Angående användande av visst belopp ur fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till avlyftande av kassans skuld till riksbanken
1933-05-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1933:250, Angående användande av visst belopp ur fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till avlyftande av kassans skuld till riksbanken
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 250.
37
Nr 250.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående användande av
visst belopp ur fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget
Kreditkassan av år 1922 till avlyftande av kassans skuld
till riksbanken; given Stockholms slott den 5 maj 1933.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 maj 1933.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Nothin, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:
I statsverkspropositionen till 1926 års riksdag framhölls, att åtgärder
borde vidtagas för mötande av de förluster, Aktiebolaget Kreditkassan
av år 1922 kunde väntas medföra för statsverket. Beträffande sättet
för täckande av förlusterna ifråga förordades, att en särskild fond, benämnd
fonden för mötande av förluster a Aktiebolaget Kreditkassan av
år 1922, skulle inrättas samt att såsom kapitalökning för denna fond ett
belopp av 8 miljoner kronor skulle anvisas för budgetåret 1926/1927.
Fonden syntes böra förvaltas av riksgäldskontoret för att i sinom tid
användas i enlighet med de närmare bestämmelser, som kunde varda i
sådant hänseende meddelade. Det ifrågasatta kapitalökningsanslaget
borde täckas av andra statsinkomster än lånemedel. Detta förslag vann
riksdagens bifall.
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 250.
Riksdagen Ilar sedermera årligen anvisat kapitalökningsanslag för denna
fond till ett sammanlagt belopp av, inbegripet nyssnämnda anslag, 49
miljoner kronor. Härifrån avgår emellertid ett belopp av 3 miljoner kronor,
vilket genom beslut av 1930 års riksdag ställdes till Aktiebolaget
dordbrukarbankens förfogande för avveckling av vissa krediter. Å fonden
kvarstår alitsa för närvarande ett belopp av 46 miljoner kronor.
I 1932 års statsverksproposition anförde chefen för finansdepartementet,
att, då ifrågavarande fond nått en betydande storlek, det syntes böra
övervägas, huruvida icke fonden nu borde tagas i anspråk för reglering
av Kreditkassans förbindelser. Ur synpunkten av en tillfredsställande
kapitalredovisning i statsbokföringen syntes det icke vara lämpligt, att
tillgångarna i rikshuvudboken ständigt ökade med tillskotten till ifrågavarande
fond samtidigt som förlusterna kvarstode i Kreditkassans räkenskaper.
Departementschefen förordade därför, att Kungl. Majit utverkade
bemyndigande att, i mån så funnes böra ske, taga fonden i anspråk
för täckande av konstaterade förluster å Kreditkassans verksamhet. I
enlighet med Kungl. Majits förslag bemyndigade riksdagen enligt skrivelse
den 16 april 1932, nr 122, Kungl. Majit att, i mån så funnes böra ske,
taga ifrågavarande fond i anspråk för täckande av konstaterade förluster
å Kreditkassans verksamhet. Detta bemyndigande har hittills icke tagits
i anspråk.
I skrivelse till chefen för finansdepartementet den 15 mars 1933 har nu
styrelsen för Kreditkassan gjort framställning örn disponerande av visst
belopp ur ifrågavarande fond.
Styrelsen har därvid till en början erinrat, att vid Kreditkassans bildande
såsom garantifond åt kassan genom riksgäldskontoret tillhandahållits
ett belopp av 50 miljoner kronor i av svenska staten utgivna 5
procents obligationer. Tillika hade bestämts, att, därest vid kassans
likvidation skulle visa sig, att förlust uppstått å kassans rörelse, förlusten
i första hand skulle drabba garantifonden av 50 miljoner kronor
och i sista hand aktiekapitalet å 5 miljoner kronor.
Vid 1929 års riksdag hade riksdagen beslutat, att för visst ändamål
skulle såsom ytterligare garantifond för Kreditkassan genom riksgäldskontoret
tillhandahållas kassan ett belopp av 10 miljoner kronor i av
staten utgivna obligationer. Något beslut örn att denna utökning av
fonden skulle vid bolagets likvidation erhålla sämre rätt än aktiekapitalet
hade emellertid ej fattats. Vid sådant förhållande har Kreditkassans
styrelse ansett sig böra utgå från att likvidationsplikt för bolaget förelåge,
så snart anledning funnes antaga, att sådana förluster för bolaget
uppstått, att den ursprungliga garantifonden å 50 miljoner kronor och
två tredjedelar av aktiekapitalet gått förlorade.
