Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare statsunderstöd till vissa torrläggningsföretag

1934-01-24 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:144, Angående ytterligare statsunderstöd till vissa torrläggningsföretag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Martts proposition nr 144.

1

Jir 144.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare statsunderstöd

till vissa torrläggningsföretag; given Stockholms

slott den 16 februari 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt under punkterna l:o och 2:o.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 16 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo. Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

Jag anhåller att få underställa Kungl. Maj:t vissa framställningar örn

ytterligare statsunderstöd till torrläggningsföretag.

Innan jag ingår på dessa ärenden, torde jag få erinra, att riksdagen

i skrivelse den 22 april 1933, nr 155, i anledning av motionen II: 37, anhållit,

att Kungl. Majit måtte skyndsamt låta verkställa den utredning,

som påkallades för vinnande av det i jordbruksutskottets, av riksdagen

godkända utlåtahde nr 51 angivna syfte, äVensom för riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 193i. t sami. Nr H''i.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 144.

framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning. I sagda

utskottsutlåtande anfördes, bland annat, följande.

Uppenbarligen skulle det vara av stort värde att såsom i motionen avsetts

erhålla en överblick beträffande torrläggningsföretag, beträffande

vilka så stora ekonomiska svårigheter uppstått för intressenterna, att

dessa icke själva kunde övervinna dem. Utskottet holle före, att i dylikt

syfte en utredning borde komma till stånd. Denna utredning, som syntes

lämpligast kunna uppdragas åt lantbruksstyrelsen, torde böra taga sikte

på och klarlägga de olika faktorer, som kunde anses vara av avgörande

betydelse för ett torrläggningsföretags bedömande ur här ifrågavarande

synpunkter. Rörande sättet för statens eventuella ytterligare medverkan

syntes vid utredningen, såsom i motionen ock förutsatts, böra närmast

undersökas, efter vilka huvudlinjer en nedskrivning av beviljade torrläggningsiån

— i fall där en sådan åtgärd eljest syntes böra ifrågasättas

— borde äga rum, därvid utredningen dock borde vara obetagen att,

örn omständigheterna skulle anses böra föranleda därtill, överväga även

andra utvägar.

Den 5 maj 1983 anbefallde Kungl. Majit lantbruksstyrelsen att skyndsamt

verkställa den av riksdagen ifrågasatta utredningen, därvid styrelsen

ägde att i mån av behov för utredningens verkställande anlita biträde

av länsstyrelserna, ävensom att med utredningen och förslag i ämnet

inkomma till Kungl. Majit. I anledning härav har lantbruksstyrelsen

den 24 januari 1934, efter verkställd utredning, avlämnat utlåtande

i ämnet. Utlåtandet, som ej utmynnar i något förslag, torde såsom bilaga

A få fogas till detta protokoll. Vidare torde såsom bilaga B få till protokollet

fogas en inom statskontorets fondbyrå upprättad tabell angående

vissa utestående lån från odlingslånefonden och statens avdikningslånefond.

Jag övergår härefter till frågan örn ytterligare stödåtgärder till följande

torrläggningsföretag, nämligen Virestadssjöarnas sänkningsföretag

i Kronobergs län och Göttorps- och Silboholmsåarnas regleringsföretag

i Skaraborgs län, vilka företag innefattas bland dem i lantbruksstyrelsens

förberörda utredning angivna.

l:o.

Virestadssjöarnas sänkning sföretag i Kronobergs län.

Förslag till ifrågavarande inom Virestads och Stenbrohults socknar av

Kronobergs län belägna företag upprättades vid syneförrättning enligt

1879 års dikningslag åren 1913—1917 av dåvarande lantbruksingenjören

A. Roos. Arbetets påbörjande fördröjdes emellertid till följd av rättegång

mellan intressenterna i företaget och av detsamma berörda vattenverksägare.

Sedan rättegången 1922 avskrivits genom en mellan parterna

träffad överenskommelse, verkställde den under mellantiden nytill
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

tomine lantbruksingenjören i distriktet, I. Helin, på framställning av intressenter

i företaget, omräkning av arbetskostnaden ävensom ny uppskattning

av båtnaden med hänsyn till de sedan 1917 inträffade förändringarna

på arbetsmarknaden oell i det allmänna konjunkturläget för

jordbruket. Vid båtnadsuppskattningen biträddes Helin av två gode

män.

Till företaget har Kungl. Majit den 7 november 1924 anvisat dels statsbidrag

från allmänna avdikningsanslaget med 142,110 kronor under villkor,

som stadgades i kungörelsen den 28 juli 1916 (nr 376) angående villkoren

för erhållande och tillgodonjutande av statsbidrag från allmänna

avdikningsanslaget, dels ock lån från odlingslånefonden med 422,140 kronor

under de i kungörelsen den 9 oktober 1914 (nr 278) angående villkoren

för lån från odlingslånefonden stadgade villkor, varjämte Kungl.

Majit fastställde arbetsplan för företaget. Vidare har Kungl. Majit den

8 februari 1929 till företagets utförande anvisat dels ytterligare statsbidrag

med 89,750 kronor, att utgå från statens avdikningsanslag under

de villkor, som stadgas i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 257) angående

villkoren för statsbidrag från statens avdikningsanslag med däri genom

kungörelsen den 27 juni 1927 (nr 276) gjord ändring, dels ock ytterligare

lån med 41,580 kronor, att utgå från statens avdikningslånefond under de

i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 258) angående villkoren för lån från

statens avdikningslånefond stadgade villkor. Sammanlagt har sålunda

till företaget anvisats statsbidrag med 231,860 kronor och lån med 463,720

kronor eller tillhopa 695,5S0 kronor.

Företaget berör omkring 150 fastigheter och omfattar en areal av

1,845.35 hektar, därav 179.68 hektar åker, 1,106.ig hektar äng och odlingsmark

samt 559.53 hektar annan mark. Företaget är numera slutfört och

har av lantbruksstyrelsen godkänts den 19 april 1933. *

Till följd av svårigheter för intressenterna att fullgöra sina genom

företaget åtagna ekonomiska förbindelser ingåvos 1931 framställningar

örn beredande åt företaget av ytterligare statshjälp. Efter verkställd utredning

framlade Kungl. Majit i proposition nr 222 till 1932 års riksdag

förslag örn dels att den tid, under vilken ränta icke skulle beräknas å förenämnda

lån, finge utsträckas från tre till sex år från första lyftningsdagen,

dels ock att tidpunkten för gäldandet av första annuiteten å lånen

finge framflyttas från det sjunde till det tionde året efter första lyftningsdagen.

Propositionen bifölls av riksdagen (skr. nr 151).

Hos Kungl. Majit har sänkningsföretaget nu gjort framställning om

ytterligare statsbidrag med 114,000 kronor samt nedskrivning med 111,640

kronor av till företaget beviljade lån från odlingslånefonden och statens

avdikningslånefond. Vidare har från Kronobergs läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott inkommit en skrivelse i ämnet.

Lantbruksstyrelsen har i remissyttrande, dagtecknat den 9 januari 1934

och avlämnat den 17 i samma månad, anfört i huvudsak följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr lii.

Vid fastställelse 1927 av arbetsplan för företaget hade kostnaden för

arbetets utförande beräknats till 718,790 kronor 62 öre och den genom densamma

uppkommande båtnaden till 724,232 kronor 41 öre. Av nämnda

kostnad utgjorde den egentliga arbetskostnaden omkring 636,800 kronor,

medan återstoden, omkring 82,000 kronor, belöpte på lösen för vattenverk,

jordersättningar, förrättningsarvoden m. m. Enligt den 10 augusti 1933

upprättat sammandrag över räkenskaperna för företaget hade de slutliga

kostnaderna för detsamma uppgått till 915,002 kronor 21 öre eller i

runt tal 915,000 kronor, vilket belopp med omkring 198,000 kronor överstege

den vid planens fastställelse beräknade kostnaden. Av denna merkostnad

utgjordes omkring 48,000 kronor av räntor samt återstoden av

arbetskostnad, marklösen samt kostnad för skiljedom, utbrytning av båtnadsjord

m. m. För bestridande av kostnaderna hade intressenterna att,

utöver till företaget beviljade statsunderstöd å tillhopa 695,580 kronor, av

egna medel tillskjuta (915,000 — 695,580 =) 219,420 kronor. Av detta belopp

hade delägarna hittills utdebiterat 78,293 kronor 42 öre, varjämte

företaget åtnjutit vissa inkomster. Företagets skuld utöver till detsamma

beviljade statslån uppginge i augusti 1933 till 113,883 kronor 30 öre.

