Sök i Ratio Lex

Angående understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning

1934-02-16 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:134, Angående understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition Nr 134.

7

Nr 134.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd åt vissa

lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation

förlorat sin anställning; given Stockholms slott

den 16 februari 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Ungberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms

slott den 16 februari 1934.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anför därefter

följande:

I en till 1932 års riksdag avlåten proposition, nr 100, anförde min företrädare

i statsrådsämbetet beträffande uppkommen fråga örn statligt understöd

till sådana lärarinnor, vilka varit anställda vid privatläroverkens förberedande

klasser och blivit entledigade på grund av nämnda klassers avveckling

i samband med genomförandet av den år 1927 beslutade omorganisationen

av det högre skolväsendet, följande:

Även om departementschefen måste i likhet med skolöverstyrelsen och

statskontoret anse det billigt och skäligt, att åtgärder från det allmännas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.

sida vidtoges för att bereda ifrågavarande lärarinnor något understöd som

ersättning för mistad anställning, ansåge departementschefen sig dock ej

kunna tillstyrka, att förslag till ett mera generellt ordnande av denna angelägenhet

förelädes riksdagen. Lämpligare vore det, att, efter verkställd närmare

utredning, de särskilda fallen bragtes under riksdagens prövning.

I skrivelse den 15 april 1932, nr 107, i anledning av omförmälda proposition

anförde riksdagen, bland annat, att riksdagen i likhet med departementschefen

ansåge lämpligt, att frågan om understöd åt nämnda kategori

av lärare avgjordes från fall till fall.

Sedermera hava ock av 1933 års riksdag (riksdagens skrivelse nr 256) på

förslag av Kungl. Majit vissa understöd beviljats till två lärarinnor av ifrågavarande

kategori.

Under punkt 137 av 1934 års åttonde huvudtitel har Kungl. Majit vidare

framlagt förslag om understöd åt ytterligare en dylik lärarinna.

I skrivelse den 19 april 1932 avgav skolöverstyrelsen i anledning av en

av centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening gjord framställning

utredning och förslag angående understöd åt biträdande lärare vid

folkskola och lärare vid mindre folkskola, vilka på grund av skolväsendets

omorganisation mist sin anställning. I berörda förslag anslöt sig överst}7- relsen i tillämpliga delar i allt väsentligt till vad överstyrelsen tidigare i

skrivelse till Kungl. Majit den 31 augusti 1931 föreslagit beträffande understöd

åt vissa förutvarande lärarinnor vid privatläroverkens förberedande

klasser.

Beträffande grunderna för understöds utgående åt ifrågavarande folkskollärare

anförde överstyrelsen i skrivelsen den 19 april 1932 i huvudsak följande:
Överstyrelsen

ansåge, att understödsfrågor av detta slag svårligen kunde

lösas likformigt efter vissa på förhand stadgade grunder, utan att dylik ersättning

borde beviljas med hänsyn till de föreliggande omständigheterna i

varje särskilt fall.

Såsom en allmän regel syntes emellertid böra gälla, att ersättning finge

utgå endast till sådan entledigad lärarinna, som under minst fem år varit

anställd vid mindre folkskola eller såsom biträdande lärarinna vid folkskola.

Däremot syntes icke böra föreskrivas någon viss levnadsålder, vid vilken

understödet skulle börja att utgå. Den övre åldersgräns, intill vilken ersättning

för mistad arbetsinkomst borde beviljas, syntes böra sammanfalla

med inträdet i pensionsåldern, sålunda 60 år. Även pensionsfrågan syntes

böra bliva föremål för prövning i varje särskilt fall.

