Sök i Ratio Lex

Angående användande av visst belopp ur fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till avlyftande av kassans skuld till riksbanken

1933-05-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:250, Angående användande av visst belopp ur fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till avlyftande av kassans skuld till riksbanken

Dokumentets text

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 250.

37

Nr 250.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående användande av

visst belopp ur fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget

Kreditkassan av år 1922 till avlyftande av kassans skuld

till riksbanken; given Stockholms slott den 5 maj 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 maj 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Nothin, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

I statsverkspropositionen till 1926 års riksdag framhölls, att åtgärder

borde vidtagas för mötande av de förluster, Aktiebolaget Kreditkassan

av år 1922 kunde väntas medföra för statsverket. Beträffande sättet

för täckande av förlusterna ifråga förordades, att en särskild fond, benämnd

fonden för mötande av förluster a Aktiebolaget Kreditkassan av

år 1922, skulle inrättas samt att såsom kapitalökning för denna fond ett

belopp av 8 miljoner kronor skulle anvisas för budgetåret 1926/1927.

Fonden syntes böra förvaltas av riksgäldskontoret för att i sinom tid

användas i enlighet med de närmare bestämmelser, som kunde varda i

sådant hänseende meddelade. Det ifrågasatta kapitalökningsanslaget

borde täckas av andra statsinkomster än lånemedel. Detta förslag vann

riksdagens bifall.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 250.

Riksdagen Ilar sedermera årligen anvisat kapitalökningsanslag för denna

fond till ett sammanlagt belopp av, inbegripet nyssnämnda anslag, 49

miljoner kronor. Härifrån avgår emellertid ett belopp av 3 miljoner kronor,

vilket genom beslut av 1930 års riksdag ställdes till Aktiebolaget

dordbrukarbankens förfogande för avveckling av vissa krediter. Å fonden

kvarstår alitsa för närvarande ett belopp av 46 miljoner kronor.

I 1932 års statsverksproposition anförde chefen för finansdepartementet,

att, då ifrågavarande fond nått en betydande storlek, det syntes böra

övervägas, huruvida icke fonden nu borde tagas i anspråk för reglering

av Kreditkassans förbindelser. Ur synpunkten av en tillfredsställande

kapitalredovisning i statsbokföringen syntes det icke vara lämpligt, att

tillgångarna i rikshuvudboken ständigt ökade med tillskotten till ifrågavarande

fond samtidigt som förlusterna kvarstode i Kreditkassans räkenskaper.

Departementschefen förordade därför, att Kungl. Majit utverkade

bemyndigande att, i mån så funnes böra ske, taga fonden i anspråk

för täckande av konstaterade förluster å Kreditkassans verksamhet. I

enlighet med Kungl. Majits förslag bemyndigade riksdagen enligt skrivelse

den 16 april 1932, nr 122, Kungl. Majit att, i mån så funnes böra ske,

taga ifrågavarande fond i anspråk för täckande av konstaterade förluster

å Kreditkassans verksamhet. Detta bemyndigande har hittills icke tagits

i anspråk.

I skrivelse till chefen för finansdepartementet den 15 mars 1933 har nu

styrelsen för Kreditkassan gjort framställning örn disponerande av visst

belopp ur ifrågavarande fond.

Styrelsen har därvid till en början erinrat, att vid Kreditkassans bildande

såsom garantifond åt kassan genom riksgäldskontoret tillhandahållits

ett belopp av 50 miljoner kronor i av svenska staten utgivna 5

procents obligationer. Tillika hade bestämts, att, därest vid kassans

likvidation skulle visa sig, att förlust uppstått å kassans rörelse, förlusten

i första hand skulle drabba garantifonden av 50 miljoner kronor

och i sista hand aktiekapitalet å 5 miljoner kronor.

Vid 1929 års riksdag hade riksdagen beslutat, att för visst ändamål

skulle såsom ytterligare garantifond för Kreditkassan genom riksgäldskontoret

tillhandahållas kassan ett belopp av 10 miljoner kronor i av

staten utgivna obligationer. Något beslut örn att denna utökning av

fonden skulle vid bolagets likvidation erhålla sämre rätt än aktiekapitalet

hade emellertid ej fattats. Vid sådant förhållande har Kreditkassans

styrelse ansett sig böra utgå från att likvidationsplikt för bolaget förelåge,

så snart anledning funnes antaga, att sådana förluster för bolaget

uppstått, att den ursprungliga garantifonden å 50 miljoner kronor och

två tredjedelar av aktiekapitalet gått förlorade.