Styrelsen har vidare anfört följande:
Av det för år 1932 för Kreditkassan upprättade bokslutet framgår, att
kassan balanserar en förlustsumma av 49,866,337 kronor 91 öre, varvid
39
Kanyl. Maj:ts proposition nr 250.
är att märka, att såsom tillgång till fulla beloppet upptagits en fordran
av kassans dotterbolag, Aktiebolaget Igo, å 19.3 miljoner kronor mot hypotek
av samma nominella belopp preferensaktier i Hellefors bruks aktiebolag.
Aktiebolaget Igos namn kan ej tillmätas något nämnvärt värde,
och Helleforsaktierna få nu anses vara värda så mycket mindre än
det nominella beloppet, att Kreditkassans förlust i verkligheten är så
stor, att aktiekapitalet i sin helhet är förbrukat. Kreditkassan torde alltså
vara skyldig att träda i likvidation, örn ej efter omvärdering av kassans
tillgångar med hänsyn tagen speciellt till Helleforsaktiernas minskade
värde, den framkommande förlusten täckes till minst så stor del, att den
återstående förlustsumman ej överstiger den ursprungliga garantifondens
belopp. För att nå detta mål torde förslagsvis riksgäldskontoret böra bemyndigas
att med anlitande av den av skattemedel bildade och under
kontorets förvaltning stående fonden för mötande av förluster å Kreditkassans
rörelse, nu uppgående till 46 miljoner kronor, till riksbanken inbetala
Kreditkassans till 26 miljoner kronor uppgående skuld till banken
jämte därå upplupen ogulden ränta. Denna skuld, som daterar sig
från år 1925, då den uppgick till i runt tal 37,390,000 kronor, ökades år
1927 till 43,040,000 kronor. Sedermera har den genom avbetalningar minskats
till sagda 26 miljoner kronor. Från riksbanken har vid upprepade
tillfällen under hand gjorts framställning örn skuldens betalning.
Fonden för mötande av förluster å Kreditkassans rörelse skulle härigenom
nedbringas med motsvarande belopp. Kreditkassan skulle befrias
från sin riksbanksskukl och därigenom beredas möjlighet att med belopp
motsvarande denna skuld nedbringa sin förlustbalans. Någon kontant
utbetalning av medel till riksbanken skulle ej behöva ifrågakomma, därest
riksbanken vore villig att mottaga likvid i statsskuldsförbindelser.
Härvid förutsättes, att den av staten till Kreditkassan överlämnade garantifonden
lämnas orörd.
I anslutning härtill har Kreditkassans styrelse hemställt örn proposition
till innevarande års riksdag örn bemyndigande för riksgäldskontoret att
på sätt i framställningen angivits disponera ett belopp, motsvarande kassans
skuld till riksbanken, 26 miljoner kronor, jämte därå upplupen ogul
den ränta, ur den av riksgäldskontoret förvaltade fonden för mötande
av förluster å Kreditkassans rörelse.
Såsom framgår av denna framställning, uppgår den vid utgången av
är 1932 balanserade förlusten å Kreditkassans verksamhet till i runt tal
49.9 miljoner kronor. För kännedom i övrigt rörande kassans tillgångar
och skulder torde få hänvisas till bilagda balansräkning för kassan den
31 december 1932.
X anledning av styrelsens förevarande framställning Ilar tillfälle beretts
fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret att
avgiva yttrande.
Fullmäktige i riksbanken hava anfört, att fullmäktige icke hade något
att erinra mot bifall till framställningen, samt vidare förklarat, att fullmäktige
vore villiga att såsom likvid för ifrågavarande lan i riksbanken
mottaga statens skuldförbindelser av den beskaffenhet, varom fullmäktige
kunde träffa överenskommelse med fullmäktige i riksgäldskontoret.
Departements
chefen.
40 Kungl. Maj.ts proposition nr 250.
Fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka likaledes förklarat sig icke hava
något att erinra mot att framställningen bifalles, liava erinrat, att det
torde ankomma på fullmäktige att med bankofullmäktige träffa överenskommelse
beträffande de åtgärder, vilka komme att erfordras för ordnandet
av riksgäldskontorets mellanliavande med riksbanken i anledning av
den ifrågasatta transaktionen.