Annuiteterna å till företaget beviljade statslån uppginge till sammanlagt

30,761 kronor 43 öre.

Företaget igångsattes under en tid av högkonjunktur, då kostnaderna

för detsamma, ehuru de visserligen syntes höga, likväl ansåges icke ingiva

några allvarligare betänkligheter. Att det sedermera på grund avinträffad

försämring i jordbrukets allmänna läge mött svårigheter för

intressenterna att fullgöra sina genom företaget åtagna ekonomiska förbindelser

torde icke vara ägnat att förvåna. Trots den för närvarande

ogynnsamma ekonomiska ställningen hade intressenterna i företaget vid

tidigare tillfällen, då statens mellankomst för lättande av företagets

skuldbörda varit ifrågasatt, likväl funnit angeläget framhålla, att företaget

finge anses vara ett allmännyttigt arbete av stor betydelse för orten.

Denna uppfattning hade understrukits av förvaltningsutskottet hos länets

hushållningssällskap i dess i ärendet ingivna skrivelse. Detta torde

väl också* få förstås så, att företaget medfört fördelar jämväl för intressenterna

själva. Emellertid torde vid bedömandet av frågan, huruvida

företaget skulle ytterligare bisträckas med statsmedel, hänsyn icke få

tagas till den omständigheten, att till företaget tidigare beviljat statsbidrag

från avdikningsanslaget beräknats efter en lägre bidragskvot, 33 procent,

än den för närvarande gällande, 50 procent. I annat fall skulle nämligen

anspråk på höjning av statsbidraget kunna framställas jämväl av det

betydande antal övriga torrläggningsföretag, vilka under den tid, då

förstnämnda lägre bidragskvot tillämpades, blivit delaktiga av statsbidrag

från nämnda anslag. Å andra sidan funne lantbruksstyrelsen det

likväl vara uppenbart, att det för vederbörande intressenter i nu ifrågavarande

företag, vilka uppgåves nästan samtliga vara småbrukare och i

allmänhet mindre bemedlade, måste vara förenat med stora svårigheter

att under nu rådande jordbrukskonjunktur på avsedd tid avveckla företagets

skuldbörda. Med hänsyn till de särskilda förhållanden av olika slag,

som medverkat till ökande av företagets kostnader och över vilka intressenterna

i stort sett icke kunnat råda, funne lantbruksstyrelsen därför

för sin del ytterligare mellankomst från statens sida vara i detta fall

försvarad.

Med avseende härå finge framhållas, att någon omedelbar lättnad icke

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 144. 5

skulle komma intressenterna till del genom nedskrivning, på sätt i ansökningen

angåves, av till företaget beviljade lån, enär amorteringen av

dessa senare torde bliva påförd vederbörande låntagare först i slutet av

år 1935. Lantbruksstyrelsen funne sig därför böra förorda, att ett eventuellt

ytterligare understödjande av företaget med statsmedel måtte ske i

form av statsbidrag från avdilcningsanslaget, varvid bidraget syntes böra

motsvara företagets återstående skuld till enskilda fordringsägare, eller

i runt tal 113,880 kronor. Sammanlagda statsbidraget till företaget skulle

därmed komma att uppgå till (231,SCO + 113,880 =) 345,740 kronor och sålunda

motsvara omkring 48 procent av den vid arbetsplanens fastställelse

år 1927 beräknade kostnaden för företaget, 718,790 kronor. Företaget bomme

därigenom att i fråga örn åtnjutande av dylikt bidrag i själva verket

bliva ungefär jämställt med de torrläggningsföretag, till vilka statsbidrag

utginge enligt för närvarande gällande, mera fördelaktiga bidragskvot.

Statsbidraget syntes böra utgå från statens avdikningsanslag, varvid detsamma

dock icke torde böra medräknas i det belopp, som Kungl. Majit

enligt riksdagens medgivande ägde bevilja för visst år.

Statskontoret har i remissutlåtande den 7 februari 1934 anfört i huvudsak

följande.

Statskontoret måste, med hänsyn till konsekvenserna, ställa sig tveksamt

till lantbruksstyrelsens förslag om ytterligare statsbidrag till ifrågavarande

företag, men ville på grund av i ärendet anförda omständigheter

icke motsätta sig, att så i viss utsträckning skedde. Det nya bidraget

syntes emellertid böra utmätas enligt andra grunder än som av lantbruksstyrelsen

föreslagits.

Enligt den ändrade lydelse 4 mom. första stycket av kungörelsen den

11 juni 1926 (nr 257) angående villkoren för statsbidrag från statens avdikningsanslag

erhållit genom kungörelsen den 27 juni 1929 (nr 215),

kunde statsbidrag av Kungl. Majit beviljas till högst hälften av den av

Kungl. Majit godkända kostnaden. I 4 mom. tredje stycket stadgades

dock, att beträffande i 3 mom. angivna undantagsfall där företagets kostnad

överstege båtnadsvärdet, statsbidraget skulle, med tillämpning i övrigt

av de i första stycket angivna grunder, beräknas med hänsyn till

nämnda värde.

Kostnaderna för ifrågavarande torrläggningsarbete hade i handlingarna

uppgivits till 915,000 kronor, och den genom detsamma uppkommande

båtnaden till ungefärligen 724,200 kronor. Då kostnaderna sålunda

överstigit båtnadsvärdet, borde enligt grunderna för nu gällande bestämmelser

statsbidrag kunna utgå med högst hälften av båtnadsvärdet,

eller med 362,100 kronor. Virestadssjöarnas sänkningsföretag hade hittills

uppburit statsbidrag med 231,860 kronor. Såsom statsbidrag torde

emellertid även böra betraktas den ränteförlust å 45,000 kronor, som för

statens vidkommande uppkommit genom 1932 års riksdags beslut örn

medgivande av tre års särskild räntefrihet för företagets lån från avdikningslånefonden.

Med hänsyn härtill skulle ytterligare statsbidrag

kunna ifrågakomma med i runt tal 85,000 kronor, utgörande skillnaden

mellan förenämnda maximibelopp, 362,100 kronor, och summan av redan

tillerkänt statsunderstöd 276,860 kronor.

Statskontoret ville för sin del förorda, att nu angivna beräkningsgrunder

tillämpades vid anvisande av ytterligare statsbidrag i föreliggande

fall, och tillstyrkte vid sådant förhållande framställning till

s. 6 Kontrollera mot PDF

Jlepartementn
(stefen.

6 Kungl. Maj-.ts proposition nr 144.

innevarande års riksdag om beviljande av dylikt bidrag från statens avdikningsanslag

å 85,000 kronor till företaget i fråga.

Yad slutligen anginge intressenternas hemställan, att de till företaget

utlämnade lånen från avdikningslånefonden ä tillsammans 463,720 kronor

måtte nedskrivas med 111,640 kronor, ansåge statskontoret föreliggande

förhållanden icke böra föranleda dylik åtgärd från statens sida.

När frågan örn understöd åt ifrågavarande företag, utöver ramen för

gällande författningsbestämmmelser, underställdes 1932 års riksdag

(prop. nr 222; K. skr. nr 151), förevar även en framställning från delägarna

i företaget örn ytterligare statsanslag med 150,000 kronor utöver redan

erhållna statsbidrag å tillhopa 231,860 kronor. Dåvarande departementschefen

ansåg sig emellertid, i enlighet med lantbruksstyrelsens mening

och med hänsyn till det rådande statsfinansiella läget, icke böra

tillstyrka ytterligare statsunderstöd i form av bidrag utan återbetalningsskyldighet.

