Sök i Ratio Lex

Angående vissa pensioner, att utgå av af får sdrm ande verks medel

1933-03-17 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:231, Angående vissa pensioner, att utgå av af får sdrm ande verks medel

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 231.

5

Nr 231.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående vissa pensioner,

att utgå av af får sdrm ande verks medel; given Stockholms

slott den 17 mars 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna l:o—8:o hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 17 mars 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler uppkomna

frågor örn pension, att utgå av affärsdrivande verks medel, åt i det

följande angivna, i statens tjänst anställda personer och anför därvid:

l:o.

Gårdskarlen vid posthuset i Hälsingborg Jöns Olsson. Av handlingarna

i ärendet inhämtas,

att Olsson är född den 15 mars 1858;

att han från och med den 1 september 1912 varit eldare och gårdskarl

vid posthuset i Hälsingborg samt från och med den 1 april 1921 tillika

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Muj:ts proposition nr 231.

varit gårdskarl vid en intill posthuset belägen, av postverket från sistnämnda

tidpunkt förvärvad fastighet;

att med dessa sysslor varit förenade ytterligare en del åligganden, såsom

att i postverkets fastigheter verkställa vissa reparationsarbeten, att

ombesörja rengöring av vissa postverkets åkdon m. m.;

att Olsson ‘därjämte under åren läll—1929 varit entreprenör för posttransporterna

i Hälsingborg;

att hans uppdrag som gårdskarl och eldare m. m. krävt, före år 1924

omkring 6 timmars arbete för dag samt från och med sistnämnda år omkring

8 timmars arbete för dag;

samt att Olsson såsom gårdskarl och eldare uppburit ersättning av postmedel,

som för de tio senaste åren utgått med följande belopp, nämligen

år 1923 med 1,080 kronor, år 1924 med 1,245 kronor, vart och ett av åren

1925—1928 med 1,740 kronor, år 1929 med 1,815 kronor samt vart och ett

av åren 1930—1932 med 2,040 kronor, å vilka belopp dyrtidstillägg ej utgått.

Generalpoststyrelsen har gjort framställning örn utverkande av pension

åt Olsson och därvid anfört följande:

Med hänsyn till den jämförelsevis långa tid, Olsson varit anställd i

postverket, och det förtjänstfulla sätt, på vilket lian fullgjort sina åligganden,

och da Olsson för sitt uppehälle vöre helt beroende av sill inkomst

fran postverket, syntes han böra komma i åtnjutande av pension.

Vid beräknande av pensionens storlek syntes man lämpligen kunna utgå

från det av 1926 års pensionsutredning avgivna förslaget angående

rätt till pension för viss arbetarpersonal Aud postverket m. fl. A^erk. Olsson

syntes närmast vara att hänföra till den grupp manliga anställningshavare,

som omfattade arbetare i anställning, för vilken särskild

yrkesutbildning ej krävdes. För denna kategori arbetare upptoge förslaget

ett pensionsunderlag av 1,008 kronor. Då emellertid för full pension

förutsattes minst 30 anställningsår, men Olssons anställningstid den

1 oktober 1933, då han hade för avsikt att avgå från sin befattning vid

postverket, utgjorde endast 21 år, syntes detta belopp böra reduceras på

sätt nämnda förslag ifrågasatte eller med %o. Efter sådan reducering

skulle pensionsbeloppet komma att uppgå till 706 eller, efter avrundning

till närmast högre med tolv jämnt delbara tal, till 708 kronor för år.

Generalpoststyrelsen har sålunda hemställt, att åt Olsson måtte utverkas

pension å 708 kronor för år, att utgå aAf postmedel.

