Sök i Ratio Lex

Angående tilläggspension åt vissa i statens tjänst anställda personer

1933-03-17 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:235, Angående tilläggspension åt vissa i statens tjänst anställda personer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

1

Kr 235.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggspension

åt vissa i statens tjänst anställda personer; given Stockholms

slott den 17 mars 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen under punkterna l:o—7:o hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 17 mars 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler uppkomna

frågor örn tilläggspension, att utgå å allmänna indragningsstaten,

åt i det följande angivna, i statens tjänst anställda personer och anför

därvid:

Ecklesiastikdepartementet.

l:o.

Professorn vid Uppsala universitet Carl Otto Lagercrantz. Av handlingarna

i ärendet inhämtas,

att Lagercrantz är född den 26 februari 1868;

att han förordnats till docent vid Uppsala universitet den 5 maj 1898

Bihang till riksdagens protokoll 19.1.1. 1 sami. Nr 235.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

och kvarstått i sådan egenskap till den 2 oktober 1907, under vilken tid

han vid skilda tillfällen varit förordnad att uppehålla professur;

att han den 12 mars 1907 förordnats till docent vid Göteborgs högskola

samt vid denna högskola dels förestått professuren i grekiska den 1 september

1907—den 25 april 1913, dels varit innehavare av nämnda professur

den 26 april 1913—den 3 april 1919;

att han från och med den 4 april 1919 varit professor i grekiska vid Uppsala

universitet;

att han, som den 26 februari 1933 uppnått pensionsåldern, genom Kungl.

Maurts beslut den 20 december 1932 erhållit anstånd med avsked intill utgången

av maj månad 1933;

att statskontoret genom beslut den 16 mars 1933 förklarat honom berättigad

att från och med månaden näst efter den, vari avgång från tjänsten

äger rum, under återstående livstiden åtnjuta avkortad pension till belopp

av 6,900 kronor årligen, motsvarande 23/25 av det för professor vid

universitet gällande pensionsunderlaget, 7,500 kronor;

samt att vid detta beslut räknats honom tillgodo såsom tjänstår dels

tiden den 5 maj 1898—den 2 oktober 1907, varunder han innehaft anställning

såsom docent vid Uppsala universitet, dels ock tiden från och med

den 4 april 1919, då han innehaft professorstjänst vid universitetet, medan

däremot den tid av 11 år 6 månader eller den 3 oktober 1907—den 3 april

1919, varunder han varit anställd vid Göteborgs högskola, icke kunnat tillgodoräknas

honom.

Lagercrantz har hos Kungl. Majit anhållit, att av anställningstiden vid

Göteborgs högskola måtte tillgodoräknas honom så lång tid, som utöver

hans tjänstår i statstjänst erfordras för bekommande av hel professorspension.

Humanistiska sektionen och mindre akademiska konsistoriet vid Uppsala

universitet samt kanslersämbetet för rikets universitet hava tillstyrkt

ansökningen.

Statskontoret har erinrat örn att genom beslut av 1930 års riksdag (prop.

nr 137, p. 3 och 4; riksd. skr. 369, p. 71 och 72) professorerna L. V. A. Stavenow

och P. E. Liljeqvist erhållit tilläggspension på grund av tjänstgöring

vid Göteborgs högskola samt framhållit, att den av Lagercrantz fullgjorda

tjänstgöringen vid Göteborgs högskola i över 11 år syntes kunna

väl motivera utverkande åt honom av tilläggspension till det jämförelsevis

ringa belopp — 600 kronor — som erfordrades för att hans sammanlagda

pensionsförmåner skulle motsvara hel professorspension, 7,500 kronor.

Statskontoret har hemställt örn tilläggspension åt Lagercrantz med nyssnämnda

belopp av 600 kronor.

Med åberopande av vad i ärendet förekommit får jag hemställa, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

3

att professorn vid Uppsala universitet Carl Otto Lagercrantz

må från och med månaden näst efter den,

under vilken avgång från tjänsten äger rum, under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig tilläggspension av 600 kronor.

2:o.

F. d, adjunkten vid samrealskolan i Arboga Carl August Bergström.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Bergström är född den 17 juli 1867;

att han sedan år 1900 under en tid av tillhopa omkring 28 år 9 månader

innehaft anställning såsom lärare vid allmänna läroverk och folkskoleseminarier,

därav såsom adjunkt vid Arboga samrealskola under tiden från

och med den 1 januari 1920 intill den 17 juli 1932, då han vid uppnådd pensionsålder

avgick ur tjänst;

att statskontoret genom beslut den 18 februari 1932 förklarat Bergström

berättigad till avkortad pension, att utgå enligt bestämmelserna i 1907 års

civila pensionslag, till årligt belopp av 3,400 kronor, motsvarande 28/33 av

det för honom gällande pensionsunderlaget, 4,000 kronor;

samt att Bergström under tiden 7 juni 1893—31 augusti 1902, efter frånräknande

av tid, varunder han samtidigt tjänstgjort vid statlig läroanstalt,

bestritt extra ordinarie prästerlig tjänstgöring under sammanlagt

3 år 11 månader 11 dagar.

Skolöverstyrelsen har med föranledande av en av Bergström gjord ansökning

hemställt, att Bergström måtte komma i åtnjutande av tilläggspension

på grund av förenämnda prästerliga tjänstgöring.

Skolöverstyrelsen har därvid hänvisat till vid 1932 års riksdag behandlade

ärenden angående rätt för adjunkterna C. H. Johansson och A. R.

