Sök i Ratio Lex

Angående uppförande av byggnad för fackavdelningen för vägoch vattenbyggnad vid Chalmers tekniska institut

1934-02-09 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:107, Angående uppförande av byggnad för fackavdelningen för vägoch vattenbyggnad vid Chalmers tekniska institut

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

1

Nr 107.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående uppförande av

byggnad för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad

vid Chalmers tekniska institut; given Stockholms slott

den 9 februari 1934.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 9 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Engberg anför härefter:

I statsverkspropositionen till 1934 års riksdag, under Utgifter för kapitalökning:

bil. 6, punkten 13 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att, i avbidan

på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till uppförande

och inredning av byggnad för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad

vid Chalmers tekniska .institut för budgetåret 1934/1935 beräkna

ett reservationsanslag av 400,000 kronor. Vid min anmälan av detta ärende

förordade jag, att nämnda belopp måtte beräknas bland utgifter för kapitalökning

under rubriken »Fonden för förlag till statsverket».

Jag tillåter mig nu ånyo anmäla förevarande fråga och anser mig böra

dessförinnan lämna en kort översikt över byggnadsfrågorna vid Chalmers

tekniska institut.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 107.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 107.

Vid 1919 års lagtima riksdag hade motionsvis framförts förslag örn beredande

av erforderliga medel till uppförande av nya byggnader för de

fysiska och kemiska institutionerna vid Chalmers tekniska institut. Detta

förslag blev visserligen efter statsutskottets avstyrkande av riksdagen avslaget;

i sitt utlåtande i frågan uttalade sig emellertid utskottet för en närmare utredning

rörande institutets lokalbehov och erinrade vidare örn det av institutet

framhållna behovet och önskvärdheten att utöka elevantalet. Enligt

utskottets mening intoge institutet en så betydelsefull ställning i vårt tekniska

undervisningsväsen och hade sådana viktiga uppgifter att fylla i avseende

å utbildande av'' för vår industri nödvändig arbetskraft, att ett understödjande

av dess verksamhet från statens sida syntes i mer än ett hänseende

vara väl befogat.

Med anledning av vad i frågan vid 1919 års riksdag förevarit bemyndigade

Kungl. Maj:t genom beslut den 20 juni 1919 chefen för ecklesiastikdepartementet

att tillkalla sakkunniga för biträde med utredning av frågan

örn behövliga nybyggnader för institutet ävensom för övervägande, huruvida

läroanstalten lämpligen borde ombildas till en teknisk högskola.

De sakkunniga, som i anledning härav tillkallades, avgåvo två betänkanden,

det ena beträffande nybyggnader för institutets kemiska och fysiska

institutioner och det andra beträffande omorganisation av institutet.

I sitt förstnämnda betänkande framlade de sakkunniga ett förslag till

avtal mellan Kungl. Majit och kronan genom institutets styrelse och Göteborgs

stad genom dess drätselkammare rörande upplåtande av vissa markområden,

gällande under förutsättning av Kungl. Marits och stadsfullmäktiges

bifall. Sedan stadsfullmäktige i Göteborg beslutat för sin del godkänna

detta avtal, beslöt Kungl. Majit den 31 december 1920 godkänna

detsamma med vissa av stadsfullmäktige vidtagna ändringar.

Enligt detta avtal överläte Göteborgs stad »i syfte att bereda Kungl. Majit

och Kronan möjlighet dels att uppföra en kemisk och en fysisk institutionsbyggnad

och dels att uppföra byggnader, avsedda att inrymma den nuvarande

högre avdelningen vid Chalmerska institutet eller en densamma ersättande

högre teknisk läroanstalt», åt Kungl. Majit och kronan med full

äganderätt utan ersättning en areal örn 96,000 kvadratmeter av stadens egendomar

Landala och Gibraltar. I överensstämmelse med överlåtelsens syfte

finge området endast användas för nyss angivna ändamål. De kemiska och

fysiska institutionsbyggnaderna skulle vara uppförda å den överlåtna arealen

inom fem år (denna frist förlängdes senare till den 31 december 1926) samt

byggnader för den högre tekniska läroanstalten i övrigt inom femton år,

allt räknat från och med den 1 januari 1920. För den händelse Kungl.

Majit och kronan i något avseende bröte emot nyss angivna bestämmelser,

skulle det upplåtna området omedelbart i gravationsfritt skick återlämnas

till staden utan någon som helst ersättning; dock skulle, därest Kungl.

Majit och kronan inom föreskriven tid uppfört en eller flera av de av
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

Bedda byggnaderna, Kungl. Majit och kronan bibehållas vid sin äganderätt

till så mycket av den överlåtna arealen, som erfordrades för att den eller

de uppförda byggnaderna kunde fylla sitt ändamål, under förbehåll att

Kungl. Majit och kronan i övrigt iakttoge vederbörande bestämmelser. Storleken

av och gränserna för den areal, som sålunda erfordrades, skulle, i

regel, bestämmas av styrelsen för institutet samt drätselkammaren i Göteborg.

Dessförinnan hade emellertid 1920 års riksdag i anledning av väckta

motioner anvisat ett reservationsanslag av 50,000 kronor till arkitekttävling

m. m. beträffande nya byggnader för de kemiska och fysiska institutionerna

vid institutet. Stadsfullmäktige i Göteborg anslogo för samma ändamål ett

belopp av 10,000 kronor. Med anledning av riksdagens nyssnämnda beslut

uppdrog Kungl. Majit den 22 juni 1920 åt en nämnd att anordna och handhava

den arkitekttävling i fråga örn förslagsritningar till nybyggnader vid

institutet, som i huvudsaklig överensstämmelse med ett av omförmälda sakkunniga

framlagt program skulle ofördröjligen bringas till stånd.

Tävlingsförslagen avsågo institutets byggnadsfråga i dess helhet. Första

priset tilldelades ett förslag med motto »Origo». Ovannämnda sakkunniga

erhöllo bemyndigande att, i stort sett enligt förslaget »Origo», låta överarbeta

tävlingsmaterialet samt att, likaledes under lämpligt hänsynstagande

till olika tävlingsförslag, under samverkan med vederbörande institutionsföreståndare

låta utarbeta byggnadsförslag och kostnadsberäkningar för de

kemiska och fysiska institutionerna. De sakkunniga anförtrodde berörda

uppdrag åt första pristagarna. Det reviderade förslaget upptog dels en överarbetning

av det tillgängliga tävlingsmaterialet, innefattande ett förslag till

hela anläggningen med samtliga institutioner i enlighet med tävlingsprogrammet,

dels byggnadsförslag till de kemiska och fysiska institutionerna,

dels ock på detaljberäkning grundat kostnadsförslag till nämnda institutioner

samt med ledning därav beräknade kostnader för övriga institutioner.

