Sök i Ratio Lex

Angående tilläggspension åt vissa i statens tjänst anställda personer

1933-01-20 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:62, Angående tilläggspension åt vissa i statens tjänst anställda personer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 62.

1

Nr 62.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående tilläggspension

åt vissa i statens tjänst anställda personer; given Stockholms

slott den 20 januari 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen under punkterna l:o)—5:o) hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 januari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler uppkomna

frågor örn tilläggspension, att utgå å allmänna indragningsstaten,

åt i det följande angivna, i statens tjänst anställda personer och anför

därvid:

1:0.

F. d. lektorn vid folkskoleseminariet i Uppsala Johan Axel Boman. Av

handlingarna i ärendet inhämtas, att Boman, som är född den 25 juni

1860, tjänstgjort i prästerlig befattning eller såsom lärare under följande

tider, nämligen

Bihang till riksdagens protokoll 19.13. 1 sami. Nr 62.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 62.

2

1 juni—31 december 1894 ................

1 januari 1895—27 augusti 1899 ....

28 augusti 1899—20 augusti 1900 ....

läsåret 1899/1900 ................................

1 juni—31 augusti 1900....................

20 januari—20 december 1901, åren

1902 och 1903, 1 april 1904—31

mars 1905 och 1 januari 1918 —

30 juni 1925 ....................................

vårterminen 1903 och 1 september

1903—30 juni 1925 ......................

10 juli 1925—30 april 1926

1 maj 1926—31 oktober 1928

såsom pastorsadjunkt i Sundsvall,

» sjömanspastor i Bordeaux,

» pastorsadjunkt i Sundsvall,

» extra lärare vid Sundsvalls

högre allmänna läroverk,

» predikant vid kronohäktet i

Sundsvall,

» predikant vid straffängelset

(länsfängelset) i Uppsala,

» lärare vid folkskoleseminariet

i Uppsala med undervisningsskyldighet

huvudsakligen

i kristendom (ordinarie

adjunkt 1 maj 1904—31

december 1918 och ordinarie

lektor från och med

den 1 januari 1919),

» vice komminister i Myssjö,

» ordinarie komminister i Myssjö.

Genom beslut den 19 mars 1925 har statskontoret förklarat Boman berättigad

att från och med månaden näst efter den, vari avgång från lektorsbefattningen

efter den 25 juni 1925 uppnådda 65 levnadsår komme att

äga rum, under sin återstående livstid åtnjuta avkortad pension, att utgå

enligt bestämmelserna i 1907 års civila pensionslag, till belopp av 3,630

kronor för år, motsvarande 26/s3 av det för honom gällande pensionsunderlaget,

4,600 kronor. Därvid har Boman utöver den tid, varunder han tjänstgjort

såsom lärare vid allmänt läroverk och folkskoleseminarium, såsom

tjänstår tillgodoräknats den tid, varunder han, utan att samtidigt innehava

sådan lärarbefattning, uppehållit tjänst såsom predikant vid kronohäktet

i Sundsvall och straffängelset (länsfängelset) i Uppsala. Därjämte

har av förbiseende i tjänstetiden inräknats även den tid av sju månader,

varunder Boman under år 1894 tjänstgjort såsom pastorsadjunkt i Sundsvall.

Efter frånräknande av sistnämnda tid utgör, såvitt handlingarna

giva vid handen, den tid, Boman författningsenligt ägt tillgodoräkna sig

för pension såsom lektor, 25 år 5 månader.

I en till Kungl. Majit ställd, den 3 december 1931 dagtecknad skrift,

vilken ingivits till domkapitlet i Härnösand och av domkapitlet med eget

utlåtande överlämnats till Kungl. Majit, har Boman anhållit att komma

i åtnjutande av emeritilön på grund av sin tjänstgöring såsom präst

eller, därest detta icke kunde bifallas, att utöver den honom tillerkända

avkortade pensionen komma i åtnjutande av tilläggspension, grundad på

tillgodoräknande av tid för prästerlig tjänstgöring.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 62.

Statskontoret bär anfört i huvudsak följande:

Bomans prästerliga tjänstgöring hade, i den mån den icke redan tillgodoräknats

honom vid bestämmande av lektorspensionen, till huvudsaklig

del sammanfallit i tiden med hans lärarverksamhet, och denna del

kunde givetvis icke ånyo räknas honom till godo för pension i lektorstjänsten.

