Sök i Ratio Lex

Angående tilläggspension åt stiftssekreteraren A. E. Carlgrens änka Johanna Vilhelmina Carlgren, född Sundin

1934-02-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:113, Angående tilläggspension åt stiftssekreteraren A. E. Carlgrens änka Johanna Vilhelmina Carlgren, född Sundin

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 113.

1

Bil* 113.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående tilläggspension åt

stiftssekreteraren A. E. Carlgrens änka Johanna Vilhelmina

Carlgren, född Sundin: given Stockholms slott den 9 februari

1934.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Mili allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 9 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Ungberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet:

I samband med genomförandet från och med den 1 juli 1928 av den vid

samma års riksdag beslutade löneregleringen för befattningshavarna vid

domkapitlens expeditioner ersattes de dittillsvarande oreglerade befattningarna

såsom konsistorienotarie med befattningar såsom stiftssekrete
11

Hinny till riksdagens protokoll i9111. I samt. Nr 113—lli.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

rare, vilka sistnämnda befattningar i lönehänseende hänfördes till någon

av lönegraderna B 28, B 27 eller B 24 i löneplanen för ordinarie befattningshavare

vid allmänna civilförvaltningen.

Vid anmälan inför Kungl. Majit av förenämnda fråga örn lönereglering

för befattningshavarna vid domkapitelsexpeditionerna (prop. nr 102) an

förde chefen för ecklesiastikdepartementet rörande ordnande av stiftssekreterarnas

familjepensionering i huvudsak följande:

På grund av bestämmelserna i reglementet för prästerskapets änkeoch

pupillkassa den 17 december 1926 (nr 529) vore konsistorienotarier,

sorn. före utgången av april 1927 inträtt såsom delägare i kassan, skyldiga

att kvarstå i sådan egenskap, varav enligt reglementet för civilstatens

änke- och pupillkassa följde, att de vore uteslutna från delaktighet

i sistnämnda kassa. Ben åter, som efter utgången av april 1927 anställts

såsom konsistorienotarie, vore på grund av stadgande i regie

mentet för prästerskapets änke- och pupillkassa utesluten från delaktighet

i denna kassa. Härav följde enligt reglementet för civilstatens änkeoch

pupillkassa skyldighet för konsistorienotarie såsom ordinarie tjänsteman

att vara delaktig i denna senare kassa.

Då stiftssekreterarbefattning syntes i pensionsavseende böra anses motsvara

konsistorienotarietjänst, komme på grund av nyss åberopade bestämmelser

i reglementet för prästerskapets änke- och pupillkassa kon

sistorienotarie, som vore delägare i sistnämnda kassa och i samband med

den nya löneregleringen tillträdde befattning såsom stiftssekreterare, alltjämt

att tillhöra sagda kassa. Härvid vore emellertid att märka, att han

på grund av bestämmelserna i reglementet för kassan (§ 66) skulle bibehållas

vid det delaktighetsbelopp oförändrat, som varit för honom gällande

omedelbart före den 1 maj 1927. Följaktligen skulle den löneförhöjning

för stiftssekreteraren, som den nya löneregleringen innebure, icke

medföra någon förbättring i avseende på pensionsförmånerna för hans

efterlevande. Dessa skulle därigenom komma i en synnerligen oförmånlig

ställning i förhållande till efterlevande efter jämställda statens befattningshavare.

Någon möjlighet att råda bot härpå genom en ändring

av reglementet för prästerskapets änke- och pupillkassa därhän, att stiftssekreterare,

som före den 1 maj 1927 vunnit delaktighet i kassan, finge

tillgodoräknas ett i förhållande till den förhöjda lönen bestämt högre delaktighetsbelopp,

syntes med hänsyn till de konsekvenser, som därav skulle

föranledas, enligt departementschefens uppfattning icke förefinnas. A

andra sidan kunde det — särskilt i de fall, då vid en stiftssekreterares

frånfälle ömmande omständigheter förelåge — icke anses försvarligt, att

pensionerna för de efterlevande finge förbliva på samma nivå som före

löneregleringen. Någon annan utväg till förbättrande av pensionerna

syntes emellertid icke förefinnas än att det i sådant fall finge tagas under

övervägande, huruvida icke tilläggspensioner av statsmedel till lämpligt

avvägda belopp kunde beviljas.