Sedan 1922 års riksdag i anledning av Kungl. Majits därom gjorda framställning

till uppförande av nybyggnader för de kemiska och fysiska institutionerna

vid institutet anvisat ett reservationsanslag av 300,000 kronor,

beslöt Kungl. Majit den 15 juni 1922 att tillsätta en särskild byggnadskommitté

för nybyggnaderna vid institutet. Till ledamöter förordnades landshövding

O. F. von Sydow, tillika ordförande, framlidne byggnadschefen

P. J. F. Blidberg, framlidne byggnadsrådet I. G. Clason, dåvarande rektorn

vid institutet professor B. H. Grauers och dåvarande majoren i väg- och

vattenbyggnadskåren S. E. J. Lubeck. Kommittén fick i uppdrag, bland

annat, att — med iakttagande av ett riksdagens uttalande av innehåll att

utrymmena vid de tilltänkta nya kemiska och fysiska institutionerna, som

beräknats med utgångspunkt från en årlig intagning vid institutet av 200

elever, bordo beräknas på grundval av ett årligt tillskott av 150 elever, varvid

emellertid utrymmena borde så beräknas, att de lämnade möjlighet för

en fjärde årskurs, därest en sådan komme till stånd — skyndsammast låta

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:is proposition Nr 107.

uppgöra och till Kungl. Maj:t inkomma med fullständiga huvudritningar

jämte beskrivning, ny kostnadsberäkning och byggnadsplan för uppförande

i enlighet med riksdagens beslut av ifrågavarande institutionsbyggnader.

Kungl. Majit fastställde därefter den 22 september 1922, på förslag av kommittén,

instruktion för densamma.

1923 års riksdag beslöt därefter, att nybyggnader för sagda institutioner

skulle å ifrågavarande av Göteborgs stad upplåtna områden uppföras i

huvudsaklig överensstämmelse med av arkitektkonsortiet Origo upprättade,

den 2 december 1922 dagtecknade huvudritningar, samt anvisade för ifrågavarande

byggnadsarbetens utförande såsom extra reservationsanslag för budgetåret

1923/1924 ett belopp av 700,000 kronor. Kungl. Majit fastställde

den 13 april 1923 ovannämnda huvudritningar. För samma ändamål anvisade

riksdagen för budgetåren 1924/1925, 1925/1926 och 1926/1927 respektive

250,000 kronor, 700,000 kronor och 522,320 kronor.

Ifrågavarande byggnader för de kemiska och fysiska institutionerna togos

i bruk för ändamålet höstterminen 1926. Några andra byggnader för institutets

räkning hava icke uppförts på ifrågavarande till kronan upplåtna

område.

Av det ovanstående framgår emellertid, att ovannämnda sakkunniga vid

utarbetandet av sina förslag även tagit hänsyn till utrymmesbehoven för

institutets övriga avdelningar, alltså även för fackavdelningen för väg- och

vattenbyggnad eller, enligt det av de sakkunniga föreslagna namnet, för

byggnadsteknik. I programmet för arkitekttävlingen upptogs bland annat

byggnad för byggnadsteknik, omfattande väg- och vattenbyggnadsteknik

samt husbyggnadsteknik. I ovannämnda reviderade förslag ingingo alltså

vissa huvudritningar samt approximativa kostnadsförslag även för denna

institutionsbyggnad.

I en framställning den 14 september 1928 hemställde institutets styrelse,

att Kungl. Majit måtte föreslå 1929 års riksdag att till uppgörande av

detaljerade ritningar och kostnadsförslag till en ny byggnad för byggnadsteknik

anvisa ett extra anslag av 9,000 kronor för budgetåret 1929/1930.

Styrelsen erinrade örn avtalet mellan staden och Kungl. Majit och kronan

och dess bestämmelser örn att vissa byggnader skulle vara uppförda före

utgången av år 1934. Frågan örn fortsatt utbyggande av den överlåtna

tomten hade förelagts institutets lärarkollegium, som förordat att nybyggnaden

för byggnadsteknik, omfattande väg- och vattenbyggnadsteknik samt

husbyggnadsteknik, närmast borde komma till utförande, främst av det

skälet att laboratoriemöjligheterna för denna fackavdelning vore mest begränsade.

I det av arkitektkonsortiet Origo reviderade förslaget hade kostnaderna

för den del, där fackavdelningen för byggnadsteknik skulle inrymmas, beräknats

till omkring 1,230,000 kronor. Beräkningarna voro emellertid utförda

under en tid, då såväl materialpriser som arbetslöner lågo i toppläge.

För att staten skulle kunna uppfylla de förpliktelser, staten iklätt sig i

förhållande till staden, torde förberedande åtgärder böra vidtagas för den

fortsatta utbyggnaden. I sådant syfte torde till en början böra undersökas,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts proposition Nr 107.

i vad män kostnaderna för byggnaden för byggnadsteknik kunde genom

förenklingar och på annat sätt nedbringas. För detta ändamål torde det

bliva nödvändigt uppgöra mera detaljerade ritningar och kostnadsförslag.

Vid sin anmälan den 4 januari 1929 av denna fråga för Kungl. Majit

erinrade dåvarande departementschefen under punkt 139 i 1929 års åttonde

huvudtitel bland annat, att, ifall byggnader för högre avdelningen vid institutet

eller en densamma ersättande högre teknisk läroanstalt icke uppförts

inom därför föreskriven tid, vederbörande till statsverket överlämnade tomtområde

skulle, i den mån det icke tagits i anspråk genom då uppförda

byggnader eller erfordrades för att dessa måtte kunna fylla sin uppgift,

återlämnas till staden. Departementschefen biträdde styrelsens förslag. På

hans hemställan beslöt Kungl. Majit föreslå riksdagen att till ritningar m. m.

för en nybyggnad för byggnadsteknik vid institutet anvisa ett anslag av

9,000 kronor för budgetåret 1929/1930.

Riksdagen anförde i sin skrivelse den 26 april 1929, nr 8 A, under punkt

132 att riksdagen visserligen uppmärksammat de av departementschefen berörda

bestämmelserna i ifrågavarande avtal. Emellertid ansåge riksdagen

det icke lämpligt att, innan resultatet av den utredning rörande institutets

omorganisation till en teknisk högskola förelåge, varom riksdagen gjort hemställan

under punkt 131 i samma skrivelse, igångsätta förberedande åtgärder

för institutets fortsatta utbyggande. Riksdagen förutsatte att, därest till

följd av nu berörda förhållanden den i avtalet mellan staden och kronan

angivna tidsgränsen skulle behöva överskridas, staden icke skulle befinnas

ovillig att medgiva erforderlig förlängning av respittiden. Riksdagen ansåge

på grund av vad sålunda anförts, att något anslag till ritningar m. m.

för omförmälda nybyggnad icke borde beviljas för budgetåret 1929/1930.

