Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition nr 182

1933-03-03 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:182, Kungl. Maj:ts proposition nr 182

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

1

Nr 18a.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändring av villkoren

för lån från statens mejerilånefond samt kapitalökning

för samma fond; alven Stockholms slott den 3 mars 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande de

partementschefen hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Hegenten i statsrådet å Stockholms

slott den 3 mars 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,

Möller, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

Efter förslag av Kungl. Majit (prop. nr 266 p. 11) beslöt 1930 års riksdag

(skr. nr 377 p. 11) inrättandet av statens mejerilånefond, i vilken fond den

dåvarande norrländska andelsmejerifonden skulle uppgå, samt anvisade

såsom kapital för fonden för budgetåret 1930/1931 bland utgifter för kapitalökning

under rubrik »Statens utlåningsfonder» ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor. Norrländska andelsmejerifonden uppgick vid sagda tid

till omkring 400,000 kronor.

Genom kungörelse den 12 september 1930 (nr 339) har utlåningen från

fonden närmare reglerats. Lån från statens mejerilånefond kan beviljas

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 182.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

ekonomisk förening, som har till ändamål att driva andelsmejeri tor tillverkning

av smör eller ost och vars flesta medlemmar äro jordbrukare,

för anläggande av mejeri med tillhörande inredning och utrustning, för

ombyggnad av mejeri eller för vidtagande i mejeri av tekniska förbättringar

med avseende å inredning, maskinutrustning, vattenanskaffning, kylanordning

eller dylikt. Lån må ej beviljas till högre belopp än som motsvarar

fem sjättedelar av den beräknade och av lantbruksstyrelsen godkända

kostnaden för de med lånet avsedda åtgärderna. Räntan löper från

lyftningsdagen med fyra och en halv procent. Lån amorteras från och

med tredje året efter det kalenderår, under vilket lånet till någon del

första gången lyftats. Amorteringstiden är högst 10 år beträffande lån för

vidtagande i mejeri av tekniska förbättringar samt minst 10, högst 20 år,

beträffande andra lån. Lånen beviljas av lantbruksstyrelsen. Låneverk

samheten bör så handhavas, att genom densamma befrämjas en planmässig

lösning av frågan örn mejeriernas storlek och förläggning. Vid an

sökning örn lån, som avser inköp av maskiner, skall, bland annat, fogas

uppgift örn maskinernas fabrikat, storlek och pris. Beviljat lån utlämnas

av statskontoret. Innan lån till någon del utlämnas, skall låntagaren

hava till statskontoret avlämnat dels förbindelse att förränta och återbetala

lånet enligt givna föreskrifter, dels ock av statskontoret godkänd

säkerhet för lånet. Genom kungörelse den 29 maj 1931 (nr 125) har stadgats,

att såsom säkerhet må till belopp, motsvarande den beviljade lånesumman,

kunna godkännas inteckning med bästa förmånsrätt i vederbö

rande mejerifastighet.

1931 års riksdag har såsom kapitalökning för statens mejerilånefond anvisat

för budgetåret 1931/1932 ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

I skrivelse den 6 februari 1933 har Göteborgsnejdens mejeriförening v.

p. a. hemställt dels örn sådan ändring av kungörelsen den 12 september 1930

(nr 339), att lån må kunna beviljas jämväl för anläggande av distribu

tionsmejeri i förening med produktmejeri ävensom för skumningsstationer

i samverkan med centralmejeri samt för de för ett mejeri erforderliga förvaltningslokalerna,

dels ock örn ökning av mejerilånefonden. Mejeriföreningen

har till stöd härför anfört bland annat följande.

För närvarande funnes icke konsumtionsmejerier av erforderlig omfattning

i Göteborg. Det enda Göteborgsmejeri, som kunde anses fylla

kravet på tidsenlig utrustning, hade en kapacitet, som uppginge till innemot

hälften av Göteborgs normala mjölkbehov. Bristen på mejerier inom

Göteborgsnejdens »mejerilösa» område hade vållat, att mjölktillförseln till

Göteborg fått alltför stor omfattning. Vid vissa tider hade tillförseln icke

på långt när kunnat få avnämare bland konsumenterna utan en stor del av

den tillförda mjölken hade fått separeras och grädden avkärnas, samtidigi

som det visat sig omöjligt att åter utsända skummjölken till leverantörerna.

