Angående pensioner åt en indelt furir vid Skaraborgs regemente och en f. d. indelt distinktionskorpral i Hallands regemente
1933-01-20 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1933:63, Angående pensioner åt en indelt furir vid Skaraborgs regemente och en f. d. indelt distinktionskorpral i Hallands regemente
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 63.
1
Nr 63.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pensioner
åt en indelt furir vid Skaraborgs regemente
och en f. d. indelt distinktionskorpral i Hallands
regemente; given Stockholms slott den 20 januari
1933.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla
de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
under punkterna l:o och 2:o hemställt.
GUSTAF.
•Ivar Vennerström.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 20 januari 1933.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vennerström anför:
l:o.
Uti en till Kungl. Majit ställd, till arméförvaltningens civila departement
ingiven, den 19 juli 1932 dagtecknad skrivelse har chefen för Skaraborgs
regemente gjort framställning örn beredande av jiension åt indelte furiren
vid regementet Karl Melker Bäck.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Bäck, som är född den 5 juli
1867 och alltså över 65 år gammal, varit anställd vid Skaraborgs regemente
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 63.
98 33
2
Kungl. Majus proposition nr 63.
såsom indelt soldat sedan den 1 april 1887 oell således innehar en anställningstid
av i det närmaste 46 år; att han sedan den 8 oktober 1918 eller
under en tid av över 14 år varit i ständig tjänstgöring vid regementets matinrättning,
under åren 1918—1926 såsom kökskorpral och därefter såsom
köksmästare (i kokerskas ställe); att han under sin tjänstgöring, utom ersättning
från roten, åtnjutit för indelt manskap stadgad dagavlöning och
dagavlöningstillägg; att han lider av kronisk ledgångsreumatism i höger axelled
samt av lindrigare kronisk hjärtmuskelinflammation, i anledning varav
hans arbetsförmåga är väsentligt nedsatt; samt att han på grund av nämnda
sjukdomar inom kort måste lämna sin anställning vid regementet.
Tjänstförrättande chefen får västra arméfördelningen har tillstyrkt den gjorda
framställningen.
Arméförvaltningens civila departement har med överlämnande av handlingarna
i ärendet uti skrivelse den 13 september 1932 anfört.
Chefen för Skaraborgs regemente hade såsom stöd för sin framställning
bland annat åberopat, att 1923 års riksdag jämlikt skrivelse nr 183, punkten
14, beviljat indelte furiren vid samma regemente Carl Allgust Thorsell,
vilken innehaft enahanda befattning i regementets matinrättning som Bäck,
särskild pension till sådant belopp, att pensionen jämte Thorsell tillkommande
underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa uppgått till 600 kronor.
Såsom framginge av propositionen nr 213, punkten 14, till 1923 års riksdag
hade Thorsell för sin tjänstgöring i regementets matinrättning uppburit en
avlöning, som, frånsett dyrtidstillägg, uppgått till i medeltal omkring 1,080
kronor för år. Nämnda belopp motsvarade ungefärligen, vad en indelt soldat,
som vore inkallad till ständig tjänstgöring, uppbure i dagavlöning och
dagavlöningstillägg för år. Man kunde således utgå ifrån, att Thorsell för
sin tjänstgöring i regementets matinrättning icke åtnjutit annan ersättning
än den, som i allmänhet tillkomme den indelte soldaten vid så kallad ständig
tjänstgöring. Han hade sålunda icke uppburit sådan avlöning, som tillkomme
civil löntagare vid armén (arbetare vid ett regementes förråd, verkstad
eller dylikt). I de handlingar, som legat till grund för riksdagens beslut
och över vilka civila departementet ej beretts tillfälle att yttra sig, hade
intet antytts ifråga örn arten av Thorsells avlöningsförmåner, vilket torde
kunna förklara riksdagens förenämnda beslut. Vid sådant förhållande torde
ifrågavarande riksdagsbeslut icke kunna anses prejudicerande för här föreliggande
pensionsfråga. I motsatt fall borde, icke annat än vad departementet
kunde finna, varje indelt soldat, som under en följd av år varit inbeordrad
till ständig tjänstgöring, beredas särskild pension utöver det vanliga
soldatunderhållet. Departementet erinrade i detta sammanhang därom,
att dåvarande chefen för Norra skånska infanteriregementet i en till Kungl.
