örn Dahlström

och hans anställnings- och befordringsförhållanden ansåge sig statskontoret

kunna tillstyrka, att pension åt Dahlströms änka och uppfostringsbidrag

åt makarna Dahlströms två barn utverkades genom framställning

till riksdagen. I det av länsstyrelsen åberopade ärendet angående understöd

åt andre länsnotarien J. G. Söderströms efterlevande hade riksdagen

beviljat pension å 500 kronor åt änkan och uppfostringsbidrag å 200 kronor

åt makarnas minderåriga dotter. Med avseende härå syntes understöden

i förevarande fall böra utgöra, änkepensionen 720 kronor och uppfostringsbidraget

för vartdera barnet 300 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 7

I anslutning härtill har statskontoret hemställt, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva, att Dahlströms änka samt makarnas två barn

finge från och med den 1 september 1932 å allmänna indragningsstaten

åtnjuta, änkan en årlig pension å 720 kronor under återstående livstiden,

så länge hon förbleve änka, samt vartdera barnet ett årligt uppfostringsbidrag

å 300 kronor intill utgången av det kalenderår, under vilket barnet

uppnådde 18 års ålder.

Enär Dahlströms änka, vilken endast är 32 år gammal, såvitt handlingarna

utvisa är fullt arbetsför, anser jag mig i anslutning till hittillsvarande

praxis icke kunna tillstyrka, att pension beredes henne. Däremot

biträder jag förslaget, att årligt uppfostringsbidrag utverkas åt makarna

Dahlströms barn. Med den ställning, jag intagit i fråga örn änkepension

i detta fall, anser jag mig böra förorda, att uppfostringsbidraget, som

av statskontoret föreslagits till 300 kronor, höjes till 384 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att vartdera av avlidne extra länsnotarien Ernst

Erik Vilhelm Dahlströms och hans efterlämnade

änka Walda Ingegerd Gudmarsdotter Dahlströms,

född Hogner, minderåriga barn Kerstin Ingegerd och

Per Erik Gudmar må från och med den 1 september

1932 till och med utgången av det kalenderår, varunder

barnet uppnår 18 års ålder, å allmänna indragningsstaten

uppbära ett årligt uppfostringsbidrag å

384 kronor.

Jordbruksdepartementet.

4:o.

Domänintendenten Bengt Reinhold Wolf frams änka Alma Matilda

Louise Wolffram, född Asplund. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Wolffram var född den 13 maj 1864 och avled den 4 juli 1932;

att han under åren 1908—1931 uppehöll domänintendentsbefattningen i

Västmanlands län och därvid tillika hade att utföra utarrenderings- och

besiktningsförrättningar samt ombudsmannaskap vid syner å kronans

jordbruksdomäner i Gävleborgs och Kopparbergs län;

att han i nyssnämnda egenskap åtnjöt arvode, vilket från och med år

1919 utgick med 3,800 kronor för år;

att Wolffram såsom närmaste anhöriga efterlämnade — förutom änkan,

född den 17 mars 1872 — myndiga barnen Bengt Harald Ludvig

Wolffram och Brita Lovisa Ulrika Hamilton, född Wolffram;

Departements
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Majits proposition nr 135.

att bouppteckningen etter Wolffram utvisar en behållning av omkring

5,700 kronor;

att Wolf frams änka icke äger några som helst tillgångar utöver dem,

som ingå i bouppteckningen;

att sonen, vilken är omkring 31 år gammal, för sitt uppehälle hittills

varit hänvisad till understöd av anhöriga och för närvarande vistas i

Frankrike för utbildning inom vin- och spirituosahransclien;

samt att änkefru Wolffram icke heller kan påräkna något bidrag till

sitt uppehälle av dottern, vilken är gift och bosatt i New York.

I enlighet med av Kungl. Maj :t i proposition nr 67, p. 18, framlagt förslag

beviljade 1932 års riksdag (riksd. skr. nr 227, p. 67) domänintendenten

Wollfram en årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp

av 2,448 kronor, att utgå från och med den 1 januari 1932.

Änkefru Wolffram har gjort framställning örn erhållande av pension

och därvid framhållit, att hon på grund av försvagad hälsa vore ur stånd

att bereda sig nödtorftig försörjning.