Tingvall att för erhållande av tilläggspension tillgodoräkna viss prästerlig

tjänstgöring (prop. nr 95, p. 1 o. 2; riksd. skr. nr 227, p. 55 o. 56) samt

beträffande beräkningen av den tilläggspension, som borde tillkomma

Bergström, anfört följande:

I enlighet med vad i tidigare liknande fall ägt rum syntes tiden för Bergströms

prästerliga tjänstgöring böra tillgodoräknas honom endast till två

tredjedelar, d, v. s. 2 år 7 månader 17 dagar. Tillsammans med tjänstetiden

vid allmänt läroverk och folkskoleseminarium, 28 år 9 månader

10 dagar, skulle då hans sammanlagda tjänstetid för statspension uppgå

till 31 år 4 månader 27 dagar, eller till 31 hela år. Vid bifall till framställningen

skulle Bergströms pension sålunda uppgå till 31/33 av det

för honom gällande pensionsunderlaget, 4.000 kronor, d. v. s. till 3,757

kronor 57 öre eller med föreskriven avrundning av pensionsbeloppet

uppåt 3,760 kronor. Då den Bergström författningsenligt tillerkända pensionen

utgjorde 3,400 kronor, komme tilläggspensionen att uppgå till ett

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Departements•

chefen.

belopp av 360 kronor. Förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen

den 18 juni 1925 (nr 280) syntes böra få av Bergström åtnjutas å sammanlagda

pensionsförmånerna.

Skolöverstyrelsen har sålunda hemställt, att åt Bergström måtte utverkas

tilläggspension å allmänna indragningsstaten till belopp av 360 kronor

för år samt att å sammanlagda beloppet av Bergströms pension och

tilläggspension måtte få utgå förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen

den 18 juni 1925 (nr 280).

Statskontoret har tillstyrkt utverkande av tilläggspension åt Bergström

i enlighet med skolöverstyrelsens förslag.

Med biträdande av ämbetsverkens förslag hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. adjunkten vid samrealskolan i Arboga Carl

August Bergström må, räknat från och med den 1

augusti 1932, under sin återstående livstid uppbära

— utöver honom författningsenligt tillkommande

pension — tilläggspension å allmänna indragningsstaten

till belopp av 360 kronor för år, med rätt

att å sammanlagda pensionsförmånen åtnjuta förhöjning

enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni

1925 (nr 280).

3:o.

Ämneslärarinnan vid samrealskolan i Skellefteå Anna Maria Noring.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Anna Maria Noring är född den 10 augusti 1873 och således den 10

augusti 1933 uppnår föreskriven pensionsålder av 60 år;

att hon från och med den 30 augusti 1907 tjänstgjort vid samrealskolan

(tidigare samskolan) i Skellefteå, därav såsom ordinarie lärarinna från

och med höstterminen 1910;

att hon före inträdet i statstjänst under sammanlagt 11 V-> år utan åtnjutande

av tjänstledighet bestritt full tjänstgöring vid statsunderstödd

enskild läroanstalt, nämligen såsom ämneslärarinna vid Skellefteå elementarläroverk

för flickor under läsåren 1894/1895—1899/1900, höstterminen

1900 samt läsåren 1901/1902—1903/1904, 1905/1906 och 1906/1907;

samt att statskontoret genom beslut den 22 december 1932 förklarat

Noring berättigad att från och med månaden näst efter den, vari avgång

ur tjänst efter den 10 augusti 1933 uppnådd levnadsålder av 60 år komme

att äga rum, under återstående livstiden åtnjuta avkortad pension, att

utgå enligt bestämmelserna i 1907 års civila pensionslag, till årligt belopp

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 235.

5

av 2,250 kronor, motsvarande ”/30 av det för henne gällande pensionsunderlaget,

2,700 kronor.

Noring har anhållit att i pensionshänseende få tillgodoräkna sin tjänstgöring

vid Skellefteå elementarläroverk för flickor, i den mån så erfordrades

för erhållande av hel pension.

Skolöverstyrelsen har anfört i huvudsak följande:

Kungl. Majit oell riksdagen hade i vissa tidigare fall bifallit liknande

ansökningar. Så hade 1932 års riksdag beviljat f. d. första lärarinnan vid

samrealskolan i Trälleberg Elin Sofia Hallengren tilläggspension, beräknad

för “13 av den tid, under vilken hon bestritt tjänstgöring vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. Vad den föreliggande ansökningen

beträffade, ville överstyrelsen erinra därom, att Skellefteå elementarläroverk

för flickor åtnjutit statsunderstöd från och med vårterminen 1883

till och med höstterminen 1908 samt att skolan med utgången av vårterminen

1909 upphört på grund därav att statssamskola upprättats i

staden. Sökandens ifrågavarande tjänstgöring vid skolan måste således

anses hava varit av direkt allmännyttig beskaffenhet och syntes hava

varit till stort gagn för hennes följande arbete i statens tjänst. Under

sådana omständigheter syntes det överstyrelsen med billigheten överensstämmande,

att även åt sökanden beviljades tilläggspension av statsmedel.

