Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om tillägg till lagen den 28 maj 1886 angående eftersökande och bearbetande av stenkolsoch saltfyndigheter samt örn ändring i lagens överskrift

1933-02-10 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:85, Med förslag till lag om tillägg till lagen den 28 maj 1886 angående eftersökande och bearbetande av stenkolsoch saltfyndigheter samt örn ändring i lagens överskrift

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

1

Nr 85.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

tillägg till lagen den 28 maj 1886 angående eftersökande

och bearbetande av stenkols- och saltfyndigheter

samt örn ändring i lagens överskrift; given Stockholms

slott den 10 februari 1933.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Majit härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag örn tillägg till lagen den 28 maj 1886 (nr

46) angående eftersökande och bearbetande av stenkols- och saltfyndigheter

samt örn ändring i lagens överskrift.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. Schlyter.

Bihang till riksdagens protokoll 1933.

1 sami.

Nr 85

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

Förslag

till

Lag

örn tillägg till lagen den 28 maj 1886 (nr 46) angående eftersökande

och bearbetande av stenkols- och saltfyndigheter samt örn ändring i

lagens överskrift.

Härigenom förordnas, att till lagen den 28 maj 1886 angående eftersökande

och bearbetande av stenkols- och saltfyndigheter, vilken lag senast ändrats

genom lagen den 4 mars 1927 (nr 30), skall fogas ett nytt kapitel av nedan

angivna lydelse och att lagens överskrift skall lyda som följer:

LLag angående stenkolsfyndigheter m. m.

7 kap.

Örn olje- och gasfyndigheter.

51 §.

Rättighet att för utvinnande av olja eller gas genom borrning eftersöka

och bearbeta olje- eller gasfyndighet är beroende på koncession, som meddelas

av Konungen.

Den som innehar koncession må ock tillgodogöra sig kolväte i fast form,

som anträffas inom det område koncessionen gäller.

52 §.

Vad här ovan i 2—5, 7—25, 27—40, 42—44 och 48 §§ är stadgat angående

stenkolsfyndigheter skall äga motsvarande tillämpning i fråga örn olje- och

gasfyndigheter.

53 §.

Den årliga arbetsskyldighet, som enligt 8 § skall i koncessionen bestämmas,

må icke sättas lägre än till femtio meter borrhål.

Koncessionsinnehavare äger, om han hellre vill, att under ett ar fullgöra

arbetsskyldigheten för flera, därefter följande arbetsar, sa framt anmälan

därom göres hos bergmästaren inom utgången av det år, varunder arbetet

verkställes.

I övrigt skall angående fullgörande av arbetsskyldighet i tillämpliga delar

gälla vad i 26 § stadgas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

3

54 §.

över det område, som koncessionen omfattar, skall finnas fullständig och

noggrann borrhålskarta i skala 1: 4,000; och böra nya borrningar å kartan inläggas

inom utgången av februari månad året efter det, under vilket de utförts.

Borrhålskarta skall vara åtföljd av bestyrkt avskrift av borrprotokoll

för varje borrhål.

Borrhålskarta skall, på bekostnad av koncessionsinnehavaren, upprättas av

behörig gruvmätare eller lantmätare; börande såväl kartan som kompletteringsarbetena-

uppgöras i två exemplar, därav det ena skall finnas vid koncessionsområdet

eller på tillsägelse vara för bergmästaren eller jordägare därstädes

tillgängligt och det andra insändas till bergsöverstyrelsen.

Försummar koncessionsinnehavare vad sålunda är föreskrivet, vare straffet

böter från och med tio till och med etthundra kronor, och åge bergmästaren

låta å hans bekostnad upprätta eller komplettera karta.

55 §.

Utan hinder av beviljad koncession må anläggning för utvinnande av gas

till husbehov, vilken var i bruk den 1 januari 1933, fortfarande begagnas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1933.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

Utdrag av protokollet över justitiedepartement sär enden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 27 januari 1933.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med cheferna för jordbruks- och handelsdepartementen

anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, en den

23 december 1932 dagtecknad till Kungl. Maj :t avlåten skrivelse, däri kommerskollegium

hemställt örn sådant tillägg till lagen den 28 maj 1886 (nr 46)

angående eftersökande och bearbetande av stenkols- och salt fyndigheter att den

bleve tillämplig jämväl beträffande olje- och gasfyndigheter.