För fastställandet av understödsbeloppen syntes en lämplig utgångspunkt

kunna erhållas i de i gällande författningar stadgade avlöningsförmånerna

för ordinarie småskollärarinna. Härvid borde hänsyn tagas till lönen i den

lönegrad, i vilken lärarinnan befunne sig vid entledigandet, dyrtidstillägg

enligt gällande grundtal, provisorisk avlöningsförbättring å billigaste ort

samt värdet av naturaförmånerna till den uppskattning, som föreslagits av

1928 års lönekommitté i dess betänkande med förslag till lönereglering för

befattningshavare vid undervisningsväsendet. Ersättning borde utgå med

två tredjedelar av det sålunda beräknade totala avlöningsbeloppet. Med då
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majds proposition Nr 134.

varande dyrtidstilläggsprocent skulle ersättningens maximibelopp komma att

uppgå till i avrundat tal 1,600 kronor.

I häröver den 8 oktober 1932 avgivet utlåtande förordade statskontoret i

anslutning till 1932 års riksdags ovannämnda uttalande beträffande understöd

åt entledigade lärarinnor vid privatläroverkens förberedande klasser,

att jämväl frågan örn understöd åt ifrågavarande lärarinnor vid mindre

folkskolor och biträdande lärarinnor vid folkskolor upptoges till prövning i

enahanda ordning, eller sålunda att varje särskilt fall efter verkställd utredning

bragtes under riksdagens prövning.

Genom beslut den 11 november 1932 faun härefter Kungl. Majit—med

förklarande att Kungl. Majit förutsatte, att skolöverstyrelsen skulle vidtaga

på densamma ankommande åtgärder för att understödsfrågor av ifrågakomna

slag från fall till fall bragtes under Kungl. Majits prövning — vad

i omförmälda ärende förekommit icke i dåvarande sammanhang föranleda

någon Kungl. Majits vidare åtgärd.

Ansökningar örn understöd hava nu inkommit från sex lärarinnor, tillhörande

här ifrågavarande kategori, nämligen förra lärarinnorna vid Algöns

mindre folkskola i Lycke skoldistrikt Alice Maria Lova Hansén, vid Artebäcks

mindre folkskola i Förlösa skoldistrikt Tekla Elisabet Johansson, vid

Valbergs mindre folkskola i Dals-Eds skoldistrikt Ebba Cecilia Zakrisson,

vid Ollsta mindre folkskola i Häggenås skoldistrikt Maria Karolina Rådström,

född Königsson, vid Stockeds mindre folkskola i Tynderö skoldistrikt

Elin Teresia Söderberg, född Långström, samt förra biträdande lärarinnan

vid Burviks folkskola i Burviks skoldistrikt Emma Aurora Löfstedt, född

Holmgren.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande:

1. Alice Maria Lova Hansén har anhållit att bliva tilldelad så stort understöd,

som av riksdagen kan komma att anvisas.

Sökanden, som är född den 23 mars 1894, har efter avlagd småskollärarexamen

i Kalmar år 1922 tjänstgjort såsom lärarinna vid Älgöns mindre

folkskola i Lycke skoldistrikt från och med höstterminen 1922 till och med

vårterminen 1931 eller tillhopa 18 terminer. Från sin nämnda anställning

entledigades sökanden på grund av domkapitlets i Göteborg beslut, att Algöns

mindre folkskola skulle indragas från och med den 1 juli 1931. —

Enligt intyg av kyrkoherden i Barlingbo församling, där sökanden nu vistas,

är sökanden helt i saknad av inkomster och i största behov av understöd.

Sökanden vårdar sin sedan flera år tillbaka svårt sjuka moder. Denna

åtnjuter i månaden omkring 10 kronor i folkpension samt 30 kronor i understöd

av kommunen, vadan båda kvinnorna blott hava 40 kronor i månaden

för sitt uppehälle. — Sökanden har enligt uppgift efter sitt entledigande

förgäves sökt ett flertal lärarinneplatser vid småskola, varom i två

fall intyg av vederbörande skolrådsordförande finnas bifogade handlingarna.

Sökandens avlöningsförmåner under senaste året av hennes anställning

hava uppgått till: lön 1,200 kronor, ett ålderstillägg 150 kronor, värdet av

naturaförmånerna bostad och bränsle 300 kronor, dvrtidstillägg 378 kronor

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.

samt provisorisk avlöningsförbättring 150 kronor, eller sammanlagt 2,178

kronor. 73 av sistnämnda belopp utgör 1,452 kronor.