Icke heller syntes den prästerliga tjänstgöring, som han fullgjort

efter det han med pension avgått från lektorstjänsten, kunna grundlägga

någon tjänstårsberäkning för tillägg till lektorspensionen. Därutöver

kunde han emellertid åberopa tjänstgöringen såsom sjömanspastor

i Bordeaux under tiden 1 januari 1895—27 augusti 1899. Då denna tjänstgöring,

som visserligen enligt vad från skolöverstyrelsen införskaffad utredning

gåve vid handen icke utövats under anställning i statstjänst och

alltså icke syntes kunna utan vidare tillgodoräknas sökanden såsom tjänstår

för pension enligt bestämmelserna i den civila pensionslagen, emellertid

finge anses hava varit av allmännyttig beskaffenhet och säkerligen

också varit av betydelse för sökandens senare lärarverksamhet, syntes

med stöd av vad som linder senare åren förekommit i fråga örn tilläggspension

åt läroverkslärare två tredjedelar av denna tjänstetid kunna läggas

till grund för beredande av dylik förmån åt sökanden.

Örn tilläggspension i anledning av förevarande ansökning komme att

beredas Boman, syntes i sammanhang därmed rättelse böra vidtagas av

den oriktighet, som ägt runi vid bestämmande av den Boman författningsenligt

tillkommande pensionen och vilken bestått däri, att Bomans tjänstgöring

under 7 månader under år 1894 såsom pastorsadjunkt i Sundsvall

tillgodoräknats honom. I enlighet härmed borde sammanlagda tjänstetiden

för Boman beräknas till 28 år och tilläggspensionen utgöra 280

kronor (2s/s3 X 4,600 — 3,630). I detta liksom i tidigare liknande fall syntes

pension och tilläggspension böra betraktas såsom en enda pensionsförmån

och vederbörande därför berättigas att å sammanlagda beloppet

åtnjuta förhöjning enligt kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).

Tilläggspension hade plägat få åtnjutas från samma tidpunkt, då den

författningsenligt grundade pensionen börjat utgå. I nu förevarande fall

syntes emellertid knappast lämpligt att låta tilläggspensionen få åtnjutas

ända från den 1 juli 1925. Sökanden hade ju nämligen under en del

av denna mellantid innehaft ordinarie prästerlig beställning. Enligt

statskontorets mening borde tilläggspensionen i detta fall utgå först från

ingången av år 1932 eller alltså från och med månaden näst efter den, då

sökandens framställning inkommit till vederbörande myndighet.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med avstyrkande av Bomans

ansökning, i vad den avser erhållande av emeritilön såsom präst,

har statskontoret hemställt, att Boman måtte från och med den 1 januari

1932 komma i åtnjutande av en tilläggspension a allmänna indragningss

ta ten till belopp av 280 kronor årligen, med rätt att ä sammanlagda

pensionsförmånen åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen

den 18 juni 1925 (nr 280).

Statskontoret har vid sitt utlåtande fogat från skolöverstyrelsen inhämtat

yttrande, däri anförts, att överstyrelsen för sin del gärna såge, att

den av Boman gjorda framställningen bifölles på så sätt, att Boman

med hänsyn till sin prästerliga tjänstgöring erhölle skäligt tillskott till

den honom tillerkända avkortade pensionen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majrts proposition nr 62.

Departements
chefen.

Kammarkollegiet Ilar avgivit infordrat utlåtande över den av Boman

gjorda ansökningen, i vad densamma avser beviljande åt Boman av emeritilön,

och därvid hemställt örn avslag å ansökningen i denna del.

Efter att i ärendet hava samrått med chefen för ecklesiastikdepartementet

finner jag, i likhet med statskontoret och kammarkollegiet, Bomans

ansökning örn erhållande av emeritilön såsom prästman höra lämnas

utan bifall.

Däremot anser jag, att Boman bör på grund av den prästerliga tjänstgöring,

som han fullgjort före inträdet i statstjänst, komma i åtnjutande

av tillägg å den honom tillerkända avkortade lektorspensionen. Beträffande

tilläggspensionens storlek och tidpunkten, från vilken tilläggspensionen

må utgå, ansluter jag mig till statskontorets förslag.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. lektorn vid folkskoleseminariet i Uppsala

Johan Axel Boman må, räknat från och med den 1

januari 1932, under sin återstående livstid uppbära

— utöver honom författningsenligt tillkommande

pension — en tilläggspension å allmänna indragningsstaten

till belopp av 280 kronor för år, med rätt att

å sammanlagda pensionsförmånen åtnjuta förhöjning

enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni

1925 (nr 280).