Med godkännande av bankoutskottets utlåtande (nr 40) anförde 1928 års

riksdag (skr. nr 158) beträffande nu förevarande spörsmål följande:

Vidkommande den av föredragande departementschefen berörda frågan

örn familjepensionering för stiftssekreterare, som före den 1 maj 1927 bli

vit delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa, syntes av utredningen

i ärendet framgå, att nämnda befattningshavare i jämförelse med andra

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

statliga tjänstemän komme att intaga en synnerligen oförmånlig ställning

såtillvida, att den beslutade löneregleringen icke medförde rätt till förhöjda

delaktiglietsbelopp i kassan. Riksdagen delade departementschefens

uppfattning, att någon möjlighet att råda hot härpå genom ändring av

reglementet för kassan, i syfte att medgiva förhöjning av delaktighetsbeloppen

för befattningshavarna i fråga, med hänsyn till konsekvenserna

knappast syntes förefinnas. Vid sådant förhållande funne riksdagen billighetsskäl

tala för att staten trädde hjälpande emellan genom beviljande

av tilläggspensioner av statsmedel åt efterlevande till här avsedda stiftssekreterare.

I cirkulär den 22 juni 1928 till samtliga domkapitel m. fl. myndigheter

angående ny stat för domkapitlens expeditioner m. m. förklarade Kungl.

Majit, bland annat, att Kungl. Majit ville, efter därom i varje särskilt

fall gjord ansökning, framdeles taga under övervägande frågan örn utverkande

av tilläggspension av statsmedel åt efterlevande till stiftssekreterare,

som före den 1 maj 1927 blivit delägare i prästerskapets änke- och

pupillkassa.

Hos Kungl. Majit har stiftssekreteraren vid Luleå domkapitel Albert

Elis Carlgrens änka Johanna Vilhelmina (Mimmi) Carlgren, född Sundin,

under åberopande av innehållet i nyssnämnda cirkulär den 22 juni 1928

anhållit örn beredande av tilläggspension åt henne och makarnas omyndiga

dotter Ingegerd (Gerd) Anna Carlgren.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Carlgren var född den 8 juni 1870 och avled den 28 juli 1933;

att han tillträdde befattning såsom konsistorienotarie den 1 april 1904

och befattningen såsom stiftssekreterare (lönegrad B 28) den 1 juli 1928;

att han vid sin död efterlämnade änkan, född den 29 juli 1874, dottern

Lisa Beda, född den 17 april 1911, och dottern Ingegerd (Gerd) Anna, född

den 27 december 1913;

samt att behållningen i boet uppgick till omkring 30,000 kronor.

Luleå domkapitel har tillstyrkt den av änkefru Carlgren gjorda ansökningen

och därvid anfört, i huvudsak, följande:

Carlgren vore såsom konsistorienotarie och sedermera såsom stiftssekreterare

delaktig i prästerskapets änke- och pupillkassa före den 1 maj

1927. Den pension, lians efterlämnade änka och omyndiga dotter komme

att erhålla ur nämnda kassa, kunde ej på förhand till beloppet exakt beräknas,

enär pensionsbeloppet växlade något år från år. Enligt inhämtad

uppgift skulle änkefru Carlgren och den omyndiga dottern under ecklesiastikåret

1932—1933 hava i pension erhållit ett belopp av 1,028 kronor

5 öre, för den händelse dc då varit pensionsberättigade. Av nämnda belopp

skulle enligt bestämmelserna i kassans reglemente ungefär 240 kronor

hava tillfallit dottern. Domkapitlet funné det uppenbart, att dessa

belopp icke kunde giva pensionstagarna ens nödtorftig bärgning och ville

i samband härmed framhålla, att änkefru Carlgren vore nära 60 år gam

mal och svag till hälsan.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr lis.

Det syntes domkapitlet skäligt, att änkefru Carlgren erliölle så stor

tilläggspension av statsmedel, att denna tillsammans med hennes pension

från prästerskapets änke- och pupillkassa uppginge till det belopp, 1,750

kronor för år, vartill hennes pension, örn mannen varit delägare i civilstatens

änke- och pupillkassa, skulle hava uppgått enligt sistnämnda kassas

reglemente. I enlighet härmed borde tilläggspensionen utgöra omkring

1,000 kronor.

I fråga örn dottern Gerd ansåge domkapitlet skäligt, att också hon erhölle

tilläggspension av statsmedel, att utgå intill dess hon fyllde 21 år.

Då hennes pension, därest Carlgren tillhört civilstatens änke- och pupillkassa,

enligt denna kassas reglemente skulle hava uppgått till 700 kronor

inen hennes årspension från prästerskapets änke- och pupillkassa kunde

beräknas endast till omkring 240 kronor, skulle med enahanda beräkning,

som domkapitlet ifrågasatt för modern, hennes tilläggspension utgöra 460

kronor för år.