Föredraganden anför:

»Sedan den 18 juni 1932 till bergmästaren i södra distriktet inkommit en

ansökning av bergsingenjörerna Sven Lundberg i Hälsingborg och Karl Sundberg

i Stockholm örn erhållande av koncession för utvinning av naturlig gas

inom ett visst å karta utmärkt område inom Kristianstads län — ett jämförelsevis

vidsträckt område i Ängelholmstrakten — har bergmästaren, under förmälan

att några lagbestämmelser rörande dylika fyndigheter ej funnes, med

skrivelse den 5 juli 1932 överlämnat ansökningshandlingarna till kommerskollegium.

Kollegium, som förut under hand erfarit att planer vore å bane

att med nutida vetenskapliga hjälpmedel eftersöka olja och gas inom södra

Sverige, har i ärendet infordrat yttrande från Sveriges geologiska undersökning.

I sitt yttrande, som avgivits den 2 november 1932, har undersökningen

erinrat, att den fråga som berördes av ansökningen redan tidigare i annat

sammanhang varit föremål för undersökningens övervägande, ehuru den på

grund av den ekonomiska krisen fått tillsvidare anstå. Härefter har undersökningen

anfört följande.

Genom lagen den 28 maj 1886 med vissa däri genom lag den 7 maj 1917

(nr 185) gjorda ändringar vore rättighet att eftersöka och bearbeta stenkolsfyndigheter

reglerad och beroende på av Kungl. Majit meddelad koncession.

X samband med genomförandet av ändringarna sistnämnda dag utsträcktes

stenkolslagen att i tillämpliga delar gälla jämväl saltfyndigheter. Detta hade

sin orsak däri, att man vid just då igångsatta och ytterligare planerade djupborrningar

i Skåne för eftersökande av nya stenkolsfyndigheter kunde räkna

med en, visserligen svag, möjlighet att påträffa jämväl saltfyndigheter. Borr
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

ningarna hade givit negativt resultat såväl med avseende på nya stenkolsfynd

som saltförekomster, och lagen hade därför ännu icke kommit till användning

med avseende på de senare. Att anställa synnerligen dyrbara djupundersökningar

för eftersökande av enbart salt eller på djupet i Skånes sedimentära

formationer eventuellt befintliga andra nyttiga produkter än kol kunde vid

denna tidpunkt knappast ifrågasättas. Under de omkring femton år, som förflutit

sedan 1917, hade emellertid dessa frågor kommit i ett väsentligen förändrat

läge. Geofysiska undersökningsmetoder hade utarbetats eller vidare

utvecklats, vilka gjorde det möjligt att för överkomliga kostnader utreda de

geologiska förhållandena jämväl på stora djup inom sedimentära formationer.

Genom förenad användning av dylika geofysiska metoder och geologiska detaljutredningar

hade man redan på flera håll i världen upptäckt stora förekomster

av petroleum, saltfyndigheter m. m. Möjligheterna att uppdaga sedimentära

formationers innehåll på djupet av nyttiga råvaror vore sålunda nu helt andra

och större än tidigare. Det ville synas som örn under sådana förhållanden

tiden skulle vara inne att underkasta vissa svenska sedimentära formationer

en närmare granskning i angivna hänseende. Sveriges geologiska undersökning

hade särskilt för sin del ansett, att en kombinerad geologisk och geofysisk

undersökning av Skånes sedimentära berggrund borde komma till stånd,

och därför i sin mån medverkat vid de orienterande geofysiska arbeten, som

aktiebolaget Elektrisk malmletning företagit dels på egen bekostnad, dels i samband

med arbeten för några enskilda uppdragsgivare. Inom ingenjörsvetenskapsakademien

hade även överlagts örn möjligheterna och utsikterna för en

geofysisk-geologisk undersökning i praktiskt syfte av Skåne, och ett utarbetat

förslag till en dylik undersöknings igångsättande skulle för över ett år sedan

sannolikt hava framlagts av akademien och Sveriges geologiska undersökning,

därest ej den ekonomiska krisen synts lägga hinder i vägen för statsmakternas

engagerande för uppgiften, på samma gång som icke heller de enskilda, som

kunde förmodas intressera sig för uppgiften, under rådande förhållanden ville

inlåta sig därpå. Frågan hade därför ansetts böra anstå tillsvidare. I annat

fåll hade fråga örn utsträckning av koncessionslagen för eftersökande av stenkols-

