Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning örn fortsatt giltighet av förordningen den 17 juni 1932 angående rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift

1933-05-29 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:261, Med förslag till förordning örn fortsatt giltighet av förordningen den 17 juni 1932 angående rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 261.

1

Nr 261.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

örn fortsatt giltighet av förordningen den 17 juni 1932 angående

rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift; given

Stockholms slott den 29 maj 1933.

Under åberopande av härvid fogade utdrag av statsrådsprotokollet över

handelsärenden för denna dag vill Kungl. Majit föreslå riksdagen att antaga

bilagda förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen

den 17 juni 1932 (nr 245) angående rätt för Konungen att åsätta särskild

tullavgift.

GUSTAF,

Fritjof Ekman.

Förslag

till

Förordning

örn fortsatt giltighet av förordningen den 17 juni 1932 (nr 245) angående

rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift.

Härigenom förordnas, att förordningen den 17 juni 1932 angående rätt

för Konungen att åsätta särskild tullavgift, vilken förordning gäller till

och med den 30 juni 1933, skall äga fortsatt giltighet efter sistnämnda

dag till och med den 30 juni 1934.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 261.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 261.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 maj 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Ekman,

Sköld.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ekman, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena oell chefen för

finansdepartementet:

Med bifall till Kungl. Majits proposition nr 263 till 1932 års riksdag

antog riksdagen, enligt dess skrivelse nr 359, ett vid propositionen fogat

förslag till förordning angående rätt för Konungen att åsätta särskild

tullavgift. I överensstämmelse med riksdagens beslut utfärdade Kungl.

Majit den 17 juni 1932 förordning i ämnet (Sv. f. 1932 nr 245). Förordningen,

som gäller till och med den 30 juni innevarande år, är av följande

lydelse:

»Varor, som från utlandet införas, må kunna efter Konungens förordnande

beläggas med särskild tilläggstull, utöver den enligt tulltaxan utgående

tullavgift, till högst tre gånger samma belopp som denna senare

eller, där varan enligt taxan är tullfri, påföras tull till högst en fjärdedel

av det belopp, vartill varans värde uppgår.

Särskild tullavgift, enligt vad nu är sagt, må åsättas allenast å tid,

då riksdagen icke är samlad. Beslutet därom skall underställas näst

sammanträdande riksdag inom tio dagar efter riksdagens öppnande och

gäller, där riksdagen icke godkänner detsamma oförändrat, högst tio

dagar efter det riksdagen fattat sitt beslut i frågan.»

Det bemyndigande för Kungl. Majit, sorn genom nu återgivna förordning

lämnats, är, i motsats till vad fallet var beträffande tidigare av riksdagen

givna bemyndiganden i ämnet, icke begränsat till att allenast

gälla med avseende å varor från visst land, utan innefattar härjämte

rätt att åsätta särskild tullavgift nied generell tillämpning. Av Kungl.

Majit med stöd av bemyndigandet fattade beslut skola, liksom tidigare,

underställas näst sammanträdande riksdag, vars godkännande erfordras

för fortsatt giltighet av de tullavgifter, som i Kungl. Majits beslut avses.

Då förordningen gäller endast intill utgången av juni månad 1933, bör

frågan örn utsträckning av förordningens giltighet tagas under omprövning.

I samband härmed har synts böra övervägas, huruvida i förord
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Majda proposition nr 261.

3

ningen bör intagas bestämmelse örn rätt för Kungl. Majit att jämväl upphäva

eller sänka gällande tullar.

I anledning härav Ilar jag anmodat traktatberedningen att inkomma

med yttrande rörande ifrågavarande spörsmål.