Samma års riksdag sattes i tillfälle att uttala sig i fråga örn institutets

omorganisation dels på grund av ett av Kungl. Majit framlagt förslag rörande

inrättande av professurer i skeppsteori och i skeppsbyggnad vid tekniska

högskolan, dels ock i anledning av vid riksdagen väckta motioner örn

uppförande av professorerna vid institutet i samma lönegrad som professorerna

vid tekniska högskolan. Departementschefen hade under punkt 138

i 1929 års åttonde huvudtitel erinrat örn en av institutets styrelse i bland

annat sistnämnda hänseende gjord framställning och därvid bland annat

sagt sig icke för det dåvarande kunna tillstyrka förslag om institutets omdaning

till en teknisk högskola.

Riksdagen anmälde under punkt 121 i skrivelsen, att riksdagen avslagit

Kungl. Majits ovanberörda förslag ifråga örn professurerna i skeppsbyggeri.

Riksdagen anförde därvid bland annat följande:

Då riksdagen haft att taga ståndpunkt till Kungl. Majits nu framlagda

förslag till en omläggning av undervisningen vid tekniska högskolans fackavdelning

för skeppsbyggnad, hade riksdagen icke kunnat undgå att därvid

jämväl taga i betraktande de framkomna önskemålen om det Chalmerska

institutets ombildning till en teknisk högskola och det därmed nära sam
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

manhängande spörsmålet om denna läroanstalts och tekniska högskolans

inbördes förhållande. Riksdagen ansåge sig visserligen, i saknad av närmare

utredning i ämnet, icke kunna bedöma, huruvida kravet på en omorganisation

av Chalmerska institutet till en högskola kunde vara befogat.

Men klart vore, att, därest detta krav skulle befinnas välgrundat, spörsmålet

örn en fördelning av den högre tekniska utbildningen mellan de två anstalterna,

tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut, måste bringas

till en lösning i samband med en eventuell omorganisation av sistnämnda

institut. Sådana förhållandena nu vore ordnade, förelåge otvivelaktigt en

dubbelorganisation, i det att vardera läroanstalten i vissa fack, bland annat

skeppsbyggeri, meddelade en högre teknisk undervisning. Huruvida detta

även innebure en överorganisation vore icke möjligt att nu avgöra, men

riksdagen holle för sannolikt att en allsidig utredning av båda dessa frågor,

Chalmerska institutets ombildning till en teknisk högskola samt detta instituts

och tekniska högskolans inbördes ställning, kunde giva uppslag till en

mera praktisk och samtidigt mindre kostsam organisation av den högre tekniska

undervisningen.

I anledning av ovannämnda motionsledes framförda förslag rörande professorernas

vid institutet avlöningsförhållanden hemställde riksdagen under

punkt 131 i samma skrivelse, att Kungl. Majit måtte verkställa nyssnämnda

utredning.

På grund av riksdagens beslut tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet

jämlikt Kungl. Majits bemyndigande den 6 december 1929 sakkunniga

för att inom departementet biträda med utredning angående omorganisation

av den högre tekniska undervisningen, varvid särskilt borde tagas

under omprövning frågan örn omorganisation av institutets högre avdelning

till en teknisk högskola samt förhållandet mellan tekniska högskolan och en

eventuell teknisk högskola i Göteborg. Vid sin anmälan av denna fråga

sagda dag för Kungl. Majit anförde departementschefen — under erinran om

att riksdagen uttalat önskvärdheten att få frågan örn institutets och tekniska

högskolans ställning fullt klarlagd — bland annat följande:

I vad mån och i vilken utsträckning en differentiering av ingenjörsutbildningen

inom de speciella fackområdena kunde vid de båda institutionerna

genomföras, eventuellt vissa specialfackskolor tänkas förlagda till den ena

och vissa till den andra institutionen, vore spörsmål av den största betydelse

för den tekniska högskoleundervisningen och vetenskapliga forskningen i

landet — därmed också indirekt för landets industriella och ekonomiska

liv — och tarvade uppenbarligen det noggrannaste övervägande. Vad som

ställde sig för statsverket ekonomiskt fördelaktigast, då det gällde att vinna

en rationellt ordnad ingenjörsutbildning, vore dessutom en fråga, som borde

starkt uppmärksammas, ej minst med hänsyn till de dyrbara byggnader och

den kostsamma maskinella utrustning, en modern teknisk högskoleundervisning

oundgängligen tarvade.

Ovannämnda sakkunniga1) anhöllo i skrivelse den 25 oktober 1932 till

chefen för ecklesiastikdepartementet örn befrielse från utredningsuppdraget.

'') Framlidne generalkrigskommissarien L. Widell, ordförande, ledamoten av riksdagens

första kammare, lektorn B. Björnsson, f. d. professorn H. Grauers, civilingenjören G. Kleman

och professorn T. Lindmark.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

Ett realiserande av förslag från de sakkunnigas sida att förvandla institutet

till en teknisk högskola — ett förslag, om vars berättigande och behövlighet

ingen meningsskiljaktighet rått bland de sakkunniga — måste nämligen

enligt de sakkunnigas mening medföra sådana kostnader, att ett genomförande

inom en närmare framtid måste te sig såsom helt uteslutet. Dessa

kostnader vore både kostnader för byggnader och laboratorieutrustning vid

den ifrågasatta nya högskolan och ökade årliga utgifter för avlöningar och

driftkostnader.

Kungl. Majit biföll genom beslut den 4 november 1932 de sakkunnigas

hemställan.

Genom beslut samma dag anbefallde Kungl. Majit institutets styrelse att

— i överensstämmelse med ett av nyssnämnda sakkunniga framlagt förslag —

träda i underhandlingar med Göteborgs stad angående utsträckning av den

tid, inom vilken enligt ovannämnda avtal byggnader för en högre teknisk

läroanstalt skulle vara uppförda.

Innan jag övergår till en redogörelse för nu föreliggande framställning

örn anslag till nybyggnad för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad

vid institutet, vill jag i korthet redogöra för framförda förslag rörande undervisningen

inom dessa ämnesområden vid institutet.

1919 års ovannämnda sakkunniga fores! ogo i sitt betänkande II bland

annat, att den nuvarande högre avdelningen vid institutet skulle ombildas

till en teknisk högskola samt framlade förslag till denna högskolas organisation.

