Sök i Ratio Lex

Angående pensioner åt en indelt furir vid Skaraborgs regemente och en f. d. indelt distinktionskorpral i Hallands regemente

1933-01-20 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:63, Angående pensioner åt en indelt furir vid Skaraborgs regemente och en f. d. indelt distinktionskorpral i Hallands regemente

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

1

Nr 63.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pensioner

åt en indelt furir vid Skaraborgs regemente

och en f. d. indelt distinktionskorpral i Hallands

regemente; given Stockholms slott den 20 januari

1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla

de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna l:o och 2:o hemställt.

GUSTAF.

•Ivar Vennerström.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 20 januari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vennerström anför:

l:o.

Uti en till Kungl. Majit ställd, till arméförvaltningens civila departement

ingiven, den 19 juli 1932 dagtecknad skrivelse har chefen för Skaraborgs

regemente gjort framställning örn beredande av jiension åt indelte furiren

vid regementet Karl Melker Bäck.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Bäck, som är född den 5 juli

1867 och alltså över 65 år gammal, varit anställd vid Skaraborgs regemente

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 63.

98 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 63.

såsom indelt soldat sedan den 1 april 1887 oell således innehar en anställningstid

av i det närmaste 46 år; att han sedan den 8 oktober 1918 eller

under en tid av över 14 år varit i ständig tjänstgöring vid regementets matinrättning,

under åren 1918—1926 såsom kökskorpral och därefter såsom

köksmästare (i kokerskas ställe); att han under sin tjänstgöring, utom ersättning

från roten, åtnjutit för indelt manskap stadgad dagavlöning och

dagavlöningstillägg; att han lider av kronisk ledgångsreumatism i höger axelled

samt av lindrigare kronisk hjärtmuskelinflammation, i anledning varav

hans arbetsförmåga är väsentligt nedsatt; samt att han på grund av nämnda

sjukdomar inom kort måste lämna sin anställning vid regementet.

Tjänstförrättande chefen får västra arméfördelningen har tillstyrkt den gjorda

framställningen.

Arméförvaltningens civila departement har med överlämnande av handlingarna

i ärendet uti skrivelse den 13 september 1932 anfört.

Chefen för Skaraborgs regemente hade såsom stöd för sin framställning

bland annat åberopat, att 1923 års riksdag jämlikt skrivelse nr 183, punkten

14, beviljat indelte furiren vid samma regemente Carl Allgust Thorsell,

vilken innehaft enahanda befattning i regementets matinrättning som Bäck,

särskild pension till sådant belopp, att pensionen jämte Thorsell tillkommande

underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa uppgått till 600 kronor.

Såsom framginge av propositionen nr 213, punkten 14, till 1923 års riksdag

hade Thorsell för sin tjänstgöring i regementets matinrättning uppburit en

avlöning, som, frånsett dyrtidstillägg, uppgått till i medeltal omkring 1,080

kronor för år. Nämnda belopp motsvarade ungefärligen, vad en indelt soldat,

som vore inkallad till ständig tjänstgöring, uppbure i dagavlöning och

dagavlöningstillägg för år. Man kunde således utgå ifrån, att Thorsell för

sin tjänstgöring i regementets matinrättning icke åtnjutit annan ersättning

än den, som i allmänhet tillkomme den indelte soldaten vid så kallad ständig

tjänstgöring. Han hade sålunda icke uppburit sådan avlöning, som tillkomme

civil löntagare vid armén (arbetare vid ett regementes förråd, verkstad

eller dylikt). I de handlingar, som legat till grund för riksdagens beslut

och över vilka civila departementet ej beretts tillfälle att yttra sig, hade

intet antytts ifråga örn arten av Thorsells avlöningsförmåner, vilket torde

kunna förklara riksdagens förenämnda beslut. Vid sådant förhållande torde

ifrågavarande riksdagsbeslut icke kunna anses prejudicerande för här föreliggande

pensionsfråga. I motsatt fall borde, icke annat än vad departementet

kunde finna, varje indelt soldat, som under en följd av år varit inbeordrad

till ständig tjänstgöring, beredas särskild pension utöver det vanliga

soldatunderhållet. Departementet erinrade i detta sammanhang därom,

att dåvarande chefen för Norra skånska infanteriregementet i en till Kungl.