2:o.

F. d. adjunkten vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm

Gustaf Livius Anton Stenbäck. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Stenbäck är född den 14 november 1866;

att han från och med höstterminen 1907 till och med den 9 september

1932, då han erhållit avsked, eller således under 25 år tjänstgjort såsom

lärare vid allmänna läroverk, därav såsom ordinarie adjunkt vid högre

latinläroverket å Norrmalm i Stockholm från och med den 1 oktober 1911;

att han före inträdet i statstjänst under sammanlagt 6 år utan

åtnjutande av tjänstledighet bestritt full tjänstgöring vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter, nämligen under vårterminen 1901 såsom

lärare vid Borlänge samskola, under läsåret 1901/1902 såsom föreståndare

för samma skola och under tiden från och med vårterminen 1903 till och

med vårterminen 1907 såsom lärare vid Beskowska skolan i Stockholm;

samt att han genom beslut av statskontoret den 25 augusti 1932 förklarats

berättigad till avkortad pension, att utgå enligt bestämmelserna

opaginerad Kontrollera mot PDF

ö

Kungl. Maj:ts proposition nr 62.

i 1907 års civila pensionslag, till årligt belopp av 3,040 kronor, motsvarande

efter föreskriven avrundning 25/aa av det för honom gällande pensionsunderlaget,

4,000 kronor.

Stenbäck har anhållit att utöver den avkortade pension, som sålunda

författningsenligt tillkomme honom, komma i åtnjutande av tilläggspension

på grund av förenämnda tjänstgöring vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter före inträdet i statstjänst.

Skolöverstyrelsen har anfört, bland annat, följande:

överstyrelsen ville erinra örn att Kungl. Majit och riksdagen i vissa

tidigare fall bifallit ansökningar av lärare vid statliga undervisningsanstalter

att komma i åtnjutande av tilläggspension på grund av tjänstgöring

vid enskilda statsunderstödda läroanstalter. Så hade 1932 års riksdag

beviljat f. d. adjunkten vid västra realskolan i Göteborg C. H. Johansson

och 1931 års riksdag beviljat f. d. lektorn vid högre latinläroverket å

Norrmalm i Stockholm G. A. S. Göransson tilläggspensioner, beräknade för

2/3 av den tid, under vilken var och en av dem bestritt tjänstgöring vid

enskilda läroanstalter, Johansson bland annat vid Borlänge samskola och

Göransson vid Beskowska skolan i Stockholm.

Vad nu förevarande ansökan beträffade ville överstyrelsen erinra dels

därom, att Borlänge samskola åtnjutit statsunderstöd från och med vårterminen

1901 till och med vårterminen 1914, att den ombildats till kommunal

mellanskola från och med höstterminen 1914 under namn av Stora

Tuna kommunala mellanskola samt att den numera vore ombildad till en

statens samrealskola, dels därom, att Beskowska skolan i Stockholm åtnjutit

statsunderstöd alltsedan höstterminen 1890 och varit tillerkänd

studentexamensrätt alltsedan vårterminen 1878. Sökandens tjänstgöring

vid nämnda två läroanstalter måste således anses hava varit av direkt

allmännyttig beskaffenhet och syntes hava varit till stort gagn för hans

följande arbete i statens tjänst. linder sådana omständigheter syntes

det överstyrelsen med billigheten överensstämmande, att även åt sökanden

beviljades tilläggspension av statsmedel, beräknad för 3/* av den till

6 läsår uppgående tjänstetid, under vilken han bestritt förenämnda tjänstgöring

vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, eller 4 hela år.

Vid bifall härtill skulle sökandens sammanlagda för statspension beräkneliga

tjänstetid uppgå till 29 år och hans årliga pension till ”/a» X

4,000 kronor eller 3,515 kronor 15 öre och med föreskriven avrundning av

pensionsbeloppet uppåt 3,520 kronor. Den tilläggspension, som i nu förevarande

fall skulle kunna ifrågakomma, syntes alltså, därest den sökanden

författningsenligt tillkommande pensionen uppginge till 3,040

kronor, utgöra 480 kronor; och syntes sökanden böra erhålla rätt att å

sammanlagda pensionsförmånen åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna

i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).