2. Telda Elisabet Johansson har anhållit örn det understöd, som må kunna

utgå till lärarinna, vilken förlorat sin anställning på grund av folkskoleväsendets

omorganisation.

Sökanden, som är född den 27 december 1890, har avlagt småskollärarexamen

i Växjö år 1909. Efter tjänstgöring vid småskolor och mindre

folkskolor inom olika skoldistrikt under sammanlagt omkring 10 terminer,

har sökanden tjänstgjort som lärarinna vid Årtebäcks mindre folkskola i

Förlösa skoldistrikt från och med den 1 augusti 1918 intill den 1 juli 1931,

då skolan på grund av ringa barnantal indrogs. Hennes sammanlagda

tjänstgöringstid utgjorde då omkring 36 terminer. — Enligt intyg av ordföranden

i Kalvsviks sockens fattigvårdsstyrelse är sökanden .utan existensmedel.

— Enligt ett vid ansökningen fogat intyg har sökanden upprepade

gånger sökt ny anställning som lärarinna utan att erhålla dylik.

Sökandens avlöningsförmåner under sista året av hennes anställning utgjorde:

lön 1,200 kronor, två ålderstillägg 300 kronor, värdet av naturaförmånerna

bostad och bränsle 300 kronor, dyrtidstillägg 378 kronor samt provisorisk

avlöningsförbättring 150 kronor, eller sammanlagt 2,328 kronor.

73 av sistnämnda belopp utgör 1,552 kronor.

3. Ebba Cecilia Zakrisson har anhållit om understöd med belopp, som

Kungl. Majit kan finna skäligt.

Sökanden, som är född den 3 oktober 1882 och avlagt småskollärarexamen

i Eksjö 1903, har sedermera tjänstgjort dels inom Hults skoldistrikt

huvudsakligen såsom småskollärarinna från och med den 1 januari 1904

till och med den 30 november 1917, eller tillhopa 28 terminer, dels ock

inom Dals-Eds skoldistrikt i egenskap av lärarinna vid Valbergs mindre

folkskola från och med vårterminen 1918 till och med vårterminen 1930,

eller tillhopa 25 terminer. Hennes sammanlagda tjänstgöringstid utgjorde således

53 terminer. Från sin anställning vid sistnämnda skola entledigades

hon på grund av skolans indragning, enär några skolpliktiga barn ej längre

funnos inom skolroten. — Enligt läkarbetyg är sökanden på grund av sjukdom

urståndsatt att innehava tjänst som lärarinna. Rörande sin ekonomiska

ställning har sökanden på heder och samvete intygat, att hon blott äger

ett mindre angivet belopp.

Sökandens avlöningsförmåner under sista året av hennes anställning utgjorde:

lön 1,200 kronor, ålderstillägg 300 kronor, värdet av naturaförmånerna

bostad och bränsle 300 kronor, dyrtidstillägg 512 kronor samt provisorisk

avlöningsförbättring 150 kronor, eller sammanlagt 2,462 kronor. 73

av sistnämnda belopp utgör 1,641 kronor.

4. Maria Karolina Rådström, född Königsson, har anhållit örn det understöd,

som må kunna beviljas.

Sökanden, som är född den 31 december 1885, har avlagt småskollärarexamen

i Lycksele 1905. Därefter har hon enligt vad utdrag ur hennes

tjänstebok utvisar tjänstgjort vid mindre folkskola inom olika skoldistrikt

under åren 1905—1909 och 1913—1917, tillhopa omkring 15 terminer, samt,

efter vikariat i Skorpeds skoldistrikt under delar av åren 1917 och 1918,

varit ordinarie småskollärarinna i Multrå skoldistrikt under en del av år

1918 samt åren 1919, 1920 och 1921, med avsked från och med den 1 ja
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.