Enligt detta förslag skulle inom ifrågavarande fackavdelning för

byggnadsteknik, vilken skulle skapas genom en sammanslagning av de nuvarande

fackskolorna för husbyggnads- samt väg- och vattenbyggnadskonst,

finnas fjrra professurer: i allmän byggnadslära och byggnadsteknik, motsvarande

nuvarande professur i byggnadslära och ornamentsritning; i byggnadsstatik

och brobyggnadslära, motsvarande nuvarande professur i väg- och

vattenbyggnadslära; i vattenbyggnads^^, ny professur; samt i väg- och

järnvägsbyggnad med kommunikationsteknik, likaledes ny professur.

Samtidigt med att 1929 års ovannämnda sakkunniga ingåvo sin framställning

om befrielse från utredningsuppdraget, överlämnade de en promemoria,

innehållande en kortfattad sammanfattning av de under utredningsarbetets

gång vunna resultaten samt en redogörelse för de av dem fattade

preliminära besluten. Av denna promemoria framgår, att de sakkunniga

tänkt sig tre professurer inom fackavdelningen: i byggnadsstatik och brobyggnadslära,

i husbyggnadslära samt i byggnadsteknik. Ämnena vattenbyggnadslära

samt vägbyggnad med kommunikationsteknik tänktes företrädda

av två speciallärare. I promemorian anfördes bland annat följande:

Vid institutet funnes för närvarande en fackavdelning för väg- och vattenbyggnad

och en för husbyggnad. Dessa motsvarades vid tekniska hög
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

skolan närmast av fackavdelningarna för väg- och vattenbyggnad och för

arkitektur.

1919 års sakkunniga hade föreslagit, att man för erhållande vid den föreslagna

nya högskolan av en bättre utbildning för såväl husbyggare som

väg- och vattenbyggare skulle söka åstadkomma en undervisning, som så

vitt möjligt reducerade bristerna å båda håll genom att vid nya högskolan

inrätta en särskild avdelning för byggnadsteknik, i sig innefattande huvuddelen

av den tekniska undervisningen inom arkitektur- samt väg- och vattenbyggnadsfackskolorna.

När 1929 års sakkunniga började sina undersökningar rörande här förevarande

fråga, funno de starka skäl tala för en sammanslagning av de

båda fackavdelningarna för väg- och vattenbyggnad samt husbyggnad vid

Chalmers tekniska institut till en avdelning för väg- och vattenbyggnad.

Denna skulle delas i två studieriktningar, den ena för utbildning av arbetsledare

(ej konstruktörer), alltså en mera allmän linje, den andra för utbildning

av byggnadskonstruktörer, speciellt för husbyggnad. En differentiering

i förhållande till tekniska högskolan skulle ske på så sätt, att till

denna skulle förläggas den egentliga utbildningen av brobyggnadskonstruktörer.

Med hänsyn till å ena sidan önskvärdheten att i möjligaste mån nedbringa

kostnaderna för inrättandet av den föreslagna nya högskolan och å

andra sidan önskvärdheten av ökad effektivitet i undervisningen hade emellertid

vissa av de sakkunniga ansett det böra tagas under allvarligt övervägande,

huruvida icke väg- och vattenbyggnads- samt husbyggnadsavdelningarna

vid institutet skulle kunna indragas och undervisningen i dessa

ämnen koncentreras till tekniska högskolan.

I Göteborg bleve för ändamålet nybyggnader oundgängliga. Däremot

torde det — särskilt under förutsättning att skeppsbyggnadsavdelningen vid

tekniska högskolan nedlades — icke vara uteslutet, att vid tekniska högskolan

skulle utan egentlig nybyggnad kunna beredas tillräckligt utrymme

för undervisning av erforderligt antal blivande väg- och vattenbyggnadsingenjörer.

Aven om på grund av elevantalets ökning en dubblering av

vissa lärarkrafter vid tekniska högskolan bleve erforderlig, kunde dock årskostnaderna

härför samt för materiel aldrig beräknas bliva större än för en

fristående avdelning i Göteborg.

A andra sidan kunde det icke förbises, att betydande svårigheter måste

yppa sig för tekniska högskolan att i sin fackavdelning för väg- och vattenbyggnad

emottaga det ökade elevantal, som bleve erforderligt, därest hela

landets behov av högskolebildade ingenjörer på detta betydelsefulla område

skulle tillgodoses här.

De vidare utredningar, som för ett bedömande av denna fråga vore behövliga,

hade icke av de sakkunniga slutförts. Emellertid torde i vart fall

detta spörsmål vara förtjänt att tagas under övervägande, när utredningsarbetet

ånyo kunde komma att upptagas.

Ovannämnda förslag hava icke föranlett någon åtgärd.

Nu har institutets styrelse i skrivelse den 7 december 1933 anmält, att

styrelsen — i anledning av Kungl. Majris ovannämnda beslut den 4 november

1932 örn utsträckning av den i förutnämnda avtal fastställda tid,

inom vilken nybyggnaderna skulle vara uppförda — hos Göteborgs stads

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition Nr 107.

drätselkammare, andra avdelningen, hemställt om förlängning av denna tid

med ytterligare tio år, alltså till och med den 31 december 1944.

I anledning härav hade avdelningen anfört, att den vore villig tillmötesgå

styrelsens framställning med den begränsning att uppskovet bestämdes till

fem år, därvid nybyggnadsskyldigheten således skulle vara fullgjord senast

den 31 december 1939.

Emellertid hade — framhölle avdelningen — behov framträtt för staden

att återfå viss del av de genom avtalet överlåtna områdena. Därvid avsåges

ett område norr om den till det överlåtna området gränsande idrottsplatsen,

innehållande en areal av vid pass 4,080 kvadratmeter. Utgående

från dessa synpunkter hade avdelningen upprättat förslag till överenskommelse

med bestämmelser, innefattande medgivande till ett femårig! uppskov

med fullgörandet av byggnadsskyldigheten och överlåtelse till staden av

ovannämnda areal. Det vore emellertid styrelsens avsikt att träda i närmare

förhandlingar med staden, innan ärendet underställdes Kungl. Maj:ts

prövning.

För att förekomma förnyad framställning från stadens sida örn ytterligare

inskränkning av det för institutets nybyggnader avsedda området, hemställde

styrelsen om medel till nybyggnad för en av institutets fackavdelningar

ur anslag till beredskapsarbeten.

Lärarkollegiet hade förordat nybyggnad för fackavdelningen för vägoch

vattenbyggnad på grund av följande skäl.

Fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad vore för närvarande institutets

största fackavdelning. I denna vore nämligen innevarande termin av

högre avdelningens 413 elever 130 inskrivna. Fackavdelningen hade icke

något laboratorium. Eleverna hade för utförande av för dem erforderliga

försök varit hänvisade till laboratoriet för maskinbyggnad. Kostnaderna för

det i nybyggnaden ingående laboratoriet utgjordes av kostnader för själva

byggnaden, för inredningsarbeten och utrustning. Kostnaderna för den del

av den instrumentella utrustningen, som behövde införskaffas från utlandet,

bleve för ifrågavarande fackavdelning jämförelsevis små.