Statskontoret har i ärendet anfört:

Med hänsyn till att Olsson uppnått en levnadsålder av 54 år, då han

den 1 september 1912 inträtt i statens tjänst såsom eldare och gårdskarl

vid posthuset i Hälsingborg, och att hans anställningstid alltså utgjorde

allenast 20 år, syntes någon tvekan kunna råda beträffande det

föreliggande förslaget. Billigheten syntes emellertid bjuda, att Olsson

icke lämnades alldeles utan hjälp, när han vid framskriden ålder nödgades

upphöra med det arbete, som under lång tid berett honom hans

enda inkomst. På grund därav och under åberopande av riksdagens beslut

år 1931 örn pension åt skrädderiarbetaren Erik Larsson (riksd. skr. nr

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

7

202/1931, p. 29) ville statskontoret icke motsätta sig, att pension utverkades

åt Olsson. Mot vad i sådant hänseende föreslagits av generalpoststyrelsen

syntes icke något vara att erinra.

I anslutning till vad ämbetsverken föreslagit hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att gårdskarlen vid posthuset i Hälsingborg Jöns

Olsson må från och med månaden näst efter den, varunder

han frånträder sin anställning vid postverket,

under sin återstående livstid uppbära en årlig pension

av 708 kronor, att utgå av postmedel.

2:o.

Städerskan vid postkontoret i Avesta Amanda Karolina Fröding, född

Larsson. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Fröding är född den 6 december 1874;

att hon är änka;

att hon varit anställd såsom städerska vid postkontoret i Avesta sedan

den 1 september 1911;

att hon varit sysselsatt med städningen omkring 3 l/., timmar örn dagen;

att hennes ersättning för städningsarbetet sedan den 1 oktober 1920 utgjort

480 kronor för år, varå dyrtidstillägg icke utgått;

samt att hennes arbetsförmåga på grund av sjukdom numera är varaktigt

nedsatt till Va eller mindre av den för fullt arbetsför person normala

arbetsförmågan.

Generalpoststyrelsen har gjort framställning örn utverkande åt Fröding

av pension till belopp av 300 kronor för år, att utgå av postmedel, oell därvid

anfört, bland annat, följande:

Under de sista åren hade Fröding icke haft annan inkomst än ersättningen

för städningsarbetet vid postkontoret i Avesta. Då hon frånträdde

detta arbete stöde hon helt utan existensmöjligheter. Ilon hade visserligen

två fullvuxna söner men, då dessa endast hade tillfälligt arbete och enligt

vad som upplysts långa tider gått arbetslösa, kunde hon näppeligen påräkna

något ekonomiskt understöd från deras sida.

Ehuru Fröding endast uppnått en levnadsålder av 58 år och innehade

en anställningstid hos postverket av allenast 21 år, ansåge dock generalpoststyrelsen

med hänsyn till hennes sjuklighet och medellöshet billigt, att

hon vid avgången såsom städerska komme i åtnjutande av pension till

skäligt belopp.

Generalpoststyrelsen ansåge riktigast, att understödsbeloppet i detta fall

— i likhet med vad även tidigare skett i vissa fall — fastställdes till 2/3 av

senast utgående ersättningsbelopp. Med dylik beräkningsgrund skulle understödet

komma att uppgå till 320 kronor, vilket belopp, i betraktande av

att dyrtidstillägg skulle utgå å detsamma, syntes böra avrundas nedåt till

300 kronor. Med hänsyn till att detta understödsbelopp icke vore större jin

Departements
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

Departements
chefen.

Departementschefen.

att det erfordrades för beredande av nödtorftig bärgning, ansåge styrelsen

sig icke böra ifrågasätta den ytterligare reducering av beloppet, som kunde

synas motiverad därav, att Fröding icke kunde räkna fullt antal anställningsår

och att hon ännu icke uppnått pensionsåldern.

Statskontoret har biträtt generalpoststyrelsens hemställan.

Under åberopande av vad i ärendet förekommit hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att städerskan vid postkontoret i Avesta Amanda

Karolina Fröding, född Larsson, må från och med månaden

näst efter den, då hon lämnar sin anställning vid

nämnda postkontor, under sin återstående livstid uppbära

en årlig pension av 300 kronor, att utgå av postmedel.

3:o.