och saltfyndigheter redan då kommit upp, alldenstund det icke gärna

kunde tänkas att vare sig staten eller enskilda skulle vilja påkosta dyrbara

undersöknings- och tillredningsarbeten, därest icke sådana lagbestämmelser

funnes som, i händelse av ett lyckligt resultat av dessa arbeten, möjliggjorde

dessa resultats utnyttjande. Den remitterade ansökningen vittnade emellertid

om att enskilt intresse redan nu börjat göra sig gällande för eftersökande inom

Sveriges sedimentära formationer av andra nyttigheter än de under gruvestadgan

och stenkols-saltlagen inbegripna. Det vore enligt undersökningens mening

då önskligt, att detta intresse på lämpligt sätt understöddes av lagstiftningen,

alldenstund det icke vore uteslutet att därigenom vissa dittills i vårt

land praktiskt taget icke påträffade naturtillgångar skulle kunna upptäckas

och nyttiggöras. Vad särskilt beträffade det i ansökningen avsedda Ängelholmsdistriktet

vore detta av Sveriges geologiska undersökning sedan över

femtio år tillbaka känt såsom förande naturlig gas, ehuru dittills iakttagna

gaskvantiteter varit ringa och blott kommit till en obetydlig, helt lokal användning.

Sökandenas önskan att mera systematiskt utreda i vad mån detta

distrikt holle också tillräckligt samlade gasmängder för att de skulle kunna få

en större betydelse syntes prisvärd och förtjäna stöd av lag. Det borde emellertid

tilläggas, att förutsättningar funnes för eftersökande av naturgas även

inom andra delar av landet, vadan en eventuell koncessionslag för gas kunde

förmodas få användning för flera områden än det nu ifrågasatta.

I samband med införandet av koncessionslagbestämmelser för reglerandet av

rätt att eftersöka och tillgodogöra naturgas borde enligt undersökningens me
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

ning tillses, att eftersökande oell utnyttjande av petroleum lades under samma

lagstiftning. Visserligen hade man dittills icke i vårt land funnit annat än

spår av petroleum, och utsikterna att påträffa oljeförekomster av större värde

kunde därför förefalla problematiska. Särskilt efter de upptäckter och rön

som på senare tid gjorts i norra och nordvästra Tyskland måste man dock säga,

att så pass stora möjligheter till dylika fynd förelåge inom Skåne att det vore

önskvärt att systematiska forskningar efter petroleum dästädes upptoges med

anlitande av nutidens vetenskapliga och tekniska hjälpmedel. Det torde ligga

i öppen dag, att en lämplig koncessionslag skulle verka stimulerande för upptagandet

av sådana undersökningar. Utan att ingå på frågan örn den eventuella

lagens avfattning inskränkte sig undersökningen för närvarande till att

framhålla, att petroleum (varunder borde sammanfattas naturliga kolväten i

flytande eller fast form) och naturgas syntes böra hållas tillsammans under

gemensam bestämmelse. I övrigt förefölle det som örn vad i gällande bestämmelser

vore stadgat rörande stenkols- och saltfyndigheter skulle ägna sig att

i tillämpliga delar gälla även för petroleum- och naturgasfyndigheter. Vid

övervägande av frågan, huruvida eftersökandet av andra ämnen än petroleum

och naturgas borde regleras av en koncessionslag, hade undersökningen kommit

till den uppfattningen, att så för närvarande icke vore fallet. Undersökningen

hade därvid icke förbisett utan vore tvärtom sedan någon tid väl medveten

därom, att nu gällande gruvestadga knappast vore väl ägnad att tilllämpas

på de järnfyndigheter av minett-typ, vilka under senare år upptäckts

i Skåne samt för närvarande vore föremål för vissa undersökningar. Men undersökningen

ansåge, att spörsmålen rörande denna sak helst borde lösas i samband

med ny gruvlagstiftning i dess helhet samt i varje fall icke nu sammankopplas

med frågan örn koncessionslag för petroleum och naturgas.