I överensstämmelse med riksdagens nyssnämnda beslut angående f. d.

första lärarinnan Hallengren syntes sökanden för tilläggspension kunna

tillgodoräknas intill 2/s av den till 111h läsår uppgående tid, under vilken

sökanden tjänstgjort vid Skellefteå elementarläroverk för flickor, eller

7 hela år. Under sådan förutsättning skulle sökandens sammanlagda för

statspension beräkneliga tjänstetid uppgå till mer än 30 år och sökanden

böra komma i åtnjutande av pension, motsvarande det för henne gällande

pensionsunderlaget, 2,700 kronor. Den tilläggspension, som skulle

kunna ifrågakomma, syntes alltså utgöra 450 kronor.

överstyrelsen ville i detta sammanhang framhålla, att enligt vad av

handlingarna framginge sökanden icke vore delägare vare sig i svenska

lärarinnornas pensionslörening eller i pensionsinrättningen för lärarinnor

vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom.

Pensionsförhöjning enligt kungörelsen den IS juni 1925 (nr 280) syntes

böra tillgodokomma sökanden å sammanlagda beloppet av den författningsenliga

pensionen och tilläggspensionen.

Skolöverstyrelsen har sålunda hemställt, att åt Noring måtte utverkas

tilläggspension å allmänna indragningsstaten till ett belopp av 450 kronor

för år samt att förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18

juni 1925 (nr 280) måtte för Noring beräknas å ett sammanlagt pensionsbelopp

av 2,700 kronor.

Statskontoret har anslutit sig till skolöverstyrelsens förslag.

I överensstämmelse med vad som medgivits i tidigare liknande fall sy- Departemenisnes

Noring böra i pensionshänseende få tillgodoräkna sig två tredjedelar C*e/''CMav

sin tjänstgöring vid enskild statsunderstödd läroanstalt före inträdet

i statstjänst. Noring bör i enlighet härmed komma i åtnjutande av pension

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. May.ts proposition nr 235.

till sammanlagt belopp, motsvarande det för henne gällande pensionsunderlaget,

eller 2,700 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ämneslärarinnan vid samrealskolan i Skellefteå

Anna Maria Noring må från och med månaden näst

efter den, under vilken avgång från tjänsten äger

rum, under sin återstående livstid uppbära — utöver

henne författningsenligt tillkommande pension —

tilläggspension å allmänna indragningsstaten till sådant

belopp, att sammanlagda pensionsförmånen kommer

att uppgå till 2,700 kronor för år, med rätt att å

sistnämnda belopp åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna

i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).

4:o.

Musikläraren vid folkskoleseminariet i Göteborg Carl Olof Holmberg.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Holmberg, som är född den 11 juli 1871, den 11 juli 1933 uppnår föreskriven

pensionsålder av 62 år;

att han avlade folkskollärarexamen år 1892 och musiklärar-, organistoch

kyrkosångarexamina år 1903;

att han under läsåren 1892/1893—1911/1912 eller sålunda under 20 läsår

bestred full tjänstgöring vid Göteborgs stads folkskolor, därav såsom extra

ordinarie lärare till och med den 29 maj 1894 och såsom ordinarie lärare

under tiden därefter;

att han under sin tjänstetid vid nyssnämnda skolor, därunder han åtnjöt

tjänstledighet för enskilda angelägenheter sammanlagt 33 dagar, undervisade

i folkskolans kunskaps- och övningsämnen utom slöjd i den

egentliga folkskolan, i sång jämväl i samtliga klasser av folkskolans överbyggnader;
att

han sedan höstterminen 1912 tjänstgjort vid folkskoleseminariet i

Göteborg såsom ordinarie lärare i musik och sång;

att han under sin sistnämnda anställning bestritt undervisning under i

medeltal omkring 27 lektionstimmar i veckan under läsåren 1912/1913—

1921/1922 samt under i medeltal omkring 30 lektionstimmar i veckan under

de tio senaste läsåren;

att han vid sidan av sin tjänstgöring vid förenämnda läroanstalter tjänstgjorde

vid Lundénska privatskolan i Göteborg från och med höstterminen

1906 till och med vårterminen 1927 såsom lärare i sång och under läsåret

1908/1909 därjämte såsom lärare i modersmålet, vid Göteborgs kvinnliga

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts proposition nr 235.

folkskoleseminarium läsåren 1909/1910—1926/1927 såsom lärare i musik, sång

och talteknik, vid Göteborgs stads småskoleseminarium läsåren 1910/1911—

1918/1919 såsom lärare i sång samt vid högre lärarinneseminariet vid stiftelsen

Kjellbergska flickskolan i Göteborg under läsåren 1914/1915 och

1915/1916 såsom lärare i talteknik;

att han tjänstgjort såsom ledare för av skolöverstyrelsen och Sveriges allmänna

folkskollärarförening å skilda platser i Sverige under åren 1913—

1918 anordnade kurser för lärare i sång;

samt att pensionen för Holmberg, därest ban vid avgång ur statstjänst

vid pensionsålderns inträde kunnat räkna 30 tjänstår, jämlikt kungörelsen

den 19 juni 1919 (nr 508) angående pensionsbestämmelser för vissa lärare

i övningsämnen vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet

och statens folkskoleseminarier skulle hava utgjort 3,374 kronor 75 öre eller,

i avrundat tal, 3,380 kronor för år, med rätt för Holmberg att därå åtnjuta

pensionsförböjning enligt kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).

Holmberg bar hos Kungl. Maj:t gjort framställning i syfte att utöver

den avkortade pension, som kunde komma att tillerkännas honom vid avgång

ur tjänst efter uppnådd pensionsålder, komma i åtnjutande av tillläggspension

på grund av sin tjänstgöring såsom lärare före inträdet i

statstjänst.