Ej heller syntes ytterligare lån lämpligen böra, såsom

endast ökande intressenternas skuldbörda, beviljas. I enlighet med förslaget

i propositionen beviljade 1932 års riksdag viss lättnad i fråga örn

räntefrihet vid återbetalande av erhållna lån ävensom framflyttande av

amorteringens början. Jämväl vid 1933 års riksdag drogs frågan örn

understöd till Virestadssjöarnas sänkningsföretag under riksdagens

prövning (motion 11:106) utan att dock föranleda någon riksdagens åtgärd.

Företaget är numera slutfört och av lantbruksstyrelsen godkänt den

19 april 1933. Enligt av lantbruksstyrelsens lämnade uppgifter hava de

verkliga kostnaderna med omkring 196,000 kronor överstigit de vid planens

fastställande beräknade.

Det är otvetydigt, att det för intressenterna, som utgöras av småbrukare

och i allmänhet mindre bemedlade, är förenat med stora svårighet

ter att under rådande jordbrukskonjunkturer avveckla företagets skuldbörda,

trots de lättnader, som medgivits av 1932 års riksdag. Visserligen

måste det statsfinansiella läget — nu liksom förut —- nödvändiggöra

sparsamhet med statens medel, men jag anser mig dock böra, i likhet

med nu i ärendet hörda myndigheter, tillstyrka beviljande av ytterligare

statsbidrag från statens avdikningsanslag till företaget utöver ramen

för gällande författningar. Beträffande statsbidragets storlek anser

jag mig — åtminstone i förevarande fall — icke böra biträda statskontorets

uppfattning att såsom statsbidrag betrakta den ränteförlust,

som för statens vidkommande uppkommit genom 1932 års riksdags förberörda

beslut örn viss räntefrihet. Den beräkningsgrund, som lantbruksstyrelsen

utgått från, synes mig mera vara att förorda. Företaget

torde därför böra beviljas i runt tal 113,000 kronor såsom ytterligare bidrag,

att utgå ur statens avdikningsanslag, därvid sagda belopp ej torde

böra inräknas i det belopp, som Kungl. Maj:t enligt riksdagens medgivande

äger bevilja för visst år.

Beträffande intressenternas hemställan örn nedskrivning av de till före
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

taget utlämnade lånen anser jag lika med myndigheterna densamma icke

böra föranleda någon åtgärd.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att till Virestadssjöarnas sänkningsföretag må

från statens avdikningsanslag anvisas ett ytterligare

statsbidrag av 113,000 kronor.

2:o.

Göttorps och Silboholmsåarnas regleringsföretag i Skaraborgs län.

Förslag angående ifrågavarande inom Skälvums, Sils m. fl. socknar

av Skaraborgs län belägna företag upprättades av framlidne lantbruksingenjören

G. Sjöberg vid åren 1913—191d verkställd syn enligt 1879 års

dikningslag. Till företaget bär Kungl. Majit den 13 juli 1923 anvisat

dels statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget med 33,600 kronor, dels

ock lån från odlingslånefonden med 67,200 kronor, varjämte Kungl.

Majit samtidigt fastställde plan för arbetets utförande. Sedermera har

Kungl. Majit den 17 mars 1933 till företaget anvisat ytterligare statsbidrag

från statens avdikningsanslag med 830 kronor samt ytterligare

lån från statens avdikningslånefond med 1,680 kronor, vilka belopp utgingo

till fastighet, som icke ägde del i det tidigare beviljade statsunderstödet.

Sammanlagt har sålunda till företaget anvisats statsbidrag

med 34,430 kronor och lån med 68,880 kronor eller tillhopa 103,310 kronor.

Den 14 juni 1933 har Kungl. Majit vidare medgivit vissa lindringar i

villkoren för återbetalningen av fastigheternas Maden l1 och 21 andelar

i det till företaget år 1923 beviljade lånet från odlingslånefonden.

Torrläggningsföretaget omfattar en areal av sammanlagt 401.17 hektar,

varav 389.23 hektar åker och 11.94 hektar äng och odlingsmark. Båtnaden

genom företaget beräknades vid arbetsplanens fastställelse till 130,978

kronor 60 öre och kostnaden för företaget till 113,192 kronor 39 öre. Företaget

är sedan åtskilliga år tillbaka utfört och blev av lantbruksstyrelsen

godkänt den 23 januari 1926.

Hos Kungl. Majit har en av intressenterna i företaget, C. A. Werner,

Maden, Götene, gjort framställning om statsunderstöd till gäldande av

viss på honom tillhöriga fastigheterna Maden l1 och 21 belöpande kostnad

för företaget. Vid ansökningen har fogats ett av lantbruksingenjören

S. Hallin avgivet yttrande. Till följd av remiss har lantbruksstyrelsen

den 24 januari 1934 avgivit utlåtande i ärendet samt därvid överlämnat

en till styrelsen ingiven, till Kungl. Majit ställd ansökan från

ytterligare ett antal intressenter i företaget, vari dessa -—• under åberopande

att, enligt vad en av förenämnde Hallin verkställd utredning givit

vid handen, genom företaget påräknad båtnad icke tillfullo erhållits

— hemställt örn nedskrivning av å deras fastigheter belöpande lån

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maurts proposition nr 144.

ur odlingslånefemden med sä stort belopp, som motsvarade värdet av den

uteblivna båtnaden.

Lantbruksstyrelsen lear anfört i huvudsak följande.

I fråga örn det ekonomiska resultatet av företaget eller storleken av

genom detsamma erhållen båtnad, å ena sidan, och de på företaget nedlagda

kostnaderna, å andra sidan, inhämtades av i ärendet nu föreliggande

utredningar följande. Den av företaget påräknade torrläggningseffekten

hade icke kunnat i full utsträckning uppnås, enär det befunnits

omöjligt att medelst den genom markområdet enligt för företaget fastställd

plan upptagna avlopppskanaleu sänka vattenståndet till sådant

djup, som skulle erfordras för fullständig torrläggning av samtliga i

företaget ingående marker. Stora områden översvämmades därför fortfarande

vid inträffande flöden. Härigenom hade den vid företagets

planläggning till ett värde av 81,701 kronor 40 öre beräknade båtnaden ä

ifrågavarande områden endast i ganska begränsad utsträckning kunnat

erhållas. Sålunda hade Hallin beräknat den verkligen uppkomna båtnaden

i denna del till allenast 56,322 kronor 30 öre, vilket belopp med

25,379 kronor 10 öre, eller omkring 31 procent, understege den ursprungligen

beräknade båtnaden. Vad särskilt beträffade fastigheterna Maden

l1 och 2\ hade Hallin beräknat den för dessa fastigheter till ett belopp

av 18,198 kronor 20 Öre ursprungligen uppskattade båtnaden hava

minskats till 8,213 kronor 60 öre eller med 9,984 kronor 60 öre (55 procent).

Verkningarna för jordägarna av det ofördelaktiga resultatet av företaget

i nu nämnda avseende hade blivit desto mer kännbara, som företagets

kostnader i väsentlig grad överstigit de beräknade. Till följd av

att arbetet utförts under kristiden med då rådande höga arbetspriser,

hade de till ett belopp av 113,190 kronor beräknade kostnaderna för företaget

kommit att i verkligheten uppgå till 148,250 kronor, vilket innebure

en kostnadsökning av omkring 35,000 kronor, eller med 31 procent. Härvid

hade emellertid i kostnaderna inräknats ränteutgifter å sammanlagt

omkring 26,600 kronor. De delägare i företaget, vilka drabbats av den

inträffade båtnadsminskningen, hade icke kunnat undgå att härigenom

i förening med ökningen av kostnaderna bringas i ett brydsamt ekonomiskt

läge. Såsom exempel härpå kunde anföras, att den på de omnämnda

fastigheterna Maden l1 och 21 belöpande kostnaden uppginge till

omkring 27,500 kronor, medan fastigheternas båtnad av torrläggningsföretaget

utgjorde sammanlagt i runt tal endast 10,000 kronor. Med hänsyn

till nu berörda förhållanden funne lantbruksstyrelsen åtgärder från

statens sida vara motiverade för understödjande av de delägare i företaget,

vilka drabbats av att den påräknade torrläggningseffekten till

större eller mindre del uteblivit.