På grund av vad sålunda anförts har undersökningen hemställt, att kommerskollegium

måtte vidtaga åtgärder för att rättighet att för tekniskt utvinnande

eftersöka och bearbeta fyndighet av kolväten i fast, flytande (petroleum) eller

gasformig utbildning så snart sig göra läte bleve reglerad av en koncessionslag.

I sin skrivelse den 23 december 1932 har kommerskollegium för egen del anfört

följande.

I likhet med Sveriges geologiska undersökning ansåge kollegium det vara

önskvärt, att en undersökning komme till stånd av de sedimentära formationer

inom Sverige, vilka kunde förmodas möjligen innehålla petroleum eller

naturgas. Redan undersökningarna kunde komma att bereda arbetstillfällen

av betydelse, och ett gynnsamt resultat skulle kunna bliva av stort värde för

utjämnande av vår handelsbalans. Då de båda sökandena på grund av sin

förbindelse med aktiebolaget Elektrisk malmletning och detta företags betydande

erfarenhet av dylika undersökningar i åtskilliga främmande länder kunde

anses representera den största privata sakkunskapen på området inom landet,

torde man av deras ansökning åtminstone kunna draga den slutsatsen, att

de ifrågasatta undersökningarna hade någon utsikt att giva ett positivt resultat.

De arbeten, geofysiska undersökningar och djupborrningar, som

måste verkställas för att få ett avgörande svar på frågan om våra sedimentära

formationer hyste fyndigheter av olja eller gas, vilka vore värda att bearbetas,

måste emellertid beräknas komma att draga betydande kostnader, och

det vore då naturligt, att knappast någon kunde ge sig in i ett så pass ovisst

företag som ifrågavarande djupborrningar dock än så länge måste anses vara,

örn han icke, för den händelse företaget skulle krönas med framgång, vore

tillförsäkrad att komma i åtnjutande av den avkastning som företaget kunde

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

7

komma att lämna. Med den uppdelning av jorden i smärre lotter, som förefunnes

inom flera av de områden, vilka kunde tänkas hysa nu avsedda fyndigheter,

torde detta svårligen låta sig göra genom överenskommelse med en

va,r jordägare inom ett fyndigt område, och ett enda borrhål, neddrivet på en

mindre egendom med vars ägare överenskommelse ej träffats, kunde under

vissa omständigheter avleda såväl olja som gas från ett område betydligt

större än egendomen i fråga och dessutom försvåra eller rentav omöjliggöra

ett mera fullständigt utnyttjande av hela fyndigheten. Att söka utnyttja en

fyndighet med borrhål, vilkas lägen bestämdes mera av ägogränserna på marken

än av hänsyn till strukturen hos de olje- eller gasförande lagren, måste

ur nationalekonomisk synpunkt anses vara förkastligt. Ur samhällelig synpunkt

torde det därför vara erforderligt, att rättigheten att för tekniskt utvinnande

av olja eller gas eftersöka och bearbeta sådana fyndigheter gjordes

beroende av tillstånd utav offentlig myndighet. Visserligen rådde ovisshet

örn storleksordningen av de ekonomiska värden, som här komme att beröras,

men på frågans nuvarande ståndpunkt torde knappast kunna ifrågasättas annat

än att avgörandet förbehölles Kungl. Maj:t. Under sådana förhållanden

och jämväl med hänsyn till det geologiska uppträdandet av olje- och gasfyndigheter

syntes det helt naturligt, att de erforderliga lagbestämmelserna anknötes

till lagen den 28 maj 1886 angående eftersökande och bearbetande av

stenkols- och saltfyndigheter. Då stenkolslagen år 1917 utsträckts att omfatta

jämväl saltfyndigheter, hade flertalet bestämmelser rörande stenkolsfyndigheter

förklarats skola gälla även för saltfyndigheter. Ett likartat förfaringssätt

torde även nu vara lämpligt, men då tillvägagångssättet vid tillgodogörande

av olja och gas vore helt olika det vid utvinnande av stenkol och

salt, måste modifikationer i ett par hänseenden vidtagas.

I anslutning härtill har kommerskollegium, under hemställan att Kungl.