Förra städerskan hos vattenfallsstyrelsen Allda Maria Kullman. Av

handlingarna i ärendet inhämtas,

att Kullman är född den 9 oktober 1864;

att hon var anställd såsom städerska hos vattenfallsstyrelsen från februari

1918 till och med den 26 augusti 1932, då hon på grund av sjukdom

och ålderdomssvaghet måste lämna sin anställning hos styrelsen;

att hennes arbetstid hos styrelsen i medeltal omfattade omkring 110

timmar i månaden;

att Kullmans ersättning för det av henne utförda städningsarbetet från

och med den 1 juli 1925 utgick med omkring 1,000 kronor för år;

ävensom att hon saknar egna medel samt underhåll och vård av annan

person.

Vattenfallsstyrelsen har hemställt örn utverkande åt Kullman av en

årlig pension till belopp av 456 kronor, att utgå av statens vattenfallsverks

medel.

Statskontoret har biträtt vattenfallsstyrelsens förslag.

Enär Kullman utfört arbete för statens räkning under en tid av allenast

omkring 14 th år, har jag ansett det tveksamt, huruvida pension

borde beredas henne. Med hänsyn till de ömmande omständigheter, som

i detta fall föreligga, vill jag dock icke motsätta mig, att ett mindre årligt

pensionsbelopp, förslagsvis 408 kronor, beviljas henne. I enlighet härmed

hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förra städerskan hos vattenfallsstyrelsen Allda

Maria Kullman må från och med månaden näst efter

den, varunder hon lämnat sin anställning hos vat
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

tenfallsstyrelsen, under sin återstående livstid uppbära

en årlig pension av 408 kronor, att utgå av statens

vattenfallsverks medel.

4:o.

Arbetaren vid Trollhätte kanal verk Karl Johan Isaksson. Av handlingarna

i ärendet inhämtas,

att Isaksson är född den 30 januari 1862;

att han varit anställd såsom diversearbetare vid Trollhätte kanalverk

i en följd sedan den 8 november 1915;

att han under de sista 5 åren tjänstgjort såsom nattvakt;

att hans sammanlagda arbetsinkomst under år 1931 uppgick till 2,050

kronor;

att han enligt för honom utfärdat läkarintyg lider av åderförkalkning,

vilken sjukdom gör honom mindre lämplig att behörigen sköta sitt arbete;

samt att han är medellös.

Vattenfallsstyrelsen har, med föranledande av en av kanaldirektören

vid Trollhätte kanalverk gjord framställning, hemställt örn utverkande av

pension åt Isaksson till belopp av 612 kronor för år, att utgå av statens

vattenfallsverks medel.

Statskontoret har anslutit sig till vattenfallsstyrelsens förslag.

Under åberopande av vad i ärendet förekommit hemställer jag, att Kungl. DepartementsMajrt

måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att arbetaren vid Trollhätte kanalverk Karl Johan

Isaksson må från och med månaden näst efter den,

varunder han lämnar sin anställning, under sin återstående

livstid uppbära en årlig pension av 612 kronor,

att utgå av statens vattenfallsverks medel.

5:o.

Förra städerskan hos domänstyrelsen Hulda Kristina Murberg, född

Werner. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Murberg är född den 3 augusti 1872;

att hon under tiden 1 september 1911—31 december 1931 med biträde av

utav henne anlitad arbetskraft handhaft städningen av domänstyrelsens

lokaler;

att hon varit sysselsatt med städningsarbetet omkring 3 timmar örn

dagen;

att hon — förutom ersättning för de varje vår och höst återkommande

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

Departements
chefen.

storrengöringarna — för städningens utförande under de senare åren

uppburit tillhopa 5,314 kronor för år, varav hon själv åtnjutit såsom ersättning

för av henne utfört arbete omkring 1,800 kronor för år;

att hon enligt läkarintyg på grund av sjukdom (kronisk ledreumatism

oell käriför kalkning) är oell för framtiden kommer att vara oförmögen

att genom arbete försörja sig;

samt att hon efter sin år 1932 avlidne man f. d. vaktkonstapel!! August

Ferdinand Pettersson Murberg åtnjuter pension från civilstatens änkeoch

pupillkassa, vilken pension för närvarande uppgår till belopp av 266

kronor för år jämte dyrtidstillägg.