Styrelsen har vidare anfört följande:

Av det för år 1932 för Kreditkassan upprättade bokslutet framgår, att

kassan balanserar en förlustsumma av 49,866,337 kronor 91 öre, varvid

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kanyl. Maj:ts proposition nr 250.

är att märka, att såsom tillgång till fulla beloppet upptagits en fordran

av kassans dotterbolag, Aktiebolaget Igo, å 19.3 miljoner kronor mot hypotek

av samma nominella belopp preferensaktier i Hellefors bruks aktiebolag.

Aktiebolaget Igos namn kan ej tillmätas något nämnvärt värde,

och Helleforsaktierna få nu anses vara värda så mycket mindre än

det nominella beloppet, att Kreditkassans förlust i verkligheten är så

stor, att aktiekapitalet i sin helhet är förbrukat. Kreditkassan torde alltså

vara skyldig att träda i likvidation, örn ej efter omvärdering av kassans

tillgångar med hänsyn tagen speciellt till Helleforsaktiernas minskade

värde, den framkommande förlusten täckes till minst så stor del, att den

återstående förlustsumman ej överstiger den ursprungliga garantifondens

belopp. För att nå detta mål torde förslagsvis riksgäldskontoret böra bemyndigas

att med anlitande av den av skattemedel bildade och under

kontorets förvaltning stående fonden för mötande av förluster å Kreditkassans

rörelse, nu uppgående till 46 miljoner kronor, till riksbanken inbetala

Kreditkassans till 26 miljoner kronor uppgående skuld till banken

jämte därå upplupen ogulden ränta. Denna skuld, som daterar sig

från år 1925, då den uppgick till i runt tal 37,390,000 kronor, ökades år

1927 till 43,040,000 kronor. Sedermera har den genom avbetalningar minskats

till sagda 26 miljoner kronor. Från riksbanken har vid upprepade

tillfällen under hand gjorts framställning örn skuldens betalning.

Fonden för mötande av förluster å Kreditkassans rörelse skulle härigenom

nedbringas med motsvarande belopp. Kreditkassan skulle befrias

från sin riksbanksskukl och därigenom beredas möjlighet att med belopp

motsvarande denna skuld nedbringa sin förlustbalans. Någon kontant

utbetalning av medel till riksbanken skulle ej behöva ifrågakomma, därest

riksbanken vore villig att mottaga likvid i statsskuldsförbindelser.

Härvid förutsättes, att den av staten till Kreditkassan överlämnade garantifonden

lämnas orörd.

I anslutning härtill har Kreditkassans styrelse hemställt örn proposition

till innevarande års riksdag örn bemyndigande för riksgäldskontoret att

på sätt i framställningen angivits disponera ett belopp, motsvarande kassans

skuld till riksbanken, 26 miljoner kronor, jämte därå upplupen ogul

den ränta, ur den av riksgäldskontoret förvaltade fonden för mötande

av förluster å Kreditkassans rörelse.

Såsom framgår av denna framställning, uppgår den vid utgången av

är 1932 balanserade förlusten å Kreditkassans verksamhet till i runt tal

49.9 miljoner kronor. För kännedom i övrigt rörande kassans tillgångar

och skulder torde få hänvisas till bilagda balansräkning för kassan den

31 december 1932.

X anledning av styrelsens förevarande framställning Ilar tillfälle beretts

fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret att

avgiva yttrande.

Fullmäktige i riksbanken hava anfört, att fullmäktige icke hade något

att erinra mot bifall till framställningen, samt vidare förklarat, att fullmäktige

vore villiga att såsom likvid för ifrågavarande lan i riksbanken

mottaga statens skuldförbindelser av den beskaffenhet, varom fullmäktige

kunde träffa överenskommelse med fullmäktige i riksgäldskontoret.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

40 Kungl. Maj.ts proposition nr 250.

Fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka likaledes förklarat sig icke hava

något att erinra mot att framställningen bifalles, liava erinrat, att det

torde ankomma på fullmäktige att med bankofullmäktige träffa överenskommelse

beträffande de åtgärder, vilka komme att erfordras för ordnandet

av riksgäldskontorets mellanliavande med riksbanken i anledning av

den ifrågasatta transaktionen.