Vid övervägandet av formen för statliga åtgärder i nämnda syfte hade

styrelsen funnit det böra i första hand undersökas, vilka ytterligare arbeten,

utöver vad som innefattats i den för företaget fastställda planen,

som skulle erfordras för utvinnande av det nu konstaterade underskottet

i det enligt den ursprungliga planen påräknade båtnadsvärdet, vilket

underskott enligt vad förut nämnts uppginge till i runt tal 25,380 kronor.

Av Hallins utredning i ärendet inhämtades i detta avseende, att

för ifrågavarande ändamål skulle erfordras ytterligare arbete, bestående

i antingen viss utökning av dimensionerna för avloppskanalen genom

torrläggningsområdet, varigenom samtliga nu ifrågavarande marker

bleve fullständigt torrlagda, eller ock invallning av nämnda marker samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 144.

!)

uppfordring av vattnet från desamma medelst pumpning. I det sistnämnda

fallet skulle emellertid med hänsyn till markernas belägenhet

och skyddsvallens därav betingade sträckning bliva nödvändigt att utelämna

ett mindre markområde, vars andel i den uppkomna båtnadsminskningen

belöpte till omkring 450 kronor. Förlusten i båtnad för

vederbörande jordägare skulle sålunda i denna del fortfarande kvarstå.

En utökning i nyss angivna grad av dimensionerna för avloppskanalen

genom torrläggningsområdet skulle komma att kräva en beräknad kostnad

av 52,700 kronor. Då emellertid värdet av den båtnad, som genom

detta arbete kunde erhållas, uppskattats till endast 25,380 kronor, syntes

ifrågavarande alternativ ur ekonomisk synpunkt icke böra komma i

fråga. Det andra alternativet, avseende invallning oell pumpning, skulle

enligt Hallins utredning omfatta två olika invallningsområden. Beträffande

det ena av dessa bade kostnaden beräknats till 19,865 kronor,

varav 16,365 kronor i anläggningskostnad och 3,500 kronor i kapitaliserad

driftkostnad, vilket senare belopp motsvarade en årlig driftkostnad

av 175 kronor, kapitaliserad efter 5 procent. Båtnaden bade uppskattats

till i runt tal 20,840 kronor. Utförandet av ifrågavarande invallningsarbete

funne lantbruksstyrelsen därför kunna ur ekonomisk synpunkt

tillrådas. Vad däremot beträffade det andra invallningsområdet bade

mot en anläggnings- oell driftkostnad av sammanlagt 8,400 kronor beräknats

komma ett båtnadsvärde av allenast 4,090 kronor; detta arbete

kunde sålunda ur angivna synpunkt icke tillrådas.

En sammanfattning av vad genom den verkställda utredningen i bär

angivna avseende framkommit gåve vid banden, att skäl talade för utförandet

av invallning i och för utvinnande i möjlig omfattning av den

båtnad, som genom det tidigare utförda torrläggningsarbetet mot beräkning

icke kunnat erhållas. Därefter skulle den i allt fall kvarstående,

opåräknade båtnadsminskningen vara begränsad till ett belopp av

(4,090 -f- 450 =) 4,540 kronor.

För den händelse åtgärder från statens sida för ytterligare understödjande

av företaget funnes böra vidtagas, syntes detta, i beaktande av

den omständigheten att det av vederbörande förrättningsman vid förut

omnämnda syneförrättning upprättade torrläggningsförslaget varit i

tekniskt avseende otillfredsställande, böra ske genom anvisande av statsbidrag

utan återbetalningsskyldigbet antingen till täckande av kostnaderna

för den nu ifrågasatta invallningen ävensom inträffad båtnadsminskning

å mark, som icke komme att innefattas i sagda invallning,

eller ock för kompensering av den uppkomna båtnadsminskningen i dess

helhet. I förra fallet syntes statsbidraget till den ifrågavarande invallningen,

i överensstämmelse med vad för närvarande tillämpades i fråga

örn beviljande av statsunderstöd till invallningsföretag, böra utgå allenast

till anlägggningskostnaden, eller i avrundat tal, 16,360 kronor, medan

däremot den årliga driftkostnaden, enligt vad förut nämnts beräknad

till 175 kronor för år, torde böra bäras av intressenterna själva. För

beviljande av statsbidrag till invallningsföretaget måste emellertid förutsättas,

att bestämmelser rörande detsamma skulle vara meddelade vid

syneförrättning enligt 10 kap. vattenlagen. Kostnaderna för sådan syneförrättning

torde med hänsyn till bär föreliggande särskilda förhållanden

jämväl böra bestridas av statsmedel. En exakt beräkning av nämnda

kostnader vore nu icke möjlig, men torde det kunna antagas, att desamma

icke komme att överstiga 1,000 kronor. Vidare syntes statsbidrag

böra utgå såsom ersättning för uppkommen båtnadsminskning å

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

den mark, som icke bleve intagen inom invallningen, vilken båtnadsminskning

såsom nämnts uppskattats till 4,540 kronor. Statens tillskott

torde sålunda i här ifrågavarande fall böra beräknas till (16,360 1,000

-j- 4,540 =) 21,900 kronor. Därest å andra sidan ett understödjande av

företaget funnes böra ske genom anvisande av statsbidrag för kompensering

av den uppkomna båtnadsminskningen i dess helhet, skulle härför,

såsom av det anförda framginge, erfordras ett belopp av 25,380

kronor. Det förstnämnda alternativet, som slutade på ett 3,480 kronor

lägre belopp än det senare alternativet, skulle sålunda bliva det ur kostnadssynpunkt

fördelaktigaste. Jämväl ur synpunkten av de intressen,

som sammanhängde med det fortsatta utnyttjandet av den ifrågavarande

marken, torde detsamma avgjort vara att föredraga, då därigenom

risken för översvämning och tilltagande försumpning av marken bleve

avvärjd. I detta avseende torde en understödsform, som följde den rena

subventionslinjen utan att innebära någon förändring i de avrinningsförhållanden

m. m., vilka föranlett statens ingripande, få anses underlägsen.

Lantbrukssstyrelsen har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga

åtgärder i syfte att till ifrågavarande företag måtte kunna beviljas

statsbidrag finn statens avdikningsanslag med högst 21,900 kronor att

utgå på sätt föreliggande utredning utvisade till dels utförande av visst

ytterligare torrläggningsarbete ävensom därav betingad syneförrättning

enligt 10 kap. vattenlagen, dels ock täckande av förlust till följd av

uteblivandet av viss, genom utförandet av företaget tidigare påräknad

båtnad, allt under villkor att genom vederbörande intressenters försorg

angivna syneförrättning och ytterligare torrläggningsarbete komme till

stånd.