Murberg har hos Kungl. Majit anhållit att komma i åtnjutande av

pension.

Domänstyrelsen har tillstyrkt beredande av pension åt Murberg. Styrelsen

har ansett, att pensionen borde bestämmas med utgångspunkt från

det pensionsunderlag å 756 kronor, som av 1926 års pensionsutredning

föreslagits för kvinnlig befattningshavare i anställning, för vilken särskild

yrkesutbildning icke krävdes. Med hänsyn till att Murberg kunde

räkna endast 20 tjänstår och haft en relativt kort daglig arbetstid syntes

enligt styrelsens förmenande pensionen åt Murberg böra bestämmas till

ett till 408 kronor reducerat belopp.

Statskontoret har tillstyrkt, att pensionen åt Murberg bestämmes till

504 kronor, motsvarande 2%o av nyssnämnda pensionsunderlag, 756 kronor.

Det synes även mig skäligt, att Murberg konnner i åtnjutande av pension.

Pensionen synes mig dock icke böra bestämmas till högre belopp

an som föreslagits av domänstyrelsen eller sålunda 408 kronor och torde

böra utgå från och med den 1 januari 1933. Jag hemställer alltså, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förra städerskan hos domänstyrelsen Hulda

Kristina Murberg, född Werner, må, räknat från och

med den 1 januari 1933, under sin återstående livstid

uppbära en årlig pension av 408 kronor, att utgå av

statens domäners fond.

6io.

E. o. kronojägaren Erik Danielsson Almgren. Av handlingarna i ärendet

inhämtas,

att Almgren är född den 20 augusti 1868;

att han under tiden 14 juli 1885—18 januari 1889 varit anställd såsom

soldat vid Dalregementet och under tiden 9 november 1890—31 oktober

1892 tjänstgjort såsom artillerist vid dåvarande Vaxholms artillerikår;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

att hail under åren 1902—1905 under en tid av sammanlagt 1 år 4 månader

biträtt såsom förman vid dikesundersökningar å ltronoparker i Dalarna

och vid olika skogsvårdsarbeten inom dåvarande Österdalarnas

revir;

att han sedan den 30 oktober 1908 oavbrutet tjänstgjort vid domänverket,

till en början såsom extra kronojägare utan lön inom skyddsskogsomradet

av Kopparbergs län, från och med den 1 januari 1910 såsom

extra kronojägare med lön inom nämnda område samt från och med

den 1 januari 1921 såsom extra ordinarie kronojägare med tjänstgöringsskyldighet

huvudsakligast inom Västerdalarnas revir;

samt att han såsom placerad i tjänstegrupp 5, lönegrupp C, löneklass

VII, i den för extra ordinarie tjänstemän vid domänverket avsedda

löneplanen, sådan denna fastställts genom Kungl. Maj:ts brev till domänstyrelsen

den 11 oktober 1929, sedan den 1 juli 1929 åtnjutit en månadslön

av 235 kronor, motsvarande en årslön av 2,820 kronor.

Domänstyrelsen har, i anledning av en av jägmästaren i Västerdalarnas

revir gjord och av överjägmästaren i Dalarnas distrikt tillstyrkt

framställning, hemställt örn utverkande åt Almgren av årlig pension och

därvid anfört i huvudsak följande:

Orsaken till att Almgren icke erhållit ordinarie befattning vore att

söka däri, att han själv aldrig sökt sådan befattning, väsentligen av det

skälet, att han, då han på allvar börjat ägna sig åt domänverkets tjänst,

redan uppnått en levnadsålder av 40 år. Såsom allenast extra ordinarie

tjänsteman ägde Almgren icke någon rätt till pension. Upprepade exempel

funnes emellertid på, att statsmakterna tillerkänt extra ordinarie

kronojägare pension eller årligt understöd. Styrelsen ville i detta avseende

hänvisa till av 1931 års riksdag, fattade beslut i anledning av

Kungl. Maj:ts i propositionen nr 154, punkterna 0 och 7, framlagda förslag

angående pension åt e. o. kronojägarna J. H. Asplund och J. R.