Direktionen för pr öster skåpets änke- och pupillkassa har i sitt i ärendet

avgivna utlåtande erinrat, att Kungl. Majit och riksdagen år 1933

(prop. nr 191; riksd. skr. nr 273) tillerkänt änkan efter stiftssekreteraren i

Göteborgs stift G. Norström, vilken i likhet med Carlgren kvarstått i

prästerskapets änke- och pupillkassa med för konsistorienotarie gällande

delaktighetsbelopp, ävensom makarnas minderåriga barn tilläggspension

från allmänna indragningsstaten nied belopp, utgörande skillnaden mellan

dem från prästerskapets änke- och pupillkassa tillkommande pension

och den pension, till vilken de varit berättigade, örn Norström varit i kassan

delaktig för 9,060 kronor, vilket sistnämnda belopp motsvarade avlöningen

i högsta löneklassen å A-ort för befattningshavare i den för stiftssekreterare

i Göteborgs stift gällande lönegraden, B 27. Direktionen tillstyrkte,

att änkefru Carlgren och hennes omyndiga dotter tillerkändes

tilläggspension efter samma grunder, som sålunda förut i liknande fall

tillämpats.

Statskontoret har under hänvisning till innehållet i förenämnda proposition

nr 191 till 1933 års riksdag anfört i huvudsak följande:

Med hänsyn till i ärendet meddelade upplysningar ansåge sig statskontoret

kunna på enahanda grunder som i det av 1933 års riksdag behandlade

likartade ärendet tillstyrka tilläggspension åt änkefru Carlgren.

Visserligen utvisade tillgångarna i dödsboet efter Carlgren en ej oväsentligt

större behållning än i det sålunda tidigare behandlade fallet, men det

ville dock förefalla statskontoret, som om omständigheterna i detta hänseende

jämväl här vore sådana, att tilläggspension borde kunna beviljas.

Vad däremot beträffade ifrågasatt tilläggspension åt Carlgrens omyndiga

dotter Ingegerd Anna Carlgren, kunde statskontoret icke tillstyrka

bifall till ansökningen i denna del. Nämnda dotter vore född den 27 december

1913 och uppnådde sålunda myndighetsåldern under år 1934. Stats

kontoret ville härvid erinra örn 1933 års statsrevisorers uttalande örn önskvärdheten

av enhetliga grunder för statliga pensionsförmåner till minderåriga

barn och i sådant avseende fastställande av en högsta ålder för

minderårig till 17 år, över vilken ålder dylik förmån icke borde ifråga
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113. 5

komma. Statskontoret, som anslutit sig till statsrevisorernas berörda

uttalande, ansåge, att nämnda åldersgräns borde tillämpas även i fråga

om här omhandlade fall av familjepension.

I anslutning härtill har statskontoret hemställt, att änkefru Vallgren

mätte, räknat från och nied den 1 augusti 1933, från allmänna indragningsstaten

komma i åtnjutande av pension med belopp, motsvarande

skillnaden mellan henne från prästerskapets änke- och pupillkassa tillkommande

pension och den pension, till vilken hon skulle hava varit berättigad,

örn Carlgren varit i kassan delaktig för ett belopp av 9,540 kronor

(= avlöningen i högsta löneklassen å A-ort i den för stiftssekreterare

vid Luleå domkapitel gällande lönegraden, B 28).

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit finner jag mig — örn ock,

på grund av ställningen i boet efter Carlgren, med någon tvekan — böra

förorda, att tilläggspension beviljas änkefru Carlgren. Av skäl, som statskontoret

anfört, synes däremot utverkande av särskild tilläggspension åt

den ännu omyndiga dottern icke böra ifrågakomma.

Tilläggspensionen åt änkefru Carlgren torde böra bestämmas enligt

samma grunder, som tillämpats i det av myndigheterna åberopade, vid

1933 års riksdag behandlade ärendet angående tilläggspension åt stiftssekreteraren

Norströms efterlevande. Vid tillämpning av dessa giundei

torde tilläggspensionen komma att uppgå till omkring 350 kronor för ar.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att till stiftssekreterareu Albert Elis Carlgrens

änka Johanna Vilhelmina Carlgren, född Sundin, må,

räknat från och med den 1 augusti 1933, från allmänna

indragningsstaten utgå pension med belopp, motsvarande

skillnaden mellan henne fran prästerskapets

änke- och pupillkassa tillkommande pension och den

pension, till vilken hon varit berättigad, örn Carlgren

varit i kassan delaktig för ett belopp av 9,540 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans

Kungl. Höghet Kronprinseu-Kegenten, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hialmar Ekengren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. BU 1934:39 Memorial, med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande punkten 5 av bankoutskottets utlåtande nr 35, i anledning av vissa framställningar rörand s. 1 i texten
  2. BU 1934:35 Bankoutskottets utlåtande Nr 35 s. 6 i texten