nuari 1922. Under delar av åren 1922 och 1923 har hon varit vikarierande

folkskollärarinna inom Dorotea skoldistrikt. Slutligen har hon enligt bifogad

avskrift av tjänstgöringsbetyg varit anställd vid Ollsta mindre folkskola

i Häggenås skoldistrikt från och med den 9 augusti 1925 till och med den

31 december 1928. Hennes sammanlagda tjänstgöring intill sistnämnda dag

utgjorde omkring 40 terminer. Från sin befattning vid Ollsta mindre folkskola

blev sökanden entledigad den 31 december 1928 på grund av skolans

indragning i anledning av ringa barnantal. Sedermera har sökanden blott

innehaft tillfälliga vikariat. — Enligt intyg av Stockholms stads fattigvård

är sökanden medellös och läkare bar intygat, att hon är oförmögen att helt

försörja sig med kroppsarbete. Sökanden är änka med en tolvårig son. —

Efter sitt entledigande har sökanden upprepade gånger sökt anställning som

lärarinna och även tidtals innehaft sådan anställning.

Sökandens avlöningsförmåner under sista året av hennes anställning vid

Ollsta skola utgjorde: lön 1,200 kronor, ålderstillägg 300 kronor, värdet av

naturaförmånerna bostad och bränsle 300 kronor samt dyrtidstillägg 489

kronor, eller sammanlagt 2,289 kronor. 2/s av ovannämnda belopp utgör

1,526 kronor.

5. Elin Teresia Söderberg, född Långström, har anhållit att, räknat från

och med den 1 juni 1928, få komma i åtnjutande av högsta möjliga understöd.

Sökanden är född den 13 juli 1888 och har avlagt småskollärarexamen

i Umeå år 1908. Därefter har hon enligt vad hennes tjänstebok ävensom

särskilda tjänstgöringsbetyg utvisa innehaft följande tjänsteförordnanden:

vid mindre folkskolor i Gideå, Sidensjö och Björna särskilda skoldistrikt

under åren 1908—1914, tillhopa omkring 13 terminer; vid småskolor inom

Borgsjö och Alby skoldistrikt under åren 1915—1918, tillhopa 8 terminer;

vid mindre folkskola i Haverö skoldistrikt såsom vikarie vårterminen 1920,

samt slutligen vid Stockeds mindre folkskola i Tynderö skoldistrikt från och

med den 1 september 1920 till och med den 31 maj 1928, eller 16 terminer.

Hennes sammanlagda tjänstgöringstid utgjorde sålunda omkring 38 terminer.

Från sin befattning vid Stockeds mindre folkskola blev sökanden

entledigad på grund av skolans förändring till folkskola av tredje B-formen.

— Enligt intyg av ordföranden i Borgsjö sockens fattigvårdsstyrelse är sökandens

ekonomiska ställning så svag, att hon för sin egen och sina barns

nödtorftiga försörjning tidvis fått uppbära understöd från fattigvården. Enligt

läkarintyg var sökanden redan i början av år 1928 förhindrad att sköta

sin tjänst på grund av neurasteni.

Sökandens avlöningsförmåner under sista året av hennes anställning vid

Stockeds skola utgjorde: lön 1,200 kronor, ålderstillägg 300 kronor, värdet

av naturaförmånerna bostad och bränsle 300 kronor samt dyrtidstillägg 483

kronor, eller sammanlagt 2,283 kronor. 2/s av sistnämnda belopp utgör

1,522 kronor.

6. Emma Aurora Löfstedt, född Holmgren, har slutligen anhållit om det

understöd, som kan beviljas henne på grund av mistad anställning såsom

biträdande lärarinna vid folkskola.

Sökanden, som är född den 5 maj 1881, har avlagt småskollärarexamen

i Skellefteå år 1901 och har därefter tjänstgjort inom Byske skoldistrikt

under åren 1901—1908 huvudsakligen vid mindre folkskola tillhopa 16 terminer,

inom Nederluleå skoldistrikt åren 1909- 1916 vid mindre folkskola

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.

