Sök i Ratio Lex

Angående tilläggspension åt stiftssekreteraren G. Norströms efterlevande

1933-03-03 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:191, Angående tilläggspension åt stiftssekreteraren G. Norströms efterlevande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 191.

1

Jir 191.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående tilläggspension åt

stiftssekreteraren G. Norströms efterlevande: given Stockholms

• slott den 3 mars 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 3 mars 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,

Möller, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet:

I samband med genomförandet från och med den 1 juli 1928 av den vid

samma års riksdag beslutade löneregleringen för befattningshavarna vid

domkapitlens expeditioner ersattes de dittillsvarande oreglerade befattningarna

såsom konsistorienotarie med befattningar såsom stiftssekreterare,

vilka sistnämnda befattningar i lönehänseende hänfördes till

någon av lönegraderna B 28, B 27 eller B 24 i löneplanen för ordinarie

befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sorni. Sr 191 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

\ id anmälan inför Kungl. Majit av förenämnda fråga örn lönereglering

för befattningshavarna vid domkapitelsexpeditionerna (prop. nr 102) anförde

chefen för ecklesiastikdepartementet rörande ordnande av stiftssekreterarnas

familjepensionering i huvudsak följande:

På grund av bestämmelserna i reglementet för prästerskapets änke

och pupillkassa den 17 december 1926 (nr 529) vore konsistorienotarier,

som före utgången av april 1927 inträtt såsom delägare i kassan, skyldiga

att kvarstå i sådan egenskap, varav enligt reglementet för civilstatens

änke- och pupillkassa följde, att de vöre uteslutna från delaktighet

i sistnämnda kassa. Den åter, som efter utgången av april 1927 anställts

såsom konsistorienotarie, vore på grund av stadgande i reglementet

för prästerskapets änke- och pupillkassa utesluten från delaktighet

i denna kassa. Härav följde enligt reglementet för civilstatens änkeoch

pupillkassa skyldighet för konsistorienotarie såsom ordinarie tjänsteman

att vara delaktig i denna senare kassa.

Då stiftssekreterarbefattning syntes i pensionsavseende böra anses motsvara

konsistorienotarietjänst, komme på grund av nyss åberopade bestämmelser

i reglementet för prästerskapets änke- och pupillkassa konsistorienotarie,

som vore delägare i sistnämnda kassa och i samband med den

nya löneregleringen tillträdde befattning såsom stiftssekreterare, alltjämt

att tillhöra sagda kassa. Härvid vore emellertid att märka, att

han på grund av bestämmelserna i reglementet för kassan (§ 66)

skulle bibehållas vid det delaktighetsbelopp oförändrat, som varit för

honom gällande omedelbart före den 1 maj 1927. Följaktligen skulle

den löneförhöjning för stiftssekreteraren, som den nya löneregleringen

innebure, icke medföra någon förbättring i avseende på pensionsförmånerna

för hans efterlevande. Dessa skulle därigenom komma i en synnerligen

oförmånlig ställning i förhållande till efterlevande efter jämställda

statens befattningshavare. Någon möjlighet att råda bot härpå genom

en ändring av reglementet för prästerskapets änke- oell pupillkassa därhän,

att stiftssekreterare, som före den 1 maj 1927 vunnit delaktighet i kassan,

finge tillgodoräknas ett i förhållande till den förhöjda lönen bestämt

högre delaktighetsbelopp, syntes med hänsyn till de konsekvenser, som

därav skulle föranledas, enligt departementschefens uppfattning icke förefinnas.

Å andra sidan kunde det — särskilt i de fall, då vid en stiftssekreterares

frånfälle ömmande omständigheter förelåge — icke anses försvarligt,

att pensionerna för de efterlevande finge förbliva på samma nivå

som före löneregleringen. Någon annan utväg till förbättrande av pensionerna

syntes emellertid icke förefinnas än att det i sådant fall finge

tågås under övervägande, huruvida icke tilläggspensioner av statsmedel

till lämpligt avvägda belopp kunde beviljas.

