Sök i Ratio Lex

Angående ändring av flygvapnets reservbefälsorganisation

1934-02-16 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:142, Angående ändring av flygvapnets reservbefälsorganisation

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 142.

1

Nr 142.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändring

av flygvapnets reservbefälsorganisation; given Stockholms

slott den 16 februari 1934.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för denna dag vill Kungl. Majit härmed föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ivar Vennerström.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 16 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vennerström anför:

Enligt propositionen nr 50 till 1925 års riksdag, vilken i förevarande

avseende lämnades utan erinran av riksdagen, avsågs flygvapnets reservpersonal

skola utgöras dels av pensionerade officerare och underofficerare

och dels av officerare, vilka efter genomgången reservofficersutbildning vid

flygvapnet utnämnts till fänrikar i flygvapnets reserv.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 142.

872 31

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

Beträffande den förstnämnda kategorien, vars ställning i olika avseenden

är reglerad genom för densamma gällande pensionsbestämmelser, innehåller

1925 års försvarsbeslut icke några särskilda uttalanden. I fråga örn i reserven

utnämnd personal meddelas däremot vissa organisatoriska föreskrifter. Med

hänsyn till tjänstens vid flygvapnet säregna karaktär ansågos sistnämnda personals

tjänstgöringsförhållanden icke böra ordnas på sätt skett för arméns

och marinens motsvarande personal. Under det att vid armén och marinen

förutsättes en mångårig tjänstetid med vissa i regel korta och relativt sällan

återkommande inkallelser till övning, skulle de i flygvapnets reserv utnämnda

officerarna i fredstid icke hava någon obligatorisk tjänstgöringsskyldighet

efter utbildningens avslutande utan endast efter eget medgivande kunna inkallas

till tjänstgöring vid flygvapnet. Det förutsattes dock, att nyutnämnda

fänrikar skulle fullgöra frivillig tjänstgöring örn två månader. I likhet

med arméns och marinens motsvarande officerare skulle fänrikar i flygvapnets

reserv vid officersutnämningen utbekomma ekiperingshjälp med 750 kronor.

I flygvapnets reserv utnämnda fänrikar skulle efter avslutandet av nyssnämnda

tjänstgöring örn två månader erhålla en särskild kontant gottgörelse

av 1,000 kronor. Några bestämmelser i övrigt angående ifrågavarande reservpersonals

tjänstgöringsskyldighet, befordran, avgång m. m. återfinnas icke i

försvarsbeslutet.

Efter flygvapnets uppsättande hava åtskilliga personer blivit utbildade och

antagna till reservofficerare vid flygvapnet och dessa hava i regel, efter frivilligt

åtagande, med vissa mellanrum inkallats till tjänstgöring, i den mån

medel för ändamålet stått till förfogande. Kostnaderna för denna tjänstgöring

hava, i vad avser de inkallades avlöningsförmåner, bestritts av den

under flygvapnets avlöningsanslag uppförda anslagsposten för flygvapnets

reservpersonal. Den del av reservpersonalen, som sålunda varit inkallad till

tjänstgöring, har även befordrats, varvid de för arméns reservofficerare tilllämpade

befordringsprinciperna i huvudsak kommit till användning.

Den sålunda på grundval av 1925 års försvarsbeslut skapade reservorganisationen

vid flygvapnet har av olika anledningar icke ansetts tillfredsställande.

I skrivelse till Kungl. Majit den 27 juni 1932 har chefen för flygvapnet

under framhållande av den nuvarande organisationens brister avgivit förslag

till ny förordning angående personal i flygvapnets reserv.

Enligt detta förslag skall flygvapnets reservpersonal utgöras av

a) officerare, underofficerare och civilmilitära tjänstemän, vilka med fyllnadspension

avgått från beställning på flygvapnets stat (pensionsavgångna);

b) officerare, underofficerare och civilmilitära tjänstemän, vilka vid eller

efter avgång från beställning på flygvapnets stat utan fyllnadspension på

ansökan vunnit inträde i reserven (förtidsavgångna);

c) officerare och underofficerare, vilka inom flygvapnets reserv vunnit sin

första officers- respektive underofficersanställning (i reserven utnämnda).

