Sök i Ratio Lex

Kungl. Majlis 'proposition nr 271

1933-06-09 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:271, Kungl. Majlis 'proposition nr 271

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition nr 271.

1

Nr 271.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen nied förslag till beräkning

av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret 1933/1934 m. m.;

given Stockholms slott den 9 juni 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 juni 1933.

Närvarande:

Statsministern Hånsson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anhåller att med

hänsyn till de förskjutningar, som under riksdagens lopp inträtt i förutsättningarna

för det i statsverkspropositionen framlagda statsregleringsförslaget

för budgetåret 1933/1934, få underställa Kungl. Majit frågan om

vidtagande av ändring i vissa av de i propositionen meddelade inkomstberäkningarna

för nämnda budgetår samt anför därvid följande:

Utfallet av löpande statsreglering. Vid anmälan av finansplanen i årets

statsverksproposition lämnade jag en redogörelse för kassafondens ställning

samt för de olika omständigheter, som påverkade utfallet av statsregleringen

för innevarande budgetår. Jag erinrade därvid, att kassafonden vid inBihang

till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 27/. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj-.ts proposition nr 271.

gången av budgetåret utvisade en behållning av allenast 13.2 7 miljoner

kronor. Emellertid framhöll jag, att detta belopp vore så mycket mera

otillräckligt som det med säkerhet kunde förutses, att den löpande statsregleringen

komme att utfalla med avsevärt underskott. Beträffande storleken

av detta underskott vore det tydligen vid tidpunkten för statsverkspropositionens

avlåtande vanskligt att närmare uttala sig. Man måste dock

utgå ifrån att kassafondens behållning icke komme att förslå för att möta

den väntade belastningen vid budgetårets utgång, för såvitt icke särskilda

åtgärder vidtoges för förstärkning av fonden.

Förslag till åtgärder i sådant syfte framlades i proposition nr 2. Med

bifall till denna proposition har riksdagen fastställt tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1932/1933, å vilken bland annat upptagits ett anslag

å 75.6 miljoner kronor till förstärkning av statsverkets kassafond. Därjämte

hava å tilläggsstaten anvisats medel till förstärkning av anslagen till

arbetslöshetens bekämpande och till egnahemslånefonden. För finansieringen

av tilläggsstaten hava tagits i anspråk vissa kapitaltillgångar, nämligen

dels 83 miljoner kronor av rusdrycksmedelsfonden och dels 35 miljoner

kronor av fonden för statsskuldens amortering.

Vid nuvarande tidpunkt av budgetåret föreligga givetvis väsentligt större

möjligheter att överblicka utfallet av löpande statsreglering, än vad fallet

var vid statsverkspropositionens avlåtande. Till stöd för ett bedömande av

läget härutinnan hänvisar jag till en av riksräkenskapsverket, jämlikt dess

instruktion, avgiven beräkning, dagtecknad den 29 april 1933.

Denna beräkning grundar sig — förutom på de inom ämbetsverket förda

bokföringsmässiga sammanställningarna av de olika huvudförvaltningarnas

månatliga kassarapporter för budgetårets nio första månader — på från

dessa och andra myndigheter infordrade approximativa uppgifter avseende

budgetårets tre sista månader. I de fall, där dessa uppgifter utvisa inkomst-

respektive utgiftsbelopp, som med hänsyn till inkomsttillflödet respektive

anslagsbelastningen under tidigare år eller på grund av i övrigt

kända förhållanden kunna förmodas icke motsvara det blivande utfallet,

har riksräkenskapsverket vidtagit erforderliga jämkningar.

Beträffande beräkningen av de olika inkomsttitlarna framhålles särskilt

följande:

Inkomst- och förmögenhetsskatt har för de nio första månaderna av innevarande

budgetår influtit med 73.4 0 miljoner kronor. För budgetårets tre

sista månader hava vederbörande länsstyrelser räknat med en behållen inkomst

av 53.0 9 miljoner kronor, huvudsakligen hänförande sig till andra

uppbörden av 1932 års skatt. Då säkra hållpunkter för beräkningen av

sistangivna belopp saknas, måste det sålunda framräknade totalbeloppet för

inkomst- och förmögenhetsskatten, 126.4 9 miljoner kronor, betecknas såsom

mycket approximativt. Med utgångspunkt från att den vid 1932 års skattetaxering

debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten utgjorde 139.9 8 miljoner

kronor, har riksräkenskapsverket ansett sig kunna i förevarande beräkning

upptaga den under budgetåret 1932/1933 inflytande skatten till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

3

127 miljoner kronor, motsvarande en inflytandeprocent av 90.7. För budgetåret

1931/1932 var procentsatsen 93.4.