Denna hade istället i stor utsträckning fått spillas i kloakerna.

En förbättrad mejeriorganisation och en ytterligare utbyggnad av konsumtionsmejerier

vore alltså av stort behov påkallade. Frågan vore en

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 182.

3

dast om denna ytterligare utbyggnad skulle verkställas av jordbrukarna

eller av enskilda mjölkhandlare. Därest byggnadsfrågan löstes genom

mjölkhandlarnas försorg, kunde ej undgås, att de bleve bestämmande icke

blott i fråga örn minutpriset utan även ifråga örn den prismarginal, som

beräknades vid inköp från producenterna och vid utminutering av mjölk.

Under januari månad 1933, då utminuteringspriset för mjölken i butik

varit 19 öre per liter, betalades till leverantörerna fritt Göteborg i medel

pris 10 öre.

Göteborgsnejdens mejeriförenings u. p. a. program avsåge att lösa ortens

mejerifråga sålunda, att i områdets yttre delar anlades tre skumningsstationer,

därav en förenad med ysteri för att kunna tillgodose ett redan upparbetat

behov av vassla. Centralt för hela området skulle anläggas käruingsstation

å ett centralmejeri i Göteborg. Avsikten vore att till Göteborg

införa konsumtionsmjölk i erforderlig myckenhet, varemot överskottet

skulle tillföras skumningsstationerna för separering och ystning. Härigenom

vunnes, att mejeriavfallet i form av skummjölk och vassla kunde

stanna å produktionsorten och där finna användning såsom fodermedel,

varemot grädden försändes till centralmejeriet och där avkärnades i den

mån den icke åtginge för konsumtionsändamål. Denna anordning torde

medföra en mera enhetlig smörkvalitet än vad som kunde bliva fallet, örn

kärningen skulle utföras på mindre mejerier av mindre utbildad mejeripersonal.

Under de förhållanden, varunder mejeriföreningen komme att bedriva

sin verksamhet, vore det ofrånkomligt, att centralmejeriet i Göte

borg till viss del måste anordnas såsom konsumtionsmejeri.

Av de vid mejeriföreningens framställning fogade handlingar framgår,

bland annat, att föreningen består av 1,758 medlemmar med 10,328 kor, att

föreningens totala mjölkmängd beräknas uppgå till ungefär 80,000 liter per

dag, därav 10.000 liter för ostberedning, 10.000 liter för smörberedning och

45,000 liter för direkt konsumtion, allt i runda tal, ävensom att kostnaderna

för mejerianläggningen i Göteborg beräknas till 1,376,240 kronor, därav

181,240 kronor för tomt och 410,000 kronor för maskiner och inventarier,

samt för uppförandet av skumningsstationerna till sammanlagt 186,205

kronor.

Kommerskollegium har efter hörande av handelskammaren i Göteborg

den 24 februari 1933 avgivit infordrat utlåtande i ärendet.

Handelskammaren i Göteborg har vitsordat de i ansökningen lämnade

uppgifterna angående det otillfredsställande sätt, varpå mjölktillförseln

till Göteborg vore anordnad, samt att en reglering i detta hänseende vöre

önskvärd. En följd av de nuvarande förhållandena vore, att handeln

måste räkna med en hög riskprocent, vilket stegrade mjölkpriset i detalj

handeln. Den mindre goda organisationen av mjölkhandeln syntes hava

lett till att det funnes ett onödigt stort antal butiker i Göteborg för distribuering

av mjölken (enligt uppgift omkring 750), vilket bidroge till att

stegra priset på konsumtionsmjölk. Den största olägenheten med mjölk

marknaden i Göteborg vöre den oregelbundna och okontrollerbara tillförseln

av mjölk, och en förbättring i detta hänseende vore ur alla synpunk

ter önskvärd. Det av mejeriföreningen framlagda förslaget örn inrättan

det av ett centralmejeri i Göteborg och framför allt av skumningsstationer

i omnejden syntes vara ägnat att i icke ringa gi''ad råda bot på denna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