I likhet med fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret finner

.lag icke anledning till erinran mot att av fonden för mötande av förluster

å Kreditkassans verksamhet erforderligt belopp tages i anspråk

för avlyftande av kassans skuld till riksbanken, 26 miljoner kronor, jämte

därå upplupen ränta. Sedan kassan på denna väg befriats från nämnda

skuld, blir kassan i tillfälle att med motsvarande belopp nedskriva sin förlustbalans.

Den föreslagna åtgärden kommer alltså att härutinnan leda

till samma resultat, som örn fonden direkt toges i anspråk för det med fonden

avsedda ändamålet eller täckande av förluster å kassans verksamhet.

En disposition i enlighet med vad nu angivits av viss del av ifrågavarande

fond torde, på sätt även styrelsen för Kreditkassan förutsatt,

icke böra föranleda motsvarande nedskrivning av den åt kassan vid dess

bildande tillhandahållna garantifonden å 50 miljoner kronor, vilken

skall före aktiekapitalet svara för uppkommande förluster å verksamheten.

Då garantifondsbeloppet sålunda kommer att kvarstå oförändrat,

synes — även med det ytterligare avskrivningsbehov, varmed styrelsen

ansett sig böra räkna — risken för att kassan skall nödgas träda i likvidation,

innan avvecklingsarbetet hunnit avslutas, tills vidare vara undanskjuten.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under framhållande av

att proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen lärer kunna avlåtas,

utan binder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen

i allmänhet stadgade tid gått till ända, hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen besluta,

att av fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget

Kreditkassan av år 1922 skall på sätt av mig i det

föregående angivits tagas i anspråk ett belopp, motsvarande

kassans skuld till riksbanken, 26 miljoner kronor,

jämte därå upplupen ränta.

Med bifall till denna, av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans

Majit Konungen, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Å. Nordwall.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 250.

41

Bilaga.

Balansräkning för Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 den

31 december 1932 m. m.

Tillgångar:

Svenska statens icke räntebärande obligationer kr. 4,999,600: —

Bankräkningar:

A.-B. Sydsvenska Banken.................................................... » 17,912:5 7

Kassabehållning ........................................................................ » 341: 8 3

Utlämnade lån enligt specifikation....................................... » 51,183,941:0 2

Främmande aktier:

23,353 st. aktier i A.-B. Sydsvenska

Banken, nom. 100 kr. å

50 % .................................... kr.

50 » aktier i A.-B. Dur, nom.

100 kr. ................................ »

16 » aktier i A.-B. Jordbrukar
banken,

nom. 100 kr. å 75 % »

50 » aktier i A.-B. Igo, nom.

100 kr................................. »

15,000 » stamaktier i Hellefors Bruks

A.-B., nom. 100 kr./........... »

1,167,650: —

0:—

1,200: —

0: -- 0: —

1,168,850: —

Vinst- och förlusträkning:

Kvarstående förlust från år 1931

Förlust för år 1932 ............................

Riksgäldskontoret:

Outnyttjad kredit för utbetalning till

sparbanksinsättare............................

Konto för utbetalning till

sparbanksinsättare

utbet. 1929 ... kr. 480,256: si

» 1930 .... » 872,037: o8

» 1931.... » 8,739: 25

» 1932 . .. » 951,366: i o

Förlag för utbetalningar till sparbanksinsättare

...................................

Omkostnadskonto för utbetalningar

till sparbanksinsättare

utbet. 1929 ... kr. 15,515: 50

» 1930... » 6,402:4 0

» 1931... » 31,352:99

» 1932... » 42,698:2 9

kr. 43,001,110: 19

»__6,865,227: 7 2 » 49,866,337:91

kr. 107,236,983: 3 3

kr. 2,657,819: 6 8

» 2,312,398:7 4

» 8,433,812: 4 o

95,969: 18 » 13,500,000: —

Summa kr. 120,736,983:33

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 249 250.

4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 250.

Skulder:

Aktiekapitalet ............................................................................ kr.