I fråga om stämpelmedlen, som för budgetårets nio första månader lämnat

en behållen inkomst av 34.0 7 miljoner kronor, har i nära anslutning

till myndigheternas uppskattningar rörande inkomsttillflödet under budgetårets

tre sista månader beräknats en samlad behållen årsinkomst av 48.50

miljoner kronor. I inkomsttillflödet under budgetårets sista kvartal beräknas

härvid i enlighet med av generalpoststyrelsen meddelade upplysningar ingå

5.3 0 miljoner kronor tillfälliga gåvoskattemedel.

Å titeln tullmedel har för budgetårets nio första månader redovisats

en nettoinkomst av 89.0 7 miljoner kronor. För budgetårets återstående tre

månader har generaltullstyrelsen beräknat en behållen tullmedelsinkomst

av 28 miljoner kronor. I enlighet härmed skulle sålunda tullmedelsinkomsterna

för hela budgetåret uppgå till 117.0 7 miljoner kronor. Med hänsyn

till tullmedlens sjunkande tendens linner riksräkenskapsverket generaltullstyrelsens

uppskattning av inkomsttillflödet under budgetårets sista månader

vara väl hög. Emellertid kommer förevarande titel genom omföring från

titeln diverse inkomster att tillföras den hos länsstyrelserna redovisade uppbörden

av tillfällig skatt å kaffe, uppgående till 1.56 miljon kronor. Med

hänsynstagande härtill har riksräkenskapsverket ansett sig i förevarande

beräkning kunna upptaga tullmedlen till 117 miljoner kronor.

Beräkningarna av inkomsterna från de affärsdrivande verken ansluta sig

helt till respektive verksstyrelsers förslag.

Å inkomsttiteln Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, som i riksstaten för

budgetåret 1932/1933 upptagits med allenast ett formellt belopp av 100 kronor,

beräknas uppstå en brist av 1.41 miljon kronor, motsvarande under

budgetåret till betalning förfallna kommunala utskylder.

Titeln riksgäldskontorets inkomstmedel beräknas för hela budgetåret redovisa

ett underskott av 2.2 o miljoner kronor, väsentligen beroende på kursförlusterna

vid inköp av utländska valutor för annuitetslikvider i utlandet.

Skattebudgetens sammanlagda inkomster beräknas understiga de i riksstat

och tilläggsstat uppförda med 33.8 0 miljoner kronor. Av nettounderskottet

hänföra sig 27.6 7 miljoner kronor till sådana titlar, som korrespondera mot

kassafonden, och 6.13 miljoner kronor till sådana titlar, vilkas inkomster

skola användas för särskilda utgiftsändamål. För de till sistnämnda grupp

av titlar hänförliga automobilskattemedlen har beräknats ett underskott av

7 miljoner kronor, medan för övriga hithörande titlar redovisats ett överskott

av 0.8 7 miljon kronor.

Vad utgifterna beträffar, beräknas dessa medföra en nettobelastning av

kassafonden med 13.17 miljoner kronor. Av angivna belopp hänföra sig

8 miljoner kronor till oförutsedda utgifter, medan övriga huvudtitlar tillsammantagna

belasta kassafonden med 5.17 miljoner kronor.

Överskridandet under oförutsedda utgifter hänför sig till anslaget för

oförutsedda utgifter i allmänhet och har förorsakats av Kungl. Maj:ts beslut

den 23 december 1932 att frän detta anslag överföra ett belopp av 8 miljoner

kronor till förstärkning av det under femte huvudtiteln anvisade

reservationsanslaget till arbetslöshetens bekämpande.

Av övriga huvudtitlar utvisa endast fjärde, femte, åttonde och nionde

huvudtitlarna mera avsevärda överskridanden. Den beräknade merutgiften

på fjärde huvudtiteln faller till huvudsaklig del på de under lantförsvaret

uppförda olika avlöningsanslagen. Merutgiften å femte huvudtiteln har sin

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

orsak i beräknade överskridanden å bland annat anslaget till sjukkasseväsendets

befrämjande, anslaget till statens kostnad för pensionstillägg och

understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring samt anslagen till

fattigvård och barnavård. Åttonde huvudtitelns överskridanden hänföra

sig till största delen till anslagen under folkundervisningen, överskridandet

under nionde huvudtiteln är till huvudsaklig del förorsakat av merutgifter

å, statens avdikningsanslag.

De under vederbörande huvudtitlar uppförda allmänna dyrtidstilläggsanslagen

utvisa tillsammans en nettobesparing av 1.3 9 miljon kronor.