olägenhet bade därigenom, att skumningsstationerna kunde mottaga en

avsevärd mängd av den mjölk, som eljest komme att söka en oviss avsättning

i Göteborg oell därigenom, att den överloppsmjölk, som aldrig

helt kunde undvikas, komme till bättre användning vid mejeriet, än som

nu kunde bliva fallet. Genom borteliminerandet av det osäkerhetsmoment,

som nu karakteriserade mjölkhandeln i Göteborg, borde också, utan att

detaljhandelspriset på konsumtionsmjölk behövde höjas, bättre pris kunna

erbjudas producenterna.

Vad beträffade mejeriföreningens hemställan örn sådana förändringar

av bestämmelserna angående statens mejerilånefond, att lån ur fonden

kunde lämnas till s. k. konsumtionsmejerier, ville handelskammaren hava

anmärkt, att avsikten med inrättandet av mejerilånefonden var att tillhandahålla

mejeriidkare lån för åstadkommande av tidsenligt inrättade

och utrustade mejerier. Den förändring av bestämmelserna för låns beviljande

ur mejerilånefonden, som av mejeriföreningen begärdes, eller att

lån skulle kunna beviljas för att befordra avsättningen av och handeln

med den oförädlade mjölken, innebure en helt ny och principiellt från det

tidigare ändamålet vitt skild fråga. Huruvida ett behov av en sådan utvidgning

förelåge, och vilken inverkan denna utvidgning skulle kunna

hava .på mjölkens avsättning och mjölkhandelns organisation i allmänhet,

hade icke varit föremål för någon som helst undersökning eller utredning.

Konsekvenserna av ett beslut i den av mejeriföreningen önskade riktningen

kunde icke överblickas och ej heller omfånget av det krav på statsmedverkan,

som kunde bliva en följd av bifall till framställningen örn ändrade

bestämmelser för statens låneverksamhet för mejerierna. Den rent principiella

frågan, huruvida staten lämpligen borde genom sitt understöd ingripa

i tävlan mellan den vanliga av enskilda personer drivna handeln och

den kooperativt organiserade handeln, behövde även finna sin lösning,

innan ett bifall till framställningen borde ske. På grund av dessa synpunkter

kunde handelskammaren icke förorda bifall till framställningen.

Kommerskollegium har för egen del ej haft några principiella invändningar

att framställa mot den ifrågasatta utvidgningen av fondens verksamhet.

Vidare har lantbruksstyrelsen den 13 februari 1933 inkommit med en

framställning av enahanda innebörd som Göteborgsnejdens mejeriförenings,

därvid styrelsen anfört bland annat följande.

I skrivelse den 29 augusti 1932 angående förslag tili anslagsäskanden

inom lantbruksstyrelsen förvaltningsområde hos 1933 års riksdag redogjorde

styrelsen för statens mejerilånefonds ställning. Under förutsättning

av oförändrade lånevillkor fann styrelsen förstärkning av fonden för

budgetåret 1933/1934 icke erforderlig.

Från mejerihåll hava emellertid stundom klagomål anförts över de hinder,

som mötte att med anlitande av fondens medel rationalisera jämväl

stadsmejerier.

Det sätt, varpå mejerihanteringen inom landet under den senaste tiden

utvecklats, samt konsumtionsmjölkens och konsumtionsgräddens alltmer

ökade betydelse jämväl för producenternas egna andelsföretag, särskilt i

och med mjölkavgifternas införande, talade för att jämväl mejerier, som

hade natur av övervägande distributionsmejerier, borde kunna komma i

åtnjutande av det stöd för sin verksamhet, som ett statslån otvivelaktigt

kunde bereda. Härvid hade styrelsen icke förbisett, att dessa mejerier eko
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 182.

nomiskt sett vore väsentligt bättre ställda än mejerier, som övervägande

vore hänvisade till produktion av smör och ost, vilket närmare belystes

bland annat därav, att enligt senast tillgänglig mejeridriftstatistik eller

för 1930 det uttagna nettopriset per 100 kilogram råvara angåves vara:

för smörmejerier .......................... kronor 10:17

» ostmejerier ............................ » 10:43

» distributionsmejerier .................. » 14:90.