Vidare avses i flygvapnets reserv skola ingå officerare, underofficerare,

underbefäl och civilmilitära tjänstemän, vilka vid mobilisering blivit kon
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

stituerade eller anställda i samma reserv. Med avseende å denna personal

föreslås i detta sammanhang inga reglerande föreskrifter.

Beträffande den pensionsavgångna personalen ifrågasattes icke i förslaget

någon ändring i de föreskrifter, som för närvarande jämlikt vederbörliga

pensionsbestämmelser gälla i fråga örn denna personals tjänstgöringsskyldighet,

skyldighet att under viss tid kvarstå i reserven m. m. Vid tjänstgöring

under fredstid skall nämnda personal åtnjuta avlöning enligt samma

grunder som arméns och marinens motsvarande personalkategorier.

Yad den förtidsavgångna och i reserven utnämnda personalen angår, skall

densamma i likhet med den pensionsavgångna personalen vara tjänstgöringsskyldig

i krig och då värnpliktiga eljest inkallas för rikets försvar eller

säkerhet ävensom vid sådan övning, som anbefalles för utrönande av flygvapnets

krigsberedskap. Härutöver skola förtidsavgångna och i reserven

utnämnda officerare och underofficerare vara skyldiga att intill utgången av

det kalenderår, linder vilket de uppnå 40 års ålder, vart annat år fullgöra

en repetitionsövning örn 30 dagar. Officerare, som önska vinna kaptensbefordran,

skola dessutom i regel vara skyldiga att genomgå en särskild

utbildningskurs örn 60 dagar. — All förtidsavgången och i reserven utnämnd

personal förutsättes skola vara tjänstgöringsskyldig intill fyllda 55 år. — I

avseende å avlöningsförmåner under tjänstgöring, pension m. m. för ifrågavarande

personal föreslås i huvudsak samma bestämmelser, som i berörda

hänseenden för närvarande gälla för arméns motsvarande personal. Sålunda

skall, bland annat, under tjänstgöring i fredstid lön utgå enligt lägsta löneklassen

inom den lönegrad, vilken motsvarande beställningshavare på aktiv

stat tillhör, och efter den ortsgrupp, dit förläggningsorten för det truppförband

(formation), vid vilket tjänstgöringen äger rum, blivit hänförd. —

Ekiperingshjälp skall enligt förslaget utgå till i flygvapnets reserv utnämnda

officerare och underofficerare enligt samma grunder som till arméns och

marinens motsvarande personal, d. v. s. med 750 kronor till officer och 600

kronor till underofficer. — Förtidsavgångna och i reserven utnämnda officerare

och underofficerare, vilka i vederbörlig ordning fullgjort föreskriven

tjänstgöringsskyldighet eller till följd av under tjänstgöring ådragen skada

eller sjukdom urståndsatts att fullgöra nämnda skyldighet, föreslås skola i

likhet med vad som gäller för arméns reserver efter uppnåendet av 55 års

ålder erhålla årlig pension, officer med 900 kronor och underofficer med 672

kronor. I reserven utnämnd befattningshavare skall under angivna villkor

därjämte vara berättigad att efter fyllda 42 år utbekomma i stället för pensionen

ett mot dennas efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.

Därest sådan befattningshavare avlider, innan han uppnått den för rätt till

pension stadgade levnadsåldern, skall, därest han fullgjort honom dittills

åliggande tjänstgöringsskyldighet eller till följd av under tjänstgöring ådragen

skada eller sjukdom urståndsatts att fullgöra nämnda skyldighet, till

lians efterlevande utbetalas ett mot pensionens vid tiden för dödsfallet efter

5 procent kapitaliserade värde svarande belopp. Därest förtidsavgången eller

i reserven utnämnd officer eller underofficer av skada eller sjukdom, som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majas proposition nr 142.

ådragits utom tjänsten, hindrats att till någon del fullgöra honom åliggande

tjänstgöring skall, därest det styrkes, att detta hinder oavbrutet förelegat,

på Kungl. Maj:ts prövning bero, huruvida av eljest enligt vad nyss nämnts

utgående pensionsförmåner vederbörande må tilldelas vad som motsvarar

den i reserven fullgjorda tjänstgöringen.