Riksräkenskapsverket sammanfattar resultaten av beräkningarna sålunda:

Såsom tidigare angivits, hava skattebudgetens inkomsttitlar beräknats utfalla

med ett underskott att ersättas av kassafonden å 27.6 7 miljoner kronor

samt utgiftstitlarna beräknats belasta kassafonden med ett belopp av 13.17

miljoner kronor. Kassafonden skulle alltså genom statsregleringen för

budgetåret 1932/1933 tagas i anspråk med ett belopp av 40.8 4 miljoner

kronor. Genom anslag å tilläggsstaten erhåller emellertid kassafonden under

budgetåret en förstärkning av 75.6 0 miljoner kronor. Enligt förestående

beräkning skulle följaktligen kassafonden under budgetåret 1932/1933 komma

att ökas med 34.7 6 miljoner kronor. Då kassafonden vid budgetårets början

uppgick till 13.9 7 miljoner kronor, skulle alltså fonden vid budgetårets

utgång utvisa en behållning av 48.0 3 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets ifrågavarande beräkning synes mig vara i huvudsak

väl grundad. Kassafondens behållning skulle, enligt vad beräkningen

utvisar, vid början av budgetåret 1933/1934 komma att uppgå till i runt

tal 48 miljoner kronor.

Statsverkspropositionen. Såsom framgår av finansplanen i årets statsverksproposition,

utvisade efter budgetarbetets slut skattebudgetens utgiftssida

ett belopp av 788.17 miljoner kronor, medan summan av skattebudgetens

påräkneliga inkomster utgjorde 693.G7 miljoner kronor. I nyssnämnda

utgiftssumma ingick ett belopp av 40 miljoner kronor, motsvarande

den extra amortering, som enligt finansplanen skulle verkställas

av den för finansiering av utvidgade offentliga arbeten erforderliga upplåningen.

För täckande av nämnda amorteringsbelopp borde enligt finansplanen

avses hela avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen, vilken

föreslogs skola omläggas och skärpas, så att den kunde beräknas

giva en total inkomst å motsvarande belopp. Efter frånräknande å utgiftssidan

av nyssnämnda amorteringssumma, 40 miljoner kronor, och å

inkomstsidan av arvsskattens enligt nuvarande bestämmelser uppskattade

belopp, omkring 15 miljoner kronor, kvarstod alltså å utgiftssidan ett

belopp av 748.17 miljoner kronor, mot vilket svarade inkomster till belopp

av 678.67 miljoner kronor. Ett ytterligare inkomstbelopp av 69.5 miljoner

kronor var sålunda erforderligt för budgetens balansering.

I avseende å täckande av detta underskott innehöll finansplanen följande

förslag.

För att i möjligaste mån begränsa de skattehöjningar, som bleve ofrånkomliga,

borde för nästa statsreglering vissa engångsinkomster tillgodo
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

föras budgeten. Finansplanen räknade i dylikt avseende med dels en inleverering

från Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet av redan intjänta

vinstmedel på 10 miljoner kronor, dels en likartad inleverering av 2 miljoner

kronor från Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen. Därjämte ifrågasattes

viss omläggning av sättet för redovisande å riksstaten av statsverkets

andel i riksbanksvinsten, varigenom för nästkommande budgetår

kunde — förutom andel i vinsten för år 1932 — beräknas även andel i

vinsten för år 1933, den sistnämnda upptagen till 13 miljoner kronor.

Sammanlagt skulle dessa engångsinkomster tillföra budgeten 25 miljoner

kronor. Då dessutom 2 miljoner kronor av lotterimedel skulle — under

titeln diverse inkomster — tagas i anspråk för budgeten, återstodo 42.5

miljoner kronor att täcka.

Sistnämnda belopp skulle enligt finansplanen anskaffas genom ökad beskattning

på följande sätt. En höjning av procenttalet för inkomst- och

förmögenhetsskatten med 20 enheter, alltså från 145 till 165, beräknades

inbringa 15 miljoner kronor. Tobaksskatten syntes genom en jämkning

uppåt av vissa skattesatser kunna lämna en årlig merinkomst av 5 miljoner

kronor. Genom viss höjning av omsättningsskatten å spritdrycker

och dess utsträckande att utgå jämväl å s. k. teknisk sprit ansågs ett

ytterligare belopp av 13 miljoner kronor kunna göras tillgängligt. Slutligen

beräknades en skärpning av maltskatten medföra en inkomstökning

av 9.5 miljoner kronor.