Styrelsen framlägger ett av professorn inom fackavdelningen S. Hultin

uppgjort förslag till nybyggnad. Det vore uppgjort närmast för underlättande

av kostnadsberäkning av byggnaden och överensstämde i huvudsak

med det av arkitektkonsortiet »Origo» överarbetade förslaget men vöre beräknat

för ett mindre antal elever. I vissa avseenden skilde det sig från

det tidigare förslaget. Ändringarna hade delvis föranletts av den utveckling,

som under tiden ägt rum. Under de sista tio åren hade nämligen ett

betydande forskningsarbete igångsatts inom åtskilliga områden av väg- och

vattenbyggnadstekniken, vilka tidigare ej varit föremål för undersökningar.

Ett dylikt, område vore jordarternas mekanik, vilket ämne berörde bland

annat frågor örn grundens bärighet, byggnaders sjunkning, stabilitetsfrågor

vid kajbyggnader, tjälskjutningsfenomen etc.; ett annat område vore vägbeläggningstokniken,

där på grund av de mångå olika slagen använda material

ett mångsidigt laboratoriearbete påginge jämsides med praktiska prov.

Inom vissa områden hade förut mindre beaktade egenskaper blivit föremål

för noggrannare studium, t. ex. vattentäthet hos betong. Medan man för

tio k femton år sedan vid högskoleundervisning inom väg- och vattenbyggnadsfacket

kunde hjälpligt reda sig utan eget laboratorium, måste man nu

anse det för mycket stor brist, att eleverna i denna fackskola ej före utträ
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

det i livet fått praktiskt syssla med teknikens aktuella problem, utan endast

tagit del av dem genom föreläsningar och litteraturstudier. Enligt styrelsens

åsikt vore därför en ny byggnad för ifrågavarande avdelning av behovet

påkallad.

Styrelsen hemställde, att Kungl. Majit måtto anbefalla byggnadsstyrelsen

att skyndsamt verkställa kostnadsberäkningar för en nybyggnad för fackavdelningen

för väg- och vattenbyggnad vid institutet samt att förmedelst

anslag till beredskapsarbeten bereda medel för byggnadens uppförande.

Styrelsen för institutet hänvisar sålunda till ett av professor S. Hultin utarbetat

förslag. Vid Hultins skrivelse äro fogade dels kopior av ritningar

och förslag till nybyggnad för fackavdelningen för byggnadsteknik, utarbetade

av arkitektkonsortiet »Origo» och daterade den 24 oktober 1921 (det

reviderade förslaget), dels ock ett förslag till justering av dessa ritningar,

utarbetat av professor Hultin och daterat den 20 november 1933. Jag tilllåter

mig i dessa hänseenden hänvisa till handlingarna i ärendet. Professor

Hultin anför bland annat följande:

Enligt förslaget »Origo» skulle den för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad

avsedda byggnaden förläggas parallellt med och söder örn nuvarande

uppfartsvägen från Gibraltargatan till fysik- och kemibyggnaden.

Förslaget borde ligga till grund för den nu ifrågasatta byggnaden, i den

mån icke skäl till avvikelser förelåge. Byggnaden borde planeras för 40

elever per årskurs i stället för 55, varmed man ursprungligen räknade.

Vid den av Hultin verkställda omarbetningen av förslaget hade följande

synpunkter legat till grund:

Enligt »Origos» förslag skulle i källarvåningen anordnas laboratorium för

vattenbyggnad; källare skulle finnas endast under halva byggnaden; den för

vattenbyggnadsexperiment avsedda rännan vore förlagd under en utskjutande

altan längs byggnadens södra långsida. I stället borde källare anordnas

under hela byggnaden och det utskjutande partiet slopas; härigenom vunnes

icke blott lägre anläggningskostnad, utan man sluppe även den ur underhållssynpunkt

ogynnsamma altanen.

Då man för överskådlig framtid torde få räkna med att hålla sig inom

ramen för den av 1929 års sakkunniga skisserade planen för fackavdelningens

organisation, hade Hultin utgått från densamma.

När ämnet vattenbyggnadslära enligt nyssnämnda utkast ej komme att

företrädas av en professur, funnes ej längre samma skäl att giva vattenbyggnadslaboratoriet

sådan omfattning, som skulle fordras för utförande av

vetenskapligt forskningsarbete på området. Hultin hade därför föreslagit

betydligt minskat omfång för detsamma. En ytterligare orsak att ej giva

detta laboratorium större dimensioner läge däri, att antalet ingeniörer, som

speciellt ägnade sig åt hydrauliska spörsmål, vore rätt begränsat. Vid sidan

om tekniska högskolans vattenbyggnadslaboratorium med dess mera omfattande

utrustning torde Sverige ej hava behov av ytterligare ett lika fullständigt

utrustat vattenbyggnadslaboratorium. — I vattenbyggnadslaboratoriet

skulle enligt Hultins förslag finnas dels en demonstrationsränna för hydrauliska

experiment, dels en ränna för mindre modellexperiment; pumpanläggning

och vattenreservoar skulle vara gemensamma för båda rännorna.

I »Origos» förslag funnes icke upptaget något vägbyggnadslaboratorium.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

Sedan denna tidpunkt hade vfigbyggnadsundervisningen kommit i ett helt

annat läge och vunnit ökad betydelse. Något egentligt forskningslaboratorium

för vägbyggnadsteknik ansåge sig Hultin dock icke böra föreslå, dels

emedan ingen professur i ämnet av 1929 års sakkunniga upptagits, dels

emedan i Stockholm svenska väginstitutet och statens provningsanstalt vore

fullständigt rastade för vetenskapliga undersökningar på området. Å andra

sidan bleve det nödvändigt för utgående ingenjörer att känna till de mera

yrkesmässiga och kommersiella provningarna av materialier på området,

speciellt beträffande asfalt och tjäror. Därför föresloges, att ett rum skulle

disponeras för detta ändamål. För andra undersökningar på området kunde

utrymme beredas inom laboratoriet för byggnadsteknik.

Gemensam för laboratorierna för byggnadsteknik samt för byggnadsstatik

och brobyggnadslära bleve maskinsalen i undre botten. Ehuru laborationer

i dessa båda ämnen huvudsakligen avsåge olika funktioner hos materialen,

kunde någon sträng gräns mellan dessa ämnen icke uppdragas; hållfasthetsundersökningar

och formförändringsbestämningar förekomme inom håda

ämnesområdena. Samtliga apparater för hållfasthetsprovningar uppställdes

i maskinsalen. Maskinsalen förutsattes i överensstämmelse med »Origos»

förslag erhålla två våningars höjd; i andra våningen föresloges en mindre

balkong. För förvaring av instrument, tillhörande maskinsalen, hade föreslagits

ett särskilt rum.