Skolöverstyrelsen bar anfört i huvudsak följande:

Vid uppnåendet av stadgad pensionsålder den 11 juli 1933 komme Holmbergs

tjänstetid vid folkskoleseminariet i Göteborg att uppgå till 20 år

10 månader 7 dagar, under det att för hel pension erfordrades 30 tjänstår.

Den pension, som i enlighet härmed kunde förväntas tillkomma Holmberg,

därest han avginge förenämnda den 11 juli 1933, uppginge till i avrundat

tal 2,250 kronor. Emellertid hade Holmberg hos skolöverstyrelsen anhållit

örn medgivande att kvarstå i tjänst så lång tid, som erfordrades för att

ban vid seminariet skulle erhålla 21 för pension beräkneliga tjänstår. Örn

denna ansökning, vilken ännu ej av skolöverstyrelsen behandlats, komme

att bifallas, syntes Holmberg komma att kvarstå i tjänst till den 3 september

1933 och vid då skedd avgång bliva berättigad till pension å 2,370 kronor,

motsvarande i avrundat tal 21/30 av hela pensionsunderlaget, 3,374 kronor

75 öre.

Före sitt inträde i statstjänst hade Holmberg, såsom av handlingarna i

ärendet framginge, haft sin verksamhet förlagd till folkundervisningens

område under en tid av omkring 19 år 10 månader, nämligen såsom lärare

under läsåren 1892/1893—1911/1912 vid Göteborgs stads folkskolor. Att

denna hans verksamhet liksom även hans samtidigt därmed bestridda lärart

jänstgöring vid olika seminarier och vid enskild läroanstalt varit av

direkt allmännyttig beskaffenhet och att den varit till särskilt gagn för

hans följande arbete vid seminarium för utbildande av blivande folkskollärare

syntes vara otvivelaktigt.

Rektor vid folkskoleseminariet i Göteborg hade också i ett den 8 november

1913 för Holmberg utfärdat tjiinstgöringsbetyg vitsordat, att Holmbergs

mångåriga erfarenhet såsom lärare i folkskola och som sånglärare

vid olika läroanstalter gjort hans fästande vid seminariet till en vinst,

som för seminariet varit att mycket högt värdesätta.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

8 Kungl. Martts proposition nr 235.

Skolöverstyrelsen ville erinra därom, att Kungl. Majit oell riksdagen i

tidigare fall bifallit ansökningar om tillgodoräknande för statspension av

tjänstgöring vid folkskola. Så bade vid 1932 års riksdag folkskolinspektörerna

K. B. Kjellmark och D. H. Lindén medgivits att för erhållande av

tilläggspension tillgodoräkna sig 2/3 av dylik tjänstgöring (riksd. skr. nr

227/1932, p. 59 och 65).

Det syntes skolöverstyrelsen med billigheten överensstämmande, att Holmberg

efter en sammanlagd tjänstetid av 41 år i folkundervisningens och i

statens tjänst komme i åtnjutande av hel pension såsom musiklärare vid

folkskoleseminariet i Göteborg, d. v. s. 3,374 kronor 75 öre.

Av handlingarna i ärendet framginge, att Holmberg under sin tjänstgöring

såsom folkskollärare erlagt stadgad pensionsavgift till statens pensionsanstalt.

Enligt vad skolöverstyrelsen inhämtat, hade Holmberg icke

att påräkna någon pension från nämnda anstalt för sin nyssnämnda tjänstgöring.

^ Enär Holmberg icke innehade annan statens tjänst eller för sådan

tjänst atnjöte pension, syntes den pension, som enligt gällande bestämmelser^

komme att tillfalla honom, uppgå till allenast förenämnda belopp av

2,250 kronor för år (alternativt — om han erhölle sökt anstånd med avgång

ur tjänst — 2,370 kronor).

Med anledning av vad sålunda anförts ville skolöverstyrelsen tillstyrka,

att åt Holmberg beviljades tilläggspension, grundad på tillgodoräknande

av 2/3 av den tid av omkring 19 år 10 månader, under vilken han tjänstgjort

vid folkskola, eller 13 hela år. Vid bifall härtill komme den för pension

beräkneliga tjänstetiden att för Holmberg överstiga den för hel pension

erforderliga eller 30 tjänstår, och syntes Holmbergs pensionsförmåner

följaktligen böra uppbringas till beloppet av hel pension, sålunda 3,374

kronor 75 öre.

Under åberopande av vad sålunda anförts har skolöverstyrelsen hemställt,

att Holmberg måtte från allmänna indragningsstaten få uppbära

tilläggspension med sådant belopp, att sammanlagda pensionsförmånen

komme att uppgå till i avrundat tal 3,380 kronor, med rätt att å sammanlagda

pensionsförmånen åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen

den 18 juni 1925 (nr 280).

Statskontoret har tillstyrkt beredande av tilläggspension åt Holmberg i

huvudsaklig överensstämmelse med vad skolöverstyrelsen föreslagit.

I anslutning till ämbetsverkens förslag hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att musikläraren vid folkskoleseminariet i Göteborg

Carl Olof Holmberg må från och med månaden näst

efter den, under vilken avgång från tjänsten vid uppnådd

levnadsålder av 62 år äger rum, under sin återstående

livstid uppbära -— utöver honom författningsenligt

tillkommande pension — tilläggspension å allmänna

indragningsstaten till sådant belopp, att sammanlagda

pensionsförmånen kommer att uppgå till

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 235.

