Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker

1933-01-03 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:42, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 42.

1

Nr 42.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni

1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker;

given Stockholms slott den 3 januari 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till förordning örn ändrad lydelse av

24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1933

1 sami.

Nr *2.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kuni)!. Majlis proposition nr 42.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni

1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker.

Härigenom förordnas, att 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 ari

gående tillverkning och beskattning av maltdrycker skola i nedan angivna

delar erhålla följande ändrade lydelse:

24 §.

skatteplikt och För malt, som i skattepliktigt bryggeri användes vid tillverkning av

skattesatser, maltdryck, skall erläggas skatt med 1 krona 45 öre för varje kilogram,

dock att för varje bryggeri skatten för de första under tillverkningsåret

avverkade etthundratusen kilogrammen malt utgår med 1 krona 25 öre för

kilogram och för de nästa etthundratusen kilogrammen med 1 krona 35 öre

för kilogram.

I intet--— helgfritt dygn.

31 $.

.ikatt''för“mani Vid skattePliktigt bryggeri må efter varje kvartals utgång restitution

använt tili av skatt åtnjutas för det malt, som under nästföregående kvartal ome«HBrdm°n&

r*e*kart använts till svagdricka eller maltdricka.

dricka* Restitution åtnjutes med, för kilogram malt räknat,

1 krona 22 öre, då skatt erlagts med 1 krona 25 öre,

1 » 27 » , » » » » 1 » 35 » ,

1 » 32 » , » » » »1 » 45 » .

Restitution må dock icke åtnjutas med högre belopp än att den åter
stående

skatten uppgår till minst det i 24 § andra stycket stadgade medeltalet.

Där med---klassen tagits.

Till kontrollstyrelsen---återbetalnings verkställande.

Denna förordning träder i kraft å dag, som av Kungl. Majit bestämmes;

dock att, därest skatt utgått efter tidigare stadgade grunder, de vid samma

tid för restitution gällande bestämmelserna fortfarande skola äga till

tampning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 43.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandlek, statsråden

Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga örn

höjning av maltskatten samt anför:

Enligt 24 § förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker utgår maltskatten för närvarande med

85 öre för kilogram av de första i skattepliktigt bryggeri under tillvexkningsåret

avverkade 100,000 kilogrammen malt, 90 öre för kilogram av de

nästa 100,000 kilogrammen och 95 öre för kilogram för överskjutande kvantitet.

Jämlikt 31 § åtnjutes restitution av skatt för malt, som i skattepliktigt

bryggeri använts för tillverkning av svagdricka eller maltdrieka,

efter 82 öre för kilogram. Dessa båda författningsrum hava erhållit sin

nu gällande lydelse genom förordning den 22 februari 1932 (nr 34), vilken

trädde i kraft den 1 påföljande mars. Dessförinnan utgick skatten med

respektive 65, 70 och 75 öre för kilogram avverkat malt.

Maltskatten har under de senaste budgetåren tillfört statsverket följande

belopp i behållen inkomst, nämligen 16.28 miljoner kronor under

budgetåret 1928/1929, 17.39 miljoner kronor under budgetåret 1929/1930, 18.n>

miljoner kronor under budgetåret 1930/1931 samt 18.19 miljoner kronor

under budgetåret 1931/1932. För innevarande budgetår är ifrågavarande

skatteinkomst i riksstaten upptagen till 22 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

har i sitt förslag till inkomstberäkning för nästkommande

budgetår upptagit inkomsten av maltskatt till 20.5 miljoner kronor.

Vid anmälan förut denna dag av finansplanen i årets statsverksproposition

har jag tillkännagivit min avsikt att föreslå en sådan höjning av

maltskatten, att den kunde beräknas under budgetåret 1933/1934 lämna en

avkastning av 9.5 miljoner kronor utöver det av riksräkenskapsverket angivna

beloppet. I överensstämmelse härmed har ifrågavarande skattetitel

i riksstaten för budgetåret 1933/1934 upptagits till 30 miljoner kronor.

Genom skrivelse den 27 december 1932 anmodade jag kontrollstyrelsen

att inkomma med utredning och förslag, huru nämnda merinkomst av

maltskatten lämpligen skulle kunna uttagas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 42.

I anledning härav har kontrollstyrelsen den 3 januari 1933 inkommit

med utredning och förslag i ämnet.