Johansson (riksd. skr. nr 203, p. (i och 7).

Den tid av sammanlagt 1 år 4 månader, varunder Almgren under åren

1902—1905 såsom förman biträtt vid dikesundersökningar m. m., vilken

tjänstgöring väl motsvarade en extra bevakares verksamhet, syntes domänstyrelsen

i likhet med vad som vid upprepade tillfällen tillämpats

i fråga örn sistnämnda kategori anställningshavare böra i och för pension

tillgodoräknas Almgren.

Vidare syntes det styrelsen vara i överensstämmelse med gällande

praxis, att av Almgrens militärtjänstgöring åtminstone anställningen

vid dåvarande Vaxholms artillerikår under tiden 9 november 1890—31

oktober 1892 finge i pensionshänseende tillgodoräknas honom.

Almgrens sammanlagda för pension heräkneliga antal tjänstår skulle

alltså vid avgång ur tjänst hösten 1933 komma att uppgå till mer jin

28 år.

Beträffande storleken av det understödsbelopp, som borde tillkomma

Almgren, syntes anledning icke föreligga att frångå det beräkningssätt,

som tillämpats i de båda förenämnda precedensfallen vid 1931 års riksdag.

Hel pension, beräknad för 35 tjänstår, syntes sålunda böra utgöra

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj-As proposition nr 231.

1,488 kronor. Som Almgren vid avgång ur tjänst, såsom förut anförts,

icke kunde anses innehava mer än 28 för pension beräkneliga tjänstår,

syntes pensionsbeloppet böra bestämmas till 28/35 av 1,488 kronor eller

1,190 kronor och, avjämnat till närmast högre med tolv jämnt delbara

tal, 1,200 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har domänstyrelsen hemställt,

att Almgren måtte från och med dagen näst efter den, då hans

förordnande inom domänverket komme att upphöra — dock tidigast

från och med den 21 augusti 1933 — få åtnjuta en årlig pension av 1,200

kronor, att utgå av statens domäners fond.

Statskontoret har anfört följande:

På grund av vad handlingarna i ärendet innehölle och med hänsyn

till de av domänstyrelsen åberopade precedensfallen ansåge statskontoret

sig böra förorda, att pension beviljades Almgren. Beträffande pensionsbeloppets

storlek hade domänstyrelsen vid beräknandet av detsamma

utgått från ett antal tjänstår av 28, därvid hänsyn icke tagits till tiden

14 juli 1885—18 januari 1889, varunder Almgren tjänat som soldat

vid Dalregementet. Statskontoret ville emellertid framhålla, att sådan

tjänstgöring plägat i tidigare fall medräknas vid bestämmandet av

tjänstår för erhållande av pension; och statskontoret ville i sådant avseende

erinra örn 1927 och 1928 års riksdagars beslut angående pension åt

förre skrädderiarbetaren K. A. Blad (prop. nr 135, p. 17), respektive arbetaren

vid mynt- och justeringsverket A. Hjorth (prop. nr 42). Med hänsyn

härtill ansåge statskontoret, att jämväl nämnda soldattjänstgöring,

eller 3 år 6 månader 6 dagar, i detta fall borde medräknas. Almgrens

sammanlagda tjänstetid komme i så fall att utgöra 31 hela år. Utmätt

enligt de av domänstyrelsen förordade grunderna, mot vilkas tillämplighet

i detta fall statskontoret icke funnit anledning till erinran, skulle

den Almgren tillkommande pensionen uppgå till 1,320 kronor. I övrigt

hade statskontoret intet att invända mot vad domänstyrelsen hemställt.