Skolöverstyrelsen har sålunda hemställt, att åt Stenbäck måtte utverkas

tilläggspension å allmänna indragningsstaten till ett belopp av 480

kronor för år samt att å sammanlagda beloppet av Stenbäcks pension

och tilläggspension måtte få utgå förhöjning enligt bestämmelserna i

kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).

Statskontoret har biträtt skolöverstyrelsens hemställan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements■

chefen.

b Kungl. May.ts proposition nr 62.

Under åberopande av vad i ärendet förekommit hemställer jag, att

Kungl. Majit matte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. adjunkten vid högre latinläroverket å Norrmalm

i Stockholm Gustaf Livius Anton Stenbäck må,

räknat från och med den 1 oktober 1932, under sin

återstående livstid uppbära — utöver honom författningsenligt

tillkommande pension -— en tilläggspension

å allmänna indragningsstaten till belopp av 480

kronor för år, med rätt att å sammanlagda pensionsförmånen

åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna i

kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).

3:o.

F. d. adjunkten vid samrealskolan i Gudmundrå Hjalmar Emanuel

Lundborg. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Lundborg är född den 23 december 1866;

att han under läsåren 1898/1899 och 1899/1900 var anställd såsom e. o.

folkskollärare vid folkskolan för gossar inom Luleå stads församling;

att han under tiden den 1 september 1900—den 4 juli 1909 tjänstgjorde

såsom föreståndare för Mönsterås samskola, vilken skola erhöll statsunderstöd

från och med höstterminen 1903;

att hail den 5 juli 1909 tillträdde befattning såsom rektor och ordinarie

lärare vid högre folkskolan i Gudmundrå, vilken befattning han innehade

intill dess skolan med ingången av år 1922 ombildades till kommunal

mellanskola, då han övergick till motsvarande befattning vid sistnämnda

skola;

_Lundborg, sedan beslut fattats örn nyssberörda skolas ombildning

till en statens samrealskola, utnämndes att från och med den 1 juli

1931 vara adjunkt vid samrealskolan, å vilken befattning han kvarstått

intill utgången av juli månad 1932;

att Lundborg, som jämlikt bestämmelserna i 2 § av 1907 års civila

pensionslag och mom. 12 i övergångsstadgandena till kap. IV i reglementet

för statens pensionsanstalt i pensionshänseende tillhört sistnämnda

pensionsanstalt även efter övergången till statstjänst, genom beslut av

pensionsanstalten den 19 maj 1932 förklarats berättigad att efter aygången

ur tjänst komma i åtnjutande av avkortad tjänstepension med

2,556 kronor 81 öre, motsvarande 2V^ av hel pensions belopp, 3,375 kronor;

samt att statens pensionsanstalt vid fastställandet av pensionen tillgodoräknat

Lundborg den tid av sammanlagt 25 år, varunder han tjänstgjort

vid folkskolan för gossar inom Luleå stads församling samt vid

högre folkskolan, sedermera kommunala mellanskolan och nuvarande

samrealskolan i Gudmundrå, men däremot icke tillgodoräknat honom

tjänstgöringen vid Mönsterås samskola.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 62.

Lundborg bar anhållit att i pensionshänseende få tillgodoräkna förenämnda

tjänstgöring vid Mönsterås samskola, i den mån så erfordrades

för erhållande av hel pension.

Skolöverstyrelsen har anfört, bland annat, följande:

Skolöverstyrelsen ville erinra därom, att Kungl. Majit och riksdagen

i tidigare fall på det sätt bifallit liknande ansökningar, att läroverkslärare

beviljats tilläggspensioner, beräknade för 2/3 av den tid, under vilken

vederbörande lärare bestritt full tjänstgöring vid enskild statsunderstödd

läroanstalt. Så hade t. ex. 1932 års riksdag beviljat f. d. adjunkten

vid samrealskolan i Säffle J. E. Örtqvist på så sätt beräknad tillläggspension.

Vad nu förevarande ansökning beträffade, ville styrelsen

framhålla, att Mönsterås samskola erhållit statsunderstöd första

gången enligt Kungl. Maj:ts beslut den 21 augusti 1903 från och med

höstterminen 1903, samt att läroanstalten ombildats från och med år

1912 till kommunal mellanskola samt från och med den 1 juli 1928 till en

statens samrealskola. Lundborgs tjänstgöring vid ifrågavarande enskilda

läroanstalt måste således anses hava varit av direkt allmännyttig

beskaffenhet och syntes hava varit till stort gagn för hans följande

arbete i statens tjänst.