Med godkännande av bankoutskottets utlåtande (nr 40) anförde 1928 års

riksdag (skr. nr 153) beträffande nu förevarande spörsmål följande:

Vidkommande den av föredragande departementschefen berörda frågan

örn familjepensionering för stiftssekreterare, som före den 1 maj 1927 blivit

delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa, syntes av utredningen

i ärendet framgå, att nämnda befattningshavare i jämförelse med andra

statliga tjänstemän komme att intaga en synnerligen oförmånlig ställning

såtillvida, att den beslutade löneregleringen icke medförde rätt till förhöjda

delaktighetsbelopp i kassan. Riksdagen delade departementschefens

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts proposition nr 191.

uppfattning, att någon möjlighet att råda hot härpå genom ändring av

reglementet för kassan, i syfte att medgiva förhöjning av delaktighetsbeloppen

för befattningshavarna i fråga, med hänsyn till konsekvenserna

knappast syntes förefinnas. Vid sådant förhållande funne riksdagen billighetsskäl

tala för att staten trädde hjälpande emellan genom beviljande

av tilläggspensioner av statsmedel åt efterlevande till här avsedda stiftssekreterare.

I cirkulär den 22 juni 1928 till samtliga domkapitel m. fl. myndigheter

angående ny stat för domkapitlens expeditioner m. m. förklarade Kungl.

Maj:t, bland annat, att Kungl. Maj:t ville, efter därom i varje särskilt

fall gjord ansökning, framdeles taga under övervägande frågan örn utverkande

av tilläggspension av statsmedel åt efterlevande till stiftssekreterare,

som före den 1 maj 1927 blivit delägare i prästerskapets änke- och

pupillkassa.

Hos Kungl. Maj:t har stiftssekreteraren vid Göteborgs domkapitel Gunnar

Norströms änka Signe Teresia Norström, född Persson, under åberopande

av innehållet i nyssnämnda cirkulär den 22 juni 1928 anhållit

om beredande av tilläggspension åt henne och makarnas två minderåriga

barn.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Norström var född den 29 mars 1871 och avled den 23 oktober 1932;

att han tillträdde befattning såsom konsistorienotarie den 1 maj 1912

och befattningen såsom stiftssekreterare (lönegrad B 27) den 1 juli 1928;

att ban efterlämnat — förutom änkan, född. den 4 maj 1884 — sonen

Hagnar, född den 10 oktober 1919, och dottern Gunhild Marika, född den

23 juni 1923;

att behållningen i boet uppgick till omkring 8,500 kronor;

samt att änkefru Norström enligt för henne utfärdat läkarintyg lider

av obotlig öronsjukdom (otosclerosis), som medfört nästan fullständig

dövhet.

Direktionen för prästerskapets änke- och pupillkassa har i infordrat utlåtande

meddelat följande upplysningar rörande storleken av den pension,

som från kassan utginge till Norströms efterlevande:

Ifrågavarande pension åt änkefru Norström och hennes två harn skulle

under ecklesiastikåret 1932—1933 hava utgjort 1,203 kronor 4 öre, för den

händelse änkefru Norström därunder varit pensionsberättigad, vartill skulle

kommit dyrtidstillägg av statsmedel med 540 kronor, alltså tillhopa 1,743

kronor 4 öre. Då pensionerna från kassan varierade något år från år,

kunde något exakt belopp av den framdeles utgående årliga pensionen

icke angivas. Man syntes dock våga räkna med att, så länge håda barnen

vore omyndiga, pensionen icke skulle mer än högst obetydligt komma att

understiga 1,200 kronor örn året. För ensam änka efter delägare med ett

delaktighetsbelopp, motsvarande stiftssekreteraren Norströms, eller 5,500

kronor, skulle förstnämnda år pensionen hava utgjort omkring 800 kronor

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements*

chefen.

4 Kungl. Murds proposition nr 191.

och dyrtidstillägget omkring 330 kronor. Sedan Norström kommit i åtnjutande

av de båda ålderstilläggen vid tjänsten, hade hans årsavgift till kas:

san utgjort 110 kronor.

Statskontoret har i ärendet anfört i huvudsak följande:

Såsom framginge av vad som anförts i den till 1928 års riksdag avlåtna

propositionen nr 102 angående lönereglering för befattningshavarna vid

domkapitlens expeditioner m. m. och vad riksdagen i anledning av nämnda

proposition anfört hade det ansetts vara riktigt, att, enär de stiftssekreterare,

som i likhet med Norström skulle i avseende å rätt till familjepension

kvarstå vid delaktigheten i prästerskapets änke- och pupillkassa,

icke kunde erhålla det högre delaktighetsbelopp och därmed följande rätt

till högre familjepension, som motsvarade den större avlöningen enligt

den nya löneregleringen, tilläggspensioner av statsmedel borde beredas efter

prövning av omständigheterna i varje särskilt fall.