Departements- Även jag tillstyrker, att pension utverkas åt Almgren. Pensionen sythefen.

nes mjg icke böra bestämmas till högre belopp än som föreslagits av domänstyrelsen

eller sålunda 1,200 kronor för år. I enlighet härmed hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att e. o. kronojägaren i Västerdalarnas revir Erik

Danielsson Almgren må från och med dagen näst efter

den, då hans förordnande inom domänverket upphör

— dock tidigast från och med den 21 augusti 1933 —

under sin återstående livstid uppbära en årlig pension

av 1,200 kronor, att utgå av statens domäners

fond.

7:o.

E. o. kronojägaren Per Anton Åberg. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Åberg är född den 1 april 1867;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 231.

13

att han under tiden 1 januari 1903—26 april 1910 innehade förordnande

såsom extra bevakare i dåvarande Härnösands revir och i nämnda egenskap

fullgjorde effektiv tjänstgöring under omkring 3 år 4 månader;

att han förordnades till extra kronojägare titan lön i sagda revir den

27 april 1910;

att han innehade förordnande såsom extra kronojägare med arvode i

Sollefteå revir under åren 1912—1920 och därunder var inkallad i tjänstgöring

under omkring 5 månader örn året under vart och ett av åren 1912,

1913 och 1914 samt i en följd från och med den 1 januari 1915;

att han från och med den 1 januari 1921 varit e. o. kronojägare;

att hail efter särskilda förordnanden uppehållit kronojägartjänst under

1 månad 8 dagar och förestått en extra bevakningstrakt under sammanlagt

2 år 1 månad 20 dagar;

att han såväl under anställningstiden såsom bevakare som under åren

1898—1902 under olika tider, företrädesvis sommarmånaderna, arbetat såsom

dikare m. m. i domänverkets tjänst;

samt att han såsom placerad i tjänstegrupp 5, lönegrupp C, löneklass

VII, i den för extra ordinarie tjänstemän vid domänverket avsedda löneplanen

—- sådan denna fastställts genom Kungl. Maj:ts brev till domänstyrelsen

den 11 oktober 1929 — sedan den 1 oktober 1929 varit berättigad

till en månadslön av 235 kronor, motsvarande en årslön av 2,820 kronor.

Domänstyrelsen har, med föranledande av en av jägmästaren i Sollefteå

revir hos styrelsen gjord framställning, hemställt örn utverkande av pension

åt Åberg. Domänstyrelsen har därvid beräknat antalet tjänstår för

Åberg till 30 och föreslagit, att pensionen måtte bestämmas till 3%ä av det

belopp, 1,488 kronor, som lagts till grund för beräkningen av de pensioner,

tulka jämlikt beslut av 1931 års riksdag tillerkänts e. o. kronojägarna J.

H. Asplund och J. R. Johansson. I enlighet härmed har domänstyrelsen

anhållit örn beredande aAr pension åt Åberg till belopp av 1,284 kronor

för år.

Statskontoret har anslutit sig till domänstyrelsens förslag.

I likhet med myndigheterna anser jag skäligt, att pension utverkas åt

Åberg.

Vad storleken av pensionsbeloppet angår, kan jag dock ej ansluta mig

till myndigheternas förslag. Den för pension beräkneliga tjänstetiden synes

mig nämligen med ledning av i ärendet förebragt utredning skäligen

icke kunna uppskattas till mer än högst 26 år. Jag förordar i anledning

härav, att pensionen åt Åberg med tillämpning i övrigt av de av domänstyrelsen

angivna beräkningsgrunderna bestämmes till =%3 av 1,488 kronor

eller sålunda, efter \rederbörlig jämkning a\r pensionsbeloppet för Arinnande

a\r delbarhet med tolv, till 1,116 kronor.

På grund av Arnd sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

Departements
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

att e. o. kronojägaren i Sollefteå revir Per Anton

Åberg må från oell med dagen näst efter den, då hans

förordnande inom domänverket upphör, under sin

återstående livstid uppbära en årlig pension av 1,116

kronor, att utgå av statens domäners fond.