Majit måtte vidtaga åtgärd för införande i stenkolslagen av ett nytt kapitel,

innefattande bestämmelser angående olje- och gasfyndigheter, överlämnat förslag

till lag om tillägg till lagen den 28 maj 1886 (nr 46) angående eftersökande

och bearbetande av stenkols- och saltfyndigheter. Enligt detta förslag,

som — efter komplettering dels i avseende å dagen för ikraftträdandet,

dels sålunda att i 52 § hänvisats jämväl till 16 § samt i övrigt blott med vissa

jämkningar av redaktionell natur — torde få såsom bilaga åtfölja statsrådsprotokollet,

skulle till lagen fogas ett nytt kapitel (7 kap.) innehållande fyra

paragrafer, sammanförda under den gemensamma kapitelöverskriften ''Örn

olje- och gasfyndigheter’, varjämte i anledning av de nytillagda bestämmelserna

lagens rubrik skulle ändras till ''Lag angående stenkolsfyndigheter

m. m.’ Beträffande de särskilda bestämmelserna i lagförslaget har kollegium

anmärkt följande.

51 §. I den första paragrafen i det nya kapitlet hade gjorts den begränsningen,

att det endast vore för tekniskt utvinnande av olja eller gas som koncession

erfordrades. Det vore nämligen icke kollegii mening att för sådant

tillgodogörande av gas för hushållsändamål, som sedan årtionden pågått vid

egendomen Vilhelmsfiilt, koncession skulle erfordras. Sveriges geologiska undersökning

hade framhållit, att man borde taga hänsyn till möjligheten att

anträffa kolväten även i fast form. Med anledning därav hade i paragrafen

intagits en bestämmelse att jämväl sådana kolväten innefattades i koncessionen.

53 §. För tillgodogörande av olje- eller gasförekomster användes, med något

enstaka undantag, uteslutande borrhål, genom vilka oljan eller gasen ström
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

Departe
ments
chefen.

made eller pumpades upp till jordytan för att tillgodogöras, varav följde, att

sedan de för fyndighetens tillgodogörande inom ett visst område erforderliga

borrhålen blivit utförda, endast ringa arbete erfordrades för råvarans framskaffande.

De bestämmelser om arbetsskyldighet, som innehölles i stenkolslagens

26 §, kunde därför icke tillämpas i förevarande fall. Den mest rationella

grunden för bestämmande av arbetsskyldigheten vore att uttrycka den

i visst borrningsarbete. Av en till kollegium överlämnad, av förut omförmälde

bergsingenjören Sundberg upprättad promemoria rörande sannolik

borrhålstäthet å eventuella gas- och oljekoncessioner i Sverige framginge, att

arbetsskyldigheten icke behövde sättas lägre än till femtio meter borrhål för

varje år. I sådana fall, där de för fyndighetens utnyttjande erforderliga borrhålen

bleve av större djup, syntes arbetsskyldigheten kunna sättas högre. Då lagen

endast innehölle bestämmelse örn minimum för arbetsskyldigheten, lage det

i Kungl. Maj :ts hand att vid beviljande av koncession fastställa en högre kvantitet

för den händelse de lokala förhållandena gåve anledning därtill. — Den

större delen av borrningsarbetet måste i allmänhet utföras under koncessionens

tidigare skede och kunde av tekniska grunder icke jämnt fördelas över hela

den tid, varunder fyndigheten utnyttjades. Det torde därför vara nödvändigt

att, i likhet med vad som gällde för inmutade fyndigheter enligt gruvestadgans

39 §, medgiva koncessionsinnehavare rätt att under ett år fullgöra arbetsskyldigheten

för flera därefter följande arbetsår, dock utan den tidsbegränsning

som där föreskrivits.

54 §. Då någon gruva icke beräknades komma till stånd genom nu ifrågavarande

slag av koncession, kunde några av bestämmelserna i 4 kap. (ordningsstadganden)

måhända synas vara överflödiga, men deras motsvarande tilllämpning

kunde å andra sidan i vissa fall vara till fördel. Det vore endast

beträffande kartorna som kollegium ansåge en ändring vara påkallad. I stället

för den gruvkarta som omtalades i 41 § borde en borrhålskarta upprättas, och

som underlag för denna kunde med fördel koncessionskartan komma till användning,

varför den för denna karta föreskrivna skalan 1: 4,000 syntes vara

den lämpligaste för borrhålskartan. Enbart borrhålskartan vore emellertid

icke av något större allmänt värde, utan därför erfordrades att den åtföljdes

av beskrivning över de särskilda borrhålen. En föreskrift, att kartan skulle

vara åtföljd av bestyrkt avskrift av borrprotokoll för varje borrhål, hade därför

intagits i förslaget.