Förslag beträffande de särskilda skattehöjningarna. Närmare utformade

förslag rörande de skattehöjningar, som förutsatts i finansplanen,

hava sedermera i särskilda propositioner förelagts riksdagen. Med vissa

undantag hava dessa förslag av riksdagen behandlats.

Sålunda har förslag örn höjning av maltskatten framlagts för riksdagen

genom proposition nr 42 och har av riksdagen godkänts. Höjningen

har frätt i kraft den 14 februari 1933.

Förslag örn den avsedda höjningen av tobaksbeskattningen har

framlagts i proposition nr 119 och har likaledes vunnit riksdagens bifall.

De nya skattesatserna hava erhållit tillämpning från och med den 1 mars

1933.

Ändrade grunder för uttagande av omsättningsskatten å

spritdrycker ha i enlighet med vad som förutsattes i finansplanen

föreslagits i proposition nr 60. Förslaget har av riksdagen bifallits för

tiden intill utgången av löpande budgetår, och de därav föranledda författningsändringarna

hava trätt i kraft den 1 februari 1933. Däremot har

riksdagen icke fattat ståndpunkt till förevarande skattefråga såvitt angår

nästa budgetår.

Icke heller har i proposition nr 39 framlagt förslag till förordning

örn extra inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1933

ännu varit föremål för riksdagens beslut.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

Ändringar ä skattebudgetens utgiftssida. Under riksdagens lopp hava

åtskilliga ändringar vidtagits i avseende å budgetförslagets utgiftssida.

Vissa av Kungl. Majit i särskilda propositioner framlagda förslag innebära

en nettoökning för skattebudgeten av omkring 1.2 miljon kronor.

Bland anslagsbelopp, som ej upptagits i statsverkspropositionen men under

riksdagens lopp av Kungl. Majit äskats, må nämnas O.17 miljon kronor

för bidrag till täckande av merkostnader vid användning av inhemskt

vedbränsle, O.13 miljon kronor till rådgivande och kontrollerande verksamhet

m. m. för vedeldningens befrämjande, O.15 miljon kronor till kapitalökning

för spannmålslager husfonden, 0.68 miljon kronor till statsunderstöd

till förlikning i det s. k. Hornborgamålet och O.i miljon kronor till förvaring

och vård av vissa skjutvapen.

I vissa fall har vidare riksdagen på initiativ av enskilda motionärer

anvisat anslag till högre belopp än det av Kungl. Majit föreslagna

eller å nästa års riksstat uppfört anslag, som icke varit upptagna i budgetförslaget.

Bland dylika utgiftsökningar må nämnas de höjningar å tillhopa

1.92 miljon kronor, som av riksdagen beslutats i fråga örn åtskilliga

anslag under fjärde huvudtiteln, ävensom av riksdagen vidtagen höjning

med 1.59 miljon kronor utöver Kungl. Majits förslag av åttonde huvudtitelns

anslag till utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet. Dessutom

har riksdagen å allmänna skattebudgeten uppfört väganslag till belopp

av sammanlagt 3.os miljoner kronor, som enligt riksstatsförslaget skulle

bestridas av automobilskattemedel.

Med utgångspunkt från hittills av riksdagen beslutade utgifter och, i

den mån beslut av riksdagen ännu ej fattats, från Kungl. Majits förslag

i ännu icke avgjorda anslagsfrågor torde man, enligt vad verkställt överslag

giver vid handen, hava att räkna med att skattebudgeten i förhållande

till statsverkspropositionen ökats med 8.28 miljoner kronor.

Därest det förslag i fråga örn anslag till dyrtidstillägg under nästkommande

budgetår åt befattningshavare i statens tjänst, som framlagts

av statsutskottet, vinner riksdagens bifall och örn de i samma förslag angivna

beräkningsgrunderna tillämpas beträffande anslag till dyrtidstillägg

i övrigt å budgeten, uppkommer å andra sidan en anslagsminskning i förhållande

till statsverkspropositionen av i runt tal 4.67 miljoner kronor.

Skattebudgetens ökning begränsas därmed till omkring 3.61 miljoner kronor.

Vid sidan härav skulle emellertid skattebudgeten i betydande omfattning

lättas genom de omläggningar i fråga örn finansieringen av utgifterna

för arbetslöshetens motverkande, vilka torde komma att framgå

såsom resultat av riksdagsbehandlingen av Kungl. Majits förslag i detta

ämne.