På grund härav och med hänsyn till vad föreliggande utredning innehölle

ansåge sig statskontoret kunna tillstyrka, att tilläggspension av

statsmedel utverkades åt sökanden och hennes två minderåriga barn.

Att döma av vederbörande departementschefs i förenämnda proposition

återgivna uttalande syntes det hava varit avsett att genom tilläggspension

förhöja den efterlämnade familjens underhåll till sådant belopp, att pensionen

från prästerskapets änke- och pupillkassa tillika med tilläggspensionen

skulle motsvara vad familjen kunnat i pension från kassan åtnjuta.

örn delaktighetsbeloppet i kassan bestämts att motsvara den nya avlöningen.

När det gällde beräknande av tjänstepensionsunderlag vid nyreglerade

befattningar, toges till utgångspunkt avlöningen i högsta löneklassen

i billigaste ortsgrupp i vederbörande lönegrad; och syntes anledning

föreligga att vid beräkning av tilläggspension i detta fall taga hänsyn

till en sålunda beräknad avlöning. Stiftssekreterartjänsten vid domkapitlet

i Göteborg tillhörde lönegraden B 27, och i denna lönegrad utgjorde

avlöningen i högsta löneklassen å A-ort 9,060 kronor. Statskontoret funne

sig på grund härav böra föreslå utverkande av riksdagens medgivande

därtill, att från allmänna indragningsstaten finge utgå skillnaden mellan,

å ena sidan, vad sökanden och hennes barn erhölle i pension från prästerskapets

änke- och pupillkassa samt, å andra sidan, vad de skulle hava från

samma kassa bekommit, örn stiftssekreteraren Norström varit i kassan

delaktig för ett belopp av 9,060 kronor. Enligt inhämtad upplysning

skulle ett sådant medgivande innebära, att pensionen, som i nämnda kassa

ej vore på förhand till beloppet fixerad, skulle under de närmaste åren

kunna beräknas bliva förhöjd från 1,200 till inemot 1,700 kronor.

Därest den gjorda framställningen avsåge beviljande av sådan tilläggspension,

att sammanlagda förmånen komme att motsvara den familjepension,

som under liknande förhållanden skulle tillkomma änka och barn

efter befattningshavare i lönegraden B 27 med delaktighet i civilstatens

änke- och pupillkassa, finge statskontoret meddela, att pensionen i sådant

fall skulle enligt de vid senaste pensionsutbetalning från sistnämnda kassa

gällande grunder hava utgjort för år räknat 2,739 kronor förutom dyrtidstillägg

av statsmedel.

På sätt av den föregående redogörelsen framgår, har vid genomfö

rande år 1928 av lönereglering för befattningshavarna vid domkapitlens

expeditioner förutsatts, att efterlevande efter stiftssekreterare, som i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

egenskap av konsistorienotarie varit delaktig i prästerskapets änke- och

pupillkassa och i anledning härav nödgats efter tillträdet av stiftssekreterarhefattningen

kvarstå i kassan med oförändrat delaktighetsbelopp,

skulle efter ansökning i varje särskilt fall kunna komma i åtnjutande av

tilläggspension av statsmedel. Då i nu förevarande fall föreligga sådana

omständigheter, jämväl i avseende å de efterlevandes ekonomiska förhållanden,

som torde böra utgöra förutsättning för beviljande av tilläggspension,

tillstyrker jag beredande av dylik förmån åt sökanden och hennes

minderåriga harn. I fråga örn beräkningen av tilläggspensionen anser jag

mig kunna biträda statskontorets förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att till stiftssekreteraren Gunnar Norströms änka

Signe Teresia Norström, född Persson, och makarna

Norströms barn Hagnar och Gunhild Marika må,

räknat från och med den 1 november 1932, från allmänna

indragningsstaten utgå pension med belopp,

motsvarande skillnaden mellan dem från prästerskapets

änke- och pupillkassa tillkommande pension och

den pension, till vilken de varit berättigade, örn Norström

varit i kassan delaktig för ett belopp av

9.060 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga

ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

/?. Borgström.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 saini. Sr 191.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1933:36 Bankoutskottets utlåtande Nr 36 s. 14 i texten