I sitt den 22 maj 1933 dagtecknade yttrande i ämnet har traktatberedningen

först till behandling upptagit frågan örn förlängning av den åt

Kungl. Majit givna befogenheten att åsätta särskild tullavgift samt därom

anfort i huvudsak följande:

■ Vad till en början sistnämnda fråga angar, får traktatberedningen erinra

därom, att förordningen erhållit sin nuvarande lydelse i enlighet med

ett av 1932 års handelskommitterade med utlåtande den 28 april 1932

framlagt förslag. Kommitterade förklarade sig finna synnerligen angeläget,

att Kungl. Majit i avseende å möjligheterna att vidtaga tullförhöjningar

under tid, då riksdagen ej vore samlad, utrustades med effektivare

och smidigare förhandlingsmedel än den då gällande förordningen

i ämnet (1923: nr 93) erhjöde. Förhållandena krävde enligt kommitterades

mening en utvidgning av Kungl. Majlis befogenhet att vidtaga

tullförhöjningar i så måtto, att denna befogenhet skulle icke blott såsom

dittills gälla i förhållande till visst land utan jämväl avse tullförhöjningar

med generell tillämpning.-----Kommitterades förslag tillstyrk
tes

av dåvarande chefen för handelsdepartementet och framlades i Kungl.

Majits proposition nr 263 för riksdagen, som beslöt i enlighet med propositionen,

varpå nu gällande författning i ämnet utfärdades.

De omständigheter, som sålunda givit anledning till den nuvarande

förordningen, föreligga fortfarande, och de till stöd för den ifrågavarande

beredskapsåtgärden åberopade skälen göra sig alltjämt gällande med

oförminskad styrka. Beredningen finner sig för den skull böra förorda,

att förordningens giltighetstid förlänges.»

Traktatberedningen fortsätter sålunda:

»Vidkommande härefter spörsmålet, huruvida i förordningen bör intagas

bestämmelse örn rätt för Kungl. Majit att jämväl upphäva eller

sänka gällande tullar, vill beredningen erinra örn § 60 regeringsformen,

där det stadgas, att allmänna avgifter, av vad namn och beskaffenhet

som helst, ej må utan riksdagens samtycke kunna förhöjas, tullen å inkommande

och utgående spannmål allena undantagen. Den omständigheten,

att Kungl. Majit uttryckligen tillerkänts rätten att höja spannmålstullen,

utan att den i tullpolitiskt avseende minst lika viktiga och

välmotiverade befogenheten att sänka samma tull samtidigt omförmäles,

Ilar ansetts icke gärna kunna förklaras på annat sätt, än att ett särskilt

grundlagsstadgande om rätten att sänka bevillning ansetts överflödigt.

Denna mening har visserligen icke alltid lämnats obestridd men synes

vara omfattad av vårt lands rättslärda grundlagstolkare och kan därjämte

stödjas på precedensfall från äldre oell senare tid. Under världskriget

och den närmast följande tiden förekom vid åtskilliga tillfällen,

att Kungl. Majit för kortare eller längre tid upphävde i tulltaxan stad

gade tullar. Senast förekomna fall torde vara Kungl. Majits genom kungörelsen

den 27 april 1928 meddelade beslut angående tullfri införsel av

hetmelass för utfodringsändainål utan hinder av vad i då gällande tulltaxa

fanns stadgat rörande tull å denna vara. Vad själva saken angår

finner beredningen det ur handelspolitisk synpunkt under förevarande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts yroposition nr 261.

Departements
chefen.

omständigheter uppenbarligen vara nödigt, att Kungl. Maj:t har i sin

hand ej blott att vidtaga tullförhöjningar utan även, såsom ett handelspolitiskt

komplement till denna rätt, att borttaga och sänka tullar.

Med hänsyn till vad sålunda anförts får traktatberedningen såsom sin

mening uttala, att, därest Kungl. Majit skulle anse sig icke redan äga

rätt att upphäva eller nedsätta tullar, det i nuvarande handelspolitiska

läge synes angeläget, att åtgärd vidtages i syfte att säkerställa Kungl.

Maj:ts befogenhet i sådant hänseende.»

Sedan kommerskollegium anmodats avgiva yttrande i ärendet, bär kollegium

i skrivelse den 23 maj 1933 anfört följande:

»Vad först angår frågan örn förlängning av ovannämnda förordnings

giltighetstid får kollegium förklara sig icke hava något att erinra häremot.

Vidkommande därefter spörsmålet, huruvida i förordningen hör intagas

bestämmelse örn rätt för Kungl. Majit att jämväl upphäva eller sänka

gällande tullar synes något stadgande härom icke erforderligt. Kollegium

tillåter sig erinra örn att kollegium och lantbruksstyrelsen i ett till

Kungl. Majit (finansdepartementet) den 24 december 1924 avgivet gemensamt

utlåtande angående viss tullfrihet för melass ansågo sig böra förorda,

att Kungl. Majit med begagnande av den befogenhet, som jämlikt

grundlagen torde tillkomma Kungl. Majit, medgåve suspension av då

gällande tull å melass. Sådant medgivande lämnades sedermera genom

Kungl. Majlis beslut den 2 januari 1925.»