Maj:t ställd skrivelse, över vilken civila departementet den 3 november 1925
avgivit utlåtande, hemställt örn förbättrade pensionsförmåner för sådana i
tjänst varande indelta soldater, vilka fullgjort mera omfattande tjänstgöring
utöver den ordinarie. Liknande framställning hade sedermera gjorts år 1931
av en del indelta soldater vid nämnda regemente. Båda framställningarna
hade av Kungl. Majit avslagits genom särskilda beslut den 21 december
1928 respektive den 4 december 1931. På grund av vad sålunda anförts
och med hänsyn till de vittgående konsekvenser ett tilldelande av särskild
3
Kungl. Majus proposition nr 63.
pension i förevarande fall skulle medföra, ansåge sig departementet icke
kunna tillstyrka proposition till riksdagen om beredande av dylik pension
åt Bäck.
Statskontoret, som den 26 september 1932 avgivit utlåtande i ärendet, bar
anfört.
I förevarande framställning hade åberopats, att 1923 års riksdag i anledning
av därom i proposition nr 213 framställt förslag beviljat pension åt en
köksmästare Thorsell under liknande omständigheter, som förelåge i fråga
örn Bäck. Enligt vad av propositionen framginge, hade statskontoret i utlåtande
den 13 februari 1923 framhållit, att Thorsells arbete vid regementets
matinrättning fullgjorts i hans egenskap av furir vid regementet och
att det gällde beviljande åt honom av en tilläggspension för hans långa och
väl vitsordade militära anställning. Med hänsyn till de konsekvenser det
skulle kunna medföra att åt Thorsell utverka pension utöver den, som författningsenligt
tillkomme honom från Vadstena krigsmanshuskassa, hade
det synts statskontoret knappast tillrådligt att bifalla då förevarande framställning.
Emellertid hade frågan framlagts för riksdagen i nämnda proposition,
däri framhållits, att den omständigheten, att Thorsell alltjämt kvarstått
såsom indelt, icke syntes böra utgöra hinder för att honom bereddes
särskild pension i anledning av hans arbete vid regementets matinrättning.
Med framställningen hade avsetts, att Thorsell skulle bliva berättigad att
å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension till så stort belopp,
att pensionen, jämte vad honom kunde bliva tilldelat från Vadstena krigsmanshuskassa,
uppginge till sammanlagt 600 kronor. Riksdagen, som med
hänsyn till de särskilda omständigheter, som i då förevarande fall åberopats,
funnit sig böra medgiva, att Thorsell finge, ehuru han såsom indelt furir
vore berättigad till understöd från Vadstena krigsmanshuskassa, åtnjuta särskild
pension i anledning av sin tjänstgöring vid regementets matinrättning,
hade bifallit, vad Kungl. Majit i sådant hänseende föreslagit.
På grund av vad sålunda förekommit och då omständigheterna beträffande
Bäck syntes i allt huvudsakligt alldeles enahanda som i fråga örn Thorsell,
f dref olle det statskontoret ofrånkomligt, att jämväl åt Bäck utverkades liknande
pension, som beviljats Thorsell. Emellertid hade Thorsells förmån
förhöjts enligt bestämmelserna i kungörelserna nr 360/1922 örn pensionstillägg
och nr 280/1925 örn ny pension med påföljd, att Thorsells pension
från allmänna indragningsstaten, inberäknat vad han åtnjöte i understöd från
Vadstena krigsmanshuskassa (260 kronor) men oberäknat dyrtidstillägg, numera
uppginge till 972 kronor (600 — 260 = 340 + 180 + 102 + 100 = 722 +
260 = 982, avjämnat till närmast lägre med tolv jämnt delbara krontal); och
svntes enahanda förmån böra beredas Bäck. Statskontoret hemställde alltså,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att Bäck finge från och
med månaden näst efter den. under vilken han erhölle avsked från sin anställning
vid regementet, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension till så stort belopp, att pensionen
jämte vad honom kunde bliva tilldelat från Vadstena krigsmanshuskassa
uppginge till sammanlagt 972 kronor.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att 1923 års riksdag i ett med det
föreliggande likartat fall beviljat särskild pension av statsmedel åt indelte
furiren vid Skaraborgs regemente C. A. Thorsell. Dennes pension uppgår
numera till 972 kronor, inklusive vad Thorsell uppbär i underhåll från Vad
-
4
Kungl. Majus proposition nr 63.
stena krigsmanshuskassa, oell har statskontoret föreslagit, att enahanda belopp
måtte tillerkännas indelte furiren Bäck. För egen del tillstyrker jag,
att Bäck efter avskedet må komma i åtnjutande av särskild pension i anledning
av hans arbete vid Skaraborgs regementes matinrättning. Då emellertid
Bäck varit i ständig tjänstgöring vid regementet under en tid, som
med omkring två år understiger motsvarande tjänstgöringstid för Thorsell,
har jag ansett, att pensionen i nu förevarande fall bör bestämmas till något
lägre belopp än det av statskontoret ifrågasatta, och får jag i sådant hänseende
föreslå en pension av 948 kronor för år, inberäknat vad Bäck kan
komma att uppbära från Vadstena krigsmanshuskassa.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att indelte furiren vid Skaraborgs regemente Karl Melker
Bäck må från och med månaden näst efter den, under vilken
han erhåller avsked från sin anställning vid regementet, under
sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension till så stort belopp, att densamma, tillika med
honom tillkommande gratial från Vadstena krigsmanshuskassa,
uppgår till sammanlagt 948 kronor.