Detta förhållande kunde tillsynes böra föranleda något mindre gynnsamma

villkor vid beviljande av lån till distributionsmejerier än till

mejerier av annan typ, t. ex. genom, att lån tillmättes efter en lägre procent

av anläggningskostnaden eller genom att den tid, varunder lånet

skulle amorteras, tillmättes kortare. Vid det förhållande emellertid, att

det nyligen skedda införandet av mjölkavgifter avsåge att nivelera mejeriernas

av olika slag inkomstmöjligheter funne styrelsen sig dock icke,

innan erfarenhet i nämnda avseende vunnits, böra påyrka omnämnda

gradering av lånevillkoren.

Lantbruksstyrelsen ansåge sig därför böra föreslå sådan ändring av

villkoren för erhållande av lån från statens mejerilånefond, att jämväl

distributionsmejerier kunde komma i åtnjutande av dylikt lån.

Ett bifall härtill bomme emellertid att medföra ökade krav på mejerilånefonden,

vars kapitalbehållning för närvarande, inberäknat förutvarande

norrländska andelsmejerifonden, utgjorde cirka 4,400,000 kronor.

Lån från fonden, inberäknat lån från norrländska andelsmejerifonden,

hade intill den 1 juli 1932 beviljats till ett belopp av 2,088,400 kronor.

Fondens tillgängliga medel utgjorde sagda dag sålunda cirka 2,311,600

kronor. Sedan den 1 juli 1932 hade styrelsen beviljat ytterligare lån till

ett sammanlagt belopp av 928,000 kronor. Fondens disponibla behållning

uppginge således i början av februari 1933 till cirka 1,383,600 kronor

Härifrån torde dock ytterligare komma att avgå betydande belopp, till

följd av inneliggande ansökningar örn lån till sammanlagt cirka 258,000

kronor. Kraven på fonden hade således blivit större, än styrelsen vid

avlåtande av förenämnda skrivelse den 29 augusti 1932 kunnat förutse.

Fondens disponibla tillgångar torde därför knappast komma att täcka

lånebehovet intill utgången av budgetåret 1933/1934 ens vid tillämpning

av gällande lånevillkor, såsom styrelsen tolkat dessa. Örn lån skulle beviljas

jämväl till distributionsmejerier, skulle fondens tillgångar av allt

att döma komma att uttömmas redan under innevarande budgetår. Enligt

vad styrelsen inhämtat, planerades för närvarande distributionsmejerier

i sådan omfattning, att enbart de ifrågasatta mejerianläggningar,

varom lantbruksstyrelsen ägde kännedom, torde representera ett lånebehov

av 1,200,000—1,500,000 kronor. Ett bifall till styrelsens här framförda

förslag örn ändring av villkoren för lån från fonden syntes således

meri nödvändighet förutsätta en förstärkning av fondens kapital meri

minst 2,000,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts har lantbruksstyrelsen hemställt,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att dels besluta sådan ändring

av villkoren för lån frän statens mojerilånefond, att jämväl distributionsmejerier

kunde komma i åtnjutande av dylika lån, dels ock såsom kapitalökning

för statens mejerilånefond anvisa för budgetåret 1933/1934 ett

reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

Statskontoret har i häröver avgivet utlåtande den 22 februari 1933 anfört

bland annat följande.

Statskontoret ansåge sig för närvarande icke kunna tillstyrka en utvidgning

av ifrågavarande statliga låneverksamhet på sätt föreslagits.