Efter att hava återgivit de nu gällande skattesatserna för maltskatten

övergår styrelsen till en undersökning av det beskattningsunderlag, som

bör ligga till grund vid avvägandet av skattehöjningen. Styrelsen erinrar

därvid örn att den i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning upptagna

intäkten av maltskatten, 20.5 miljoner kronor, är beräknad å en malt

förbrukning i de skattepliktiga bryggerierna av 24 miljoner kilogram,

motsvarande en årlig konsumtion av skattepliktiga maltdrycker av cirka

146 miljoner liter. Till belysning av storleken av maltavverkning, debiterad

maltskatt samt konsumtion av skattepliktiga maltdrycker under

de senare tillverkningsåren hänvisar styrelsen till följande sammanställning,

i vilken för tillverkningsåret 1 oktober 1931—30 september 1932 även

meddelas uppgift örn bryggeriernas fördelning å olika skattegrupper: I

1

Antal

bryggerier

Maltavverkning

ke*.

Ska

t t

Skattegrupp

på det hela

kr.

1 per kg. malt

öre

Försålda

skatte-

•

I

! 1.....................

100

4,502,709

3,459,537

1

76.8

77.7

malt-

drycker

2.....................

41

5,404,290

4,198,702

miljoner

3.....................

17

15.552.680

13.224,372

85.0

liter

Summa 1931/1932

158

25,459,679

20,8b2,6ll

82.0

157.5

1930/1931

158

26,378,250

18,549,320

70.3

164.2

1929/1930

159

27,115,519

19,069,215

70.3 |

167.0

1928/1929

160

25,179,662

17,686,322

70.2

152.8

1927/1928

162

24,896,995

17,462,604

70.1

149.5

1926/1927

162

25,478,165

17,901,219

70.8

151.2

I anslutning härtill anför styrelsen, att i jämförelse med tillverkningsåret

1930/1931 maltdryckskonsumtionen under senaste tillverkningsåret utvisar

en minskning med cirka 4 procent. För den mot budgetåret 1933/1934

svarande tiden, för vilken maltdryckskonsumtionen som förut nämnts uppskattats

till 146 miljoner liter, hade räknats med en ytterligare nedgång

av cirka 7 procent. En skärpning i skattebelastningen å maltdryckerna

av den omfattning, som ifrågavarande merinkomst av maltskatten måste

påfordra, bomme otvivelaktigt att medföra viss prisfördyring av malt

dryckerna, varigenom ytterligare minskning i konsumtionen av skatte

pliktiga maltdrycker kunde väntas inträda. Vid avvägandet av den er

forderliga höjningen av maltdrycksbeskattningen hade styrelsen därför

ansett sig böra utgå från en maltförbrukning av allenast 23 miljoner kilogram,

motsvarande en konsumtion av skattepliktiga maltdrycker av cirka

140 miljoner liter. I jämförelse med tillverkningsåret 1930/1931 hade räk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition nr 42. 5-

näts nied en sammanlagd konsumtionsininskning av cirka 24 miljoner liter,

motsvarande cirka 15 procent.

Kontrollstyrelsen ingår därefter på frågan örn sättet att åvägabringa

den erforderliga höjningen av maltdrycksbeskattningen och yttrar därvid,

att styrelsen funnit sig böra utgå från att den avsedda inkomstökningen

nu borde åstadkommas genom en lämpligt avvägd höjning av gällande

skattesatser. Styrelsen anför vidare:

»Verkställd undersökning har givit vid handen, att med ovan angivna

beskattningsunderlag en höjning av den nuvarande maltskatten med något

över 40 öre för kilogram är erforderlig för ernående av en merinkomst

av 9.5 miljoner kronor eller en sammanlagd inkomst av 30 miljoner kronor

å ifrågavarande skattetitel. Med bibehållande av den nu gällande

principen för skatteskalans anordning skulle med 40 öres förhöjning av

varje skattesats erhållas följande skatteskala, nämligen 1 krona 25 öre per

kilogram för de första 100 000 kilogrammen, 1 krona 30 öre per kilogram

för nästa 100,000 kilogram samt 1 krona 35 öre för överskjutande kvantiteter.

Med användande av denna skatteskala skulle emellertid icke erhållas

större behållen inkomst av maltskatten än cirka 28.5 miljoner kronor

för budgetåret 1933/1934. Den åstundade merinkomsten torde emellertid

kunna vinnas genom viss jämkning i skatteskalan. En sådan jämkning

torde emellertid vara betingad även av andra skäl. Den nuvarande

skillnaden av 5 öre mellan de olika skattesatserna har ägt bestånd sedan

år 1923, då skatteskalan 65 öre — 70 öre — 75 öre fastställdes. I jämförelse

härmed skulle maltskatten nu komma att ungefärligeu fördubblas. För

att upprätthålla en relativt lika stor progression i maltskatteskalan som

den nyssnämnda skulle alltså erfordras, att nämnda skillnad mellan

skattesatserna nu ökades i motsvarande grad eller till i runt tal 10 öre.