tillhopa 14 terminer, inom Skellefteå landsförsamlings skoldistrikt åren 1916

—1918 vid mindre folkskola tillhopa 5 terminer, samt senast inom Bureå

skoldistrikt vid Burviks folkskola från och med år 1919 till och med år 1927

eller 18 terminer, därav under åren 1921—1927 i egenskap av biträdande

lärarinna. Från sistnämnda tjänst blev hon entledigad på grund av tjänstens

förändring till ordinarie folkskollärarbefattning. Hennes sammanlagda

tjänstgöringstid utgjorde då 53 terminer. — Enligt intyg av folkskolestyrelsens

ordförande i Bureå har sökanden, som är gift med arbetaren Anton

Rudolf Löfstedt, blott med stora försakelser kunnat uppehålla hemmets ekonomi,

särskilt som makarna Löfstedt bidraga till försörjningen av sökandens

åldrige fader.

Sökandens avlöningsförmåner under sista året av hennes anställning utgjorde:

lön 1,200 kronor, tre ålderstillägg 450 kronor, värdet av naturaförmånerna

bostad och bränsle 300 kronor samt dyrtidstillägg 527 kronor, eller

sammanlagt 2,477 kronor. 2Is. av sistnämnda belopp utgör 1,651 kronor.

Över dessa ansökningar hava utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen den

22 december 1933 och av statskontoret den 25 januari 1934.

Skolöverstyrelsen har i sitt utlåtande anförtföljande:

När det gällde att pröva, huruvida och i vad mån sökandena borde komma

i åtanke för erhållande av understöd, funne överstyrelsen sådana förhållanden

vara ådagalagda, att överstyrelsen för sin del ville tillstyrka deras framställningar

örn understöd. I samtliga fall hade omfattningen av sökandens

tjänstgöring med anställning tills vidare väsentligen överstigit tio terminer.

Samtliga hade också styrkt, att de blivit entledigade från sin tjänst på grund

av skolorganisatoriska åtgärder. De lämnade intygen och uppgifterna syntes

ådagalägga, att de sökande ekonomiskt befunne sig i små eller rentav

fattiga omständigheter. I en del fall hade intygats, att sökanden efter entledigandet

förgäves sökt att erhålla förnyad anställning vid skola. Frånvaron

av dylik uppgift torde emellertid icke böra tillmätas någon avgörande

betydelse. Det torde ligga i sakens natur, att äldre entledigade, mer eller

mindre utslitna lärarinnor icke kunde stå sig i den hårda konkurrensen örn

lediga tjänster eller vikariat, då det funnes överflöd på yngre arbetslösa

småskollärarinnor.

Eli av de sökande, Ebba Zakrisson, hade bifogat läkarbetyg, utvisande

att hon lede av sjukdom (neurastenia), som med all sannolikhet komme att

bliva varaktig och göra henne urståndsatt att söka och innehava tjänst som

lärarinna. Det syntes överstyrelsen, att understödet i detta fall borde beräknas

med hänsyn till storleken av den pension, som tillkomme obotligt sjuk

småskollärarinna (3/h av hel pension). Hel pension för sådan befattningshavare

uppginge med stadgat pensionstillägg till 1,440 kronor, och 3A därav

utgjorde 1,080 kronor, vartill komme dyrtidstillägg med omkring 118 kronor.

Sammanlagda summan utgjorde sålunda 1,198 kronor. Sökanden

vore 51 år gammal och hade en sammanlagd tjänstetid av 53 terminer.

Överstyrelsen ville därför förorda, att understödet för Ebba Zakrisson bestämdes

till 1,200 kronor.

I övriga fall syntes understödsbeloppet böra beräknas på”det sätt, som

överstyrelsen förordat i sina ovan nämnda framställningar den 31 augusti

1931 och den 19 april 1932, sålunda 2/8 av den beräknade avlöningen, då

befattningshavaren entledigades. Med hänsyn emellertid därtill, att dyrtidstilläggsprocenten

sedan dess ytterligare något nedgått, torde beloppen böra

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.

undergå skälig avrundning nedåt och i varje fall icke utgå med högre belopp

än 1,500 kronor. Med hänsyn härtill syntes understöden böra bestämmas

för Alice Hansén till 1,300 kronor, för Elisabet Johansson till 1,400

kronor, för Maria Rådström till 1,400 kronor, för Teresia Söderberg till 1,400

kronor och för Emma Löfstedt till 1,500 kronor.