9

3,380 kronor för år, med rätt att å sistnämnda belopp

åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen

den 18 juni 1925 (nr 280).

Jordbruksdepartementet.

5:o.

Föredraganden av tuberkulosärenden hos lantbruksstyrelsen, f. d. regementsveterinären

Lars Gustaf Laurentius Regnér. Av handlingarna

i ärendet inhämtas,

att Regnér är född den 25 januari 1866;

att han år 1926 avgått från befattningen såsom regementsveterinär och

på grund av nämnda befattning åtnjuter en årlig pension å 4,512 kronor;

att han sedan den 1 oktober 1897 tjänstgjort såsom föredragande av tuberkulosärenden

hos lantbruksstyrelsen, därav från och med den 1 juli

1923 med en föreskriven daglig arbetstid å tjänsterummet av minst sju timmar;
att

han i nyssnämnda egenskap av föredragande hos lantbruksstyrelsen

åtnjutit arvode, vilket under tiden 1 oktober 1897-—30 juni 1923 utgått med

belopp, växlande mellan 4,000 kronor och 5,650 kronor för år, under tiden

1 juli 1923—30 juni 1926, under vilken tid Regnér åtnjutit ledighet från befattningen

såsom regementsveterinär med avstående av hela avlöningen,

uppgått till 10,980 kronor för år, motsvarande avlöning enligt 29:e lönegraden

31:a löneklassen i löneplanen för ordinarie tjänstemän vid allmänna

civilförvaltningen, samt under tiden därefter utgått med ett med

hänsyn därtill, att Regnér dåmera tillträtt pension såsom regementsveterinär,

till 6,588 kronor för år reducerat belopp;

samt att nyssberörda arvode utgår från det under nionde huvudtiteln

uppförda extra förslagsanslaget till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 3 oktober 1932 gjort framställning

örn beredande av tilläggspension åt Regnér på grund av tjänstgöringen

hos styrelsen och därvid anfört, bland annat, följande:

Regnér uppnådde den 25 januari 1933 en ålder av 67 år och skulle, därest

han vore ordinarie befattningshavare, då vara skyldig att avgå från

sin tjänst hos lantbruksstyrelsen. Kungl. Majit hade emellertid förordnat

honom såsom föredragande för tiden intill utgången av innevarande budgetår.

Då Regnér varit anställd hos styrelsen alltsedan den 1 oktober 1897,

kunde han åberopa en tjänstetid hos styrelsen av mer än 35 år. Befattningen,

som numera vore förenad med full tjänstgöring, hade i avlöningshänseende

jämställts med befattning i 29:e lönegraden i den i avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 för befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen

intagna löneplanen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Regnér hade alltid med synnerligt intresse och framstående skicklighet

till stort gagn för den verksamhetsgren, varåt han ägnat sina krafter, fullgjort

sina åligganden. Lantbruksstyrelsen ansåge därför, att Regnér,

därest han icke åtnjöte pension för annan tjänst, bort komma i åtnjutande

av pension för sin nuvarande befattning till samma belopp, som tillkomme

ordinarie befattningshavare i 29 :e lönegraden, eiler 6,684 kronor

för år.

Då Regnér emellertid icke erlagt några pensionsavgifter, syntes detta

belopp till en början böra reduceras med 10 procent eller i runt tal 670

kronor, varefter pensionsbeloppet skulle utgöra 6,014 kronor. Med hänsyn

därtill att Regnér åtnjöte pension från annan tjänst, syntes dock även

sistnämnda belopp böra bliva föremål för reduktion. I analogi med bestämmelserna

i 16 § 2:o) i lagen den 11 oktober 1907 angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension syntes nämligen Regnér allenast böra

få i sammanlagda pensionsförmåner åtnjuta ett belopp, som motsvarade

den större pensionen med tillägg av Vs utav den mindre pensionen eller i

förevarande fall (6,014 + X 4,512 =) 7,518 kronor. Då Regnér emellertid,

såsom förut nämnts, redan innehade statlig pension å 4,512 kronor,

vilken syntes böra lämnas orubbad, borde ytterligare pension till ett belopp

av 3,006 kronor beredas honom. Sistnämnda belopp syntes böra avjämnas

till närmast högre i helt krontal med tolv jämnt delbara tal eller till 3,012

kronor.

Lantbruksstyrelsen hade vid den sålunda angivna beräkningen av pensionsbeloppet

hämtat viss ledning av vid 1928 års riksdag behandlat ärende

angående pension åt förste torvingenjören kaptenen E. J. Wallgren (prop.

nr 10, p. 1, och riksd. skr. nr 352, p. 76.)

På grund av vad sålunda anförts har lantbruksstyrelsen hemställt, att

Regnér måtte, utan rubbning av den pension, som han åtnjöte på grund

av förut innehavd civilmilitär beställning, få komma i åtnjutande av pension

till belopp av 3,012 kronor årligen i anledning av tjänstgöringen hos

lantbruksstyrelsen.