Domänstyrelsen, som tillstyrkt pension åt änkefru Wolffram, har ansett

pensionen böra bestämmas till ett belopp av 600 kronor för år, och

har styrelsen därvid anfört i huvudsak följande:

Domänintendenten Wolfframs anställning i statstjänst hade icke varit

av den beskaffenhet att han kunnat genom inbetaln ng till nåpon av staten

understödd kassa bereda sin änka något bidrag till uppehället. För beräknande

av änkepensionen syntes emellertid i tillämpliga delar böra följas

de för civilstatens änke- och pupillkassa gällande grunder. Enär

Wolffram tillerkänts en pension av 2,448 kronor, syntes detta belopp kunna

anses utgöra domänintendents pensionsunderlag. Enligt förenämnda

grunder skulle änkepensionen uppgå till 27 Vi procent av pensionsunderlaget

eller i avjämnat tal 670 kronor, vartill komme ett pensionstillägg

av 10 procent, d. v. s. 67 kronor, eller sammanlagt 737 kronor. Med hänsyn

emellertid till att Wolffram icke erlagt några avgifter för familjepensionering,

syntes det styrelsen uppenbart, att sagda pensionsbelopp,

737 kronor, borde något reduceras. Det vore visserligen vanskligt att rätt

vist bedöma, i vilken utsträckning en sådan reduktion borde företagas,

men styrelsen förmenade, att man träffade det lämpliga reduktionstalet,

därest man toge i betraktande den pension, som 1917 års riksdag (riksd

skr. nr 10, p. 91) i enlighet med av Kungl. Majit framlagt förslag (prop.

nr 290) beviljat domänintendenten M. F. Rodhes änka. Hennes pension

hade fastställts till 500 kronor, och kurn e Rodhes pensionsunderlag

anses hava utgjort 2,000 kronor, till vilket belopp pensioner åt domänintendenter

vid sagda tidpunkt plägat fastställas. Därest pensionen åt

änkefru Wolffram bestämdes i samma förhållande till det för Wolffram

beräknade pensionsunderlaget, syntes densamma böra fastställas till i avjämnat

tal 600 kronor.

Statskontoret har anfört följande:

Med hänsyn till föreliggande omständigheter och då riksdagen förut

under liknande förhållanden beviljat pension åt domänintendents änka,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 9

såsom exempelvis år 1912 åt domänintendenten H. J. Ljungbäcks änka

och år 1917 åt domänintendenten M. F. Rodhes änka, båda gångerna till

belopp av 500 kronor årligen, ansåge statskontoret goda skäl föreligga att

utverka sådan lörmån jämväl åt Wolttrams änka. På grund därav och

då det av domänstyrelsen föreslagna beloppet, 6C0 kronor, såsom nyreglerad

pension utan annan tilläggsförmån än dyrtidstillägg efter de mindre

gynnsamma grunderna motsvarade en äldre änkepension å 500 kronor,

tillstyrkte statskontoret, att åtgärd vidtoges i enlighet med domänstyrelsens

förslag.

Lika med ämbetsverken anser jag, att änkefru Wolffram bör komma i

åtnjutande av pension av statsmedel.

Det av ämbetsverken ifrågasatta pensionsbeloppet finner jag väl lågt.

Såsom i förevarande fall skälig pension anser jag mig böra förorda ett

belopp av 804 kronor. Jag vill härvid hänvisa till att jag under punkt 6:o

i det följande föreslår pension med enahanda belopp åt änkan efter

skeppsmätningskontrollören Wessberg.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att domänintendenten Bengt Reinhold Wolf frams

änka Alma Matilda Louise Wolffram, född Asplund,

må från och med den 1 augusti 1932 under sin återstående

livstid, så länge hon förblir änka, å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 804

kronor.

5:o.

Domänintendenten Sven Nilsson Linders’ änka Alfrida Josefina Linders,

född Gudmundsson. Av utredningen i ärendet inhämtas,

att Linders var född den 14 februari 1873 och avled den 16 december

1932;

att han sedan ingången av år 1918 till sin död eller under en tid av närmare

15 år med undantag för vissa tider, under vilka han innehade statsrådsämbete,

uppehöll domänintendentsbefattningen i Malmöhus län;

att han i egenskap av domänintendent åtnjöt arvode, vilket från och med

år 1919 utgick med 4,500 kronor för år;

att Linders vid sin död efterlämnade — förutom änkan, född den 22 maj

1877 — tre döttrar, nämligen Margit Gunhild, född år 1904 och till yrket

bokbindare, Ingar Linnéa, född år 1905 och gift med en godsinspektor,

samt Emmy Valborg, född år 1907 och till yrket musiklärarinna, ävensom

två söner, nämligen lantbruksbiträdet Sven Gudmund, född den 25

februari 1912, och studeranden Matts August, född den 13 april 1915;

samt att bouppteckningen efter Linders utvisar en behållning i boet

av omkring 9,200 kronor.

Departement»-

che/en.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Departement liche

fen.