2:o.
I en till Kungl. Majit ställd, till arméförvaltningens civila departement
ingiven, den 13 september 1932 dagtecknad skrivelse har chefen för Hallands
regemente gjort framställning örn beredande av pension åt f. d. indelte distinktionskorpralen
i regementet -Johan Edvin Josefsson Högberg.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Högberg, som är född den 2 juli
1866 och alltså över 66 år gammal, varit anställd vid Västgötadals och
Hallands regementen såsom indelt soldat sedan den 10 mars 1888; att han
till följd av oduglighet till krigstjänst på grund av sjukdom (epilepsi) erhållit
avsked den 7 september 1932 efter en sammanlagd tjänstetid av omkring
447j år; att han under en sammanlagd tid av över 23 år eller från
och med den 7 maj 1907 till och med den 9 mars 1925 samt sedan den 6
juni 1927 intill tidpunkten för avskedet varit i ständig tjänstgöring vid Hallands
regementes matinrättning; att han under sin tjänstgöring, utom ersättning
från roten, åtnjutit för indelt manskap stadgad dagavlöning och dagavlöningstillägg;
att vederbörande regementsläkare i ett den 10 september 1932 dagtecknat
intyg såsom sin åsikt uttalat, att det icke torde kunna helt uteslutas,
att den militära tjänsten kunde hava bidragit till uppkomsten av Högbergs
sjukdom; samt att Högberg uppbär understöd från Vadstena krigsmanshuskassa.
Chefen för södra arméfördelningen har tillstyrkt den gjorda framställningen.
5
Kungl. Majus proposition nr 63.
Arméför vältning ens civila departement och sjukvårdsstyrelse hava med överlämnande
av handlingarna i ärendet uti skrivelse den 12 oktober 1932
anfört.
Enär Högberg vid avskedet fyllt 66 år och tjänat kronan i över 20 år,
komme underhåll ur Vadstena krigsman shuskassa, oberoende av sjukdom,
att beredas honom med 100 kronor för år från och med den 1 oktober 1932.
Från och med den 1 augusti 1933 eller från och med månaden näst efter
den, då han fyllt 67 år, utginge underhållet med 200 kronor årligen. Härutöver
komme Högberg i åtnjutande av dels dyrtidstillägg med 150 kronor
för år, dels vicekorpralstillägg med 30 kronor för år, dels slutligen, därest han
är i behövande omständigheter, pensionstillägg med 50 kronor örn året. Sistnämnda
tillägg utginge dock under nämnda förutsättning först från och med
den 1 augusti 1933. Högbergs underhåll från och med sistnämnda dag torde
följaktligen komma att utgå med 430 kronor för år räknat.
Enligt föreskrifterna i kungl, brev den 6 maj 1881 angående ändrade bestämmelser
örn underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa utgjorde högsta
underhåll ur Vadstena krigsmanshuskassa, som kunde ifrågakomma på grund
av sjukdom, ådragen i tjänsten, 100 kronor för år. Även örn Högberg alltså
skulle hava ådragit sig sin nuvarande sjukdom i tjänsten, kunde högre underhåll
ur Vadstena krigsmanshuskassa icke tillerkännas honom än det, vartill
han enligt vad ovan angivits vore berättigad.
Enligt §§ 1 och 2 av förordningen den 18 juni 1927 angående ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, finge indelt
manskap, som under militärtjänstgöring ådragit sig sjukdom, komma i åtnjutande
av ersättning enligt i förordningen stadgade grunder. Ersättningsanspråk,
som grundades på sjukdom, som yppats före den 1 januari 1928,
bedömdes emellertid enligt äldre bestämmelser d. v. s. i förevarande fall
enligt bestämmelserna i ovannämnda kungl, brev den 6 maj 1881. Enär
Högbergs sjukdom yppats redan år 1924, torde följaktligen, även örn sjukdomen
ådragits i tjänsten, någon ersättning enligt förordningen icke kunna
ifrågakomma. Någon anledning för departementet och sjukvårdsstyrelsen
att i föreliggande fall tillstyrka dispens från ovannämnda bestämmelse i
fråga örn ersättningsanspråk förelåge icke, så mycket mindre som det icke
visats eller ens gjorts sannolikt, att militärtjänsten orsakat sjukdomens
uppkomst eller bidragit till dess utveckling.