I proposition nr 216 angående femte huvudtitelns anslag till bekämpande

av arbetslösheten har medelsbehovet för de med anslaget avsedda ändamålen

för nästa budgetår uppskattats till i runt tal 55 miljoner kronor, därav

för statliga reservarbeten 30 miljoner kronor samt för kontantunderstöd

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

och övriga å anslaget belöpande utgifter 25 miljoner kronor. Då vid innevarande

budgetårs utgång ett belopp av omkring 22 miljoner kronor beräknats

kvarstå av de för budgetåret beviljade anslagsmedlen till arbetslöshetens

bekämpande, har anslaget i propositionen — med beaktande bland

annat av behovet av medelsreserv — ansetts böra för budgetåret 1933/1934

Upptagas med ett till 35 miljoner kronor avrundat belopp.

Efter vad jag inhämtat torde numera kunna förutsättas, att enligt den

finansieringsplan beträffande arbetslöshetsutgifterna, vilken lärer komma

att framläggas av särskilda utskottet, kostnaderna för reservarbeten överföras

från femte huvudtitelns förevarande anslag till de under utgifter för

kapitalökning upptagna lånemedelsanslagen till allmänna arbeten. Medelsbehovet

under femte huvudtitelns anslag skulle då komma att minskas med

omkring 30 miljoner kronor, i följd varav anslagsbeloppet torde böra upptagas

till 5 miljoner kronor. Vidare torde man hava att räkna med att

från de av lånemedel finansierade kapitalökniugsanslagen under fonden

för förlag till statsverket kommer att till statens järnvägars fond överflyttas

det föreslagna anslaget å 4 miljoner kronor till inlandsbanans fortsättande,

vilket anslag därvid bör anvisas att utgå av skattemedel. Man

torde slutligen hava att utgå ifrån att det av riksdagen enligt särskilda utskottets

hemställan anvisade förslagsanslaget å 0.3 miljon kronor till täckande

av merkostnader vid användning av inhemskt vedbränsle vid statens

stationära anläggningar —• vilket anslag icke upptagits i Kungl.

Maj:ts förslag i ämnet — kommer att uppföras å skattebudgeten. Genom

dessa omläggningar skulle alltså en minskning av skattebudgetens utgiftssida

med 25.7 miljoner kronor inträda.

Efter de ändringar å riksstatens utgiftssida, vilka sålunda vidtagits

eller kunna förutsättas bliva beslutade av riksdagen, skulle skattebudgetens

totalsumma komma att i förhållande till statsverkspropositionen förete

en nettominskning av 22.oo miljoner kronor och alltså utgöra — frånsett

det särskilda amorteringsanslaget under avbetalning å statsskulden —

726.08 miljoner kronor.

Vid nu återgivna beräkningar har hänsyn ej tagits till de jämkningar

i anslagen till räntor å statsskulden, vilka kunna föranledas av riksdagens

beslut i anslagsfrågor berörande lånebudgeten eller av annan anledning.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar. Under förhandenvarande förhållanden

har jag ansett lämpligt att på nuvarande skede av budgetbehandlingen

upptaga spörsmålet om inkomstberäkningarna till förnyad prövning.

För att erhålla material för ett dylikt bedömande har jag, i likhet med

vad som skett föregående år, anmodat cheferna för vederbörande verk

och företag att till mig inkomma med förnyade beräkningar rörande den

sannolika avkastningen för nästa budgetår av följande inkomsttitlar i riksstaten,

nämligen stämpelmedel, tullmedel, accis å silke, tobaksskatt, de

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

olika rusdrycksmedelstitlarna, inkomst av myntning oell justering, kontrollstämpelmedel,

fyr- ock båkmedel, lotspenningar samt överskotten å

affärsverken ock å statens utlåningsfonder, varjämte jag kos förste deputeraden

i riksgäldskontoret begärt ny beräkning beträffande riksgäldskontorets

inkomstmedel. För den sedvanliga kontrollräkningen av inkomst-

och förmögenhetsskatten bar jag låtit införskaffa material från

taxeringsnämndsordförandena i riket.

Enligt de från cheferna för vederbörande verk och företag mottagna

svaren skulle —- frånsett stämpelmedlen, till vilka jag senare skall återkomma

— anledning till sänkning av de av Kungl. Majit tidigare föreslagna

beräkningarna föreligga beträffande accis å silke med 0.3 miljon

kronor, beträffande tobaksskatten med 2 miljoner kronor, beträffande rusdrycksmedelstitlarna

med sammanlagt 9 miljoner kronor, beträffande kontrollstämpelmedlen

med O.075 miljon kronor, beträffande vissa av statens

utlåningsfonder med tillhopa 0.563 miljon kronor samt beträffande riksgäldskontorets

inkoinstmedel med 0.7 miljon kronor. Minskningarna utgöra

tillhopa 12.64 miljoner kronor. Höjning har föreslagits allenast beträffande

titeln fyr- och båkmedel med O.i miljon kronor.