I likhet med fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret finner
.lag icke anledning till erinran mot att av fonden för mötande av förluster
å Kreditkassans verksamhet erforderligt belopp tages i anspråk
för avlyftande av kassans skuld till riksbanken, 26 miljoner kronor, jämte
därå upplupen ränta. Sedan kassan på denna väg befriats från nämnda
skuld, blir kassan i tillfälle att med motsvarande belopp nedskriva sin förlustbalans.
Den föreslagna åtgärden kommer alltså att härutinnan leda
till samma resultat, som örn fonden direkt toges i anspråk för det med fonden
avsedda ändamålet eller täckande av förluster å kassans verksamhet.
En disposition i enlighet med vad nu angivits av viss del av ifrågavarande
fond torde, på sätt även styrelsen för Kreditkassan förutsatt,
icke böra föranleda motsvarande nedskrivning av den åt kassan vid dess
bildande tillhandahållna garantifonden å 50 miljoner kronor, vilken
skall före aktiekapitalet svara för uppkommande förluster å verksamheten.
Då garantifondsbeloppet sålunda kommer att kvarstå oförändrat,
synes — även med det ytterligare avskrivningsbehov, varmed styrelsen
ansett sig böra räkna — risken för att kassan skall nödgas träda i likvidation,
innan avvecklingsarbetet hunnit avslutas, tills vidare vara undanskjuten.
Under åberopande av vad sålunda anförts och under framhållande av
att proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen lärer kunna avlåtas,
utan binder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen
i allmänhet stadgade tid gått till ända, hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen besluta,
att av fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget
Kreditkassan av år 1922 skall på sätt av mig i det
föregående angivits tagas i anspråk ett belopp, motsvarande
kassans skuld till riksbanken, 26 miljoner kronor,
jämte därå upplupen ränta.
Med bifall till denna, av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans
Majit Konungen, att proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Å. Nordwall.
Kungl. Maj:ts proposition nr 250.
41
Bilaga.
Balansräkning för Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 den
31 december 1932 m. m.
Tillgångar:
Svenska statens icke räntebärande obligationer kr. 4,999,600: —
Bankräkningar:
A.-B. Sydsvenska Banken.................................................... » 17,912:5 7
Kassabehållning ........................................................................ » 341: 8 3
Utlämnade lån enligt specifikation....................................... » 51,183,941:0 2
Främmande aktier:
23,353 st. aktier i A.-B. Sydsvenska
Banken, nom. 100 kr. å
50 % .................................... kr.
50 » aktier i A.-B. Dur, nom.
100 kr. ................................ »
16 » aktier i A.-B. Jordbrukar
banken,
nom. 100 kr. å 75 % »
50 » aktier i A.-B. Igo, nom.
100 kr................................. »
15,000 » stamaktier i Hellefors Bruks
A.-B., nom. 100 kr./........... »
1,167,650: —
0:—
1,200: —
0: -- 0: —
1,168,850: —
Vinst- och förlusträkning:
Kvarstående förlust från år 1931
Förlust för år 1932 ............................
Riksgäldskontoret:
Outnyttjad kredit för utbetalning till
sparbanksinsättare............................
Konto för utbetalning till
sparbanksinsättare
utbet. 1929 ... kr. 480,256: si
» 1930 .... » 872,037: o8
» 1931.... » 8,739: 25
» 1932 . .. » 951,366: i o
Förlag för utbetalningar till sparbanksinsättare
...................................
Omkostnadskonto för utbetalningar
till sparbanksinsättare
utbet. 1929 ... kr. 15,515: 50
» 1930... » 6,402:4 0
» 1931... » 31,352:99
» 1932... » 42,698:2 9
kr. 43,001,110: 19
»__6,865,227: 7 2 » 49,866,337:91
kr. 107,236,983: 3 3
kr. 2,657,819: 6 8
» 2,312,398:7 4
» 8,433,812: 4 o
95,969: 18 » 13,500,000: —
Summa kr. 120,736,983:33
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 249 250.
4
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 250.
Skulder:
Aktiekapitalet ............................................................................ kr.