Överstyrelsen erinrade därom, att Kungl. Majit i propositionen nr 140

till 1933 års riksdag framlade förslag örn understöd till tvenne förutvarande

lärarinnor vid privatläroverks småskolavdelningar till belopp av i ena fallet

1,200 kronor (denna lärarinna åtnjöt en årlig pension från prästerskapets

änke- och pupillkassa med 855 kronor) och i det andra fallet 1,500 kronor,

vilka belopp även statskontoret hade funnit skäliga. Såsom närmare framginge

av riksdagens skrivelse nr 256 beviljade riksdagen åt de nu ifrågavarande

lärarinnorna understöd med belopp, som väsentligen understigit de

av Kungl. Majit föreslagna. Överstyrelsen hade emellertid i frågans nu förevarande

läge vid framläggande av förslag icke funnit sig kunna fota sina

beräkningar på några andra grunder än dem, som i de tidigare utredningarna

blivit föreslagna.

Understöden syntes böra utgå tills vidare, intill dess vederbörande lärarinna

uppnått pensionsåldern, samt utbetalas ur det ordinarie förslagsanslaget

till avlöning av lärare vid folkskolor.

Det syntes böra ankomma på Kungl. Majit att för understödets utgående

fastställa erforderliga villkor och bestämmelser. Därvid torde i huvudsak

böra vinna tillämpning, vad Kungl. Majit enligt brev till statskontoret den

22 juni 1933 föreskrivit angående av riksdagen beviljat understöd åt två

förutvarande lärarinnor vid privatläroverks småskolavdelningar.

Statsicontoret har i sitt utlåtande till en början närmare uttalat sig angående

omfattningen av det föreliggande behovet av understöd samt örn vilka

principiella förutsättningar, som böra föreligga för understöds beviljande,

ävensom angående grunderna för understödsbeloppens beräknande. Härom

anför ämbetsverket följande:

Statskontoret hade i utlåtande den 8 oktober 1932 uttalat, att det syntes

vara med billighet överensstämmande att sådana lärarinnor, varom nu vore

fråga, i de fall, där verkligt ömmande omständigheter förelåge, finge komma

i åtnjutande av något understöd. Denna uppfattning ansåge sig ämbetsverket

böra vidbliva. Enligt vad i skolöverstyrelsen inhämtats, torde den

personalgrupp, som det här gällde, omfatta högst ett femtiotal lärarinnor,

vilka genom de vidtagna organisationsändringarna inom skolväsendet kunde

beräknas bliva avskedade från sina tjänster. Av dessa torde dock ett större

eller mindre antal kunna förväntas erhålla sin utkomst med annat arbete

inom skolväsendet eller annorstädes. Det vore givetvis icke rättvist att

lämna ifrågavarande lärarinnor, i den mån annan sysselsättning icke kunde

beredas dem, helt utan understöd, då ämneslärarinnor vid statsunderstödda

privatläroverk och vissa småskollärarinnor vid privatläroverkens förberedande

klasser redan tillerkänts dylik förmån. A andra sidan borde, såsom

av 1933 års riksdag i skrivelse nr 256 framhållits, tillses, att statsverket

icke lämnade hjälp i andra fall än sådana, där billighetsskäl motiverade ett

ingripande från statens sida.

I detta sammanhang ville statskontoret erinra, att inom statens eget verksamhetsområde

under de senare åren vid åtskilliga tillfällen förekommit avskedanden

av icke ordinarie personal, som blivit överflödig genom organisa
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majrts proposition Nr 134.

toriska åtgärder. Så hade exempelvis varit fallet vid försvarsväsendets omorganisation

år 1925 och nu senast vid omorganisationen av domänverket.