Riksgäldskontoret .................................................................... »

Upptagna lån i riksbanken ........................................... »/

Riksbanken, räntekonto............................................... »

Insatta medel:

Smålands Enskilda Bank.................... kr. 1,227,720: —

Wermlands » » .................... » 12,409,263:8 3

A.-B. Jämtlands Folkbank................ » 2,400,000: —

5,000,000: —

60,000,000: —

26,000,000: —

200,000: —

16,036,983: 3 3

kr. 107,236,983: 33

Riksgäldskontoret:

Uttag å sparbankskonto 1929 ............ kr. 495,771:81

» » » 1930 » 878,439:48

» » » 1931............ » 6,767,902:49

» » » 1932 » 2,700,066: 54

kr. 10,842,180: 32

Icke disponerad del av fonden för stöd

åt sparbanksinsättare ........................ » 2,657,819: 6 8 » 13,500,000:_

Summa kr. 120,736,983: 33

Den bland tillgångarna upptagna posten å utlämnade lån å i runt tal

51.18 miljoner kronor fördelar sig på följande sätt å lån, utlämnade i samband

med rekonstruktion av härefter angivna bankinrättningar.

A.-B. Sydsvenska Banken

Diverse låntagare mot bankens aktier, i allmänhet belånade

till pari ................................................................ kr. 2,378,506: 11

Smålands Enskilda Bank

A.-B. Bond ............................................ kr. 5,643,960: —

A.-B. Axe mot tillskottsbevis till bankens

grundfond ...................... ....... » . 1,227,720: —• » 6,871,680: —

Wermlands Enskilda Bank

A.-B. Webe mot insatsbevis till ban- ,

kens grundfond ............................... kr. 12,409,263: 33

A.-B. Igo mot 195,000 st. pref.-aktier

å 100 kr. i Hellefors Bruks A.-B. » 19,500,000: — » 31,909,263: 33

A.-B. Jordbrukarbanken

A.-B. Dur mot Svenska Lantmännens

Kvarnförenings säkerheter, bestående

av nom. kr. 2,000,000: — stamaktier

i A.-B. Kvarnintressenter

å kr. 50: — ....................................... kr.

1,200,000:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 250.

43

Andra låntagare mot Jordb rukarbankens

aktier, i allmänhet belånade

till pari................................................ kr.

Summa kvarstående belopp av under

år 1929 genom A.-B. Dur från Jordbrukarbanken

övertagna engagemang

................................................... *

29,400: —

1,274,391: 58 kr. 2,503,791: 5 8

A.-B. Göteborgs Handelsbank

A.-B. Dur mot 99,914 st. bankens aktier å nom.

100 kr. å 50 %..................................................................

A.-B. Jämtlands Folkbank

A.-B. Filius mot insatsbevis till bankens grundfond

Sparbankslån

Till Väckelsångs kommun i samband

med rekonstruktion av Väckelsångs

sparbank ........................................... kr. 50,000:

Till 21 insatstecknare till Lysviks

sparbanks säkerhetsfond ................_75,000:

4,995,700:

2,400,000:

125,000: —

kr. 51,183,941:0 2

Örn till det angivna totalbeloppet för utlämnade lån å omkring 51.18

miljoner kronor lägges den i balansräkningen upptagna posten för främmande

aktier å i runt tal 1.17 miljon kronor, erhålles en summa av 52.35

miljoner kronor, vilken fördelar sig på ifrågavarande engagemang på följande

sätt:

A.-B Sydsvenska Banken

lån ......................................................

inköpta aktier ..................................

kr. 2,378,506: 11

» 1,167,650: — kr.

Smålands Enskilda Bank

lån .................................................

Wermlands Enskilda Bank

lån .................................................

A.-B. Jordbrukarbanken

lån ...............................................

inköpta Jordbrukarbanksaktier

» Dur-aktier ....................

A.-B.Göteborgs Handelsbank

lån .................................................

A.-B. Jämtlands Folkbank

lån .................................................

Sparbankslån ................................

kr. 2,503,791: 5 8

» 1,200: —

» 0: —

3,546,156: n

6,871,680: —

31,909,263: 3 3

2,504,991: 5 8

4,995,700: —

» 2,400,000: —

» 125,000: —

kr. 52,352,791: 02

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:307 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående användande av visst belopp ur fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditk a1 i texten
  2. SBU 1933:3 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående användande av visst belopp ur fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 s. 13 i texten