Riksgäldskontoret .................................................................... »
Upptagna lån i riksbanken ........................................... »/
Riksbanken, räntekonto............................................... »
Insatta medel:
Smålands Enskilda Bank.................... kr. 1,227,720: —
Wermlands » » .................... » 12,409,263:8 3
A.-B. Jämtlands Folkbank................ » 2,400,000: —
5,000,000: —
60,000,000: —
26,000,000: —
200,000: —
16,036,983: 3 3
kr. 107,236,983: 33
Riksgäldskontoret:
Uttag å sparbankskonto 1929 ............ kr. 495,771:81
» » » 1930 » 878,439:48
» » » 1931............ » 6,767,902:49
» » » 1932 » 2,700,066: 54
kr. 10,842,180: 32
Icke disponerad del av fonden för stöd
åt sparbanksinsättare ........................ » 2,657,819: 6 8 » 13,500,000:_
Summa kr. 120,736,983: 33
Den bland tillgångarna upptagna posten å utlämnade lån å i runt tal
51.18 miljoner kronor fördelar sig på följande sätt å lån, utlämnade i samband
med rekonstruktion av härefter angivna bankinrättningar.
A.-B. Sydsvenska Banken
Diverse låntagare mot bankens aktier, i allmänhet belånade
till pari ................................................................ kr. 2,378,506: 11
Smålands Enskilda Bank
A.-B. Bond ............................................ kr. 5,643,960: —
A.-B. Axe mot tillskottsbevis till bankens
grundfond ...................... ....... » . 1,227,720: —• » 6,871,680: —
Wermlands Enskilda Bank
A.-B. Webe mot insatsbevis till ban- ,
kens grundfond ............................... kr. 12,409,263: 33
A.-B. Igo mot 195,000 st. pref.-aktier
å 100 kr. i Hellefors Bruks A.-B. » 19,500,000: — » 31,909,263: 33
A.-B. Jordbrukarbanken
A.-B. Dur mot Svenska Lantmännens
Kvarnförenings säkerheter, bestående
av nom. kr. 2,000,000: — stamaktier
i A.-B. Kvarnintressenter
å kr. 50: — ....................................... kr.
1,200,000:
Kungl. Maj:ts proposition nr 250.
43
Andra låntagare mot Jordb rukarbankens
aktier, i allmänhet belånade
till pari................................................ kr.
Summa kvarstående belopp av under
år 1929 genom A.-B. Dur från Jordbrukarbanken
övertagna engagemang
................................................... *
29,400: —
1,274,391: 58 kr. 2,503,791: 5 8
A.-B. Göteborgs Handelsbank
A.-B. Dur mot 99,914 st. bankens aktier å nom.
100 kr. å 50 %..................................................................
A.-B. Jämtlands Folkbank
A.-B. Filius mot insatsbevis till bankens grundfond
Sparbankslån
Till Väckelsångs kommun i samband
med rekonstruktion av Väckelsångs
sparbank ........................................... kr. 50,000:
Till 21 insatstecknare till Lysviks
sparbanks säkerhetsfond ................_75,000:
4,995,700:
2,400,000:
125,000: —
kr. 51,183,941:0 2
Örn till det angivna totalbeloppet för utlämnade lån å omkring 51.18
miljoner kronor lägges den i balansräkningen upptagna posten för främmande
aktier å i runt tal 1.17 miljon kronor, erhålles en summa av 52.35
miljoner kronor, vilken fördelar sig på ifrågavarande engagemang på följande
sätt:
A.-B Sydsvenska Banken
lån ......................................................
inköpta aktier ..................................
kr. 2,378,506: 11
» 1,167,650: — kr.
Smålands Enskilda Bank
lån .................................................
Wermlands Enskilda Bank
lån .................................................
A.-B. Jordbrukarbanken
lån ...............................................
inköpta Jordbrukarbanksaktier
» Dur-aktier ....................
A.-B.Göteborgs Handelsbank
lån .................................................
A.-B. Jämtlands Folkbank
lån .................................................
Sparbankslån ................................
kr. 2,503,791: 5 8
» 1,200: —
» 0: —
3,546,156: n
6,871,680: —
31,909,263: 3 3
2,504,991: 5 8
4,995,700: —
» 2,400,000: —
» 125,000: —
kr. 52,352,791: 02
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1933:307 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående användande av visst belopp ur fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditk a1 i texten
- SBU 1933:3 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående användande av visst belopp ur fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 s. 13 i texten