Rörande beräkningen av de olika inkomsttitlarna vill jag till en början

erinra, att svårigheterna för en tillförlitlig uppskattning av särskilt vissa

för konjunkturläget känsliga inkomsttitlar under nu rådande ekonomiska

förhållanden äro osedvanligt stora. Även kassafondens ställning motiverar

enligt min uppfattning en viss försiktighet i inkomstberäkningarna.

Till nu löpande statsreglering beräknas kassafonden, såsom framgår av

riksräkenskapsverkets i det föregående återgivna skrivelse, få lämna ett

tillskott av omkring 40 miljoner kronor; härigenom skulle fonden — trots

den extraordinarie förstärkning fonden erhållit genom särskilt kapitalökningsanslag

å den vid årets riksdag beslutade tilläggsstaten — komma

att nedbringas under 50 miljoner kronor. För en försiktig inkomstberäkning

talar också, att det måste anses ovisst, örn vid bifall till statsutskottets

förslag i fråga örn dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst utgifterna för dyrtidstillägg under nästkommande budgetår komma

att hålla sig inom ramen för de för ändamålet avsedda anslagen, vilka

enligt förslaget skulle beräknas efter en medelindex av 152.

De beräkningar rörande avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten,

som verkställts med ledning av det från taxeringsnämndsordförandena

inkomna materialet, ge efter min uppfattning vid

handen, att det sammanlagda debiterade skattebeloppet bör beräknas något

lägre än det belopp, som legat till grund för statsverkspropositionens

beräkning av inkomsttiteln. Skillnaden hänför sig huvudsakligen till

utfallet av bolagens taxeringar. Under föreliggande förhållanden finner

jag icke tillrådligt att bibehålla denna inkomsttitel vid det i riksstatsförslaget

beräknade beloppet utan anser mig böra föreslå, att titeln

nedsättes med 8 miljoner kronor till 120 miljoner kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Mårds proposition nr 271.

Däremot torde anledning icke föreligga till jämkning av det belopp å 9

miljoner kronor, varmed extra inkomst- och förmögenhetsskatten

uppförts i budgetförslaget.

Såsom förut nämnts, hava stämpelmedlen, frånsett inkomsterna av

arvs- och gåvobeskattningen, i statsverkspropositionen uppskattats till 30

miljoner kronor. Lägges härtill den avkastning av nämnda beskattning, som

kunde beräknas inflyta, örn nu gällande bestämmelser bibehölles, skulle

under denna inkomsttitel enligt statsverkspropositionens beräkningsgrund

inflyta 45 miljoner kronor. Chefen för postverket har ansett försiktigheten

böra bjuda att för nästkommande budgetår icke beräkna större stämpelmedelsuppbörd

genom postverket än 40 miljoner kronor. Även jag finner

en nedräkning av denna inkomsttitel vara tillrådlig. Örn jag alltjämt

bortser från inkomsten av arvs- och gåvobeskattningen —- vilken inkomst,

på sätt nyss erinrats, enligt finansplanen är avsedd att svara mot ett amorteringsanslag

till enahanda belopp — har jag ansett mig kunna stanna

vid en sänkning av stämpelmedlen i övrigt från 30 miljoner kronor till 27

miljoner kronor. Jag anser mig kunna förutsätta, att den härav betingade

jämkningen i stämpelmedlens sammanlagda belopp vidtages av bevillningsutskottet

vid utskottéts beräkning av bevillningarna för nästkommande

budgetår.

I fråga örn beräkningen avtullmedlen har generaltulldirektören — under

förutsättning att större förändringar i gällande tullsatser eller mera

genomgripande nya importregleringsåtgärder icke komma att vidtagas -—

ansett nettouppbörden av tullmedlen under budgetåret 1933/1934 kunna

uppskattas till 120 miljoner kronor eller samma belopp som upptagits i

statsverkspropositionen. Såsom framgår av den föregående redogörelsen

torde denna inkomsttitel komma att för innevarande budgetår giva omkring

117 miljoner kronor. Jag finner mig böra föreslå, att tullmedlen i

riksstaten för budgetåret 1933/1934 upptagas med sistnämnda belopp.

I likhet med generaltulldirektören anser jag en nedsättning böra ske

av den i statsverkspropositionen beräknade inkomsten av accis å silke

till 0.5 miljon kronor.