Denna skillnad anser styrelsen nu böra genomföras.'')

På grund av vad sålunda anförts förordar styrelsen, att maltskatten

höjes för de första under tillverkningsåret avverkade 100,000 kilogrammen

malt från 85 öre till 1 krona 25 öre för kilogram, för de nästa 100.000 kilogrammen

från 90 öre till 1 krona 35 öre för kilogram samt för överstigande

kvantiteter från 95 öre till 1 krona 45 öre för kilogram.

I fråga örn den genomsnittliga skattebelastningen å färdig skattepliktig

maltdryck, som skulle följa av den av styrelsen förordade skattehöjningen,

anför styrelsen vidare:

»Den maltskatt, som för närvarande beräknas belöpa a en halvbutelj

pilsnerdricka, utgör i genomsnitt cirka 4.g öre. Före 1932 års skattehöjning

angavs motsvarande skattebelastning till 3.fi öre. Genom den nu

föreslagna höiningeri av maltskatten skulle å en halvbutelj pilsnerdricka

komma att vila maltskatt med ett genomsnittligt belopp av cirka 7 öre.

Till jämförelse må nämnas, att å 1IH liter av närmast motsvarande slag av

maltdrycker vilar i Danmark — för öl av skatteklassen I med standert

styrka av högst 10.75 procent — en skatt av 9 öre och i Norge — för ''almin

deligt öl’ med en övre alkoholgräns av 4.75 volymprocent — en skatt av

8 V, öre.

Beträffande de skattepliktiga bryggeriernas rätt till restitution av skatt

för malt, vilken använts flir tillverkning av svagdricka eller maltdricka.

anför styrelsen:

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

6 Kungl, Maj:ts proposition nr 42.

, »Enligt 31 § i maltdryekstillverkningsförordningen må vid skatteplik

tigt bryggeri efter varje kvartals utgång restitution av skatt, efter 82 öre

för kilogram räknat, åtnjutas för det under nästföregående kvartal omedelbart

till svagdricka eller maltdricka använda maltet. Denna bestäm

“else överensstämmer med det av 1917 års riksdag beslutade systemet för

restitution av skatt för svagdricksmalt vid de skattepliktiga bryggerierna,

enligt vilket restitution åtnjutes för allt dylikt malt med ett belopp per

kilogram, som med 3 öre understiger den lägsta skattesatsen. Avdraget

av 3 öre anses svara mot den å svagdrickstillverkningen belöpande andelen

av kontrollkostnaderna vid bryggeriet. Har vid ett skattepliktigt

bryggeri för svagdrickstillverkning använts malt, för vilket erlagts skatt

enligt den näst högsta eller den högsta skattesatsen, verkar emellertid

denna regel så, att tillverkaren i verkligheten vid skatterestitution vid

kännes avdrag av respektive 8 öre eller 13 öre per kilogram. Skulle detta

system bibehållas oförändrat, bomme efter en höjning av maltskatten i

enlighet med vad ovan förordats restitution av skatt å svagdricksmalt att

utgå efter 1 krona 22 öre per kilogram. Till följd av ökningen i skillnaden

mellan skattesatserna skulle tillverkaren i överensstämmelse med vad nyss

anförts vid restitutionen hava att vidkännas ett avdrag för malt i de båda

högre skatteklasserna av icke mindre än 13 öre respektive 23 öre per kilogram.

En sådan försämring i de skattepliktiga bryggeriernas rätt att

erhålla restitution för skatt för malt, använt till svagdricka eller malt

dricka, är emellertid omotiverad och bör förebyggas.»

I delta syfte föreslår styrelsen en lydelse av 31 §, enligt vilken sådan

ändring i rätten till restitution i anledning av skattehöjningen icke skulle

komma att inträda, att det nuvarande förhållandet mellan storleken av

den erlagda skatten och restitutionsbeloppet rubbades.