Statskontoret har i remissyttrande den 7 februari 1934 anfört:

Statskontoret ville icke motsätta sig att till ifrågavarande torrläggningsföretag,

såsom lantbruksstyrelsen föreslagit, anvisades ytterligare statsbidrag

från statens avdikningsanslag dels för fullföljande av visst torrläggningsarbete

jämte därav betingad syneförrättning, dels ock för täckande

av förlust till följd av viss utebliven, vid arbetets planläggning beräknad

båtnad. — Det hade emellertid av lantbruksstyrelsen föreslagits,

att staten skulle bevilja bidrag i sådan utsträckning, att detsamma täckte

i förra fallet •— som avsåge utförande av invallning — hela kostnaden för

anläggningen, 16,360 kronor, ävensom för syneförrättning, 1,000 kronor, och

i senare fallet hela den båtnadsförlust, som med ett sammanlagt belopp av

4,540 kronor drabbat vissa intressenter och som icke kunde gottgöras dessa

senare genom fortsatt torrläggningsarbete. — Med hänsyn till de konse

kvenser ett anvisande av statsbidrag av denna omfattning syntes kunna

medföra, kunde statskontoret för sin del icke tillstyrka förslaget oförändrat,

utan finge ämbetsverket hemställa, att statens bidrag i föreliggande fall

icke beräknades till högre belopp än som följde av tillämpning av grunderna

för nu gällande bestämmelser i hithörande avseende. Då kostnaderna

överstege båtnadsvärdet, syntes ytterligare statsbidrag sålunda böra tillmätas

till hälften av det tidigare för vederbörande fastigheter beräknade

båtnadsvärdet efter avdrag av vad utav förut anvisat statsbidrag belöpte

å samma fastigheter.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

Den genom ifrågavarande vattenregleringsföretag påräknade torrlägg- nepartema*»- ningseffekten kar i avsevärd omfattning icke kunnat erhållas. Detta beror

i huvudsak på att det av förrättningsmannen upprättade förslaget varit

i tekniskt avseende otillfredsställande, vartill kommer, att kostnaderna för

utförandet av företaget, som verkställts under krisåren, i väsentlig grad.

överstigit de beräknade. Med hänsyn härtill biträder jag förslaget, att

företaget må komma i åtnjutande av visst ytterligare statsunderstöd.

I vad angår sättet för sådant understöd 6kiljer sig dock detta företag i

viss mån från andra dylika torrläggningsföretag.

Lantbruksstyrelsen har verkställt utredning, i vad mån ytterligare

arbeten — utöver vad som innefattats i den för företaget fastställda arbetsplanen

— skulle erfordras för utvinnande av nöjaktig båtnad. Därvid har

styrelsen ifrågasatt antingen ökning av dimensionerna i avloppskanalen

eller invallning av vissa marker i förbindelse med utpumpning av vattnet.

Lika med lantbruksstyrelsen anser jag det senare alternativet vara att

förorda. Den av lantbruksstyrelsen för visst invallningsområde beräknade

anläggningskostnaden, cirka 16,360 kronor, torde på sätt styrelsen

föreslagit böra täckas av statsmedel, varemot driftkostnaderna torde bestridas

av intressenterna själva. Med hänsyn till de särskilda förhållandena

i detta fall torde det vara skäligt, att statsbidraget utgår med belopp,

motsvarande hela anläggningskostnaden för berörda invallning.

Bestämmelser rörande det sålunda ifrågasatta invallningsföretaget torde

böra meddelas vid syneförrättning enligt 10 kap. vattenlagen. Kostnaderna

härför — approximativt uppskattade till 1,000 kronor — synas mig

jämväl böra bestridas av statsmedel.

Det sålunda ifrågasatta invallningsföretaget berör emellertid icke vissa

i företaget ingående områden, för vilka vid företagets planläggning beräknats

viss båtnad, som icke kunnat erhållas. Av nyss anförda synpunkter

synes jämväl i dessa fall kompensation för den uppkomna missräkningen

böra av staten lämnas. I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag ersättningen

i vad angår dessa områden böra utgå med 4,540 kronor.

För beviljande av de av mig sålunda ifrågasatta statsbidragen å (16,360

+ 1,000 + 4,540 —) 21,900 kronor erfordras riksdagens medgivande. Statsbidraget

torde böra utgå ur statens avdikningsanslag på de närmare villkor,

som av Kungl. Majit förskrivas, och bör icke inräknas i det belopp,

som Kungl. Majit enligt riksdagens medgivande äger för visst år bevilja

jämlikt gällande bestämmelser för anslagets användning.

På grund av det anförda hemställer jag. att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att till Göttorps- och Silboholmsåarnas regleringsföretag

må från statens avdikningsanslag, att användas

enligt av mig angivna grunder, anvisas ett ytterligare

statsbidrag av intill 21,900 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen

hemställt i de under 3 :o och 2:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämnar bifall till vad departementschefen hemställt

samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas

proposition i ämnet av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Allan Tigerschiöld.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 144.

13

Bilaga 4.

Till Konungen.

Genom beslut den 5 maj 1933 har Kungl. Maj:t med anledning av riksdagens

skrivelse den 22 april 1933, nr 155, anbefallt lantbruksstyrelsen att

verkställa i nämnda riksdagsskrivelse ifrågasatt utredning rörande

nedskrivning i vissa fall av till torrläggningsföretag beviljade lån av

statsmedel, ävensom att med utredningen och förslag i ämnet inkomma

till Kungl. Majit.

I berörda skrivelse hade riksdagen med anledning av en inom riksdagen

väckt motion, 11:37, anhållit, att Kungl. Maj:! måtte dels låta verkställa

utredning, efter vilka grunder nedskrivning å från staten erhållna

vattenavtappnings- och torrläggningslån må kunna ske i sådana fall,

där jordintressenterna genom företagens misslyckande eller genom oskäligt

höga kostnader vid deras utförande kunde anses vara berättigade

till nedsättning av lånesumman, dels ock för riksdagen framlägga det

förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

I förenämnda motion hade motionärerna framhållit, bland annat, hurusom

det torde vara nödvändigt att, innan hemställan örn lindring i återbetalningen

av här ifrågavarande lån gjordes till riksdagen i de särskilda

fall, då dylik lindring syntes påkallad, utredning bleve verkställd angående

omfattningen av de företag och lånebelopp, som sålunda kunde komma

i fråga, samt efter vilka linjer hjälpåtgärder borde utformas, där sådana

åtgärder kunde anses ofrånkomliga.

Jordbruksutskottet har i sitt över sagda motion avgivna, av riksdagen

godkända utlåtande, nr 51, anfört, bland annat, att det uppenbarligen vore

av stort värde att, såsom i motionen avsetts, erhålla en överblick beträffande

torrläggningsföretag, vid vilka så stora ekonomiska svårigheter

uppstått för intressenterna, att dessa icke själva kunde övervinna dem.

Utskottet ansåge därför en utredning böra i dylikt syfte komma till stånd,

varvid de olika faktorer, som kunde anses vara av avgörande betydelse

för torrläggningsföretagens bedömande ur här ifrågavarande synpunkter,

borde klarläggas. I fråga örn sättet för statens eventuella ytterligare

medverkan syntes vid utredningen böra närmast undersökas, efter vilka

huvudlinjer en nedskrivning av beviljade torrläggningslån — i fall där

en sådan åtgärd eljest syntes böra ifrågasättas — borde äga rum, därvid

utredningen dock borde vara obetagen att, örn omständigheterna ansåges

böra därtill föranleda, överväga även andra utvägar.

Lantbruksstyrelsen har i ärendet inhämtat yttranden jämte vissa uppgifter

dels från statskontoret och samtliga länsstyrelser, dels ock från

lantbruksingenjörerna och extra lantbruksingenjörerna.

Med överlämnande av dessa yttranden och uppgifter får lantbruksstyrelsen

anföra följande.

Ifrågavarande statliga lane verksamhet har fått en mycket betydande

omfattning, vilket framgår av de från statskontoret meddelade uppgifterna,

vilka avse antalet och sammanlagda beloppet av de lån, vilkas

amortering påbörjats före den 1 januari 1934, ävensöm sammanlagda beloppet

av ännuiteterna å nämnda lån.

Enligt dessa uppgifter utgör antalet här ifrågakommande törrläggnings:

företag 2,659, summan av till dessa företag beviljade lån 33;,528,500 kronor

och annuiteterna å lånen tillhopa 2,210,000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

Avsikten med de från länsstyrelserna och ovanberörda tjänstemän inhämtade

yttranden och uppgifter har varit att söka åstadkomma en inventering

av torrläggningsföretagen ur här förevarande synpunkter för vinnande

av klarhet i fråga örn den utsträckning, vari vederbörande intressenter

genom delaktigheten i dylika företag råkat i ekonomiskt trångmål.