Enligt förslaget skola de nya bestämmelserna —- utom beträffande avlöning

under tjänstgöring — icke äga tillämpning i fråga örn i reserven utnämnda

officerare, som vid förordningens ikraftträdande redan tillhöra flygvapnets

reserv, såvida de icke med tillämpning av förordningens bestämmelser

bliva skyldiga att fullgöra minst tre repetitionsövningar utöver den

tjänstgöring örn två månader, som de enligt nu gällande föreskrifter hava

att fullgöra för erhållande av den förut omnämnda särskilda gottgörelsen å

1.000 kronor. Har den, som i enlighet härmed beviljats anställning jämlikt

de nya bestämmelserna, uppburit dylik särskild gottgörelse och icke i samband

med övergången återbetalat densamma, skall pension eller däremot

svarande förmån utgå med endast hälften av vad som eljest enligt förslaget

skall tillkomma honom eller hans efterlevande.

Vid det av chefen för flygvapnet framlagda förslaget var fogat ett av flygstyrelsen

i ärendet avgivet yttrande, däri framhållits, att de anslag, som huvudsakligen

berördes av förslaget, vore avlöningsanslaget (anslagsposten: flygvapnets

reservpersonal) samt flygövnings- och flygmaterielanslagen. Enligt

försvarspropositionen till 1925 års riksdag beräknades kostnaderna för reservpersonalen

under nämnda tre anslag till respektive 50,000, 38,000 och

36.000 kronor per år. Då den nya organisationen uppnått full omfattning,

komme de årliga utgifterna för denna att uppgå till, i runda tal, under avlöningsanslaget

39,000 kronor, under flygövningsanslaget 73,000 kronor samt

under flygmaterielanslaget 66,000 kronor. Det framlagda förslaget, jämfört

med de beräkningar, som läge till grund för 1925 års försvarsbeslut, skulle

således vid fullbordad organisation medföra en merutgift av cirka 54,000

kronor. Härvid hade dock hänsyn icke tagits till de pensionsförmåner, som

skulle utgå enligt förslaget och vilka komme att belasta avlöningsanslaget.

Över det av chefen för flygvapnet framlagda förslaget till ändrad reservbefälsorganisation

hava utlåtanden avgivits av armé- och marinförvaltningarna

samt cheferna för generalstaben och marinstaben, varjämte .svenska reservunderofficersförbundet

beretts tillfälle att inkomma med yttrande i ärendet.

Vidare har chefen för flygvapnet den 31 januari 1933 på anmodan inkommit

med ett av yttrande i ämnet från fl.ygstyrélsen åtföljt utlåtande i anledning

av vad de i ärendet hörda myndigheterna samt svenska reservunderofficersförbundet

i detsamma anfört. Härjämte hava utlåtanden i ärendet avgivits

av försvarsväsendets lönenämnd samt 1930 års för svar skommission.

Arméförvaltningen, som begränsat sin granskning av förslaget till frågorna

örn de olika personalgruppernas anställnings- och tjänstgöringsförhållanden,

har icke ansett sig böra ifrågasätta några jämkningar i förslaget.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

Mar inför vältning en Ilar ifrågasatt sådan ändring av förslaget, att furir vid

flygvapnet måtte vid avsked ur aktiv tjänst kunna vinna inträde i reserven

även utan samband med befordran till sergeant.

Chefen för generalstaben Ilar i sitt utlåtande i ärendet anfört, bland annat,

att skäl syntes föreligga, att i reservorganisationens underbefälskategori icke

endast upptaga civilmilitära tjänstemän av underbefäls tjänsteklass utan även

vissa från flygvapnets stat avgångna underbefäl.

Chefen för marinstaben har funnit det föreliggande förslaget väl avpassat

för tillgodoseende av såväl tjänstens krav som personalens intressen.