Under sådana omständigheter syntes det överstyrelsen med billigheten

överensstämmande, att även Lundborg beviljades tilläggspension

och att därvid tillgodoräknandes honom 2/3 av den del av hans tjänstetid

vid Mönsterås samskola, under vilken sagda skola åtnjutit statsunderstöd,

eller läsåren 1903—1909, d. v. s. 2/3 X 6 år eller 4 år.

. .härtin skulle Lundborgs sammanlagda för pension beräkne
liga

tjänstetid uppgå till 29 år och, örn i övrigt det av pensionsanstalten

använda beräkningssättet för det redan beviljade pensionsbeloppet

tillämpades, hans årliga pension uppgå till 2%3 X 3,375 kronor eller

2,965 kronor 91 öre. Den tilläggspension, som i nu förevarande fall

skulle kunna ifrågakomma, syntes alltså, enär den sökanden jämlikt reglementet

för statens pensionsanstalt tillkommande pensionen uppginge

till 2,556 kronor 81 öre, utgöra 409 kronor 10 öre eller i avrundat belopp

410 kronor; och syntes, i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts och

riksdagens förenämnda beslut rörande tilläggspension till f. d. adjunkts11

Örtqvist, Lundborg böra erhålla rätt att å sammanlagda pensionsförmånen

åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen den

18 juni 1925 (nr 280).

På grund av vad sålunda anförts har skolöverstyrelsen tillstyrkt, att

Lundborg måtte tillerkännas tilläggspension å allmänna indragningsstaten

till ett belopp av 410 kronor för år, samt att å sammanlagda beloppet

av Lundborgs pension och tilläggspension måtte 1''å utgå förhöjning enligt

bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).

Statskontoret har biträtt skolöverstyrelsens förslag.

Statens pensionsanstalt har förklarat sig icke hava något att erinra mot

att tilläggspension utverkades åt Lundborg i enlighet med av skolöverstyrelsen

angivna grunder.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 62.

Departements
chefen.

Jag finner mig böra tillstyrka, att tilläggspension beredes Lundborg

enligt av ämbetsverken angivna beräkningsgrunder, och hemställer alltså,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. adjunkten vid samrealskolan i Gudmundrå

Hjalmar Emanuel Lundborg må, räknat från och

med den 1 augusti 1932, under sin återstående livstid

uppbära — utöver honom författningsenligt tillkommande

pension — en tilläggspension å allmänna indragningsstaten

till belopp av 410 kronor för år, med

rätt att å sammanlagda pensionsförmånen åtnjuta

förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18

juni 1925 (nr 280).

4:o.

F. d. första lärarinnan vid samrealskolan i Vadstena Augusta Maria

Lybeck. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Augusta Maria Lybeck är född den 11 mars 1872;

att hon alltifrån höstterminen 1905 intill utgången av augusti 1932, då

hon avgått ur tjänst, eller således under 27 år tjänstgjort vid allmänna

läroverk, därav från och med höstterminen 1911 såsom första lärarinna

vid samrealskolan i Vadstena;

att hon före inträdet i statstjänst under sammanlagt 8 år utan åtnjutande

av tjänstledighet bestritt full tjänstgöring vid statsunderstödd enskild

läroanstalt, nämligen såsom ämneslärarinna vid Sala elementarläroverk

för flickor under läsåret 1894/1895 och under läsåren 1896/1897—

1902/1903;

att statskontoret genom beslut den 27 augusti 1932 tillerkänt Lybeck avkortad

pension, att utgå enligt bestämmelserna i 1907 års civila pensionslag,

till årligt belopp av 2,430 kronor, motsvarande 27Isa av det för henne gällande

pensionsunderlaget, 2,700 kronor;

samt att Lybeck från pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges

högre skolor för kvinnlig ungdom åtnjuter en pension av 200 kronor

för år.

Augusta Maria Lybeck har anhållit att utöver henne författningsenligt

tillkommande avkortad pension komma i åtnjutande av tilläggspension

på grund av tjänstgöringen vid Sala elementarläroverk för flickor.