Statskontoret har i ärendet anfört följande:

Statskontoret ansåge billigt, att någon pension bereddes Regnér, när han

vid framskriden levnadsålder och efter långvarig anställning såsom föredragande

för tuberkulosärenden hos lantbruksstyrelsen inom kort komme

att lämna nämnda befattning. Då han emellertid innehade pension såsom

f. d. regementsveterinär, ansåge statskontoret i likhet med lantbruksstyrelsen,

att den ytterligare pensionsförmån, som syntes böra beredas honom,

borde avpassas efter ungefär samma grunder, som kommit till användning

vid avpassande av pension åt kaptenen E. J. Wallgren i egenskap

av förste torvingenjör. Emellertid hade på senare åren vid beräkningen

av pension åt icke-ordinarie befattningshavare med nyreglerad avlöning,

såsom fallet vore med Regnér, till utgångspunkt tagits det av 1926

års pensionsutredning föreslagna pensionsunderlaget för den lönegrad, vederbörande

tillhörde, och detta underlag hade reducerats med 10 procent,

då vederbörande icke erlagt några pensionsavgifter, varefter återstående

beloppet lagts till grund för pensionens avpassande efter tjänstårens antal

och vad i övrigt plägade inverka på pensionsbeloppens tillmätande. Man

borde därför enligt statskontorets mening i förevarande fall utgå från

pensionsunderlaget i 29:e lönegraden, 6,360 kronor, reducerat med 10 pro
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

cent till 5,724 kronor. Då Regnér i sin befattning bos lantbruksstyrelsen

hade fulla 35 tjänster, skulle sistnämnda belopp hava utgjort pensionen,

om icke även militärpension åtnjutits; och på grund härav horde, såsom

lantbruksstyrelsen framhållit, så ordnas, att Regnér i sammanlagda pensionsförmåner

finge den större pensionen (5,724 kronor) med tillägg av Va

av den mindre (Vs av 4,512 = 1,504) eller alltså 7,228 kronor. Då militärpensionen

lämnades orubbad, skulle tilläggspensionen bliva (7,228 —

4,512 =) 2,716 kronor eller avjämnat till närmast högre i helt krontal med

tolv jämnt delbara tal 2,724 kronor.

Även jag finner mig böra förorda, att Regnér kommer i åtnjutande av

pension i egenskap av föredragande av tuberkulosärenden hos lantbruksstyrelsen.

I fråga örn storleken av den tilläggspension, som sålunda bör tillkomma

Regnér, anser jag mig dock ej kunna biträda ämbetsverkens förslag. Med

hänsyn till att Regnér först den 1 juli 1923 i samband med att för hans

tjänst hos lantbruksstyrelsen föreskrivits ökad arbetstid kommit i den löneställning,

som av ämbetsverken tagits till utgångspunkt vid beräkningen

av Regnérs pension på grund av tjänstgöringen hos lantbruksstyrelsen, synes

mig skälig reducering av den föreslagna tilläggspensionen böra äga rum.

För egen del vill jag förorda, att tilläggspensionen bestämmes till sådant

belopp, att Regnérs sammanlagda pensionsförmån kommer att motsvara

hel pension för ordinarie tjänsteman i 29:e lönegraden eller 6,684 kronor.

Uträknad enligt denna grund skulle tilläggspensionen uppgå till

(6,684 — 4,512 =) 2,172 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att föredraganden av tuberkulosärenden hos lantbruksstyrelsen,

f. d. regementsveterinären Lars Gustaf

Laurentius Regnér må från och med dagen näst efter

den, varunder hans tjänstgöring hos lantbruksstyrelsen

upphör, under sin återstående livstid uppbära —

utöver honom på grund av civilmilitär beställning

tillkommande pension — tilläggspension å allmänna

indragningsstaten till belopp av 2,172 kronor för år.

6:o.

Förre tillförordnade depåchefen vid Strömsholms hingstdepå, överstelöjtnanten

i armén Carl Johan Ulfsparre. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Ulfsparre är född den 22 december 1861;

att han den 26 maj 1880 inträdde i militärtjänst och den 25 september

1914 erhöll avsked ur aktiv tjänst med pension såsom ryttmästare;

att han uppehöll chefsbefattningen vid Björnö remontdepå under tiden

Departements
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts proposition nr 235.

1 oktober 1914—31 mars 1922 och chefsbefattningen vid Utnäslöts remontdepå

under tiden 1 april 1922—30 september 1926;

att han på grund av förordnande av stuteriöverstyrelsen uppehöll befattningen

såsom depåchef vid Strömsholms hingstdepå under tiden 12

oktober 1926—31 januari 1927;

att han därefter jämlikt Kungl. Maj:ts särskilda beslut den 28 januari

1927, den 13 januari och den 12 oktober 1928, den 20 december 1929, den 4

december 1930 och den 21 maj 1931 på förordnande uppehållit depåchefstjänsten

vid nyssnämnda hingstdepå från och med den 1 februari 1927 intill

utgången av juni månad 1932 eller sålunda under en tid av 5 år 5

månader;

samt att Ulfsparre såsom av Kungl. Maj:t tillförordnad chef för Strömsholms

hingstdepå åtnjöt arvode med 5,600 kronor för år, motsvarande det

i 5 § i gällande avlöningsreglemente för befattningshavare vid den allmänna

civilförvaltningen upptagna arvodet för ordinarie innehavare av

befattningen i fråga, 8,500 kronor, efter avdrag dels av 2/s av den Ulfsparre

såsom ryttmästare tillkommande pensionen, 3,852 kronor, eller 2,568 kronor,

dels ock av beloppet av för ordinarie depåchef bestämd tjänstepensionsavgift,

330 kronor.