I sådant syfte hava genom länsstyrelsernas försorg synnerligen omfattande

och ingående undersökningar verkställts av de utav torrläggningsföretagen

berörda låntagarnas ekonomiska ställning, för utrönande av huruvida

ett äventyrande av denna senare finge anses oundgängligen uppstå

genom uttagande i föreskriven ordning av annuiteterna å till företagen

beviljade lån av statsmedel. Dessa undersökningar ligga till grund för

de av länsstyrelserna avlämnade uppgifterna i ärendet.

Bearbetningen i lantbruksstyrelsen av det sålunda inkomna uppgiftsmaterialet

m. m. har i första hand inriktats på att konstatera förekomsten

av sådana i förevarande riksdagsbeslut särskilt åsyftade torrläggningsföretag,

vilka få anses vara i ekonomiskt avseende mer eller mindre misslyckade,

och för vilka nedsättning av lånesumman eller andra statliga

stödåtgärder förty synas vara motiverade antingen beträffande företagen

i deras helhet eller för enbart vissa därav berörda låntagare.

I detta avseende hava de av länsstyrelserna meddelade uppgifterna givit

vid handen, att av här ifrågakommande 2,659 torrläggningsföretag,

intressenterna, eller vissa av dem, i nedan uppräknade 42 företag torde

på grund av förhållanden, varöver de icke kunnat råda, hava till följd av

företagen i högre eller lägre grad kommit i ekonomiskt trångmål.

1) Närdingens sänkning......................

2) Kilaåns reglering ..........................

3) Järveln—Viksjöns sänkning .....

4) Ökna-Bondöknasjöarnas sänkning

5) Hällestadsåns reglering ..............

6) Lyngsjöns sänkning ......................

7) Sten-Fogelstads utdikning ..........

8) Långeryd-Rävsjö utdikning..........

9) Sjön Solgens sänkning..................

10) Storåns reglering ..........................

11) Nedre Åråns reglering..................

12) Fuseåns reglering ..........................

13) Öreryd Västergård utdikning......

14) Virestadssjöarnas sänkning..........

15) Hammarsebo utdikning ...............

16) Vedby utdikning ..........................

17) Stenserumsjöns sänkning...............

18) Lyckebyåns reglering ..................

19) Bruatorpsåns reglering..................

20) Mästermyrs utdikning ..................

21) Hästnäs myrs utdikning .............

22) Brömsebäekskärrens utdikning

23) Föllsjöns sänkning...........................

24) Hunserödsbäckens reglering

25) Bassholmabäckens reglering ......

26) Lillåns reglering ...........................

27) Sjön Långens sänkning................

28) Södra Bnllarens sänkning.............

Stockholms län

Södermanlands »

a> »

» »

Östergötlands

» »

» »

» »

Jönköpings »

» » ;

» »

» » .

. Kronobergs »

. Kalmar ».

y> »•-

y> »

» >>

........ » »

......... Gotlands »

......... » »

Blekinge »

........ D »

........ Kristianstads »

......... » »

........ Hallands >

Göteborgs och Bohus »

» 7> » ;>

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. May.ts proposition nr 144.

29) Säveåns reglering............................

....................... Älvsborgs län

30) Nossans reglering..............................

...................... »

»

31) Ätrans reglering ..............................

...................... » och Skaraborgs

»

32) Mönarps mossars utdikning inom

Floby m. fl. sock-

nar ................................................

................................ Skaraborgs

»

33) Mönarps mossarps utdikning inom

Falköpings östra

m. fl. socknar.............................

............................... »

»

34) Gåsemossens utdikning ..................

................................ »

»

35) Silboholmsåns reglering

................................ »

»

36) Hidinge-Spångakärrens utdikning

................................ örebro

»

37) Mosjöbottnens torrläggning............

................................ »

»

38) Sotbrobäckens reglering ................

............................... Västmanlands

»

39) Storängsbäckens reglering

................................ »

» ''

40) Sjön Hallarens sänkning................

............................... »

»

41) Harmångersåns reglering................

................................ Gävleborgs

»

42) Dragsängarnas torrläggning............

................................ Kopparbergs

»

Beträffande samtliga ovan uppräknade 42 företag med undantag av 8,

nämligen de som angivas under nr 1, 12, 13, 21, 23, 26, 40 och 41, hava extra

stödåtgärder antingen blivit redan beslutade av Kungl. Majit eller av

Kungl. Majit och riksdagen gemensamt, eller ock av lantbruksstyrelsen

i skrivelser till Kungl. Majit föreslagna.

Dessa stödåtgärder hava beträffande vissa torrläggningsföretag, nämligen

de i förteckningen under nr 2,11, 14, 15, 20, 36—39 och 42 upptagna, avsett

samtliga av respektive företag berörda låntagare och i dessa fall i

regel innefattat antingen anvisande av ytterligare statsbidrag utan återbetalningsskyldigliet

till vederbörande företag i samband med nedskrivning

med motsvarande belopp av till företagen beviljade lån eller till utförande

av visst ytterligare erforderligt arbete, eller ock uppskov — i regel

räntefritt — under visst antal år med gäldandet av på företagen belöpande

låneannuiteter.

I fråga örn vissa andra företag, vilka angivas i förteckningen under nr

3—8, 10, 16—19, 24, 25, 27—29, 34 och 35, hava däremot, i anslutning till vad

på sista tiden börjat i detta avseende tillämpas, stödåtgärderna avsett

allenast de låntagare inom respektive företag, vilka med hänsyn till sin

ekonomiska ställning funnits vara oundgängligen i behov av någon lättnad

i skuldbördan. I flertalet sist omnämnda fall har lättnaden åstadkommits

genom räntefritt uppskov under viss tid med annuiteternas gäldande.

Till en tredje grupp hava räknats de företag, i förteckningen upptagna

under nr 9, 22 och 30—32, för vilka tillfälligt uppskov med annuiteternas

gäldande, intill dess lånen blivit fördelade på därav berörda fastigheter,

ävensom räntefrihet under uppskovstiden har av Kungl. Majit beviljats

företagens arbetsstyrelser, på vilka senare det ankommit att före sagda

tidpunkt ansvara för annuiteternas inbetalning.

Slutligen må nämnas, att i förteckningen jämväl finnes intaget ett företag,

nr 33, representerande ett lån av 53,310 kronor och en annuitet av 3,544

kronor 5 öre, beträffande vilket företag en av dess arbetsstyrelse gjord

framställning örn liknande uppskov, som nyss nämnts, av Kungl. Majit

funnits icke föranleda någon Kungl. Majits vidare åtgärd.

De till förstnämnda tre olika grupper hörande företagen hava införts i

nedanstående tabeller, vilka tillika utvisa den ifrågavarande extra understödsverksamhetens

procentuella omfattning för varje grupp i förhållande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

till låneverksamheten i dess helhet enligt statskontorets ovan anförda uppgifter.

I tabellerna äro företagen angivna med de nummer, varunder de återfinnas

i ovanberörda förteckning.

I. Lättnaden i fråga om lånens återbetalning har avsett samtliga låntagare inom

respektive företag.

•

p ^

P® o:

CO pz 3

Summa av

företagens

o:

>— 5 p

p:

£© co

lån

annni tet er

r—

Företagens nummer i för- teckningen

Oq

CD

c

co

d « n.-

rT po 1— P

P 0q 3

^ fcf p

co o:

• & er -*

B ® =“

| sr **•

P r*

a “• o:

O — *1

a . a- ?;• o s

P

Ö

P

p

p

B P o:

g-? 7

kronor g g g

P Oj

® CO

kronor

®_ —

eT — a

a p p,

CD

procent

] procent

procent

■ ■

2, 11, 14, 15, 20, 36—39 och 42

10

0.4

2,607,280!—! 7.8

154,326 25

7.0

II. Lättnaden i fråga örn lånens återbetalning har avsett allenast vissa låntagare

inom respektive företag.

!

a-

c* 5oO;

Summa av

företagens

Lättnaden avser en

annuitet av

o:

5

>—'' *— CD

H ® f> ^

lån

annuitet er

i förhållan- de till

Företagens nummer

i förteckningen

p

crq

CD

a

CD

P

a

p

is antal i för- tid hela an- ir ifrågakom- ie företag

kronor

i förhållam

till liela lår

summan

kronor

| i förhålla^

till totala

annuitetei

kronor

O

SL

p

p

a

a

6.

cf-’

5 g:

‘S ”

3 P

ca a

p CS.