Med de myndigheter som yttrat sig i detta ärende är jag ense därom, att

eftersökandet och bearbetandet av olje- och gasfyndigheter bör göras till föremål

för laglig reglering. Lika med myndigheterna är jag även av den uppfattningen,

att en lagstiftning rörande nämnda slags fyndigheter bör byggas,

icke på inmutningsrätt utan på koncessionssystemet. De skäl som härvidlag

varit bestämmande i fråga örn stenkols- och saltfyndigheterna torde vara tilllämpliga

jämväl beträffande olje- och gasfyndigheter, vilka i vårt land kunna

väntas förekomma huvudsakligen i trakter, som till sin naturliga beskaffenhet

äro likartade med dem där stenkol eller salt kan finnas.

Jämväl i övrigt torde en blivande lagstiftning angående eftersökande och

bearbetande av olje- och gasfyndigheter böra anordnas i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som gäller beträffande tillgodogörande av stenkols- och

saltfyndigheter. I avseende härå må erinras, att koncessionsinnehavare enligt

stenkolslagen är pliktig lösa det område i dagen, som han för arbetet behö
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

9

ver, dock att han under viss förutsättning kan inskränka sig till att utgiva en

årlig ersättning för dess begagnande. Vidare är att märka, att bestämmelserna

i gruvestadgan örn den jordägarandel, som då inmutningsrätt utövas tillkommer

markens ägare, i nyssnämnda lag motsvaras av föreskrifter örn avgiftsskyldigbet

till denne.

På sätt kommerskollegium anfört torde emellertid ett par modifikationer

och tillägg vara påkallade i förhållande till vad som gäller beträffande stenkols-

och saltfyndigheter. I fråga härom får jag hänvisa till det av kollegium

överlämnade lagförslaget, mot vilket jag utöver vad redan nämnts ej funnit

anledning till erinran.»

Föredraganden uppläser härefter nämnda, enligt vad förut angivits omarbetade

lagförslag och hemställer, att lagrådets utlåtande över förslaget måtte för

det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag av

protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Gösta Tidelius.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

Bilaga.

Förslag

till

Lag

om tillägg till lagen den 28 maj 1886 (nr 46) angående eftersökande

och bearbetande av stenkols- och saltfyndigheter.

Härigenom förordnas, att till lagen den 28 maj 1886 angående eftersökande

och bearbetande av stenkols- och saltfyndigheter, vilken lag senast ändrats

genom lagen den 4 mars 1927 (nr 30), skall fogas ett nytt kapitel av nedan

angivna lydelse och att lagens överskrift skall lyda som följer:

Lag angående stenkolsfyndigheter m. m.

7 kap.

Om olje- och gasfyndigheter.

51 §.

Rättighet att för tekniskt utvinnande av olja eller gas genom borrning eftersöka

och bearbeta olje- eller gasfyndighet är beroende på koncession, som

meddelas av Konungen.

Anträffas inom området för dylik koncession kolväte i fast form, må detta

jämväl tillgodogöras av den som innehar koncessionen.

52 §.

Vad här ovan i 2—5, 7—25, 27—40, 42—44 och 48 §§ är stadgat angående

stenkolsfyndigheter skall äga motsvarande tillämpning i fråga om olje- och

gasfyndigheter.

53 §.

Den årliga arbetsskyldighet, som enligt 8 § skall i koncessionen bestämmas,

må icke sättas lägre än till femtio meter borrhål.

Koncessionsinnehavare äger, örn han hellre vill, att under ett år fullgöra

arbetsskyldigheten för flera, därefter följande arbetsår, så framt anmälan

därom göres hos bergmästaren inom utgången av det år, varunder arbetet

verkställes.

I övrigt skall angående fullgörande av arbetsskyldighet vad i 26 § stadgas

äga motsvarande tillämpning.

54 §.

över det område, som koncessionen omfattar, skall finnas fullständig och

noggrann borrhålskarta i skala 1: 4,000; och böra nya borrningar å kartan in
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

11

läggas inom utgången av februari månad året efter det, under vilket de utförts.

Borrhålskarta skall vara åtföljd av bestyrkt avskrift av borrprotokoll

för varje borrhål.