För laboratoriet för byggnadsteknik hade i »Origos» förslag förutsatts en

värmekammare och ett kylrum; i Hultins förslag hade dessa slopats, enär

vid ifrågavarande försök provkroppar billigare kunde förvaras i kylskåp och

värmeskåp, uppställda i andra lokaler. Särskilt rum för siktning av sand

torde vara onödigt; siktapparater kunde lämpligen uppställas i samma lokal

som betongblandare och stampapparater m. m.

För laboratoriet för byggnadsstatik föresloges två rum för modellexperiment

i liten skala. Undersökningar å små plana modeller, uppmonterade

å arbetsbord, hade på senare åren blivit alltmer använda; modellkostnaderna

bleve låga. Formförändringarna bestämdes medelst avläsningsmikroskop.

I källaren föresloge Hultin en avdelning för jordtryckslaborationer och

mekanisk jordanalys. Laboratorier i sistnämnda ämne förekommo ej vid

tidpunkten för »Origo»-förslagets uppgörande, men hade under de senaste

fem åren inrättats vid ett flertal högskolor. Här skulle utföras sedimenteringsanalys

och siktningsbestämningar samt mikroskopisk undersökning av

jordarters sammansättning, bestämning av samband mellan belastning, vattenhalt,

krympning etc. hos jordprover, allt frågor av den största betydelse för

studiet särskilt av göteborgslerans egenskaper. Hamnöveringenjören i Göteborg

hade ställt i utsikt samarbete för undersökningar rörande denna leras

egenskaper. — Inom jordhyckslaboratoriet skulle bestämmas jordtrycket mot

väggar, tryckfördelning under grundplattor etc. *

I fråga örn lokalernas placering, utrustning etc. anföres bland annat följande:
Vid

lokalernas inordnande i byggnaden hade Hultin gjort minsta möjliga

förändringar i »Origos» förslag. Såsom förut nämnts hade räknats med ett

något minskat elevantal. Föreläsningssalarne hade minskats med 1 meter i

längd och ritsalarne med omkring 4 meter. Byggnadens längd hade minskats

med 3 meter.

Till källaren hade förlagts alla lokaler, vid vilkas användning man hade

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107,

att räkna med, att golven bleve nedsölade med vatten, sand etc., alltså

vattenbyggnadslaboratoriet, jordtryckslaboratoriet, betongblandning och lagring

av betongprovkroppar, smidesverkstad och träverkstad. Lokaler, där

buller och stötar åstadkommes, borde ej ligga under ritsalar, föreläsningssalar

eller arbetsrum; därför bade smedja och betongblandningsrum förlagts

under maskinsalen. Vattenbyggnadslaboratoriet förlädes till byggnadens

östra ända, där berggrunden sannolikt läge något djupare, så att plats för

en reservoar under golvet lätt kunde åstadkommas; vid denna ända av

byggnaden erhölles även tämligen höga fönster mot gårdssidan, vilket vore

till fördel. Inom övriga delar av källaren bleve fönstren mot gårdssidan

låga; till denna sida hade därför förlagts lagerrum för sand, cement och

sten, betongprover etc., för vilka lokaler full dagerbelysning ej vore alldeles

nödvändig.

Våningshöjden hade antagits till 4,5 meter från golv till golv, källarvåningens

golvhöjd till + 60,5 i överensstämmelse med »Origos» förslag.

Vindsvåningens trätakstolar borde konstrueras så att hindrande snedsträvor

undvekes; å vinden kunde vid framtida behov en del laborationsrum

anordnas. I övrigt borde vinden kunna användas för lagring av samlingar

och modeller, som mera sällan användes.

För transport av provkroppar och modeller mellan källare och bottenvåning

samt för transport av mindre aktuella modeller etc. till vinden fordrades

en varuhiss.

Maskinsalen försåges med travers (eller telfervagn) för lyftning av tyngre

maskiner etc. I golvet anordnades en lucka för nedhissning av tunga- delar

till källaren.

Byggnadens planutrymme, mätt på ytterkant av väggarna, utgjorde 1178

kvadratmeter. Volymen av byggnaden från källargolv till 1 meter över

vindsgolvet beräknades till 22,400 kubikmeter. För sprängning och schanning

samt eventuella grundpelare torde böra beräknas c:a 55,000 kronor. Gårdsplanens

iordningställande beräknades kosta c:a 20,000 kronor, varav något

över hälften åtginge för sprängningsarbeten.

Kostnaden för maskin- och apparatutrustning till byggnaden hade icke

varit föremål för detaljerad utredning. Kostnaden härför beräknades uppgå

till omkring 200,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har med utlåtande den 21 december 1933 överlämnat

kostnadsutredning till ifrågavarande av professor Hultin omarbetade förslag

till nybyggnad. Kostnaderna hava av styrelsen approximativt uppskattats

till följande belopp:

Byggnadsarbeten..............................kronor 800,000

Värme, vatten och avloppsledningar samt sanitära installationer

enligt uppgift av ingenjör E. Jonsson........ » 80,000

Elektriska ledningar och elektrisk hiss enligt uppgift av

ingenjör E. Heineman........................ » 50,000

Vägar och planeringsarbeten, förslagsvis..........'' . . » 75,000

Ritningar, kontroll och administration samt oförutsedda

utgifter c:a 10 procent.................. *_95,000

Summa kronor 1,100,000

Enligt kostnadsutredningen beräknades den erforderliga byggnadssumman

ligga mellan 1,000,000 och 1,200,000 kronor, beroende dels på vilka bygg
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

uadsmaterialier samt fasadstensarbeten m. in., som komme att föreskrivas,

dels på omfattningen av ledningar för laboratorier m. m., dels ock på vägoch

planeringsarbetenas omfattning och utsträckning.

För belysande av frågan, huruvida en nybyggnad för fackavdelningen för

väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska institut skulle kunna tänkas

föregripa spörsmålet örn eventuella rationaliseringsåtgärder beträffande den

högre tekniska undervisningen, har jag från medlemmarna av 1929 års salekunnigberedning

— lektorn E. Björnsson, professorerna Lindmark och Grauers

samt civilingenjören Kleman — införskaffat en promemoria, daterad den 29

januari 1934, däri göres gällande att en fackavdelning för väg- och vattenbyggnad

även efter en omorganisation av den högre tekniska undervisningen

bör bibehållas vid Chalmers tekniska institut samt att från de synpunkter,

som de sakkunniga tidigare anlagt på en blivande organisation av det tekniska

högskoleväsendet, intet syntes vara att erinra mot uppförandet av den

föreslagna institutionsbyggnaden.