B

a p

i-

CD CD

CD

CD

a

S- -j

CD <D

i

procent

procent

procent

procent

3—8, 10, 16—19,

24, 25, 27-29,34

och 35 ............

18 ■ 0.7

1.944,420

0.8

128,891

71i 5.8 i 31,892179

1.4 I 24.7

III. Lättnaden i fråga örn lånens återbetalning har bestått i tillfälligt uppskov

med annuiteternas inbetalning, intill dess lånen blivit fördelade på vederbörande

fastigheter.

1

1 *5

l or

! **

r p

Företagens nummer i för- teckningen j m

i p

i a

i p

I -

Företagens antal i för- hållande till hela an- talet här ifrågavarande]

företag

Samma av företagens

lån

annuiteter

kronor

: . ‘''

i förhållande |

till hela line- au mm an

kronor

i förhållande

till totala

annuiteten

procent

procent

procent

9, 22 och 30—32..................1 5 i 0.2

856,850 —

2.6

58,961 i)8

2.7

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

Vad beträffar de återstående i förteckningen under nr 1, 12, 13, 21, 23,

26, 40 och 41 angivna 8 torrläggningsföretagen, vilka såsom ovan nämnts

ännu icke hava i förevarande avseende varit föremål för statsmakternas

prövning, äro för närvarande icke andra omständigheter kända, än dem,

som framgå av de genom vederbörande länsstyrelsers försorg nu tillgängliga

uppgiftena. Sistberörda företag representera en sammanlagd lånesumma

av 739,410 kronor oell en annuitet av tillhopa 47,766 kronor 94 öre.

I vad beträffar flertalet av dessa företag har någon framställning från

vederbörande intressenter om ytterligare understöd av statsmedel tidigare

icke förekommit. Med hänsyn till de ifrågavarande företagens mycket

begränsade antal och omfattning torde några mera generella grunder

för företagens ekonomiska bispringande från statens sida icke lämpligen

kunna ifrågasättas, utan torde frågan örn vidtagande av extra stödåtgärder

till förmån för dessa företag böra, efter eventuell framställning av vederbörande

intressenter, i vart och ett av de olika fallen bliva beroende

av särskild utredning.

Slutligen må nämnas, att jämväl beträffande vissa andra torrläggningsföretag,

vilka emellertid icke medtagits i förestående förteckning, framställningar

örn extra stödåtgärder i olika form tidigare blivit gjorda av

vederbörande arbetsstyrelser eller intressenter. Bland dessa företag må

här nämnas Långsjöbäckens reglering i Gävleborgs län. Sedan lantbruksstyrelsen

anbefallts att över dessa framställningar avgiva utlåtanden och

därvid ansett sig icke kunna tillstyrka bifall till framställningarna, hava

desamma genom beslut av Kungl. Majit funnits icke föranleda någon

Kungl. Majits vidare åtgärd. Ifrågavarande företag äro till antalet 9, totala

lånesumman uppgår till 363,880 kronor och sammanlagda annuiteten

till omkring 23,000 kronor.

Vid de genom länsstyrelsernas försorg verkställda undersökningarna rörande

de i respektive torrläggningsföretag delaktiga låntagarnas ekonomiska

ställning har vidare utrönts, att utöver de låntagare, vilka äro delaktiga

i ovan särskilt omnämnda (42 + 9 =) 51 företag, jämväl en del

låntagare i vissa andra med lån av statsmedel understödda torrläggningsföretag

hava så svag ekonomisk ställning, att denna synes kunna äventyras

genom ett omedelbart uttagande i föreskriven ordning av de på

respektive låntagare belöpande annuitetcrna. Emellertid framgår av de

för varje särskild sådan låntagare lämnade uppgifterna tillika, att svagheten

i den ekonomiska ställningen är i det övervägande antalet nu ifrågavarande

fall att härleda från förhållanden, som icke hava något samband

med det torrläggningsföretag, vari vederbörande låntagare ingår som intressent.

Lantbruksstyrelsen bär det oaktat ansett sig böra i denna utredning

upptaga samtliga i nu berörda avseende angivna låntagare.

Antalet nu ifrågavarande företag utgör omkring 2,600. Sammanlagda

lånesumman utgör i runt ial 27,700,000 kronor och totala annuiteten omkring

1,793,000 kronor.

I de olika fall, då vid länsstyrelsernas ifrågavarande undersökningar

kunnat konstateras, att respektive låntagares ekonomiska ställning icke

skulle äventyras genom ett uttagande av på dem belöpande annuiteter,

har uppgift rörande antalet av de låntagare, vilkas ekonomiska förhållanden

varit föremål för undersökning, i regel icke lämnats. Av en del länsstyrelser

hava likväl dylika uppgifter avgivits beträffande vissa, särskilt

omnämnda torrläggningsföretag.

Sålunda föreliggande uppgifter hava av lantbruksstyrelsen sammanfattats

länsvis i bär bifogade tabell IV (bil. 1). Av denna framgår, att an
Ililiany

till riksdagens protokoll 19114. I sami Nr 1 h ''<

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

talet i nu ifrågavarande omkring 2,600 torrläggningsföretag ingående låntagare,

vilkas ekonomiska ställning blivit särskilt undersökt, utgör 5,760.

Av dessa hava 223 låntagare, eller 3.9 procent, befunnits hava så svag ekonomi,

att denna kan befaras bliva äventyrad genom ett uttagande i föreskriven

ordning av förfallna låneannuiteter. Dessa annuiteters sammanlagda

belopp utgör enligt tabellen i runt tal 25,200 kronor, eller 1.4 procent

av hela den på ifrågavarande företag belöpande annuiteten, omkring

1,793,000 kronor.

För tydliggörande av de här ifrågavarande 223 annuiteternas inbördes

storlek hava desamma i tabell V (bil. 2) uppdelats i storleksklasser med

50 kronors intervaller. Såsom av tabellen utvisas uppgår det stora flertalet

annuiteter var för sig till relativt mycket obetydliga belopp. Sålunda

ligga av hela antalet annuiteter 31 procent i storleksklass under 50 kronor

och 79 procent under 150 kronor.

Framhållas må, att i förestående två tabeller icke inräknats de lån,

vilkas amortering skall enligt behörigen fastställd amorteringsplan påbörjas

elter är 1935. Icke heller hava sådana låntagare medtagits, vilka

uppgivits vara försatta i konkurs.

Såsom av det ovan anförda framgår hava de i ärendet av länsstyrelserna

och lantbruksstyrelsen verkställda undersökningarna givit till resultat, att

de i riksdagens förevarande skrivelse närmast avsedda torrläggningsföretag,

vilka få anses ur ekonomisk synpunkt mer eller mindre misslyckade,

med endast få undantag redan tidigare varit föremål för statsmakternas

behandling. Omfattningen av dylika företag har sålunda funnits vara

i huvudsak begränsad till de fall, vilka redan förut på olika sätt bringats

till allmän kännedom, och något nytt av mera väsentlig betydelse har i

denna del icke framkommit genom sagda undersökningar.

Det betydande arbete, som dessa representera, får emellertid oaktat detta

i stort sett negativa resultat icke betecknas såsom förgäves. Genom tillkomsten

av nu tillgängliga uppgifter örn torrläggningsverksamhetens verkliga

ställning ur här ifrågavarande synpunkter torde nämligen de från

olika håll framkomna uppfattningar eller direkta påståenden få anses

vederlagda, vilka innefattat ett mer eller mindre generellt stämplande av

sagda verksamhet såsom i ekonomiskt avseende misslyckad. I detta sammanhang

anser sig lantbruksstyrelsen icke kunna underlåta att omnämna,

hurusom vid ifrågavarande undersökningar även förekommit uttalanden i

den riktningen, att tack vare torrläggningsföretagens gynnsamma verkningar

på vederbörande intressenters jordbruk dessas ekonomiska ställning

och därmed även deras förmåga att uthärda den nuvarande depressionen

blivit stärkta.