Borrhålskarta skall, på bekostnad av koncessionsinnehavaren, upprättas av

behörig gruvmätare eller lantmätare; börande såväl kartan som kompletteringsarbetena

uppgöras i två exemplar, därav det ena skall finnas vid koncessionsområdet

eller på tillsägelse vara för bergmästaren eller jordägare därstädes

tillgängligt och det andra insändas till bergsöverstyrelsen.

Försummar koncessionsinnehavare vad sålunda är föreskrivet, vare straffet

böter från och med tio till och med etthundra kronor, och åge bergmästaren

låta å hans bekostnad upprätta eller komplettera karta.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1933.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 6 februari

1933.

N ärvarande:

justitieråden Alexanderson,

Eklund,

regeringsrådet Aschan,

justitierådet Grefberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet den 27 januari

1933, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i

§ 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag

till lag örn tillägg till lagen den 28 maj 1886 (nr 46) angående eftersökande

och bearbetande av stenkols- och saltfyndigheter.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av hovrättsassessorn Carl Komberg.

Lagrådet yttrade i

Enligt 51 § skall koncession fordras för rätt att genom borrning eftersöka

och bearbeta olje- eller gasfyndighet i syfte att tekniskt utvinna olja eller

gas. Anledningen till att koncession kräves endast då fråga är örn tekniskt

utvinnande har av kommerskollegium förklarats vara den, att det icke vore

meningen att koncession skulle erfordras för sådant tillgodogörande av gas

för hushållsändamål som sedan årtionden pågått vid viss angiven plats. Uttalandet

lärer vara att tolka så att avsikten är att nämnda tillgodogörande

skall få fortgå även efter det koncession för området beviljats annan.

Vad man sålunda åsyftat lärer dock icke genom den föreslagna avfattningen

vinnas, vilket torde framgå av en sammanställning med 10 § första

stycket. Uttrycklig bestämmelse torde böra i särskild paragraf givas av innehåll

att utan hinder av beviljad koncession anläggning för utvinnande av gas

till husbehov, vilken var i bruk den 1 januari 1933, fortfarande må begagnas.

Uttrycket tekniskt, som i så fall blir överflödigt och vilket i en helt annan

mening än här är avsett kommit till användning i 49 §, torde i sammanhang

härmed böra utgå ur lagtexten i 51 §.

Iakttages vad nu förordats, vinnes ock bättre överensstämmelse mellan

1 och 51 §§. En sammanställning av dessa paragrafer och 10 § lärer då

giva vid handen att — i likhet med vad örn rätt att tillgodogöra sig stenkol å

egen mark gäller — en jordägare, så länge koncession för området ej meddelats

annan, må genom borrning å egen mark eftersöka och bearbeta olje- eller

gasfyndighet, men att denna rätt upphör i och med att annan erhåller koncession.

Ur protokollet:

Hagnar Kihlgren.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

13

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet

å Stockholms slott den 10 februari 1933.

N är var an de:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,

Möller, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med cheferna för jordbruks- och handelsdepartementen

anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, lagrådets

den 6 februari 1933 avgivna utlåtande över det den 27 januari 1933 till lagrådet

remitterade förslaget till lag örn tillägg till lagen den 28 maj 1886 (nr

46) angående eftersökande och bearbetande av stenkols- och saltfyndigheter.

Under förmälan att lagrådet mot förslaget endast framställt en erinran av

huvudsakligen formell natur anför föredraganden, att han låtit i förslaget vidtaga

ändring i det av lagrådet angivna hänseendet ävensom ytterligare ett par

redaktionella jämkningar dels i lagtexten, dels i överskriften, vilken i anledning

härav erhållit följande lydelse: Lag om tillägg till lagen den 28 maj 1886

(nr 46) angående eftersökande och bearbetande av stenkols- och saltfyndigheter

samt örn ändring i lagens överskrift.

Föredraganden hemställer, att det sålunda omarbetade förslaget måtte jämlikt

§ 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

H. Stefenson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:127 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om tillägg till lagen den 28 maj 1886 angående eftersökande och bearbetand a1 i texten
  2. 1LU 1933:28 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om tillägg till lagen den 28 maj 1886 angående eftersökande och bearbetande av stenkolso s. 10 i texten