I dessa fall hade de från statsverket utgående understöden regelmässigt tillmätts

relativt knappt; och det syntes statskontoret icke föreligga skäl att

av statsmedel bereda sådan personal, som varit anställd hos kommuner och

enskilda, större förmåner än statens egna under liknande omständigheter

entledigade befattningshavare. Även örn statskontoret sålunda ansåge, att

den nu ifrågavarande personalgruppen icke borde lämnas helt utan understöd,

syntes det dock ämbetsverket angeläget, att man med hänsyn till konsekvenserna

framginge med nödig försiktighet.

Enligt statskontorets mening vore det därvid till fördel att uppställa

vissa allmänna riktlinjer att tjäna till ledning vid understödsfrågornas avgörande.

Statskontoret finge i sådant avseende föreslå följande.

Såsom allmän förutsättning för understöd torde böra gälla, att i ekonomiskt

hänseende verkligt ömmande omständigheter vore för handen, vilket

bland annat innebure, att understöd till gift lärarinna borde beviljas endast

i det fall att, enligt verkställd utredning, mannen vore urståndsatt att försörja

hustrun och familjen i övrigt.

För att komma ifråga till understöd borde vidare vederbörande i minst

fem år hava varit anställd vid mindre folkskola eller såsom biträdande

lärarinna vid folkskola.

Därest tjänstetiden understege tio år, syntes understödet böra utgå allenast

med ett engångsbelopp, varierande efter tjänstetidens längd, men högst

uppgående förslagsvis till ett års avlöning.

För lärarinnor med tjänstetid av minst tio år borde understödet kunna

bestämmas till ett årligt belopp, varierande efter antalet tjänstår, förslagsvis

sålunda, att understödet utginge vid en tjänstetid av

intill 15 år med •’/12 av senast åtnjuten årslön,

» 20 » » 6/12 » » » » ,

» 25 * » Vi* » » » » ,

därutöver » 8/ia » » » » .

I intet fall borde det årliga understödet utgå med belopp överstigande

1,500 kronor och ej heller under längre tid än intill dess vederbörande uppnått

60 år, d. v. s. inträdde i pensionsåldern.

Prövningen av understödsfrågor av förevarande art ankomme givetvis på

riksdagen, antingen fråga vore örn engångsbelopp eller örn årligt understöd.

Därest emellertid, sedan årligt understöd beviljats, vederbörande erhölle

mera stadigvarande anställning vid statlig eller statsunderstödd läroanstalt,

eller eljest finge sin ekonomiska ställning så ändrad, att förutsättningarna

för understödets åtnjutande icke längre vore för handen, torde understödet

böra i fortsättningen bortfalla eller i varje fall vederbörligen reduceras. Med

hänsyn härtill syntes den anordningen böra träffas, att, sedan understödet

för första året tillgodonjutits, en årlig prövning av understödsbehovet skulle

äga rum genom skolöverstyrelsen, som, i händelse skäl därtill funnes föreligga,

ägde att förklara, att understöd ej vidare skulle utgå, eller att det

skulle på visst sätt nedsättas. För möjliggörande av sådan prövning borde

vederbörande vara skyldig att, därest fortsatt understöd önskades, före utgången

av varje budgetår till skolöverstyrelsen inkomma med ansökning

därom, varvid redogörelse borde lämnas för sökandens anställningsförhållanden

och ekonomiska ställning samt de förändringar däri, som kunde

hava inträtt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.

Självfallet vöre, att de i det föregående angivna grunderna för understöds

meddelande borde kunna jämkas i såväl ena som andra riktningen, i den

mån särskilda omständigheter därtill föranledde.

Beträffande nu ifrågavarande ansökningar anför statskontoret följande:

Såvitt ämbetsverket kunnat finna, fyllde sökandena de förutsättningar,

som i det föregående uppställts för att komma i åtnjutande av understöd.

Efter prövning av de olika fallen hade statskontoret för sin del kommit

till den uppfattningen, att sökandena borde kunna tillerkännas understöd

med följande belopp, nämligen

till Alice Hansén ett engångsbelopp av 2,178 kronor,

»

Elisabeth Johansson årligen,

tillsvidare

1,050 kronor,

»

Ebba Zakrisson

» ,

»

1,200 » ,

»

Maria Rådström

» ,

»

1,100 » ,

»

Teresia Söderberg

»

1,050 » samt

»

Emma Löfstedt

»

5

»

1,500 » .