Dels hade lantbruksstyrelsen icke påvisat, att berörda distributionsmejerier

nu vore i den ekonomiska belägenhet, att en statlig kredit till dem

vore av behovet påkallad, dels saknade man ännu tillräcklig erfarenhet

örn verkningarna i ekonomiskt hänseende för de olika mejerierna av den

1932 införda mjölkavgiften. Med hänsyn härtill ävensom till svårigheterna

för statsverket att under nu rådande förhållanden uppbringa erforderliga

kapitalmedel ville det synas statskontoret, som örn frågan örn

en statlig hjälpkredit för berörda mejerier tillsvidare borde anstå.

Beträffande mejerilånefondens tillgångar meddelade statskontoret följande:
Av

fondens tillgångar innestode för närvarande å

statsverkets giroräkning i riksbanken (i runt tal) .... kronor 349,000

Såsom reservation å anslaget »Ufk. III 7 Statens mejerilånefond»

redovisades ............................. » 2,000,000

Summa tillgängliga kapitalmedel uppginge således

till (i runt tal) ......................................... kronor 2,349,000

Av sistnämnda belopp hade av lantbruksstyrelsen anvisats

såsom lån, vilka ännu ej utbetalts (i runt tal).. kronor 943,000

vadan således återstode disponibla för ytterligare utlåning

(i runt tal) .................................... » 1,406,000.

Skulle skäl anses föreligga för att med lån från mejerilånefonden stödja

jämväl distributionsmejerierna, torde en anvisning av medel för ök

ning av nämnda fonds kapital vara ofrånkomlig. För att emellertid bereda

ersättning för den ytterligare belastning å 1933/1934 års budget, som

i så fall skulle ifrågakomma, ansåge sig statskontoret böra föreslå Kungl.

Majit att för samma års budget i viss utsträckning taga i anspråk norrländska

nyodlingsfondens kapitalmedel. Av norrländska nyodlingsfondens

tillgångar vore för närvarande i runt tal 1,843,000 kronor innestående

å statsverkets giroräkning i riksbanken och disponibla för nya lån.

medan cirka 612,000 kronor utestode i lån. Utlåningen från sagda fond

hade under senare år blivit av allt mindre omfattning. Utan risk för att

härigenom uppkomme en kapitalbrist å norrländska nyodlingsfonden.

syntes i varje fall av disponibla kapitalmedel å densamma nu kunna

tagas i anspråk ett belopp av förslagsvis minst 1,600,000 kronor för

1933/1934 års statsreglering. Av dessa medel utgjorde med den låneme

delsinvestering, som för närvarande förekomme å fonden, 640,000 kro

nor anvisningar av lånemedel och 960,000 kronor anvisningar av andra

statsinkomster.

I detta sammanhang må erinras., att Kungl. Majit den 24 februari 1933

funnit av Landskronaortens andelsmejeriförening m. b. p. a. anförda be

svär över lantbruksstyrelsens beslut, varigenom en av föreningen gjord

ansökan örn lån beträffande ett distributionsmejeri blivit avslagen, ej

föranleda annan Kungl. Majits åtgärd, än att avskrift av lantbruksstyrelsens

i anledning av besvären avgivna remissutlåtande skulle över
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

lämnas till föreningen. I berörda remissutlåtande framhölls, bland annat,

att lån för närvarande ej finge beviljas till distributionsmejeri men

att ändring härutinnan, enligt lantbruksstyrelsen mening, borde åväga

bringas i gällande bestämmelser i ämnet. Bleve ändring beslutad, finge

klaganden tillfälle inkomma med ny låneansökan.

Vidare får jag anmäla, att Lunds fackliga centralorganisation i skrivelse

den 2 februari 1933 anfört, att vid mejerianläggningar, som utfördes

med anlitande av lån från statens mejerilånefond, utländskt arbete gynnades

på svenska arbetares bekostnad genom inköp av mejerimaskiner av

utländska fabrikat, även i de fall då sådana av fullgod svensk tillverk

ning funnes att tillgå. Under framhållande av metallindustriens nuvarande

beträngda läge har centralorganisationen anhållit örn undersökning

av förhållandena beträffande inköp av mejerimaskiner samt örn vidtagande

av den åtgärd, som därav kunde föranledas.