S:o.

Förre e. o. kronojägaren Johan Nilsson. Förre e. o. kronojägaren i Pajala

revir Johan Nilsson har — med förmälan att delägarna i Pajala,

Junosuando och Tärendö socknars allmänningsskogar beviljat honom en

ärlig pension av 250 kronor från och med början av år 1930, under förutsättning

att domänstyrelsen beviljade lika stort belopp — anhållit, att

domänstyrelsen måtte godtaga allmänningsdelägarnas ifrågavarande villkor.

Med överlämnande av framställningen har domänstyrelsen i ärendet

anfört följande:

Johan Nilsson (Suikki) vore född den 10 februari 1875. Hans första

anställning i domänverkets tjänst kunde icke med full noggrannhet angivas.

Kassaredogörelser från Pajala revir gåve emellertid vid handen,

att Nilsson redan under år 1901 tjänstgjort såsom avlönad extra bevakare.

Det franninge även av kassaredogörelserna, att han sedermera årligen

varit inkallad till tjänstgöring, ehuru denna i regel omfattat endast kortare

tider varje år.

Den 20 februari 1912 hade Nilsson antagits till extra kronojägare utan

lön. Från och med den 1 januari 1917 hade han erhållit lön såsom sådan

och slutligen hade han antagits att från och med den 1 januari 1921 vara

extra ordinarie kronojägare. Från sistnämnda tjänst hade han med hänsyn

till erforderlig begränsning av personalen vederbörligen uppsagts från

och med utgången av år 1922. Jämväl efter denna tid hade han dock i viss

utsträckning anlitats av domänverket, i det att han årligen ända till och

med år 1927 under längre eller kortare tid fått tjänstgöra såsom extra bevakare

med månadsarvode. Med år 1927 syntes Nilssons arbete inom domänverket

vara avslutat.

Under dessa 26 år hade Nilsson haft sin tjänstgöring förlagd till dels

kronoskogar, dels sockenallmänningsskogar. Som sistnämnda skogar

emellertid under hela Nilssons tjänstetid stått under skogsstatens vård och

förvaltning, borde även tjänstgöringen å dem räknas honom till godo vid

eventuellt bestämmande av pension.

Tjänstgöringen hade, såsom nämnts, icke fortgått oavbrutet under loppet

av de olika åren, utan huvudsakligen omfattat vintermånaderna.

Av jägmästaren i Tärendö revir med ledning av revirräkenskaper och

andra uppgifter verkställd utredning gåve vid handen, att Nilssons effektiva

tjänstgöring under åren 1901—1927 uppgått till sammanlagt 19 år 2

månader 15 dagar, varav såsom prickare och förman vid kronostämplingar

2 år 8 månader, såsom extra bevakare å kronoskogar 3 år 10 månader 9

dagar och å allmänningsskogar 7 år 8 månader 6 dagar, såsom extra kro
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 231. 15

Husägare 3 år samt såsom extra ordinarie kronojägare 2 år — allt mot

arvode.

Detta arvode hade givetvis växlat rätt avsevärt under årens lopp. I

medeltal hade det dock under åren 1918—1922 (d. v. s. under de fem sista

åren av Nilssons anställning vid domänverket) uppgått till 2,024 kronor

för år.

Handlingarna i ärendet gåve vid handen, att Nilsson vore i stort behov

av något understöd från det allmännas sida. Enligt intyg av vederbörande

provinsialläkare lede han av hjärtfel, reumatisk värk och synnedsättning

å båda ögonen, varför han av läkaren ansåges som så gott som fullständigt

oförmögen till arbete. Landsfiskalen i Pajala distrikt hade intygat,

^att Nilsson visserligen iigde en mindre jordbrukslägenhet, taxerad

till 700 kronor och intecknad för samma belopp, men att han för övrigt

icke hade andra tillgångar än två kor samt nödtorvtiga möbler och husgerådssaker;

hans skulder överstege tillgångarna, oell landsfiskalen hade

förklarat honom oförmögen att genom eget arbete försörja sig och sin

familj. Familjen utgjordes enligt intyg från pastorsämbetet i Pajala församling

av hustru, född 1881, och nio barn.