Härtill borde anmärkas, dels att statskontoret vid understödsbeloppens utmätande

i likhet med skolöverstyrelsen ansett, att hänsyn borde tagas till

den sänkning av index för dyrtidstilläggs bestämmande, som inträtt efter

sökandenas avgång ur tjänst, dels och att statskontoret på de av skolöverstyrelsen

anförda skälen funnit sig ej kunna upptaga understödet till Ebba

Zakrisson till högre belopp än som av överstyrelsen föreslagits.

Slutligen anför statskontoret ifråga örn sättet för understödens bestridande,

att ämbetsverket icke kunde dela skolöverstyrelsens uppfattning, att desamma

borde bestridas från förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor.

I varje fall borde så ske endast undantagsvis. Nämnda anslag

hade, statskontoret veterligen, hittills icke anlitats för andra ändamål än anslagets

rubrik angåve, och det syntes ämbetsverket bidraga till ordning och

reda i budgethänseende, om — i likhet med vad som agde rum beträffande

ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter —

ifrågavarande understöd finge utgå från särskilt anslag.

Såsom av det anförda framgår, hava ifrågavarande lärarinnor mistat sina

förutvarande anställningar vid folkskola eller mindre folkskola på grund av

skolorganisatoriska åtgärder utan att därefter hava kunnat erhålla något

annat förvärvsarbete. I likhet med de hörda myndigheterna anser jag skäligt,

att något understöd nu beredes dem.

I fråga om storleken av de understöd, som sålunda böra utgå, vill jag

ansluta mig till vad statskontoret i sådant avseende föreslagit.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i samband med beslut om

understödens utbetalande meddela närmare villkor och bestämmelser därför

i huvudsaklig överensstämmelse med av statskontoret angivna riktlinjer.

Skolöverstyrelsen har förordat, att ifrågavarande understöd skola bestridas

ur det ordinarie förslagsanslaget till avlöning av lärare vid folkskolor. Häremot

Ilar statskontoret anfört vissa betänkligheter. Utan att ur principiell

Departe
mentschefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.

synpunkt vilja ifrågasätta det berättigade i statskontorets uppfattning finner

jag mig dock för min del böra förorda, att anslagsfrågan, åtminstone tills

vidare, löses i enlighet med skolöverstyrelsens förslag. Förevarande kostnader

torde sålunda böra få bestridas ur det ordinarie förslagsanslaget till

avlöning åt lärare vid folkskolor.

I anslutning till vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att från det ordinarie förslagsanslaget till

avlöning åt lärare vid folkskolor må under de närmare villkor

och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäl fastställa,

utgå följande understöd, nämligen

dels till förra lärarinnan vid Älgöns mindre folkskola i

Lycke skoldistrikt Alice Maria Lova Hansén ett engångsbelopp

av 2,178 kronor,

dels ock

till förra lärarinnan vid Årtebäcks mindre folkskola i

Förlösa skoldistrikt Tekla Elisabet Johansson årligen tillsvidare

1,050 kronor,

till förra lärarinnan vid Valbergs mindre folkskola i

Dals-Eds skoldistrikt Ebba Cecilia Zakrisson årligen tillsvidare

1,200 kronor,

till förra lärarinnan vid Ollsta mindre folkskola i Häggenås

skoldistrikt Maria Karolina Rådström, född Königsson,

årligen tillsvidare 1,100 kronor,

till förra lärarinnan vid Stockeds mindre folkskola i

Tynderö skoldistrikt Elin Teresia Söderberg, född Långström,

tillsvidare årligen 1,050 kronor, samt

till förra biträdande lärarinnan vid Burviks folkskola i

Burviks skoldistrikt Emma Aurora Löfstedt, född Holmgren,

tillsvidare årligen 1,500 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Einar Sprinchorn.

Stockholm 1934, Ivar Hroggströms Boktryckeri A. B.

340450

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:293 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation s. 3 i texten
  2. SU 1934:104 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin a s. 32 i texten