Maj:t ställd skrivelse, över vilken civila departementet den 3 november 1925

avgivit utlåtande, hemställt örn förbättrade pensionsförmåner för sådana i

tjänst varande indelta soldater, vilka fullgjort mera omfattande tjänstgöring

utöver den ordinarie. Liknande framställning hade sedermera gjorts år 1931

av en del indelta soldater vid nämnda regemente. Båda framställningarna

hade av Kungl. Majit avslagits genom särskilda beslut den 21 december

1928 respektive den 4 december 1931. På grund av vad sålunda anförts

och med hänsyn till de vittgående konsekvenser ett tilldelande av särskild

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 63.

pension i förevarande fall skulle medföra, ansåge sig departementet icke

kunna tillstyrka proposition till riksdagen om beredande av dylik pension

åt Bäck.

Statskontoret, som den 26 september 1932 avgivit utlåtande i ärendet, bar

anfört.

I förevarande framställning hade åberopats, att 1923 års riksdag i anledning

av därom i proposition nr 213 framställt förslag beviljat pension åt en

köksmästare Thorsell under liknande omständigheter, som förelåge i fråga

örn Bäck. Enligt vad av propositionen framginge, hade statskontoret i utlåtande

den 13 februari 1923 framhållit, att Thorsells arbete vid regementets

matinrättning fullgjorts i hans egenskap av furir vid regementet och

att det gällde beviljande åt honom av en tilläggspension för hans långa och

väl vitsordade militära anställning. Med hänsyn till de konsekvenser det

skulle kunna medföra att åt Thorsell utverka pension utöver den, som författningsenligt

tillkomme honom från Vadstena krigsmanshuskassa, hade

det synts statskontoret knappast tillrådligt att bifalla då förevarande framställning.

Emellertid hade frågan framlagts för riksdagen i nämnda proposition,

däri framhållits, att den omständigheten, att Thorsell alltjämt kvarstått

såsom indelt, icke syntes böra utgöra hinder för att honom bereddes

särskild pension i anledning av hans arbete vid regementets matinrättning.

Med framställningen hade avsetts, att Thorsell skulle bliva berättigad att

å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension till så stort belopp,

att pensionen, jämte vad honom kunde bliva tilldelat från Vadstena krigsmanshuskassa,

uppginge till sammanlagt 600 kronor. Riksdagen, som med

hänsyn till de särskilda omständigheter, som i då förevarande fall åberopats,

funnit sig böra medgiva, att Thorsell finge, ehuru han såsom indelt furir

vore berättigad till understöd från Vadstena krigsmanshuskassa, åtnjuta särskild

pension i anledning av sin tjänstgöring vid regementets matinrättning,

hade bifallit, vad Kungl. Majit i sådant hänseende föreslagit.

På grund av vad sålunda förekommit och då omständigheterna beträffande

Bäck syntes i allt huvudsakligt alldeles enahanda som i fråga örn Thorsell,

f dref olle det statskontoret ofrånkomligt, att jämväl åt Bäck utverkades liknande

pension, som beviljats Thorsell. Emellertid hade Thorsells förmån

förhöjts enligt bestämmelserna i kungörelserna nr 360/1922 örn pensionstillägg

och nr 280/1925 örn ny pension med påföljd, att Thorsells pension

från allmänna indragningsstaten, inberäknat vad han åtnjöte i understöd från

Vadstena krigsmanshuskassa (260 kronor) men oberäknat dyrtidstillägg, numera

uppginge till 972 kronor (600 — 260 = 340 + 180 + 102 + 100 = 722 +

260 = 982, avjämnat till närmast lägre med tolv jämnt delbara krontal); och

svntes enahanda förmån böra beredas Bäck. Statskontoret hemställde alltså,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att Bäck finge från och

med månaden näst efter den. under vilken han erhölle avsked från sin anställning

vid regementet, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension till så stort belopp, att pensionen

jämte vad honom kunde bliva tilldelat från Vadstena krigsmanshuskassa

uppginge till sammanlagt 972 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att 1923 års riksdag i ett med det

föreliggande likartat fall beviljat särskild pension av statsmedel åt indelte

furiren vid Skaraborgs regemente C. A. Thorsell. Dennes pension uppgår

numera till 972 kronor, inklusive vad Thorsell uppbär i underhåll från Vad
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 63.

stena krigsmanshuskassa, oell har statskontoret föreslagit, att enahanda belopp

måtte tillerkännas indelte furiren Bäck. För egen del tillstyrker jag,

att Bäck efter avskedet må komma i åtnjutande av särskild pension i anledning

av hans arbete vid Skaraborgs regementes matinrättning. Då emellertid

Bäck varit i ständig tjänstgöring vid regementet under en tid, som

med omkring två år understiger motsvarande tjänstgöringstid för Thorsell,

har jag ansett, att pensionen i nu förevarande fall bör bestämmas till något

lägre belopp än det av statskontoret ifrågasatta, och får jag i sådant hänseende

föreslå en pension av 948 kronor för år, inberäknat vad Bäck kan

komma att uppbära från Vadstena krigsmanshuskassa.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att indelte furiren vid Skaraborgs regemente Karl Melker

Bäck må från och med månaden näst efter den, under vilken

han erhåller avsked från sin anställning vid regementet, under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension till så stort belopp, att densamma, tillika med

honom tillkommande gratial från Vadstena krigsmanshuskassa,

uppgår till sammanlagt 948 kronor.