Såsom jämväl framgår av det föregående hava i förekommande fall hittills

vidtagna extra stödåtgärder efter prövning av förhållandena i varje

särskilt fall blivit lagda i huvudsak efter två olika linjer, nämligen dels

nedskrivning av till visst företag beviljat lån, och dels uppskov med gäldandet

av förfallna annuiteter å lånet, eventuellt även räntefrihet under

uppskovstiden. Vidare hava dessa stödåtgärder, beroende på förhållandena

i de olika fallen, avsett antingen samtliga i visst företag delaktiga

låntagare, eller ock endast de låntagare, vilka med hänsyn till deras ekonomiska

ställning funnits vara oundgängligen i behov av en lindring i lånebördan.

Någon förändring i vad uti nämnda avseenden hittills sålunda tillämpats

finner lantbruksstyrelsen för sin del icke föranledas av de nu verkställda

undersökningarna och icke heller i övrigt vara av förhållandena

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

påkallad. Därest trots den omständigheten, att på här ifrågavarande liksom

på andra arbetsområden vederbörande företagare böra enligt lantbruksstyrelsen

uppfattning vara beredda att själva stå med arbetet förenade

risker, extra stödåtgärder likväl finnas jämväl i fortsättningen böra

vidtagas beträffande visst torrläggningsföretag, torde dessa åtgärder därför

böra följa nu angivna, för liknande fall hittills tillämpade huvudlinjer.

I detta samband finner sig lantbruksstyrelsen emellertid böra särskilt

framhålla, hurusom vid bedömandet av hithörande frågor särskilt beaktande

bör ägnas den omständigheten, att genom ett torrläggningsföretag

uppkommen båtnad kan helt eller delvis bliva äventyrad genom förändringar

i vattenavrinningen, orsakade av efter företagets utförande verkställda

sjöregleringar eller mera omfattande utdikningar inom vattendragets

nederbördsområde. Lantbruksstyrelsen tillåter sig med avseende

härå erinra, att styrelsen i skrivelse till Kungl. Majit den 16 januari 1932

angående i förevarande fråga gjorda framställningar från föreningen för

Emåns reglering mellan Kyrkebo och Burseström i Kalmar län m. fl. funnit

sig böra ifrågasätta, att här berörda förhållanden gjordes till föremål

för utredning av särskilda sakkunniga. Någon åtgärd i sådant syfte torde

ännu icke hava blivit vidtagen.

Vad särskilt beträffar de vid länsstyrelsernas undersökningar framkomna,

i tabellerna IV och V åskådliggjorda fall, där viss intressent i

torrläggningsföretag, mot vilket något klander ur här ifrågavarande synpunkter

rättvisligen icke kan riktas, kan genom särskilda omständigheter,

vilka icke haft samband med företaget, råkat i ekonomiskt betryck, finner

lantbruksstyrelsen det kunna starkt ifrågasättas, huruvida någon mellankomst

från statens sida för underlättande av låntagarens ställning skäligen

bör komma i fråga. Under alla förhållanden torde eventuella framställningar

i sådant syfte höra bedömas från fall till fall, varvid de stödåtgärder,

som kunna finnas böra vidtagas, torde böra följa i huvudsak

ovan omnämnda linjer. Anmärkas må, att Kungl. Majit jämlikt riksdagens

bemyndigande torde äga befogenhet att jämväl i nu sist ifrågakomna

fall bevilja anstånd med låneannuiteters erläggande eventuellt även räntefrihet

under uppskovstiden.

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit generaldirektören

Insulander samt byråcheferna Bjurstedt och Fredholm.

Stockholm den 24 januari 1934.

Olof Fredholm.

Underdånigst i

ERIK INSULANDER,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majlis proposition nr lii,

Bil. 1.

Tabell IV. Av respektive länsstyrelser verkställda specialundersökningar av vissa

låntagares ekonomiska ställning.

Antal låntagare, vilkas

ekonomiska ställning

Å de i kolumn

3 angivna lån-

Län

blivit särskilt

undersökt

funnitsvid un

dersökningen

vara svag

tagare belö- pande annui

teter

1

2

3

4

290

11

1,323

2,505

1,406

2,459

112

2,626

2,442

2,142

343

874

3,162

992

48

415

19

15

160

4

41

Östergötlands ................................................

Jönköpings ...................................................

180

230

14

1

26

21

35

12

Kalmar ........................................................

1,636

240

20

18

49

74

Göteborgs och Bohus.......................................

Älvsborgs ....................................................

25

-

1,520

55

4

3

35

8 5

59

2 9

9

09

825

36

3,002

1,780

76

140

23

X*

Summa

5,716

223

25,174

26

Procent av hela antalet låntagare respektive sammanlagda

summan annuiteter ................................................... 3.9 % 1.4 %

Bil. 2.

Tabell V. Uppdelning i storleksklasser av i tabell IV upptagna låneannuiteter

i • (antal).

Län

under

50 kr

50/

100

100/

150

150/

200

200/ 250/

250 300

300/

350

350/ 400/

400 1 450

500/

550

600/ 850/

650 1 900

900/

950

1,150/

1,200

Sum

nia

Stockholms •••

3

2

3

_

2

1

Uppsala ........

5

6

2

1

—

4

1

19

Södermanlands

—

3

1

4

Östergötlands...

3

4

2

2

1

—

—

1

—

—

1

—

—

14

Jönköpings ...

—

—

i

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

Kronobergs •. •

10

6

5

2

—

2

—

—

1

—

—

—

—

—

26

Kalmar .........

7

4

6

1

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

20

Kristianstads

8

5

2

2

i

—

18

Göteborgs och

Bohus .......

1

2

_

1

4

Älvsborgs ......

—

—

1

—

_

_

—

2

—

—

—

—

—

3

Skaraborgs ......

5

19

3

5

1

—

—

2

—

—

—

—

—

—

35

Västmanlands...

2

1

4

2

9

Gävleborgs ......

18

11

4

l

—

—

—

1

1

—

—

—

—

36

Västernorrlands

8

11

—

3

1

23

70

74

33

20

5

7

2

5

2

1

1

1

i

1

223

%

31-88

33.18

14.80

8.97

2.24

3.14

0.90

2.24

0.90

0.46

0.4 6

0.46

0.46

0.45

100

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

21

Bilaga B.

Inom statskontorets fondbyrå upprättad tabell utvisande sammanlagda beloppet

av de inom varje län från odlingslånefonden och statens avdikningslånefond utlämnade

lån, vilkas återbetalning påbörjats före den 1 januari 1934 m. m.

Län

Antal lån, vilka

börjat amorte- ras före den 1

januari 1934

Sammanlagt

lånebelopp

Sammanlagt belopp

av de annuiteter,

som äro att hän- föra till ifråga- varande lån

170

1,536,000

100,000

82

747,000

49,500

96

1,625,000

4,456,500

108,000

375

296,000

86

1,571,500

966,000

104,500

137

64,000

132

1.790.500

2.038.500

385.500

3.009.500

610.500

119,000 |

141

135,500 1

52

25,500 ,

285

200,000

65

40,500

104

1.418.500

517,500

1.716.500

94,000 !

76

34,000

164

114,000

162

2,721,500

502,500

180,500

83

33,000 1

130

2,701,000

179,500 l

216

2,276,500

151,000

28

264,000

17,500

50

547,000

97,500

36,000

19

6,500 i

1

6,700

500 ;

3

21,000

1,400

Norrbottens .......................................

1

1,800

100

Summa

Hjälmaren och Kvismaren .....................

2,658

1

31,528,500

2,000,000

2,090.500

120,000

Bi hane/ lill riksdagens protokoll 1934.

1 sami. Nr 144.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:155 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för utmärkande av gränserna för skyddsskogsområdena inom Kopparbergs och .Jämtl s. 4 i texten
  2. JoU 1934:52 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till vissa torrläggningsföretag. s. 4 i texten