Ordinarie innehavare av befattning såsom depåchef vid Strömsholms

hingstdepå äger rätt till pension enligt 2 § i kungörelsen den 29 juni 1921

(nr 456) med bestämmelser för vissa tjänstemän vid statsdepartement och

andra till den civila statsförvaltningen hörande verk i fråga örn rätt till

pension, sådan nämnda paragraf lyder enligt kungörelse den 1 juni 1923

(nr 168). Jämlikt dessa bestämmelser är ordinarie depåchef, som kan åberopa

minst tolv års tjänstetid i depåchefsbefattning, under angivna villkor

berättigad till pension till belopp av 5,500 kronor för år. Ordinarie

depåchef, som innan han uppnått tolv års tjänstetid i depåchefsbefattningen

avgår från tjänsten antingen på grund av att förordnandet upphört

utan att efterföljas av förnyat förordnande eller på grund därav, att han

till följd av sjukdom, som ej föranletts av olycksfall i tjänsten, befunnits

oförmögen till nöjaktig vidare tjänstgöring, äger örn han innehaft befattningen

under minst sex år uppbära pension till belopp av 4,500 kronor

för år.

Stuteriöverstyrelsen har — under framhållande att Ulfsparre efter avgången

ur aktiv militärtjänst så gott som oavbrutet innehaft anställning

i statens tjänst — gjort framställning örn beredande åt Ulfsparre av tilläggspension

utöver den honom tillkommande ryttmästarpensionen.

Statskontoret har anfört, bland annat, följande:

Ulfsparre, vilken endast för ett år i sänder förordnats uppehålla chefsbefattningen

vid Strömsholms hingstdepå, vore icke ordinarie innehavare

av ifrågavarande befattning och ägde sålunda icke rätt till pension på

grund av tjänstgöringen vid hingstdepån. Han hade icke heller erlagt

avgifter till civila pensionsfonden. Däremot hade vid bestämmandet av

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

till honom utgående arvode avdrag gjorts med belopp, motsvarande ordinarie

innehavare av sådan tjänst åvilande pensionsavgifter.

Statskontoret ville framhålla, att ämbetsverket vid åtskilliga tillfällen

motsatt sig beredande av tilläggspension åt pensionerade officerare och

underofficerare, vilka efter avgång från militärtjänst innehaft arvodesbefattningar.

I dylika fall hade vederbörande dock i allmänhet bestritt

arvodesbefattning, som varit avsedd att innehavas av pensionerad personal.

Den arvodestjänst, Ulfsparre under senare år uppehållit, vore emellertid

en ordinarie tjänst. På grund härav och då han under nära 18 år

efter avsked såsom officer innehaft anställning i statens tjänst, ansåge

sig statskontoret böra tillstyrka, att tilläggspension från allmänna indragningsstaten

utverkades åt honom. Till stöd härför finge statskontoret

åberopa, att 1931 års riksdag medgivit förre domänofficeren vid östra arméfördelningens

stab, översten i armén friherre G. D. Leuhusen att, utöver

honom såsom f. d. ryttmästare tillkommande pension, åtnjuta en årlig tilliäggspension

från allmänna indragningsstaten till belopp av 504 kronor

(riksd. skr. nr 202/1931, p. 36).

För bestämmande av storleken av den tilläggspension, som borde utgå

till Ulfsparre, syntes det vara lämpligt att såsom utgångspunkt taga den

för ordinarie innehavare av depåchefsbefattning vid stuteristaten fastställda

pensionen. Därest Ulfsparre vid avgång från depåchefsbefattningen

under sex år bestritt befattningen såsom ordinarie innehavare av densamma,

hade han varit berättigad åtnjuta pension till belopp av 4,500 kronor,

av vilket belopp Ulfsparre dock, med hänsyn till att han såsom f. d.

ryttmästare uppbure pension med 3,852 kronor, jämlikt föreskrift i 16 §

av civila pensionslagen endast ägt uppbära en tredjedel, eller 1,500 kronor.

Vid bestämmande av pension åt icke-ordinarie befattningshavare hade

man med utgångspunkt från det författningsenligt till motsvarande ordinarie

befattningshavare utgående pensionsbeloppet plägat verkställa någon

reduktion i anledning av att icke-ordinarie befattningshavare ej erlade

pensionsavgift. Ulfsparre ägde emellertid uppbära det för depåchefsbefattningen

bestämda arvodet, 8,500 kronor, med avdrag av såväl två

tredjedelar av honom tillkommande militärpension som det belopp, 330

kronor, ordinarie depåchef vore skyldig erlägga såsom pensionsavgift för

egen pensionering, varför Ulfsparre kunde anses, praktiskt taget, hava

erlagt pensionsavgift.

Någon reduktion av ovanberörda belopp, 1,500 kronor, syntes dock böra

äga rum, då Ulfsparre med avseende å pension icke syntes böra jämställas

med ordinarie befattningshavare. Statskontoret ville med hänsyn därtill

förorda, att åt honom måtte utverkas pension från allmänna indragningsstaten

till belopp av 1.200 kronor årligen.

Även jag finner mig kunna förorda, att åt Ulfsparre beredes tilläggs- Departementspension

på grund av hans tjänstgöring såsom chef för Strömsholms hingst- chefen.

depå. Då Ulfsparre icke varit ordinarie innehavare av ifrågavarande chefsbefattning

och vid tillträdandet av förordnandet å befattningen varit omkring

65 år gammal, synas mig dock de grunder, som gälla i fråga örn

pensionsrätt för ordinarie innehavare av nämnda befattning, icke böra

vinna tillämpning vid bestämmandet av tilläggspensionen. Ej heller synes

härvid hänsyn böra tagas till Ulfsparres anställning såsom chef för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Martts proposition nr 235.