Svenska reservunderofficersförbundet bär i sin förenämnda skrivelse i ärendet

hemställt örn vissa ändringar uti de i förslaget upptagna avlönings- och

pensionsbestämmelserna för reservpersonalen. Sålunda borde enligt förbundets

mening förslagets bestämmelse, att beställningshavare i reserven

under tjänstgöring skall åtnjuta avlöning enligt lägsta löneklassen inom den

lönegrad, vilken motsvarande beställningshavare på aktiv stat tillhör, utbytas

mot föreskrift att avlöning i dylikt fall i stället skall utgå enligt den

löneklass, som vederbörande skulle hava tillhört, därest han innehaft tjänst

på aktiv stat. Vidare borde pensionsåldern för reservpersonalen sänkas till

den för motsvarande personal på aktiv stat bestämda eller 50 år, varjämte

rätten att utfå det kapitaliserade värdet av reservbefälspensionen borde utsträckas

att gälla även den förtidsavgångna personalen. Slutligen borde

bestämmelse meddelas i syfte att, örn befattningshavare till följd av sjukdom,

ådragen utom tjänsten, hindrats att fullgöra viss honom åliggande

tjänstgöring, befattningshavaren eller, örn sjukdomen medfört dennes död,

de efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare, icke i pensionshänseende

komme i sämre ställning än i det fall, där tjänstgöringsuppskovet föranletts

av annan anledning än sjukdom.

I sitt utlåtande i ärendet den 31 januari 1933 har chefen för flygvapnet

förklarat sig icke kunna biträda marinförvaltningens och chefens för generalstaben

förslag angående upptagande i flygvapnets reservbefälsorganisation

av visst underbefäl.

Flygstyrelsen har i sitt vid chefens för flygvapnet nyssnämnda utlåtande

fogade yttrande framhållit, att anledning icke syntes föreligga att i avseende

å avlöningsförmåner under tjänstgöring samt pensionsålder ställa flygvapnets

reservbefäl i annan ställning än reservpersonalen vid de övriga försvarsgrenarna.

Ej heller syntes skäl föreligga att nu påkalla en förnyad omprövning

av de utav riksdagen tidigare gillade grunderna med avseende å reservpersonalens

löne- och pensionsförmåner. Styrelsen skulle dock icke

hava något att erinra mot, att vissa jämkningar vidtoges i förslaget för tillmötesgående

av de utav reservunderofficersförbundet uttalade önskemålen

beträffande reservpersonalens ställning i pensionshänseende vid uppskov med

tjänstgöring på grund av sjukdom, ådragen utom tjänsten, ävensom i avseende

å den förtidsavgångna personalens pensionsrätt.

Försvarsväsendets lönenämnd, som lämnat utan erinran de i förslaget upptagna

avlönings-, pensions- och övergångsbestämmelserna, har därjämte anfört

följande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departements
chefen.

Kungl. Majus proposition nr 142.

0 Reservunderofficersförbundet hade framställt visst förslag i syfte att, där

någon, som på grund av sjukdom, ådragen utom tjänsten, hindrats att fullgöra

en del av tjänstgöringen, avlidit, hans efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare

skulle utbekomma kapitaliserat värde av pension efter gynnsammare

grunder än gällande bestämmelser för arméns och marinens reservpersonal.

för sådant fall medgåve. Sagda förslag syntes grunda sig på den

uppfattningen, att rätt till kapitaliserat värde skulle föreligga i fall, där vederbörande

på grund av uppskov av annan anledning än sjukdom icke fullgjort

honom eljest åliggande tjänstgöringsskyldighet. Denna uppfattning

läte emellertid icke förena sig med de i anslutning till 1927 års riksdagsbeslut

för förstnämnda fall meddelade bestämmelserna och de synpunkter,

som legat till grund för riksdagsbeslutet i denna del. Under åberopande

härav och då anledning saknades att i förenämnda avseende göra åtskillnad

mellan flygvapnets och övriga försvarsgrenars reservpersonal, funne sig lönenämnden

icke kunna förorda någon ändring av det remitterade förslaget i

den riktning, reservunderofficersförbundet påyrkat.

1930 års försvarshommission har i sitt utlåtande meddelat, att kommissionen

ansåge, att ett genomförande i princip eller i huvudsakliga delar av

det föreliggande förslaget till reservbefälsförordning för flygvapnet icke

bomme att föregripa kommissionens slutliga ställningstagande till förevarande

spörsmål.

Härefter har försvarsväsendets underh efälsfÖrlund i skrivelse till Kungl.

Majit den 19 januari 1934 hemställt, att det av chefen för flygvapnet framlagda

förslaget till reservbefälsorganisation vid flygvapnet måtte ändras därhän,

att nämnda organisation jämväl komme att omfatta en reserv av underbefäl.