2:o.

I en till Kungl. Majit ställd, till arméförvaltningens civila departement

ingiven, den 13 september 1932 dagtecknad skrivelse har chefen för Hallands

regemente gjort framställning örn beredande av pension åt f. d. indelte distinktionskorpralen

i regementet -Johan Edvin Josefsson Högberg.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Högberg, som är född den 2 juli

1866 och alltså över 66 år gammal, varit anställd vid Västgötadals och

Hallands regementen såsom indelt soldat sedan den 10 mars 1888; att han

till följd av oduglighet till krigstjänst på grund av sjukdom (epilepsi) erhållit

avsked den 7 september 1932 efter en sammanlagd tjänstetid av omkring

447j år; att han under en sammanlagd tid av över 23 år eller från

och med den 7 maj 1907 till och med den 9 mars 1925 samt sedan den 6

juni 1927 intill tidpunkten för avskedet varit i ständig tjänstgöring vid Hallands

regementes matinrättning; att han under sin tjänstgöring, utom ersättning

från roten, åtnjutit för indelt manskap stadgad dagavlöning och dagavlöningstillägg;

att vederbörande regementsläkare i ett den 10 september 1932 dagtecknat

intyg såsom sin åsikt uttalat, att det icke torde kunna helt uteslutas,

att den militära tjänsten kunde hava bidragit till uppkomsten av Högbergs

sjukdom; samt att Högberg uppbär understöd från Vadstena krigsmanshuskassa.

Chefen för södra arméfördelningen har tillstyrkt den gjorda framställningen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majus proposition nr 63.

Arméför vältning ens civila departement och sjukvårdsstyrelse hava med överlämnande

av handlingarna i ärendet uti skrivelse den 12 oktober 1932

anfört.

Enär Högberg vid avskedet fyllt 66 år och tjänat kronan i över 20 år,

komme underhåll ur Vadstena krigsman shuskassa, oberoende av sjukdom,

att beredas honom med 100 kronor för år från och med den 1 oktober 1932.

Från och med den 1 augusti 1933 eller från och med månaden näst efter

den, då han fyllt 67 år, utginge underhållet med 200 kronor årligen. Härutöver

komme Högberg i åtnjutande av dels dyrtidstillägg med 150 kronor

för år, dels vicekorpralstillägg med 30 kronor för år, dels slutligen, därest han

är i behövande omständigheter, pensionstillägg med 50 kronor örn året. Sistnämnda

tillägg utginge dock under nämnda förutsättning först från och med

den 1 augusti 1933. Högbergs underhåll från och med sistnämnda dag torde

följaktligen komma att utgå med 430 kronor för år räknat.

Enligt föreskrifterna i kungl, brev den 6 maj 1881 angående ändrade bestämmelser

örn underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa utgjorde högsta

underhåll ur Vadstena krigsmanshuskassa, som kunde ifrågakomma på grund

av sjukdom, ådragen i tjänsten, 100 kronor för år. Även örn Högberg alltså

skulle hava ådragit sig sin nuvarande sjukdom i tjänsten, kunde högre underhåll

ur Vadstena krigsmanshuskassa icke tillerkännas honom än det, vartill

han enligt vad ovan angivits vore berättigad.

Enligt §§ 1 och 2 av förordningen den 18 juni 1927 angående ersättning

i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, finge indelt

manskap, som under militärtjänstgöring ådragit sig sjukdom, komma i åtnjutande

av ersättning enligt i förordningen stadgade grunder. Ersättningsanspråk,

som grundades på sjukdom, som yppats före den 1 januari 1928,

bedömdes emellertid enligt äldre bestämmelser d. v. s. i förevarande fall

enligt bestämmelserna i ovannämnda kungl, brev den 6 maj 1881. Enär

Högbergs sjukdom yppats redan år 1924, torde följaktligen, även örn sjukdomen

ådragits i tjänsten, någon ersättning enligt förordningen icke kunna

ifrågakomma. Någon anledning för departementet och sjukvårdsstyrelsen

att i föreliggande fall tillstyrka dispens från ovannämnda bestämmelse i

fråga örn ersättningsanspråk förelåge icke, så mycket mindre som det icke

visats eller ens gjorts sannolikt, att militärtjänsten orsakat sjukdomens

uppkomst eller bidragit till dess utveckling.