Björnö och Utnäslöts remontdepåer. För egen del vill jag såsom skälig

tilläggspension i förevarande fall föreslå ett belopp av 900 kronor.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre tillförordnade depåchefen vid Strömsholms

hingstdepå, överstelöjtnanten i armén Carl Johan Ulfsparre

må, räknat från och med den 1 juli 1932, under

sin återstående livstid uppbära — utöver honom på

grund av militär beställning tillkommande pension —

tilläggspension å allmänna indragningsstaten till belopp

av 900 kronor för år.

7:o.

F. d. länsveterinären Emil Hilding Vejlens. Av handlingarna i ärendet

inhämtas,

att Vejlens är född den 3 februari 1867;

att han under tiden 15 juni 1892—14 juni 1895 var förordnad såsom amanuens

vid dåvarande veterinärinstitutets kemiska avdelning;

att han innehaft befattning såsom länsveterinär i Gotlands län under

tiden 1 maj 1916—31 maj 1922 och såsom länsveterinär i Skaraborgs län

under tiden därefter intill utgången av år 1932;

att han sålunda kan åberopa en tjänstetid i statens tjänst av 19 hela år;

att han innehaft befattning såsom distriktsveterinär i olika distrikt under

tiden 5 november 1895—30 juli 1896, 19 oktober 1896—31 december 1899

samt 1 augusti 1900—30 april 1916 eller sålunda under tillhopa över 19 år;

samt att statskontoret genom beslut den 24 november 1932 och den 9 mars

1933 tillerkänt Vejlens avkortad pension, att utgå enligt bestämmelserna

i 1907 års civila pensionslag, till belopp av 3,408 kronor, motsvarande 19/as

av det för honom gällande pensionsunderlaget, 4,476 kronor.

Vejlens har hos Kungl. Majit anhållit att komma i åtnjutande av tillläggspension

på grund av tjänstgöringen såsom distriktsveterinär.

Statens pensionsanstalt har i avgivet utlåtande framhållit, att Vejlens,

enär han frånträtt av honom innehavd tjänst såsom distriktsveterinär före

den 1 januari 1920, icke kunnat bliva delaktig i anstalten i sistnämnda

egenskap.

Statskontoret har i sitt i ärendet avgivna utlåtande erinrat örn att

Kungl. Majit i anledning av det beslutade förstatligandet av distriktsveterinärväsendet

i proposition nr 165 till innevarande års riksdag föreslagit

vissa ändringar i den civila pensionslagen, enligt vilket förslag för länsveterinär

skulle i fråga örn tjänstårsberäkning för erhållande av pension

gälla, att tjänstetid i av landsting avlönad befattning såsom distriktsve
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Marits proposition nr 235.

terinär skulle tillgodoräknas i dess helhet, om tjänstepensionsavgift av befattningshavaren

för nämnda tid erlagts till statens pensionsanstalt, men

eljest med två tredjedelar. I anslutning härtill har statskontoret vidare

anfört följande:

Sålunda föreslagna bestämmelser kunde icke bliva tillämpliga på Vejlens,

som från och med den 1 januari 1933 avgått från sin befattning som

länsveterinär. Med hänsyn till hans långa tjänstetid som distriktsveterinär

— över 19 år — och då han kvarstått som länsveterinär efter det att

1931 års riksdag fattat beslut örn statens övertagande av distriktsveterinärväsendet,

syntes det statskontoret skäligt, att i händelse av bifall till

Kungl. Majits förberöi''da förslag jämväl åt honom bereddes motsvarande

förmån. Vejlens hade utnämnts till länsveterinär redan den 1 maj 1916

och hade icke kunnat vinna pensionsrätt i statens pensionsanstalt. Med

tillämpning av de av Kungl. Majit för dylika fall föreslagna snävare bestämmelserna

för tillgodoräkning skulle emellertid Vejlens, som genom

statskontorets beslut fått i pensionshänseende räkna sig tillgodo en tjänstetid

av 19 år, komma att uppnå för hel pension såsom länsveterinär föreskrivna

25 tjänstår. I anledning härav syntes åt honom böra utverkas

en tilläggspension till belopp av 1,068 kronor för år.

Under åberopande av vad nu anförts har statskontoret hemställt, att

Vejlens måtte tillerkännas en tilläggspension från allmänna indragningsstaten

till belopp av 1,068 kronor för år.

På skäl, som av statskontoret anförts, och då beredande av tilläggspension

åt Vejlens med det av ämbetsverket föreslagna beloppet jämväl synes

stå i överensstämmelse med under senare år tillämpad praxis i fråga örn

tillgodoräknande för statspension av tjänstetid utom statens tjänst, tillstyrker

jag det föreliggande förslaget. Jag hemställer alltså, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. länsveterinären Emil Hilding Vejlens må,

räknat från och med den 1 januari 1933, under sin återstående

livstid uppbära — utöver honom författningsenligt

tillkommande pension — tilläggspension å allmänna

indragningsstaten till belopp av 1,068 kronor

för år.

Vad departementschefen under punkterna l:o

—7:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter

instämma, bifaller Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten samt förordnar, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Birger Brandt.

Departements
chefen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1933:34 Bankoutskottets utlåtande Nr 34 s. 82 i texten