Författningsenligt iigde Nilsson icke rätt till vare sig pension eller understöd

av statens medel. Statsmakterna hade dock vid upprepade tillfällen

tilldelat extra ordinarie tjänstemän vid domänverket, framför allt

i kronojägarställning, pension, då de efter en längre tids väl vitsordad

tjänstgöring och i saknad av medel att försörja sig själva och sina familjer

på grund av ålder eller sjuklighet nödgats lämna anställningen vid

verket. Vad Nilsson beträffade, grundade sig hans entledigande icke på

någon av dessa anledningar utan, såsom nämnts, därpå, att en begränsning

av personalen vid ifrågavarande tillfälle ansetts nödvändig.

Även örn levnadsåldern icke vore så hög, att den skulle berättiga en ordinarie

tjänsteman till pension, syntes det dock som örn hänsyn borde

kunna tagas dels till det icke alltför ringa antalet tjänstår, dels till den

styrkta sjukligheten, dels — och kanske icke minst — till Nilssons av allt

att döma synnerligen bekymmersamma ekonomiska ställning.

Ifrågasättas kunde möjligen, örn icke vederbörande allmänningsstyrelse

hade större förpliktelse än domänverket att taga hand örn Nilsson, när

han nu icke längre ansåges vara arbetsduglig. Det vore dock att märka,

att Nilsson aldrig varit anställd i allmänningsstyrelsens tjänst, ehuru

han under olika perioder tjänstgjort såsom allmänningsbevakare. Anställning.

avlöning m. m. hade skett genom domänverket, vilket hade ledningen

av personalen å de under skogsstatens vård och förvaltning stående

allmänningsskogarna. När allmänningarnas delägare det oaktat förklarat

sig villiga att till Nilsson under hans återstående livstid utbetala

en årlig pension av 250 kronor — ett vid allmänningsstämma fattat och

av länsstyrelsen i Norrbottens län den 1 oktober 1930 godkänt beslut —

hade delägarna gått så långt, som man av dem rimligen kunde begära.

Örn Kungl. Majit i likhet med domänstyrelsen ansåge, att Nilsson över

huvud taget borde komma i åtnjutande av något statligt understöd, syntes

det ej behöva ankomma på styrelsen att utförligare motivera det understödsbelopp,

vilket av styrelsen kunde tillstyrkas, enär ansökningen

allenast avsågo en årlig pension av 250 kronor.

Med stöd av det anförda har domänstyrelsen hemställt, att Nilsson

måtte, räknat från och med den 1 januari 1932, tillerkännas en årlig pen
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

sion av 250 kronor att under kans återstående livstid utgå från statens

domäners fond.

Statskontoret Ilar anfört, bland annat, att statskontoret med hänsyn till

föreliggande omständigheter och särskilt därtill, att sökanden erhållit en

pension å 250 kronor för år enligt vederbörande allmänningsdelägares beslut,

under förutsättning att ett motsvarande belopp utginge till sökanden

av domänverkets medel, icke ville motsätta sig bifall till domänstyrelsens

hemställan.

I anslutning till ämbetsverkens förslag får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre e. o. kronojägaren i Pajala revir Joban

Nilsson må, räknat från och med den 1 januari 1932,

under sin återstående livstid uppbära en årlig pension

av 252 kronor, att utgå av statens domäners

fond.

Vad departementschefen ovan under punkterna

l:o—8:o hemställt, däri statsrådets övriga

ledamöter instämma, bifaller Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten samt förordnar, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Vid protokollet:

Birger Brandt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1933:35 Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar rörande pensioner och understöd, att utgå av affärsdrivande verks medel m. m. Beträffande ut s. 2 i texten