Bemälda sakkunniga lämna i sin promemoria en översikt för höstterminerna

1919—1933 dels över antalet studerande inom fackavdelningen för väg- och

vattenbyggnad vid tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut, dels

ock över det totala antalet studerande vid de båda läroanstalterna samt

yttra i anslutning härtill:

Antalet studerande i fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad vid tekniska

högskolan hade under perioden kraftigt ökats — från 128 till 191 eller

med 49 procent — om än icke i samma utsträckning som högskolan i dess

helhet, vilken under samma tid ökats med 77 procent. Från att höstterminen

1919 hava utgjort 21 procent av hela antalet studerande, utgjorde de studerande

i fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad höstterminen 1933 icke

fullt 19 procent av totalantalet. I detta sammanhang torde böra påpekas,

att stegringen av antalet studerande till väsentlig del torde bero därpå, att

högskolan genom ett intensivt utnyttjande av tillgängliga lokaler successivt

lyckats bereda plats för ett ökat antal kompetenta inträdessökande, som

annars måst avvisas.

Under samma tid hade antalet studerande i fackavdelningen för väg- och

vattenbyggnad vid Chalmers tekniska institut ökats från 49 till 130, d. v. s.

nära tredubblats. Medan institutet i dess helhet under samma tid ökats från

328 till 413 studerande, hade denna fackavdelning proportionellt ökats väsentligt

kraftigare. Från att höstterminen 1919 hava utgjort 15 procent av

totalantalet studerande, hade den sålunda höstterminen 1933 stigit till icke

mindre än 31 procent.

Sammanlagda antalet studerande vid de båda fackavdelningarna, som

höstterminen 1931 — de senaste siffror som förelågo, då de sakkunniga

avslutade sitt egentliga utredningsarbete — uppgick till 240, hade sedan dess

väsentligt ökats och uppgick höstterminen 1933 till 321 eller i genomsnitt

80 per årskurs.

Till en del kunde visserligen denna starka höjning tänkas sammanhänga

med den av tidsförhållandena förorsakade allmänna tillströmningen av studerande

till universitet och högskolor och därmed sammanhängande strä
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

•Kungl. Mag:ts proposition Nr 107j

Tanden från de båda läroanstalternas sida att i görligaste mån bereda studiemöjligheter

för inträdessökande. A andra sidan finge i detta sammanhang

icke förbises den spärr, som i vart fall vid tekniska högskolan det begränsade

utrymmet i laboratorier och ritsalar innebure och på grund av vilken

kompetenta inträdessökande trots nyssberörda strävanden måst i betydlig

utsträckning avvisas. Hade inträde i fackavdelningarna för väg- och vattenbyggnad

stått öppet för alla kompetenta inträdessökande, skulle man alltså

för närvarande haft att räkna med ett högre antal studerande än det nu

förefintliga. Aven om av olika anledningar sammanlagda antalet studerande

vid här ifrågavarande båda fackavdelningar i fortsättningen ånyo reducerades,

bleve dock med största sannolikhet antalet studerande så stort, att

man — därest en sammanslagning av de båda avdelningarna komme till

stånd — måste förutsätta en dubblering av praktiskt taget alla lärarkrafter

ävensom betydande ny- och tillbyggnader. Örn än kostnaderna härför icke

kunde beräknas bliva lika stora som för en nybyggnad i Göteborg, torde

skillnaden dock knappast bliva så avsevärd, att den uppvägde de olägenheter

av olika slag, som skulle uppkomma vid en sammanslagning. Av dessa

olägenheter torde de pedagogiska stå i främsta rummet. Vidare borde framhållas,

att den förskjutning i förhållandet mellan elevantalet i de olika fackavdelningarna

vid Chalmers tekniska institut, som under de senaste åren

ägt rum, medförde, att en indragning av fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad

vid Chalmers tekniska institut måste betyda en mera ingripande

förändring i hela institutets struktur än vad tidigare kunnat förutses. Härjämte

borde ej förbises, att enligt nyligen framlagda undersökningar levnadskostnaderna

för studerande vore högre i Stockholm än i Göteborg, vadan

en sammanslagning av de båda avdelningarna till en, i Stockholm, skulle

för de annars till Göteborg förlagda studerandena medföra ökade utgifter.

Vad beträffade behovet av ingenjörer, utexaminerade från fackavdelning

för väg- och vattenbyggnad, gåve de senaste årens erfarenhet vid handen,

att här en ökad efterfrågan förelåge. Överhuvudtaget gjorde sig för närvarande

från kommuners, industriers och övriga företagares sida märkbar

en med teknikens komplicering sammanhängande tendens att i ökad utsträckning

använda kvalificerad arbetskraft. Med hänsyn härtill syntes det

betänkligt att nu företaga en sammanslagning av de båda fackavdelningarna.

Möjligheterna till en differentiering av undervisningen vid de ifrågasatta

båda tekniska högskolorna vore enligt de sakkunnigas uppfattning av avsevärd

betydelse. En dylik differentiering av undervisningen vid fackavdelningen

för väg- och vattenbyggnad syntes kunna genomföras, örn man för

framtiden hade att liksom hittills räkna med fackavdelningar både i Stockholm

och Göteborg. De sakkunniga hade i de av dem utarbetade preliminära

förslagen till timplaner tagit sikte på en differentiering av undervisningen

mellan de båda fackavdelningarna för väg- och vattenbyggnad. I

det föreliggande förslaget till den ifrågasatta nya institutionsbyggnaden, av

vilket de sakkunniga tagit del, syntes jämväl dessa differentieringsmöjliglieter

hava blivit tillfredsställande beaktade.

De sakkunniga hade vidare undersökt, huruvida en nybyggnad nu för

fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska institut

kunde tänkas beträffande andra fackavdelningar försvåra den rationalisering

av den tekniska högskoleundervisningen, som av de sakkunniga i överensstämmelse

med riksdagens uttalanden och av vederbörande departementschef

givna direktiv eftersträvades.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

De fackavdelningar, beträffande vilka av olika bland de sakkunniga fortsatta

utredningar rörande eventuell indragning närmast ifrågasattes, voro

fackavdelningen för skeppsbyggnad vid tekniska högskolan och fackavdelningen

för kemi och kemisk teknologi vid Chalmers tekniska institut.

Yad fackavdelningen för skeppsbyggnad vid tekniska högskolan beträffade,

gåve de senaste årens utveckling vid nämnda högskola vid handen, att de

lokaler, som skulle frigöras vid ett eventuellt indragande av berörda avdelning,

bleve erforderliga redan vid högskolans nuvarande organisation och

alltså icke kunde beräknas komma till användning för att minska nybyggnadsbehovet

vid en utvidgning av fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad.