Vidkommande tidpunkten för författningsändringarnas ikraftträdande

framhåller styrelsen, att skattehöjningen, därest den skall inverka på hela

den vindel budgetaret 193o/1934 inflytande maltskatten, bör träda i tillämpning

senast från och med den 1 april 1933. Enär de flesta tillverkarna i de

skattepliktiga bryggerierna begagna sig av den enligt 28 § i förordningen

medgivna rätten till anstånd med skattens erläggande, varigenom under

ett kvai tal debiterad maltskatt icke behöver erläggas förrän inom andra

inanaden i nästpaföljande kvartal, skulle nämligen eljest huvudparten av

den under budgetårets första kvartal inflytande maltskatten utgöras av

skattebelopp, som debiterats enligt nu gällande skattesatser.

I detta sammanhang påpekar styrelsen, att -- då de i 31 § med dess

nuvarande lydelse givna bestämmelserna böra äga giltighet även efter

ändringens ikraftträdande beträffande förhållanden, som hänföra sig till

tiden dessförinnan — en övergångsbestämmelse härom är erforderlig.

För ernående av det i förslaget till riksstat för budgetåret 1933/1934 an

givna inkomstbeloppet av 30 miljoner kronor för maltskatten har kontrollstyrelsen

föreslagit en ökning i de nuvarande skattesatserna, så att

skatten liöjes för de första under tillverkningsåret avverkade 100,000

kilogrammen malt från 85 öre till 1 krona 25 öre för kilogram, för de

nästa 100,000 kilogrammen från 90 öre till 1 krona 35 öre för kilogram

samt för överskjutande kvantiteter från 95 öre till 1 krona 45 öre för kilo

s. 7 Kontrollera mot PDF

Knurt!, Maj fia proposition nr 42 7

gram. De tre skattesatserna skulle sålunda komma att undergå ökning

med respektive 40 öre, 45 öre ock 50 öre. Skillnaden mellan skattesatserna.

kar sålunda, för kikekållande av ungefärligen samma proportion

dem emellan, ökats från 5 till 10 öre.

Visserligen anser jag, i likket med vad min företrädare i ämketet uttalat

vid anmälan inför Kungl. Majit av förslag till proposition i samma

ämne till nästföregående års riksdag, att en omläggning av beskattningssystemet

i syfte att övergå till en beskattning av den färdiga produkten

bör övervägas och att denna fråga vid lämplig tidpunkt bör

upptagas till utredning. Jag finner emellertid den nu erfoiulerliga ökningen

i beskattningen böra åstadkommas inom ramen för gällande

skattesystem. Den av kontrollstyrelsen för ändamålets vinnande förordade

anordningen av beskattningen kan jag jämväl i övrigt giva min

anslutning.

Den föreslagna höjningen av maltskatten beräknas medföra en ökning

i den genomsnittliga skattebelastningen per halvbutelj (Vs liter) pilsnerdricka

från nuvarande 4.c öre till cirka 7 öre.

Därest skatteökningen skall erhålla inverkan pä hela den under budgetåret

1933/1934 inflytande maltskatten, böra, med hänsyn till den ordning, i

vilken skatten erlägges, de höjda skattesatserna träda i tillämpning senast

den 1 april 1933. Enligt vad jag i finansplanen uttalat, bör emellertid

skatteökningen, i syfte att förstärka löpande statsreglering, träda i kraft

snarast möjligt under innevarande budgetår. Jag finner mig därför böra

föreslå, att frågan örn tidpunkten för de nya bestämmelsernas ikraftträdande

överlämnas till Kungl. Majits avgörande.

ökningen av maltskatten föranleder ändring av 24 § i maltdryckstill

verkningsförordningen. I samband härmed böra de i 31 § meddelade

föreskrifterna örn restitution av skatt för malt, som av skattepliktigt

bryggeri använts för tillverkning av svagdricka eller maltdricka,

ändras därhän, att restitution skall åtnjutas med olika belopp alltefter

den skattesats, som tillämpats vid skattens utgörande.

I förslag till övergångsbestämmelse har intagits föreskrift att, därest

skatt utgått efter tidigare stadgade grunder, de vid samma tid för restitution

gällande bestämmelserna fortfarande skola äga tillämpning.

Föredraganden uppläser härefter förslag till förordning örn ändrad lydelse

av 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående till

verkning och beskattning av maltdrycker samt hemställer, att Kungl.

Majit måtte i proposition föreslå riksdagen att antaga samma förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta proto

koll utvisar, skall avlåtas till 7-iksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgstrom.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:20 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning örn ändrad lydelse av 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 a1 i texten
  2. BevU 1933:4 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning örn ändrad lydelse av 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 s. 1 i texten