Chefen för flygvapnet har i över sistnämnda skrivelse den 24 januari 1934

avgivet utlåtande förklarat sig vidhålla sin tidigare uttalade åsikt, att det

för närvarande icke kunde anses vara nödvändigt, att underbefäl upptoges

bland flygvapnets reservbefäl.

Flygstyrelsen har i skrivelse den 30 januari 1934 meddelat, att den föreslagna

reservbefälsinstitutionens utökande med underbefäl komme att efter

genomförd organisation medföra en årlig kostnadsökning av omkring 26,000

kronor.

1 likhet med chefen för flygvapnet anser jag, att flygvapnets nuvarande

reservbefälsorganisation icke fyller de krav, som ur militär synpunkt böra

kunna ställas på densamma. De brister, som vidlåda denna organisation, hänföra

sig till bestämmelserna örn reservens omfattning samt reservpersonalens

tjänstgöring och kvarstående i tjänst m. m. Med hänsyn till betydelsen för

flygvapnet att äga tillgång till en i kvantitativt och kvalitativt hänseende

tillfredsställande reservbefälskår synas därför åtgärder utan uppskov böra

vidtagas i syfte att utbygga flygvapnets reserv med vissa personalkategorier,

åstadkomma förbättrade rekryteringsmöjligheter och bibringa personalen

ökad fredsutbildning.

Chefens för flygvapnet i angivna syfte framlagda förslag innebär, dels att

flygvajMiöts reservorganisation skall utbyggas att omfatta motsvarande personalkategorier

som arméns reserver, dock ej underbefäl, dels ock att för

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majus proposition nr 142.

arméns reservpersonal gällande bestämmelser angående tjänstgöringsskyldighet

i fredstid, avlöningsförmåner under tjänstgöring, pensionering m. m.

skola i huvudsak tillämpas å motsvarande personal vid flygvapnet. Mot

förslaget hava de i ärendet hörda myndigheterna i stort sett icke haft

något att erinra, dock att marinförvaltningen och chefen för generalstaben

ansett, att flygvapnets reservpersonal även borde omfatta visst underbefäl.

Jämväl försvarsväsendets underbefälsförbund har gjort framställning örn

dylik ändring i den föreslagna organisationen.

Med hänsyn till chefens för flygvapnet uppfattning att för närvarande

något behov icke föreligger att i vapnets reservorganisation upptaga underbefäl

anser jag mig icke nu böra ifrågasätta upprättandet av en underbefälsreserv.

Mot förslaget i övrigt har jag i likhet med de i ärendet hörda

myndigheterna intet att erinra.

Såsom framgår av flygstyrelsens i ärendet verkställda utredning, kommer

den föreslagna organisationen, fullt genomförd, att betinga en kostnad, som

med cirka 54,000 kronor överstiger de utgifter, den nuvarande organisationen

enligt beräkningarna i 1925 års försvarsbeslut förutsatts skola medföra.

Härtill komma kostnaderna för den förtidsavgångna och i reserven

utnämnda personalens pensionsförmåner, vilka kostnader dock för närvarande

undandraga sig en tillförlitlig beräkning.

Yid kostnadsfrågans bedömande bör emellertid beaktas, att den ökade

tillgång på reservbefäl, som vid genomförandet av den föreslagna organisationen

erhålles, torde komma att minska nu föreliggande behov av kommenderad

personal från armén och marinen, vilket i viss mån uppväger förenämnda

kostnadsökning.

Enligt vad jag inhämtat kommer den föreslagna organisationens genomförande

icke att medföra några särskilda kostnader för budgetåret 1934/1935,

varför några medel för ifrågavarande ändamål icke behöva beräknas i riksstaten

för nämnda budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att godkänna de av mig förordade grunderna för en omorganisation

av flygvapnets reservbefälsinstitution.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenEegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Alf Ewerlöf.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:180 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring av flygvapnets reservbefälsorganisation jämte i hithörande ämnen väckt motion. s. 1 i texten
  2. SU 1934:74 Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående ändring av flygvapnets reservbefälsorganisation jämte i hithörande ämnen väckta motioner. s. 3 i texten