I anslutning till vad från Tobaksinonopolets sida ifrågasatts beträffande

beräkningen av tobaksskatten förordar jag, att denna inkomsttitel för

nästa budgetår upptages med ett till 73 miljoner kronor nedsatt belopp.

Den av t. f. chefen för kontrollstyrelsen beräknade nedgången i inkomsterna

a rusdrycksmedelstitlarna, tillhopa 9 miljoner kronor,

fördelar sig med 1 miljon kronor på brännvinstillverkningsskatten, 3 miljoner

kronor på rusdrycksförsäljningsmedlen från partihandelsbolag, 3 mil

joner kronor på rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolag och

2 miljoner kronor på maltskatten. Dessa beräkningar finner jag mig kunna

godtaga.

Erinras må härefter, att riksdagen avslagit Kungl. Maj:ts förslag örn

Bihang lill riksdagens protokoll 1933. 1 sami. .Yr 271. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

viss höjning av de enligt olycksfallsförsäkringslagen utgående tilläggsavgifterna

för försäkringar i riksförsäkringsanstalten, i följd varav den i

statsverkspropositionen beräknade inkomstökningen å O.09 miljon kronor

under titeln bidrag till för säkrings rådet och riksförsäkringsanstalten

bortfaller.

Beträffande kontrollstämpelmedlen biträder jag myntdirektörens

beräkning, enligt vilken denna inkomsttitel för nästa budgetår skulle

upptagas till 375,000 kronor.

Med avseende a fyr- oell b åkmedlen finner jag icke anledning till

ändring i statsverkspropositionens beräkning.

Beräkningen av affärsverkens överskott påverkas tydligen av kostnaderna

för dyrtidstilläggen. I anslutning till vad jag nyss anfört synes det

mig kunna ifrågasättas, huruvida det kan anses tillrådligt att i nuvarande

läge för affärsverkens vidkommande beräkna utgifterna för dyrtidstillägg

under nästa budgetår efter den medelindex av 152, som lagts

till grund för statsutskottets beräkning av de å riksstaten uppförda dyrtidstilläggsanslagen.

Med hänsyn till den minskning av utgifterna för dyrtidstillägg, som

vid bifall till statsutskottets förslag torde uppkomma, har jag likväl funnit

mig kunna förorda, att överskottet å telegrafverkets verksamhet,

som i statsverkspropositionen beräknats till 26 miljoner kronor, upptages

till 26.5 miljoner kronor.

Postverkets överskott har av chefen för verket uppskattats till 14.s

miljoner kronor, men verkschefen har dock ansett det i budgetförslaget

upptagna beloppet, 15 miljoner kronor, kunna bibehållas. Denna siffra

har jag ansett mig kunna godtaga.

I fråga örn överskottet å statens järnvägars verksamhet har

chefen för verket framhållit, att under de månader av innevarande år, för

vilka driftsresultatet vore känt, inkomsten varit mindre än som vid budgetförslagets

uppgörande förutsatts samt att, därest någon förbättring ej

skulle inträda, risk förelåge, att det beräknade överskottet skulle kunna

förbytas i driftsunderskott. Trots denna försämring i driftsresultatet och

trots de alltjämt oklara utsikterna för framtiden har verkschefen emellertid,

i betraktande av de under senaste tiden framträdande tecknen till en

återhämtning i konjunkturutvecklingen, ansett, att man borde kunna våga

sig på att i riksstaten för budgetåret 1933/1934 bibehålla den i statsverkspropositionen

framlagda beräkningen, 4.5 miljoner kronor. För egen del

finner jag med hänsyn till föreliggande driftsresultat under den gångna

delen av innevarande år en nedräkning av förevarande inkomsttitel påkallad.

Till följd av de minskade utgifterna för dyrtidstillägg åt verkets

personal anser jag emellertid nedräkningen kunna begränsas till 1.5 miljon

kronor. Jag föreslår alltså, att statens järnvägars överskott uppföres med

3 miljoner kronor.

Beträffande överskotten från övriga affärsdrivande verk

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

föreligger efter min uppfattning ej tillräcklig anledning till ändring i de

i statsverkspropositionen beräknade beloppen.

Minskningen i överskotten å utlåningsfonder fördelar sig på följande

sätt: statens bostadslånefond 150,000 kronor, allmänna järnvägslåne

fonden 300,000 kronor, vattenkraftslånefonden 35,000 kronor, luftfartslånefonden

5,000 kronor, fiskerilånefonden 10,000 kronor, jordförmedlingsfonden

5.000 kronor, täckdikningslånefonden 10,000 kronor och rederilånefonden

50.000 kronor. Mot dessa beräkningar har jag icke något att erinra.