Till följd av remiss har lantbruksstyrelsen häröver avgivit utlåtande

samt därvid anfört i huvudsak följande.

Erfarenheten hade givit vid handen, att mejerilån ofta avsåge inköp av

saväl svenska som utländska maskiner och apparater. Förhållandena gestaltade

sig emellertid mycket olika. Under det att en mejeriförening

föresloge anskaffande helt eller till övervägande del av maskiner utav

svenskt ursprung, valde en annan dylik förening fabrikat av övervägande

utländsk tillverkning. Detta syntes ofta sammanhänga därmed, att vederbörande

vända sig till olika installationsfirmor. Den omständigheten, huruvida

respektive firma företrädde huvudsakligen svenska eller utländska

mejerimaskinproducenter, bleve därvid ofta avgörande för valet av fabrikat.

Där valfrihet förelegat, torde prisfrågan bliva avgörande. Härvid

torde icke sällan inträffa, att med det lägre priset följde sämre kvalitet

eller mindre tillfredsställande konstruktion. På senaste tiden hade emellertid

valutaförhållandena medverkat till att vid valet av ur mejerisynpunkt

fullt jämförliga maskiner, de utländska fabrikaten fått företräde.

Lantbruksstyrelsen hade ansett sig icke kunna föreskriva val av svenskt

fabrikat ens där enligt styrelsens uppfattning tillgängliga svenska maski

ner bort med hänsyn till konstruktion och kvalitet i övrigt äga företräde,

än mindre att, där valet stått mellan två i stort sett likvärdiga maskiner,

lämna företräde åt svensk produktion. Styrelsen hade ansett sig endast

kunna under hand söka påverka lånesökanden att, där svenskt fabrikat

ansetts böra hava företräde, välja sådant.

Den svenska mejerimaskinfabrikationen stöde emellertid på en så hög

ståndpunkt, att den i stort sett torde kunna tillgodose den svenska mejerihanteringens

behov av förstklassig utrustning. Endast i fråga örn enstaka

specialmaskiner torde ett verkligt behov av att använda utländska fabri

kat föreligga.

Lantbruksstyrelsen hade redan tidigare övervägt, huruvida skäl icke

förelåge för utfärdande av sådana bestämmelser, att vid mejerianlägg

ningar, som komme till stånd med hjälp av statslån och där särskilda

skäl icke annat föranledde, svensk tillverkning av mejeriutrustningar bolde

erhålla företräde. Styrelsen hade dock ansett sig böra avvakta ännu någon

tids erfarenhet, innan framställning i ämnet gjordes från styrelsens

sida.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

S Kungl. Martts proposition nr 182.

Enligt styrelsens förmenande torde många skäl tala för, att svensk tillverkning

på förevarande område i största möjliga utsträckning komme

till användning. Det förhållandet, att i särskilda fall behövdes vissa specialmaskiner,

som antingen icke tillverkades i Sverige eller vore utländskt

fabrikat avgjort underlägsna, syntes lantbruksstyrelsen emellertid utgöra

hinder för utfärdande av en allmän föreskrift, att lån icke finge utgå till

anläggning, där utrustningen icke vore av genomgående svenskt ursprung.

Däremot syntes inga berättigade invändningar kunna framställas mot ett

stadgande, att svensk tillverkning, varom bär vore fråga, skulle äga företräde

eller att den del av dylik utrustning, som vore av utländskt ursprung,

sKäligen begränsas. Enligt styrelsens förmenande torde en sådan

begränsning utan olägenhet kunna ske så, att lån icke finge beviljas där

kostnaden för maskiner och apparater av utländskt ursprung med mer än

tjugo procent överstege totalkostnaden för ändamålet.

I anslutning till vad sålunda anförts bar lantbruksstyrelsen hemställt,

att åtgärder måtte vidtagas i syfte att lån från statens mejerilånefond icke

finge beviljas, därest kostnaden för mejerimaskiner och tekniska apparater

av utländskt ursprung med mer än tjugo procent överstege kostnaden

för apparaturen i dess helhet.