På grund av vad sålunda anförts hemställde departementet och sjukvårdsstyrelsen,

att förevarande framställning icke måtte föranleda någon

Kungl. Maj:ts åtgärd.

Statskontoret, som den 8 november 1932 avgivit utlåtande i ärendet, har

anfört.

Såsom av arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse

framhållits, torde Högberg icke kunna till följd av sin sjukdom, även örn

den kunde anses ådragen i tjänsten, erhålla högre underhåll från Vadstena

krigsmanshuskassa än som eljest tillkomna honom, och ej heller bekomma

ersättning i annan form för nämnda sjukdom. Däremot ville det synas

statskontoret, som om den omständigheten, att Högberg under en sammanlagd

tid av över 23 år haft ständig tjänstgöring viel regementet i stället för

att tjänsten för indelt manskap i regel ej krävde mer än någon månads

tjänstgöring varje år, skulle kunna anses vara av beskaffenhet att billigtvis

böra föranleda till någon pensionsförmån. I liknande fall hade sådan förmån

utverkats. Exempelvis hade 1927 års riksdag i anledning av propositionen

nr 135, punkten 5, medgivit, att slöjdförmannen vid Upplands infanteri
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:is proposition nr 63.

regementes intendenturverkstäder P. E. Sand finge åtnjuta pension till så

stort belopp, att densamma tillika med vad av honom åtnjötes från Vadstena

krigsmanshuskassa komme att uppgå till sammanlagt 1,260 kronor årligen,

och 1928 års riksdag hade lämnat ett dylikt medgivande i anledning av propositionen

nr 57, punkten 5, angående pension åt förre skräddarmästaren A. Struts.

Därest Högbergs entledigande från sin anställning vid Hallands regemente

varit föranlett därav, att han blivit övertalig genom 1925 års nya

försvarsorganisation, hade han enligt kungörelsen nr 10/1926 kommit i åtnjutande

av förtidspension till sammanlagt belopp av 996 kronor (grundbelopp

680 kronor för 15 tjänstår, tillägg för ytterligare 8 tjänstår 160

kronor och förhöjning I enligt kungörelsen nr 280/1925 159 kronor = 999

kronor, efter avjämning till närmast lägre med tolv i helt krontal jämnt delbara

belopp, 996 kronor). Ett motsvarande belopp syntes böra tillkomma

Högberg, när han vid framskriden ålder och drabbad av sjukdom nödgats

lämna sitt arbete vid regementet. Statskontoret hemställde därför, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att Högberg finge från och

med den 1 oktober 1932 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension till så stort belopp, att densamma tillika

med vad av honom åtnjötes från Vadstena krigsmanshuskassa komme att

uppgå till 996 kronor.

Under åberopande i tillämpliga delar av vad jag under nästföregående

punkt anfört tillstyrker jag, att Högberg må komma i åtnjutande av särskild

pension av statsmedel i anledning av hans arbete vid Hallands regementes

matinrättning. Med hänsyn till den jämförelsevis långa tid — 23 år —

han varit i ständig tjänstgöring vid regementet, har det av statskontoret

föreslagna pensionsbeloppet synts mig något för lågt beräknat, särskilt vid

en jämförelse med det i föregående punkt föreslagna pensionsbeloppet för

indelte furiren Bäck, som allenast varit i ständig tjänstgöring under omkring

14 år. Jag får därför förorda, att pensionen för Högberg bestämmes till

ett årligt belopp av 1,056 kronor, inberäknat vad han äger eller må komma

att uppbära i underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa. Pensionen torde

böra utgå från och med månaden näst efter den, varunder Högberg erhållit

avsked, eller från och med den 1 oktober 1932.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. indelte distinktionskorpralen i Hallands regemente

Johan Edvin Josefsson Högberg må från och med den 1 oktober

1932 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension till så stort belopp, att densamma,

tillika med honom tillkommande gratial från Vadstena krigsmanshuskassa,

uppgår till sammanlagt 1,056 kronor.

Vad departementschefen ovan under punkterna Ilo

och 2:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter

instämma, behagar Hans Majit Konungen bifalla samt

förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Alf Ewerlöf.

Stockholm 1933. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1933:34 Bankoutskottets utlåtande Nr 34 s. 22 i texten