Ej heller finner jag anledning till avvikelse från den av riksgäldskontoret

nu föreslagna beräkningen av riksgäldskontorets inkomstmedel,

slutande å 12.i miljoner kronor.

Slutligen torde den under rubriken i anspråk tagna kapitaltillgångar

uppförda inkomsttiteln för statens produktiva fonder böra underkastas

viss jämkning. I statsverkspropositionen har under denna titel beräknats

ett belopp av 28,900 kronor. Jag erinrar nu, att i propositionerna nr 177

och nr 189 förordats, att vissa anslagsbelopp å skattebudgeten örn sammanlagt

0.45 miljon kronor, vilka icke beräknats i statsverkspropositionen,

skola täckas genom att å budgeten tages i anspråk erforderligt belopp ur

norrländska nyodlingsfonden. I ett den 22 februari 1933 avgivet utlåtande

i ärende angående bland annat kapitalökning för statens mejerilånefond

(se proposition nr 182, sid. 6) har statskontoret uttalat, att av norrländska

nyodlingsfonden borde — utan risk för kapitalbrist — kunna för

budgeten disponeras förslagsvis minst 1.6 miljon kronor, därav 0.96 miljon

kronor skattemedel och 0.64 miljon kronor lånemedel. I anslutning till

vad statskontoret sålunda föreslagit torde här ifrågavarande inkomsttitel

böra ökas med 0.96 miljon kronor, medan nyssnämnda lånemedelsbelopp

bör i budgeten beräknas under titeln »Återbetalningar av lånemedel».

I samband härmed bör inkomsttiteln Övriga lånemedel min

skås med 0.64 miljon kronor.

Sammanfattning. Enligt de beräkningar, vid vilka jag sålunda stannat,

skulle för finansiering av nästkommande budgetårs riksstat stå till förfogande

— frånsett avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen, vilken å

utgiftssidan motsvaras av anslag till avbetalning å statsskulden — 726.49

miljoner kronor eller 21.7? miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen

beräknats.

På sätt jag förut angivit beräknas skattebudgetens utgiftssida komma

att minskas med 22.09 miljoner kronor eller -— fransett det särskilda anslaget

under avbetalning å statsskulden — till 726.08 miljoner kronor.

Enligt här gjorda uppskattningar skulle följaktligen de i budgetförslaget

upptagna inkomsterna bereda täckning för de utgifter, som beslutats eller

kunna beräknas bliva beslutade av riksdagen, och därjämte lämna ett överskott

å 0.52 miljon kronor. Jag erinrar emellertid, att, såsom av det föregående

framgår, på nuvarande stadium av budgetbehandlingen hänsyn icke

kunnat tagas till samtliga poster å riksstatens utgiftssida.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte, med ändring av i statsverkspropositionen framlagda förslag

angående upptagande i riksstaten för budgetåret 1933/1934 av vissa inkomsttitlar,

föreslå riksdagen att i nämnda riksstat beräkna följande inkomsttitlar

sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning

........................ kronor 120,000,000

Tullmedel, bevillning ............ » 117,000,000

Accis å silke, bevillning............ » 500,000

Tobaksskatt, bevillning ............ » 73,000,000

Brännvinstillverkningsskatt, bevillning

............................ » 16,000,000

Kusdryeks torså ljningsmedel, bevillning:
Partihandelsbolag

............ » 9,000,000

Detaljhandelsbolag ............ » 16,000,000

Maltskatt, bevillning .............. » 28,000,000

Bidrag till försäkringsrådet och

riksförsäkringsanstalten ........ » 1,060,000

Kontrollstämpelmedel ............ » 375,000

Telegrafverket .................... » 26,500,000

Statens järnvägar ................ » 3,000,000

Statens bostadslånefond .......... » 3,150,000

Allmänna järnvägslånefonden ____ » 675,000

Vattenkraftslånefonden .......... » 400,000

Luftfartslånefonden .............. » 35,000

Fiskerilånefonden ................ » 90,000

Jordförmedlingsfonden ............ » 15,000

Täckdikningslånefonden .......... » 140,000

Bederilånefonden .................. » 900,000

Riksgäldskontorets inkomstmedel .. » 12,100,000

I anspråk tagna kapitaltillgångar:

Statens produktiva fonder ...... » 988,900

Lånemedel: Återbetalningar ...... » 4,433,032.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans

Majit Konungen, att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Hj. Ekengren.

3S1514. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1933:144 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1933/1934. s. 5 i texten
  2. BevU 1933:78 Bevillningsutskottets betänkande Nr 78 s. 1 i texten