På grund av vad sålunda anförts hemställde departementet och sjukvårdsstyrelsen,
att förevarande framställning icke måtte föranleda någon
Kungl. Maj:ts åtgärd.
Statskontoret, som den 8 november 1932 avgivit utlåtande i ärendet, har
anfört.
Såsom av arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse
framhållits, torde Högberg icke kunna till följd av sin sjukdom, även örn
den kunde anses ådragen i tjänsten, erhålla högre underhåll från Vadstena
krigsmanshuskassa än som eljest tillkomna honom, och ej heller bekomma
ersättning i annan form för nämnda sjukdom. Däremot ville det synas
statskontoret, som om den omständigheten, att Högberg under en sammanlagd
tid av över 23 år haft ständig tjänstgöring viel regementet i stället för
att tjänsten för indelt manskap i regel ej krävde mer än någon månads
tjänstgöring varje år, skulle kunna anses vara av beskaffenhet att billigtvis
böra föranleda till någon pensionsförmån. I liknande fall hade sådan förmån
utverkats. Exempelvis hade 1927 års riksdag i anledning av propositionen
nr 135, punkten 5, medgivit, att slöjdförmannen vid Upplands infanteri
-
6
Kungl. Maj:is proposition nr 63.
regementes intendenturverkstäder P. E. Sand finge åtnjuta pension till så
stort belopp, att densamma tillika med vad av honom åtnjötes från Vadstena
krigsmanshuskassa komme att uppgå till sammanlagt 1,260 kronor årligen,
och 1928 års riksdag hade lämnat ett dylikt medgivande i anledning av propositionen
nr 57, punkten 5, angående pension åt förre skräddarmästaren A. Struts.
Därest Högbergs entledigande från sin anställning vid Hallands regemente
varit föranlett därav, att han blivit övertalig genom 1925 års nya
försvarsorganisation, hade han enligt kungörelsen nr 10/1926 kommit i åtnjutande
av förtidspension till sammanlagt belopp av 996 kronor (grundbelopp
680 kronor för 15 tjänstår, tillägg för ytterligare 8 tjänstår 160
kronor och förhöjning I enligt kungörelsen nr 280/1925 159 kronor = 999
kronor, efter avjämning till närmast lägre med tolv i helt krontal jämnt delbara
belopp, 996 kronor). Ett motsvarande belopp syntes böra tillkomma
Högberg, när han vid framskriden ålder och drabbad av sjukdom nödgats
lämna sitt arbete vid regementet. Statskontoret hemställde därför, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att Högberg finge från och
med den 1 oktober 1932 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension till så stort belopp, att densamma tillika
med vad av honom åtnjötes från Vadstena krigsmanshuskassa komme att
uppgå till 996 kronor.
Under åberopande i tillämpliga delar av vad jag under nästföregående
punkt anfört tillstyrker jag, att Högberg må komma i åtnjutande av särskild
pension av statsmedel i anledning av hans arbete vid Hallands regementes
matinrättning. Med hänsyn till den jämförelsevis långa tid — 23 år —
han varit i ständig tjänstgöring vid regementet, har det av statskontoret
föreslagna pensionsbeloppet synts mig något för lågt beräknat, särskilt vid
en jämförelse med det i föregående punkt föreslagna pensionsbeloppet för
indelte furiren Bäck, som allenast varit i ständig tjänstgöring under omkring
14 år. Jag får därför förorda, att pensionen för Högberg bestämmes till
ett årligt belopp av 1,056 kronor, inberäknat vad han äger eller må komma
att uppbära i underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa. Pensionen torde
böra utgå från och med månaden näst efter den, varunder Högberg erhållit
avsked, eller från och med den 1 oktober 1932.
Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att f. d. indelte distinktionskorpralen i Hallands regemente
Johan Edvin Josefsson Högberg må från och med den 1 oktober
1932 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension till så stort belopp, att densamma,
tillika med honom tillkommande gratial från Vadstena krigsmanshuskassa,
uppgår till sammanlagt 1,056 kronor.
Vad departementschefen ovan under punkterna Ilo
och 2:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter
instämma, behagar Hans Majit Konungen bifalla samt
förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Alf Ewerlöf.
Stockholm 1933. K. L. Beckmans Boktr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- BU 1933:34 Bankoutskottets utlåtande Nr 34 s. 22 i texten