Skolöverstyrelsen har anfört i huvudsak följande:

Kungl. Majit och riksdagen hade i vissa tidigare fall bifallit liknande

ansökningar. Så hade 1932 års riksdag beviljat f. d. första lärarinnan vid

samrealskolan i Trälleberg Elin Sofia Hallengren tilläggspension, beräknad

för 3h av den tid, under vilken hon bestritt tjänstgöring vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. Vad den föreliggande ansökningen

beträffade, ville överstyrelsen erinra därom, att Sala elementarläroverk

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr lik’.

9

för flickor åtnjutit statsunderstöd från och med vårterminen 1891 och

allt intill dess att skolan nied utgången av vårterminen 1908 upphört på

grund därav att statssamskola upprättats i staden. Sökandens ifrågavarande

tjänstgöring vid denna skola måste således anses hava varit av

direkt allmännyttig beskaffenhet och syntes hava varit till stort gagn

för hennes följande arbete i statens tjänst. Under sådana omständigheter

syntes det överstyrelsen med billigheten överensstämmande, att även åt

sökanden beviljades tilläggspension av statsmedel.

I överensstämmelse med riksdagens nyssnämnda beslut angående f. d.

första lärarinnan Hallengren syntes sökanden för tilläggspension kunna

tillgodoräknas intill ,U av den till 8 läsår uppgående tid, under vilken

sökanden tjänstgjort vid Sala elementarläroverk för flickor, eller 5 hela

år. Under sådan förutsättning skulle sökandens sammanlagda för statspension

beräkneliga tjänstetid uppgå till mer än 30 år och sökanden

böra komma i åtnjutande av pension, motsvarande det för henne gällande

pensionsunderlaget, 2,700 kronor. Den tilläggspension, som skulle

kunna ifrågakomma, syntes alltså, därest den sökanden författningsenligt

tillkommande pensionen uppginge till 2,430 kronor, utgöra

270 kronor. Av handlingarna framginge emellertid, att sökanden

från pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre skolor

för kvinnlig ungdom åtnjöte en pension av 200 kronor årligen. Därest

en tilläggspension av nyss angivna storlek beviljades henne, skulle således

sammanlagda beloppet av tilläggspensionen, den henne författningsenligt

tillkommande pensionen samt hennes pension från nämnda pensionsinrättning

komma att överstiga nyss angivna pensionsunderlag, 2,700

kronor. På grund härav borde i överensstämmelse med riksdagens tidigare

beslut i liknande ärenden, t. ex. 1931 års riksdags beslut rörande lärarinnorna

Högdahl och Sondén, förenämnda belopp av 270 kronor minskas

med 200 kronor. Under sådan förutsättning uppginge den tilläggspension,

som syntes böra beviljas sökanden, till ett belopp av 70 kronor. Däremot

syntes, i enlighet med riksdagens förenämnda beslut rörande lärarinnorna

Hallengren, Högdahl och Sondén, pensionsförhöjning enligt kungörelsen

den 18 juni 1925 (nr 280) och dyrtidstillägg för sökanden böra beräknas på

ett sammanlagt pensionsbelopp av 2,700 kronor.

På grund av vad sålunda anförts har skolöverstyrelsen hemställt, att

åt Lybeck måtte utverkas tilläggspension å allmänna indragningsstaten till

belopp av 70 kronor samt att pensionsförhöjning enligt kungörelsen den

18 juni 1925 (nr 280) och dyrtidstillägg måtte för henne beräknas å ett

sammanlagt pensionsbelopp av 2,700 kronor.

Statskontoret har anslutit sig till skolöverstyrelsens hemställan.

Under åberopande av vad i ärendet förekommit hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att f. d. första lärarinnan vid samrealskolan i

Vadstena Augusta Maria Lybeck må, räknat från och

med den 1 september 1932, under sin återstående livstid

uppbära — utöver henne författningsenligt tillkommande

pension — en tilläggspension å allmänna

indragningsstaten till belopp av 70 kronor för år,

Departements
chefen.

Bihang till riksdagens protokoll 19'',?.?. / sami. Nr 62.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 62.

dels ock att pensionsförhöjning enligt kungörelsen

den 18 juni 1925 (nr 280) och dyrtidstillägg för Augusta

Maria Lybeck må beräknas å ett sammanlagt

belopp av 2,700 kronor.

5:o.