Utrymmena för flera fackavdelningar vore nämligen redan till det

yttersta anlitade.

Vad beträffade fackavdelningen för kemi och kemisk teknologi vid Chalmers

tekniska institut anförde de sakkunniga i sin förutberörda promemoria

av år 1932 bland annat följande:

»Goda skäl synas föreligga för en undersökning, huruvida icke här förevarande

undervisning — vad beträffar de tekniska högskolorna -— skulle

kunna koncentreras till Stockholm. Denna fråga kompliceras emellertid

därav, att nyligen vid Chalmers tekniska institut nybyggnad uppförts för

bland annat den kemiska institutionen. Det torde icke utan särskild undersökning

kunna klargöras, huruvida den kemiska avdelningens nya lokaler

utan alltför stora kostnader kunna komma till någon användning för någon

annan fackavdelning.»

Med anledning av vad sålunda anförts ville de sakkunniga framhålla, att

de med sitt berörda yttrande ej avsågo, att fackavdelningen för väg- och

vattenbyggnad, vars behov av lokaler och inredning i hög grad avveke från

vad som erfordrades för en fackavdelning för kemi, skulle kunna draga

nytta av ifrågavarande lokaler.

Örn icke inom utgången av år 1934 byggnader för institutets högre avdelning

utöver redan förefintliga byggnader för de kemiska och fysiska institutionerna

uppförts, skall enligt ovannämnda avtal den av Göteborgs stad

upplåtna arealen med undantag för det område, som erfordras för att redan

befintliga byggnader må fylla sitt ändamål, omedelbart med full äganderätt

i gravationsfritt skick återlämnas till staden utan ersättning. Institutets

styrelse har nu anmält, att utsikter förefinnas till förlängning av fristen

med ytterligare fem år men att staden synes vara benägen att vid ett sådant

medgivande knyta villkor örn återlämnande till staden av viss del av

de genom avtalet överlåtna områdena. För de fortsatta förhandlingarna i

ämnet skulle det tvivelsutan vara av betydelse att hava vidtagit åtgärder

för uppförandet av förevarande sedan länge planerade och av behovet påkallade

nybyggnad för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad.

I allt fall synes mig i betraktande av de bristfälliga anordningar, som

känneteckna de nuvarande arbetslokalerna vid institutet, med byggnadsföretaget

ej kunna anstå under så lång tid, att spörsmålet örn den närmare avvägningen

av den högre tekniska undervisningen mellan institutet och tekniska

högskolan hinner få sin lösning. Såsom framgår av den utav 1929

års sakkunniga senast avgivna promemorian, kan det nu föreliggande för
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

slaget icke anses komma att föregripa denna fråga. Jag hänvisar till de

skäl, som anföras i denna promemoria. Vad angår frågan örn en eventuell

differentiering av undervisningen mellan de båda fackavdelningarna för vägoch

vattenbyggnad vid tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut,

kommer densamma att av Kungl. Majit uppmärksammas och skyndsamt

göras till föremål för närmare utredning. Under alla förhållanden lärer den

ifrågavarande fackavdelningen vid Chalmers tekniska institut tvivelsutan vara

i behov av de förbättrade och moderniserade utrymmen, som det föreliggande

förslaget innebär. Jag kan från denna synpunkt sålunda icke finna några

betänkligheter mot att tillstyrka åtgärder för igångsättande av det föreslagna

byggnadsföretaget.

De föreliggande av professor Hultin justerade ritningarna torde i huvudsak

kunna ligga till grund för arbetet. Det synes mig lämpligt, att planläggandet

och utförandet av byggnadsföretaget, liksom skedde i fråga om

byggnaderna för de fysiska och kemiska institutionerna, varder anförtrott

åt en särskild byggnadskommitté. Innan arbetena igångsättas, torde kommittén,

såsom likaledes fallet var vid sistnämnda byggnadsarbeten vid institutet,

böra till Kungl. Majit ingiva fullständiga huvudritningar jämte beskrivning,

utarbetade i huvudsaklig anslutning till professor Hultins nyssnämnda

förslag, ävensom ny kostnadsberäkning och byggnadsplan för uppförande

av ifrågavarande byggnad å den av staden för ändamålet upplåtna tomten.

Byggnadsföretaget bör utföras inom ramen av ett anslag av 1,100,000 kronor.

Byggnadskommittén må emellertid erhålla i uppdrag att i görligaste

mån söka nedbringa kostnadsbeloppet. Detta belopp bör därför ej nu fixeras.

För nästkommande budgetår torde för ritningarnas uppgörande samt byggnadsarbetenas

igångsättande m. m. anvisas ett belopp av 400,000 kronor att

upptagas bland utgifter för kapitalökning under rubriken »Fonden för förlag

till statsverket».

Utöver nu angivna kostnader komma sedermera att erfordras anslagsmedel

till inredning och utrustning av den nya institutionsbyggnaden. De

härför erforderliga kostnaderna hava av professor Hultin uppskattats till

omkring 200,000 kronor, vilken summa dock angivits såsom approximativ.

En närmare utredning på denna punkt torde sedermera bliva erforderlig.

Likaledes kommer den nya byggnaden att medföra ökade kostnader i avseende

å drift och underhåll, eventuellt även avlöning åt vaktmästare eller eldare.

I vad mån dessa kostnader kunna täckas förmedelst institutets elevavgifter

eller till en del komma att belasta statsverket, torde likaledes böra närmare

utredas.

Anslaget bör beviljas under förutsättning att erforderlig uppgörelse träffas

mellan Kungl. Majit och Kronan och Göteborgs stad angående tomtfrågan,

innefattande förlängning av fristen för byggnadsarbetenas utförande.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, under av mig angiven förutsättning beträffande än
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. May.ts proposition Nr 107.

äring i avtalet med Göteborgs stad rörande upplåtelse av

tomt för Chalmers tekniska institut, till uppförande å nyssnämnda

tomt av byggnad för fackavdelningen för väg- och

vattenbyggnad vid nämnda institut i huvudsaklig överensstämmelse

med föreliggande av professor S. Hultin justerade

ritningar för budgetåret 1934/1935 bland utgifter för kapitalökning

under rubriken: »Fonden för förlag till statsverket»

anvisa ett reservationsanslag av........kronor 400,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

E. Hedenlund.

Bihang till riksdagens protokoll 1934.

1 sami.

Nr 107.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:304 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl. Magit dels i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning, dels ock i propositionerna nr 47 s. 1 i texten
  2. SU 1934:124 Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t dels i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning, dels ock i propositionerna nr 47, 107 och 156 s. 25 i texten