Jag finner de i ärendet anförda skälen för hithörande låneverksamhets

utsträckande att kunna avse distributionsmejerier vägande. Genom

att med lån främja tillkomsten jämväl av mejeri, som huvudsakligen

avses för distribution såsom konsumtionsmjölk av till mejeriföretaget

levererad mjölk, torde i åtskilliga fall kunna vinnas icke blott en

för producenterna förbättrad avsättning utan även en för konsumenterna

värdefull rationalisering av mjölkbandeln. Såsom framgår både av

lantbruksstyrelsens och Göteborgsnejdens mejeriförenings framställning

förefinnes bland producenterna i vissa trakter ett ganska livligt intresse

för saken. Da jag alitsa tillstyrker, att lån ur mejerilånefonden jämväl

må kunna beviljas ekonomisk förening, som bar till ändamål att driva

andelsmejeri för distribution av konsumtionsmjölk, förutsätter jag ett

noggrant beaktande vid låneverksambetens handbavande av bestämmelsen,

att genom denna främjas en planmässig lösning av frågan örn mejeriernas

storlek och förläggning. Vidare utgår jag från, att låneverksamheten,

efter den sålunda tillstyrkta utvidgningen, så bedrives, att

smör- och ostmejeriernas lånebehov ej eftersättes. Att låta ifrågakomraande

lån avse även skumningsstationer och för mejeri nödiga förvaltningslokaler

torde ej böra vara uteslutet. Därest riksdagen ej har något

att erinra mot det av mig nu tillstyrkta förslaget, torde det få ankomma

på Kungl. Majit att vidtaga härav föranledd ändring i förberörda

kungörelse nr 339/1930.

Jag tillstyrker jämväl, i anslutning till lantbruksstyrelsens förslag, att i

nyssnämnda kungörelse införes en bestämmelse av huvudsaklig innebörd,

att lån ur fonden i allmänhet ej bör beviljas, där kostnaden för mejerimaskiner

och tekniska apparater av utländskt ursprung med mer än 20

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

9

procent överstiger kostnaden tor maskinerna och apparaturen i dess helhet.

Såsom framgår av utredningen i ämnet tillverkas inom landet fullt

tillfredsställande maskineri för mejerier, möjligen med undantag för en

eller annan specialapparat. Med hänsyn till önskemålet örn den inhemska

industriens uppehållande för beredande av arbetstillfällen samt ur handelsbalansens

synpunkt torde under nu rådande förhållanden en bestämmelse

av nyss antytt innehåll vara på sin plats.

Såsom lantbruksstyrelsen närmare utvecklat torde mejerilånefonden,

särskilt därest nyssnämnda förslag örn lån till distributionsmejerier bifalles,

behöva tillföras ytterligare kapital. Efter samråd med chefen för

finansdepartementet vill jag tillstyrka, att för budgetåret 1933/1934 anvisas

att kapitalökningsanslag av 2,000,000 kronor. Med hänsyn till att

lån ur fonden från lyftningsdagen förräntas efter fyra och en halv procent

torde sagda anslag böra i sin helhet täckas av lånemedel.

Vad slutligen beträffar frågan örn lån till Göteborgsnejdens mejeriförening

u. p. a., torde detta ärende, sedan riksdagen beslutat i principfrågan,

böra behandlas i den ordning, som stadgas beträffande ansökan

och beviljande av lån ur statens mejerilånefond.

Under åberopande av det anförda hemställer jag nu, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

1) medgiva, att ändring i de allmänna villkoren

och bestämmelserna för lån från statens mejerilånefond

må vidtagas i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig tillstyrkta förslag;

2) såsom kapitalökning för statens mejerilånefond

anvisa för budgetåret 1933/1934 under Utgifter för

kapitalökning, Statens utlåningsfonder, ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Eime Thygesen.

Bihang lill riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 182.

o

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1933:78 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring av villkoren för lån från statens mejerilånefond samt kapitalökning för samma fond ävensom e s. 5 i texten