F. d. folkskolinspektören Ola Thrulsson Huldén. Av handlingarna i

ärendet inhämtas,

att Huldén är född den 27 september 1867;

att han under åren 1915 och 1916 innehade förordnande såsom folkskolinspektör

i Skånes norra inspektionsområde samt den 10 november 1916

konstituerades och förordnades att från och med den 1 januari 1917 vara

folkskolinspektör i samma inspektionsområde, vilket konstitutorial av

Kungl. Maj:t den 10 oktober 1919 förklarades skola från och med den 1

januari 1920 avse Nordskånes östra inspektionsområde;

att han vid avgången från folkskolinspektörsbefattningen den 27 september

1932 således innehaft statstjänst i 17 år 8 månader 27 dagar;

att han före inträdet i statstjänst under sammanlagt mer än 26 år tjänstgjorde

såsom lärare vid folkskola, nämligen såsom vikarierande folkskollärare

i Simris församling under en månad år 1888 och i Örkeneds församling

höstterminen samma år, såsom e. o. folkskollärare vid Kristianstads

folkskolor år 1889 samt såsom ordinarie lärare vid sistnämnda skolor åren

1890—1914, varjämte han under åren 1911—1914 innehade förordnande såsom

kommunal folkskolinspektör i Kristianstad;

samt att statskontoret genom beslut den 21 juli 1932 förklarat Huldén

berättigad att från och med månaden näst efter den, vari avgång från

tjänsten bomme att äga rum, åtnjuta avkortad pension, att utgå enligt

bestämmelserna i 1907 års civila pensionslag, till årligt belopp av 2,930

kronor’, motsvarande 17A>5 av det för Huldén gällande pensionsunderlaget,

4,300 kronor.

Huldén har anhållit att komma i åtnjutande av tilläggspension till sådant

belopp, att hans sammanlagda pensionsförmåner komme att motsvara

hel pension för folkskolinspektör.

Skolöverstyrelsen har i ärendet anfört följande:

Överstyrelsen ville erinra därom, att 1930, 1931 och 1932 års riksdagar

med bifall till av Kungl. Maj:t gjorda framställningar beviljat folkskolinspektörerna

E. E. Svänsson, N. J. Jonsson, K. B. Kjellmark och D. H.

Lindén tilläggspensioner, grundade på tillgodoräknande av 2/3 av viss

tjänstgöring utom statens tjänst.

Vad nu förevarande ärende beträffade tillstyrkte överstyrelsen, att Huldén

finge för erhållande av pension såsom folkskolinspektör tillgodoräknas

7» av tjänstgöringen såsom folkskollärare, vilken tjänstgöring måste anses

hava varit av direkt allmännyttig beskaffenhet och till särskilt gagn

för hans verksamhet såsom folkskolinspektör. Vid bifall härtill komme

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 62. 11

den för pension beräkneliga tjänstetiden att för Huldén överstiga den för

hel pension erforderliga eller 25 tjänstår, och syntes Huldéns pensionsförmåner

följaktligen böra uppbringas till samma belopp som hel pension

för folkskolinspektör.

Under åberopande av vad sålunda anförts har skolöverstyrelsen hemställt,

att Huldén måtte tillerkännas tilläggspension å allmänna indragningsstaten

med belopp, motsvarande skillnaden mellan hel pension för

folkskolinspektör, 4,300 kronor, och den honom tillerkända avkortade

pensionen, 2,930 kronor, eller 1,370 kronor, med rätt att å sammanlagda

pensionsförmånen åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen

den 18 juni 1925 (nr 280).

Statskontoret har biträtt skolöverstyrelsens förslag.

I anslutning till vad myndigheterna föreslagit hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. folkskolinspektören Ola Thrulsson Huldén

må, räknat från och med den 1 oktober 1932, under sin

återstående livstid uppbära — utöver honom författningsenligt

tillkommande pension — en tilläggspension

å allmänna indragningsstaten till belopp av 1,370 kronor

för år, med rätt att å sammanlagda pensionsförmånen

åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna i

kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).

Vad departementschefen ovan under punkterna

l:o)—5:o) hemställt, däri statsrådets övriga

ledamöter instämma, bifaller Hans Majit Konungen

samt förordnar, att proposition av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Departements
chefen.

Ur protokollet:

P. J. Arrhenius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1933:34 Bankoutskottets utlåtande Nr 34 s. 68 i texten