Av ett av kyrkoherden i Brågarps och Nevitshögs församlingar samt

ordföranden i Nevitshögs sockens kommunalnämnd utfärdat intyg inhämtas

vidare, att dottern Margit Gunhild på grund av sjukdom endast delvis

kan försörja sig själv, att dottern Emmy Valborg, ehuru examinerad

musikdirektör, icke lyckats vinna fast anställning och genom privatlektioner

endast till en del kan förtjäna sitt uppehälle, att sonen Matts August

vårdas å Kronprinsessan Viktorias kustsanatorium å Vejbyslätt samt

att de två övriga barnen icke vunnit sådan ekonomisk ställning, att de

kunna bidraga till moderns eller syskonens försörjning.

Änkefru Linders har hos Kungl. Maj:t anhållit, att pension måtte beredas

henne.

Domänstyrelsen har, under åberopande av vad styrelsen anfört i tidigare

utlåtande angående pension åt domänintendenten Wolfframs änka,

hemställt örn utverkande av pension åt änkefru Linders till belopp av

600 kronor.

Statskontoret har anslutit sig till domänstyrelsens hemställan.

Det synes även mig skäligt, att pension av statsmedel beredes änkefru

Linders. På grund av i ärendet upplysta förhållanden och i anslutning till

vad jag anfört under nästföregående punkt vill jag förorda, att pensionen

bestämmes till 804 kronor. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen megiva,

att domänintendenten Sven Nilsson Linders’ änka

Alfrida Josefina Linders, född Gudmundsson, må

från och med den 1 januari 1933 under sin återstående

livstid, så länge hon förblir änka, å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 804 kronor.

Handelsdepartementet.

6:o.

Skeppsmätningskontrollören Fredrik Mauritz Wessbergs änka Anna Josefina

Wessberg, född Sjögren. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Wessberg var född den 8 februari 1858 och avled den 25 september

1932;

att han under nedannämnda tider innehaft statsanställning, nämligen

1 september 1887—1 december 1888 såsom fartygsritare vid flottans varv

i Karlskrona, 20 maj 1890—31 mars 1896 såsom fartygskonstruktör vid

samma varv och 1 april 1896—25 september 1932 såsom skeppsmätnings

kontrollör i Sundsvalls kontrolldistrikt;

att han därjämte från ingången av år 1909 intill sin död tjänstgjort så
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

som föreståndare för sjökarteverkets (tidigare nautisk-meteorologiska byråns)

kontrollstation i Sundsvall;

att hans arvode såsom skeppsmätningskontrollör utgjort 5,000 kronor

för år jämte dyrtidstillägg samt att han i egenskap av föreståndare för

sjökarteverkets kontrollstation uppburit arvode med 600 kronor för år

jämte dyrtidstillägg ävensom del i avgifter för verkställda undersökningar

av lanternor och nautiska instrument;

att Wessberg vid sin död efterlämnade — förutom änkan, född den 10

juli 1855 — en son, förste amanuensen Folke Carl Mauritz Wessberg, och

en dotter, händår betslärarinnan Märta Anna Sofia Wessberg;

att bouppteckningen efter Wessberg utvisar en brist i boet å omkring

1,900 kronor;

samt att Wessbergs änka enligt för henne utfärdat läkarintyg på grund

av ålderdomssvaghet med avsevärd synnedsättning ävensom njursjukdom

är i behov av ständig tillsyn och vård.

Kommerskollegium har, med föranledande av en av änkefru Wessberg

hos kollegium gjord framställning, hos Kungl. Majit hemställt örn utverkande

av pension åt änkefru Wessberg, och har kollegium — under hänvisning

till vissa tidigare av Kungl. Majit och riksdagen behandlade ärenden

rörande beviljande av änkepension (prop. nr 17/1929, p. 2, och 148/1930,

p. 6; riksd. skr. nr 217/1929, p. 35, och 371/1930, p. 6) — föreslagit, att pensionen

i förevarande fall måtte bestämmas till 900 kronor för år.

Statskontoret har anslutit sig till kommerskollegii hemställan.

Med hänsyn till föreliggande omständigheter tillstyrker jag, att pension Departement.

av statsmedel utverkas åt änkefru Wessberg. Det av ämbetsverken ifrå- c*^en

gasatta pensionsbeloppet synes mig emellertid väl högt och torde skäligen

böra reduceras till 804 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att skeppsmätningskontrollören Fredrik Mauritz

Wessbergs änka Anna Josefina Wessberg, född Sjögren,

må från och med den 1 oktober 1932 under sin

återstående livstid, så länge hon förblir änka, å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av

804 kronor.

Vad departementschefen ovan under punkterna

lio—6:o hemställt, däri statsrådets övriga

ledamöter instämma, bifaller Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten samt förordnar, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Vid protokollet!

Hjalmar Ekengren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1933:36 Bankoutskottets utlåtande Nr 36 s. 1 i texten