Slutligen har generaltullstyrelsen, efter remiss, i skrivelse den 24 maj

1933 anfört:

»I likhet med traktatberedningen finner styrelsen övervägande skäl

tala för förlängning av förevarande förordnings giltighetstid.

Intagande i förordningen av bestämmelse örn rätt för Kungl. Majit att

upphäva eller nedsätta tullar synes innebära en sådan tolkning av 60 §

regeringsformen, att under tid, då riksdagen icke är samlad, upphävande

eller nedsättning av tullar icke under några förhållanden skulle kunna

ske utan föregående bemyndigande av riksdagen, en tolkning som, på sätt

traktatberedningen framhållit, icke överensstämmer med tidigare tillämpad

praxis och knappast synes vara förenlig med åberopade paragrafs

ordalydelse. Styrelsen anser sig därför höra avstyrka, att bestämmelse

i nu ifrågavarande hänseende intages i förordningen.»

Vad först angår frågan örn utsträckt giltighetstid för det genom förordningen

den 17 juni 1932 lämnade bemyndigandet för Kungl. Majit att

åsätta särskild tullavgift delar jag den mening, åt vilken såväl traktatberedningen

som kommerskollegium och generaltullstyrelsen givit uttryck.

Det handelspolitiska läget är fortfarande sådant, att behov av

dylik befogenhet kan göra sig gällande. Giltighetstiden för ifrågavarande

bemyndigande, vilket såsom förut nämnts upphör nied utgången av

juni månad 1933, lärer för den skull höra utsträckas, förslagsvis på ett år.

I likhet med traktatberedningen finner jag det vidare vara av vikt, att

Kungl. Majit, såsom ett handelspolitiskt komplement till rätten att vidtaga

tullförhöjningar, i nuvarande läge har i sin hand att borttaga eller

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Martts proposition nr 261.

sänka tullar. Såsom framgår av vad de i ämnet hörda myndigheterna

anfört, har en sådan befogenhet ansetts utan särskilt bemyndigande tillkomma

Kungl. Majit i viss utsträckning. I enlighet nied vad fallet varit

på senare tid, då denna befogenhet av Kungl. Majit utövats, torde det få

förutsättas, att även framdeles beslut, som på detta område kunna komma

att fattas av Kungl. Majit, komma att allenast avse begränsad tid eller

eljest vara av begränsad räckvidd.

Med beaktande av vad jag nu anfört har jag låtit upprätta förslag till

förordning örn fortsatt giltighet av förordningen den 17 juni 1932 (nr 245)

angående rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift.

I detta sammanhang må nämnas, att Sverige, liksom andra stater, vilka

ämna deltaga i den blivande ekonomiska världskonferensen i London,

lärer hava att emotse en inbjudan genom Nationernas förbund att ansluta

sig till en allmän överenskommelse örn »tullstillestånd», gående ut

på åtagande att under konferensens fortvaro icke taga några nya initiativ

av beskaffenhet att öka de mångahanda svårigheter, som nu drabba

den internationella handeln; överenskommelsen skulle kunna frånträdas

när som helst efter den 31 juli 1933 efter en månads förutgången uppsägning.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, med beaktande av de

synpunkter av skilda slag, som kunna göra sig gällande, och med erforderliga

förbehåll, för Sveriges del fatta beslut örn biträdande av en överenskommelse

med nu antytt syfte.

Departementschefen uppläser härefter det inom handelsdepartementet

upprättade förslaget till förordning örn fortsatt giltighet av förordningen

den 17 juni 1932 (nr 245) angående rätt för Konungen att åsätta särskild

tullavgift och hemställer, att sagda förslag måtte föreläggas riksdagen

till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet!

Einar Kördel.

Bihang till riksdagens protokoll 193.1. 1 sami. Nr 261.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:326 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 17 juni 1932 angående rät a1 i texten
  2. BevU 1933:67 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 17 juni 1932 angående rätt för Konung s. 1 i texten